Dagens agenda. Sociala investeringar som fenomen! Organisering och styrning av sociala investeringar (Bakgrund en historisk utveckling)

Transkript

1 Dagens agenda Sociala investeringar som fenomen! Organisering och styrning av sociala investeringar (Bakgrund en historisk utveckling) En rapport om organisering och styrning av sociala investeringar! Rapportens huvudbidrag Pågående forskning Diskussionsfrågor och frameda utmaningar för kommuner/regioner/landseng samt för forskningen!

2 Sociala investeringar som En punkt är en punkt och.. fenomen! Sociala investeringar är en social innovaeon i form av: E5 resursfördelningssystem för välfärdsresurser där konsekvensresonemang inkluderas E5 utvecklingssystem för a5 pröva, utveckla och/ eller skapa innova?oner med sy@e a5 skapa mul?plikatoreffekter (TradiEonell skolverksamhet är en form av social investering, men sociala investeringar utgör Elläggs- och utvecklingsinvesteringar!)

3 Sociala investeringar är därmed: EO resurs- och utvecklingssystem inom välfärdsområdet som sypar Ell ao utveckla muleplikatoreffekter (effekter som kan förmeras, förädlas och förstoras)

4 En bakgrund?ll sociala investeringar Jess och Nyström (2002) Tänk långsikegt (2004) Utanförskapets pris (2014) Balkfors (2014) Social investments: A Social innovaeon approach and the importance of aceve ownership (2014) Organisering och styrning av sociala investeringar (2015) Hultkrantz (2015) Norrköping (återföringsmodellen) och Umeå (budgetmodellen) har sao sociala investeringar på kartan med två olika modeller.

5

6 Rapporten som helhet Organisering och styrning av sociala investeringar Sociala investeringar som fenomen Rapportens disposieon uefrån 6 frågor och en modell Rapportens huvudsakliga bidrag

7 En interaktiv forskningsprocess har präglat studien! Forskningsfråga Samla data Diskutera data Presentera resultat Kommun Forskare

8 Rapportens frågor e5 bidrag! Av vilka skäl kan kommunerna arbeta med sociala investeringar och vilka kontextuella förhållanden bör beaktas i deoa arbete? Vem bör äga sociala investeringar och vad består det akeva ägarskapet i? Hur kan sociala investeringsprojektet organiseras? Hur vet vi ao vi gör räo? Vilka prestaeoner, effekter och muleplikatoreffekter uppstår?

9 En kunskapsmodell eo bidrag!

10 Sammankopplingen av den så kallade beviskedjan och lärande utvärdering e5 bidrag! Via den så kallade beviskedjan kan kommuner mäta, utvärdera, påvisa och argumentera för vad olika insatser och aktiviteter leder till i termer av prestationer, effekter, påverkan och värdeskapande. Via den lärande utvärderingen kan kommuner ta det slutliga steget med sociala investeringar att skapa multiplikatoreffekter (förmering, förstoring, förädling).

11 Varför sociala investeringar och varför kontextanpassning? Grunden: Har ni tydliggjort skälen till att ni ska arbeta med sociala investeringar? Har ni tydliggjort vilka kontextuella (sammanhang) förhållanden som bör beaktas och hur de inverkar på organisering och styrning av sociala investeringar?

12 E5 ak?vt ägarskap! Har ni beaktat skillnaden mellan kommunen som organisation och som geografiskt område och vad det innebär för ert arbete? Placering av det aktiva ägarskapet var och varför? Ledningsgruppen vilka ska ingå och varför? Ledningsgruppens arbetsuppgifter och varför? Ledningsgruppen i relation till modellen och för att bidra till skapande av multiplikatoreffekter!

13 Organisering av sociala investeringsprojekt Har ni beaktat vilken projektlogik som ska styra respektive socialt investeringsprojekt och varför? Har ni beaktat vilken projekttyp som respektive socialt investeringsprojekt utgör och vilka organisatoriska konsekvenser det medför? Sociala investeringsprojekt och strukturer, gränser och identitet över tid!

14 Hur vet vi a5 vi gör rä5 och vad uppnår vi? Har ni satt er in i beviskedjans komponenter och dess helhet? Har ni satt er in i innebörden av den lärande utvärderingen? Har ni beslutat hur beviskedjan och den lärande utvärderingen ska användas i de sociala investeringsprojektens olika faser (ansöknings-, uppstarts-, genomförande- samt övergångsfas)?

15 AO sociala investeringsprojekt leder Ell bra prestaeoner, effekter och värdeskapande är bra i sig, men det är via utvecklandet av mul?plikatoreffekter som sociala investeringar verkligen kan bidra?ll utveckling och effek?visering.

16 Beviskedjan Kommunens ekonomiska styrning som utgångspunkt, med beviskedjan som systematiskt verktyg Beviskedjan:

17 Beviskedjan Tabell 5.1 Kategorisering av de individrelaterade målen för Alla barn i skolan. Kort sikt Medellång sikt Lång sikt Ak?viteter Utredningar, handlingsplaner, individanpassade åtgärder samt konenuerlig uppföljning Presta?oner Minskad ogileg frånvaro FörbäOrade skolbetyg Effekter Ökat engagemang Ökad självkänsla samt delakeghet i samhället DelakEghet i samhället

18 Lärande utvärdering med fokus på mul?plikatoreffekter Lärandet är centralt vid sociala investeringar (jämför investeringar i anläggningstillgångar) Den lärande utvärderingen fokus på multiplikatoreffekter! Skillnaden mellan utvärdering och forskning i sociala investeringssammanhang och betydelsen av att flera aktörer ingår i utvärderingen

19 A5 använda beviskedjan och den lärande utvärderingen i de olika projekuaserna Ansökningsfasen Uppstartsfasen Genomförandefasen Övergångsfasen

20 Den sociala investeringsmatrisen arbetsmaterial! (Robert Jonsson och Kers?n Johansson) Figur 1:1. Den sociala investeringsmatrisen

21 Vad finns a5 säga om rapportens bidrag och checkfrågor? Vad har vi gjort rätt och vad bör vi arbeta vidare med (konstruktiv kritik)? Vilka är framtidens forskningsområden relaterat till sociala investeringar?

22 Förslag?ll fortsa5 forskning! Kartläggning (Skälen, vilka kommuner, vilka typer av sociala investeringar) Organisering och styrning (Ökad mognadsgrad och följdkonsekvenser) Sociala investeringar och multiplikatoreffekter Beräkningar av prestationer, effekter och värdeskapande!

23 Vari ligger framtidens utmaningar för kommuner/regioner/landsting gällande sociala investeringar?

24 TACK! Rapporten (Organisering och styrning av sociala investeringar) finns på följande hemsidor: (se under sociala investeringar) hop://liu.diva- portal.org/smash/record.jsf? pid=diva2%3a857066&dswid=8538

25 Övergripande varför har det gå5 bra i en kommun som kommit rela?vt långt med sociala investeringar? En bred politisk uppslutning (En förutsättning för långsiktighet i åtagandet!) En tydlig vilja att klara av organisering och styrning av sociala investeringar En tydlig ambition av att hela tiden lära för att bli bättre!

26 Övergripande varför har det gå5 bra i en kommun som kommit rela?vt långt med sociala investeringar? Ett aktivt ägarskap som grund för de olika projekten (De aktiva ägarna med ekonomichefen som ordförande ser till att det blir lyckat!) Ett tydligt fokus på kommunen som organisation (Börja med kommunalekonomiska kalkyler som grund!) Krav på prestationer, uppföljning och återbetalning (vid misslyckad investering direktavskrivning en årets kostnad!)

27 örutom det som fungerat bra - vad är vik?gt a5 beakta! Tydliggöra det aktiva ägarskapet uppgifterna (ansökningsförfarandet, uppstart av och pågående projekt fokus på multiplikatoreffekter, övergångsfasen samt kommunicera om sociala investeringar) Tydliggöra rollerna i ledningsgruppen för sociala investeringar (Politiken ger inriktningen) Verksamhetsplaner/uppdragsplaner eller motsvarande som grund,,,, men även öppenhet!

28 Fortsä5ning vad är vik?gt a5 beakta! Betydelsen av rätt projektledare (kunskaper i projekt, projektledning och kontextkunskap) Den sociala investeringsmatrisen (arbetsmaterial - utvecklad av Jonsson och Johansson) Alla system kräver en förvaltare/utvecklare! Sociala investeringar som resursfördelningssystem och utvecklingssystem Skapande av multiplikatoreffekter och upprätthållande av effekter forskning behövs!

29 Kapitalkostnader eller inte!? Kapitalkostnader på sociala investeringar inte så länge räntan är låg, avskrivningstiderna är korta och det rör sig om förhållandevis små summor. (Motivering sociala investeringar handlar primärt om skapande av multiplikatoreffekter för att utveckla välfärdsverksamheten.) Men obs! Vad som är rätt vet varje kommun bäst själv! (Det finns kommuner i Sverige som haft 500 tkr som gräns för vad som ska räknas som drift kontra investering!)