Naturkraft - utvärdering av grön rehabilitering i Skövde

Transkript

1 Naturkraft - utvärdering av grön rehabilitering i Skövde Utvärderare Eva Sahlin, fil.mag i psykologi Doktorand - 1 -

2 Sammanfattning Projekten Naturkraft rehabilitering i Skövde är ett uppdrag från Samordningsförbundet Skövde till Arbetsmarknadsenheten i Skövde kommun. Projektet startade i augusti 2008 och efter en uppstartsperiod togs deltagare emot i mars Syfte med projektet var att möta behovet av rehabiliterande verksamhet för sjukskrivna individer med stress -, depressions eller olika former av smärtrelaterad problematik med risk för långtidssjukskrivning och individer med tidsbegränsad sjuk - och aktivitetsersättning Syfte med denna utvärdering av uppdrag Naturkraft Rehab (NK) är att ett underlag tas fram inför beslut om fortsättning av uppdraget genom att: 1. beskriva de resultat om interventionens effekt enligt jämförelse av deltagarnas hälsa och välbefinnande före och efter interventionen enligt två etablerade självskattningsformulär som mäter hälsa, välbefinnande och utmattning/ utbränning. 2. att komplettera dessa resultat med synpunkter och erfarenheter från Naturkraft. Utvärderingen av verksamheten baseras på de självskattningsinstrument som används I NK: Shirom Melamed Burnout Questionnaire (SMBQ) som mäter självskattad grad av utmattning/utbränning Psychological General Well Being (PGWB) som mäter självskattad grad av hälsa, och välbefinnande. Materialet har sammanställts och därefter har svaren tolkats utifrån de avgivna svaren. Utvärderingen har kompletterats med synpunkter och erfarenheter som iakttagits ifrån NK och dess personal. 35 deltagare i NK under projekttiden ingår i utvärderingen dessutom ingår information från personal och verksamhetsansvarig i Naturkraft samt arbetsmarknadschefen och biträdande arbetsmarknadschefen vid Arbetsmarknadsenheten i Skövde. I utvärderingen grundas slutsatserna dels på analys av kvantitativa data från självskattningsformulär dels på analys av kvalitativa data från enkäter från deltagare i NK, intervjuer med Naturkrafts personal och verksamhetsansvariga samt från dokumentation från projektet. En majoritet av deltagarna har förbättrats enligt resultaten från självskattningsinstrumenten vad gäller samtliga skalor. Deltagarna ger också uttryck i utvärdering av NK att de är mycket nöjda med rehabiliteringens och upplever sig ha goda möjligheter att komma vidare tack vare NK. Majoriteten av deltagarna menar att de mår psykiskt och fysiskt bättre efter deltagandet i NK. På den 5-gradiga skalan i utvärderingsenkäten har de flesta frågor ett betygsmedelvärde på över

3 För samtliga deltagare är målet uppfyllt att en planering för nästa steg är genomförd och målet att 30 % av deltagarna ska gå vidare till arbete, studier eller annan rehabilitering har med råge uppfyllts. Naturkrafts team och ansvariga har arbetat fram en effektiv modell av grön rehabilitering och anpassat modellen till förutsättningar och naturmiljöer som finns i Skövde, samt har tankar och ser potentialer för ytterligare utveckling av Skövde- modellen av grön rehabilitering, - 3 -

4 Innehållsförteckning Utvärdering av Naturkraft Förord 5 Bakgrund 6 Projektets syfte 7 Målgrupp 7 Mål 8 Utvärderingens syfte 8 Beskrivning av Naturkraft 8 Tillvägagångssätt 9 Beskrivning av populationen 9 Beskrivning av frågeformulär 10 Bortfallsanalys 11 Analys 12 Bearbetning och analys av kvantitativa data 12 Bearbetning och analys av 6-månadersuppföljning 12 Bearbetning och analys av kvalitativ data 12 Bearbetning och analys av Naturkrafts utvärderingsenkät 13 Resultat 13 Självskattad hälsa enligt frågeformulär 13 Deltagarnas sysselsättning efter avslutning i Naturkraft 20 6-månadersuppföljning 20 Kompletterande synpunkter och erfarenheter från Naturkraft 23 Några synpunkter om Naturkraft 26 Slutsatser och kommentarer 27 Bilagor Bilaga 1. Formulär för deltagarnas utvärdering vid avlutning i Naturkraft Bilaga 2. Formulär för 6-månadersuppföljning Bilaga 3. Resultat från utvärderingsenkät vid avslutning i Naturkraft - 4 -

5 Förord Denna utvärdering har gjorts på uppdrag av Samordningsförbundet Skövde. Jag som har sammanställt och bearbetat materialet och skrivit rapporten är filosofie magister och doktorand. Min forskning handlar om effekter av grön rehabilitering för individer som är sjukskrivna med diagnos utmattningssyndrom/ stressrelaterad psykisk ohälsa. I min forskning ingår också att undersöka effekter av preventiva gröna insatser för att förhindra att personer i riskzon utvecklar allvarligare form av arbetshindrande stressohälsa. Tack till Maria Holm och Ann-Sofie Magnusson i Naturkrafts team för ett gott samarbete där ni alltid med gott humör besvarat alla mina frågor. Ni har levererat allt material enligt vår plan på ett föredömligt sätt. Tack också till arbetsmarknadschef Janne Ekström och biträdande arbetsmarknadschef Kerstin Söderlund för att jag fått möjlighet att vara med redan från starten av detta projekt och på så sätt fått följa Naturkrafts utveckling till den modell av grön rehabilitering som Naturkraft är idag. Sparlösa i oktober 2010 Eva Sahlin - 5 -

6 Bakgrund Naturkraft Rehabilitering (NK) startades som ett projekt vid Arbetsmarknadsenheten i Skövde Kommun på uppdrag av Samordningsförbundet Skövde. De första deltagarna togs emot i mars Projektet skulle pågå till men har förlängts och vid utvärderingen pågår projektet enligt ett avtal som löper ut i december Innan deltagare togs emot i verksamheten kontaktades Institutet för stressmedicin (ISM) i Göteborg i syfte att få stöd i val av instrument för att hos den avsedda populationen kunna mäta och utvärdera effekter på hälsa och välbefinnande. Det fanns också en uttalad ambition att knyta projektet till pågående forskning om effekter av grön rehabilitering för individer med utmattningssyndrom/ stressrelaterad psykisk ohälsa vid ISM och Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp (SLU). Grön rehabilitering har idag ingen klar och entydig definition. Allmänt kan det beskrivas som en samverkan mellan den vita vården och den gröna sektorn. Den vita delen tillför det mer medicinskt inriktade innehåll som används såsom avspänning, kroppskännedom, terapeutiska samtal, kunskap om stress och livsstilspåverkan m.m. och det gröna innehållet består av aktiviteter och vistelse i trädgård och natur. NK:s koncept grundas i resultat från svensk och internationell forskning som har visat att naturen har en gynnsam inverkan på människors fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande samt har en återhämtande och stressreducerande effekt (Kaplan & Kaplan, 1989; Ulrich, Simmons, Losito, Miles & Zelson, 1991; Hartig,T.,Mang,M.,& Evans,G.W.,1991; Grahn, 2001; Grahn & Stigsdotter, 2003; Berto, 2005; Ottosson, 2007). Nordh, Grahn och Währborg (2009) genomförde en studie om rehabilitering med aktivitet och vistelse i skog för en liknande population som i NK. Resultaten visade på en självskattad positiv förändring efter interventionen men en besvikelse hos deltagarna att rehabiliteringen inte ledde fram till anställning och sysselsättning. Vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp har en enkätstudie med ca 3000 deltagare visat på att vistelse i skog upplevdes som stressreducerande och att ju längre vistelsen varade desto bättre effekt. Thorsen Gonzales et al (2009) fann att för depressiva patienter som deltog i trädgårdsterapi förbättrades värden bl.a. på depression efter deltagande men man såg en viss tillbakagång efter uppföljning 3 månader efter avslutad rehabilitering. I huvudsak två teorier ger evolutionära förklaringar till de positiva hälsoeffekter som en mängd svenska och internationella studier visat på. Den ena fokuserar på naturens effekter på informationsbearbetningen och den kognitiva påverkan som den har på individen och menar att naturen erbjuder en återhämtande miljö för uttröttad uppmärksamhet och stress (Kaplan & Kaplan, 1989). Den andra teorin menar att människan för sin överlevnad har tvingats att kunna orientera sig i naturen för att upptäcka hinder och möjligheter, denna förmåga har införlivats i människans omedvetna reaktionsmönster. De återhämtande effekterna i naturen beror på förändring mot en mer positiv sinnestämning hos individen, samt positiva förändringar av fysiologisk aktivitet där redan en kort exponering för natur leder till stressreduktion (Ulrich et al, 1991)

7 Från projektets start riktades rehabiliteringen till personer med främst stress-, depressions- eller olika former av smärtrelaterad problematik. Dessa kriterier kom att ändras efter ca 9 månaders verksamhet. Önskemål från Samordningsförbundet Skövdes styrelse att utöka målgruppen diskuterades. Handläggargruppen föreslog att gruppen utvidgades till att omfatta alla typer av psykiska och fysiska besvär förutsatt att NK är en lämplig och möjlig åtgärd som syftar till att föra personen närmare egen försörjning. I detta dokument förslogs att personer som deltar I NK kan ha alla typer av besvär och följande diagnoser nämns: psykisk ohälsa (depression, ångest m.m.), psykisk sjukdom (bipolaritet, personlighetsstörningar m.m.), hjärnskador, neuropsykiatriska hinder (ADHD m.m.) och/eller fysiska besvär i leder, hjärtproblem, diffusa symtom m.m. Funktion och inte diagnos betonades borde gälla vid avgörande om en person kan delta I NK. Ansvaret att avgöra en persons möjlighet att delta skulle enligt detta förslag ligga på handläggare som utgjorde sluss mellan sin försörjande vårdinrättning/myndighet och NK genom att ha erforderlig kunskap om NK för att fatta sådant beslut. I förslaget behölls att avgränsning angående språkförmåga och alkohol/drogbesvär skulle gälla fortsättningsvis. Det ursprungliga målet att deltagare i NK ska komma en bit på vägen mot egen försörjning föreslogs utvidgas att omfatta mål att `komma igång`, få rutiner och vänja sig vid att vara I ett socialt sammanhang. ( Protokoll Förslag till revidering av uppdraget Naturkraft rehabilitering på begäran av Samordningsförbundet Skövde daterat ). Förslag om att bibehålla en grupp enligt ursprunglig plan med inklusionskriteriet av stress relaterad psykisk ohälsa och en annan grupp med de förslagna nya inklusionskriterierna bedömdes kunna genomföras. Grupperna kom emellertid att bli blandade med olika diagnoser i både förmiddags- och eftermiddagsgrupperna. Projektets syfte Bakgrunden till uppdraget från Samordningsförbundet Skövde beskrivs följande I Skövde kommun finns ett behov av rehabiliterande verksamheter riktat mot målgruppen nedan. Verksamheten har inslag av pre- och arbetslivsinriktad rehabilitering och i uppdraget ingår naturen som ett verktyg i rehabiliteringsprocessen. (Enligt Avtal med diarienr daterat ). Målgrupp Projektet skulle initialt rikta sig till: Långtidssjukskrivna Sjukskrivna i JOBEN (jobb och utvecklingsgarantin) Individer som uppbär sjukpenning via försörjningsstödet Individer som löper risk för långtidssjukskrivning Individer med tidsbegränsad sjuk och aktivitetsersättning Man riktade sig till individer med främst en stress-, depressions-, eller olika former av smärtrelaterad problematik

8 Vid den förändring som beskrevs ovan ändrades inklusionskriterierna. Idag vänder sig NK till personer som: är långtidssjukskrivna (längre än 60 dagar) löper risk för långtidssjukskrivning (exempelvis genom upprepad sjukfrånvaro) har tidsbegränsad sjuk- eller aktivitetsersättning har en stressrelaterad psykisk ohälsa har en psykisk ohälsa som inte behöver vara stressrelaterad har en fysisk ohälsa som påverkar det psykiska måendet Mål Målet var att 30 % av deltagarna skulle gå till arbete, studier alternativt fortsatt rehabilitering och att alla inskrivna vid avslutning i NK skulle ha ett planerat nästa steg. Möjligheten att återgå till arbetsmarknaden skulle ha prövats och dokumenterats för samtliga. Syfte med utvärderingen Syftet med utvärdering av uppdrag Naturkraft Rehab är att ett underlag tas fram inför styrelsebeslut om eventuell fortsättning av uppdraget Plan för utvärderingen Utvärderingen av verksamheten baseras på de värderingsinstrument som används I NK: Shirom Melamed Burnout Questionnaire (SMBQ) Psychological General Well Being (PGWB) Materialet sammanställs och därefter tolkas svaren utifrån de avgivna svaren. Utvärderingen kompletteras med synpunkter och erfarenheter som iakttagits ifrån NR och dess personal. Beskrivning av Naturkraft Naturkraft består av två grupper: en förmiddags och en eftermiddagsgrupp som deltar under 16 veckor. I början av rehabiliteringen sker en infasning med mindre/ kortare tid de första veckorna som successivt ökas till full tid uppnåtts d.v.s. 4 dagar/vecka 3 timmar/träff. NK har kontinuerlig inskrivning i programmet. Tre dagar är ute - dagar med vistelse och aktiviteter i olika naturområden i närmiljön varav en av dagarna är vikt för program med biolog. Den fjärde dagen är verksamheten förlagd inomhus med hantverksaktiviteter med naturmaterial eller egen vald syssla på platsen t.ex. läsa en bok. Innedagen används också för enskilda samtal och avstämningsmöten

9 Personal i Naturkraft Teammedlemmarna i NK är: 1 arbetsterapeut 100 % anställning 1 socialpsykolog 100 % biolog 20 % - - Under första verksamhetsåret fanns knutet till NK 2 hälsoplanerare 2 x 10 % inom ramen för sitt uppdrag inom primärvården. Teamet har professionell handledning som en kvalitetssäkring och stöd för teamet i deras uppdrag. Handledningen ges av legitimerad psykolog/leg. psykoterapeut och certifierad handledare. Tillvägagångssätt Beskrivning av populationen I utvärderingen ingår tjugonio kvinnor (83 %) och 6 män (17 %) som hade varit sjukskrivna mellan 3,5 månader upp till drygt 9 år när de startade i NK. Kvinnornas ålder varierar mellan år (medelvärde 42 år) och männens mellan år (medelvärde 45 år). Fem deltagare hade försörjningsstöd, tre hade aktivitetsersättning, tretton hade sjukersättning och fjorton hade sjukpenning. Trettio deltagare hade Försäkringskassan som inskrivande instans och fem deltagare hade Socialtjänsten. Fördelning i sysselsättning var tjugosex arbetslösa och nio hade anställning eller eget företag. Trettio av deltagarna var födda i Sverige medan fem hade annat födelseland. Största diagnosgruppen var depression men flera olika diagnoser/symtom förekom och redovisas i tabell 1 Tabell 1. Diagnoser och symtom hos deltagarna Symtom/diagnoser Antal deltagare Utmattningssyndrom 10 Depression 16 Ångest 10 Posttraumatiskt 1 stressyndrom Bipolär sjukdom 5 Social fobi 1 Stressrelaterad 1 smärta Tinnitus 1 Fibromyalgi 2 Personlighetsstörning 4 ADHD 1 Samma deltagare kan ha flera av ovanstående diagnoser

10 Utvärderingen bygger på ifyllda anonymiserade frågeformulär enligt figur 1 nedan. Frågeformulären fylldes i vid start och avslut i NK samt 6 månaders uppföljning efter avslutning i NK: 29 deltagare SMBQ 30 deltagare PGWB 13 deltagare SMBQ och PGWB Vid start och avslut i NK Vid uppföljning 6 månader efter NK Figur 1. Antal besvarade frågeformulär från de tre mättillfällena som är möjliga för för statistisk analys I ett fåtal frågeformulär saknades enstaka svar. I dessa formulär har inputation tillämpats d.v.s. medianvärdet för de besvarade frågorna i en delskala har satts in i den obesvarade frågan i samma delskala och då har frågeformulärets kunnat användas i de statistiska beräkningarna. Endast där en enda fråga saknat svar i en delskala har detta förfarande använts. Beskrivning av frågeformulär Shirom-Melamed Burnout Questionnaire (SMBQ; Melamed, 1992) omfattar fyra delskalor varav två ingår i Shiroms definition av utbrändhet (Shirom, 1989): Emotionell och fysisk utmattning (åtta frågor) samt kognitiv trötthet (sex frågor). De övriga två delskalorna är spändhet (fyra frågor) och energibrist (fyra frågor). Sammanlagt omfattar frågeformuläret 22 frågor, alla med en sjugradig svarsskala (1=nästan aldrig; 7=nästan alltid). Även om upphovsmännen har använt två av delskalorna för att mäta graden av burnout så har svenska forskare föreslagit att alla delskalorna kan användas som ett övergripande mått på utbrändhet/stressrelaterad utmattning (Perski 2002). SMBQ i svensk version har använts för att utvärdera behandlingseffekter (Perski 2002) och korrelerar höggradigt med t ex Maslach Burnout Inventory (Grossi 2003). Psychological General Well Being (PGWB; Dupy 1984): Livskvalitetsinstrument som används för att mäta graden av subjektivt välbefinnande. Det har tidigare bl.a. använts för att undersöka skillnader i livskvalitet mellan patienter med olika besvär, mellan patienter som erhållit olika

11 terapier och vid utvärdering av olika behandlingar och har visat sig vara känsligt för kliniskt relevanta förändringar (Revicki, 1994). PGWB har således använts för att jämföra grupper eller för att mäta effekter av en intervention/behandling på den subjektiva upplevelsen av välbefinnande. Formuläret har god reliabilitet och validitet vid jämförelse med andra etablerade metoder som mäter psykiskt välbefinnande. PGWB omfattar 22 frågor vilka är indelade i sex delskalor; hälsa, självkontroll, nedstämdhet, oro, vitalitet och välbefinnande. För var och en av de 22 frågorna finns sex svarsalternativ vilka poängsätts från ett till sex. Värdet ett är mest negativt, och värdet sex mest positivt, poängen kan variera mellan Utvärderingsformulär vid avslut i Naturkraft innehöll 22 frågor om deltagandet kom rätt i tiden för deltagaren, om nivån individanpassades, handledarnas information, om upplevd möjlighet att komma vidare i sin rehabilitering, värdering av olika moment i programmet, förändring i psykisk och fysisk hälsa, tankar om framtiden samt en öppen fråga för övriga kommentarer. Vid varje fråga fanns plats för egna kommentarer. Varje fråga kunde besvaras utifrån en skala 1-5 där 1= håller inte alls med och 5= håller helt med. Ett svarsalternativ fanns för deltagare som t.ex. inte deltagit i en viss aktivitet och därför inte kan besvara frågan. Siffrorna 2-4 saknar värdering med ord. Bilaga 1. Uppföljning 6 månader efter Naturkraft med frågor om aktuell sysselsättning, hur planeringen om fortsatt aktivitet från NK har fungerat, eventuella tidsglapp i planering och hur dessa eventuellt påverkat deltagaren. Totalt innehöll frågeformuläret 5 frågor med underfrågor. Plats fanns för egna kommentarer. Bilaga 2. Uteslutna instrument Två frågeformulär uteslöts efter endast en kort tids användning p.g.a. att någon fråga såsom deltagarens självmordsbenägenhet som fanns i formuläret upplevdes närgångna och svåra att hantera. Formulären var Becks Anxiety inventory som mäter grad av ångest och Becks depressiv inventory som mäter grad av depression. Inga andra frågeformulär för att mäta ångest respektive depression användes i stället. Bortfallsanalys Trettiofem deltagare ingår i utvärderingen men för 5 (PGWB) och 6 (SMBQ) är data ofullständiga och ingår därför inte i de statistiska analyserna. Av de totalt 35 deltagarna har 31 fullföljt rehabiliteringen och 4 har avbrutit. Avbrotten har berott på att deltagarna innan start i NK från inskrivande instans bedömdes ha en funktion/hälsa som möjliggjorde rehabilitering i NK men som sedan visade sig inte stämma. I dessa fall har NK uppmärksammat problemet och kopplat vidare för uppföljning och åtgärd. NK har fortsatt ha kontakt med dessa deltagare

12 NK skickade SMBQ, PGWB och 6-månaders-formuläret om aktuell aktivitet/ sysselsättning till 21 deltagare varav 13 stycken returnerades besvarade. Flera påminnelser gjordes av NK till deltagare som inte returnerade 6 - månadersformulären. Analys Bearbetning och analys av kvantitativ data 1. En mall utarbetades för att mata in materialet från frågeformulären i programmet SPSS 18.0 (Statistical package for the social sciences). Varje fråga i ett i frågeformulär utgör en variabel i SPSS. 2. Varje deltagares uppgifter (bakgrundsfaktorer, sjukskrivningstid, diagnos, svar på frågeformulären m.m.) matades in i SPSS mallen. 3. För att jämföra och se eventuella skillnader i deltagarnas upplevda hälsa vid start, avslut och 6 månader efter avslut i NK har det inmatade materialet analyserats statistiskt utifrån lämpliga statistiska test och deskriptiva mått. 4. Tabeller och figurer har gjorts för att åskådliggöra resultaten. Gränsen för statistiskt säkerställda skillnader sattes vid p< 0,05. För analys av datamaterialet användes icke parametriska test som är lämpliga vid ett litet stickprov men också deskriptiva mått för att beskriva materialet har använts. Använda test är Wilcoxon Signed Ranks Test som är ett icke parametriskt test som mäter förändring för en grupp genom att jämföra samma grupps resultat vid två tillfällen med mellanliggande intervention samt Friedmans test där en grupps värden vid tre olika mättillfällen kan jämföras för att se eventuella skillnader. Jämförelserna har gjorts mellan deltagarnas poäng på SMBQ och PGWB vid: start och avslutning (n= 30 PGWB och n= 29 SMBQ) start och 6-månadersuppföljningen (n=13 för både PGWB och SMBQ ) avslutning och 6 månadersuppföljningen (n=13 för både PGWB och SMBQ) Bearbetning och analys av 6-månadersuppföljning För 6-månaders uppföljningen av vad som hänt i deltagarnas planering för fortsättningen i nästa steg mot självförsörjning har vid analysen enbart använts deskriptiva mått som kompletterats med deltagarnas egna kommentarer. Detta redovisas under rubriken 6-månaders uppföljning av deltagarnas aktuella sysselsättning/ aktivitet. Bearbetning och analys av kvalitativ data I utvärderingsuppdraget ingår att utvärderingen av den självskattade hälsan enligt beskrivning ovan kompletteras med synpunkter och erfarenheter som iakttagits ifrån NK:s team. Utvärderaren har under uppdragets gång haft upprepade möten, samtal och mailkontakt med NK:s team och NK:s verksamhetsansvariga. Samtidigt som preliminära resultat av utvärderingen presenterades för teamet gjordes en intervju

13 med teamet för att få deras upplevelser och kunskap om verksamheten samt att få deras kommentarer till de preliminära resultaten. En sammanfattning av intervjun redovisas under rubriken Sammanfattning av intervju med Naturkrafts team. Synpunkter och erfarenheter har också inhämtats från arbetsmarknadschefen och biträdande arbetsmarknadschefen vid Arbetsmarknadsenheten i Skövde som redovisas under rubriken Kommentar och erfarenhet från projektet från verksamhetsansvariga vid Arbetsmarknadsenheten. Bearbetning och analys av Naturkrafts utvärderingsenkät Den utvärderingsenkät som 32 deltagare har fyllt i efter avslutning i NK redovisas i separat bilaga (bilaga 3). Resultat Självskattad hälsa enligt frågeformulär Resultat från mätningar med SMBQ Utbrändhet/stressrelaterad utmattning Resultat från SMBQ vid start i NK visar att 28 av 31 deltagare (90 %) ligger över medelvärde 4.0 i de sammanslagna delskalorna av utbrändhet, spändhet, energibrist och kognitiv trötthet. Värdet 4.0 är ofta använt som cut off gräns för detta medelvärde där värden på 4.0 eller därutöver indikerar utbrändhet/stressrelaterad utmattning. Vid avslutning i NK visar resultaten att 18 deltagare (62 %) 4.0. (n=29). Vid uppföljningen 6 månader efter avslutning i NK visar resultaten att 6 deltagare (46 %) 4.0. (n=13). Tabell 2. Resultat för SMBQ. Samma deltagare finns i flera jämförelser Jämförelser mellan mätningar Start - avslutning n=29 Start 6 mån n=13 Avslut 6 mån n=13 Utfall 26 förbättrade (90 %) 3 försämrade (10 %) 11 förbättrade (85 %) 1 försämrad (7 %) 5 förbättrade (38 %) 8 försämrade (62 %) 1 oförändrad (7 %)

14 Jämförelse mellan deltagarnas resultat vid start och vid avslutning i Naturkraft (n=29) Resultat från SMBQ där samtliga delskalor har använts för att ge ett övergripande mått på deltagarnas upplevelse av utbrändhet, spändhet, energibrist och kognitiv trötthet visade en signifikant skillnad där 26 deltagare (90 %) hade lägre medelvärde (som visar på en förbättring) vid avslutning i NK jämfört med vid start medan för 3 (10 %) av deltagarna var resultaten sämre. (p 0,001) Jämförelse mellan deltagarnas resultat vid start i Naturkraft och 6 -månadersuppföljningen (n=13) Elva deltagare (84 %) av de 13 som lämnat 6- månadersuppföljning visade förbättrade resultat på SMBQ medan vardera 1 deltagare hade oförändrade eller försämrade resultat. (p 0.05) Jämförelse mellan deltagarnas resultat vid avslutning i Naturkraft och 6 -månadersuppföljningen (n=13) I jämförelse mellan resultat på SMBQ vid avslutning i NK och 6 månaders uppföljningen hade 5 deltagare (38%) förbättrade resultat medan 8 (62 %) hade försämrade resultat. (Ingen signifikant skillnad)

15 Resultat från mätningar med SMBQs olika delskalor vid start och avslutning i Naturkraft. N=29 Fysisk och emotionell utmattning Deltagarnas upplevelse av trötthet, fysisk utmattning, utbrändhet, att inte orka gå till arbetet på morgonen hade signifikant förändrats mellan mättillfällena vid start och avslutning i NK Resultatet visar att 24 deltagare hade förbättrats, 4 hade försämrats och ör 2 deltagare hade ingen förändring skett, (p 0.001). Försämrade 13% Oförändade 7% Förbättrade 80% Spändhet En signifikant skillnad i upplevelse av fysisk och psykisk spändhet samt rastlöshet kunde utläsas mellan start och avslutning i NK. En majoritet av deltagarna, 20 stycken upplevde en förbättring, 5 hade försämrats och för lika många hade ingen förändring skett. (p 0.05). Upplevelse av kognitiv trötthet Känslan av att inte tänka klart, att vara splittrad i tankarna, svårigheter att koncentrera sig samt trötthet i huvudet hade signifikant förändrats mellan start och avslutning i NK. Resultaten visar att 25 deltagare hade förbättrats, 4 hade försämrats och för 1deltagare hade ingen förändring skett. (p 0.001) Försämrade 14% Oförändade 3% Förbättrade 83%

16 Energibrist En signifikans skillnad i upplevelse av att vara aktiv, dåsig och fylld av energi kunde utläsas mellan mättillfällena. Resultaten visar att 23 deltagare upplevde förbättring, 2 upplevde försämring och för 4 deltagare hade ingen förändring skett. (p 001). Resultat från mätning med PGWB Analys av resultat från PGWB visar att medelvärdet för gruppen vid de olika mättillfällena var låg. Referensvärden för normalpopulationen är 101 för kvinnor och 104 för män. Maximal poäng är 132 och minimum är 22. För PGWB gäller att ju högre poäng desto bättre. Endast 3 deltagare vid start, sex deltagare vid avslutning och tre deltagare vid 6-månadersuppföljningen i NK har ett värde över 100 poäng. Se tabell 3. Tabell 3. Gruppens medelvärde för PGWB vid de tre mättillfällena. Mättillfälle Gruppens medelvärde Variation i deltagarnas resultat Vid start Vid avslutning Vid 6 månadersupp följningen Medelvärdena på gruppnivå säger mycket lite om gruppens hälsoläge men som grupp betraktat mår man dåligt vid samtliga tre mätningar. Detta är en grupp av individer som är mycket tungt sjukdomsbelastade vid rehabiliteringens start. Vid Institutet för stressmedicin anges att medelvärdet på PGWB patienter som kommer

17 för nybesök med diagnos utmattningssyndrom med eller utan depression ligger poängen på 72 och efter 6 månaders behandling/rehabilitering vid ISMs patientverksamhet ligger poängen på 89. Jämförs NK:s siffror med de från ISM ser man en snarlik utveckling i återhämtning av hälsa och välbefinnande enligt PGWB. Vid betraktande av individuella poäng är variationen stor vid olika mättillfällen. Tabell 4. Jämförelse mellan de tre mättillfällena med PGWB. Jämförelser mellan mätningar Start - avslutning n=30 Start 6 mån n=13 Avslut 6 mån n=13 Utfall 22 förbättrade (73%) 8 försämrade (27%) 10 förbättrade (77%) 3 försämrad (23%) 4 förbättrade (31 %) 8 försämrade (61.%) 1 oförändrad (8%) Jämförelse mellan deltagarnas resultat vid start och vid avslutning i Naturkraft (n=30) Resultat från PGWB där samtliga delskalor har använts för att ge ett övergripande mått på deltagarnas upplevelse av hälsa, självkontroll, nedstämdhet, oro, vitalitet och välbefinnande visade en signifikant skillnad där 22 deltagare (73 %) hade högre totalpoäng vid avslutning i NK jämfört med vid start vilket visar på en förbättring medan för 8 (27 %) av deltagarna var resultaten en minskning av totalpoäng och alltså visar en försämring. (p 0,001). Försämrade 27% Förbättrade 73% Jämförelse mellan deltagarnas resultat vid start i Naturkraft och 6 -månadersuppföljningen (n=13) Försämrade 23% Tio deltagare (77 %) av de 13 som lämnat 6-månaders uppföljning visade på förbättrade resultat på PGWB medan 3 deltagare (23 %) visade försämrade resultat.( p 0.05) Förbättrade 77%

18 Jämförelse mellan deltagarnas resultat vid avslutning i Naturkraft och 6 -månadersuppföljningen (n=13) I jämförelse mellan resultat på PGWB vid avslutning i NK och 6 månadersuppföljningen hade 4 deltagare (31 %) förbättrade resultat medan 8 (61 %) hade försämrade resultat. En deltagare (8 %) visade ingen förändring mellan dessa mättillfällen. (Ingen signifikant skillnad) Oförändrade 8% Försämrade 61% Förbättrade 31% Resultat från mätningar med PGWBs olika delskalor vi d start och avslutning i Naturkraft. N=30 Hälsa Resultaten från frågor om oro för hälsa samt om deltagaren känt sig så frisk att valet av aktiviteter inte hindrats av sjukdom eller värk visar en signifikant skillnad i deltagarnas upplevelse av sin hälsa mellan start och avslutning i NK. Tjugo deltagare upplevde sin hälsa som förbättrad vid avslutningen i NK, 8 försämrade och 2 deltagare ansåg att hälsan var oförändrad. (p<0.05) Ångest Frågor om huruvida deltagaren har känt sig nervös, haft en känsla av att något obehagligt ska inträffa, bekymrat sig över saker, haft fjärilar i magen, kunnat sitta stilla och vara avslappnad är exempel på frågor som mäter symtom på ångest. Resultaten visar en signifikant skillnad där 19 deltagare upplever förbättring, 10 en försämring och 1 deltagare upplevde ingen skillnad mellan mättillfällena. (p<0.05)

19 Nedstämdhet Frågor om deltagarnas känslor av hopplöshet, nedstämdhet och att vara ledsna och missmodiga är exempel på innehållet i delskalan som mäter nedstämdhet. Resultaten visade på signifikanta skillnader där 20 deltagare uppvisade förbättrade resultat, 6 visade försämrade resultat och för 4 deltagare var resultaten vid de båda mätningarna oförändrade.(p<0,001). Välbefinnande Deltagarnas humör, tillfredsställelse samt engagemang och intresse av saker som hänt i det dagliga livet visade signifikant skillnad mellan start och avslutning i NK. Resultaten visade att välbefinnandet hade förbättrats vid avslutningen för 22 deltagare, försämrats för 3 och 5 deltagare uppvisade ingen förändring.. (p< 0.05) Självkontroll Resultaten för jämförelse mellan deltagarnas upplevda kontroll över sina tankar och känslor samt känsla av säkerhet och balans visade på en signifikant skillnad. Av deltagarna upplevde 17 att de hade en förbättrad kontroll vid avslutning i NK jämfört med vid start och 6 upplevde lägre grad av självkontroll och för 7 deltagare fanns ingen skillnad. (p<0.05)

20 Vitalitet Deltagarnas upplevelse av energi, känslan av att vara utvilade och aktiva eller slöa och trötta uppvisade en signifikant skillnad mellan mättillfällena. Resultaten visade att 24 deltagare upplevde högre grad av vitalitet vid avslutning i NK jämfört med vid start, 4 upplevde en försämring medan 2 inte upplevde e någon skillnad..(p<0,001). Deltagarnas sysselsättning efter avslutning i Naturkraft 9 deltagare har fortsatt till Arbetslivsinriktad Rehabilitering i Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan 7 har gått vidare till anpassad arbetsträning planerad i samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadsenheten. 5 har gått vidare till Arbetsförmedlingens arbetslivsintroduktion 3 har genom socialtjänsten och SYRE fått praktikplats För 10 personer har tiden i Naturkraft tydliggjort behov av medicinsk behandling eller rehabilitering innan arbetslivsinriktad rehabilitering kan bli aktuellt. 1 har gått till uppdraget SAM (Enligt dokumentation från NK:s team) 6-månaders uppföljning av deltagarnas aktuella sysselsättning/ aktivitet Sysselsättning vid 6 månadersuppföljningen Av de 13 deltagare som hade besvarat frågeformuläret deltog 10 deltagare (77 %) i någon aktivitet/ sysselsättning 6 månader efter NK. Nio deltagare besvarade frågan om hur mycket man var i aktivitet: 1 arbetade heltid och övriga 8 var i sysselsättning mellan 2-15 timmar/vecka. En deltagare som svarade nej på frågan om aktivitet/sysselsättning vid uppföljningen skrev följande kommentar: Avslutade min arbetsträning på / / efter att arbetsgivaren började ställa krav och behandlade mig som anställd. Tabell 5. Fördelning i aktivitet vid 6-månadersuppföljning. N=10 Typ av arbetsträning praktik studier aktivitet Antal deltagare annat

21 Planeringen för deltagarens nästa steg efter NK Frågan om den planering som gjordes upp för deltagarens fortsatta steg efter NK hade fungerat besvarades av 11 deltagare där 9 svarade att den helt eller delvis hade fungerat medan för 2 deltagare hade planeringen inte fungerat. Kommentarer: Har fått söka mina arbetsplatser själv. Har inte fått stöd från Arbetsförmedlingen. Behöver egentligen en lugn arbetsmiljö. Det har fungerat väldigt bra! Gått lite för fort fram så det har varit jobbigt och har inte varit på praktiken fullt ut. Mycket missnöjd! Fastnade på AF i onödan. Den tiden hade jag hellre kommit ut på ngn arbetsplats. Fanns inga lediga praktikplatser, sedan hamnade jag på `fel praktikplats, fel för min hälsa och kropp/ / Just nu är det sommaruppehåll. Det var svårt att hitta en praktikplats under semestern. Det funkade precis lagom i min takt. Tidsglapp i planeringen Av de 11 som besvarat frågan hade det för 7 deltagare blivit ett tidsglapp mellan avslutning i NK och fortsatt aktivitet. 2½ månad hände inget. Se n möte med arbetsgivare. Togs beslut om att jag skulle börja arbetsträna, började med det. Kom till AF relativt fort, redan veckan efter, men sen från AF till arbetsträning tog det flera månader. Tog tid att finna en praktikplats och en läkarutredning gjorde att all planering avvaktade. Påbörjade aktivitet veckan efter avslut på Naturkraft. Det är jag glad för. Ett uppehåll då hade inte känts bra

22 Förklaring till varför det inte har fungerat: Dålig samverkan mellan F- kassa- arbetsgivare- a-kasse, kanske.vet ej Okunskap och orealistiska mål för människor som anses friska fast dom är sjuka. Upplever att programmet på AF skapade mer stress. Hade sett ett bättre samarbete mellan Naturkraft, AF och Försäkringskassan. Jag fick plötsligt nej från den tilltänkta praktikplatsen & fick skaffa mig en ny. Min diagnos / /gör det svårt att hitta en praktikplats som inte försämrar min hälsa. Jag är `svårplacerad. Det var svårt att hitta en praktikplats som passade. Men till sist blev det bra. Av de 7 deltagare som hade besvarat frågan hur detta tidsglapp upplevdes ha påverkat hälsan menade 5 deltagare att det hade påverkat deras hälsa negativt medan 2 inte upplevde att det inte hade haft någon negativ hälsoeffekt. Tidspressen att komma upp till heltid skapar stress och ångest. Känner att jag har svårt att få ihop livet till en helhet på ett bra sätt när det gäller min egen hälsa, familj och arbete. Jag är tillbaka på ruta ett. Jag har förlorat hoppet om ett jobb i framtiden. Jag hann tappa mycket av rutinerna. Svårt att komma upp på morgonen och blev osäker och nervös inför den kommande praktikplatsen. Frågeformuläret vid 6-månadersuppföljningen avslutades med en öppen fråga rörande reflektioner om tiden i NK eller om deltagarens aktuella aktivitet. Flera deltagare beskriver där positiva erfarenheter från NK, den hjälp och det stöd man upplever sig ha fått och flera tacksamma uttryck riktades till NK:s team: Ett axplock: Tiden i Naturkraft var mycket viktig och har bidragit till ett bättre mående och lust att hitta ut till ett friskare liv. Naturkraft har för mig varit en väldigt bra, förberedande kurs. Den hjälpte mig så att nästa steg inte kändes så skrämmande. Naturkraft tycker jag skulle vara obligatoriskt för alla som ska ta steget ut på arbetsmarknaden efter sjukskrivning. Jag tackar för möjligheten. Naturkraft är bra men vill ändå poängtera att ett bättre samarbete vore nog bra med Naturkraft Försäkringskassan Arbetsförmedling

23 Jag känner mig i allmänhet mycket piggare och mer motiverad nu till att arbetsträna. Naturkraft var en väldigt bra start på rehabiliteringen, då det inte handlade om att prestera något utan man fick chans att kämpa på i sin egen takt. Naturkraft är en utomordentligt bra kurs!!! Kompletterande synpunkter och erfarenheter från Naturkraft Sammanfattning av intervju med Naturkrafts team Intervju med teamet genomfördes för att få deras synpunkter och kommentarer på de preliminära resultaten från analys av frågeformulären. Övriga frågor under intervjun handlade om mål för deltagaren, resurspersoner i projektet, om/hur de ändrade inklusionskriterierna hade påverkat arbetet, om stegen/aktiviteter för deltagarna efter NK, om måluppfyllelsen att alla deltagare ska ha ett nästa steg att gå till efter NK samt om behov av eventuellt någon ytterligare kompetens i verksamheten. Teamet beskriver att varje deltagare tillsammans med inskrivande instans har gjort upp en handlingsplan och målsättning för deltagarnas rehabilitering i NK och denna målsättning tas med in i NK. Målet kompletteras ofta vid start i NK med delmål som diskuteras och bestäms tillsammans med deltagaren utifrån de behov deltagaren har och som uppmärksammats av teamet. Delmålen kan vara att lära sig passa tider igen, ingå i ett socialt sammanhang, motionera, matvanor m.m. Den medvetna och tydliga strukturen i verksamheten hjälper deltagarna att träna sådana funktioner och behov. Vi kan också jobba utifrån andra mål som man antingen kommer på vid inskrivningen / / dom här mindre målen, om vad man vill ska hända under Naturkrafts tid kan vara att passa tider och att man ska få ordning på sitt dygn. Men ändå har man den stora målsättningen som man har kommit med från inskrivande i grunden. Regelbundna uppföljningar görs genom avstämningsmöten där inskrivande instans, deltagaren och teamet deltar både för uppföljning av målsättningen men också för att få deltagarens känslor och erfarenheter om hur tiden i NK fram till aktuellt möte har känts/fungerat. Antalet avstämningsmöten varierar utifrån individuella behov. Frågor som tas upp vid mötet är t.ex. hur stämmer målsättningen med hur rehabiliteringen fungerar, är man på rätt väg och vad blir nästa steg? Om teamet gör bedömning utifrån observationer av hur deltagaren fungerar i rehabiliteringen att målsättningen inte är rimlig så justeras den för att anpassas till den funktionsnivå som deltagaren faktiskt har, men det sker hela tiden genom en tät dialog med deltagaren och man kommer tillsammans fram till vad som ska förändras. Mycket fokus under uppföljningsmötena är att man vänder sig till individen: vad upplever du, vad känner du, vilka behov har du? Både målet och ändring av målet sker ju genom dialog med alla och vid behov aktuell vårdkontakt, men hela tiden med individen i centrum

24 Kontakten med handläggarna i de inskrivande instanserna upplevs som positiv och konstruktiv och det finns ett tydligt seriöst ansvarstagande för varje individ. Men när det blir en förändring i målsättning kommer ibland tiden för handläggaren vid inskrivande instans och förändringsbehovet i ofas och det blir ett olyckligt tidsglapp för den enskilde deltagarens planering som skapar osäkerhet hos denne. I det stora hela fungerar det bra. Det finns en väldig fin ambition./ / och varje handläggare lägger ner tid, engagemang på varje individ, på varje ärende. Det finns en vilja till att nå nå n annan stans. När tiden i NK är slut går ingen deltagare hem till inaktivitet igen utan det finns en planering för ett nästa steg efter NK för samtliga deltagare även för deltagare som avbrutit i förtid. Tillsammans med deltagaren, inskrivande handläggare och ibland vårdkontakt har man ändå identifierat någonting, hittat en nyckel till någonting för individen även om man inte fullföljt rehabiliteringen. Tyvärr uppstår det ibland ett tidsglapp mellan avslutet i NK och efterföljande aktivitet som är olycklig men det kommer oftast inte som en överraskning för deltagaren den dagen man går hem utan man har hunnit bolla det med teamet innan avslutning och kan förhålla sig till det. Man är förberedd och man vet att det kommer att starta nåt där framme. I början fyllde man inte grupperna men från senhösten 2009 och framåt har både förmiddags - och eftermiddagsgrupperna i NK varit fulla med totalt 14 deltagare i stort sett hela tiden. Den vidgade målgruppen har lett till ett behov hos teamet att veta att ett fast medicinskt stöd finns för en deltagare med en speciell diagnos. En noggrann analys har varit viktig att göra för att förstå om en ny deltagare med speciella behov verkligen kan hjälpas genom NK liksom hur den övriga gruppen kan komma att påverkas. Ibland har teamets analys resulterat i att man bett att resurser från vården ska hinna etableras eller en ny medicinering påbörjats och utvärderats innan deltagaren börjar i NK. Teamet upplever att de har en struktur med tydliga ramar i verksamheten som gör att de olika personerna med sin individuella problematik kan fungera i NK Det är en förändring att vi har vidgat på ett sätt/ / vi blir mer försiktiga eftersom vi möter en vidare målgrupp och vi kan känna många gånger att när man inte är bekant med en viss typ av diagnos och inte vet hur man ska förhålla sig, då måste man ha stöd. Vi har bollat tillbaka när vi sett att det inte finns ordentligt stöd exempelvis från vården och då har vi föreslagit att vänta en tid tills det till exempel etablerats en samtalskontakt eller att tid skapats för att utprova ny medicinering innan start i Naturkraft

25 På frågan om vilka resurspersoner som varit knutna till NK beskriver teamet att en naturguide finns med 20 % tjänstgöringsgrad. Två hälsovägledare fanns med under 2009 men dessa slutade i samband med vårdvalet Teamet upplever ett tomrum eftersom hälsoplanerarna fyllde en viktig och uppskattad funktion genom att sätta fokus på livsstilsfrågor och avspänning. Idag ingår ingen traditionell avspänning i dagsprogrammet men tid för tystnad med tillfälle till egen reflektion. När hälsovägledarna slutade vände sig NK till olika verksamheter i samhället som kom till gruppsammankomster i NK och informerade om för gruppen angelägna saker t.ex. Försäkringskassan om sjukförsäkringen, en psykiatrisjuksköterska berörde frågor om ångest och ångesthantering och från Socialtjänsten informerade man om tips och råd gällande privatekonomi och skuldfällor. Teamet menar att en resursperson som kan tillföra NK den kompetens som teamet saknar vore önskvärt t.ex. för regelbundna avspänningspass för deltagarna och för att samtala runt frågor som rör sömn, relationer, motion, kost, tobak, alkohol m.m. Kommentar och erfarenhet från projektet från verksamhetsansvariga vid Arbetsmarknadsenheten. För att få ett vidgat perspektiv är det värdefullt att ta del av den erfarenhet som finns samlad från hela projekttiden. Därför ställdes frågan till arbetsmarknadschef Janne Ekström och biträdande arbetsmarknadschef Kerstin Söderlund om vilka möjligheter de ser till en utveckling av Skövdemodellen Naturkraft. Det utförliga svaret på frågan är följande: Två år efter starten av Naturkraft rehabilitering kan de verksamhetsansvariga notera att Skövde nu har Grön Rehabilitering. Samordningsförbundets uppdrag till arbetsmarknadsenheten inleddes till stor del med kunskapsinhämtande. Naturkraft hade ambitionen att vara en verksamhet som byggde på kompetens, kunskap och entusiasm. Med kunskap, kompetent personal och en väl planerad metodik togs de första deltagarna emot i mars Sedan dess har personalen tillsammans med deltagarna, handläggargruppen och med stöd av forskning och handledning utvecklat Skövdemodellen till det den är idag. Utvärderingen visar att Grön rehabilitering har gynnsamma effekter på personer som behöver den starten på sin väg tillbaka till arbetslivet. När avtalet löper ut vid årsskiftet är frågan hur samhället ska ta tillvara den metodik, den kompetens och den erfarenhet som Samordningsförbundet (Försäkringskassan, Skövde kommun, Arbetsförmedlingen och VG-regionen) har samlat. Om förutsättningarna för att fortsätta ges, kan en fortsättning se ut på olika sätt. En väg att gå är att behålla konceptet precis som det är. Utvärderingen visar att det har gynnsamma effekter. En annan väg innebär en utveckling där Naturkraft utgör en del av flera insatser för personer som står utanför arbetslivet i ett större koncept. För varje person i verksamheten skapas en helt unik handlingsplan som bygger på tillgången till en mångfald av insatser, handläggares kunskaper om personen, personens uppfattade behov och en noggrann kartläggning. Den Gröna rehabiliteringen kan utgöra en start på

26 vägen tillbaka till arbetslivet och kan, efter hand eller direkt, kompletteras med samtalsstöd, arbetsträning, utredning och praktik eller studier. Den Gröna rehabiliteringen kan för en person utgöra den enda insatsen (Naturkraft), men också utgöra en mindre del för personer som behöver en mer komplex insats. I detta koncept blir också tidsaspekten flexibel och gränsen vid 16 veckor tas bort till förmån för den individuella planeringen. För att respektive myndighet ska ges möjlighet att värdera utvärderingen och fatta beslut inom sin organisation, skulle Naturkraft rehabilitering kunna förlängas - med eller utan förändrad inriktning. Några synpunkter om NK Från NK:s halvårsrapport till Samordningsförbundet Skövde daterad kompletteras nedan med citat från samarbetande instanser som samtliga ger en positiv bild av värdet av NK för deras respektive klienter: Handläggarna tycker att Naturkraft väl fyller sin funktion som pre-rehab. Det är en lugn och bra miljö att börja känna sig för att åter komma ut i social samvaro. Med detta vill jag inte säga att allt har gått så som det varit tänkt i alla ärenden, men det är ju det som är vitsen med den här perioden som man är inne i programmet att just se var man är någon stans Röst från Försäkringskassan Naturkraft är mycket bra för personer som behöver en försiktig träning kopplat till återhämtning. Att det ska finnas en plan efteråt så personen inte hamnar i ett glapp (om möjligt) är helt suveränt Jag tror det ger bättre förutsättningar för fortsättningen om DOM KÄNNER SIG FRISKARE OCH BÖRJAR SE PÅ SIG SJÄLVA MED FRISKARE ÖGON. Röst från psykiatrin Naturkraft har i detta ärende varit den klart avgörande faktorn för att vända en annars negativ utveckling i ett svårartat Utmattningssyndrom, där personen plågats av mkt stark ångest, har utvecklat socialfobiska symtom undvikandebeteende/ isolering, misslyckandeupplevelse och starka känslor av skam och skuld. Personen är idag på god väg mot ett arbete på öppna marknaden. Röst från primärvården Utifrån mitt arbete inom socialtjänsten ser jag våra klienters deltagande i Naturkraft som en bra grund att stå på för vidare arbete i SYRE. Det har visat sig att dessa klienter har fått med sig en målmedvetenhet, självtillit och en större tro på framtiden. Dessa faktorer gör det lättare att motivera till fortsatt arbete för att klienter ska närma sig arbetsmarknaden. Röst från socialtjänsten

27 Slutsatser och kommentarer Utvärdering av Naturkraft Analys av det statistiska datamaterialet, deltagarnas kommentarer och värdering av NK i utvärderingsformulär och 6 månadersuppföljningen visar på mycket goda resultat. Naturkraft är en effektiv modell av grön rehabilitering med klar och tydlig naturprofil som genomsyrar det dagliga innehållet i teamets planering och genomförande. Den resurs som 20 % biolog utgör ger ytterligare tyngd och tydlighet i den gröna profilen. Det vita och det gröna samverkar i projektet. Grön rehabilitering har idag ingen klar och entydig definition. Allmänt kan det beskrivas som en samverkan mellan den vita vården och den gröna sektorn. Den vita delen tillför det mer medicinskt inriktade innehåll som används såsom avspänning, kroppskännedom, kunskap om stress och livsstilspåverkan m.m. och det gröna innehållet består av aktiviteter och vistelse i trädgård och natur. Det är viktigt för den enskilde att vara i ett större sammanhang än enbart rehabilitering. Naturkraft har förankring i ett arbetsmarknadssammanhang där det finns erfarenhet och en omvärldsbevakning med kontaktytor och nätverk som är värdefulla för ett fortsatt steg mot självförsörjning för deltagarna. Naturkrafts modell att välja den vilda naturen som bas och använda naturområden i närmiljön i syfte att hjälpa deltagarna att själva kunna fortsätta att ha en hälsosam kontakt med naturen har slagit väl ut. Genom att per minibuss gemensamt, team och deltagare, ta sig ut till olika naturområden i Skövde ges många möjligheter att uppleva olika naturmiljöer. Deltagare kommenterar både i utvärderingsformuläret liksom direkt till teamet i samtal att man upptäckt Skövdes omgivningar och möjligheter genom detta. Det är inte ovanligt att man ser en tillbakagång en tid efter avslutning i t.ex. stresshanteringskurs, man pratar ibland om att det behövs en påfyllnadsdos för att behålla och befästa ett gott resultat. Man ser en klar förbättring för NK:s deltagare efter interventionen men en viss tillbakagång sker mellan avslutning och 6 månader som emellertid inte är signifikant. Populationen vid uppföljningen efter 6 månader är så liten att man inte kan dra några generella slutsatser. 60 % av deltagarna uppger att de mår fysiskt bättre och 65 % uppger att de mår psykiskt bättre efter NK De goda resultat som NK visar stämmer väl med vad andra liknande gröna rehabiliteringar i Sverige uppvisar. Jämförelse är emellertid svår då utvärderingsinstrument är olika och inklusionskriterierna växlar mellan olika projekt liksom antal veckor som erbjuds. Medan Alnarps Rehabiliteringsträdgård och Gröna Rehab i Botaniska trädgården i Göteborg enbart riktar sig till individer med stressrelaterad psykisk ohälsa/utmattningssyndrom så har några andra svenska projekt valt mer varierande målgrupp. Skillnader mellan olika rehabiliteringsprojekt med naturen som bas är också rehabiliteringsteamens sammansättning. I vissa projekt arbetar man ensam