SLUTRAPPORT Kultur fö r seniörer Kultur öch hä lsä i Vä sterbötten Kerstin Hamre Författare & Projektledare

Transkript

1 SLUTRAPPORT Kultur fö r seniörer Kultur öch hä lsä i Vä sterbötten Kerstin Hamre Författare & Projektledare 1

2 Innehåll Inledning... 4 Bakgrund... 5 Äldres behov av sociala aktiviteter och mötesplatser... 6 Musikens betydelse för stimulans och aktivitet... 6 Kultur som resurs... 6 Projekt Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten... 7 Syfte... 7 Mål... 7 Målgrupp... 7 Projektorganisation... 8 Ekonomi... 8 Genomförande... 8 År 1: Juni 2012 september Förankringsprocess... 9 Information... 9 Forskning Komptensutveckling Musikprojekt i Skellefteå Styrgrupp År 2: Oktober 2013 september Kompetensutveckling, Kulturens betydelse Information Inspirationsdagar Kompetensutveckling, Tema Musik Kulturarrangemang Forskning - förstudie Omvärldsbevakning Styrgrupp År 3: Oktober 2014 juni Kompetensutveckling, Kulturens betydelse Kompetensutveckling, Tema Musik Information Praktikrapport Kulturarrangemang Regional konferens Uppföljning av projektet Omvärldsbevakning Styrgrupp Resultat Projektet byggde vidare på befintliga verksamheter Kommunernas enskilda val Regional samordning av kulturarrangemang

3 Ökad kunskap om kultur och hälsa Svagheter och rekommendationer Reflektioner kring framtida insatser Sammanfattande diskussion Till sist Referenser BILAGA Lista över medverkande BILAGA Bild

4 Inledning För att få en förståelse om begreppet kultur och hälsa är det angeläget att ta utgångspunkt bland annat i FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 22, där det bland annat sägs att, som samhällsmedlem är man berättigad till de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hens människovärde och utveckling av hens personlighet. Vidare nämns i WHOs definition av hälsa att Hälsa är ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom. I målen med den nationella kulturpolitiken sägs att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. I den regionala kulturplanen betonas att utvecklingen av en tillgänglig och jämlik kulturell infrastruktur ska främjas samt bidra till ökad samverkan inom kultursektorn och mellan kultur och andra samhällsområden. Genom ökad tillgänglighet och delaktighet ska allas rätt till kulturupplevelser främjas och alla invånare ska ha möjlighet till eget skapande och utövande av kultur. I Västerbotten ska också invånarnas behov och rätt till ett mångsidigt och kvalitativt kulturutbud tillgodoses oavsett var i länet de bor. I Västerbotten ska det vara tryggt att åldras. Invånarna skall ha tillgång till god vård och omsorg, få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande även när behov av vård och omsorg är nödvändigt. Som äldre ska det gå att leva i en miljö som främjar ett aktivt liv och hen ska bli bemött med respekt. Trots goda ambitioner, planer och strategier för säkerställandet av allas rätt till kulturupplevelser och eget skapande är det ändå ett faktum att många äldre lider av ensamhet och är mentalt och fysiskt understimulerade. Inom äldreomsorgen konstateras ofta brist på stimulerande aktiviteter. Äldre personer med demens drabbas ofta av beteendestörningar som kan leda till irritation, aggressivitet och ångest. Symtomen behandlas ofta med mediciner vilket kan bidra till försämrad livskvalitet, ökad risk för fallolyckor och innebära än mer krävande vårdbörda. Äldre representerar - på grund av de funktionsnedsättningar som åldrande och sjukdom orsakar samt olika typer av medicinering den grupp som är mest utsatta för fallolyckor. I Västerbotten kostar fallolyckor 699 miljoner kronor - årligen. Med aktiva insatser som främjar mental och fysisk aktivitet kan utbrott av demenssjukdomar förebyggas eller i alla fall flyttas fram i tiden. Kulturaktiviteter i allmänhet och musik, musikterapi, dans och konst i synnerhet om det inkluderas i de dagliga rutinerna i äldreomsorgen kan bidra till många positiva effekter för den äldre och för personalen och den arbetsmiljö inom vilken de verkar. Musik inom äldreomsorgen är idag ett internationellt väl beforskat område och forskning och beprövad erfarenhet visar att musik i mötet med äldre gör påtaglig skillnad. Vad skulle hända om några av de miljoner som varje år läggs på fallolyckor istället satsades på offensiva insatser och forskning inom området kultur och hälsa? 4

5 Bakgrund Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar som kräver nya lösningar och samarbeten mellan landsting, kommuner, ideella organisationer och näringsliv. Förutom det faktum att stressrelaterade sjukdomar och psykisk ohälsa ökar dramatiskt handlar det inte minst om demografiska utmaningar människor blir allt äldre och således är det angeläget att människors hälsa är god så långt upp i åldern som möjligt (Johansson, 2010). Det finns idag många nationella och internationella studier som visar på kulturens betydelse för hälsa och välbefinnande och kulturens kraft som verktyg och komplement till traditionell vård och medicin. Aktuell hjärnforskning visar att kulturella aktiviteter påverkar hjärnans funktioner positivt ( En studie om musikens betydelse i strokerehabilitering visade goda resultat för att återfå talförmåga och dämpa känslor av nedstämdhet (Särkämö et al, 2008). Genom dansterapi dämpades depression bland tonårsflickor samtidigt som deras livslust väcktes (Grönlund & Renck, 2005; 2006). Och hos patienter med kronisk smärta förbättrades det psykiska tillståndet genom musik-, bild- och dansterapi (Theorell, 2009). Inom demensvården ses idag konst-, drama-, musik- och dansterapi som viktiga inslag genom att de bidrar till bättre livskvalitet och förbättrade kognitiva funktioner (Nyström, 2002; Burton, 2009). För äldre personer med demenssjukdom visar forskning att sång, musik och dans kan bidra till fysiskt och psykiskt välbefinnande, reglerad kortisolhalt och sänkt stressnivå (Västfjäll et al, 2010). Genom vårdarsång kan vardagliga bestyr underlättas, till exempel vid morgontoalett och vid av- och påklädning (Götell, 2008). Vidare visar forskning att tillgång till sin egen musik (sin egen musikaliska historia) kan betyda att kontakten med en demenssjuk person fördjupas. Kunskapen om vem personen är (har varit) blir bättre vilket innebär att livskvaliteten kan upprätthållas (McDermott, O., Orrell, M., & Ridder, H M., 2013). Kultur kan få stor betydelse för kommunikationen med en demenssjuk person genom att den känslomässiga isolering som sjukdomen kan leda till kan brytas (Nyström, 2002). Andra studier rör beteendestörningar i samband med måltid där instrumental musik under måltid visat sig minska negativa beteendeförändringar hos personer med demenssjukdom samt även inneburit att den äldre ätit mer (Vink, 2013). Resultat av forskning rörande sömnproblem bland äldre och demens- och multisjuka personer har visat att icke-farmakologiska insatser varit mer effektiva än farmakologiska, men en kombination av de båda insatserna har visat sig allra mest effektiv (Song, Y., Jung, L., & Richards, K C. 2012). Sång, musik och dans kan även innebära vissa muskelträningseffekter, särskilt om aktiviteterna får pågå under längre tid. Tillgång till fysisk aktivitet är en välkänd viktig förutsättning för god hälsa. Fysisk inaktivitet kan däremot få många negativa konsekvenser och till exempel bidra till oro, irritation, aggressivitet, dålig blodcirkulation och generellt sämre livskvalitet (Theorell, 2008; Vink, 2013). 5

6 Betydelsen av fysisk aktivitet för äldre har även lyfts och belysts genom projektet 90+. Studien, som genomförts på Sickla hälsocenter i Nacka hade till syfte att dels bryta ensamheten hos de äldsta och svagaste patienterna, dels undersöka vilka effekter ett organiserat träningstillfälle per vecka skulle ha på deltagarnas muskelstyrka, koordination och balans. Resultaten var mycket positiva. Muskelstyrka och balans förbättrades samt att träningstillfällena innebar vinster i form av ökad social gemenskap (Murvall, G., Fritz, T., & Sjöberg, K. 2014). Mer om Sickla, se Äldres behov av sociala aktiviteter och mötesplatser Folkhälsomyndigheten har i sina undersökningar betonat betydelsen av sociala aktiviteter, sociala relationer och gemenskap som mycket viktigt för upplevelsen av god hälsa. Tillgång till gemensamma mötesplatser där man får ingå i ett sammanhang och känna tillhörighet har stor betydelse för livskvalitet och välbefinnande. Aktiviteter bör ske regelbundet och mötesplatser ska helst finnas i närområdet (Statens folkhälsoinstitut, 2008; Nilsson et al 2009). Människor som är socialt aktiva håller sig oftare friska. Jämfört med befolkningen i sin helhet är dock socialt deltagande bland äldre lågt, särskilt i åldrarna år (Olofsson, E. & Johansson, A-K. 2011). Ensamhet och social inaktivitet ser ut att bidra till ökad risk för att drabbas av demensliknande symptom samtidigt som idrotts- och kulturaktiviteter verkar minska den risken (Dementia in Europe Yearbook 2008). Musikens betydelse för stimulans och aktivitet Inom äldreomsorgen råder det ofta brist på stimulerande aktiviteter för de boende och särskilt för personer med demenssjukdom. Enligt Vink (2013) tillbringar de äldre mycket av tiden med att vara passiva, till exempel sittande eller liggande i sina sängar. Inaktiviteten kan bidra till och skapa känslor av irritation och aggressivitet, vilket kan härledas till det faktum att de har tråkigt. Vink (2013) poängterar även att passivitet bidrar till att demenssjuka personer oftare är irriterade och aggressiva i jämförelse med de som får möjlighet att delta i musikstunder, musikterapi eller i andra sociala aktiviteter tillsammans med anhöriga, vänner eller andra äldre på boendet. Oro, irritation och aggressivitet är beteenden som kan bli en stor börda för såväl den äldre själv, dess anhöriga som för vårdpersonalen. Symptomen, som ofta behandlas genom medicinering, kan innebära försämrad livskvalitet, ökad fallrisk och tung vårdbörda (Vink, 2013). I en dansk/norsk studie visar resultaten att beteendeproblem ökar med standardvård och minskar med musikterapi - det blev mindre nödvändigt med medicinering (Ridder et al 2013). Kultur som resurs Hösten 2011 fick Statens Kulturråd regeringens uppdrag att främja kultur för äldre. Sammanlagt fördelades 30 miljoner kronor till projekt och verksamheter i Sverige för att främja äldre människors delaktighet i kulturlivet genom kulturupplevelser och eget skapande i gemenskap med andra. Uppdraget syftade även till att främja etablerandet av hållbara modeller och metoder att bli en del av ordinarie verksamhet; främja ökad samverkan och höjd kvalitet inom det pågående utvecklingsarbetet med kultur inom äldreområdet. 6

7 Region Västerbotten erhöll projektmedel ur regeringens satsning Kultur för äldre. Projektet har genomförts i samverkan med Lycksele kommun, Skellefteå kommun och Umeå kommun. Att ta del av eller delta i kulturaktiviteter främjar och berikar god hälsa och livskvalitet (Burton, 2009; Haas & Brandes, 2009; Nyström, 2002; Augustinsson, 2011; Theorell, 2009). Kultur är en mycket viktig resurs i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet och som komplement till traditionell vård, omsorg och rehabilitering och har stor betydelse för samhället i allmänhet och för den enskilde individen i synnerhet. Projekt Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten Projektet var treårigt och pågick mellan 1 juni juli Det skulle bygga vidare på befintliga verksamheter och pågående eller avslutade projekt inom området. Umeå kommuns verksamhet Kultur för seniorer Kultur och hälsa, skulle implementeras i hela länet. Syfte Att samordna och skapa tillgängliga och hållbara kulturaktiviteter tillsammans med regionala och lokala aktörer. Mål Att öka kunskap om kulturens betydelse för hälsa och välbefinnande och att ge äldre en mer meningsfull tillvaro. Målgrupp Alla personer, 65 år och äldre i hela länet. Definitionen av kultur i projektet var vid och tillåtande allt från hockey till opera. Sedan år 2000 har arbetet i Umeå kommun vuxit och utvecklats kring ett nätverksbyggande som grund för att organisera och finansiera kulturella aktiviteter med målet att stimulera god fysisk och psykisk hälsa bland seniorerna. I nätverket i Umeå kommun finns representanter för pensionärsorganisationer, studieförbund, kyrkor, skolor, frivilligorganisationer, ungdomsförbund och regionala kulturinstitutioner med flera. Regionförbundet skulle tillsammans med samordnare eller kontaktpersoner för kultur i vård och omsorg i länets övriga kommuner samordna och skapa tillgängliga kulturaktiviteter i hela länet för att öka målgruppens välbefinnande och livskvalitet med målet att kostnader för vård och omsorg skulle minska. Tanken med projektet var att man i varje kommun skulle skapa mötesplatser där alla aktörer gavs möjlighet att delta i det lokala nätverket motsvarade Umeås modell. Genom samverkan mellan nätverkets aktörer skulle kostnader för olika arrangemang och aktiviteter kunna delas och på så vis skulle fler möjligheter med att utveckla och skapa varierande kulturaktiviteter och sociala mötesplatser uppstå. 7

8 Projektet skulle vidare erbjuda kompetensutveckling för personal inom äldreomsorgen, bland annat skulle den utbildning som genomförts i Skellefteå kommun, Projekt Sesam, erbjudas personal i samtliga deltagande kommuner. Genom Sesamprojektet, som pågick under , utbildades sammanlagt 102 kultur- och aktivitetsombud i Skellefteå. Satsningen omfattade 40 timmar och förlades till ett antal olika tillfällen spridda över ett års tid. Utbildningen bestod av föreläsningar och praktiska uppgifter. Lustspelet, som tagits fram i Umeå kommun var också tänkt att erbjudas personal i deltagande kommuner. Lustspelet är ett utbildningspaket och består av korta scener som framförs av två skådespelare. Scenerna visar olika bemötandesituationer i äldreomsorgen som följs upp med diskussioner. I Umeå kommun har denna utbildningsinsats genomförts i samband med arbetsplatsträffar. Projektorganisation Projektets organisation såg ut enligt följande: A. Projektgrupp: projektledare, tre samordnare samt en verksamhetsansvarig i Umeå kommun B. Styrgrupp: representanter för projektets regionala och lokala medfinansiärer. Ekonomi Projektet finansierades med medel erhållna genom Kulturrådets särskilda satsning Kultur för äldre, totalt 3,4 miljoner kronor. Region Västerbottens finansiering var 2,45 miljoner kronor. De samverkande kommunerna Lycksele, Skellefteå och Umeå skulle gå in med arbetstid motsvarande kr, kr och kr. Sammanställning av ekonomiska rapporter sköttes av en ekonom på Region Västerbotten. Ekonomisk administration som sakgranskning av fakturor samt ekonomisk redovisning till finansiärer gjordes av projektledaren. Dokumentation, uppföljning och utvärdering av genomförda aktiviteter och insatser redovisades, publicerades och spreds bland deltagande kommuner, på hemsida och via olika regionala och nationella nätverk. Projektet har stått för samtliga kostnader i samband med utbildningsinsatser, inspirationsdagar, förstudien och kulturarrangemang. De kostnader som medverkande kommuner åtog sig handlade om att möjliggöra för all personal att delta i utbildningsinsatser och nätverksträffar som arrangerades inom projektet. Genomförande Med projektets syfte och mål i sikte skedde arbetet på bred front genom olika insatser och aktiviteter; två regionala inspirationsdagar arrangerades. Dessa omfattade både teori och praktik inom området kultur och hälsa. Inspirationsdagarna riktades särskilt till representanter i ideell sektor för att stimulera till samarbete och samverkan men alla intresserade i hela länet var välkomna. Vidare genomfördes två olika utbildningsinsatser - Kulturens betydelse i vård och omsorg och Tema Musik. En förstudie genomfördes i samverkan med forskare vid Umeå universitet och Region Jämtland Härjedalen. 8

9 Kontakter togs med ansvariga vid de regionala kulturinstitutionerna och dansoch teaterföreställningar samt musikevenemang erbjöds äldreboenden. Projektet avslutades med en regional konferens i mars Här nedan redogörs för arbetet mer i detalj under de tre år som projektet pågick. År 1: Juni 2012 september 2013 Projektarbetet inleddes i juni med att projektledaren skrev projektplan och riskanalys samt att en budget ställdes samman. Det första styrgruppsmötet ägde rum i augusti. Ett introduktionsbrev skrevs och skickades i september till ansvariga tjänstemän och politiker i varje kommun med förfrågan om och när en träff var möjlig för en presentation av projektet och dess upplägg. Allteftersom kontakter knöts kunde förankringsprocessen starta upp och påbörjas. Förankringsprocess För att projektet Kultur för seniorer Kultur och hälsa skulle få genomslag inleddes arbetet med en omfattande informations- och förankringsprocess i länets samtliga kommuner. I och med introduktionsbrevet bokades tider upp för möten med kommunpolitiker i samband med kommunfullmäktigemöten och kommunstyrelsemöten. Presentation av projektet och området kultur och hälsa gjordes vidare för regionpolitiker i samband med Regionförbundets fullmäktigemöte i november och för politiker i Region Västerbottens kulturberedning i december 2012 och en träff med samtliga landstingspolitiker skedde i september Information- och förankringsarbetet kom i vissa av kommunerna även att omfatta social- och omsorgsnämnder, kulturnämnder och kommunala pensionärs- och handikappråd eller dess motsvarighet. Förankringsprocessen omfattade även social- äldreomsorgs- och enhetschefer. Samtliga kommuner erbjöds att gå med i projektet. Norsjö, Sorsele, Storuman och Vindeln valde att göra det. En överenskommelse togs fram där det framgick vilka åtaganden Region Västerbotten och respektive kommun åtog sig att göra inom projektets ramar. Fyra kommuner tackade nej till att delta i projektet och fyra kommuner lämnade inget svar alls. Det främsta arbetet med informationsoch förankringsprocessen bland länets kommun- och regionpolitiker, chefer och tjänstemän pågick mellan november 2012 fram till och med september Vissa informations- och förankringsinsatser bland politiker och tjänstemän har dock gjorts även efter den perioden. Information Representanter för ideell sektor och en bredare allmänhet inbjöds till särskilda informationsträffar i Storuman och Tärnaby (februari och maj), Lycksele (mars) och Åsele (april). Under den här perioden ägde informationsträffar även rum med följande aktörer: Länsbildningsförbundet inklusive studieförbunden; Västerbottensteatern; Svenska Kommunal Pensionärers Förbund (SKPF); Pensionärsuniversitet; chefer och personal vid Skellefteå lasarett, avd 26 psykogeriatriken, personal vid Länsbiblioteket, chefer och personal vid ett äldreboende i Skellefteå kommun; Skellefteå museum, Folkrörelsearkivet och Museet Anna Nordlander; PRO Västerbotten samt Skogsmuseet i Lycksele. 9

10 Information om projektet och om område kultur och hälsa gjordes även i samband med en första nätverksträff i november där främst deltagare från studieförbund i några inlandskommuner deltog; vid Kulturforum i Norsjö i mitten av november samt i samband med deltagande i det nationella nätverket, Kultur i vården i Sveriges årliga träff i april Information om projektet till representanter i den ideella sektorn har skett kontinuerligt under hela projekttiden genom deltagande i olika möten, dels genom egna initiativ, dels via inbjudan från olika aktörer. En hemsida byggdes upp och en informationsfolder i A5-format samt en roll-up togs fram. Forskning Tidigt under hösten 2012 tog projektledaren kontakt med forskare vid Umeå universitet, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Syftet var att ta reda på vilka möjligheter som fanns för att under projekttiden genomföra en pilotstudie. I april 2013 knöts även kontakter med en forskare vid Region Jämtland Härjedalen. En forskargrupp etablerades och ett antal möten genomfördes med målet att komma fram till ett lämpligt upplägg av en förstudie. En överenskommelse avseende samarbetet gjordes mellan Region Västerbotten och Region Jämtland Härjedalen och mellan Region Västerbotten och Umeå universitet. I juni deltog projektledaren även i ett möte med forskare vid Högskolan i Halmstad och kultur för äldre-samordnaren vid Hallands bildningsförbund. Syftet var att få ta del av information om deras pågående studie rörande kultur för äldre Vad kultur gör. Om kultur, möten, förväntningar och förändring inom äldreomsorg (Gustafsson, 2015). Komptensutveckling Planering av en första utbildningsinsats påbörjades under hösten 2012 och ett förslag fanns klart i februari Förslaget av utbildningsinsatsens upplägg förankrades därefter bland chefer och ansvariga i vård och omsorg i de medverkande kommunerna och gemensamt med dem fattades beslut om när utbildningsinsatsen skulle kunna genomföras. Musikprojekt i Skellefteå I samverkan med Kultur i vården och Alva kultur vid Norrlands universitetssjukhus, initierades ett musikprojekt i Skellefteå. Syftet var att utvärdera hur musikaktiviteter upplevdes av personal, vårdtagare och äldre. Målet var att med musik som redskap väcka, beröra och stärka det friska hos äldre och demenssjuka personer, att locka fram deras livshistoria via deras musikaliska minne. Musikprojektet innebar att en musikpedagog en gång per vecka träffade vårdtagare på psykogeriatriska avdelningen, Skellefteå lasarett och äldre på ett boende i kommunen. Det blev sammanlagt 14 tillfällen med musikaktivitet på respektive plats under våren och hösten

11 Musikaktiviteterna uppskattades av personalen, av vårdtagarna och de äldre. Personalen menade också att de gärna ser mer av musikaktiviteter i vården i framtiden. Enligt personalen på lasarettet så spred musiken glädje, det stimulerade vårdtagares och de äldres minne och sinne samt att musiken skapade en god stämning på avdelningen. Några tydliga resultat av bedömning enligt det skattningsformulär som togs fram kunde inte göras då dessa inte fyllts i fullständigt. Erfarenheterna har dokumenterats och finns sammanställda i en rapport. Styrgrupp Styrgruppen genomförde ytterligare tre möten det första projektåret: den 15 november 2012 samt 25 mars och 11 juni Projektgruppen träffades vid sex tillfällen: 27 september och 19 november 2012 samt 14 februari, 23 april, 22 maj och 14 augusti År 2: Oktober 2013 september 2014 Det andra projektåret inleddes med genomförandet av en utbildningsinsats med fokus på kulturens och aktivitetens betydelse för hälsa och god livskvalitet samt hur kultur kan användas och fungera som praktiskt verktyg i det vardagliga vårdoch omsorgsarbetet. Målet var att inspirera och stimulera till nya idéer och förhållningssätt för hur skapa den goda dagen. Kompetensutveckling, Kulturens betydelse Temat för den första utbildningsinsatsen var Kulturens betydelse i vård och omsorg. På varje plats arrangerades mellan fyra och fem halvdagsseminarier med föreläsningar av forskare och praktiker. Ett av seminarierna riktade sig särskilt till politiker, chefer, representanter för ideell sektor och en bredare allmänhet. Medverkade gjorde både en forskare och en musikterapeut (musikterapeut 1, se Bilaga 1). Forskning inom området kultur och hälsa lyftes samt att erfarenheter av praktiskt arbete belystes av musikterapeuten. Till övriga seminarier inbjöds all personal inom vård och omsorg och där låg fokus på enbart det praktiska. Vid dessa seminarier medverkade enbart musikterapeuten. Lycksele var först ut med utbildningssatsningen som pågick i fyra dagar i slutet av oktober. Personal som deltog fick ett material i form av en mapp med artiklar som ur olika perspektiv berörde område kultur och hälsa. Personal med intresse för att anordna kulturaktiviteter för de äldre i sin egen verksamhet fick även med sig en arbetsuppgift Att planera en upplevelsestund och cirka fem veckor senare genomfördes en uppföljningsträff med musikterapeuten. Upplägget av den uppföljande träffen omfattade en halvdag och inleddes med att musikterapeuten höll ett kortare föredrag. Därefter fick personalen berätta om hur det gått med uppgiften och fick feedback på det. Samtlig personal som deltog i utbildningsinsatsen fick ett kursintyg där det framgick vad seminariet omfattat. Nästa utbildningsinsats på samma tema Kulturens betydelse i vård och omsorg - genomfördes i Storuman i februari Ett av seminarierna för personalgruppen förlades till Tärnaby. 11

12 Därefter stod Skellefteå på tur i mars följt av Norsjö i april. I september genomfördes utbildningsinsatsen i Vindeln. Upplägget var detsamma i alla kommunerna. Ett extra seminarium om Kulturens betydelse i vård och omsorg kunde arrangeras i Lycksele i början av juni till vilket alla intresserade bjöds in. Vid samtliga seminarier i varje kommun har deltagarna fått besvara några uppföljande frågor vilket har dokumenterats och finns publicerat på Region Västerbottens hemsida: Information Informationsträffar arrangerades i Sorsele, Malå och Norsjö i slutet av januari, i Åsele, Vilhelmina och Dorotea i mitten av februari samt i Skellefteå i april. Till dessa träffar inbjöds representanter för ideell sektor och allmänheten. Syftet var att berätta om och förankra projektet samt lyfta aktuell forskning om kulturens betydelse för hälsa och välbefinnande och kultur som verktyg och komplement till traditionell vård och omsorg. Målet var att stimulera till ökad samverkan och nätverksbyggande för skapandet av kulturaktiviteter och sociala mötesplatser för äldre. Information om det regionala projektet gjordes även för landstingets hälsoinspiratörer i april i Lycksele vid deras nätverksträff. Projektledaren var inbjudan och medverkade med information om projektet och dess upplägg samt presenterade forskning om kultur och hälsa. I Umeå arrangerades en kombinerad informations- och inspirationsträff i juni där projektet samt forskning inom området kultur och hälsa presenterades. Deltagarna fick även tillfälle att lyssna på ett föredrag av musikterapeut 1 med erfarenhet av arbete inom bland annat äldreomsorg och strokerehabilitering. Målgrupp var representanter för ideell sektor och intresserad allmänhet. Annonsering gjordes och inbjudan gick ut till Umeå och samtliga kranskommuner Bjurholm, Nordmaling, Vännäs, Vindeln och Robertsfors. I slutet av augusti genomfördes ett kombinerat upplägg med föredrag och musikaktivitet (halvdagar) tillsammans med musikterapeut 1 och personal vid två äldreboenden i Skellefteå kommun. Inledningsvis fick personalen lyssna till ett föredrag med musikterapeuten, följt av musikaktiviteter tillsammans med äldre på respektive boende. Efter musikaktiviteten fanns tid för samtal och reflektion mellan personal och musikterapeuten. Projektledaren tillsammans med en samordnare i projektgruppen fanns på plats för att informera om det regionala projektet i samband med Äldrekonferensen och vid Seniormässan i oktober Båda evenemangen arrangerades i Umeå. Projektledaren var även inbjuden att berätta om projektet i samband med ett evenemang kring folkhälsofrågor i Vilhelmina i november Projektgruppen deltog vidare i det nationella Kultur i vården i Sverige-nätverkets årliga träff i maj 2014 som arrangerades i Umeå i och med kulturhuvudstadsåret. 12

13 Inspirationsdagar Regionala inspirationsdagar arrangerades i Lycksele i november 2013 och i september Målgrupp var politiker, representanter för den ideella sektorn, personal inom vård och omsorg och en intresserad allmänhet. Syftet var att öka kunskap om kopplingen mellan kultur och hälsa samt främja och stimulera till samarbete och samverkan för skapandet av fler kulturaktiviteter och sociala mötesplatser för äldre. Deltagarna representerade dryga hälften av länets kommuner och ett stort antal föreningar, organisationer med flera. Deltagarna fick besvara några uppföljande frågor. Svaren har dokumenterats och finns publicerat på Region Västerbottens hemsida: Kompetensutveckling, Tema Musik Under våren 2014 initierades och utvecklades planerna på en andra utbildning, Tema Musik. Ett kriterium för att delta i utbildningssatsningen Tema Musik var att chef eller gruppledare skulle delta tillsammans med personal. Erbjudandet skickades under våren ut till ansvariga chefer inom social- och handikappomsorg samt hemtjänsten i fem kommuner; Lycksele, Norsjö, Sorsele, Storuman och Vindeln. Utbildningen planerades och utvecklades i samverkan med en forskare tillika musikterapeut 2 och en utbildare och coach samt att de också stod för genomförandet av hela utbildningsinsatsen. Kulturarrangemang Som en del i arbetet med projekt Kultur för seniorer Kultur och hälsa var målet att fördjupa kontakterna med ansvariga tjänstemän i kulturinstitutioner som Västerbottens museum, Västerbottensteatern och Norrlandsoperan. Syftet var att samtala om frågan hur de, med regelbundenhet, skulle kunna sätta samman program med föreställningar, spelningar, utställningar med mera för målgruppen äldre, oavsett boendeform, det vill säga öka tillgänglighet till kulturupplevelser vilket ligger i linje med målen för regional och nationell kulturpolitik. Möten med ansvariga vid kulturinstitutionerna skedde till och från under hela projektperioden. Som ett resultat av de kontakterna kunde dans- och teaterföreställningar i de sju medverkande kommunerna erbjudas äldre på särskilda boenden. Mellan juni augusti 2014 genomförde Norrdans sammanlagt 13 dansföreställningar Sju gånger sju. 1 Och i september påbörjade Västerbottensteatern en turné med föreställningen Sagan om den gamla farbrorn. Forskning - förstudie Kontakter togs med ansvariga chefer vid ett äldreboende i länet och ett antal inledande träffar genomfördes under senhösten kring förutsättningarna för att genomföra en förstudie. Det arbetet var klart i december och i januari kunde förstudien påbörjas med en inledande workshop om musik som aktivitet och som terapi med personal och chefer. 1 Norrdans finns i Västernorrland, Härnösand. 13

14 Workshopen leddes av en forskare tillika musikterapeut (musikterapeut 2 se Bilaga 1). Därefter genomfördes intervjuer med personal. Intervjuerna gjordes av två forskare (sjuksköterska och arbetsterapeut) följt av fem veckor med musiksessioner, två per vecka, tillsammans med två grupper med äldre och med olika grad av funktionsnedsättningar och demenssjukdom. Musiksessionerna leddes av samma forskare som genomförde den inledande workshopen. När de fem veckorna med musiksessioner var till ända genomfördes uppföljande intervjuer med personal. Även en uppföljande workshop med personal och chefer gjordes cirka fem veckor efter att musiksessionerna var avklarade. Etikprövning söktes och godkändes för filmning av tre musiksessioner samt utvärdering. Under året skrevs en rapport där upplägget av studien och resultaten dokumenterades. Rapporten: Raj raj raa, radi raj raj raa. Om strukturerad musikaktivitet vid ett äldreboende, trycktes upp och presenterades i samband med slutkonferensen den 19 mars Rapporten finns även att ladda ned på Region Västerbottens hemsida: Utöver rapporten är två artiklar planerade att publiceras i två olika tidskrifter, Socialmedicinsk tidskrift och Nordic Journal of Music Therapy. Omvärldsbevakning Projektledaren, projektgrupp och delar av styrgrupp gjorde studiebesök samt deltog i seminarier och konferenser under perioden i syfte att öka kunskap och kompetens inom området kultur och hälsa. I januari genomfördes ett studiebesök till Linköping. Besök gjordes på Idémagasinet där presentation gavs av deras verksamhet samt att kulturarbetarnas roll inom äldreomsorgen i Linköping belystes. Vidare fick gruppen ta del av information om hur arbetet ser ut vid Lärcenter, en befintlig verksamhet för god demensvård. Med på resan var även en aktivitetssamordnare i Umeå kommuns socialtjänst. Information om projekt Kultur för seniorer- Kultur och hälsa gjordes också vid besöket. I slutet av maj gjordes ett studieresa till Nacka för ett besök på Sickla hälsocenter. Förutom projektledaren deltog även en tjänsteman från landstingets folkhälsoenhet samt FaR-samordnaren 2 vid Lycksele lasarett. Det blev möten med sjukgymnast, läkare och initiativtagare till Aldrig för sent träning för 90+. Projektgruppen och delar av styrgruppen deltog i ett kultur- och hälsaseminarium i Stockholm i juni Seminariet arrangerades av Riksdagens kultur- och hälsaförening. Projektledare deltog i ett seminarium i september arrangerat av Äldrecentrum i Stockholm där resultat från en studie rörande vårdarsång presenterades. 2 FaR är en förkortning av Fysisk aktivitet på recept. 14

15 Projektledaren och hela projektgruppen deltog i slutet av september i en konferens i Stockholm som rörde beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD) där en av föredragshållarna var Hanne Mette Ridder, professor vid Aalborgs universitet, Danmark, som talade om Music therapy for reducing BPSD in dementia. Styrgrupp Styrgruppen träffades vid två tillfällen; den 23 oktober 2013 och den 23 juni Projektgruppen träffades vid åtta tillfällen; den 11 november 2013 och den 2 februari, 18 mars, 5 maj, 10 juni, 20 augusti och 29 september År 3: Oktober 2014 juni 2015 Kompetensutveckling, Kulturens betydelse Det tredje och sista projektåret fortsatte med utbildningsinsatser i Sorsele i oktober på temat Kulturens betydelse i vård och omsorg. Upplägget var detsamma som vid tidigare tillfällen med ett av seminarierna särskilt riktat till politiker, chefer och ideell sektor. Vid det seminariet medverkade en forskare och musikterapeut 1. Vid övriga seminarier för personal inom äldreomsorg och hemtjänst medverkade enbart musikterapeuten. Personal som deltog fick en mapp med artiklar som berörde område kultur och hälsa och personal med intresse att själva ordna mer kulturaktiviteter i sin verksamhet fick en särskild arbetsuppgift förmedlad av musikterapeuten Att planera en upplevelsestund. I mitten av november arrangerades en uppföljningsträff med musikterapeuten. Upplägget av den uppföljande träffen omfattade en halvdag och inleddes med att musikterapeuten höll ett kortare föredrag. Därefter fick personalen berätta om hur det gått med uppgiften och fick feedback på det. All personal som deltog i utbildningsinsatsen fick ett kursintyg där det framgick vad seminariet omfattat. Samtliga deltagare fick avslutningsvis vid varje seminarium svara på några uppföljande frågor vilka finns publicerade på Region Västerbottens hemsida: I februari arrangerades i Umeå ett halvdagsseminarium, även då var temat Kulturens betydelse i vård och omsorg. Målgrupp var Umeå kommuns aktivitetsombud och rehabiliteringsassistenter. Som vid tidigare genomförda seminarier på samma tema låg fokus på kulturens och aktivitetens betydelse för hälsa och god livskvalitet samt hur kultur kan användas och fungera som praktiskt verktyg i det vardagliga vård- och omsorgsarbetet. Målet var att inspirera och stimulera personalen till nya idéer och förhållningssätt för hur skapa den goda dagen. Föredragshållare vid seminariet var musikterapeut 1. Deltagarna fick besvara några uppföljande frågor som finns sammanställda på Region Västerbottens hemsida: 15

16 Storuman I Storuman genomfördes den 20 maj ett eftermiddagsseminarium på temat Kulturens betydelse i vård och omsorg. Seminariet var speciellt arrangerat för personal och enhetschef vid demensboendet Blåsippan i Stensele. Seminariet leddes av musikterapeut 1. Dagen inleddes dock med ett besök på förmiddagen på Dagcenter, Storumans handikappomsorg, där en musikaktivitet arrangerades med personal, personer med funktionsnedsättning och musikterapeuten. Dagen innan, den 19 maj, arrangerades halvdagsträffar på äldreboendet Tranan i Storuman och äldreboendet Sibyllagården i Stensele. De träffarna omfattade ett kortare föredrag av medverkande musikterapeut 1 följt av musikaktivitet tillsammans med äldre på boendet. Därefter följde ett tillfälle för personal att tillsammans med musikterapeuten samtala och reflektera kring hur aktiviteten förlöpt samt kring frågor om musikens och aktivitetens betydelse generellt. Kompetensutveckling, Tema Musik Under hösten sjösattes en unik utbildning av kulturinspiratörer 3 - Tema Musik. Målet var att chefer och personal skulle delta tillsammans och på så vis ge alla möjlighet att ta del av samma information vid samma tillfälle. Det skulle underlätta det praktiska genomförandet på arbetsplatserna. Material som tillhandahölls var mall för mål, aktiviteter och uppföljning samt ett instrumentpaket innehållande en liten djembe (trumma), maraccas-ägg, bjällror och tamburin. Två personer medverkade i planering och genomförandet av utbildningsinsatsen. En forskare tillika musikterapeut 2 stod för teoretiskt och praktiskt innehåll; till exempel föredrag om musik som terapi och aktivitet; om ljudmiljöer och hur människor påverkas av ljud och musik samt höll i alla praktiska uppgifter kring musik och hur deltagarna kunde arbeta vidare på egen hand. Den andra medverkande var utbildare, coach och författare och höll föredrag och talade om personalen som resurs: Du kan mer än du tror och ditt bidrag spelar roll. Fokus sattes på det positiva, på att våga ta steg utanför sin bekvämlighetszon och se möjligheter tillsammans samt gav också deltagarna olika praktiska uppgifter. Utbildningen genererar vinster för både den äldre och personal. Bergström-Isacsson Vinster för den äldre: Ökad trivsel i vardagen. Aktivitet och delaktighet. Kommunikation och möjliggöra känslomässiga uttryck. Kan lindra stress, ångest och smärta, vilket i sin tur kan påverka såväl vidbehovsmedicinering, aptit och sömn Känsla av samhörighet och allmänmänsklig gemenskap Fysisk aktivitet i ett meningsfullt sammanhang 3 Kulturinspiratörens roll är att utveckla det sociala och kulturella innehållet i äldreomsorgen, att samordna aktiviteter, att engagera och inspirera kollegor i arbetsgruppen till delaktighet, fungera som kontaktperson med kollegor och andra aktörer, till exempel med kulturinstitutioner för att möjliggöra kulturupplevelser. Kulturombud, aktivitetsombud är andra benämningar dock är rollen ofta densamma. 16

17 Identitetsfrämjande. Återskapa upplevelsen av att vara viktig, att kunna, att bli sedd och att bli hörd, vilket är grundläggande behov och mänskliga rättigheter. Vinster för personalen: Kunskap om musikens påverkan Mandat att arbeta med musik En aktiv och positiv arbetsmiljö Musik som verktyg i mötet med de äldre Skapar möjlighet att se, nå och att kommunicera. I samband med demens är det lätt att personligheten göms, men i och genom musik når man åter individen. Utbildningen under hösten 2014 omfattade två heldagar med cirka en månads mellanrum samt en uppföljande träff ett halvår senare (2015) enligt följande: Dag 1: Tärnaby 14 oktober, Storuman 15 oktober, Lycksele 16 oktober, Sorsele 20 oktober, Norsjö 21 oktober och i Vindeln 22 oktober Dag 2: Sorsele 25 november, Storuman 26 november, Lycksele 27 november, Norsjö 2 december och i Vindeln 3 december. Dag 3: Lycksele torsdagen den 28 maj Till den tredje och sista utbildningsdagen inbjöds alla deltagare till Lycksele. Vid samtliga tre utbildningsdagar har deltagarna fått besvara några uppföljande frågor. Resultaten av dem finns dokumenterade och publicerade på Region Västerbottens hemsida där även bilder och videoklipp från de olika platserna och dagarna är publicerade. Vindeln I och med höstens utbildningsinsats, Tema Musik, fick deltagande chefer och personal information om möjlighet till extra stöd, hjälp eller handledning i sina egna verksamheter, utifrån personalens behov, frågor och eventuella upplevda bekymmer. Två heldagsträffar genomfördes i slutet av april med anledning av det erbjudandet. Medverkande under dessa dagar var musikterapeut 2. Under förmiddagen fick personalen en gemensam grund rörande musik: om vår ljudmiljö och hur vi påverkas av ljud och musik; om musik i terapi och som aktivitet samt att personalen fick delta i en praktisk genomgång av en musiksession. Under eftermiddagen genomfördes en musiksession i en grupp med äldre på respektive boende. Efter musiksessionen återsamlades personal och musikterapeut för reflektion och samtal. I slutet av dagen fick deltagarna besvara några uppföljande frågor som dokumenterats och finns publicerade på Region Västerbottens hemsida tillsammans med bilder och videoklipp. 17

18 Skellefteå Utbildningsinsatsen Tema Musik bygger vidare på tidigare nämnda Sesamprojekt. Årligen sker minst en träff för och med kulturombuden med syfte och mål att ge dem ny kunskap, inspiration och tillfälle till erfarenhetsutbyte. Detta sker för säkra upprätthållandet av kulturaktiviteter av god kvalitet. Utbildnings- och inspirationsdagarna i Skellefteå i slutet av april arrangerades som ett led i det arbetet. Genom ett upplägg med fyra heldagar, där varje kulturombud i samråd med närmaste chef kunde välja den dag som passade bäst, blev det möjligt för de flesta att delta. Medverkande under samtliga fyra dagar var musikterapeut 2. Under förmiddagen fick deltagarna en gemensam grund om vår ljudmiljö och hur vi påverkas av ljud och musik, om musik i terapi och som aktivitet samt fick prova på olika praktiska övningar. Eftermiddagen ägnades helt åt praktiska uppgifter. Även dessa dagar följdes upp med att personalen fick besvara några uppföljande frågor vilka finns publicerade på Region Västerbottens hemsida tillsammans med bilder och videoklipp. Information Projektledaren deltog i arbetet med Äldredagen som arrangerades den 1 oktober Temat för dagen var Kulturför aktivt åldrande. Om hälsa och arbete i en ny demografi. Projektledaren medverkade även i det avslutande panelsamtalet. Huvudansvarig för evenemanget var Swedage tillsammans med Region Västerbotten, FoU Välfärd, Umeå universitet, Vinnova, Forte och Västerbottens läns landsting. Praktikrapport En praktikant från Kulturanalysprogrammet vid Umeå universitet gjorde sin praktik vid Region Västerbotten, Kulturenheten under januari mars. Uppgiften var att skriva en praktikrapport om genomförda insatser i projekt Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten. Praktikrapporten avgränsades till att omfatta två av sju medverkande kommuner, en kommun som valde att gå med i projektet samt en kommun som var med från starten. Praktikanten deltog under sin praktikperiod vid olika träffar: kommunbesök, kulturdialoger, projektgruppsmöten och i samband med slutkonferensen i mars. Intervjuer gjordes med politiker, socialchefer och kulturinspiratörer samt projektledaren. Resultat som lyfts i rapporten är bland annat en upplevd problematik med att delegera ansvar från politiknivå till personal och här sägs bland annat att trots kulturpolitiska mål och projekt som bjuder in till utbildningar med mera så ska något ske hos personalen för att kultur ska in i omsorgsarbetet. Vidare lyfts problematiken med att avleda en kommunal samordnare, det är en fråga för respektive kommun att hantera. En slutsats som gjordes var att, trots att ambitionsnivån med projektet var att skapa något långvarigt och hållbart och trots att inte någon kultur för äldre-samordnare finns i alla kommuner så har projektet bidragit till en positivare och tydligare bild av kultur för äldre och kultur i vård- och omsorgsarbetet samt till en öppnare mentalitet kring kultur som något hälsofrämjande. 18

19 Kulturarrangemang Kulturarrangemang arrangerades vid äldreboenden i de sju medverkande kommunerna under hösten 2014 och våren Västerbottensteatern som inledde sin turné i september 2014 fortsatte vidare under oktober och november. Det blev totalt 24 tillfällen av föreställningen Sagan om den gamla farbrorn. I april 2015 genomförde två musiker (en flöjtist och en harpist) från Norrlandsoperan en inlandsturné. Äldreboenden i Storuman, Sorsele, Norsjö, Lycksele och Örträsk besöktes. Föreställningarna och musikevenemangen blev mycket uppskattade av såväl de boende som personal. Regional konferens I mitten av mars genomfördes en regional konferens Kulturens betydelse för ett aktivt och hälsosamt åldrande. Konferensdagen fick representera projektets avslutande aktivitet. Målgrupp: politiker, chefer, personal i vård- och omsorg samt representanter för den ideella sektorn. Föredragshållare var forskare och praktiker med lång erfarenhet inom området kultur och hälsa. Samtliga föredrag filmades och är publicerade och tillgängliga på Region Västerbottens hemsida: Uppföljning av projektet I och med att projektet skulle avslutas vid halvårsskiftet 2015 var det angeläget att genomföra uppföljande träffar vilket har skett under vintern och våren. Syftet med träffarna var att gå igenom och berätta om genomförda insatser i respektive kommun (utbildningar, möten m m), resultat av de olika insatserna samt berätta om övriga aktiviteter som gjorts. Syftet var även att initiera ett samtal om hur varje kommun skulle kunna gå vidare efter att projektet avslutats, om framtida behov och utmaningar. Kontakter togs med ansvariga chefer inom socialtjänst och kulturförvaltningar och besök genomfördes i Storuman, Norsjö, Vindeln, Skellefteå och Lycksele. Omvärldsbevakning Projektgrupp samt styrgruppens ordförande deltog i en konferens i Stockholm i oktober med fokus på vård- och omsorgsmiljöer för personer med demens med bland annat föredrag om de naturliga terapeuterna hundens roll inom demensvården. Ett projektgruppsmöte genomfördes i anslutning till konferensen. Styrgrupp Styrgruppen genomförde möten vid två tillfällen; den 12 december 2014 och den 28 maj Projektgruppen träffades vid åtta tillfällen; den 28 oktober och 8 december 2014 samt den 21 januari, 13 mars, 9 april, 18 maj och 15 juni

20 Resultat Syfte och mål med projekt Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten var att samordna och skapa tillgängliga och hållbara kulturaktiviteter tillsammans med regionala och lokala aktörer; att öka kunskapen om kulturens betydelse för hälsa och välbefinnande samt och att ge äldre en mer meningsfull tillvaro. Umeåmodellen skulle implementeras i hela länet. Målgruppen var alla, 65 år och äldre, i hela länet. En mycket ambitiös målsättning och inte helt realistisk. Projektet byggde vidare på befintliga verksamheter När planering av utbildningsinsatserna påbörjades gjordes bedömningen att det viktigtaste var att lägga en första och gemensam grund om kulturens betydelse som hälsofrämjande och förebyggande faktor och om kultur som verktyg i vård och omsorg. Detta mot bakgrund av att målet med projektet var att öka kunskap om kultur och hälsa. Det blev upptakten till seminarierna om Kulturens betydelse, semiarier där både forskare och praktiker gav en översiktlig bild av forskningsläget samt inte minst presenterade exempel hämtade ur verkliga livet genom erfarenheter berättade av musikterapeut 1, som arbetat många år inom äldreomsorgen. Lustspelet, med fokus på bemötandefrågor, blev således inte aktuellt av den anledningen. Däremot skulle Lustspelet kunnat läggas till och erbjudas arbetsgrupper inom äldreomsorg och hemtjänst vid ett senare skede. För mer information om Lustspelet, kontakta Umeå kommun/kultur för seniorer Kultur och hälsa. Omfattningen av utbildningsinsatsen Tema Musik var 2+1 heldag där de två första dagarna arrangerades i respektive kommun. Den tredje och sista utbildningsdagen, till vilken samtliga deltagare, (personal och chefer inom äldreomsorgen) inbjöds förlades till Lycksele. På så vis fick man ett tillfälle att träffa kollegor i andra kommuner och tillsammans med dem dela erfarenheter. Att fokus låg på musik har att göra med en omfattande forskning som visar på musikens betydelse för alla och i alla olika skeenden i livet. Vid utbildningstillfällena stod även ljudmiljöer i allmänhet i fokus och vad det kan innebära för var och en. Kommunernas enskilda val I och med varje informations- och förankringsträff ställdes frågan om intresse fanns att gå med i projektet. Frågan ställdes till och besvarades av politiker och ansvariga tjänstemän. I fyra kommuner valde man att gå med och ta del av det projektet erbjöd. I fyra fall tackade man nej och i fyra fall kom inte något svar alls, trots uppföljande kontakter och möten. Det var angeläget att få kunskap om varför en kommun valde att inte gå med och svaren som gavs varierade. I en kommun ansåg de inte att det fanns organisatoriska och ekonomiska förutsättningar; en annan kommun att aktiviteter för äldre var en sak för studieförbunden; i det tredje fallet ville man inte stödja Region Västerbottens projekt utan ansåg istället att Region Västerbotten borde stödja vårt projekt. I det fjärde fallet verkar det som att frågan bollats emellan politiker och tjänstemän inom kultur- och omsorgsförvaltning och det blev svårt att få klart för sig om det berodde på ovilja mot själva projektet eller om det handlade om att ingen såg det här som sitt ansvar. 20

21 Överenskommelser tecknades och projektstart Efter en lång (och nödvändig) informations- och förankringsprocess, tecknades överenskommelser mellan Region Västerbotten och respektive kommun om vad var och en åtog sig för att klargöra vad projektet omfattade och vad som skulle göras. De kommuner som gick med i projektet åtog sig till exempel att möjliggöra för politiker, personal och kulturombud att delta i de utbildningsinsatser, konferenser och nätverksträffar som skulle arrangeras; att avdela en samordnare för kommunens Kultur för seniorer Kultur och hälsa-verksamhet samt aktivt arbeta för att utveckla det lokala nätverket (pensionärsföreningar, frivilligorganisationer, kyrkor, studieförbund med flera). Förutom att arrangera utbildningsinsatser, konferenser med mera åtog sig Region Västerbotten att stå för samtliga kostnader som de olika aktiviteterna innebar till exempel kostnader för resor, logi och arvoden till föredragshållare, kostnader för kulturarrangemang, konferenser och inspirationsdagar, material med mera. Kostnader för de medverkande kommunerna var den tid personalen deltog i utbildningssatsningarna. Utbildningsinsatser Genom projektet har kulturens betydelse och vikt i arbetet med äldre lyfts, såväl i hälsofrämjande syfte som hur kultur på olika sätt kan användas i det vardagliga vård- och omsorgsarbetet. Det handlar om ett förändringsarbete, om att ta till sig kulturen och på olika sätt få in den som en aktivitet såväl som ett arbetsredskap i vardagsarbetet, att inse värdet och våga börja använda till exempel musik som ett verktyg, en metod i omsorgsarbetet. Ett enkelt exempel: vem sätter på radio och tv och för vem? äldre med olika former av demenssjukdom bör inte placeras framför kvällsnyheterna då det kan leda till oro och sömnstörningar. I Västerbotten ska äldre bemötas med respekt. Målmedvetet, kontinuerligt arbete där TVn stängs av på kvällen och istället ersätts med exempelvis passande lugn musik skulle kanske innebära att den äldre blir mindre orolig och får bättre sömn. Kultur och hälsa handlar om ett förändringsarbete, vilket ofta tar tid och det finns hinder att överbrygga för att få in kultur som ett verktyg i vård och omsorg. Hinder som ofta är kopplade till attityder, kunskap och rådande åsiktsklimat. Kultur verkar ofta ha kopplats samman med den så kallade finkulturen och att man måste kunna sjunga. Det kan inte vara mer fel vilket också blivit tydligt för de allra flesta som deltagit i genomförda utbildningsinsatser, inspirationsdagar och liknande. För många stod det ganska klart att det inte behövde röra sig om så märkvärdiga saker. Ta bara exemplet ovan. Att nå personalen och få dem med i utbildningssatsningarna var inte helt lätt. Inför den första utbildningsomgången som gjordes om Kulturens betydelse fick cheferna tala om när de ansåg det möjligt att genomföra seminarierna tidsmässigt. Beslut om tid och plats fattades mellan 4-5 månader i förväg. Flera seminarietillfällen arrangerades i varje kommun och avsikten med det var att möjliggöra för alla att delta. Genom förhållandevis god framförhållning var tanken att cheferna tillsammans skulle kunna planera för att så många som möjligt skulle kunna delta. Så blev inte fallet. 21

22 Men, samtidigt finns det god potential. Personal som har deltagit har varit mycket positiva och i uppföljningar som gjorts framgår också att man vill och känner starkt för att arbeta mer med musik och kultur. Dock finns påtaglig oro för hur de ska kunna gå vidare. Deltagarna uttryckte särskilt behovet av att känna stöd från chef och ledning, de uttryckte önskemål om att få tid för att träffas och utbyta erfarenheter samt få tid till planering av aktiviteter och att kunna engagera kollegor. Det fanns även betydande oro för hur man skulle klara av att möta negativa kollegor. Nätverk Umeå kommun har i sitt mångåriga arbete, Kultur för seniorer Kultur och hälsa, betonat vikten av samverkan genom nätverkets alla olika aktörer, till exempel pensionärsorganisationer där pensionärerna själva blir såväl de som talar om vad det vill ha, talar om sina behov men också samtidigt är de som i stor utsträckning själva är engagerade i olika aktiviteter de blir en resurs att räkna med, de blir sedda, hörda. Vidare har studieförbunden en viktig roll. Andra aktörer i nätverket som nämns är skolelever på alla nivåer, kyrkor, frivilligorganisationer och de regionala kulturinstitutionerna, alla är där i olika omfattning och engagemang efter var och ens förutsättningar. Genom samverkan mellan kommun, föreningsliv och privata aktörer delas kostnader och de kan tillsammans, genom medverkan i olika referensgrupper vilka samordnaren bjuder in till, initiera och arrangera olika aktiviteter. Nätverk finns i varenda kommun, med vissa smärre variationer. Det som saknas däremot är en samordnare som kontinuerligt och målmedvetet arbetar och håller kontakt med dem, med syfte och mål att få till mer och varierande aktiviteter som ska locka varje kommuns äldre till engagemang och social gemenskap. En samordnare som också har till uppgift att ta in uppgift om vad som händer och för vem, som kan samarbeta med kommunens social- och kulturenheter och skapa verksamhet såväl för äldre vid särskilda boenden, äldre med stöd av hemtjänst som för pigga pensionärer i eget boende. Tillgängliga aktiviteter utifrån äldres önskemål och behov Det finns ett identifierat behov av mer aktivitet och stimulans för äldre. Vilka aktiviteter och hur de arrangeras och finansieras är något som måste anpassas efter varje kommuns särskilda förutsättningar. För att bygga upp en hållbar kultur för äldre-verksamhet behövs en plan och en hållbar strategi. Inledningsvis bör man göra en kartläggning över det som redan finns tillgängligt för målgruppen när det gäller kulturaktiviteter och sociala mötesplatser. Därefter bjuda in och träffa dem för att lyssna av vilka upplevda behov och önskemål som finns. För att ett nätverk med lokala och regionala aktörer ska utvecklas och där forum skapas för träffar och man tillsammans kan planera och genomföra olika aktiviteter är det också av stor betydelse att någon håller i och styr upp ett sådant arbete. Det går inte att säga att fler tillgängliga aktiviteter tagits fram och skapats utifrån målgruppens önskemål och behov genom projektet. Det som dock skett i aktivitetsväg är de olika kulturarrangemangen med Norrdans Västerbottensteatern och Norrlandsoperan. 22

23 Det pågår aktivitet av olika slag i alla kommuner, dock är det tveksamt om ansvariga känner till vad, vilka som får ta del av det som arrangeras och i vilken omfattning det sker. Någon kommunal samordnare med uppdrag och mandat att systematiskt och strategiskt arbeta med detta finns inte bortsett från Lycksele, Skellefteå och Umeå som haft en person på den funktionen redan från början. Meningsfull tillvaro för äldre Trots att de äldres välbefinnande varit i fokus har i detta projekt den primära målgruppen varit politiker, personal och representanter i ideell sektor för att sprida kunskap om kulturens betydelse för hälsa och välbefinnande och om kultur som verktyg och komplement till traditionell vård, eftersom det trots allt inte är särskilt känt. Vidare har förankringsprocessen och olika informations- och utbildningsinsatser haft till syfte att stimulera till mer samverkan mellan kommun, privat och ideell sektor i varje kommun med förhoppningen om att det lokala föreningslivet skulle inspireras, gå samman, komma på idéer till olika kulturarrangemang och aktiviteter och dela på eventuella kostnader. Fördjupade kontakter med ansvariga vid länets kulturinstitutioner som Västerbottensteatern, länsmuseet och Norrlandsoperan ledde till genomförandet av både teaterföreställningar och musikarrangemang på äldreboenden i varje medverkande kommun. Norrdans, med säte i Västernorrland, gjorde också ett antal besök på äldreboenden med en dansföreställning. Men hur många äldre som deltagit vid varje tillfälle finns ingen uppgift på, endast antalet föreställningar. Genom utbildningsinsatserna, om Kulturens betydelse och Tema Musik, var och är målet att det ska bidra till att äldre på särskilda boenden och äldre med stöd av hemtjänst, får ta del av och delta i mer aktiviteter som därigenom kan bidra till stimulerande möten och en mer meningsfull tillvaro. Kommunal kultur för äldre-samordnare Under projektets sista halvår gjordes uppföljande besök i kommunerna för att dels återkoppla till genomförda insatser och resultat av dem, dels även lyfta frågan om hur gå vidare med arbetet efter att projektet avslutas. I samband med dessa träffar har frågan om samordning lyfts. Även om det i överenskommelsen som undertecknades vid projektets början stod att varje kommun åtog sig att avleda en kultur för äldre-samordnare så är det ett beslut som rimligtvis behöver undersökas hur det ska göras och vem som skulle kunna ta sig an den funktionen. Vilket beslut som fattas är upp till varje kommun att ta. I Norsjö finns en samordnare placerad i äldreomsorgen med omfattande kontakter och samarbeten med föreningsliv och studieförbund. På biblioteket finns bibliotekarie med den äldre målgruppen i fokus. Vid den uppföljande träffen i mars i år stod det dock klart att det saknas ett tydligt mandat och uppdrag, det vill säga, funktionen är inte så förankrad som skulle vara önskvärt, framförallt på den politiska nivån. För att arbetet med kultur för äldre-aktiviteter ska kunna utveckla en långsiktig och hållbar verksamhet visar tidigare erfarenheter mycket tydligt att sådan förankring är av största vikt. 23

24 Uppföljande träffar ägde rum i Storuman och Vindeln med ansvariga tjänstemän inom kultur-, social-, och omsorgsförvaltningarna där frågan om samordning lyftes. Det finns dock när den här rapporten skrivs ingen uppgift på att en samordningsfunktion för att utveckla aktiviteter för äldre, oavsett boendeform, kommer att etableras. I Sorsele är situationen ungefär densamma. Ansvariga i Lycksele kommun tog beslutet under våren att permanenta funktionen som kultur för äldre-samordnare. Genom Lyckseles delaktighet i projektet kom en närmare kontakt mellan kultur- och socialförvaltningen också att knytas, vilket är fördelaktigt då verksamheten bör ses som en angelägenhet för varje kommun i sin helhet och inte endast en fråga för socialtjänsten. I Skellefteå finns inom äldreomsorgen en aktivitetssamordnare som även varit delaktigt i projektets arbete. Samordningen gäller dock endast äldre i särskilda boenden, inte äldre inom hemtjänst eller pensionärer i eget boende. Denna roll och funktion är permanent sedan tidigare. Genom projektet har dock kontakterna med kulturenheten vuxit och fördjupats och närmare samarbete planeras från och med hösten I Umeå kommuns verksamhet Kultur för seniorer Kultur och hälsa finns sedan många år funktionen som samordnare och där fortlöper arbetet med aktiviteter och arrangemang. Regional samordning av kulturarrangemang Som ett led i att tillgängliggöra kulturupplevelser för äldre arrangerade av de professionella kulturskaparna i länet knöts kontakter med kulturinstitutioner som Västerbottensteatern, Västerbottensmuseum och Norrlandsoperan. Samtal fördes om betydelsen av att de med regelbundenhet kan planera för och arrangera ett programutbud för länets äldre. Arbetet med att utveckla kontakter och kulturarrangemang är dock svårt att hinna under några korta projektår. Frågan, behovet och önskemålet om att äldre ska nås av verksamheten som de bedriver har dock lyfts. De kulturarrangemang som genomfördes under projektperioden var mycket uppskattade av både personal och äldre. Och, dansare, skådespelare och musiker som besökte äldreboendena uttryckte sig mycket positivt till att få verka även på den arenan. Inte minst mot bakgrund av de nationella och regionala kulturpolitiska målen om att främja allas rätt till kulturupplevelser bör samtalen fortsätta, frågan är bara med vem? Om kulturarrangemang med de regionala kulturinstitutionerna ska nå ut till särskilda boenden idag är det upp till omsorgspersonalen själva att ta kontakter för att höra sig för och ordna med det eller alternativt att kulturinstitutionerna tar kontakt med särskilda boenden. Att länets äldre ska få tillgång till professionell kultur med någon regelbundenhet är sannolikt inte stor. Ökad kunskap om kultur och hälsa De positiva kommentarer som framkommit i samband med utvärderingar av genomförda inspirationsdagar, konferenser samt förstudien indikerar att projektet bidragit till ökad kunskap bland deltagarna. 24

25 Kunskap är alltid svårt att mäta, men samtliga deltagare har haft möjlighet att uttrycka sina åsikter. En sammanställning av deltagarnas upplevelser finns att läsa på Region Västerbottens hemsida Ett stort antal seminarier genomfördes på temat Kulturens betydelse i vård och omsorg och utbildning av kulturinspiratörer genomfördes via utbildningssatsningen Tema Musik. Två regionala inspirationsdagar arrangerades där forskare och praktiker på olika sätt belyste kulturens roll och betydelse. Deltagarna fick ta del av både teori och praktik samt att många av dem har även fick prova på olika aktiviteter och övningar. En regional konferens arrangerades där flera olika infallsvinklar gavs på kultur och hälsa och dess betydelse för välbefinnande och god livskvalitet. Den förstudie som genomfördes vid ett äldreboende har sannolikt bidragit till intressanta inblickar om musikens kraft och betydelse i omsorgsarbetet. Lägg därtill den inledande och omfattande informations- och förankringsprocessen samt övriga informationsträffar med föreningsliv, organisationer med flera i de sju medverkande kommunerna, så har minst 2000 personer fått en dos vilket ger en fingervisning av den spridning om kultur och hälsa som skett genom projektet. Svagheter och rekommendationer Ett par svagheter med projektet bör lyftas, bland annat den höga men inte helt realistiska ambitionsnivån, att under en period av tre år starta upp och genomföra ett omfattande förändringsarbete och i flera kommuner samtidigt. Att tänka på inför andra projekt som har att göra med förändringsarbete, kan vara att kalkylera med att det tar lång tid och kräver ett omfattande arbete. Att göra avgränsningar kan därför vara angeläget, till exempel att fundera på vad som är realistiskt att genomföra och hur det ska genomföras. Även om projektorganisationen på papperet kan upplevas som väl tilltagen var dock samverkande parter begränsade genom att arbetsinsatser kopplades till var och ens medfinansiering. En annan svaghet som kan lyftas var avsaknad av en genomgång av den framtagna riskanalysen. Vikten av att skriva men framförallt att gå igenom och bearbeta riskanalysen är viktigt. Genom att gå igenom och lyfta samtligas olika roller, såväl styr- som projektgrupp, samt var och ens ansvar, kan ge bättre beredskap om mellanmänskliga problem skulle uppstå eller andra hänsyn skulle behöva tas på grund av ändrade förutsättningar. Reflektioner kring framtida insatser För att skapa en långsiktig och hållbar verksamhet för främjandet av kultur för äldre, oavsett boendeform, finns det några faktorer som känns angelägna att lyfta. En framgångsfaktor för hållbar och långsiktig verksamhet är att det finns en funktion som kommunal samordnare. Det arrangeras aktiviteter och skapas sociala mötesplatser i kommunerna men kunskapen om vilka aktiviteterna är och i vilken utsträckning äldre deltar är oftast begränsad. Med en kommunal samordnare kan aktiviteter och arrangemang följas upp och verksamheten kan utvecklas. 25

26 En kommunal samordnare, med ett tydligt mandat och uppdrag kan arrangera möten, stimulera till samarbete och samverkan med lokala och regionala aktörer, vara kontaktperson in till personal i vård- och omsorg samt utåt till samhällets övriga äldre. Genom möten med målgruppens företrädare kan planer sjösättas. Seniorerna själva blir en resurs genom att både tala om vad man önskar och vilka behov som finns samt även kan engagera sig i olika aktiviteter. För personal på särskilda boenden kan det ofta vara svårt att själv få tid och resurser, idéer och kunskap att skapa och initiera nya aktiviteter. En samordnare kan stötta utbildade kulturinspiratörer till exempel genom att inbjuda till årliga träffar där de får tillfälle att utbyta erfarenheter, prova på-aktiviteter samt får fylla på med ny kunskap och inspiration. Regelbundna träffar behövs för att ett långsiktigt och hållbart arbete ska vara möjligt och för att aktiviteter och arrangemang ska hålla god kvalitet. Den kommunala samordnaren kan vidare även utveckla nya eller befintliga informationskanaler och kontinuerligt nå ut till äldre, anhöriga och personal (se Bilaga 2, bild 1 och 2). En annan faktor som känns angelägen att lyfta är riktade utbildningsinsatser för kulturarbetare. Det kan växa och bli ett nytt arbetsfält. Det finns sannolikt många som är, eller skulle vara intresserade av att utvidga sin verksamhet att omfatta äldre i allmänhet men kanske äldre på särskilda boenden i synnerhet. Det är dock inte bara att stega in på ett boende, det kan vara känsligt kanske inte minst mot bakgrund av att de äldre som idag finns på särskilda boenden är multisjuka med allt vad det innebär. Att hitta och utveckla en särskild utbildning som skulle kunna erbjudas intresserade kulturarbetare skulle således vara intressant. Västerbottensteatern, Västerbottens museum och Norrlandsoperan har alla inom sina uppdrag att deras programutbud ska utsträckas och nå medborgare i alla länets kommuner. En utmaning för dem kan dock vara att nå målgruppen äldre, särskilt de äldre med stöd av hemtjänst och äldre som finns på särskilda boenden. Under projektets gång har frågan lyfts och förutom den ekonomiska aspekten finns även en organisatorisk aspekt. Till exempel, en teaterföreställning som ska turnéläggas kräver att det finns någon att kontakta, någon som finns på plats och kan hjälpa till med såväl praktiska saker i samband med ett arrangemang som inte minst information till personal i varje verksamhet och på varje avdelning. Den kontakten kan också vara en samordnares uppgift. Runt om i landet, på kommunal, regional och nationell nivå pågår mer och mer verksamhet med fokus på kultur för äldre-verksamhet. Olika konstellationer av samordningsfunktioner på regional- och landstingsnivåer byggs upp. De kan bidra till omvärldsbevakning av området kultur och hälsa och kultur för äldre; stötta kommunala samordnare genom träffar för erfarenhetsutbyte och inspirationsdagar, omvärldsbevaka området kultur och hälsa, fungera som kontaktperson och hjälpa till med turnéläggning av olika arrangemang, initiera forskningsprojekt med mera. (se Bilaga 2, bild 3). 26

27 Sammanfattande diskussion Kultur för seniorer Kultur och hälsa är en verksamhet som berör och angår såväl kommun som region det är inte enbart en fråga för socialtjänsten. Genom projektet har en viktig välfärdsfråga lyfts som har att göra med de utmaningar länet står inför med en åldrande befolkning. Ensamhet och social inaktivitet ser ut att bidra till ökad risk för att drabbas av demensliknande symptom samtidigt som idrotts- och kulturaktiviteter verkar minska den risken. Genom kultur och sociala möten och aktiviteter bryts isolering, skänker individen glädje samt bidrar till välbefinnande, livskvalitet och motivation. För att en hållbar och långsiktig verksamhet ska vara möjlig fordras att det finns en funktion som samordnare. Aktiviteter och mötesplatser kan skapas i samverkan mellan kommun, privat och ideell sektor. Samverkan mellan kommun, privat och ideell sektor kan ge nödvändig medfinansiering och stöd. Finansiering av kultur för äldre berör inte heller enbart vård- och omsorgsaktörer utan i lika hög grad omfattas kulturenheter och kulturinstitutioner. En kommunal samordnare kan följa upp vilka kulturaktiviteter som finns tillgängliga och i vilken utsträckning äldre deltar och ger kunskap om kostnader för de olika sociala och kulturella aktiviteter som genomförs. Projektet, kanske särskilt de olika utbildningsinsatserna som genomförts, har sannolikt utmanat de rutinartade strukturer som finns inom äldreomsorgen. Det är en verksamhet som är rutinbunden och därmed är det ofta inte helt enkelt att införa nya metoder och modeller. Det har också blivit mycket tydligt, genom de uppföljningsfrågor som ställts i samband med samtliga utbildningsinsatser, hur viktigt det är med engagemang från chef och ledning. Det är en absolut framgångsfaktor för att det ska bli något. Behov av attitydförändringar nämns också samt att all personal förstår värdet av och engagerar sig i kulturaktiviteterna. Men att personalen känner och vet att de har stöd och mandat att arbeta med kulturaktiviteter, att de känner och vet att det ses som en lika viktig arbetsuppgift som vilken annan som helst, det är en avgörande framgångsfaktor. Till sist Idag finns ett mycket tydligt identifierat behov av mötesplatser, kulturella och sociala aktiviteter för äldre. Arbetet med det här projektet och det som skett inom dess ramar förstärker argumenten om att kultur bör ha en självklar plats i allt vårdarbete och det finns starka skäl att tro att vård och omsorg skulle bli bättre, jobbet roligare, mer stimulerande och kanske också mer attraktivt. Inledningen i den här rapporten avslutades med en fråga (sid 4) och den ställs här igen: Vad skulle hända om några av de 699 miljoner kronor som observera - årligen, läggs på fallolyckor istället satsades på offensiva insatser och forskning inom området kultur och hälsa? Vad skulle hända om långsiktiga, strategiska och målinriktade utbildningsinsatser genomfördes, om samverkansformer för fler och varierande sociala mötesplatser och kulturaktiviteter utvecklades, om gym för äldre etablerades där de tillsammans med andra och jämnåriga äldre motiverades och uppmuntrades till träning och där tillfälle gavs till social 27

28 gemenskap samt om forskningsstudier initierades, till exempel utveckla och gå vidare med förstudien som gjorts i det här projektet? Vad skulle hända? Skulle de äldre få en mer stimulerande och meningsfull tillvaro? Skulle det bli färre ensamma äldre? Skulle trycket på vård och omsorg lätta? Skulle kostnader för vård och omsorg om de äldre minska eller i alla fall inte stiga? Skulle kostnader för fallolyckor minska? Skulle arbetsmiljön på äldreboenden förändras och i så fall hur? Skulle trivseln förbättras och fler söka sig till vård- och omsorgsyrken? Skulle antalet sjukskrivningar bland personalen minska? Skulle kommunerna och regionen bli attraktivare? Avslutningsvis vill jag lyfta en fråga gällande begränsningar och kortsiktighet med projekt. Utmaningar med en åldrande befolkning kräver ett långsiktigt, målmedvetet och strategiskt arbete. Projekt som blossar upp då och då innebär inte bara att en stor projekttrötthet riskerar infinna sig hos människor i alla led, något som också skymtade vid intervjuer med ansvariga politiker och tjänstemän och nämndes i praktikrapporten (se sid 18, Praktikrapport). Inte minst riskerar de lärdomar och kunskaper som trots allt många fått ta del av under projektets gång att gå helt eller delvis förlorade när allt bara dör ut i och med att projekt avslutas. Att var och en ska gå vidare på egen hand är inte helt lätt eller självklart och förändringsarbete tar tid. Och snart är det dags för nästa projektsväng och hjulet uppfinns på nytt. Det blir dyrt. I vintras deltog jag i ett av de kulturdialogmöten som arrangerades i en inlandskommun. Kort efter att jag hade gjort min presentation av projektet, vad som görs och gjorts, så kom en man fram till mig och sade följande: Kerstin, jag vet inte om jag ska bli glad eller frustrerad men det här försökte vi göra för 15 år sedan. 28

29 Referenser Augustinsson, S. (2011) Kultur på recept utvärderingsrapport. Modellens möjligheter. Beskrivningar, tolkningar och upplevelser. Region Skåne, Koncernkontoret, Avdelningen för hälso- och sjukvård. Enheten för uppdragsstyrning av närsjukvård och psykiatri. Burton, A. (2009) Bringing arts-based therapies in from the scientific cold. The Lancet Neurology Volume 8, Issue 9, Pages , September Dementia in Europe Yearbook 2008 with a focus on social support, socioeconomic cost, psychosocial intervention and prvention. Including the Alzheimer Europe Annual Report Alzheimer Europe Nilsson, E., Nilsson, S., Räftegård Färggren, T., & Åkeson, N. (2009) Det är aldrig för sent! Förbättra äldres hälsa med möten, mat och aktivitet. Statens folkhälsoinstitut, Östersund 2009, R 2009:18 Grönlund, E. & Renck, B. (2005) Dansterapi för pojkar med ADHD, Grupp och individuell behandling, Rapportserie Dans forskning och utveckling, ISSN , 2005:1. Grönlund, E. & Renck B. (2006) Dansterapi för deprimerade tonårsflickor samt utvärdering av det samlade dansterapiprojektet, Rapportserie Dans forskning och utveckling. ISSN , 2006:1. Götell, E. (2008). Kultur och vårdarsång. [Elektronisk]. Vårdalinstitutets Tematiska rum: Kultur I vård och omsorg. Tillgänglig: Tematiska rum. Haas, R. & Brandes, V. (2009) Music that works. Contributions of biology, neurophysiology,psychology, sociology, medicine and musicology. Springer-Verlag / Wien. Printed in Austria. Johansson, H. (2010) En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Hinder och möjligheter utifrån professionernas perspektiv. Doktorsavhandling. Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa. Umeå universitet McDermott, O., Orell, M., & Ridder, H M. (2013) The importance of music for people with dementia: the perspectives of people with dementia, family carers, staff and music therapists. Aging & Mental Health, 2014, Vol. 18, No. 6, , Murvall, G., Fritz, T. & Sjöberg, K. (2014) Projekt 90+. Redovisning av ett styrketräningsprojekt för samhällets äldsta medborgare. Sickla Hälsocenter, Nacka,Värmdö. 29

30 Nyström, K. (2002) Dans på gränsen. Demensdrabbades kommunikation i dansterapi. Doktorsavhandling. Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, Stockholm. Olofsson, E., & Johansson, A-K. (2011) Äldres hälsa. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport Statens folkhälsoinstitut, Östersund 2011, R 2011:12 Ridder, H M., Brynjulf, Stige., Qvale, L G., Gold, C. (2013) Individual music therapy for agitation in dementia: an exploratory randomized controlled trial Aging & Mental Health, Vol.17, No , Song, Y., Jung, L., & Richards, K C. (2012). Dementia and sleep disturbances. Aging and Health, Vol. 8, No. 1, Pages 65-78, DOI /ahe (doi: /ahe.11.93) SOU 2000:91 Nationella Folkhälsokommittén. Kultur och folkhälsa. Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsan (2000). Bilaga B. Kultur och folkhälsa. Slutbetänkande av Nationella Folkhälsokommittén SS, s Statens folkhälsoinstitut (2008) Redovisning av uppdraget Äldres hälsa. Dnr VERK 2008/07 En kartläggning av lärande exempel på sociala mötesplatser med fokus på fysisk aktivitet och främjande av goda matvanor, samt förslag till insatser och strategi för spridning i kommuner, landsting/regioner. Del 1 Rapport Särkämö, T., Tervaniemi, M., Laitinen, S., Forsblom, A., Soinila, S., Mikkonen, M., Autti, T., Silvennoinen, H M., Erkkilä, J., Laine, M., Peretz, I., & Hietanen, M. (2008) Music listening enhances cognitive recovery after middle cerebral artery stroke. Brain. A Journal of Neurology.Oxford journals. Volume 131, Issues 3, Theorell, T. (2009) Noter om musik och hälsa. Karolinska institutet, University Press. Vink, A. (2013). Music therapy for dementia. The effect of music therapy in reducing behavioural problems in elderly people with dementia. ISBN: ; ISBN E-BOOK (PDF): Printed by Gildeprint Drukkerijen, Enschede Västfjäll, D., Juslin, P., Hartig, T., & Fredrikson, M. (2010) Du mår bättre med musik du valt själv. I: Forskning om kultur och hälsa, Romanus, R. (red) Vetenskapsrådet. 30

31 BILAGA 1 Lista över medverkande Inspiratörer, kiropraktiker, konstnärer, kulturmäklare, coacher, forskare och musikterapeuter i samband med utbildningsinsatser, inspirationsdagar, konferenser under projektåren : Birgitta Andersson, musik- och uttryckande konstterapeut, Linköping med erfarenhet av bland annat äldreomsorg, strokerehabilitering och psykiatri. (musikterapeut 1) Märith Bergström Isacsson, Fil.dr, forskare och musikterapeut, Rett Center, Region Jämtland Härjedalen och egen företagare (musikterapeut 2) Musicare Linda Nederberg, utbildare och coach som inspirerar och aktiverar. Linda har skrivit självbiografin Från Överlevarlandet till Livslevarlandet. inda har Eva Bojner Horwitz, kulturhälsoforskare, medicine doktor i socialmedicin vid Uppsala universitet. Ansvarig för forskningsprojektet Kulturpalett på vårdcentraler. Töres Theorell, professor emeritus i psykosocial miljömedicin, Karolinska institutet, Stockholm. Författare till bland annat Noter om musik och hälsa. Rolf Ekman, professor i neurokemi, Göteborgs universitet 31

32 Lars Ahlin, kulturmäklare, Södertälje kommun Daniel Hansson, kiropraktiker och föreläsare i ergonomi. Kiropraktikerkedjan, Nacka och Sicka Hälsocenter. Ingeborg Nilsson, fil.dr, forskare, Umeå universitet Klas-Göran Sahlén, fil.dr, forskare, Umeå universitet Inger Hammarlund, lektor, Kungliga Musikhögskolan Barbro Westerholm, läkare, forskare, riksdagsledamot för Folkpartiet. Ingrid Lindelöw Berntsson, legitimerad sjukgymnast, coach och triathlet - får vem som helst att våga sjunga. Lligo Matson, konstnär, inspiratör - får vem som helst att måla. 32

33 BILAGA 2 Bild 1-3 Bild 1 visar den kommunala samordnares roll, mandat och uppgift att utveckla en verksamhet med målsättningen att ge äldre tillgång till kulturupplevelser samt möjlighet till eget skapande. 33

34 Bild 2 Bild 2 illustrerar den kommunala samordnaren samt ett nätverk av lokala och regionala aktörer och som tillsammans kan arbeta för att utveckla samarbeten för främjandet av kulturaktiviteter och sociala mötesplatser. Bild 3 Bild3 illustrerar den roll som en regional samordnare kan ha för att bidra till och stötta en långsiktig och hållbar kultur för äldre-verksamhet i länet. 34