Protokoll från möte med Arbetsmiljökommittén vid Linnéuniversitetet

Transkript

1 Protokoll Arbetsmiljökommittén Protokoll från möte med Arbetsmiljökommittén vid Linnéuniversitetet Ledamöter: Närvarande: Frånvarande: Övriga: Närvarande: Inger Thörnqvist (ordförande) Ingeborg Moqvist-Lindberg (prefekt PPI) Staffan Carius (prefekt DFM) Bärbel Westphal (prefekt SoL) Mitsuru Suzuki (huvudskyddsombud) Margaretha Bjerker (huvudskyddsombud) Christina Nilsson (OFR/S) Birgitta Johansson (OFR/S) Lollo Olausson(studerandeskyddsombud) Magnus Mårtensson (Saco/S) Johan Nyman (studerandeskyddsombud) Sara Hyltén-Cavallius (prefekt FED) Maria Gruvstad (sekreterare) Åsa Andtskär (verksamhetsansvarig Studenthälsan) Thomas Reinhag (lokal- och serviceavdelningen) - 6 Per Sundström (lokal- och serviceavdelningen) Ärende 1 Utseende av justeringsperson 2 Godkännande av dagordningen 3 Genomgång av föregående mötes protokoll Christina Nilsson utsågs till justeringsperson. Dagordningen godkändes. Anmäldes två frågor till Övriga frågor: - Massagen i Växjö - Information om in träffade kriser Beslutades att tydligare följa upp de punkter i protokollen som dels riktas till någon inom Lnu, dels innehåller frågor som kommittén själv bör följa upp. Fortsättningsvis bör en stående punkt på dagordningen vara: Återkoppling av tidigare ärenden. I de fall ärenden som berör andra behandlats, ska protokollsutdrag skickas vidare till berörda. Med hänvisning till 12 konstaterades att behovet av åtgärder inom förvaltningen kvarstår. Det handlar om bristfälliga ekonomirutiner, ändrade system, underbemanning inom ekonomiavdelningen och oklar styrning av ekonomiprocesser. 1 (7)

2 Per Sundström berättar om arbetet med ISK och bristen på samordning mellan centrala myndigheters krav på riskhantering. För närvarande utreds möjligheterna att internt inom Lnu samordna rutiner kartläggningar, kontroller, tidsplanering och begreppsapparater vilket AMK understödjer. Föregående mötes protokoll lades till handlingarna. 4 Ny ledamot i Arbetsmiljökommittén Sara Hyltén-Cavallius, t f prefekt på DE, välkomnades som representant för FED. 5 Studentfrågor Likabehandlingsplanen är beslutad och insänd till DO, vilket studentkåren uppskattar. Behoven hos studenter med funktionsnedsättning är fortfarande eftersatta. Kåren har fått indikationer på att Internettäckning i biblioteket i Kalmar är dålig samt att ljuset i samma byggnad är bristfälligt. Krissituationen under veckan studentkåren upplever att information till kåren kommer för sent. Diskuteras om det behövs allmän kunskap om personlighetsstörningar och vad som är rimligt beteende. Studenthälsan välkomnar kontakt för konsultation. AMK konstaterar att information borde finnas inom ramen för den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen. Ett litet informationskort med lättillgänglig information om krisledningen efterlyses. Diskuteras svårigheterna som är förknippade med information den enskildes ansvar att informera sig om tillgängliga resurser respektive avsändarens ansvar att uppmärksamma mottagare av information på att informationen finns. Säkerhetsfrågor diskuteras i flera sammanhang. Öppenhet kontra säkerhet, låsning, kameraövervakning det krävs en principdiskussion på en mer övergripande 2 (7)

3 Frågan om utbildning när det gäller bemötande hänförs till personalavdelningen. 6 Lokalfrågor Lokalisering Kalmar Remiss lokalregler Bilaga 1 Remiss vision fysisk miljö Bilaga 2 Information från Christel Olsson bifogas. Lokalisering Kalmar - Efterlyses minnesanteckningar från tidigare fokusgrupper. Thomas Reinhag informerar om att synpunkter är sammanställda och AMK framför att det vore önskvärt att dokumentet skickades ut. Efterlyses även fler möten för att följa upp processen. Fråga om personalrum på Storken upplevs som mycket akut. Även tjänsterum behövs. Det är en fråga som varit aktuell länge, men kommittén konstaterar att den inte längre kan vänta, då arbetsmiljökonsekvenserna inte är acceptabla. En långsiktig lösning på lokaliseringen i Kalmar kommer att dröja flera år, varför denna fråga måste prioriteras. Lokaler för studentkår och studentföreningar i Kalmar utreds. Studentkåren poängterar att frågan är betydelsefull ur rekyteringssynpunkt ett aktivt studentliv förutsätter lokaler. Lokalregler (bilaga 1) remisstiden löper ut denna dag, ett fåtal synpunkter har inkommit. Ett möte i arbetsgruppen är inplanerat. - Konstateras att det kan vara problematiskt att implementera och följa upp förbudsregler, t ex om alkohol. - Kostnader för telebildlokaler för fackliga möten kan belasta personalavdelningen. Remiss fysisk miljö (bilaga 2) De som blivit intervjuade i samband med arbetet med visionen för den fysiska miljön önskar en sammanställning av resultatet. - AMK konstaterar att formuleringar när det gäller universitetets lokalisering i Kalmar är alltför defensiva och borde ges samma tyngd som beskrivningarna av campusområdet i Växjö. - En språklig reflektion: Det borde inte stå oväntade utan spontana möten. 3 (7)

4 7 Redovisning av pågående arbetsmiljöarbete Personalbarometern Ekonomiavdelningen Projektgrupp för krisledningsutbildning Likabehandlingsplanen är klar. Per Sundström redogör för bakgrunden. Lena Fritzén har det övergripande ansvaret och har kallat in kommittén, där Lars Andersson är handläggare. AMK efterlyser information om beslut när det gäller kommittéer och råd, representation och direktiv. Personalbarometern Maria Gruvstad redogör för det arbete som hittills genomförts. Inger Thörnqvist informerar om att rektor vill anlita arbetsmiljöforskare för att se om instrumentet stämmer med syftet. AMK uppfattar detta som ett misstroende och att det leder till försvårande omständigheter. AMK ställer sig bakom huvudskyddsombuden och övriga medverkande i framtagandet av Personalbarometern. En expertgranskning skulle kunna vara berättigad, dock inte i detta sena skede. Vid eventuella förändringar utgår AMK från att arbetsgivaren samverkar med skyddsorganisationen. AMK efterfrågar en ny tidsplan för genomförandet av denna NMI. Ekonomiavdelningen Inger Thörnqvist redovisar pågående arbete kring ledarskap och organisering av ekonomiprocesser. Konsultstöd kommer att finnas med under den fortsatta processen. Det är betydelsefullt att beakta frågorna vid rekrytering av redovisningschef. Krisledningsutbildning en projektgrupp är formad för att kunna formulera en beställning. 8 Pågående Avdelningen för internationella 4 (7)

5 organisationsförändringar IR Studerandeavdelningen Studerandeavdelningen de tankar som finns gällande organisering av avdelningen har presenterats för fackliga företrädare och huvudskyddsombud. AMK kommer att få information. 9 Skador och tillbud - Bilaga 3 och 4 10 Säkerhetsfrågor Strålskyddsorganisation Bilaga 5 11 PM angående hjärtstartare Bilaga 6 Sammanställning enligt bilagor redovisas. Konstateras att det har varit många incidenter på grund av dålig sandning vid campus Växjö. Huvudskyddsombudet efterlyser redovisning av åtgärder i blanketten. Per Sundström redovisar dokumentet, som i sig är en förutsättning för tillstånd. Förslag på kontaktperson är Kjell Edman, som kan bjudas in till AMK vid tillfälle. Staffan Carius redovisar något om den verksamhet vid DFM som berörs av tillståndet. Det handlar där om undervisningsverksamhet, medan det på NV handlar mer om forskningsverksamhet. AMK konstaterar att ett beslut i denna fråga endast kan tas av universitetets ledning. AMK anser att HLR-utbildning bör prioriteras, eftersom kunskap behövs kontinuerligt, och att denna prioriterade aktivitet bör stödjas ekonomiskt. Det skulle kunna finnas hjärtstartare inom de verksamheter där det redan nu finns 5 (7)

6 12 Prefektrollen internrevisionens rapport och ledningens svar Bilaga 7 och 8 13 Personalutvecklingssektionen - redovisning 14 Ajournerade ärenden Redovisning av Previa på plats i Växjö. Lägga upp arbete med onsekvensanalyser från hösten Fråga om rutiner för rapportering av institutionernas och avdelningarnas arbete med SAM. 15 Övriga ärenden Ändring av mötestid i maj 2011 Mötestider hösten 2011 Massage i Växjö Krissituation i Växjö Kommittén informeras om att det inom kort kommer att finnas en internrevisor på plats som kan följa upp detta. AMK önskar vid nästa möte ta vara på avgående prefekters erfarenheter. Maria Gruvstad redovisar utgångspunkter för den nybildade personalutvecklingssektionens organisation och arbetsområden inom Personalavdelningen. På grund av tidsbrist ajourneras frågorna på nytt. Beslutas att till nästa möte med AMK lägga dessa frågor först på dagordningen. Beslutades att flytta vårens andra möte till fredagen den 10 juni Tider för höstens möten tas upp vid nästa möte. Anställda vid Lnu kan erhålla massage i Växjö (kostnaden debiteras institutionen/avdelningen). Kort information om krissituationen. Vid protokollet: Maria Gruvstad sekreterare Justeras: 6 (7)

7 Inger Thörnqvist ordförande Christina Nilsson OFR/S 7 (7)

8 Remiss Dnr. 2011/56 Till: Institutioner vid Linnéuniversitetet Polisutbildningen, LPU FOJO Universitetsbiblioteket Gemensamma förvaltningen Linnéstudenterna SACO, Linnéuniversitetet ST, Linnéuniversitetet Remiss angående Lokalregler för Linnéuniversitetet En arbetsgrupp har utarbetat förslag till Lokalregler för Linnéuniversitetet. Arbetsgruppen har bestått av tjänstemän från lokal- och serviceavdelningen, institutionsrepresentanter, huvudskyddsombud och studeranderepresentant.* Vi tar tacksamt emot synpunkter på bifogat dokument via e-post senast fredagen den 4 mars. Svar sänds till Per Sundström, per.sundstrom@lnu.se Vänligen Arbetsgruppen genom Per Sundström * I arbetsgruppen ingår Per Sundström, Thomas Reinhag och Anne Karlsson från LOS, Joacim Martinsson, SVI, Anna-Stina Örnerstig, NV, Lollo Olausson, Linnéstudenterna och Margaretha Bjerker, huvudskyddsombud. 1 (1)

9 Remiss Dnr. 2011/56 Lokalregler för Linnéuniversitetet Inledning Linnéuniversitetet förfogar själv över de lokaler som disponeras för verksamheten. Det innebär att universitetet, inom givna ramar, uppställer de villkor som gäller för tillträde och övrigt nyttjande av lokalerna. Linnéuniversitetets lokaler ska i första hand användas för de uppgifter universitet har. Universitetet ska primärt bedriva forskning samt utbildning på grund-, avancerad och forskarnivå. Det innebär att lokalerna i första hand är avsedda för studenter och anställda samt andra med arbetsuppgifter inom universitetet. En uppgift för universitetet är att samverka med det omgivande samhället på olika sätt. Inte minst välkomnar Linnéuniversitetet att utgöra en mötesplats för kultur och samhällsdebatt. Detta innebär att stor öppenhet ska gälla avseende tillträde till universitetets lokaler. Samtidigt ska öppenheten vägas mot intresset att skydda såväl personer, egendom som immateriella tillgångar. Den som hyr eller på annat sätt disponerar del av universitetets lokaler är skyldig att följa de regler universitetet meddelar. Övernattning Övernattning får endast förekomma i lokaler som är särskilt avsedda för detta. (För närvarande avser detta Fojos internatlokaler.) Djur Det är inte tillåtet att medföra djur i universitetets lokaler. Dispens från förbudet kan beviljas om mycket starka skäl redovisas i det enskilda fallet. Detta beslut avser inte djurhållning för forskningsverksamhet eller utbildningsändamål i särskilt avsedda lokaler. Alkohol på arbetsplatsen I enlighet med Linnéuniversitetets alkohol- och drogpolicy är bruk av alkohol förbjuden i universitetets lokaler under all förekommande arbetstid. Rökning I samtliga universitetets lokaler råder rökförbud. Förbudet omfattar även rökning på uteplatser. Dessutom är det förbjudet att röka i anslutning till universitetets entréer (15 meter). 1 (3)

10 Barns besök på arbetsplatsen Det får anses såväl rimligt som viktigt att t.ex. kunna ta emot studiebesök av skolklasser men av säkerhetsskäl tillåts barns besök i lokalerna endast under ordnade former och i första hand med avsikten att visa barnet arbets- eller studieplatsen. Vistelsen ska ske under fullständig uppsikt av förälder eller annan vuxen person. Det sistnämnda är särskilt viktigt när det gäller lokaler som inte är av ren kontors- eller föreläsningssalskaraktär. Försäljning, marknadsföring och annan kommersiell exponering Av Linnéstudenterna godkänd utbildningsförening har rätt att, även inom universitetets lokaler, sälja profilprodukter och biljetter till sina egna arrangemang. I övrigt har universitetet ensamrätt på försäljning och marknadsföring inom universitetets lokaler. Undantag kan avtalas för restaurangverksamhet e.d. Dessutom medges undantag för försäljning av gjorda inspelningar med gästande artist och skrifter/inspelningar av föredragshållare. Undantag kan också medges vid särskilda arbetsmarknadsarrangemang och mässor. Upplåtelse av lokaler Plats i vissa av universitetets gemensamma lokaler, d.v.s. entréhallar, gallerior m.m. kan när verksamheten så medger bokas kostnadsfritt av organisatoriska enheter inom universitetet och universitetet närstående föreningar för utställningar, informationsbord m.m. Uthyrning av universitetets lokaler kan ske dels genom internhyresavtal, dels genom tillfällig uthyrning. Uthyrning sker primärt för universitetets egen verksamhet men även extern uthyrning kan förekomma. Vid extern uthyrning ska alltid värdet för universitet med uthyrningen vägas mot de merkostnader som uppstår. Studentkåren och övriga studentorganisationer Universitetet är skyldigt att låta demokratiskt uppbyggda föreningar för studenter vid universitetet nyttja lokaler för sammankomster som föreningen anordnar för sina medlemmar, om sammankomsten hålls för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförandet av ett konstnärligt verk. Den som inbjudits av föreningen, för att medverka vid sammankomsten, kan inte nekas tillträde till möteslokalen. Universitetet kan emellertid neka upplåtelse av lokal respektive tillträde till möteslokalen om det kan antas att det kommer att uppstå någon allvarlig ordningsstörning eller inträffa någonting som strider mot lag. Universitetet kan också neka upplåtelse av lokal om föreningens användning av lokalen är oförenlig med den huvudsakliga verksamhetens behöriga gång eller med universitetets förpliktelse mot tredje man. Vid Linnéuniversitetet erbjuds studentorganisationer med syfte att främja studie- och studentmiljö att tillfälligt nyttja lokaler hyresfritt, för ideell 2 (3)

11 verksamhet. Allt nyttjande sker efter bokning och under förutsättning av att det är förenligt med den huvudsakliga verksamhetens behov och i mån av plats. Institutionerna ansvarar för att utbildningsförening som godkänts av Linnéstudenterna kostnadsfritt erbjudas yta för expeditionslokal. Fackliga organisationer Personalorganisationerna (fackliga organisationer) vid Linnéuniversitetet erbjuds att, hyresfritt, boka möteslokaler för sin interna ideella mötesverksamhet. Förutsättningen är att det är förenligt med den huvudsakliga verksamhetens behov. Politiska organisationer Partipolitiska organisationer välkomnas att kostnadsfritt, år då val till Sveriges riksdag eller EU-parlamentet, eller folkomröstning, äger rum, under de tider universitetet fastställer, boka plats i universitetets entréhallar samt utomhus i anslutning till entréer. Med partipolitiska organisationer avses politiska partier, dess ungdomsförbund, studentförbund, kvinnoförbund och andra organisatoriska delar av det politiska partiet. Förutsättningen för lokalupplåtelsen är att organisationen är laglig och att inga budskap som framförs uppmanar till lagbrott. Dessutom förutsätts att lokalupplåtelsen kan ske utan att universitetets ordinarie verksamhet hindras. Bokning ska ske genom och plats anvisas av universitetets lokalbokning. Trossamfund Det är angeläget att alla trossamfund behandlas lika av universitetet. I såväl Kalmar som Växjö ska finnas ett stilla rum som kan användas av bl.a. trossamfunden. Rummet är öppet för alla enskilda studenter och medarbetare vid Linnéuniversitetet. Disputationsfestligheter och personalsammankomster Universitetets lokaler kan användas för disputationsfestligheter och personalsammankomster. För gemensamma förvaltningen ska tillstånd lämnas av avdelningschef och för institutioner av prefekt. Uthyrning till enskild person Uthyrning, eller annan upplåtelse, till enskild person får inte förekomma. 3 (3)

12 Remiss Dnr. 2011/64 Till: Institutioner vid Linnéuniversitetet Polisutbildningen, LPU FOJO Gemensamma förvaltningen Universitetsbiblioteket Linnéstudenterna SACO, Linnéuniversitetet ST, Linnéuniversitetet Remiss angående Vision och strategi för den fysiska miljön vid Linnéuniversitetet Visions- och strategiarbetet har bedrivits under hösten I framtagandet har medarbetare och företrädare för olika delar av Lnu:s verksamhet involverats genom intervjuer. Även externa parter har intervjuats för att ge inspiration och perspektiv i arbetet. Med detta som underlag har ett förslag utarbetats. Vi tar tacksamt emot synpunkter på bifogat dokument via e-post senast fredagen den 4 mars. Svar sänds till Christel Olsson, christel.olsson@lnu.se Vänligen Christel Olsson 1 (1)

13 Vision och strategi för den fysiska miljön vid Linnéuniversitetet Christel Olsson Lokal- och serviceavdelningen Dnr: 2011/64 Utkast

14 Innehåll Inledning 3 Strategidokument för Linnéuniversitetet 3 Attraktivitetsindikatorer 4 Vision och strategi för den fysiska miljön 4 Vision 4 Strategi och mål för Linnéuniversitetet 5 Strategi och mål för campusmiljön i Växjö 6 Strategi och mål för den stadsintegrerade miljön i Kalmar 7 2 (8)

15 Inledning Visions- och strategiarbetet har bedrivits under hösten I framtagandet har medarbetare och företrädare för olika delar av Lnu:s verksamhet involverats, liksom externa parter för att ge inspiration och perspektiv i arbetet. Vad behöver göras för att Linnéuniversitetets lokalisering i Växjö ska bli ett ännu bättre campus än det redan är idag, vad behöver göras för att Linnéuniversitetets lokalisering i Kalmar ska utvecklas till ett regelrätt stadsuniversitet och hur ska förbindelserna mellan dessa två arenor bli effektivare och enklare? Därutöver har förhållandet med det omgivande samhället diskuterats. Arbetet har bestått av ett uppstartsmöte med deltagare från universitetet och från det omgivande samhället, såsom fastighetsägare, Science parks, kommuner, regionförbund, studentkår. Därefter har följt ett antal intervjuer med representanter från dessa olika verksamheter. När universitetet ska konkurrera om studenter, lärare och forskning/utvecklingsarbete spelar den fysiska miljön en inte obetydlig roll. När studenter väljer sin studieort söker de både en utbildning som kan leda till jobb och en plats där det finns bra boende och trevlig miljö. För lärare handlar det kanske om att bli del av en stimulerande lärarkår, träffa nyfikna studenter och att finnas i en miljö där det finns ett gott utbud av bostäder, rekreation och upplevelser. För att vara konkurrenskraftig gällande utvecklingsuppdrag och forskningsprojekt krävs en excellent forskningsmiljö när det gäller kollegor, lokaler och utrustning. Resultatet presenteras dels som en vision för den fysiska miljön som sedan följs av en strategi med mål uppsatta. Dessa mål skall sedan, tillsammans med berörda aktörer, formuleras i handlingsplaner. Strategidokument för Linnéuniversitetet I strategidokumentet står bl a följande En attraktiv kunskapsmiljö - vara en integrerad utbildnings- och forskningsmiljö som samverkar med det omgivande samhället - vara en plats för engagerade, kreativa och kritiska medarbetare och studenter Framstående forskning - vara en attraktiv forskningsmiljö som stöds av och samverkar med näringsliv, kommuner och landsting och andra intressenter Samhällelig drivkraft - vara en drivkraft för regionen Globala värden - vara en kunskapsmiljö som stimulerar öppenhet och kunskapsutbyte mellan olika länder, kulturer, åldrar och vetenskapliga discipliner 3 (8)

16 Dessa målsättningar ställer också krav på den fysiska miljön. Detta samlade visionsdokument för den fysiska miljön för Linnéuniversitetet kommer att stödja arbetet med Linnéuniversitetets mål om en attraktiv kunskapsmiljö ur ett fysiskt perspektiv. Visionen ska ligga till grund för övergripande planering och samtal tillsammans med främst kommunerna i Kalmar och Växjö, men även andra aktörer för att kunna stärka den attraktiva kunskapsmiljön. Visionen ska också vara en grund vid framtagande av verksamhetsbeskrivningar och lokalprogram för olika byggnationer mm. Attraktivitetsindikatorer Visionen innefattar campusmiljön i Växjö och den stadsintegrerade miljön i Kalmar, där de skilda miljöerna tillsammans och var för sig, ska stärka Linnéuniversitetets attraktiva kunskapsmiljö. Utifrån de strategiska målen har följande attraktionsindikatorer varit grund för visionsarbetet: - Helhetsorientering service, bostäder, lätt att hitta, tydliga stråk och noder - Samhällsorientering samverkan med omgivande samhälle, allmänheten, andra verksamheter - Interdisciplinär främja tvärvetenskapliga möten - Projektorientering - flexibla och generellt användbara lokaler - Diversitet - mångfald, mötesplatser (cafeteria, allmänna utrymmen, kultur) Vision och strategi för den fysiska miljön Vision Den fysiska miljön består dels av själva universitetsområdet, dels av den omgivande miljön, närområdet, staden/kommunen och regionen. Omgivningen och universitetsområdet är infrastrukturellt länkade till varandra och ger förutsättningarna för samspelet mellan universitetet och det omgivande samhället. Dessa länkar består av buss- och tågförbindelser, bilvägar, gång- och cykelstråk, men också av virtuella länkar, som internet och videokonferenser. Visionen är att infrastrukturen stödjer behoven så att personal, studenter, besökare m fl enkelt och utan hinder kan förflytta sig både i tid och rum. Universitetets placering och lokalisering i staden har stor betydelse och relationen mellan universitetet och omgivningen kan gestalta sig på olika sätt. Det är viktigt att det sker ett utbyte och ett samarbete mellan staden och universitetet. Linnéuniversitetets lokalisering i Växjö är ett utpräglat campusuniversitet och Linnéuniversitetets lokalisering i Kalmar är ett stadsuniversitet, där denna karaktär ytterligare ska förstärkas. De två miljöerna kompletterar varandra, och kan därmed attrahera studenter med olika önskemål. Det finns ändå gemensamma krav på en god universitetsmiljö, oberoende av om den består av ett friliggande campus eller om den ligger integrerad i en stadsmiljö ett s.k. stadsuniversitet. 4 (8)

17 Visionen är att utveckla campusmiljön i Växjö till att fortsatt vara det bäst utvecklade campusområdet nationellt men även att med internationella mått vara i framkant. I Kalmar skall ett stadsintegrerat universitet skapas och visionen är ett samlat universitet med egen identitet, men ändå integrerat i stadsväven, dvs som en del av stadsmiljön. Strategi och mål för Linnéuniversitetet Helhetsorientering service, bostäder, lätt att hitta, tydliga stråk och noder Säkerställa täta och samordnade buss- och tågförbindelser mellan lokaliteterna i Kalmar och i Växjö Säkerställa möjligheten till internet- och mobiluppkoppling på tåg mellan Kalmar och Växjö Samordna en tydlig skyltning enligt skyltprogram till och inom Lnu:s byggnader Tydliga cykel- och gångstråk till och mellan byggnader inklusive samordnad skyltning enligt skyltprogram Utreda om portalbyggnad/entréfunktion skall utformas som pendang Växjö/Kalmar för att förstärka intrycket av ett universitet men på två orter Nogsamt och med framförhållning planera för studentbostäder tillsammans med kommunerna Stötta kåren i utvecklingen av den studiesociala miljön Samhällsorientering samverkan med omgivande samhällte, allmänheten, andra verksamheter Stimulera till oväntade möten genom att utforma lokalerna så att de kan inspirera till en växelverkan mellan forskning, tillämpning och behov Utforma miljöer så att allmänheten välkomnas till det öppna universitetet Interdisciplinär främja tvärvetenskapliga möten Stimulera till oväntade möten genom att utforma lokalerna så att de kan inspirera till utbyte mellan olika ämnen Uppmuntra att anordna gemensamma och öppna personalrum och fikarum Utforma lokalerna så att studenterna även kan skapa identitet i sitt eget ämne Uppmuntra distansmöte genom ändamålsenliga lokaler och enkelhet i bokningsförfarandet Projektorientering - flexibla och generellt användbara lokaler Erbjuda lokaler för studiero, grupparbete och projektarbete Erbjuda flexibla lokaler som gynnar distansutbildning och videomöte Vara i framkant vid utformning av lärmiljöer för att kunna stödja ny pedagogik och teknisk utveckling Diversitet - mångfald, mötesplatser (cafeteria, allmänna utrymmen, kultur) Främja studenternas sociala förhållande och hälsa Utforma en attraktiv utemiljö Anordna naturliga mötesplatser för informella möten 5 (8)

18 Uppmuntra blandade funktioner i lokalerna Strategi och mål för campusmiljön i Växjö Universitetsplatsen är den centrala och offentliga platsen på campusområdet i Växjö. Universitet i Växjö har funnits på sin nuvarande plats sedan 1976, men de första studentbostäderna kom redan fick Växjö universitetsstatus. Under denna tid har utbyggnaden skett kontinuerligt och nu finns här ett välfungerande campus, med undervisningsbyggnader, bostäder och Science park. Utvecklingen av campusområdet har skett genom ett välfungerande visionsarbete där universitet, kommun, studentkår, fastighetsägare, länstrafik m fl medverkat. Campus är uppskattat för det vackra parklandskapet invid sjön Trummen, den omväxlande arkitekturen, de goda undervisningsförhållandena med rikliga utrymmen för studenterna. Det är liv och rörelse såväl inomhus som utomhus. Helhetsorientering service, bostäder, lätt att hitta, tydliga stråk och noder Förtäta på olika sätt så att lokaliseringen i Växjö blir ett stadsintegrerat campusuniversitet i samverkan med det omgivande samhället Tydliggöra entréplats och huvudentré Utveckla serviceverksamheter som attraherar både studenter, personal och allmänheten vid universitetsplatsen och P G Vejdes väg Utreda behov av bostäder och övernattningsmöjligheter för gästforskare/gästlärare Säkerställa tät pendeltrafik mellanstaden och campus Utreda, tillsammans med kommunen, hur studenterna ytterligare kan integreras i stadens aktiviteter Samhällsorientering samverkan med omgivande samhället, allmänheten, andra verksamheter Stärka kulturlivet för att dels stödja studenternas sociala utveckling och dels erbjuda allmänhet intressanta komplement i utbudet genom att ha flexibilitet i lokalanvändningen Skapa attraktiva besöksmål för yttre aktörer och allmänhet på campus (t ex konstrunda, föreläsningar, teater, musik, generösa öppethållandetider i caféer mm) Interdisciplinär främja tvärvetenskapliga möten Strategiskt samlokalisera olika miljöer vid omflyttningar Projektorientering - flexibla och generellt användbara lokaler Se över användning, storleksbehov och utrustning i allmänna lärosalar Diversitet - mångfald, mötesplatser (cafeteria, allmänna utrymmen, kultur) Skapa och utveckla miljöer för friskvård, friluftsliv och andra drogfria komplement Utreda behov av förskoleverksamhet 6 (8)

19 Skapa bra miljöer för möte och studiero i gemensamma gallerior, entréhallar mm Strategi och mål för den stadsintegrerade miljön i Kalmar Linnéuniversitetet i Kalmar finns idag på flera ställen, Ölandshamnen, Malmen och Kalmar Nyckel. Denna spridning uppfattas som tidskrävande, med transporter för lärarna mellan de olika undervisningslokalerna och svårarbetade förhållanden för övrig personal. Genom spridningen går universitetets identitet förlorad Kalmarbor och besökande undrar var universitetet finns, studenter känner inte samhörighet med universitetet som helhet utan bara med den byggnad där de är. Särskilt tydligt är detta när det gäller Kalmar Nyckel. På Malmen saknas allmänna utrymmen för samvaro och grupparbeten. Det innebär att biblioteket utnyttjas för detta, vilket leder till att platser som skänker studiero saknas. Visionen är ett samlat universitet med egen identitet, men ändå integrerat i stadsväven, dvs som en del av stadsmiljön. Därigenom kan studenterna erbjudas en studiemiljö med närhet till samhälle och stadsliv. Ökad samverkan kan ske med allmänhet och näringsliv, enligt tredje uppgiften. Universitetets huvudbyggnad ska vara tydlig gärna med hjälp av en portalbyggnad. Kalmar kommun och Linnéuniversitetet vill tillsammans skapa ett stadsintegrerat universitet som: Ligger väl samlat med andra funktioner som skapar liv dygnet runt hela året Skapar mötesplatser för allmänheten inom universitetet och för universitetets studenter och personal bland allmänheten Har en tydlig identitet Gör Linnéuniversitetet i Kalmar och Kalmar stad attraktivare vid marknadsföring för att locka studenter, lärare och forskare internationellt som nationellt, företag/investerare, potentiella inflyttare, lokalbefolkning och turister Helhetsorientering service, bostäder, lätt att hitta, tydliga stråk och noder Skapa en tydlig bild av universitetets identitet Skapa en tydlig huvudbyggnad Skapa institutionsbyggnader med tydlig identitet Samhällsorientering samverkan med omgivande samhället, allmänheten, andra verksamheter Integrera staden genom att utforma entréplatser som en samlingsplats där universitetet och allmänheten möts Utreda möjligheter till samlokalisering av lokaler för kultur Utreda möjligheten till samlokalisering av stadsbibliotek/universitetsbibliotek Utreda möjligheten till mer kommersiell verksamhet i delar av byggnader Interdisciplinär främja tvärvetenskapliga möten Strategiskt samlokalisera olika miljöer vid omlokalisering Utforma lokaler och samband som främjar möten 7 (8)

20 Projektorientering - flexibla och generellt användbara lokaler Utöka lokaliteter för studiearbetsplatser Diversitet - mångfald, mötesplatser (cafeteria, allmänna utrymmen, kultur) Utreda om delar av universitetet kan nyttjas under sommaren för den växande besöksnäringen i staden Utreda möjligheten att samutnyttja lokaler för evenemang och konferenser 8 (8)

21 Arbetskador och tillbud 2010 Datum Institution/e Tillbud Åtgärd Orsak nhet NV Vid laboration skvätte pentylacetat upp i students ansikte. Troligen kom inget i ögonen. Vanliga glasögon användes Giftinformationcentra l kontaktades. Ögonsköljning i 10 min utfördes. Inget läkarbesök behövdes. Förtydliga vikten av att använda dragskåp Oförsiktighet i samband med att vätskan skakades DFM Halkat och slagit pannan i trappen D-huset, källarplan vilket orsakade huvudvärk. Besökt akutmott för kontroll. Orsakade ingen sjukfrånvaro NV Vid montering av gasslang till brännare gick något fel och en eldslåga slog ut från säkerhetskopplinge n och ut över bänkytan HV Ramlade och skadade sig på möblerna i rummet LOS Halkolycka vid arbetsplatsens lastplats (posten), slog i höften vilket lett till smärta vid belastning (gå i trappor) NV Tömning av papperskorg. Stick av kanyl som slängt i soppåse NV På parkeringen vid KSL var det mycket halt Halkade på isfläck Huvudgaskran slogs av, lågan slocknade, slang och brännare undersöktes och var OK Personen som drabbades skall genföra tätare blodsockerkontroller Mer sandning och saltning vid lastplatsen. Information om att alla stickande och skärande föremål ska placeras i avsedda kärl Ånyo påminna fastighetsägaren att denne ska sköta sitt uppdrag. Tappade fotfästet orsakat av hal trappa. Bar vid tillfället termosar i händerna Säkerhetskopplinge n kan inte ha fungerat korrekt. Den har demonterats och ersatts och den gamla ska undersökas Insulincoma Isigt och lätt snöfall rådde vid tillbudstillfället Området är inte skött trots påpekande till fastighetsägarna.

22 vilket resulterade i ömmande låmärken, handleden fick en lätt stukning NV Skåp med glasdörr ramlat i korridoren. Glassplitter, böcker och pärmar låg i korridoren NV Otroligt hett i kontorsrummen som gjort det mer eller mindre möjligt att arbeta i de rum som ligger i söder och öster på förmiddagen. Rummen är belägna på 3 vån Norrgård över pelarsalen m fl Använda skåpet till rätt innehåll Solskydd utomhus eller i fönstren. Ventilationen var vid tillfället avstängd då ventilationsfirma höll på med andra åtgärder i byggnaden Ingen skylt om riskerna För stor belastning i skåpet Sommarvärme med stark sol

23 Institution Dnr Tillbud Arbetsskada Åtgärd NV Norrgård PA2011/98 Snubblade på tröskel som nyligen monterats dit.(ny dörr) Föll handlöst i stengolvet Slog i knä,fingrar tår. LOS Huvudentré Linné NV Norrgård NV, KSL Parkeringen NV Norrgård rum NV, KSL /19 NV, Norrgård, parkeringsutfarten Norrgård/Tingshuset Pelarplatsen, entrén Växjö PA2011/97 PA2011/96 PA2011/95 PA2011/94 PA2011/93 PA2011/92 PA2011/91 Halkade utanför entrén och landade på vänstra sidan av kroppen Körde diskvagn i en hög nyuppsatt tröskel på väg från lab 120 ut till Pelarhallen. Blev tvärstopp, for in i vagnen, skadade smalbenet med blåmärken som följd Halkade när han klev ur bilen, slog i höften, mobiltelefonen skadad Vatten som tränger igenom taket och rinner ned på skrivbord och in i en dator. Jordfelsbrytaren slås ut Vattenläckage från en kallvattenledning. Stora delar av golvet täckt med vatten. 15 lådor med material delvis förstört Halkade och ramlade kull Smält snö på golvet. Halkade Anmält till fastighetsägaren ett flertal ggr under säsongen

24 LOS Fabriksgatan 29, Kalmar NV, Kocken på väg till tåget till Växjö Hus K2,Växjö Bilolycka mellan Kalmar Växjö Entré Hus K2, utomhus Bilolycka mellan Kalmar och Växjö PA2011/90 PA2011/86 PA2011/85 PA2011/87 PA2011/89 PA 2011/88 Halkade, slog i bakhuvud och nacke, orsakade nackvärk, huvudvärk och ryggvärk Halkade och landade på bröstkorg/mage. Höger arm gled åt sidan och orskade en muskelvridning o enkotförskjutning Snubblar i trappa, faller och trillar framåt till trappans slut, landar på stengolv Blev påkörd bakifrån av annan bil som inte hann stanna i halkan. Slog i huvudet i nackstödet Halkade då det inte var sandat, föll handlöst och slog i huvudet Slog i huvudet i nackstödet när bilen blev påkörd bakifrån. Ömhet i nacke.passagerare i bil Dnr 2011/87 Anmäld arbetsskada Anmäld arbetsskada Anmäld arbetsskada Anmäld arbetsskada Anmäld arbetsskada Anmäld arbetsskada

25 Rektorsbeslut Datum: Dnr: Ange diarienummer Handläggare: Ange handläggare Beslut om strålskyddsorganisation och inrättande av strålskyddsråd Bakgrund Inom Linnéuniversitet bedrivs verksamhet med radioaktiva ämnen. För verksamheten finns tillståndsbevis utfärdade till de tidigare lärosätena i Kalmar respektive Växjö. Dessa tillstånd måste förnyas för Linnéuniversitetets verksamhet. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:28) om laboratorieverksamhet med radioaktiva ämnen i form av öppna strålkällor reglerar hur skyddsarbetet kring denna verksamhet ska hanteras. Av föreskrifterna framgår bland annat att det skall finnas en kontaktperson gentemot Strålskyddsmyndigheten samt en strålskyddsorganisation som är beskriven i en organisationsplan. Personerna i strålskyddsorganisationen ska vara namngivna och organisationsplanen hållas aktuell. För närvarande bedrivs tillståndspliktig verksamhet med radioaktiva ämnen vid två (2) av universitetets institutioner; institutionen för naturvetenskap (NV) samt institutionen för datavetenskap, fysik och matematik (DFM). Ansvar Strålskyddet är en del av arbetsmiljöarbetet. Prefekten för berörd institution ansvarar för att föreskrivna strålskyddsåtgärder vidtas och att goda strålskyddsförhållanden i övrigt råder på respektive institution. Prefekt rapporterar till kontaktpersonen om förändringar beträffande laboratorieverksamheten med radioaktiva ämnen Kontaktperson Linnéuniversitetets kontaktperson gentemot Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, i strålsäkerhetsfrågor utses av rektor efter förslag av prefekter vid berörda institutioner. Kontaktpersonen samordnar strålskyddsverksamheten och har delegation att utfärda de interna föreskrifter om strålskyddsåtgärder som verksamhetens art och omfattning kräver. Kontaktpersonen svarar för att erforderliga tillstånd och övriga dokument hålls uppdaterade. I uppgiften ingår också att bedöma om rapporterade förändringar i verksamheten ryms inom gällande tillståndsbevis och att svara den rapportering som ska ske till Strålsäkerhetsmyndigheten. Uppgiften innefattar att i övrigt bevaka att utfärdade föreskrifter efterföljs. 1 (2)

26 Strålskyddsråd Som stöd till kontaktpersonen i utformningen av interna föreskrifter och rutiner och för kvalitetsutveckling av strålskyddet inrättas ett, för Linnéuniversitetet gemensamt, strålskyddsråd. I rådets uppgift ingår också att planera och genomföra utbildning i strålskydd. Kontaktpersonen gentemot Strålskyddsmyndigheten, är tillika ordförande i strålskyddsrådet. Utöver ordföranden består rådet av vardera två ledamöter från berörda institutioner. Ledamöterna utses av rektor efter förslag av prefekt från berörd institution. För närvarande avses institutionen för naturvetenskap samt institutionen för datavetenskap, fysik och matematik. I rådet ingår också ett huvudskyddsombud och ett studerandehuvudskyddsombud. Rådet sammankallas av ordföranden vid behov, dock minst en gång per år. Experthjälp I omfattande laboratorieverksamhet ska en, av Strålsäkerhetsmyndigheten godkänd, strålskyddsexpert ingå i skyddsorganisationen. Då universitetets verksamhet inte betecknas som omfattande föreligger inte detta krav. Kontaktpersonen och rådet kan vid behov anlita expertmedverkan. Resurser Åtgärder för strålskydd inom respektive institution finansieras inom ramen för institutionens verksamhet. Kostnaderna för kontaktpersonen samt strålskyddsrådet delas mellan berörda institutioner i proportion till aktivitet och radiotoxicitet. Övrigt Strålskyddsorganisationen fastställs av rektor och revideras i samband med förändringar i institutionsindelningen eller annan förändring av vikt i universitetets organisation. Förändringar i strålskyddsorganisationen rapporteras snarast till Strålsäkerhetsmyndigheten. 2 (2)

27 Datum: PM angående hjärtstartare - defibrillatorer Frågan om behovet av hjärtstartare har lyfts allt oftare i organisationen under de gångna åren. Fler och fler offentliga institutioner skaffar denna utrustning och det är tydligt att det är en växande marknad med många företag som säljer olika paketlösningar. Vid ett hjärtstopp är insatser under de första 3-5 minuterna avgörande, och en defibrillator utgör ett viktigt verktyg i den processen. När Previa för ett par år sedan ombads ge sina synpunkter framhölls att införskaffande av hjärtstartare förutsätter följande: tillräckligt många defibrillatorer (det fysiska avståndet får inte vara för stort när hjärtstoppet sker) ansvariga personer måste utses för att underhålla utrustningen det måste finnas en organisation och en medveten strategi när det gäller HLR, vilket innebär omfattande och upprepade utbildningsinsatser samt tydlighet i fråga om vilka personer på avdelningar och institutioner som har ansvar över att riktlinjer följs och att utrustningen fungerar. Vid kontakt med HLR-samordnare vid Centrallasarettet i Växjö poängteras också dessa punkter, och samordnaren framhåller just den korta tid som står till buds vid ett hjärtstopp. Såväl i Växjö som i Kalmar finns universitetets verksamhet förhållandevis nära ett större sjukhus, med akutmottagning och ambulanser. Dessa kan dock bli hindrade vid utryckning (t ex av nerfällda järnvägsbommar) varför insatser på plats ändå är betydelsefulla. Samordnaren jämför med användning av brandsläckare och skriver vidare att en tanke är att reflektera över en placering av hjärtstartare vid någon eller ett par centrala platser inom universitetet, där många människor är i rörelse. Om utgångspunkten ändå skulle vara geografisk närhet till en hjärtstartare kan det konstateras att det för Linnéuniversitetets räkning skulle handla om minst ca 20 hjärtstartare (10+10) om beslutet att införskaffa dem tas. Vid Linköpings universitet utreds frågan för närvarande och man uppger att kostnaden för varje defibrillator, inkl. kringutrustning, är ca Vid Lunds universitet har man beslutat att inte fatta centrala beslut eller göra några centrala inköp. I Umeå utreds frågan och man har diskuterat centrala inköp och placering vid servicecentra i större huskroppar. Sammanfattningsvis det finns inte något självklart svar på frågan om införskaffande av hjärtstartare och behovet av fortsatt utredning av sakkunniga samt beslut av ansvariga är uppenbart. Det tycks vara en stor kostnad och även ett omfattande åtagande i form av organisation, handhavande och utbildningsinsatser vilket förutsätter ställningstaganden av mer principiell karaktär, i universitetets ledning. Maria Gruvstad Utvecklingskonsult, personalavdelningen

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44