5 Övriga aktörer Tredje sektorn Församlingaroch andra religiösa sammanslutningar stöder integration Polisen...

Transkript

1 Program för att främja invandrarnas integration Uppdatering

2 Innehåll 1 Utgångspunkterna i integrationsprogrammet Invandrare i Borgå Ny lag om främjande av integration trädde i kraft Statens integrationsprogram Lag om likabehandling (2004/21) Integrationsarbetets olika begrepp Uppdateringsarbetsgruppens sammansättning och arbetssätt Borgå stads målsättningar och utvecklingsmål i integrationsarbetet Integrationsfrämjande arbete i Borgå Första skedets handledning, rådgivning och kartläggning Meeting Point Invandrartjänster Tolk- och översättningstjänster Basservicen stöder integrationen Boende Hälsotjänster Mentalvårdstjänster Småbarnsfostran och förskoleundervisning som främjar barnens integration Grundläggande utbildning minskar ojämnlikhet, utvecklar förmågan att acceptera olikhet och bemöta individer jämlikt Social- och familjetjänster Kultur- och fritidstjänster Arbete och utbildning Invandrarna på arbetsmarknaden Vuxenutbildning ger de första stegen till integration och arbetsliv Stadens sysselsättningstjänster rehabiliterar långtidsarbetslösa till arbets- och vardagsliv... 33

3 5 Övriga aktörer Tredje sektorn Församlingaroch andra religiösa sammanslutningar stöder integration Polisen Borgå ur invandrarens synvinkel Vad görs i fortsättningen? Konkreta åtgärder... 41

4 1 Utgångspunkterna i integrationsprogrammet 1.1 Invandrare i Borgå Under de senaste åren har invandringen till Finland blivit mångsidigare och ökat betydligt. Mångkulturalitet och flerspråkighet blir alltmer en del av det finländska samhället. Så är det också i Borgå. Största delen av invandrarna kommer till Borgå till följd av äktenskap eller som en del av den alltmer ökande rörligheten bland den internationella arbetskraften. Den största invandrargruppen är medborgare från Ryssland, forna Sovjetunionen och Estland, bland dem räknas även ingermanfinländare och deras familjer. Borgå stad har sedan år 1988 årligen tagit emot cirka flyktingar. I Borgå är andelen personer med flyktingbakgrund för tillfället uppskattningsvis en tredjedel av alla invandrare. Utöver dem som antecknats som utländska medborgare i befolkningsregistret, bor det i Borgå dessutom cirka 400 personer med invandrarbakgrund som fått finskt medborgarskap. Man kan anhålla om medborgarskap efter sex års oavbruten vistelse i landet, för flyktingar är der efter fyra års vistelse. BEFOLKNINGEN I BORGÅ INVÅNARE Utländska medborgare 3,5% FINSKA MEDBORGARE UTLÄNDSKA MEDBORGARE Finska medborgaret 96,5 % 4

5 DE STÖRSTA GRUPPERNA AV UTLÄNDSKA MEDBORGARE I BORGÅ Estland 387 Ryssland 190 Vietnam 119 Sverige 110 Thailand 83 Myanmar 68 Irak 48 Kongo 47 forna Serbien och Montenegro 39 Tyskland 38 Storbritannien 35 Iran 27 Norge 22 Bosnien och Hercegovina 22 Polen 22 USA 21 Rumänien 20 Serbien 20 Jugoslavien 19 Nepal 18 Turkiet 16 Övriga 71 olika länder totalt Ingen eller okänd nationalitet Utländska medborgare totalt UTLÄNDSKA MEDBORGARE FRÅN 92 LÄNDER Turkki Nepal Jugoslavia Serbia Romania Yhdysvallat Puola Bosnia- Hertsegovina Norja Iran Iso-Britannia Saksa ent. Serbia ja Montenegro Kongo Irak Myanmar Thaimaa Ruotsi Vietnam Venäjä Viro Ny lag om främjande av integration trädde i kraft Utgångspunkten i den nya lagen om främjande av integration är att bemöta de förändringar som skett i invandringen under de senaste 20 åren. I lagen beaktas alla personer som av olika orsaker flyttar till Finland. Invandrarna är en heterogen grupp och beredskap och servicebehov som anknyter till olika invandrargruppers integration avviker mycket från varandra. Flyktingar behöver mångsidigt stöd för integrationen medan personer med olika längders arbetsavtal och studeranden behöver närmast information och vägledning för att kunna använda stadens bastjänster. Lagen framhäver att servicen är behovsbaserad och inte grundar sig på invandringens orsak: "Kommunen är allmänt ansvarig och samordningsansvarig för utvecklandet av invandrarnas integration samt för planeringen och uppföljningen av integrationen på lokal nivå. Kommunen ska se till att de kommunala tjänsterna även lämpar sig för invandrare. Kommunen ska dessutom se till att de åtgärder och tjänster för invandrare som avses i denna lag ordnas så att de till innehåll och omfattning är sådana som behovet i kommunen förutsätter. Kommunen ska se till att den egna personalens kompetens i fråga om integration utvecklas. Åtgärder och tjänster avsedda för in- 5

6 vandrare får också ordnas i samarbete mellan kommunerna." (Lag om främjande av integration 1386/ ) Lagreformens målsättningar: - Att främja dubbelriktad integration. Integrationen förutsätter en växelverkan och gemensam verksamhet mellan invandrare och infödda finländare. - Att öka effektiviseringen av integrationsåtgärderna och förbättra uppföljningen av dem - Att förbättra handledningen i första skedet. I början är det viktigt att invandrarna får kunskap om det finländska samhället, rättigheter och skyldigheter samt rådgivning i de skeden då de får språkutbildning och letar efter arbete. - Att förebygga marginalisering för dem som hör till de mest sårbara grupperna. Dessa personer är till exempel handikappade, äldre personer och kvinnor och barn som lever i en svår situation. - Att utöka invandrarnas delaktighet. - Att stärka flyktingarnas behärskade placering i kommuner. Åtgärder och tjänster som främjar integration ordnas som en del i den kommunala basservicen och arbets- och näringsbyråns tjänster samt övriga åtgärder som stöder integrationen. 1.3 Statens integrationsprogram Statens integrationsprogram som första gången fastställdes juni 2012, innehåller integrationsfrämjande mål och åtgärder samt tyngdpunktsområden för följande regeringsperiod. Programmet allmänna målsättning är att stöda invandrarnas delaktighet på alla områden i samhället: politiskt, socialt, ekonomiskt och kulturella livet. Då stärks också de olika befolkningsgruppers växelverkan och goda etniska kontakter. Programmet mål och åtgärder siktar på jämlikhet och ickediskriminering och förebyggande av rasism samt främjande av ett positivt attitydklimat i hela samhället. En lyckad integrationspolitik förutsätter att alla förvaltningsområdena förbinder sig till programmets mål. I programmet har antecknats flera praktiska åtgärder och med hjälp av dem ska man sträva efter att uppnå målen. Programmet särskilda tyngdpunktsområden är att främja invandrarnas sysselsättning och stöda invandrarbarn och -unga samt familjer och kvinnor. Sysselsättningen främjas i synnerhet genom att utveckla arbetsförvaltningens tjänster och integrationsutbildning. Det som är grundläggande för integrationen är att invandrarna blir etablerade kommuninvånare. Därför stöds invandrartjänster genom insatser på småbarnsfostran, utbildning och social- och hälsotjänster. De invandrarungdomar och -barn vill garanteras tillräckliga språk- och studiefärdigheter samt smidigheter i utbildningsvägar. Därutöver främjas integrationen i vardagen med hjälp av boende-, idrotts- och kulturtjänster. Det är en viktig utgångspunkt i programmet att också inkludera det civila samhället och organisationer i det integrationsfrämjande arbetet. 6

7 ( Statsrådets principbeslut om statens program för integrationsfrämjande ) 1.4 Lag om likabehandling (2004/21) Syftet med lagen är att främja och trygga likabehandling samt att effektivera rättsskyddet för den som utsatts för diskriminering. I lagen om likabehandling sägs att ingen får diskrimineras på grund av ålder, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, funktionshinder, sexuell läggning eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. Etniska minoriteter är i särskild fara att mötas av etnisk diskriminering. I Finland finns bl.a. följande etniska minoriteter: romer, judar, tatarer, representanter för äldre ryska samhällen, personer med invandrarbakgrund och Finlands ursprungsbefolkning samerna. Myndigheterna skall i all sin verksamhet målmedvetet och systematiskt främja likabehandling samt etablera sådan förvaltningssed och sådana verksamhetssätt som säkerställer att likabehandling främjas när ärenden bereds och beslut fattas. Myndigheterna skall särskilt ändra de omständigheter som förhindrar uppnående av likabehandling. Utvecklandet av jämlikheten i myndighetsverksamheten är individens, myndighetens och hela samhällets fördel. Detta är en central utgångspunkt då man utvecklar servicen så att den motsvarar olika användargruppers behov. (arbetsministeriet 1100/009/2004) Lagen om likabehandling förpliktar myndigheterna att uppgöra en jämlikhetsplan för att främja den etniska jämlikheten i sin verksamhet samt för att förhindra diskriminering som grundar sig på etniskt ursprung. Jämlikhetsplanen kan också bifogas till andra planer, som t.ex. kommunens integrationsprogram. 1.5 Integrationsarbetets olika begrepp Enligt definitionen i lagen om främjande av integration (1386/2010) är invandrare 7

8 en person som flyttat till Finland och som vistas i landet med ett tillstånd som beviljats för annat än turism eller därmed jämförbar kortvarig vistelse eller vars uppehållsrätt har registrerats eller som har beviljats uppehållskort. med integration avses invandrarens och samhällets interaktiva utveckling med målet att ge invandraren de kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet samtidigt som invandrarens möjligheter att upprätthålla sitt eget språk och sin egen kultur stöds. med integrationsfrämjande avses sektorsövergripande främjande och stödjande av integration med hjälp av myndigheters och andra aktörers åtgärder och tjänster (multiprofessionellt samarbete). person i behov av särskilda åtgärder invandrare som behöver intensifierade integrationsfrämjande åtgärder i synnerhet på grund av nedsatt funktionsförmåga till följd av sjukdom eller skada eller av någon annan orsak eller på grund av ålder, familjesituation eller analfabetism eller av någon annan motsvarande orsak. 1.6 Uppdateringsarbetsgruppens sammansättning och arbetssätt En arbetsgrupp tillsattes på hösten 2011 med uppdrag att uppdatera Borgå stads integrationsprogram från år 2006 för att motsvara förpliktelserna enligt den nya lagen. Kommunen eller flera kommuner tillsammans ska för att främja integrationen och stärka det sektorsövergripande samarbetet göra upp ett program för integrationsfrämjande som godkänns i respektive kommuns kommunfullmäktige och ses över minst vart fjärde år. Programmet beaktas när en budget och ekonomiplan enligt 65 i kommunallagen (365/1995) görs upp. (Lag om främjande av integration 1386/ ) Medlemmarna i arbetsgruppen var Sirkka Valta, chef för invandrartjänster (ordf.), Maria Andersson, chef för social- och familjeservice, Mervi Makkonen, planerare av social- och familjetjänster (vik. Jenny Arponen från ) (sekr.), Leila Nyberg, direktör för småbarnsfostran, Pertti Jääskä, rektor för Porvoon kansalaisopisto/ representant för kultur- och fritidstjänsterna, Auli Soinio, representant för grundläggande utbildning, Amani Abdelkhalig Bakri, invandrarmedlem samt Noona Heikkilä, avdelningsskötare, representant för hälsovårdstjänsterna till och Ulf Backman, bostadschef. 8

9 Arbetsgruppen har sammanträtt 12 gånger. Representanter från vardera servicehelheten har uppdaterat sina texter och inbjudits till mötet då deras servicehelhet har behandlats. För invandrarkunder har ordnats hörande om tjänster i småbarnsfostran och grundskola i Peipon koulu , i Edupoli samt en intervju om social- och hälsotjänster som en studerande gjort under tiden Om kultur- och fritidstjänster har kommit kundrespons genom att man intervjuat elever från kansalaisopistos mini-peruskoulu samt invandrare som besökt Röda korsets Juttukolo. Ett sammandrag från höranden presenteras i slutet av uppdateringen före utvecklingsåtgärderna. 1.7 Borgå stads målsättningar och utvecklingsmål i integrationsarbetet Integrationsprogrammet strävar efter att främja en positiv växelverkan mellan olika befolkningsgrupper, öka dialogen mellan invandrare, föreningar och myndigheter samt trygga invandrarnas jämlika deltagande i samhällets verksamhet. Man grundar en sektorsövergripande invandrarkommitté med representanter (kontakt- och ansvarspersoner) från de centrala förvaltningsområdena. Samlas 1-2 gånger om året Följer upp och koordinerar integrationsprogrammets mål och utvecklingsbehov. Invandrarrepresentanter kallas till delegationens medlemmar. Man sammankallar 1 2 gånger per år ett forum bestående av myndigheter, religiösa sammanslutningar, föreningar och de frivilliga som utför praktiskt integrationsarbete. I forumet uppdaterar och koordinerar man det praktiska samarbetet och utvecklar tillsammans den mångkulturella verksamheten som redan finns i kommunen. Man stöder invandrarnas föreningsverksamhet och den verksamhet för invandrare som ordnas av tredje sektorn. Man förbättrar informationen om ärenden som berör invandrare. Den elektroniska informationen ska allt bättre svara på behoven för personer med ett annat språk ->man utvecklar kunskapsinnehållet på stadens egna webbsidor, sidornas klarhet, begriplighet och utbud på ett annat språk. Man kartlägger situationen för specialgrupper, dvs. åldrande invandrare, hemmamammor och invandrarungdomar som löper risk att marginaliseras och riktar till dem speciella stödformer vid behov. Man upprätthåller personalens kunnande om kulturell mångfald som upprätthålls med en mångsidig utbildning. 9

10 2 Integrationsfrämjande arbete i Borgå 2.1 Första skedets handledning, rådgivning och kartläggning Enligt lagen får invandraren som flyttar till Borgå basinformationsmaterial av det finländska samhället i samband uppehållstillståndet eller vid registreringen av uppehållsrätten hos polisen eller vid registreringen av uppgifter om sin hemkommun eller personuppgifter hos magistraten. Dessa myndigheter ger kunden en "guide om grundläggande information om Finland" som kan fås på flera olika språk. Guiden delas ut också i Kompassen i stadens rådgivningstjänster. Polisen och magistraten kan vid behov hänvisa invandraren till Kompassen där man får handledning om Borgå stads servicesystem och om åtgärder som främjar integration. Personer som behöver personlig handledning och inledande kartläggning enligt den nya lagen styrs antingen till invandrartjänster eller TE-byråns tjänster. Vid invandrartjänster kan man få rådgivning på eget språk på arabiska, engelska, kinyarwanda och burmesiska samt med andra språk vid behov. 2.2 Meeting Point Kansalaisopistos Meeting Point fungerar i praktiken som en träffpunkt och studieplats för de nyanlända invandrarna. Alla invandrare oavsett på vilka grunder de kommit får där undervisning i finska språket och kan också delta i annan integrationsfrämjande verksamhet (handarbete, motion, utfärder till närmiljön osv.). I samband med Meeting Point fungerar invandrartjänsternas jour där socialarbetaren ger handledning och rådgivning en gång i veckan. 2.3 Invandrartjänster Invandrartjänsternas uppgift är att ta emot flyktingar och återflyttare som placeras i kommunen eller som självständigt flyttar till kommunen, att ge information om samhället, socialt liv och att främja integration. Detta arbete utförs i samarbete med klienter, myndigheter och organisationer. Dessutom ger man information och rådgivning till andra invandrare, myndigheter och privatpersoner i frågor som berör invandring. Till utlänningsbyråns personal hör en chef för invandrartjänster, en socialarbetare, en familjearbetare och en förmånshandläggare/byråarbetare samt tolkar med invandrarbakgrund och kulturbiträden. Flyktingar och återflyttare är kunder vid invandrartjänsterna i huvudsak 3 år efter invandringen. 10

11 Inledande mottagningsservice för flyktingar innebär: - att ordna första bostaden - att ta emot flyktingar och följa med dem till bostaden - att ha sektorsövergripande samarbete, hembesök, byråträffar - att ordna informationstillfällen i grupp, om bl.a. social- och hälsovården, arbetskraftsbyråns och FPA:s service samt fritidssysselsättning - att ge information om rättigheter och skyldigheter samt om social- och hälsovårdstjänster. Familjearbete - att granska bostaden och de mest nödvändiga grundtillbehören - att informera om anländande nya flyktingar/återflyttare till hälsovården, utbildningsväsendet, daghemmen o.s.v. - att göra hembesök, inskolning att bli bekant med den närmaste omgivningen, butiker, hälsotjänster osv. - att vägleda om boende i höghus, hushållsapparater, användning av tvättstugan, ordningsregler o.s.v. - att styra till hälsoundersökning eller ordna hjälp i akuta sjukdomsfall - att gå igenom dokument och intyg, översätta och hjälpa vid inskrivning i kommunen samt med eventuella polisärenden (uppehållstillstånd och pass) - att besökal daghem, skolor eller andra serviceställen tillsammans med kundfamiljen - att ge rådgivning, vägledning, styrning och diskussion. Socialt arbete under tre år efter det att personen kommit som invandrare - att kartlägga livssituationen och servicebehovet och vägleda till tjänster som behövs - att svara för utkomststödet: förklara om socialskyddet som helhet, ansöka om förmåner av FPA och fatta beslut om utkomststöd i samarbete med förmånshandläggarna - att vägleda arbetsföra invandrare till arbetskraftsbyrån och göra upp integrationsplan tillsammans med kunden och arbetskraftshandledaren - att göra upp integrationsplaner även för personer som förblir utanför arbetslivet, hemmamammor, de äldre, barn och unga - att ha samarbete med dagvården, skolorna, vuxenutbildare och andra myndigheter - att kartlägga flyktingarnas livsskeden och eventuella traumatiska erfarenheter, bedöma vårdbehovet och styra till vården i samarbete med psykologen 11

12 - att ge psykosocialt stöd och utreda olika krissituationer - att ge rådgivning, vägledning, diskutera - att hjälpa med att inleda ärenden i ansökningar om att invandrarnas familjer återförenas, ge utredningar och utlåtanden under processens lopp - att ha samarbete med organisationer, föreningar och församlingar inom ramen för varierande verksamhet, fester och vänskapsverksamhet - att stöda invandrarsammanslutningar (ekonomiskt stöd till gemensamma evenemang/fester, evenemangsarrangemang, informera och motiveran, använda resurspersoner som kulturbiträden o.s.v.). 2.4 Tolk- och översättningstjänster En av målsättningarna för integrationen är att invandrarna så småningom lär sig finska och/eller svenska. I praktiken behöver både invandraren och den myndighet som sköter invandrarens ärenden dock under flera års tid tolk- och översättningstjänster för att ärenden sköts på ett lyckat sätt och kundens rättskydd kan tryggas i situationer då kunden och myndigheten inte har ett gemensamt språk eller då invandrarens språkkunskaper inte är tillräckliga. Tolk- och översättningstjänster behövs i synnerhet då myndigheterna bör fatta beslut om invandrarens eller asylsökandens rättigheter, förmåner eller skyldigheter eller då behandlingen av ärendet för övrigt kräver det. Bestämmelser om ordnandet av språktjänster finns i lagen om främjande av invandrarnas integration samt mottagande av asylsökande, lagen om förvaltningsfrämjande, förvaltningsprocesslagen samt lagen om patientens ställning och rättigheter. Myndigheternas skyldigheter att ordna tolkning och finansieringen av den är begränsad till ärenden som myndigheten kan göra anhängiga. Av särskilda orsaker kan myndigheterna sköta om tolkningen och översättningen i ärenden som kunden anhängiggjort. Staten ersätter kommunerna utan tidsgräns för kostnader för tolkning och översättning i ärenden som berör mottagandet av asylsökanden och dennes familjemedlemmar inom social- och hälsovården, uppgörandet av integrationsplan och servicestyrning till samhällsservice i närområdet som främjar integrationen. Efter att kunden erhållit finländskt medborgarskap ersätts inte dessa kostnader. Invandrartjänsterna har förnyat anvisningarna om bemötandet av kunder från olika kulturer och användningen av tolktjänster. Anvisningarna har delats ut till stadens alla enheter. I Borgå är målsättningen att uppmana myndigheter att använda tolkar, för att invandrarna kan sköta ärenden vid stadens olika myndigheter på ett jämlikt sätt oberoende av problem på grund av språket. Dessutom översätter man meddelanden och broschyrer eller också används redan översatt material som stöd. 12

13 3 Basservicen stöder integrationen 3.1 Boende Mål Målsättningen med valet av invånare är att placera invandrare jämlikt över hela stadens område och på detta sätt förhindra regional segregering bland invandrare. I stället för att vara orolig för antalet invandrare eller deras segregering är det mer skäl att oroa sig för den dominerande kulturens marginalisering. I stadsdelarna och fastighetsbolagen främjar man integration bl.a. genom att uppmuntra invandrarna till aktiv invånarverksamhet och genom att utöka växelverkan mellan invånarna. En målsättning är dessutom att invånarna ska lära sig att känna till reglerna för boende i vårt land och praxisen. Hyresbostädernas fördelningsgrunder Inom ramen för den produktion av hyresbostäder i form av arava- och räntestödsbostäder som staden stöder bör man i valet av invånare beakta bostadsbehovet, förmögenheten och inkomsterna (aravabegränsningslagen 1190/1993, gamla räntestödslagen 867/1980 och nya räntestödslagen 604/2001). I staden använder man sig i dylika fall av Borgå stads bostadsenhets förhandsövervakning. Invandrarna får bostadsförvaltningens tjänster med samma principer som andra bostadsbehövande personer. Behov och utbud av bostäder Man strävar efter att hitta lösningar för invandrarnas boende också utanför stadens egna bostadsproduktion. Målet är att för invandrare ordna boende som är så mångsidigt som möjligt även på privata och allmännyttiga bostadsmarknader. Som första bostad för flyktingar som placeras i Borgå (cirka per år) strävar man att anvisa till de de hyresbostäder som den landsomfattande Y-stiftelsen erbjuder. Inom ramen för samarbetet mellan stiftelsen och Borgå stad finns 28 bostäder på olika ställen i staden. På detta sätt strävar man efter att skapa socialt balanserade bostadsområden och en mångsidig invånarstruktur i husen. De eventuella åteflyttarna (cirka per år) hjälps via allmännyttiga fastighetsägare. Invånanaromsättningen i de allmännyttiga hyreshusen är cirka 19 %. Bostäder blir lediga i synnerhet i de områden där det redan i genomsnitt bor mera invandrare. 13

14 Segregering av bostadsområden har ökat och till exempel i Gammelbacka har antalet personer med främmande språk ökat snabbt. Då många invandrare bor i områden med sämre status som domineras av hyreshus och där det bor låginkomsttagare och personer med lägre utbildningsnivå, kan detta tillsammans höja risken för att utslagning koncentreras till vissa områden vilket kan stärka segregering. Man bör förebygga segregeringen i bostadsområden både med bostads- och planläggningspolitik, med olika utvecklingsprojekt för förorter och områden och genom att göra bostadsbeståndet mångsidigare. Det är viktigt att personer som lyfter bostadsbidrag även inte i fortsättning heller styrs bara till de hyresbostäder som staten stöder. På detta sätt hejdas segregeringen i bostadsområden och koncentreringen av bostadsområden. De största allmännyttiga ägarna av arava- och räntestödsbostäder i Borgå är Porvoon A-asunnot Oy Borgå A-bostäder Ab VVO Kiint. Oy Peiponaho och SATO. Av dessa har endast stadens dotterbolag Porvoon A-asunnot Oy Borgå A-bostäder Ab och Kiint. Oy Peiponaho bedrivit nyproduktion på 2000-talet. Åtgärdsförslag - Borgå stad fortsätter sitt samarbete med Y-stiftelsen beträffande skaffandet av bostäder (5-10 bostäder per år) för flyktingar och reserverar vid behov ett kapitalunderstöd i stadens budget. - Flyktingarnas första bostäder skaffas i första hand från Y-stiftelsens bostadsbestånd. - En egen boendeguide uppgörs på flera olika språk. I arbetet deltar de allmännyttiga hyresbostadsbolagen som verkar i staden. - Man ser till att det för invandrare finns ett tillräckligt utbud på hyresbostäder till rimligt pris och en jämn och heltäckande regional fördelning. 3.2 Hälsotjänster En lika tillgång till hälso- och sjukvård betyder att den vård och service som klienten får inte påverkas av ålder, boendeort, social ställning, modersmål, kön, etnisk bakgrund, kultur eller övertygelse. Hälsocentralen har två hälsovårdare som får information från invandrartjänsterna om invandrare som anlänt till staden. Kontaktpersoner koordinerar ärenden som anknyter till invandrarnas hälsoundersökningar. De registrerar de nya invandrarnas uppgifter i patientjournalsystemet och skriver remisser till laboratoriet och röntgen. Kontaktpersonerna informerar om klienterna till den egna hälsostationen. Hälsostationens sjukskötare/hälsovårdare kallar klienten till hälsoundersökning så fort som möjligt. 14

15 Hälsoundersökning Hälsoundersökningen berör alla kvotflyktingar och personer som fått asyl, som placerats i Borgånejden. Till sådana asylsökanden som inte ännu blivit beviljade uppehållstillstånd och som ännu inte har en ordinarie bostad i Borgå ges endast akutvård. Undantaget är gravida kvinnor som styrs till mödrarådgivningen, barn under skolåldern som styrs till barnrådgivningen och skolelever som styrs till skolhälsovården. Till Borgå anländer invandrare även på annat sätt. Till denna grupp hör återflyttare samt personer som anlänt till landet till följd av äktenskap eller förenandet av familjer. Om invandrarna klart kommer från andra förhållanden än ett välfärdssamhälle i likhet med Finland, utförs en hälsoundersökning på samma sätt som för flyktingar och personer som fått asyl. Hälsoundersökningen för vuxna görs på hälsostationen, för barn på barnrådgivningarna och för skolelever i skolan. I hälsoundersökningen deltar även en tolk. I hälsoundersökningen kartläggs klientens livsskeden, sociala bakgrund, allmänna hälsotillstånd, eventuella sjukdomar och mediciner samt tidigare vaccinationer. Laboratorie- och röntgenresultat gås igenom med klienten. På basis av informationen uppgörs en vårdplan för klienten; vaccinationer ges och vid behov styrs klienten till läkarmottagningen. I samband med hälsoundersökningen informerar man även om andra hälsovårdstjänster i Borgå. För kvotiflyktingar, personer som fått asyl och andra invandrare erbjuds en möjlighet att få vaccinationer enligt finländsk praxis. Asylsökanden vaccineras i regel inte, med undantag för asylsökande barn och gravida kvinnor, vilka har en möjlighet att få vaccinationer enligt praxisen i Finland. Efter den första undersökningen får invandrarna samma hälsovårds- och munhälsovårdstjänster som den övriga befolkningen. Kundservices värdeutgångspunkt Till hälsovårdstjänsternas värden inom social- och hälsovårdssektorn hör bl.a. invånar- och kundinriktad verksamhet, rättvisa och uppskattning av vardagen. Med invånar- och kundinriktad verksamhet menar man bl.a: - att respektera människovärdet - god växelverkan - människovärdig behandling - ärlighet - tillit till vårdkvaliteten och integritetsskyddet - patientens rätt till information så att kunden/patienten uppfattat saken - att respektera för självbestämmanderätten i vården - gott samarbete med anhöriga och närstående 15

16 - att respektera kundens/patientens egna erfarenheter i vården och söka lösningar utan att leda, utöva påtryckning eller tvinga. Uppskattning av vardagen innebär att människor påverkar sin hälsa med sina egna beslut och sin egen verksamhet. Inom hälsovårdstjänsterna stöder man egenvården och ett hälsosamt levnadssätt och bygger en hälsosam miljö. 3.3 Mentalvårdstjänster Gemensamt för flyktingar och övriga invandrare är att de flyttat från sin hembygd till en ny och främmande språk- och kulturmiljö. Flyttningen och de tillhörande förlusterna (släktingar, vänner, arbete, samhällsställning, ekonomiska förluster) är ofta så stora förändringar i livet att de uppfattas som kriser, vilket ökar på risken för psykiska svårigheter och för att problem uppstår. Invandrarna har ofta olika störningar i den psykiska balansen som ångest, depression, känsla av isolering och främlingskap, osäkerhet om den egna identiteten och psykosomatiska symptom. Därtill kan flyktingarna ha bakom sig flera svåra erfarenheter, bl.a. förföljelse och situationer där de varit i omedelbar livsfara. Man har uppskattat att % av flyktingarna har erfarenhet av tortyr. De traumatiska erfarenheterna försvårar invandrarnas möjligheter att klara sig i det nya hemlandet och detta återspeglas ofta i hela familjens välmående. I Borgå sköts invandrarnas mentalvårdstjänster huvudsakligen inom de allmänna hälsovårdstjänsterna. Mentalvårdsproblemen observeras ofta inom primärhälsovården vid t.ex. mödra- och barnrådgivningen, skolhälsovården, vuxenutbildningen och socialarbetarnas mottagning. En naturlig del av arbetsbilden för alla dessa som arbetar med invandrare är att man samarbetar och erbjuder stöd och diskussionshjälp för klienterna. Vid behov hänvisar man klienterna att reservera tid vid den egna primärvården, den egna hälsostationen där läkaren bedömer patientens vårdbehov. Lindrigare psykiska störningar sköts inom primärvården (läkare, hälsovårdscentralens psykolog). De psykiatriska tjänsterna är specialsjukvård, dit man styr kunder som lider av medelsvåra eller svåra psykiska problem och är i behov av läkar- och terapeutisk vård. Som specialservice kan man använda de specialtjänster för utlänningar som SOS-centret av föreningen för Mental Hälsa i Finland i Helsingfors erbjuder. Centret upprätthålls av föreningen för mental hälsa i Finland. Resurserna för det egentliga kundarbetet är begränsat, men centret erbjuder arbetshandledning, konsultation, utbildning och samarbete i frågor som berör arbete bland invandrare. De torterades rehabiliteringscenter i Helsingfors är en poliklinik på specialsjukvårdsnivå, som bedömer, vårdar och rehabiliterar traumatiserade flyktingar och asylplatssökanden som utsatts för tortyr i sina hemland samt deras närstående. De torterades rehabiliteringscenter fungerar som ett landsomfattande kunskapscentrum även för övriga aktörer som sköter om tortyroffer centret utbildar, konsulterar och handleder hälsovårdspersonal, myndigheter samt frivilliga och medborgarorganisationer. 16

17 3.4 Småbarnsfostran och förskoleundervisning som främjar barnens integration Mål: Inom småbarnsfostran och förskoleundervisningen har etablerats en arbetsform där alla barn med finska som andra språk deltar i systematisk och planenlig S2-undervisning i smågrupper minst en gång i veckan. Arbetstagarens lyhördhet för och positiv inställning till mångkulturalism märks i vardagen i fostringsgemenskap med mångkulturella familjer. Personalens utbildningar i mångkulturalism ordnas årligen. Småbarnsfostran och förskoleundervisning för barn med invandrarbakgrund styrs av principer och mål Småbarnsfostran styrs av Borgå stads plan för småbarnsfostran (2011), barnens individuella plan för småbarnsfostran i varje enhet. Förskoleundervisningen styrs av Borgå stads läroplan för förskoleundervisning (2011), barnens individuella läroplan för förskoleundervisning i varje enhet. Ett mångkulturellt verksamhetsprogram inom småbarnsfostran och förskoleundervisning i Borgå stad blev färdigt våren Verksamhetsprogrammet är en modell och handbok som utgår från småbarnsfostran och handlingsmodeller i Borgå. Handboken stöder personalen för småbarnsfostran och förskoleundervisning i mångkulturell fostran. Verksamhetsprogrammets innehåll är att bygga fostringsgemenskapen, en plan med finska som andra språk och ett mångkulturellt nätverkssamarbete. I Borgå stads plan för småbarnsfostran konstateras att processen av integrationsarbete bland barn med invandrarbakgrund börjar ofta i dagvården och förtroendefullt ömsesidigt samarbete skapar fostringsgemenskap med en en mångkulturell familj. De anställdas lyhördhet för och positiv inställning till mångkulturella familjer är viktigt. Med barn med invandrarbakgrund avser man ett barn vars första språk inte är finska, svenska, samiska, romani eller teckenspråk eller som använder något annat eller några andra språk än dessa inom familjen och vars föräldrar vårdnadshavare eller en av dem är invandrare. I Borgå utarbetas för alla barn med invandrarbakgrund utöver planen för lärande i förskolan eller förskoleundervisningens en plan för småbarnsfostran också en plan för att stöda det finska språket. Tolktjänster används alltid vid behov i möten med föräldrarna. Enligt Borgå stads läroplan för förskoleundervisning ordnas förskoleundervisningen för barn med invandrarbakgrund i samband med den övriga förskoleundervisningen. Undervisningen förverkligas med beaktande av barnets bakgrund och i enlighet med förskoleundervisningens allmänna målsättning för fostran och inlärning. I tillägg till verksamheten i gruppen har barnet rätt att få handledning i att öva det finska språket i smågrupp och i naturlig interaktion med vuxna och andra barn. Med undervisningen stöds utvecklingen av finska eller svenska språket samt i mån av möjlighet också utvecklingen av barnets eget modersmål. För att bygga upp barnets identitet är det betydelsefullt att även barnets kulturella bakgrund värdesätts och att den märks i förskoleunder- 17

18 visningens vardag. Målsättningen med småbarnsfostran och förskoleundervisning är att stöda barnets integration och förmåga att lära sig finska eller svenska för de barn som har en annan språklig eller kulturell bakgrund. Lärandet sker i naturliga situationer med andra barn. Inom småbarnsfostran och förskoleundervisning bekantar man sig med barnets egen kultur och historia. Ansvaret att bevara modersmålet och kulturen ligger på familjer. Mångkulturell verksamhet inom småbarnsfostran och förskoleundervisning Nuläge: År 2012 fanns inom småbarnsfostran i Borgå stad 110 barn med invandrarbakgrund varav 25 barn var inom förskoleundervisning. Mest finns det barn med invandrarbakgrund i Gammelbackan päiväkoti, Tallberga daghem och Näsin päiväkoti. I Borgå stads resultatenhet inom specialsmåbarnsfostran fungerar en ordinarie barnträdgårdslärare med finska som andra språk vars ena uppgift har varit att starta en effektiverad undervisning med finska som andra språk i daghems- och förskoleundervisningsgrupper. Målet har varit att etablera en fungerande arbetsform mellan förskoleundervisningsgruppernas barnträdgårdslärare och S2-barnträdgårdslärare så att barnen kan delta i effektiverad S2-undervisning en gång i veckan antingen med S2-barnträdgårdsläraren eller den egna barnträdgårdsläraren. I varje daghem utses en S2-ansvarig som deltar i träffar och fungerar i sin enhet som informatör och upprätthåller diskussionen om S2-undervisning. Med Borgå stads talterapeuter har man tillsammans upprättat en stig (maahanmuuttajataustaisen lapsen suomen kielen tukemisen polku) som stöder det finska språket för barn med invandrarbakgrund. Tanken är att stöda barnets språkliga utveckling systematiskt ända fram till skolåldern. Med hjälp av olika kartläggningar uppföljs barnets utveckling av färdigheter i det finska språket. För barn över tre år och barn som varit i dagvård i över ett års tid görs en "KETTU-test" som kartlägger språkfärdigheternas olika delområden. För barn som fyllt fem år görs kartläggningen Repun Takanassa där man bedömer produktion och förståelse av talet. En viktig arbetsform på daghemmen är språkkonsultation där man kartlägger färdigheter i finska för barn som har en annan språklig eller kulturell bakgrund. Enligt resultaten görs fortsatta planer för barnet där det framgår vilket behov barnet har av undervisning i finska som andra språk, eller talterapi samt hur det kan ordnas. I konsultation deltar barnträdgårdslärare, ambulerande specialbarnträdgårdslärare, talterapeut och barnträdgårdslärare som undervisar i finska som andra språk. Dessutom har man för uppföljningen och bedömningen av barnets språkliga utveckling tagit i bruk "pienten kielireppu" som baserar sig på en beskrivande skala av språkfärdighet enligt den Europeiska referensramen. För barn med invandrarbakgrund ordnas enligt möjligheter också undervisning i barnets modermål, om daghem eller närdaghemmet har fyra barn som talar samma språk. För närvarande ordnas undervisning i albanska, vietnamesiska och arabiska språket. 18

19 Utvecklandet av det mångkulturella arbetet för tjänster inom småbarnsfostran i Borgå Verksamheten med finska som andra språk ska etableras som en del av personalens dagliga verksamhet i de grupper där det finns barn med olika språkliga eller kulturella bakgrunder. Man bör systematiskt beakta att det finska språket stöds för barn med invandrarbakgrund. Man bör också regelbundet utveckla en tillräcklig utbildning för personalen inom småbarnsfostran för bemötande av mångkulturalitet. S2-barnträdgårdslärarnas arbete bör utvecklas allt mer så att S2-barnträdgårdslärarnas uppgifter mer består av konsultation och handledning. Ett sektorövergripande samarbete och nätverksbildning mellan olika aktörer för S2-undervisning anses vara viktigt och nödvändigt även i framtiden. Koordineringen av modersmålslärarnas arbete (hemspråket) i daghemmen bör fortfarande utvecklas i samarbete med invandrartjänster och utbildningstjänster. I Borgå planerar man under att utveckla den förberedande förskoleundervisningen för barn med invandrarbakgrund i samarbete med tjänster inom småbarnsfostran och utbildningssektorn. 3.5 Grundläggande utbildning minskar ojämnlikhet, utvecklar förmågan att acceptera olikhet och bemöta individer jämlikt I skolornas verksamhet betonas delaktighet, välmående, säkerhet, tolerans och respekterandet av andra. Man förebygger skolmobbning och diskriminering. Inom Borgå stads finskspråkiga utbildningstjänster finns 278 elever med invandrarbakgrund i grundskolan och därutöver 23 elever inom förskoleundervisning. Procentuellt motsvarar detta sammanlagt cirka 7,5 % av alla elever i skolorna för den finskspråkiga grundläggande utbildning. I den svenskspråkiga grundläggande utbildning finns cirka 15 elever med invandrarbakgrund som är knappt under 1 % av eleverna i de svenskspråkiga skolornas grundläggande utbildning. Förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen och stöd i övergångsskede I Borgå stad ordnas förberedande undervisning för elever i lågstadieålder i Peipon koulu och för elever i högstadieålder i Pääskytienkoulu. I den förberedande undervisningen är eleverna till sin ålder, färdigheter och skolgångshistoria väldigt olika. Därför ordnas undervisningen i smågrupper, som består av högst 10 elever. Eleverna får förberedande undervisning allmänhet i ett år. Under den förberedande undervisningen integreras eleverna i allmänna undervisningsgruppers tillämpade ämnen, bl.a. i matematik, engelska samt färdighets- och konstämnen. 19

20 Efter den förberedande undervisningen kan eleven vid behov studera med stöd i anpassningsklass i Peipon eller Pääskytienkoulu. Efter anpassningsskedet flyttar eleven till sin egen närskola. För undervisningen i anpassningsskedet bör man reservera tillräckliga resurser, och dess verksamhet och ställning bör göras stadigvarande som en del av lärandet och stödet för skolgången. Inom det svenskspråkiga utbildningsväsendet har utbildningen för elever med invandrarbakgrund koncentrerats till Saxby skola. Det finns elever också i andra skolor. Elever med invandrarbakgrund får stöd genom extra timresurser och/eller rådgivning per telefon tills eleverna kan flytta över till grundläggande undervisning. Undervisning i finska som andra språk En elev som inte har lika goda språkkunskaper på alla delområden som den elev som har finska som sitt modersmål får i stället delta i lärokursen med undervisning i finska som andra språk. Den som ordnar undervisningen ser till att alla elever som är berättigade för undervisning i finska som andra språk har en möjlighet att få undervisning. Undervisningen kan ges i separata grupper eller individuellt på timmar med modersmål och litteratur. Om det i skolan finns minst fyra elever som studerar finska som andra språk får de undervisning i separata grupper. Målsättningen med undervisningen i finska som andra språk är alltid att utveckla elevens kunskaper i finska. I planeringen av undervisningen, målsättningar och bedömningen används en beskrivande skala av språkfärdighet. För elever som studerar finska som andra språk strävar man efter att utarbeta en plan för elevens lärande. Man beaktar undervisningen i finska som andra språk liksom andra läroämnen i skolornas anslag för läroböcker och läromaterial. Vuxenlinjen vid Linnankosken lukio har från läsåret årligen ordnat tre gymnasiekurser i finska som andra språk. Kurserna har varit öppna också för andra studerande i mellanstadiet och vuxenstuderande. I fortsättningen vill man årligen öka eller variera kurserna så att studerandena kan avlägga flera kurser i finska som andra språk. Undervisning i elevens eget modersmål för elever med invandrarbakgrund Undervisning i det egna modersmålet ges läsåret i albanska, arabiska, burmesiska, ryska och vietnamesiska språken. Enligt utredningen från våren 2010 har man rationaliserat undervisningen i det egna modersmålet genom att skapa gemensamma grupper från olika skolor. Undervisningsgrupperna är i de flesta fall stora och eleverna är till sin ålder och språkkunskaper mycket heterogena. Många elever, bl.a. ester, kongoleser, thailändare och kurder får fortfarande inte undervisning i sitt eget modersmål. Det är skäl att årligen utreda behovet av undervisning i olika skolor. De små grupperna kan sammanslås men i motsvarande mån bör stora grupper delas i mindre grupper. I undervisningen i elevens eget modermål kommer man att övergå till ett sätt där vårdnadshavaren ansöker om en plats för sitt barn i undervisningsgruppen i elevens eget modersmål och förbinder sig till att barnet deltar i undervisningen under hela läsåret. De upprättade läroplanen i enskilda språk tas i bruk och läroplansarbetet fortsätter med de språk som inte ännu har en läroplan. I rekryteringen av lärare fästs uppmärksamhet till lärarnas kompetens och lämplighet för uppgiften. Lärare i det egna modersmålet bör kunna delta i kompletterande utbildning. Undervisning av religioner för smågrupper 20

21 Utöver evangelisk-luthersk religion ordnas även undervisning i ortodox religion. Undervisning i romersk-katolsk religion ordnas i Huhtisen, Peipon, Linnajoen och Pääskytien koulu. Vårberga skola ordnar undervisning i islam. Undervisning av religioner i smågrupper genomförs enligt vad lagstiftningen och anvisningarna förpliktar för den som ordnar undervisningen. Bedömning av elev med invandrarbakgrund I bedömningen av olika läroämnen beaktar man elevens bakgrund och kunskaperna i finska språket som utvecklas så småningom. Eleven bör kunna visa sitt kunnande oavsett bristerna i finska språket. I bedömningen används mångsidiga, flexibla och lämpliga metoder som passar för elevens situation. Bedömningen bör vara till sin karaktär handledande och uppmuntrande och stöda elevens självvärdering. Före det sista skedet bör bedömningen ställas i relation till elevens förutsättningar och de målen som ställts i läroplanen för elevens lärande. Bedömningen kan vara verbal med undantag av slutbedömningen. Slutbedömningen bör också för elever med invandrarbakgrund vara realistisk och jämförbar och grunda sig på kriterier i slutbedömningen. Kriterierna som framförts i läroplanens grunder gäller alla elever. Eleven och vårdnadshavaren bör informeras om bedömningskriterier. Övergången till studier på andra stadiet Samarbetet effektiveras med läroanstalt på andra stadiet så att alla elever som slutfört den grundläggande utbildningen får en lämplig studieplats. För unga med invandrarbakgrund som inte fått grundskolans avgångsbetyg då läropliktsåldern uppfyllts, strävar man efter att ordna möjlighet för de unga att komplettera grundskolestudierna. Man kommer att utreda möjligheter för de unga att avlägga grundskolestudier på vuxen linje i Linnankosken lukio Enligt de utbildningspolitiska linjerna i regeringsprogrammet för 2011 strävar man efter att för invandrare inleda förberedande utbildning för gymnasiet. Finskspråkiga utbildningsväsendet i Borgå följer upp situationen och strävar efter att ordna motsvarande utbildning i Borgå. Stöd för inlärning och skolgång för invandrarelever Invandrarelever får stöd för inlärning med samma kriterier som de andra eleverna. För eleven med invandrarbakgrund utarbetas vid behov en plan där man antecknar både målen i enskilda ämnen och stödåtgärderna i skolan för att uppnå de uppställda målen. Bedömning av eleven med invandrarbakgrund grundar sig på att uppnå de mål som definierats i planen för lärande. I studiehandledningen bör man också beakta stödet som invandrareleven behöver. Elevernas handledning effektiveras i högstadiet. Stödande av tolerans och goda etniska relationer i skolgemenskapen Skolornas kulturella mångfald syns i skolornas fester, temadagar och evenemang. I elevkårsverksamheten beaktas elever med invandrarbakgrund på ett sätt som passar i skolans verksamhetsmodeller. Skolorna deltar enligt resurserna i internationella projekt och samarbete med skolor och lärare från olika länder. Skolorna effektiverar samarbetet, idéer och informering om temadagar och evenemang som ordnas. 21

22 I Borgå stads läroplan finns en plan som förebygger mobbning vilken inkluderar planen som förebygger diskriminering och rasism. Vad gäller diskriminering och rasism har skolorna en absolut nolltolerans. Utvecklande av ställningen för personal med olika språkliga eller kulturella bakgrunder Borgå stads finskspråkiga utbildningstjänster följer som sysselsättare likvärdighetsprincipen. I skolorna beaktas ändå att en lärare eller annan anställd med invandrarbakgrund kan tillföra specialkunnande till skolan samt främja toleransen både inom arbetsgemenskapen och bland eleverna. Därför stöder utbildningstjänsterna rekryteringen av personer med olika språkliga eller kulturella bakgrunder till ordinarie arbetsförhållanden och anställer behöriga personer till tillsvidareanställningar. Arbetsplatserna ser till att personal med olika språkliga och kulturella bakgrunder kan delta i all verksamhet som jämlika med andra anställda. Utvecklande av utbildningsarrangemangen för invandrare Under de närmaste åren strävar man efter att utveckla den förberedande undervisningen för invandrare, undervisningen i finska som andra språk, stödet för invandrarnas övriga undervisning samt modersmålsundervisningen genom att rationalisera bildandet av undervisningsgruppen och genom att effektivera utnyttjandet av statens finansieringssystem. De finansiella resurser som fås av staten riktas till skolor som ordnar undervisning som är berättigad till stöd. För att koordinera och utveckla undervisningsarrangemangen för invandrare skulle det vara bra att anställa (på deltid) en koordinator för invandrarundervisningen. I utvecklingsarbetet följs den utvecklingsplan för mångkulturella färdigheter som Borgå stads finskspråkiga utbildningssektion godkände Socialt arbete 3.6 Social- och familjetjänster Flyktingar och återvandrare får sin socialservice från utlänningsbyrån i tre år efter flytten till Finland. Efter det första skedet blir de kunder inom socialarbetet för det egna boendeområdet. Övriga invandrare, bl.a. personer som fått uppehållstillstånd på basis av äktenskap samt deras familjer, är nödvändigtvis inte överhuvudtaget kunder inom socialarbetet. Om de önskar så kan de få rådgivning och handledning av invandrartjänsterna, men ett kundförhållande som kräver ekonomiskt stöd eller långsiktigt arbete påbörjas vanligtvis direkt inom socialarbetet i det egna området. Socialarbetets målsättningar är att integrera invandrarkunderna i det finländska samhället och dess sätt att fungera, varför de får service enligt samma principer som de övriga medborgarna. Under de första besöken till socialbyrån får klienten information om socialskyddet och om sina rättigheter och skyldigheter. En tolk används för att förmedla informationen. Också i fortsättningen används tolk vid behov. Man undviker att använda familjens barn som tolk. 22

23 Borgå stads social- och familjetjänster iakttar följande värden: - respekterande av människovärdet och rättvisa - kundorienterad verksamhet, vilket för kunden innebär självständighet, kontroll över livet, självbestämmanderätt och ansvar för det egna livet - effektivitet och resultat i förebyggandet av marginalisering och främjandet av delaktighet - vardagslivets värde, flervärdighet Socialarbetet är uppdelat i vuxensocialt socialarbete och barnfamiljernas socialarbete. Det vuxensociala arbetet koncentrerar sig på kundernas grundtrygghet och sociala rehabilitering. Kunderna vägleds till självständighet och en bättre kontroll över sitt liv. Detta sker i samarbete med bl.a. hälsovården, arbetskraftsbyrån, missbrukar- och mentalvårdstjänster. Utöver de nämnda funktionerna poängterar man det lagstadgade barnskyddsansvaret och kraven inom barnfamiljernas socialarbete. Barnfamiljerna stöds på flera olika sätt, bl.a. med ekonomiskt stöd, stödpersoner eller stödfamiljer, genom att stöda skolgången, fritidsintressen, placeringen i arbetslivet eller med familjearbete. En egentlig kundrelation inom barnskyddet blir det fråga om då man är orolig för barnets välmående, hälsa och utveckling, vilka kan äventyras av bl.a. försummelse av barnets vård, föräldrarnas rusmedelsanvändning, mentala problem eller familjevåld. Barnet kan också själv äventyra sin egen hälsa eller utveckling genom att använda rusmedel, försumma skolgången eller begå brott. Barnskyddet är ett samarbete med familjerna, deras närmaste krets, myndigheter och t.ex. dagvården, skolan och ungdomsarbetet. Man stöder föräldrarna med barnuppfostran i första hand så att barnet bor i sitt eget hem. Ett invandrarbarn kan ha svåra erfarenheter bakom sig. Att landet och kulturen bytts ut mot en annan är en gemensam sak för hela familjen, som kan leda till svåra familjeproblem och försämrad verksamhetsförmåga. Ungdomarnas växtvärk i de två kulturernas mellanrum (hemmet och det omkringliggande samhället) skapar extra press och det är inte alls ovanligt att det i invandrarfamiljer finns problem som leder till en kundrelation inom barnskyddet. Genom att i tid söka hjälp underlättas familjernas och barnens situation på bästa möjliga sätt. Ifall barnskyddsåtgärder är nödvändiga, är samarbetet med familjen grunden för verksamheten. Familjen har rätt att få information om ärendena på ett begripligt sätt. Man har rätt att kräva hjälp av en tolk då det inte finns ett gemensamt språk. Utvecklingsbehov: - kulturtolkar behövs för att förmedla och underlätta samarbete och den ömsesidiga förståelsen - modigare användning av arbetsformer som konstaterats vara lämpliga för invandrare inom grundarbetet, t.ex. rådslag med närstående - att i det vardagliga arbetet utnyttja material i klarspråk som är avsett för invandrare 23