Vem vinner och vem förlorar? Genusvetenskapliga perspektiv på säkerhet och risk vid stora dammar i norr

Transkript

1 Vem vinner och vem förlorar? Genusvetenskapliga perspektiv på säkerhet och risk vid stora dammar i norr GENUS och DEMOKRATI, Arvidsjaur 8 november 2011 OBS! Vid användning av bilder och text från denna presentation ska källan anges. May-Britt Öhman May-Britt Öhman, FD Forskare, Centrum för Genusvetenskap, Uppsala Universitet, Univ.lektor, Avd. för Genusvetenskap, Stockholms Universitet, FD, Avd. för Teknik- och Vetenskapshistoria, KTH, 2007 Foto: M-B Öhman

2 I detta föredrag Kort om mig själv, min bakgrund och tidigare samt nuvarande forskning Genusvetenskap/Feministisk forskning/ Feministisk Teknovetenskap Feministiska teknovetenskapliga perspektiv på vattenkraftsexploatering med fokus på Lule älv Några frågor att ta med för era vidare funderingar OBS! Vid användning av bilder och text från denna presentation ska källan anges. May-Britt Öhman

3 OBS! Vid användning av bilder och text från denna presentation ska källan anges. May-Britt Öhman Mtera dammen, Tanzania, november Foto: May-Britt Öhman 2007, Min doktorsavhandling Taming Exotic Beauties: Swedish hydropower constructions in Tanzania in the E Of Development Assistance, 1960s-1990s.

4 Mina forskningsprojekt PostDoc projekt: Situerade perspektiv på vattenkraftexploateringen i Sapmi: svensk teknisk expansion och dess inverkan på ursprungsbefolkningen (Finansiär: Vetenskapsrådet, 24 mån, ) Nedan Fördämningarna: Säkerhet, Risk och Resiliens vid de Sub Arktiska dammarna (Finansiär: Vetenskapsrådet, ) (Öhman projektledare; + Camilla Sandström Statsvetenskap, Umeå Uni; Maria Udén, Genus och Innovation, LTU och Eva-Lotta Thunqvist (Hydrologi), KTH)

5 Feministisk forskning/ genusvetenskap som vetenskapligt fält Fokusfrågor i korthet: - kvinnor/män/kön/genus/köns- och maktrelationer - Sociala konstruktioner av kön (t.ex hur framställs en riktig man, en riktig kvinna i olika sammanhang) - Vetenskapens kunskapsprocesser/ teori- och metodinnehåll

6 En riktig man? I varje grupp, sammansättning av människor, finns ett ideal, en stereotyp, av hur en riktig, en bra man ska vara. Hegemonisk maskulinitet (R.W Connell, 1983) Exempel 1: Ansvarstagande! För vad? För familjen? För jobbet? Att hämta och lämna på dagis? Eller att se till att det där jätteviktiga dokumentet kommer in i tid? Eller att något annat viktigt måste göras inom jobbet, i allra första hand? Vilket är idealet i just de grupper du ingår i? Hur märker du det? Om det finns arbetsmöten, hur ligger de placerade tidigt på morgonen? Sent på eftermiddagen? Geografiskt? Vilka hänsyn tas? Vilka hänsyn tas inte? Vad är idealet? Man med barn och familj som han tar ansvar för? Man utan barn? Man med barn och familj som han inte behöver ta ansvar för?

7 En riktig man Exempel 2. En riktig man ska vara modig och våga ta risker? Fråga: Vad betyder risk? Vad är skillnaden från dumdristighet? VEM definierar det? Och exakt VAD är det som får sättas på spel för att vara ett risktagande och inte en ren dumhet?

8 En riktig man Exempel 3. Ska ha kontroll?! Kontroll över vad? Naturen? Sina känslor? Vilka slags känslor är accepterade, i den specifika gruppen? Hur benämns de?

9 En riktig man? Jämför - En gruvarbetarmiljö - En kommunstyrelse - På ett ingenjörskontor - Bland renskötare - På en vattenkraftstation - På en ingenjörsutbildning - Här idag? Lägg till geografisk plats, t.ex. : Arvidsjaur, Kiruna, Stockholm, Luleå, Umeå

10 En idealisk man? OBS! Vid användning av bilder och text från denna presentation ska källan anges. May-Britt Öhman

11 En riktig kvinna? Hur ser hon ut i de grupper du ingår i? - Hudfärg? - Språk? - Ålder? - Klädsel? - Fysisk styrka? Fysisk kapacitet? - Ansvar för familj och hushåll? - Vilka känslor får hon visa? Eller inte visa?

12 Normen : vilken är den? Feministisk forskning om naturvetenskap och teknik: KROPPEN och KNOPPEN i centrum

13 -Teknik och vetenskap kan inte åtskiljas. Det finns ingen klar gräns. -En mängd aktörer människor - är inblandade i teknovetenskapen och de är beroende av sina kontexter, historiskt, ekonomiskt, kulturellt. -Alla vetenskapliga påståenden bärs av mänskliga kroppar människor bär fram och ger vetenskapliga sanningar status och betydelse. Objektivitet - finns ej! - Därmed har även kroppens kön, hudfärg, funktionalitet, geografisk position, erfarenhet, minnen, känslor mm betydelse i alla analyser. -Det finns ingen oskyldig teknovetenskap inblandade aktörer med maktpositioner har ansvar. - Maktanalys! OBS! Vid användning av bilder och text från denna presentation ska källan anges. May-Britt Öhman

14 Förgrundsfigur inom feministisk teknovetenskap Donna Haraway, f. 1944, USA [utvecklingsbiologi] - Primate Visions: Gender, Race, and Nature in the World of Modern Science, A Cyborg Manifesto: Science, Technology, and Socialist- Feminism in the Late Twentieth Century, 1985.

15 Cyborgen som tankefigur innebär ett förkastande av gränser - det vill säga gränser mellan människa och maskin människa och djur. Källa: CyborgManifesto.html Vi är alla cyborger! Och vi har alla ett ansvar! Cyborg Manifesto en uppmaning till alla feminister att engagera sig kritiskt i teknovetenskap, inte att bara ta avstånd från teknik.

16 Postkoloniala perspektiv: Valentin Mudimbe (Kongo) Koloniseringen bär med sig en bild av primitivitet följda av tre kompletterande slags agerande: 1. Den koloniserande strukturen 2. Dominans över det fysiska området/territoriet följt av en reformering en slags hjärntvätt av infödingarnas mentalitet/tankesätt 3. Integrering av den lokala ekonomins historia i ett västerländskt perspektiv Källa: Valentin Mudimbe, 1988, The idea of Africa

17 Den koloniserande strukturen Omfattar den fysiska, mänskliga och spirituella aspekterna av den koloniala erfarenheten och följs av ett dikotomiskt ett tudelat hierarkiskt system: -det traditionella vs det moderna -det verbala/det talade vs det skrivna - samhällen baserad på jordbruk och traditioner vs urban och industriell civilisation -byteshandel vs produktions ekonomier Dvs, det står mot varandra, där det ena bör ersätta det andra och det ena anses vara bättre än det andra, en åsikt som ofta även infödingarna tränats till att tänka. Källa: Valentin Mudimbe, 1988, The idea of Africa

18 Mina feministiska teknovetenskapliga perspektiv på vattenregleringar: Vad är en damm? Vad är ett vattenkraftverk? Vad är elektricitet? Vad är säkerhet dammsäkerhet? Och hur kan man använda feministisk teknovetenskap till att förstå dessa ting DESIGN, KONSTRUKTION, SKÖTSEL, REPRESENTATIONER samt betydelse och konsekvenser därav? OBS! Vid användning av bilder och text från denna presentation ska källan anges. May-Britt Öhman

19 Lule älv Källa: Suorva dammen Arctic Circle Lule älv är den i särklass mest exploaterade älven i Sverige. Inte längre en älv utan egentligen en trappa av vattenkraftsreservoarer. Lule älv står för upp till en tredjedel av all svensk vattenkraftsel, eller uppemot 44% av all vattenkraftsel som kommer från Vattenfall.

20 Mina empiriska undersökningar Intervjuer i Lule älvdal fokus på äldre kvinnor, men även yngre och även män (yngre och äldre) utförda 2006, : (Omkring 50 personer intervjuade/kortare samtal) Deltagande observationer och eget engagemang vid samiska sammankomster Intervjuer med dammsäkerhetsansvariga, maskinister och operatörer av vattenkraft i Lule älv (start 2010). Intervjuer med ansvariga för dammsäkerhet inom Norrbottens Länsstyrelse; räddningstjänst och politiker i de berörda kommunerna i Lule älvdal (Jokkmokk, Boden, Luleå) Genomgång av tekniska rapporter om dammhaverier och incidenter i Sverige och internationellt

21 Frågor jag ställt inom projektet Situerade perspektiv ( ) Allmänt erfarenheter och minnen från vattenkraftsexploateringen nutida, dåtida, det man hört från föräldrar/släktingar Vilka slags synpunkter har framförts då/nu- från vem till vilka, i förhållande till utbyggnaden? På vilket sätt? Skrivet? Telefonsamtal? Andra sätt? På vilka sätt har man försökt protestera, begära ersättning, ifrågasätta etc? (Dvs utöver domstolsprocesserna) Vilken slags kunskap om området, vattenflödena, påverkan på miljön etc har tagits tillvara? Hur? OBS! Vid användning av bilder och text från denna presentation ska källan anges. May-Britt Öhman

22 Preliminära forskningsresultat Man har försökt opponera sig på många olika sätt Man har krävt kompensationer men många gånger misslyckats Olika människor, grupper, har behandlats på olika sätt skapat konflikter mellan familjer, inom familjer, inom byar, mellan samer och icke samer Känslor: Ilska, uppgivenhet, sorg Konsekvenser idag det är inte historia det är nutid

23 Återkommande representationer av elkraft/vattenkraft FRAMSTEG, MODERNITET, VINST, MOD, STYRKA (Vilken hegemonisk maskulinitet?) T.ex. Webbutställning om elkraft Tekniska Muséet Vems känslor/perspektiv syns? Vems känslor/ perspektiv syns inte?

24 Analys av HUR ELPRODUKTION - VATTENKRAFT REPRESENTERAS: dominerande diskurser om elproduktion t.ex. vattenkraft som grön el, eller bra miljöval En återkommande bild av vattenkraft: Flödande vatten. OBS! Vid användning av bilder och text från denna presentation ska källan anges. May-Britt Öhman Källa:

25 Bild av hur det ser ut när el produceras. Här Letsi dammen, Lilla Lule älv, nedifrån. Om vatten strömmar här beror det på allvarligt fel, eller särskilt släpp t.ex. vid Fallens Dag när vattenkraften visas upp för allmänheten. Foto: M-B Öhman

26 Återkommande representation av vattenkraft ett fåtal aktörer synliga; klimatet - sommar Källa: OBS! Vid användning av bilder och text från denna presentation ska källan anges. May-Britt Öhman

27 Några fler av AKTÖRERNA och ASPEKTERNA som bör beaktas Vintervägar Elkonsumenter Dammluckeoperatörer Vattenkraftverk Dammluckor Båtar Väderprognoser Sommarvägar Snö Vattenflöden Fiskar Renar Kraftbolag Vinter Renskötare Älv Lokalinvånare SMHI OBS! Vid användning av bilder och text från denna presentation ska källan anges. May-Britt Öhman

28 OBS! Vid användning av bilder och text från denna presentation ska källan anges. May-Britt Öhman Vårförflyttning av renar på Suorvadammen (Akkajaure) Foto: Victoria Harnesk, Änonjalme, April 2006.

29 Säkerhet vid dammar ur ett varjedagsperspektiv de människor som lever här: Suorvadammen - isvägen mellan Ritsem och Änonjalme OBS! Vid användning av bilder och text från denna presentation ska källan anges. May-Britt Öhman Foto: M-B Öhman

30 Även historisk kontext har betydelse i en feministisk teknovetenskaplig analys Sverige vs Sapmi Lule Älv Hur ska kolonisationen av Sapmi sedan 1600-talet förstås i förhållande till vattenkraftexploateringen? Vem har rätt till landet, vattnet, inkomsterna från elproduktionen? Vem får dras med negativa konsekvenser? Och varför är det på det sättet? OBS! Vid användning av bilder och text från denna presentation ska källan anges. May-Britt Öhman Källa:

31 Exempel på Feministisk teknovetenskaplig analys: Hur kan man byta perspektiv? Koloniala erfarenheter hur ska de vägas in? Sápmi, Sameland, sett från nordpolen. NOAA. ESA/Eurimage Metria Illustration: Pär-Joel Utsi. (Källa:

32 INBLANDADE AKTÖRER; DERAS KROPPAR OCH KÄNSLOR; en maktanalys Framsteg, modernitet, bekvämlighet, rikedom, miljövänlighet vilka upplever dessa känslor? Varför? Hur är det kopplat till deras maktposition? Förlust, sorg, ilska, uppgivenhet, rädsla vem upplever dessa känslor? Varför? Maktposition? Och vems känslor får höras mest? Vems känslor tillmäts mest värde? Vilken hegemonisk maskulinitet/vilka normer kan man hitta här? OBS! Vid användning av bilder och text från denna presentation ska källan anges. May-Britt Öhman

33 Forskningsprojektet: Nedan Fördämningarna: Säkerhet, Risk och Resiliens vid de Sub-Arktiska Dammarna - Vems säkerhet handlar det om? - Vilka perspektiv har olika aktörer - historiskt, idag och för framtiden? -Hur används gammal och ny informations- och kommunikationsteknik i riskhantering? - Hur uppfattas och används kunskaper från olika perspektiv (såväl expertis inom olika vetenskapliga och professionella områden som lokalbefolkning)? -Hur kan de olika kunskaperna och perspektiven integreras för att utvidga begreppet dammsäkerhet och sedan användas i utbildning av och information för olika berörda aktörer?

34 SITUERADE PERSPEKTIV på DAMMSÄKERHET Vad man känner/upplever i förhållande till vattenkraften beror på vem man är, var man bor, vilken nytta man har av den. Hur upplever just Du säkerhet i förhållande till vattenkraft och stora dammar? Vilken kunskap, vilka erfarenheter och minnen grundar just Du Din känsla av säkerhet på? Vilka risker finns och hur är de kopplade till någon specifik hegemonisk maskulinitet/kvinnlighet? OBS! Vid användning av bilder och text från denna presentation ska källan anges. May-Britt Öhman

35 DAMMSÄKERHET: Australien, Brisbane översvämning i januari 2011 Wivenhood dammen. När regnstormen kom och dammen var full, var man tvungen att släppa ut stora mängder vatten. Dammägaren SeqWater, hävdar att de inte fick tillräcklig information av väderlekstjänsten för att kunna förutse detta i tid.

36 Foto: M-B Öhman Sverige: ca dammar av varierande storlek och ålder - cirka st konsekvensklass 1A eller 1B enligt RIDAS (kraftindustrins riktlinjer för dammsäkerhet), dvs. vid ett dammbrott finns risk för människoliv eller betydande skador på egendom och miljö. Suorvadammen sju fjällsjöar som blev ett innanhav i fyra steg: 1919, två regleringar på 1940-talet, och Regleringsnivån 30 meter, efter Norra Europas största damm Klass 1A ur dammsäkerhetsperspektiv OBS! Vid användning av bilder och text från denna presentation ska källan anges. May-Britt Öhman

37 Höj och sänkbar brygga vid Änonjalme, Suorvadammen OBS! Vid användning av bilder och text från denna presentation ska källan anges. May-Britt Öhman Foto: M-B Öhman

38 Vak i isen vid Ritsem pga vattengenomströmning från kraftverket. Maj 2008 dog två män, samer, i just denna vak. BS! Vid användning av bilder och text från denna esentation ska källan anges. May-Britt Öhman Foto: M-B Öhman

39 Frågor att ta med sig Vem har vunnit tidigare och vem vinner idag på vattenkraftsexploateringen i Sapmi? Vilka slags vinster handlar det om? Hur lång tid sträcker sig vinsterna över för olika parter? Arbetstillfällen? Hur kommer det sig att Jokkmokk idag är en av Sveriges fattigaste kommuner när Lule älv står för upp till hälften av svensk vattenkraftsel? Vilka sanningar om framsteg, modernitet, utveckling och vinster gäller idag? Vilka mänskliga kroppar har skapat dessa sanningar? Och varför? Vilka känslor är kopplade till dessa sanningar? Vems känslor är det? Dvs, vilka kroppar är bärare av dessa känslor?

40 OBS! Vid användning av bilder och text från denna presentation ska källan anges. May-Britt Öhman Tack! May-Britt Öhman, FD Forskare, Centrum för Genusvetenskap, Uppsala Universitet Epost: Foto: M-B Öhman