Kvalitet och mångfald i svensk television

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för informationsvetenskap Enheten för medier och kommunikation D-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd VT 2005 Kvalitet och mångfald i svensk television Hur har public service-tv påverkats av konkurrensen från kommersiell-tv med avseende på kvalitet och mångfald? Författare: Handledare: Segerstad Niklas Jingklev Peder Hård af 1

2 Abstract Title: Quality and Diversity in Swedish Television? - In What Way Has Public Service Television Been Affected by Competition from Commercial Broadcasters in Terms of Quality and Diversity. Number of pages: 61 Author: Tutor: Course: Niklas Jingklev Peder Hård af Segerstad Media and Communication Studies D Period: Spring term 2005 University: Purpose/Aim: Material/Method: Main results: Keywords: Division of Media and Communication Department of Information Science Uppsala University. To study the effect competition from commercial-tv has had on public-service-tv in Sweden in terms of quality and diversity. Literature study The SVT Corporation continues to offer a wide range of quality programming. Its new digital-tv ventures also show clear characteristics of high ambitions in regards to quality and diversity. The company s investment in light entertainment is not in conflict with its public service commitments. TV4 has shown a clear tendency to move towards a more commercial outline. Its programming shows a smaller diversity-profile and light entertainment has increased substantially. Its digital-tv ventures are also of lesser ambitions in regards to quality and diversity than those of SVT. Public Service, Media, Quality, Commercialisation, Diversity, 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1FÖRORD...6 1FÖRORD...6 2BAKGRUND...6 2BAKGRUND...6 3SYFTE SYFTE AVGRÄNSNINGAR...7 4AVGRÄNSNINGAR DISPOSITION DISPOSITION...7 5TEORETISKA PERSPEKTIV TEORETISKA PERSPEKTIV PUBLIC SERVICE TV-TV I ALLMÄNHETENS TJÄNST PUBLIC SERVICE TV-TV I ALLMÄNHETENS TJÄNST FRÅN FOLKBILDNING TILL UNDERHÅLLNING FRÅN FOLKBILDNING TILL UNDERHÅLLNING FRAMVÄXTEN AV KOMMERSIELL PUBLIC SERVICE-TV FRAMVÄXTEN AV KOMMERSIELL PUBLIC SERVICE-TV HUR DEFINIERA MÅNGFALD OCH KVALITET? HUR DEFINIERA MÅNGFALD OCH KVALITET? NYA UPPGIFTER I EN NY KONKURRENSSITUATION NYA UPPGIFTER I EN NY KONKURRENSSITUATION DEN FÖRAKTADE UNDERHÅLLNINGEN DEN FÖRAKTADE UNDERHÅLLNINGEN HAR BRED UNDERHÅLLNING EN PLATS I PUBLIC SERVICE? HAR BRED UNDERHÅLLNING EN PLATS I PUBLIC SERVICE? VAD ÄR BRA TV? VAD ÄR BRA TV? DEMOKRATI OCH MEDIERNA I ALLMÄNHETENS TJÄNST DEMOKRATI OCH MEDIERNA I ALLMÄNHETENS TJÄNST METOD METOD OM FÖRETAGEN OM FÖRETAGEN SVT-KONCERNEN SVT-KONCERNEN BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN FINANSER LAGUPPSTÄLLNING SJÄLVUPPFATTNING SVT - KVALITÉNS OCH MÅNGFALDENS GARANT? HUMANISM ISTÄLLET FÖR KOMMERSIALISM ANDRAS UPPFATTNING OCH EXTERNA KRAV SVT OCH OBEROENDET TV4-KONCERNEN TV4-KONCERNEN BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN FINANSER

4 29LAGUPPSTÄLLNING SJÄLVUPPFATTNING TV4, KOMMERSIELL-TV LIGHT? TV4-EN UNIK MIX AV PUBLIC SERVICE OCH BRED UNDERHÅLLNING? ANDRAS UPPFATTNING OCH EXTERNA KRAV ETT SÄNDNINGSTILLSTÅND MED HÖGA KRAV PÅ VERKSAMHETEN VIASAT BROADCASTING (MTG-KONCERNEN) VIASAT BROADCASTING (MTG-KONCERNEN) BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN FINANSER LAGUPPSTÄLLNING SJÄLVUPPFATTNING NISCHADE KANALER SKALL GE ÖKADE VALMÖJLIGHETER ANDRAS UPPFATTNING OCH EXTERNA KRAV KOMMERSIELL TV, LÄGRE KVALITET OCH MINDRE MÅNGFALD? ÖKAD LIKRIKTNING PÅVERKAR MÅNGFALDEN ÖKAD LIKRIKTNING PÅVERKAR MÅNGFALDEN KAN MAN MÄTA KVALITET OCH MÅNGFALD? KAN MAN MÄTA KVALITET OCH MÅNGFALD? KONSEKVENSER AV EN MINSKAD MÅNGFALD KONSEKVENSER AV EN MINSKAD MÅNGFALD PRISET FÖR KVALITET OCH MÅNGFALD PRISET FÖR KVALITET OCH MÅNGFALD LOKAL-TV,- DET PÅTVINGADE UPPDRAGET INGEN VILL HA? LOKAL-TV,- DET PÅTVINGADE UPPDRAGET INGEN VILL HA? ÄGARKONCENTRATION OCH MÅNGFALDEN? ÄGARKONCENTRATION OCH MÅNGFALDEN? VEM FÖRSVARAR PUBLIC SERVICE? VEM FÖRSVARAR PUBLIC SERVICE? VEM FÖRSVARAR KOMMERSIELL-TV? VEM FÖRSVARAR KOMMERSIELL-TV? ALLIANSER INFÖR FRAMTIDEN ALLIANSER INFÖR FRAMTIDEN EN PUBLIC SERVICE, HELT FRI FRÅN KOMMERSIELLA INTRESSEN? ANALYS ANALYS KVALITET OCH MÅNGFALD I TV-KANALERNA KVALITET OCH MÅNGFALD I TV-KANALERNA GRUNDTANKEN MED PUBLIC SERVICE GRUNDTANKEN MED PUBLIC SERVICE DE NÖDVÄNDIGA TITTARFRAMGÅNGARNA DE NÖDVÄNDIGA TITTARFRAMGÅNGARNA ÖKAD LIKRIKTNING ÖKAD LIKRIKTNING STÖRRE UTBUD MEN INTE STÖRRE MÅNGFALD STÖRRE UTBUD MEN INTE STÖRRE MÅNGFALD BRA PROGRAM KOSTAR BRA PROGRAM KOSTAR UTBUDET I KOMMERSIELL-TV UTBUDET I KOMMERSIELL-TV STOR MÅNGFALD OCH HÖG KVALITET SKAPAR EN STARK PUBLIC SERVICE STOR MÅNGFALD OCH HÖG KVALITET SKAPAR EN STARK PUBLIC SERVICE SLUTSATS OCH SAMMANFATTNING SLUTSATS OCH SAMMANFATTNING KÄLLFÖRTECKNING

5 63KÄLLFÖRTECKNING TRYCKTA KÄLLOR TRYCKTA KÄLLOR ELEKTRONISKA KÄLLOR ELEKTRONISKA KÄLLOR

6 1 FÖRORD Jag skulle vilja ta detta tillfälle i akt att tacka min handledare Peder Hård af Segerstad för hans hjälp och goda råd samt min familj. Public service är ett oerhört omskrivet ämne och det finns sålunda väldigt mycket litteratur och forskning på området. Jag har valt ut material som jag anser är relevant för mitt syfte och försökt bygga vidare på dessa tankar och sökt föra diskussionen vidare. 2 BAKGRUND Debatten om Public Service, eller television i allmänhetens tjänst, och dess uppgift är en fråga som är lika gammal som etermedierna själva. En privat TV-kanal kan många ha åsikter om men i slutändan är det ändå ägaren som bestämmer. Allmännyttiga kanaler såsom SVT, ägs ju däremot av folket och således är det upp till landets invånare att besluta om sin public service. I public service barndom fanns ofta ingen konkurrens från kommersiell-tv. Det fanns ofta ingen konkurrens alls, annat än från andra medier. Public service-kanalerna hade en hundraprocentig marknadsandel och behövde egentligen inte, i detalj, bry sig om vad tittarna tyckte. Det fanns ju inget alternativ. I och med intåget av kommersiell TV i våra vardagsrum har vi plötsligt blivit översköljda av en till synes oändlig valfrihet och utbud av kanaler. Med dessa nya kanaler ändrades också förutsättningarna radikalt för den allmännyttiga televisionen och dess uppdrag. Att public service kanaler sänder nyheter och faktaprogram är något som de flesta av oss tar del av och uppskattar. Det tycks finnas ett mycket stort stöd bland befolkningen för denna typ av program i den allmännyttiga televisionen. Den hårda konkurrensen från kommersiell TV och dess satsning på lättsam underhållning har tvingat television i allmänhetens tjänst att se om sitt utbud och i viss mening profilera om sig. Idag, mer än tidigare, ser public service television som sin uppgift att inte bara sända seriösa program utan även att producera och sända exempelvis dokusåpor, humorprogram och annan lättsam underhållning. De kommersiella kanalernas framgångar har alltså utan tvekan påverkat public service-televisionens programutbud. Public service är medborgarnas TV och dess mål skall alltid vara att tjäna allmänheten istället för att generera vinst till aktieägarna. Just därför är kraven på public service-tv mycket högre än på kommersiell television. Bland annat därför har public service alltid varit ett friskt omdebatterat ämne. På senare år har dock television i allmänhetens tjänst kommit att kritiseras skarpt från politiker, samhällsdebattörer och intresseorganisationer. Därtill är public service ständigt under hårt tryck från konkurrens från en allt mer aggressiv kommersiell TV och intresseorganisationer som menar att public service snedvrider konkurrensen. Hoten mot public service är många och ibland ifrågasätts till och med dess existens. Därför är det viktigare än någonsin att diskutera dess roll i samhället och vad television i allmänhetens tjänst erbjuder tittarna i termer av mångfald och kvalitet jämfört med de kommersiella alternativen. Jag skall nedan presentera och söka svara på dessa frågor. 6

7 3 SYFTE Syftet med denna studie är att göra en jämförelse av Sveriges Television och två av dess kommersiella konkurrenter, TV4 och Viasat, avseende kvalitet och mångfald, samt att belysa dessa begrepp ur olika aspekter. Undersökningen baseras på situationen Jag utgår från denna period men kopplar även resonemangen till utvecklingen från 90-talet och framåt. En för denna undersökning viktig källa har varit Granskningsnämnden för radio och TVs rapportserie Svenskt TV-utbud 2003 (GRN 2004). Den senaste rapporten Svenskt TV-utbud 2004 hade tyvärr inte publicerats ännu då denna uppsats skrevs (GRN 2005). Uppsatsens frågeställning är: Hur har public service-tv påverkats av konkurrensen från kommersiell-tv med avseende på kvalitet och mångfald? För att svara på denna fråga kommer jag att belysa och diskutera följande: Hur har den nya konkurrenssituationen påverkat SVT och hotar den public service ställning? Hur möter SVT konkurrensen från kommersiell TV? Har det utökade utbudet i kommersiell TV bidragit till ökad mångfald? Vilka krav kan man rimligtvis ställa på TV-utbudet, med avseende på kvalitet och mångfald? 4 AVGRÄNSNINGAR Jag har valt att begränsa mig till TV-mediet då detta är det viktigaste mediet idag och det med störst genomslagskraft. Vidare har jag begränsat studien till de tre största spelarna på den svenska marknaden och fokuserat uppsatsen på deras respektive huvudkanaler: SVT1 SVT2 TV3 TV4 Då uppsatsen utgår från public service har därför större vikt lagts på SVT:s och TV4:s kanaler än på Viasat. Jag har valt att helt bortse från Utbildningsradion som visserligen också sänder public service-television men är ett, från SVT, fristående bolag. Sändningarna sker dessutom i en mycket begränsad omfattning och inte i en egen kanal. SVT, som representerar den renodlade public service-televisionen, ställs emot MTGägda Viasat Broadcasting samt den kommersiella public service-kanalen TV4, där Bonnier är största ägare DISPOSITION Efter bakgrundsbeskrivning, syfte och disposition går jag in på uppsatsens teoridel. Där ger jag en överblick av några forskares och branschmänniskors syn på public service och vad dess uppgift är. Vilken roll spelar den i dagens samhälle med fokus på de, för public service, så oerhört viktiga begreppen kvalitet och mångfald? Jag tittar även översiktligt på hur utveckling sett ut och hur den nya konkurrenssituationen påverkat de olika aktörerna. 7

8 I metodkapitlet presenterar jag de verktyg jag ämnar använda mig av för att utföra undersökningen och vidare hur jag kommer att gå till väga för att svara på min frågeställning. I samma kapitel talar jag även om vilka avgränsningar jag gjort. I nästföljande kapitel beskriver jag översiktligt de olika mediekoncernerna och deras utveckling, utbud och profilering. Här diskuterar jag också kring de olika programbolagens förutsättningar och skriver om deras ambitioner och konkurrenssituation med utgångspunkt i uppsatsens frågeställning. Jag avslutar uppsatsen med en analys/avslutande diskussion där jag svarar på min frågeställning och kopplar teoriavsnittet till det material jag behandlat. Hela uppsatsen är av diskuterande karaktär där jag genomgående resonerar om de problem jag stöter på under arbetet. 8

9 5 TEORETISKA PERSPEKTIV I detta kapitel är min ambition att gå igenom olika teoretiska perspektiv som är relevanta för uppsatsens syfte och presentera olika författares och forskares syn på ämnet. Jag anser dessa resonemang vara till stor hjälp för läsaren för att, mot bakgrund av dessa, bättre kunna förstå och följa mina resonemang. Jag definierar även begreppen kvalitet och mångfald och diskuterar kring dem. I min C-uppsats, vilken behandlade svenska mediers behandling av de bägge presidentkandidaterna i det amerikanska presidentvalet 2004, skrev jag bland annat om medieforskaren Kent Asps syn på mediernas uppgift i samhället och vilken funktion de fyller ur en demokratiaspekt samt forskaren Denis McQuails syn på objektivitet som en del av kvalitetsbegreppet. Jag har i detta kapitel lånat korta delar av dessa resonemang av Kent Asp och Denis McQuail såsom jag beskrev dem i nämnda uppsats. Dessa presenteras på två platser i detta kapitel då jag ansett de vara relevanta för denna studie. Texten har reviderats något för att bättre kunna appliceras på denna uppsats syfte. 6 PUBLIC SERVICE TV-TV I ALLMÄNHETENS TJÄNST Det dröjde inte länge efter radions och senare televisionens födelse förrän man förstått de nya mediernas genomslagkraft. Det fanns således redan från televisionens barndom ett intresse, från myndigheters sida, att driva denna i statlig regi. De allra flesta länder ställer ifrån statens sida krav på innehållet vad gäller t.ex. programverksamhetens inriktning och utbud, sändningarnas räckvidd och relationen till den politiska makten (SOU 2005:1, 49). Public service-tv kan sägas vara TV i allmänhetens tjänst, och som sådan har det alltid varit av fundamental betydelse att programföretagen haft en självständig ställning gentemot staten och andra makthavare. I Sverige har en princip om reglerat oberoende gällt, vilket inneburit att man bedömt det nödvändigt att radio och TVs verksamheter bedrivs självständigt och fritt från inblandning eller påverkan av statliga eller kommersiella intressen (Hadenius och Weibull 1999:230) Programföretagen skall kunna upprätthålla en redaktionell självständighet och integritet i sitt förhållande till staten, olika intresseorganisationer och andra maktgrupper i samhället. Tanken är att statlig inblandning i dessa företags verksamhet skall hållas till ett absolut minimum för att staten, eller någon annan utomstående, inte skall kunna påverka enskilda program eller verksamhetens inriktning. Målsättningen är alltså att de enskilda programföretagen skall vara helt självständiga aktiebolag med ett fullständigt redaktionellt oberoende. Public service bolagens syfte är inte att skapa vinst åt sina ägare utan att uppfylla ett uppdrag i allmänhetens tjänst. Kommersiella krafter skall alltså inte kunna ha någon påverkan på verksamheten lika lite får public service aldrig framstå som det statliga alternativet. Oberoendet är alltså något väldigt grundläggande i public service tanken. Så gott som samtliga Europas länder har idag någon form av public service system. Storbritannien var det första land som startade TV-sändningar i större skala och reguljära sändningar kom där igång redan i början av 1950-talet. Sverige var relativt sent ute och inte förrän 1956 beslutade riksdagen om en utbyggnad av televisionen (Hadenius & Weibull 1999:165). 9

10 Storbritannien har för Sverige och många andra länder varit ett föregångsland vad gäller television i allmänhetens tjänst och det brittiska public service bolaget BBC anses av många som det ledande och mest respekterade medieföretaget i världen. Arne Wessberg, presidenten för EBU, den största intresseorganisationen för allmännyttiga TV-bolag, menar att television i allmänhetens tjänst spelar en grundläggande roll för ett europeiskt medieutbud präglat av kvalitet och mångfald: Public service broadcasting plays a fundamental role in the field of news and information in Europe. It is helping to form a European public opinion, to preserve and enrich media pluralism and cultural diversity. It shares fully in the goal of creating a real information and knowledge society. (EBU 2005a) 7 FRÅN FOLKBILDNING TILL UNDERHÅLLNING Från Storbritannien kommer även ett begrepp som kortfattat kan sägas beskriva public serviceuppdraget i ett nötskal; Public service should inform, educate and entertain. (SOU 2005:1, 50) John Reith, BBCs förste chef, en förgrundsfigur för det ursprungliga public servicebegreppet beskrev hans public service uppdraget för hans verksamhet som följer: 1. Den ska skyddas från kommersiella påtryckningar 2. Hela landet skall nås av dess sändningar 3. Den skall organiseras som ett monopol 4. Programmen skall vara av hög kvalitet (SOU 2005:1, 50) Detta poängterar det faktum att en viktig tanke bakom allmännyttig television är att den skall erbjuda något för alla med kvalitet som ledord. Vare sig det gäller dokumentärer, nyheter eller underhållning skall programmen hela tiden präglas av en stor mångfald och en hög kvalitetsnivå. Public service skall erbjuda tittaren något ytterligare än enbart allmän förströelse, det ska skapa ett värde. I den statliga utredningen Radio och TV i allmänhetens tjänst beskrivs detta så här: Det värde som en radio och TV i allmänhetens tjänst kan skapa har betydelse för människor på flera nivåer. Det skapas dels ett värde eller nytta för människor som individer, förutsatt att programverksamheten är utformad för att tilltala hela publiken, såväl breda grupper som smalare intressen. Dessutom skapas värden för människor i deras egenskap av medborgare och därmed för samhället i sin helhet genom att främja sociala, kulturella och demokratiska processer. (SOU 2005:1, ) I boken Massmedier Press, Radio & TV i förvandling skriver Stig Hadenius och Lennart Weibull, professorer i massmedieforskning, denna utveckling. Med sin starka betoning på lättsam underhållning istället för seriösa faktaprogram har de kommersiella kanalernas intåg i vardagsrummen lett till en helt ny konkurrenssituation. Även public 10

11 serviceföretagen har tvingats se över sina programtablåer för att hålla jämna steg med de kommersiella kanalernas underhållningssuccéer (Hadenius & Weibull 1999:227). På Sveriges Television ser man sig därför som något av kvalitetstelevisionens beskyddare och i sin årsredovisning för 2004 skriver företaget: När de kommersiella TV-kanalerna startade sin verksamhet i Sverige spelade SVT en viktig roll för att bibehålla kvalitetsnivån på programmen och utformningen av tablån i de nykomna kanalerna. (SVT 2005:16) Då de ursprungliga public service-kanalernas program i stor utsträckning skulle vara av informativ och folkbildande karaktär befinner sig alltså dagens public servicebolag plötsligt i en ny och extremt konkurrensutsatt situation där det ofta gäller att anpassa sitt utbud till vad marknaden (befolkningen) vill se för att inte förlora tittare. Således är de största TV-succéerna i t.ex. Sveriges Television idag oftast inte dokumentärer eller program av folkbildande karaktär utan snarare bred underhållning eller sport. MMS, Mediemätning i Skandinavien, mäter tittarsiffror för TV-program i Sverige. Vid en genomgång av tittarstatistik från företagets tittarundersökningar går att utläsa att av de 50 mest sedda programmen i svensk public service-tv 2004, är det endast ett program som inte är ett sport- eller underhållningsprogram (MMS 2005a)! Hadenius och Weibull berättar även i boken Massmedier att det ofta har höjts röster för en public service som enbart koncentrerar sig på smala program som de kommersiella kanalerna inte anser vara lönsamma (Hadenius & Weibull 1999:170). Det finns dock, enligt SVT, ingen konflikt mellan företagets ambition att producera högkvalitativa program och att sända, vad som brukar beskrivas som, mer lättsamma program. Vi sätter en ära i att erbjuda ett utbud som skiljer sig från marknadens. Men det innebär inte att vi vill avstå ifrån att sända underhållning och sport. (SVT 2005:18) Men skiljer sig verkligen SVTs utbud så mycket från marknadens och vad fodras egentligen i termer av mångfald och kvalitet för att vara ett public servicebolag? Detta skall jag redogöra för senare i uppsatsen. 8 FRAMVÄXTEN AV KOMMERSIELL PUBLIC SERVICE-TV I decennierna närmast efter TV-mediets födelse fanns det i det flesta europeiska länder ett statligt ägt, dominerande programbolag med public service-inriktning. Denna monopolprincip var och är i de flesta länder i Europa närmast en självklarhet. Liksom radio långt innan, omgärdades kommersiell-tv fram till mitten av 1970-talet av en stor mängd lagar och regleringar vad gäller både ekonomi och innehåll. I och med att grunderna för de nationella bolagens dominerande ställning började ifrågasättas har dessa successivt kommit att luckras upp. I kritiken mot bolagens ställning framfördes ofta yttrandefrihets- och ekonomiska argument som motiv för en översyn av lagarna vilka reglerade området. 11

12 Under och 1980-talen avskaffade många länder dessa regler stegvis då de ansågs hämma TV-mediets utveckling och menades inskränka på yttrandefriheten. Licensfinansieringen, menade många, kunde vara ett hinder för mediets utveckling då den garanterar de statliga programföretagen intäkter oberoende av kvalitén och intresset för deras program (Hadenius & Weibull 1999: ). Den successiva avregleringen på området har av allt att döma varit avgörande för kommersiell TVs utveckling och lett till större valfrihet för TV-publiken. En logisk följd av de kommersiella kanalernas snabba utveckling och framgångar var att de gamla statliga public service-bolagen kom att tappa publik. Dessa monopolföretag, som tidigare hade haft 100 procent av tittandet, befann sig plötsligt i en konkurrensutsatt situation där deras andel av TV-tittandet snabbt föll ned till ett genomsnitt på cirka 50 procent under andra delen av 1990-talet (Hadenius & Weibull 1999:224). Kommersiella public service-kanaler skiljer sig i förhållande till andra kommersiella kanaler i och med deras åtagande gentemot staten vad gäller exempelvis deras programinnehåll, distribution och produktion. I utbyte mot fördelen att nå en större publik än en kanal skulle kunna göra genom exempelvis kabel- eller satellitdistribution, så förpliktigar sig kanalen till diverse allmännyttiga åtaganden. Dessa förpliktelser kan exempelvis innebära upprättandet av lokal-tv-stationer, en hög andel egenproducerade program, att tillgodose minoriteters intressen etc. Dessa villkor regleras detaljerat i kanalens sändningsavtal med staten. I Sverige räknas privata TV4 som en allmännyttig TV-kanal och dess verksamhet regleras bland annat av koncessionsavtalet med staten vilket jag kommer att beskriva mer ingående längre fram i uppsatsen. I en intervju i Svenska Dagbladet i januari 2005 svarade kulturminister, Leif Pagrotsky så här på frågan om hur pass viktigt det är för Sverige med en kommersiell public service-kanal som konkurrerar med SVT: Jag tycker det är mycket viktigt. Jag vill ha mångfald i nyhetsmedierna, debatt och underhållning. Vi [regering och riksdag] har använt marknätet som ett verktyg för att främja detta. Även SVT behöver konkurrens. SVT står sig idag mycket starkt, både kvantitativt och kvalitativt. Men det behövs mer konkurrens. (Leijonhuvud 2005:34) Olika public servicebolag har olika former av finansiering, Det faktum att de är reklamfinansierade behöver ingalunda betyda att de är privatägda. Vissa anser dock att statliga public servicebolag bör vara i samhällets ägo, framförallt för att betona kanalernas integritet och oberoende mot olika intressen i samhället. Många menar, precis som BBC-chefen Reith, att det var och är, av yttersta vikt att public servicebolags verksamhet skall skyddas från kommersiella påtryckningar (SOU 2005:1, 50). Vad gäller finansieringen har olika länder valt olika lösningar för olika kanaler. Den vanligaste finansieringsformen är licensfinansiering (t.ex. SVT). De flesta privata public-service kanalerna är främst reklamfinansierade (t.ex. TV4). En ytterligare finansieringsmöjlighet är genom en blandning av de båda ovanstående formerna. På t.ex. Irland så har man valt en sådan lösning där det statliga public servicebolaget RTEs kanaler finansieras, dels genom en licensavgift på 155 euro per år, (2005) samtidigt som koncernens tre kanaler sänder reklam både mellan och under programmens gång (RTE 2005). 12

13 Diskussionen om kommersiell-tv behandlar oftast aspekter såsom programkvalitet och programinnehåll där denna form av TV ofta anklagas för att ha bidragit till en försämring av utbudet. Den allmänna uppfattningen verkar vara att kommersiell-tv, i dess mest aggressiva form, är fördummande och programmen dessa kanaler sänder i allmänhet är av lägre kvalitet. Forskning på området har bland annat ofta påvisat att inslag av våld och sex, i viss utsträckning och i vissa kanaler, har ökat medan kvalitetsprogrammen blivit färre sedan de kommersiella kanalernas intåg (Hadenius & Weibull 1999:224). Men är det hela sanningen? Lite längre fram i uppsatsen skall jag diskutera detta närmare. En annan följd av den ökade kommersialiseringen är att TV-utbudet i olika länder anklagas för att bli mer och mer likriktat där TV-tablåer i vitt skiljda länder inte skiljer sig åt särskilt mycket då kanalerna programutbud ser likadant ut överallt. Många TVbolag lockas av att köpa in billiga amerikanska TV-serier istället för att ha egen produktion av serier och filmer. Egna produktioner av drama kan ofta vara riskabla och dyrbara projekt. Dessutom kan sådan produktion te sig föga lockande jämfört med att fylla ut tablån med inköpt material vilken ofta drar nästan lika mycket publik, men är avsevärt billigare att köpa in. En konsekvens av denna hegemoni är en global likriktning av TV-utbudet där nationella språk och kulturer fått kliva tillbaka till förmån för företrädelsevis amerikanska program. 9 HUR DEFINIERA MÅNGFALD OCH KVALITET? Att se på programbolagens kanalers profil och utbud är kanske det lättaste sättet att få en inblick i hur kanalerna ser ut i termer av kvalitet och mångfald. Det är dock inte helt problemfritt då det rör sig om två subjektiva och abstrakta begrepp som, dessutom, är mångfacetterade och har fler betydelser än de mest uppenbara. För att kunna säga att en kanal uppvisar stor mångfald är det naturligtvis av största vikt att programutbudet utmärks av en stor bredd vad gäller antalet programgenrer. Den statliga utredningen Radio och TV i allmänhetens tjänst skriver: Mångfald avser också vida ramar för skilda åsiktsinriktningar som kan mötas och brytas, vilket bidrar till att uppfylla kraven på opartiskhet och saklighet i den samlade programverksamheten. (SOU 2005:1,145-6) En viktig aspekt av mångfald, enligt utredningen, är tillgänglighet. Att medborgarna har en hög tillgång till en rik variation av program ger dem möjlighet att få kunskap och inblick i andra människors livssituation, kultur och traditioner. Detta är, enligt rapportens författare, en grundläggande del av den förståelse och tolerans som demokrati bygger på. En annan aspekt av mångfald är att den även ska vara stor på de tider då folk verkligen ser på TV. Inga genrer skall helt trängas undan till mindre begärliga tider då ingen tittar. Mångfald innebär även att ta hänsyn till alla grupper i samhället, minoriteter såväl som majoriteter. Ännu en aspekt är att spegla hela landet och de villkor som gäller för människor på olika orter. Detta inbegriper även att sprida produktionen av programmen över hela landet så att man får en mångfald av produktionsorter. Mångfalden gynnas 13

14 även av att en betydande mängd utomstående tar del i skapandet av programmen och att en väsentlig del av produktionen görs av fristående producenter (ibid). Oavsett det gäller program av informativ karaktär eller underhållning så bör kraven på kvalitet genomsyra all programverksamhet. Här är det viktigt att public service försvarar sin individualitet gentemot övriga aktörer på marknaden. Det speciella finansieringssystemet erbjuder fördelen av att kunna vara oberoende gentemot kommersiella intressen och kanalerna kan koncentrera sig på publikens olika önskemål och behov. Det ger också en kreativ frihet att kunna ta ut svängarna i större utsträckning än de kommersiella kanalerna och kunna satsa på nya oprövade kort istället för att tvingas producera varianter på gamla idéer (ibid.). Ett omfattande och variationsrikt utbud är i allra högsta grad ett signum för kvalitet. Även här gäller att all programproduktion skall genomsyras av kvalitetstanken och det skall också göras tillgängligt för folk på bästa sändningstid såväl som annars. En annan aspekt av begreppet är fördjupning. Förmågan att inte bara skrapa på ytan utan även gräva djupt in i problemet för att komma till dess kärna och undersöka det ordentligt. Vad gäller relationen kvalitet - kvantitet i utbudet skall public serviceföretagen alltid prioritera det första (ibid.). Det finns alltså många aspekter av kvalitet. Jag skulle även vilja lägga till ännu en aspekt, nämligen oberoendet. Bra TV är oberoende och tar inte ställning utan presenterar istället all tillgänglig fakta och låter sedan tittarna göra sin egen tolkning och själva ta ställning. Forskaren Denis McQuail kommer in på detta område då han diskuterar kring objektivitet. McQuail anser att objektivitet är det mest centrala begreppet i relation till kvalitet. Det rör sig om ett visst förhållningssätt till olika stadier i det journalistiska arbetssättet som informationsinsamlandet, förädlingen och spridningen. Enligt forskaren finns det tre grundläggande huvudkriterier för detta (McQuail 2000:172). Det första är att inta en avskiljd och neutral position gentemot objektet man skall rapportera om och göra det med en total avsaknad av subjektivitet och personlig inblandning. En avsaknad av partiskhet är det andra kriteriet, Nyhetsförmedlaren bör inte ta parti för endera sidan, utan bara redovisa fakta. Det tredje kriteriet för objektivitet är att det kräver att man slaviskt vidhåller noggrannhet och andra sanningskriterier såsom relevans och fullständighet och kräver vidare att det inte existerar något bakomliggande motiv eller kopplingar till en eventuell tredje part. The process of observing and reporting should, thus, not be contaminated by subjectivity, nor should it interfere with the reality reported on. In some respects it has an affinity, in theory at least, with the ideal of rational, undistorted communication advocated by Habermas (1989/1962). (McQuail 2000:172) Trovärdighet och förtroende är alltså grundläggande aspekter av det omfångsrika kvalitetsbegreppet och måste alltid vara något ett public servicebolag eftersträvar bland sina tittare. 10 NYA UPPGIFTER I EN NY KONKURRENSSITUATION Det finns i Sverige ett starkt stöd för den ursprungliga public service-tanken med en hög standard och ett brett och varierat programutbud. En högkvalitativ television med oberoende nyhets- och samhällsbevakning och stor plats för en mångfald av 14

15 åsiktsinriktningar. Lika viktig har tanken varit om en television som är till för hela landet och som speglar landets olika kulturer och etniska och religiösa minoriteter etc. Dessa krav kvarstår fortfarande men den nya konkurrenssituationen har i viss utsträckning ändrat förutsättningarna för public service och i viss mån breddat dess roll. Rapporten Radio och TV i allmänhetens tjänst som det refererats till tidigare i denna uppsats publicerades i början av 2005 och utredningens syfte var att ta fram ett underlag om de villkor som skall gälla för television i allmänhetens tjänst under den nästkommande tillståndsperioden (SOU 2005:1, 141). I denna fragmenterade medievärld är public service uppgifter viktigare än någonsin menar rapportens författare. Public serviceföretagen kan fungera som en motor i den svenska TV-produktionen då den har tillräckliga resurser att tillhandahålla kvalitetsprogram som skapar ett mervärde inom alla genrer. Den ökade kommersialiseringen i de populära TV-kanalerna förstärker behovet av en stark public service som kan operera under andra förutsättningar, och ta andra hänsyn än de strikt ekonomiska: Det finns ett stort behov av en oberoende radio- och TV-verksamhet som genom sitt särskilda uppdrag och sin finansiering genom allmänna resurser kan fokusera på hela publikens skiftande behov utan att ta kommersiella hänsyn. Detta är public service verksamhetens särart. (ibid.) Utredningen pekar även på att det, i framtiden kan bli svårare att, genom lagstiftning, främja kvalitet och mångfald i televisionen. Bland annat är det möjligt för kanaler att sända från andra länder med mindre restriktiva regelverk, att kringgå svensk lagstiftning. Bland annat undgår exempelvis TV3 förbud och restriktioner gällande barn- och alkoholreklam genom att sända från Storbritannien. Samtidigt smälter olika medieformer samman och kan påverkas av olika regelverk bland annat beroende på distributionsform eller mottagningssätt. Detta bidrar också till att svårigheterna att genom lagstiftning gynna kvalitet och mångfald. (ibid) En högkvalitativ public service med en bred mångfald kan också sporra och konkurrera fram ett bättre utbud i de kommersiella kanalerna: Också mot denna bakgrund är det viktigt att värna en bred och kvalitativ public serviceverksamhet som kan driva fram hög standard i konkurrerande medier genom att erbjuda ett programinnehåll av hög kvalitet såväl i traditionell radio och TV som i nya medieformer. (SOU 2005:1,142-3) 11 DEN FÖRAKTADE UNDERHÅLLNINGEN TV är idag utan tvekan det dominerande massmediet och har en självklar plats i våra vardagsrum, ändå talar många nedlåtande om TVn. Föraktfullt kallas den ofta för dumburken eller liknande. De programmen av bristande kvalitet blir kännetecknande för hela TV-mediet. Ett exempel: Föräldrar och skola brukar ofta uppmuntra barn till att läsa böcker som brukar anses bidra till barnets intellektuella och kreativa utveckling. Att läsa mycket anses i allmänhet som något mycket positivt. Ett högt TV-tittande, däremot, är något som inte alls brukar uppmuntras och snarare ses som något negativt. 15

16 En person som läser mycket anses vara vetgirig och intelligent medan en person som ser på mycket TV snarast brukar anses vara lat och okreativ. Är då TV fördummande och oengagerande? Naturligtvis beror det på vad man tittar på men vissa program, främst inom kategorin lättsam underhållning, brukar ofta anses vara höjden av dumhet. Populära program såsom exempelvis The Ricki Lake Show och amerikanska action-filmer brukar ibland föraktfullt kallas skräp-kultur och få klä skott för den värsta kritiken. Faktum är dock att de mest populära programmen på TV oftast är av typen lättsam underhållning. Ofta är det denna genre som kritiseras, speciellt den amerikansk-producerade underhållningen. År efter år producerar landet de allra flesta av de mest populära TV- och filmproduktionerna i världen och dess nöjesindustri räknas ofta som den ledande och skickligaste producenten på området. Trots detta möter dess produktioner ofta en skepsis och misstro på denna sida av Atlanten. I boken The Television Studies Book beskrivs författaren Dick Hebdiges argumentation, från ett i första hand brittiskt perspektiv, om motviljan och föraktet mot populärkultur. Han menar att det ofta ter sig som en elitistisk rädsla för en amerikanisering i grunden bottnar i en motvilja till dess populism. Hebdiges menar att denna motvilja har dykt upp vid olika tillfällen under de senaste hundra åren då amerikanska influenser skapat en moral panic hos samhällets styrande klasser. Som exempel nämns bland annat amerikansk film på 1920-talet, amerikanska serier på 1940-talet, pirat-radio och transatlantiska sändningar till dagens amerikanska influenser som t.ex. film och framförallt svart musik, ända från 1920-talets jazz till dagens populärmusik. (Lusted 1998:178). Denna motvilja bland samhällets elit är inte nödvändigtvis en motvilja emot själva amerikaniseringen i sig: As much as to the act of an invasive cultural colonisation there is the sense of its foreignness, its alien feeling. It is indeed at the level of sensibility to its affect as central to its feared effects that the intensity of elite and intellectual objection is best understood. (Lusted 1998:178) Det finns alltså ett motstånd bland den kulturella eliten mot de främmande element i den nya kulturen som inte känns helt igen i den egna. Dock menar Hebdige, har samhällets vanliga medborgare, speciellt förortens arbetarklass, inte känt samma motvilja utan istället accepterat denna amerikanska och amerikanskinfluerade kultur som sin egen. Detta trots att de inte har någon direkt historisk koppling till denna eller ens har deltagit alls i dess utveckling. Hebdige menar alltså att detta motstånd främst fanns att finna bland den kulturella eliten som inte nödvändigtvis representerar hela befolkningen. Bland annat TV4s VD Jan Scherman har flera gånger gått till attack mot den elitdiskussion som förs av politiker och samhällsdebattörer som framhåller public service-tv som ett ideal och en förebild för hur TV bör se ut medan samma personer dömer ut kommersiell-tv som dålig och fördummande. (GP 2005:50). Jag är böjd att hålla med Scherman. Jag skulle dock vilja gå ännu längre och säga att det i vissa fal rör sig om en rädsla för amerikanisering som ibland går för långt. Svensk drama anses av kultureliten vara något fint som det definitivt bör beredas plats för i 16

17 public service trots att de är ofta rör sig om mycket mindre påkostade, mer amatörmässiga produktioner än de amerikanska förebilderna de ofta försöker efterlikna. Det väsentliga verkar vara att det rör sig om en svensk produktion och inte en amerikansk. Däri inte sagt att det inte finns ett stort värde i att främja drama- och kulturprogram på det egna landets språk inte minst för att stärka den nationella identiteten. 12 HAR BRED UNDERHÅLLNING EN PLATS I PUBLIC SERVICE? Den breda underhållningens roll i public service är en hett debatterad fråga och även en mycket viktig sådan vad denna uppsats beträffar. I dagens extremt konkurrensutsatta TV-värld ter det sig naturligt att även ett public service bolag måste bry sig om sådant som tittarsiffror, räckvidd och målgrupper. Detta spelar roll, men frågan är i hur stor utsträckning det skall få styra utbudet? Leif Aldal, journalist på Sveriges Television går inte bara så långt som att påstå att den breda underhållningen är av stor betydelse för bolaget. Han menar till och med att public service hela existens är beroende av denna genre. Aldal resonerar som så att när underhållningen i SVT går bra då kan även andra, smalare program kategorier andas ut då deras tillvaro i viss mån säkras genom den breda underhållningens framgång. När underhållningen inte kan behålla sin publik då hotas nämligen mångfalden i public service företaget. (Aldal 1997:22-23) Aldal menar att det är fel att kritisera Sveriges Television för att delta i tävlingen om de högsta tittarsiffrorna i strid med de kommersiella kanalerna. Detta är inte att svika tanken med allmännyttig television. Det är just de breda folkliga programmen som tryggar mångfalden i utbudet och garanterar en god public service. (ibid.) Anledningen är att bolaget är beroende av att tittarna anser att bolagets program inte bara är högkvalitativt och präglas av en hög mångfald, kanske viktigare för medelsvensson är att bolaget producerar tittarsuccéer som gör att folk känner att de får valuta för TVavgiften och att de fortsätter att betala den. Ett TV-bolag utan tittarsuccéer och bred folklig förankring skulle raskt reduceras till en marginell, elitistisk minoritetsangelägenhet och öppna för en kraftfull kommersialisering av hela TV-marknaden. (Aldal 1997:24-5) Enligt Aldals resonemang är det alltså de få stora underhållningssuccéerna i SVT som är förutsättningen för bolagets omfattande tillverkning av smalare produktioner. Christina Jutterströms uttalande om att SVT sätter en stolthet i att företagets utbud skiljer sig från marknadens men för den skull avstår man inte från att sända t.ex. underhållning väcker en fråga om förströelseprogrammen bolaget sänder. Ska underhållning i television i allmänhetens tjänst se ut på ett visst sätt och är det så att just den underhållning som sänds i SVT är bättre och finare än den underhållning som sänds i de kommersiella kanalerna. Aldal svarar att den är varken bättre eller sämre, däremot finns det bra och dålig underhållning. Nedan tänkte jag gå in närmare på detta och förklara Aldals resonemang. 17

18 13 VAD ÄR BRA TV? I debatten om public service söker man ofta svara på frågan om public service innehåll enbart genom att undersöka hur mycket av en viss programgenre som en viss kanal sänder. Vissa genrer anses vara finare än andra. Ett problem när man mäter kvalitet och mångfald i TV på detta viset är att man inte tar hänsyn till subjektiva faktorer. Ett faktaeller samhällsprograms kvalitet ligger ju inte enbart i vilken genre programmet tillhör utan snarare i själva innehållet. Många program utge sig för att vara seriösa program men har ofta ett populistiskt- eller sensationsinriktat ämne, vinkling eller presentationssätt. Ett annat problem kan vara svårigheten att kategorisera ett visst program i en viss genre. Ett exempel är morgon-tv eller soffprogram som kan inbegripa allt från vintips och trädgårdsråd till nyheter och kändisskvaller. Aldal lägger stor vikt vid just innehållet när han talar om bra respektive dålig underhållning. Bra, bred underhållning måste alltid ligga rätt i tiden. Den måste stämma med en stor publiks förväntningar och värderingar. Den är med andra ord sällan revolutionär eller provocerande, men - faktiskt - ofta överraskande och nydanande. Dålig underhållning däremot är ofta förutsägbar, konservativ, snaskig, integritetskränkande och fördoms-förstärkande. (Aldal 1997:23) Nuförtiden är dock inte skillnaden alltid lätt att upptäcka. Ett exempel är en av Sveriges Televisions största tittarsuccéer på senare år, Robinsson. Programmet kritiserades starkt som rått och kränkande när det kom och kritiker menade att det inte var ett program som lämpade sig för public service televisionen. Aldal menar att utförandet är det viktiga och att det inte finns något programformat eller genre som inte skulle lämpa sig i den svenska public service-televisionen. 14 DEMOKRATI OCH MEDIERNA I ALLMÄNHETENS TJÄNST Medieforskaren Kent Asp skriver i sitt bidrag till boken Uppdraget om mediernas relation till allmänheten. Asp kan anses tillhöra den liberalpluralistiska gruppen forskare. Han tror på en oberoende media med en central roll i samhället vad gäller att upplysa och informera medborgarna och ge dem en informationsbas utifrån vilken de kan agera för sitt eget bästa och forma sina egna åsikter. Media anses alltså ha ett visst socialt ansvar. Om man utgår från synsättet om den förnuftiga människan som är fullt kompetent att själv bestämma vad som är bäst för henne och föreställningen att medierna i en demokrati skall förse folket med sådant informationsunderlag att de kan agera utifrån sina egna preferenser och intressen. Mediernas samhällsroll är, enligt Asp, att förse folket med mångsidig och korrekt information så att de på egen hand kan ta ställning i frågor som rör samhällets affärer. Desto bättre medierna utför denna uppgift, desto mer medverkar de till att uppfylla det fundamentala demokratiska värdet fri åsiktsbildning (Asp 1992:18-24). Vad kan då krävas av medierna vad gäller deras uppdrag att ge folket ett fullgott informationsunderlag utifrån vilket det kan fatta sina egna beslut? Den bild medierna presenterar av olika sakfrågor och aktörer menar Asp kan sägas svara mot två olika ändamål. Medierna har dels en uppgift att förse folket med tillräckligt 18

19 informationsunderlag så att varje individ kan bilda sig en egen uppfattning i en viss fråga baserat på denna information. Medierna bör även ha en neutral och objektiv nyhetsrapportering med betoning på korrekt och mångsidig information så att ingen behandlas på ett orätt sätt. Asp menar att dessa två krav kan härledas till två av demokratins mest grundläggande värden, åsiktsfrihet och yttrandefrihet (ibid.). Det finns enligt Asp inte något demokratiskt krav på opartiskhet i media och att på ett partiskt vis rapportera nyheter i ett enskilt medium visst är möjligt inom ramarna för det demokratiska värdet fri åsiktsbildning. Det är inte alls självklart att det grundläggande demokratiska värdet fri åsiktsbildning om vi ser till samhället i sin helhet - bäst uppfylls av ett nyhetsförmedlingssystem byggt på professionella nyhetsvärderingsprinciper där exempelvis opartiskhetskravet uppfylls inom varje enskilt medium. (Asp 1992:19) Det räcker alltså inte att enbart fokusera på enskilda mediers utbud för att ta reda på i vilken omfattning ett samhälle åtnjuter en åsikts pluralism i massmedierna. Minst lika viktig är det att se på det totala medieutbudet. Fri åsiktsbildning kan uppnås i båda fallen, dels genom mångfald hos de enskilda medierna och dels genom mångfald genom att det finns många olika medier att tillgå. 19

20 15 METOD För att uppnå uppsatsens syfte kan undersökningen läggs upp på olika sätt. Här avser jag att redogöra för hur jag gått till väga. I mitt arbete har jag studerat kvalitet och mångfald i svensk television och hur den nya konkurrenssituationen påverkat public service kanalerna. Utgångspunkten för studien har varit att jämföra Sveriges Television, TV4- koncernen och Viasat utifrån ovan nämnda utgångspunkt. Jag har inga föreställningar om att presentera en fullständig och komplett bild av samtliga aspekter av public service-television eller leverera en slutgiltig bedömning av de tre företagen jag studerat vad avser kvalitet och mångfald. En sådan undersökning skulle helt enkel vara för omfattande. Däremot hoppas jag kunna erbjuda intressanta resonemang och tankar om ämnet genom en analys av vissa centrala aspekter av kvalitet och mångfald i teveverksamhet genom att använda mig av de modeller och teoretiska resonemang jag beskrev i föregående kapitel. Jag avser att genomföra undersökningen på följande vis: Jag studerar material angående ämnet, från både företagen själva och tidigare litteratur på området, för att få fram en bild av situationen idag och dessa aktörers förutsättningar och problem med avseende på kvalitet och mångfald i programutbudet. Jag avser sedan jämföra detta material med de teoretiska resonemangen om hur public service bör vara och hur det bör utvecklas och förhålla sig till konkurrenterna och olika programformer. Jag har i stor utsträckning använt mig av respektive bolags årsredovisning för att få fram, först och främst, material av statistisk och finansiell art och även rena basfakta om kanalutbud och organisationens struktur, kanalernas ambitioner etc. Även VDs kommentarer i dessa årsredovisningar, på året som gått samt framtidsplaner, har i vissa fall utgjort en grund för diskussion. Tidningsartiklar från större svenska morgontidningar har varit till stor nytta då dessa av naturliga skäl är mer aktuella än böcker som behandlar ämnet. Jag har även sökt information och fakta från svenska och utländska företags hemsidor på Internet. Det finns väldigt mycket litteratur om public service-television och dess uppgift. Jag anser dock att det finns relativt lite aktuell forskning om hur kommersiell-tvs framväxt påverkat public service kanalers utbud och hur television i allmänhetens tjänst står sig emot de kommersiella alternativen i termer av kvalitet och mångfald. Jag har därför mot bakgrund av den stora mängd forskning som fanns om public service begreppet som sådant, sökt föra diskussionen vidare med avsikt att täppa igen den lucka som jag ansåg finns på forskningsområdet. Uppsatsen är alltså en litteraturstudie där jag gör en sekundäranalys av redan publicerade studier och lägger tyngden i ett självständigt resonemang utifrån de frågor som jag tar upp i mitt syfte. Jag har sökt genomföra en systematiskt utförd analys och kritisk utvärdering av tidigare forskning på området. Tillvägagångssättet har varit så att jag samlat in, ordnat och omstrukturerat för min undersökning relevant material och tidigare studier om temat för att sedan använda detta som utgångspunkt för min analys och vidare diskussion om ämnet. En litteraturstudie har lämpat sig väl för detta ändamål då jag avsett resonera vidare på området med befintlig forskning och normativa modeller som grund för att kunna erbjuda min analys och slutsats. Jag har sökt definiera och klargöra problemen, så som jag ser dem, och även avsett informera om det aktuella 20

21 kunskapsläget vad gäller detta område för att sedan diskutera detta och söka föra diskussionen framåt. Angående användningen av information från företagens officiella hemsidor och årsredovisningar kan det finnas anledning att inta ett särskilt kritiskt förhållningssätt gentemot dessa i och med att det är fråga om partisk och okritisk information. Jag har, då det varit möjligt, försökt att dubbelkontrollera de uppgifter jag använt mig av i uppsatsen. Detta gäller samtliga källor. Annars anser jag att det inte finns någon anledning att misstänka osanningar vad gäller exempelvis finansiella eller faktamässiga uppgifter i årsredovisningarna eller från företagens hemsidor. Då det rör sig om en bransch i snabb förändring så har alltså tidningsartiklar varit en viktig källa för att få så aktuell information som möjligt. Man bör då ha den aktuella ägarstrukturen på den svenska dagstidningsmarknaden i åtanke. T.ex. har Bonniers ägarintressen i både TV4 och Dagens Nyheter. Även den norska mediekoncernen Schibsted äger andelar i TV4 och Svenska Dagbladet. Både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har använts som källor i uppsatsen. Jag anser dock att inga speciella skäl finns att betvivla uppgifterna i dessa välrespekterade tidningar, speciellt då deras bevakning, enligt min mening, uppfyllt kraven på mångsidighet samt kritisk och objektiv granskning i detta fall. Om man ser till innehållet i de artiklar som använts har det således inte funnits skäl att misstänka partiskhet eller gynnsam behandling av tidningens ägare i dessa artiklar. Tvärtom har det flera gånger rört sig om en hård granskning av dessa ägare. 21

22 16 OM FÖRETAGEN 17 SVT-KONCERNEN 18 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Utan tvekan kan man säga att de senast 20 årens medieutveckling i Sverige och utomlands förändrade situationen radikalt för SVT. Fram till TV3s födelse 1987 hade koncernen monopol på TV-sändningarna till svenska folket, idag måste bolaget slåss mot en uppsjö av konkurrenter. Den nya konkurrenssituationen har tvingat bolaget att anpassa sig till de nya förutsättningarna och omprofilera sig självt och sitt utbud till viss del. I detta avsnitt kommer jag att redogöra för SVT och dess kanaler. 19 FINANSER Enligt lag skall alla som har en TV-mottagare betala så kallad TV-avgift. Det är denna TV-avgift som finansierar det svenska public service-utbudet, det vill säga; Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion. Avgiften är för närvarande på 1920 kronor (år 2005). Av denna avgift går 57,73 procent till SVT medan SR och UR får 37,52 procent respektive 4,75 procent. År 2004 tog Sveriges Television emot totalt 3 747,7 miljoner kronor i TV-avgiftsmedel. Företaget bokförde även övriga rörelseintäkter till summa 313, 9 miljoner kronor, totalt 4 061,6 miljoner kronor. (SVT 2005:55) 20 LAGUPPSTÄLLNING Den digitala utvecklingen har skapat möjligheter för fler och mer specialiserade kanaler och även för public service har det varit ett naturligt steg att starta temakanaler för olika målgrupper. Dessa är kort beskrivna här. Jag redogör även översiktligt för kanalernas profil. Trots de nya satsningarna är dock fortfarande de två huvudkanalerna de överlägset mest populära. Detta främst då de nya kanalerna, än så länge, inte når alla hushåll. SVT1 Svensk public service huvudkanal och även Sveriges mest populära TV-kanal med en tittarandel på 27 procent (MMS 2005b). Nio av förra årets tio mest populära program sändes i SVT1 och det är också kanalens uttalade ambition att appellera till en bred publik. Nyheter, sport och även lättsam underhållning blandas med fakta och samhällsprogram av större allmänintresse. Tanken är att SVT1 ska vara den lite mer folkliga kanalen medan SVT2 har en lite annorlunda ambition. Kanalen startade år 1956, men bytte namn till TV när systerkanalen TV2 startade bytte kanalen namn igen, denna gång till Kanal 1 och i samband med Sveriges Televisions omorganisering 2001 blev den SVT1. (SVT 2005b) SVT2 Då ettan ska vara en bred kanal med stor betoning på mångfald riktat till den stora massan har tvåan en snävare och mer individuell profil. Sveriges tredje största TVkanal satsar istället på mer djupgående och smalare dokumentärer och serier. Man ser sig själv som en utmanare och som sådan satsar man lite tydligare på program som inte alltid är uppenbara kassasuccéer. (SVT 2005:12) Programmen är generellt sett kortare än systerkanalens och man vill istället kompensera detta med att kunna erbjuda fler titlar. På dagtid återsänds nyhetskanalen SVT24. Tittarandel: 14 procent (MMS 2005c). SVT24 22

23 Nyhetsprogrammen har av tradition alltid varit stora publikdragare i SVTs kanaler och digital TVs intåg på den svenska mediearenan innebar att det skapades möjlighet för företaget att starta en dygnet-runt-sänd nyhetskanal. SVT24 är Sveriges Televisions temakanal för nyheter och sport. Kanalen sänder debatter och samhällsprogram dygnet runt med nyheter varje timme. På helger satsar kanalen på direktsänd idrott. Bland annat har kanalen förvärvat rättigheterna till att direktsända matcher från Superettan i fotboll. Kanalen eftersträvar ett högt tempo och bland annat därför är många program inte längre än 5-25 minuter. (SVT 2005:12) Kanalen ser sig även som en folkbildare med ett ansvar att lyfta fram traditionella public service aspekter som folkbildning och demokratifrågor. 24 vill också ge kunskap, insikt och stimulans för ett engagerat deltagande i den demokratiska processen, och därför uppsöker vi aktivt de nya arenorna för samhällsdebatt och meningsutbyte. [ ] Med sin satsning på nyheter, samhällsfrågor och sport är 24 en TV-kanal i kärnan av SVTs public serviceuppdrag. (SVT 2005b) KUNSKAPSKANALEN På Kunskapskanalens egen hemsida beskriver man sin målsättning på detta vis: Historia. Samhälle. Miljö. Teknisk utveckling. Omvärlden. Kultur. Tro och vetande. Media och IT. Stora frågor. Men ofta tar vi också upp det lilla i det stora. Trender. Attityder. Nya idéer. Vi som gör programmen brinner för att sprida kunskap. Och vi vänder oss till dig, som vill ha mer av det. Av lust. Och av behov. (Kunskapskanalen 2005) Det är tydligt att Kunskapskanalen inte, i första hand, vänder sig till den breda allmänheten. Kunskapskanalen kan sägas vara ett prestigeprojekt för Sveriges Television. En kanal som tydligt ska framhäva värdet av public service. Enligt SVT skall målet vara en kanal som har allt som de kommersiella kanalerna varken kan eller vill producera. I bolagets årsredovisning för 2004 betonar man att kanalen, i sann public serviceanda, har en ambition som folkbildare: Det här är så långt ifrån dumburk man kan komma. Det handlar om folkbildning. (SVT 2005:12) Tydligen räcker dock inte Sveriges Televisions arkiv av kvalitetsprogram till för att fylla kanalens tablåer med. Således är Kunskapskanalens sändningar väldigt begränsade. Kanalen sänder endast fem dagar i veckan, söndagar till torsdagar och dessutom med blygsamma fem timmars sändning per kväll, totalt blott 25 timmar i veckan SVT BARNKANALEN Kanalens målgrupp är yngre barn och skall verka som motpol till de kommersiella kanalernas barnprogram. En uttalad målsättning, och en punkt där kanalen skiljer sig markant från övriga kanaler riktade mot barn, är att kanalen skall vara helt fri från kommersiella intressen. 23

24 Barn utsätts tidigt för kommersiella krafter. Många svenskar vill att deras barn ska bli äldre innan de exponeras. [ ] (Barnkanalen är) En trygg fristad dit annonsörer inte har tillträde. (SVT 2005:12) Barnkanalen skall alltså vara public-service-tv för unga barn och det är tydligt att kanalen har andra ambitioner än kommersiella konkurrenter såsom Fox Kids och Nickelodeon. Barnprogram har även visat sig vara en lönsam affär för bland andra TV3. Svensk lagstiftning förbjuder reklam riktad mot unga barn men då de flesta reklamfinansierade kanaler (såsom TV3, men inte TV4), i huvudsak sänder från London gäller inte svensk lagstiftning, utan engelsk, som tillåter barnreklam. SVT EUROPA SVT Europa startade med målsättningen att vara en kanal vars målgrupp är de svenskar som befinner sig utanför landets gränser. Idén är att sprida, och göra tillgängliga, svenska public service-program till de hundratusentals utlandssvenskar som bor permanent eller vistas tillfälligt i andra länder i Europa. (SVT 2005:12) Man söker i största möjliga mån återsända en blandning av de egenproducerade programmen från SVTs övriga kanaler. En viktig marknad är alltså inte bara hushåll utan även hotell med många svenska gäster. Tanken är alltså att erbjuda en service till svenskar på resande fot samt utlandsboende. Men SVT har dock även andra, större ambitioner med kanalen: Kanalen är ett sätt för SVT att mäta sig med de stora internationella nyhets- och programaktörerna. (ibid) En viktig skillnad gentemot SVTs övriga kanaler är att SVT EUROPA är en betalkanal och alltså krävs ett abonnemang för att kunna se den. Kostnaden för ett årsabonnemang är från 1150 kronor. Då SVTs sändningstillstånd tydligt stipulerar att sändningar utanför Sverige skall bära sina egna kostnader måste abonnentintäkterna täcka de kostnader som företaget ådrar sig för exempelvis satellitsändningarna utanför Sverige. Detta är problematiskt för SVT då det hämmar kanalens utveckling och expansionsmöjligheter. I princip omöjliggörs investeringar i exempelvis ytterliggare lokala satelliter med möjlighet att nå fler människor runt jorden. I stället tvingar dessa förutsättningar kanalen att distribueras med en enda satellit med extra stort sändningsområde. Sändningarna med denna satellit kan i en stor del av täckningsområdet bara tas emot av abonnenter med enorma paraboler vilket i praktiken utesluter många privat hushåll, vilka är huvudmålgruppen. I april beslutade SVTs ledning om att utvidga sändningarna till att omfatta Asien, Australien, större delen av Afrika samt Arabiska halvön. 21 SJÄLVUPPFATTNING 22 SVT - KVALITÉNS OCH MÅNGFALDENS GARANT? Public Service skall alltså värna om det demokratiska och humanistiska samhället. En grundtanke med det sändningstillstånd som reglerar SVTs uppdrag är att de kommersiella kanalerna varken vill eller kan ta sitt ansvar för mångfald och kvalitet. Därför är det av yttersta vikt att SVT täpper igen denna kvalitetslucka som kommersiell- TV inte verkar ha något intresse av att fylla igen. Koncernen själv sammanfattar sitt uppdrag i fem punkter utifrån sitt sändningsavtal med staten: 24

25 att stärka demokrati och kultur att spegla och finnas i hela Sverige att opartiskt och sakligt granska, informera och kommentera att tillhandahålla ett reklamfritt utbud med bredd, djup och kvalitet i alla genrer att vara tillgängligt och angeläget för alla, såväl majoriteter och minoriteter. (SVT 2005:10) Det nuvarande sändningstillståndet löper t.o.m Tanken är alltså att företaget skall vara en föregångsfigur vad gäller kvalitet, mångfald, oberoende och tillgänglighet. Alla genrer och smaker skall tillgodoses och vara tillgängliga för alla, oavsett vem man än är och var man råkar bo. Om det verkligen är så, och hur företaget står sig mot de privata alternativen, kommer jag gå in på senare. 23 HUMANISM ISTÄLLET FÖR KOMMERSIALISM I koncernens årsberättelse vill man poängtera det faktum att företaget är till för tittarna och att dessa i gengälld lägger ett stort förtroende i bolaget: Vi gör tv för publiken. Vi står för humanism istället för kommersialism. Vi är oberoende, vi gör fri television. 87 av de hundra mest sedda programmen 2004 kom från SVT. Tre av fyra tittare ser på SVT. Fyra av fem svenskar litar på SVT. Med 2048 programtitlar har vi det bredaste utbudet av alla tv-bolag i Sverige. Vi finns på 28 orter och är alltid nära dig. (SVT 2005:3) Så inleds 2004 års årsberättelse från Sveriges Television. Avsikten är att visa hur väl SVT sköter sitt public serviceuppdrag, ett uppdrag som alltså regleras av koncernens sändningsavtal med staten. Avtalet stipulerar bland annat att företagets kanaler skall stå fria från politiska och ekonomiska intressen och producera högkvalitativa program för majoriteter och minoriteter och vara tillgängliga för alla i hela Sverige. Kanalerna skall alltså erbjuda dess tittare objektiva och sakliga kvalitetsprogram som skall göras tillgängliga för alla. Koncernens verkställande direktör Christina Jutterström definierar företagets uppdrag med orden: Humanism istället för kommersialism. Med ordet humanism menar Jutterström respekt för tv-publiken, de medverkande och medarbetarna. (SVT 2005:10) 24 ANDRAS UPPFATTNING OCH EXTERNA KRAV 25 SVT OCH OBEROENDET SVTs oberoende av statsmakten och andra makthavare är en grundläggande tanke bakom svensk television i allmänhetens tjänst. Ambitionen har varit att säkerställa att staten skall ha ett sådant litet inflytande eller påverkan på företaget och dess produktioner som möjligt. Genom bland annat de riktlinjer som fastslås i sändningstillståndet vad gäller bland annat saklighet, kvalitet och tillgänglighet skall oberoendet säkerställas. Utöver Yttrandefrihetsgrundlagen och radio och TV-lagen gäller följande principer. 25

26 En för ändamålet upprättad förvaltningsstiftelse äger SVT (samt Sveriges Radio och Utbildningsradion) vilket gör att staten alltså inte är den formella ägaren. Stiftelsens styrelse består av ledamöter vilka utses av regeringen på förslag från de olika politiska partierna i riksdagen. Ordförandens mandat är på fyra år medan ledamöterna utses på åtta år. Då tanken är att styrelsen skall arbeta långsiktigt är avsikten att så bred politisk konsensus som möjligt skall stå bakom utnämningarna. SVT är ett självständigt aktiebolag med redaktionellt oberoende och svarar för att verksamheten bedrivs självständigt i förhållande till staten och andra i samhället förekommande makt- och intresseorganisationer. De allmänna förutsättningarna fastställs av regering och riksdag inför varje ny tillståndsperiod. Dessa ramvillkor skall i princip vara oförändrade under tillståndsperioden. Denna åtgärd har utformats för att ge SVT stabilitet och självständighet perioden ut. Endast mycket speciella skäl skall kunna rucka på denna princip. TV-avgiften garanterar SVTs finansiering med ett på förhand bestämt belopp vars storlek årligen fastställs av riksdagen. Tanken är att detta skall garantera att företaget, åtminstone perioden ut, är ekonomiskt oberoende gentemot regering och riksdag. På detta sätt slipper företaget oroa sig för annonsörer och tittarmaximering för intäkternas skull. Detta finansiella oberoende är även tänkt att minska risken av extern påverkan och inflytande som kommersiell finansiering kan innebära (SOU 2005:1, 37-42). 26

27 26 TV4-KONCERNEN 27 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Våren 1984 planerade Gunnar Bergvall och Ingemar Leijonborg för att starta en ny svensk kommersiell TV-kanal som på allvar skulle kunna ta upp kampen om tittarna med SVT. (TV4 2005b) Det skulle dock dröja länge innan planerna blev till verklighet men den femtonde september 1990 startade bolaget Nordisk Television TV4s första sändning (Hadenius & Weibull 1999:226). Sedan kanalens födelse har koncernen växt till att inbegripa ytterligare tre kanaler, spel-, musik- och förlagsverksamhet m.m. Idag är koncernen en maktfaktor inom svensk och nordisk television. 28 FINANSER TV4s vinst för 2004 var blygsamma 44 miljoner, inte särskilt imponerande för en TVkanal med en omsättning på 2,330 miljarder. Enligt kanalens VD är det uttalade målet tio procents rörelsemarginal över tid, något kanalen är långt ifrån att uppnå om nuvarande utveckling fortsätter. (TV4 2005:9-12) Största ägare är Bonnier & Bonnier AB med 29,3 procent andel i företaget. (TV4 2005b) Dessutom är företaget även största ägare i finska mediekoncernen Alma media med 32,7 procent av aktierna. Alma media äger i sin tur den finska kanalen MTV Oy. som har en 23,4 procentig ägarandel i TV4 vilket gör att familjen Bonniers inflytande över kanalen är tydligt. Alma media har deklarerat att bolaget avser att sälja sin andel till ett av Bonnier och riskkapitalbolaget Proventus gemensamt ägt bolag, Nordic Broadcasting Oy. (Almamedia 2005) Bonnier-koncernen har dessutom ett tydligt grepp om kanalens styrelse där fem av åtta ledamöter sitter på Bonnier eller Almamedia mandat. (Gummesson 2004:04) Företaget räknas idag som Sveriges största och mest inflytelserika mediekoncern och har sedan starten 1834 vuxit till att omfatta verksamhet i mer än 20 länder, företrädesvis i norra Europa. Familjen Bonniers har genom sitt stora ägande i många av landets största medier blivit en maktfaktor i Sverige och den största spelaren på den nordiska mediemarknaden. Det familjeägda företaget innefattar idag omkring 200 företag och verksamheter och omfattar de flesta medieformer. Företagets verksamhet är indelat i sex affärsområden: affärstidningar, dagstidningar, böcker, tidskrifter, film/musik/radio och TV, samt affärsinformation. Koncernens TV- och filmverksamhet sorterar under affärsområdet Bonnier Entertainment. 29 LAGUPPSTÄLLNING TV4 TV4-koncernens flaggskepp och även Sveriges enda kommersiella public service-kanal. Innehållet, en blandning av nyheter, samhällsprogram, sport och underhållning regleras till stor del av företagets avtal med staten. Planeringen av kanalen hade tagit mer än sex år och vid dess lansering hade Stenbeckkontrollerade TV3 fått ett försprång på nästan tre år och nåde vid denna tidpunkt cirka en tredjedel av Sveriges befolkning. TV4s strategi var dock annorlunda än TV3s och kanalen hade dessutom en betydligt mer ambitiös programprofil än Trean med en relativt stor nyhetsredaktion och påkostade egna produktioner. Målet var att vinna den koncession för en tredje markbunden TVkanal som var på gång att delas ut (ibid). Till en början var TV3 favorit till att ta hem 27

28 koncessionen. I och med det borgerliga regeringsskiftet hösten 1991 ändrades dock förutsättningarna. Detta ledde till att Stenbeck drog tillbaka sin ansökan och istället blev ägare till 30 procent av Nordisk Televisions aktier som då framstod som det självklara valet som den tredje marksända kanalen. Den andra mars 1992 startade kanalen sina sändningar i det analoga marknätet och två år senare beräknades 98 procent av svenskarna ha tillgång till kanalen (Hadenius & Weibull 1999:226). Idag är TV4 Nordens största kommersiella TV-kanal. I december 2004 förlängde regeringen kanalens sändningstillstånd i det analoga marknätet fram till februari 2008 då det analoga nätet släcks ned. TV4 har en tittarandel på 22 procent vilket gör den till landets näst största kanal räknat i antal tittare. (MMS 2005e) TV4 Plus Kanalen startades 2003 och når i dag cirka hälften av landet befolkning. Den kan sägas parasitera i stor utsträckning på huvudkanalens resurser vad gäller bland annat teknik, personal, marknadsföring, rättigheter och framförallt varumärke, men har även egna produktioner. Kanalen har dock på kort tid etablerat sig som en av de största alternativa svenska tv-kanalerna och målet är att bli störst efter de fem stora TV-kanalerna. Kanalen erbjuder ett förhållandevis brett utbud av sport, livsstilsprogram och underhållning medan nyheter och samhällsprogram nästan helt och hållet lyser med sin frånvaro. Kanalen vågar ta ut svängarna på ett sätt som förmodligen inte huvudkanalen skulle göra och har bland annat producerat kontroversiella sändningar från tingsrättsförhandlingarna om mordet på utrikesminister Anna Lindh och det uppmärksammade Knutby-fallet. Sänds via satellit, kabel eller via det digitala marknätet. TV4 Film Startade i april 2004 och som namnet antyder är TV4 Film en filmkanal men har valt att ta upp kampen med de mer etablerade spelarna som Canal+ och TV1000 med en annorlunda strategi. Istället för att erbjuda nya storfilmer är kanalens affärsidé att sända en mix av filmer från 70, 80 och 90-talet. Dessa filmer är avsevärt billigare i inköp och i gengälld är priset för ett abonnemang på kanalen avsevärt lägre än konkurrenternas. En strategi som visat sig vara framgångsrik då kanalen numera är landets största filmkanal med nästan abonnenter och en räckvidd på 26 procent av hushållen. (TV4 2005:11) Sänder via kabel, satellit och genom det digitala marknätet. TV 400 Lanserades i januari 2005 för att ersätta den halvt misslyckade satsningen TV4 Med-i- TV. Den senare var tänkt att en testverksamhet där TV4 kunde experimentera med nya grepp och där kraven på produktionskvalitet inte var lika höga som i huvudkanalen (TV4 2005:26) Som namnet antyder lades stor vikt vid interaktivitet där tittarna uppmanades delta genom t.ex. Internet och sms. Receptet var dock ingen fullträff och då man omlanserade kanalen som TV400 tvingades man göra om kanalen rejält. Interaktivitetsmomentet kvarstår i viss utsträckning men buskis känslan har kanalen tonat ned och ambitionen är nu att vara en riktig tv-kanal. Med TV400 söker TV4 fånga upp speciellt yngre tittare med en blandning av lättsamunderhållning, extramaterial och skåpmat som inte fått plats i huvudkanalen. Allt utformat med yngre tittare i åtanke. Sänder via kabel, satellit och genom det digitala marknätet. 28

29 TV4 Fakta För att möta konkurrensen från de nya digitalkanalerna, svenska och utländska, gäller det att ha ett heltäckande kanalutbud. TV4 har med sina nya kanaler täckt upp områden såsom underhållning, sport och film väl men saknar en renodlad nyhets och samhällskanal. I tidningsartiklar har kanalens ledning antytt att en sådan kanal är på väg med möjlig lansering under 2005 (Bonnier 2005:30). 30 SJÄLVUPPFATTNING 31 TV4, KOMMERSIELL-TV LIGHT? TV4 föddes som en kanal som på allvar skulle ta upp kampen med SVT. En kommersiell kanal med höga kvalitativa krav och hög journalistisk integritet. Tanken var att även kommersiell-tv visst skulle kunna ha ett allmännyttigt värde och bli ett trovärdigt alternativ till den licensfinansierade public service-televisionen. Kanalens ambition, som VD Jan Scherman själv uttrycker den, kan tyckas spegla det mellanting mellan public service och kommersiell-tv som kanalen vill vara: Populärast hos publiken, högsta kvalitén på innehållet i alla våra kanaler och högsta vinsten! (TV4 2005:10) Kanalen ses ofta, och vill även själv ses, som en mittenspelare mellan renodlad public service och de kommersiella kanalerna. En slags hybrid där det bästa från kommersiell- TV blandas med public service-idealen om kvalitet, oberoende och allmännyttigtelevision till för alla medborgarna. På senare tid har kanalen starkt kritiserats för att ha frångått de journalistiska ideal och uppgift som kanalen ursprungligen sades sig ha och rört sig mer emot kommersiell-tvs domäner. Scherman själv slår ifrån sig kritiken som han kallar obehaglig och redogör för vad han anser vara kanalens existensberättigande: För mig är affären TV4 intimt förbunden med att vi lyckas hålla hög kvalité i programutbudet och en publicistisk inriktning som innebär mångfald och integritet. Det är när mångfalden blir hisnande och närmast osannolik som TV4 är som bäst. (ibid) Sedan kanalen fick ensamrätt på att bedriva reklam-tv-sändningar i det rikstäckande marknätet har det skett stora förändringar på området. Övergången till digital-tv kommer att medföra att kanalen mister denna ensamrätt. Den nya konkurrenssituation som då uppstår kan sätta stor press på kanalen att lämna sin plats som mittenspelare och eventuellt röra sig från det kommersiell-tv light alternativ som kanalen skulle vara till att utvecklas mot att bli en mer renodlad kommersiell kanal. 32 TV4-EN UNIK MIX AV PUBLIC SERVICE OCH BRED UNDERHÅLLNING? TV4 söker skapa något de menar är en speciell mix av public serviceinriktade program blandat med bred underhållning. Detta menar kanalen, ger annonsörer en unik miljö för deras reklambudskap och gör att de kan erbjuda dessa något som ingen annan kanal i Sverige kan. Det ska ge annonsörerna en möjlighet att annonsera i en kanal med kvalitetsprogram och underhållning som når den stora publiken. Det breda innehållet från nyheter till underhållning skapar just denna positiva programmiljö för annonsören där kvalitet är honnörsordet för allt som sänds. (TV4 2005:10) 29

30 TV4 söker sälja in sig till annonsörerna genom att påpeka att man är den enda kommersiella kanalen som erbjuder ett fullständigt programutbud med nyheter, sport, film, drama och underhållning. (TV4 2005:25) Satsningen på temakanaler, menar TV4, är mycket positiv för annonsörerna då det erbjuder dem möjlighet att nå mer specifika målgrupper. Att annonsera i en nischad kanal kan underlätta marknadsföringen av en viss produkt. En annan fördel, menar kanalen, är att även mindre annonsörer, vilka inte skulle ha råd att annonsera i huvudkanalen, nu får ett förhållandevis billig kommunikationskanal att använda sig av. Kanalen menar alltså att dess bredd och kvalitet inte bara är till gagn för tittarna utan även Sveriges annonsörer. Företaget kallar det för en fulländad symbios där tittarna får högkvalitativa program och annonsörerna får en unik reklammiljö för sina budskap (ibid). [ ]målet är mångfald och kvalité i utbudet för att även i fortsättningen kunna ge det bästa erbjudandet till publiken och annonsörerna. Jan Scherman, VD, TV 4 (TV4 2005:11) Kanalen ser en oerhörd potential i digital-tv och de nya kanalerna har gett TV4 en snabb ökning av de så viktiga betal-tv intäkterna. Företaget menar att kombinationen av fri-tv, som finansieras med reklam, och betal-tv som finansieras med kortintäkter, leder till affärsmässig kraft och styrka att upprätthålla kvalitet och mångfald i programutbudet. Möjligheten att annonsera i en public service kanal med ett rykte om sig att producera högkvalitativa program är oerhört attraktiv för kanalens annonsörer. (TV4 2005:9) Tveklöst bottnar en stor del av kanalens framgångar i det faktum att det var TV4 och inte TV3 som fick tillståndet att bli Sveriges tredje marksända kanal. Det distributionsförsprång som TV4 fick framför satellitkanalerna förvaltades på ett klokt sätt och bidrog säkerligen till att kanalen, som ensam kommersiell TV-kanal i Sverige med stora tittarsiffror, utvecklades till att bli den näst största kanalen i Norden. Detta distributionsförsprång är dock på väg att försvinna i och med nedsläckningen av det analoga marknätet och övergången till det digitala marknätet där fler kanaler kommer att få sändningstillstånd. Ett sätt för TV4-koncernen att möta den ökade konkurrensen är att etablera en position för företaget som en multikanals-operatör. Genom att starta nischade kanaler söker kanalen komplettera utbudet till huvudkanalen. Kanalen har anammat denna strategi sedan ett par år tillbaka och sedan 2002 har en ny kanal startats varje år. Det som 1984 startade som Nordisk Television, med en dröm om en TV-kanal, har idag 21 år senare vuxit till att bli en mediekoncern med ett stort utbud av kanaler. 33 ANDRAS UPPFATTNING OCH EXTERNA KRAV 34 ETT SÄNDNINGSTILLSTÅND MED HÖGA KRAV PÅ VERKSAMHETEN TV4 är alltså en marksänd kanal, och som sådan, i princip tillgänglig för alla svenskar. Då detta innebär en konkurrensfördel jämfört med de övriga kommersiella kanalerna, som når en betydligt mindre del av hushållen, skapades den så kallade koncessionsavgiften, d.v.s. den avgift TV4 betalar till staten för att få sända i det analoga marknätet. Förra året uppgick den till sammanlagt 388 miljoner kronor och är således en stor belastning på kanalens resultat. (TV4 2005:42) 30

31 Sändningstillståndet, vilket ger TV4s status som kommersiell public service-kanal, reglerar bolagets verksamhet på en rad områden vad gäller exempelvis programutbud, mängden reklaminslag, egen produktion av program, nyhetssändningar och samhällsprogram och lokal-tv sändningar. I tillståndet står bland annat att läsa: TV4 skall inom ramen för de kommersiella villkor företaget har att följa, erbjuda ett mångsidigt programutbud som kännetecknas av hög kvalitet. (Hadenius & Weibull 1999:236-7) Sändningstillståndet löper under samma period som SVTs och det ställs samma övergripande krav på verksamheten. Tillståndet stipulerar även krav på opartiskhet och saklighet i bolagets program och att dess nyheter skall erbjuda tittarna en allsidig information, granska myndigheter, organisationer och företag. Vidare skall kanalen samarbeta med kultur-, idrotts- och musikinstitutioner över hela landet och dess nyhets förmedling måste spegla hela landet och inte ensidigt värderas utifrån Stockholms utgångspunkter (ibid). Utdelandet av sändningstillståndet för den nästkommande perioden var utformat som en skönhetstävling där TV4 tävlade om det nya tillståndet i konkurrens med Kanal 5 och TV3 och lade fram sina förslag om hur de ville utforma framtidens public service. Till slut bedömdes TV4s förslag som bäst lämpat för uppgiften. Det blev dock en hård strid med de övriga tävlande och TV4 fick lova långtgående ytterliggare allmännyttiga satsningar. Det nya sändningstillståndet innehåller en rad nya satsningar som TV4 föreslog i sitt erbjudande till kulturdepartementet: mer lokal-tv, mer barnprogram, mer kulturprogram, mer investeringar i svensk film mer textade sändningar och mer dygnet runt sändningar. Allt detta kommer att särskilja oss ytterligare från de andra konkurrerande kommersiella tv-kanalerna. Vår unika profil stärks. De ökade kostnaderna som nysatsningarna medför är begränsade och bra både för publiken och för affärerna. (TV4 2005:10) Då fördelen med att vara en av få marksända kanaler i det analoga nätet försvinner gradvis i och med nedsläckandet av samma nät har TV4 starkt argumenterat för att avgiften blir en orättvis börda för kanalen i och med övergången till det digitala nätet där flera kanaler kommer att släppas in och TV4s distributionsförsprång således försvinner. Därför har regeringen föreslagit att avgiften skall fasas ut gradvis till och med 2007 då endast en fast avgift på 30 miljoner per kalenderhalvår kommer att finnas kvar. (Nuvarande avgift inkluderar denna fasta avgift men utgörs till största delen av en progressivt ökande procentsats av kanalens reklamintäkter.) Villkoren för sändningstillståndet har kritiserats från olika håll. Från TV4 själv främst på grund av avgiftens storlek som upplevs vara en alltför tung börda för företaget. Avgiften har bitvis varit så betungande att den ansetts hämma kanalens framtida utveckling och begränsa kanalens satsningar på både det kommersiella och allmännyttiga området. Kanalen har hävdat att man skulle kunna satsa ytterligare på exempelvis lokal-tv om avgiften togs bort. (Gripenberg 2004:02) Som jämförelse kan nämnas att kanalens vinst för 2004 utan en koncessionsavgift hade varit mer än åtta gånger högre. Sammanlagt har kanalen betalat mer än fyra miljarder kronor för fördelen av att sända i det svenska marknätet och därigenom, i princip, nå alla svenska hushåll (Hadenius & Weibull 1997:237). 31

32 35 VIASAT BROADCASTING (MTG-KONCERNEN) Avsnittet behandlar endast koncernens verksamhet på den svenska marknaden. 36 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Viasat Broadcasting ingår i den svenska mediekoncernen Modern Times Group, MTG och är det affärsområde inom koncernen som driver samtliga dess TV-kanaler. Viasat är med sina 30 egenproducerade TV-kanaler den största fri- och betal-tv operatören i Norden och Baltikum och har över nio miljoner abonnenter i femton länder runt om i världen. (MTG 2005:11) Distributionen sker via sattelit, marksändningar och genom kabelnätverk till abonnenter i Skandinavien, Östeuropa och Ryssland. Man säljer även sina kanaler till så kallade tredje parts operatörer. I Sverige har Viasats frikanaler en hushållspenetration på cirka procent beroende på kanal (MTG 2005:17). 37 FINANSER Viasat Broadcasting är utan tvekan det viktigaste affärsområdet för MTG-koncernen. Enligt koncernens årsredovisning 2004 står affärsområdet för hela 71,7 procent av koncernens intäkter Under samma år ökade försäljningen med 12 procent till Mkr man uppvisade ett rörelse resultat på 651 (653) Mkr (MTG 2005:15) 38 LAGUPPSTÄLLNING TV3 Nyårsafton 1987 bryts det svenska TV-monopolet och landet får genom TV3 sin första kommersiella TV-kanal. Kanalen är idag Viasats flaggskepp och huvudkanal. TV3 satsar huvudsakligen på lättsam underhållning blandat med film och enstaka samhällsprogram. Är näst TV4 den mest sedda av de svenska kommersiella kanalerna med en genomsnittlig tittarandel på 10 procent (MMS 2005f) Inkluderas i det svenska digitala marknätet tillsammans med ZTV och TV8. ZTV Kanalen var ursprungligen ett kaxigare, mer ungdomligt, alternativ till TV3. Startade som fristående kanal 1992 och innehöll en mix av serier, film och musikvideor. Under 2004 skedde dock en kursförändring då kanalen till viss del bytte profil och tog över ett antal större sportevenemang från systerkanaler i Viasat-familjen. Kanalen har sedan dess kritiserats för att ha fått en alltför grabbig framtoning och övergett den ungdomliga profil som kanalen ursprungligen hade. ZTV gjorde sig till en början ett namn som en innovativ kanal, med smalare, originella egna produktioner. Kritiker har menat att utvecklingen stagnerat och utvecklats mer emot traditionell skräp-tv med en mindre andel egna produktioner. (Jakobson 2004:23) Dock verkar denna kursförändring ha gått hem hos TV-publiken vilket bl.a. nya tittarrekord bekräftar samt även det faktum att kanalens tio mest sedda program 2004 samtliga var sportprogram. (MMS 2005g) TV8 TV8 startades 1997 och förvärvades 1999 av MTG från investmentbolaget Ratos för att senare integreras in i Viasatfamiljen (Hadenius & Weibull 1999:256). Kanalens inriktning skiljer sig markant från de flesta andra Viasatkanaler då den är inriktad på samhälls- och ekonomi- program och en stor del av programutbudet består av 32

33 debattprogram eller liknande. TV8s ambition är att vara en seriös kvalitetskanal och erbjuder ingen av den traditionella lättsamma underhållning som annars är Viasatfamiljens kännetecken. Dagtid återsänder TV8 den amerikanska affärsnyhetskanalen Bloomberg Television som sänder finansnyheter. Efter midnatt återsänder kanalen Fox News Channel kontrollerad av den kontroversielle mediemoguln Rupert Murdoch. TV1000 (betal-tv) Svenska Filmnet var först ut med en renodlad filmkanal riktad mot den svenska marknaden. Framgångarna för kanalen tvingade Stenbeck-kontrollerade Kinnevik till ett motdrag och man beslutade att erbjuda ett liknande alternativ i sin produktfamilj för att inte tappa marknadsandelar. Svaret kommer i form av filmkanalen TV1000. Senare har kanalen fått flera systerkanaler såsom TV100 2 och 3, men även nischade temakanaler såsom TV1000Action, -Family, Plus One och -1000Classic. Viasat sänder även TV1000 Nordic som sänder svensk och nordisk film 24 timmar om dygnet. VIASAT SPORT (betal-tv) Viasat Sport lanserades 2001 och följdes förra året upp med Viasat Sport 2, 3. I år tillkom Viasat Sport 24. Viasat har tillgång till ett stort antal sporträttigheter, men möjligheten att sända ytterligare sport, än de evenemang av stort allmänintresse som sänds i huvudkanalerna, är dock begränsat. Då det ändå finns ett stort intresse för sådan underhållning gäller det att kunna distribuera den till kunderna på annat vis. Genom sina sportkanaler har Viasat möjlighet att sända ut sådan idrott som inte får plats i huvudkanalerna. Då sport i allmänhet är en extrem färskvara (att t.ex. se en fotbollsmatch dagen efter den ägt rum är ofta föga lockande) får Viasat i denna kanal en plattform för att direktsända matcher man har rättigheter till men som inte är tillräckligt attraktiva för att sändas i exempelvis TV3. Man kan alltså genom Viasat Sport bättre utnyttja de rättigheter koncernen centralt köpt in. Bara under den senaste tolvmånadersperioden startade Viasat tre nya sportkanaler. (MTG 2005:12) VIASAT EXPLORER, NATURE OCH HISTORY (betal-tv) Här erbjuder företaget Viasat Nature som sänder naturprogram, Viasat History som enligt bolaget är en kombination av antik och modern, samhällsfokuserad och kulturell och populär och seriös historia samt Viasat Explorer som visar en blandning av äventyrsprogram, resor och modern teknologi. (Viasat 2005) Kanalen lanserades VIASAT TICKET (betal-tv) Ticket är Viasats plattform för så kallad PPV (Pay-Per-View). Tittarna beställer hem de evenemang, oftast sport- eller musik, de vill se till sin TV och betalar en fast avgift för den sändningen. 39 SJÄLVUPPFATTNING 40 NISCHADE KANALER SKALL GE ÖKADE VALMÖJLIGHETER Många TV-kanaler köper in programrättigheter i paket där de plockar ut och sedan sänder guldkornen i huvudkanalen. Samtidigt får de en mängd andra, smalare program, eller oprövade kort som av någon anledning inte passar in i huvudkanalen. Kanalerna kan också vilja pröva, exempelvis, egna smalare produktioner i en nischkanal innan de senare eventuellt slussas in i huvudkanalen i de fall de tas väl emot av tittare och annonsörer. I och med digital-tv erbjuds en lösning på dessa problem där man på ett 33

34 billigt sätt kan starta nischade kanaler just för detta ändamål. TV4 har sedan några år tillbaka en ambition att starta upp nya smalare kanaler (ex. TV4 Film och TV400) och även SVT har gett sig in på det spåret med bl.a. SVT24 och Barnkanalen. Lägst i Sverige har utan tvekan Viasat kommit. Företaget har sedan länge speciellt inriktat sig på att erbjuda olika underhållningskanaler för olika smaker. Viasats kanaler kritiseras ibland för att erbjuda substanslös underhållning. Det är dock i kvantitet och stor valfrihet som man finner mångfalden i Viasats utbud. Gillar man inte det en kanal sänder så finns det oftast en annan som enbart sänder program i ens favorit genre. (MTG 2005:10-11) Det finns även flera ekonomiska incitamentet för Viasat och andra TV-bolag att starta nischade kanaler. I och med att man oftast kan utnyttja moderorganisationens resurser, såsom teknik och personal, blir kostnaderna mycket låga. Det faktum att moderkanalen ofta redan sitter på en mängd rättigheter, som enkelt kan överlåtas till systerkanalen, medför att kostnaden för att starta upp och driva denna blir förhållandevis låg. En kanal som Viasat History har endast 5 heltidsanställda för skötsel av kärnverksamheten. I övrigt parasiterar kanalen på sina systerkanaler inom Viasat-familjen och utnyttjar deras resurser utan kostnad. Detta visar på de väldiga synergier som är möjliga i TVbranschen (MTG 2005:9). Det faktum att kanalen inledningsvis endast når en liten mängd hushåll behöver inte vara något uteslutande negativt. Annonsörer får chansen att till låg kostnad nå en nischad publik, något som kan vara mycket attraktivt om kanalens målgrupp, ur annonsörens synvinkel, är den rätta. Just fördelen att kunna nå en mindre, men ack så attraktiv målgrupp, med små risker och på ett relativt billigt sätt är ännu ett incitament för TV-bolagen. Medieprofessorn Kent Asp vid Göteborgs Universitet menar att just nischandet är en del av programföretagens strategi: Just nu positionerar sig alla inför det digitala TV-landskapet. Men man får inte överdriva betydelsen av digitaliseringen. Den stora förändringen gäller den tredjedel av befolkningen som tidigare bara kunde se SVT och TV4. (SVD 2004:68) Övergången till digital-tv och ny billigare produktionsteknik möjliggör för bland annat SVT att starta upp ett antal nya nischade kanaler. Det är dock något som inte ses på med blida ögon av vissa konkurrenter som rasar mot SVTs planer som de menar snedvrider konkurrensen då det är skattebetalarnas pengar som bekostar SVTs nya kanaler. Märta Rydbeck, VD för den Europeiska sportkanalen Eurosport i Norden går till skräder inte orden: Idag ser vi inte SVT24 som en konkurrent men det är klar att de sänder en del sport. Alla SVTs nya kanaler som till exempel Barnkanalen är ett sätt att konkurrera med kommersiella kanaler. Frågan är om man ska använda licenspengar till det och om man nu ska göra det borde de konkurrera på lika villkor. (Holmqvist 2004:8) Liksom övriga bolag i Stenbecksfären kännetecknas Viasat Broadcasting av snabba ryck och kritiseras ofta för att föda en superkapitalistisk och grabbig företagskultur. (SVD 2004:28) Om en konkurrent startar upp en TV-kanal som kan 34

35 tänkas ta marknadsandelar från en Viasatkanal är man ofta beredd att starta upp en ny kanal över en natt för att på det viset göra livet surt för nykomlingen redan från start. Viasat har, med svenska mått mätt, ägare med stora plånböcker och MTG-gruppens företag försöker ofta testa en ny konkurrents ekonomiska uthållighet på det viset för att sedan lägga ned den nya verksamheten så fort konkurrenten ger upp. Den enda som ska tillåtas rubba maktbalansen är den egna sfärens bolag (Nilsson 2002:65-8., 75-82). Således är det ofta varit hög omsättning vad gäller kanaler hos Viasat och dessa kommer och går. Under 2004 startade gruppen bara i Sverige upp två nya sportkanaler, fyra nya filmkanaler och en ny historiekanal (MTG 2005:5). Uppfinningsrikedomen och effektiviteten är stor vad gäller att starta upp företag men de som inte möter de hårda ekonomiska kraven blir inte långlivade och läggs helt abrupt ned (Nilsson 2002:65-67). Den ökade utvecklingen mot nischade kanaler innebär visserligen i många fall mer skåpmat som helt enkelt inte är av tillräckligt hög kvalitet för att platsa i huvudkanalen. Ur en mångfaldsaspekt innebär det naturligtvis mer kanaler med fler och smalare inriktningar än de traditionella kanalernas. Dessa mindre kanaler, såsom Viasats ZTV eller TV4s systerkanal TV4 Plus, vågar ofta ta ut svängarna i större bemärkning än de stora kanalerna. Som underdogs har de allt att vinna och kan våga utmana med mer vågade satsningar eller smalare program. I och med att de är just utmanare är de tvingade att hitta just en ny profil och en nisch som inte de övriga kanalerna hittat. I den månen fyller de en viktig funktion genom att bredda utbudet. De erbjuder även större valfrihet för den enskilde tittaren att se på sina favoritprogram när som helst under dygnet. Det kan vara svårt för den stressade småbarns föräldern eller karriärmänniskan att mejsla in tid för 18- eller 21-nyheterna. Med en 24-timmars nyhetskanal anpassas utbudet, i större utsträckning efter tittaren istället för det motsatta. Viasat söker med sina många specialiserade kanaler alltså rätta sig efter tittarnas önskemål och ser det alltså som ett av sina mest grundläggande åtaganden gentemot tittarna att alltid, och på alla områden, erbjuda dem stora valmöjligheter och ett stort utbud av olika program genom sina specialiserade kanaler. Koncernens VD, Hans-Holger Albrecht beskriver detta som ett åtagande som är av största betydelse för vår kultur och vårt sätt att bedriva verksamheten. (MTG 2005:10) 41 ANDRAS UPPFATTNING OCH EXTERNA KRAV 42 KOMMERSIELL TV, LÄGRE KVALITET OCH MINDRE MÅNGFALD? Rubriken är naturligtvis utformad för att göra en poäng men faktum är att Viasat, som ofta beskylls för att vara alltför inriktad på substanslös, lättsam underhållning de senaste åren, i viss utsträckning verkar ha slagit in på en något annorlunda väg. För de som är beredda att betala för det erbjuder dock företaget numera ett omfattande utbud kanaler. Och det är just här företaget menar att man uppvisar en mångfald bortom den sedvanliga underhållningen som blivit något av företagets kännetecken. Tidigare har denna profil 35

36 varit tydlig inte bara genom program- och kanalutbudet men även genom användandet av slogans såsom Viasat Your number 1 in Entertainment. MTGs årsredovisning (där Viasat är det överlägset största affärsområdet) för 2004 betitlades Choices. I denna berättar koncernchefen och VDn Hans Holger Albrecht om MTGs bidrag till ett mångfacetterat TV-utbud i Sverige: MTG [har ett] åtagande att öka valmöjligheterna, choices för alla mediekonsumenter tittare, lyssnare, Internet-användare, läsare ett åtagande som är av största betydelse för vår kultur och vårt sätt att driva verksamheten. (MTG 2005:10-11) Mångfalden ligger alltså, enligt Viasat synsätt, i det stora antalet kanaler företaget erbjuder. Bland annat digital-tvs intåg har föranlett företaget att bredda sitt kanalutbud till att inkludera flera andra programgenrer och temakanaler. Flera av dem kan i viss mån sägas ge public service kanalerna en match i deras respektive genre. Framför allt kanalerna Viasat Nature, Explorer och History står ut från de övriga underhållningskanalerna med sitt kvantitativt digra utbud av dokumentärer och faktaprogram. TV8 erbjuder Nyheter, fakta, debatt och samhällsprogram i en seriös utformning och bland filmkanalerna märks kanske framförallt TV1000 Nordic som sänder svensk och nordisk film 24 timmar om dygnet. Den ökade tillgängligheten Viasats temakanaler skapar, där tittaren kan se program i sin favoritgenre när som helst, ger tittaren i alla fall en stor antal valmöjligheter jämfört med public service-utbudet. Flera undersökningar har på senare tid visat att TV3 utvecklats åt en högre andel egenproducerade program och en större andel mångfald av programgenrer. Kanalens slogan Vi står för underhållningen! till trots så har man blivit mer olika kommersiella kanaler och rört sig mer mot en mångfallsprofil med ett bredare faktautbud. (Asp 2004:04) 36

37 43 ÖKAD LIKRIKTNING PÅVERKAR MÅNGFALDEN 44 KAN MAN MÄTA KVALITET OCH MÅNGFALD? I TVs barndom när det bara fanns ett alternativ, det oftast statliga public service bolaget, var dess roll i samhället klar. Kommersiell TVs intåg växte sedan fram som en slags motpol medan kommersiella public service kanaler kom att betraktas som en slags mellanting. I den meningen brukar TV4 ibland kallas en mittfältsspelare. Idag är situationen något annorlunda. Den allt hårdare konkurrensen, billigare produktionsteknik och de nya tekniska möjligheterna, har öppnat för en uppsjö av nya kanaler. Dessa är bara några av de bakomliggande faktorer vilket bidragit till att det har blivit allt svårare att dra gränser mellan public service och kommersiell-tv. Gamla territorier och revir respekteras inte längre och kanalerna beger sig längre och längre in på nya områden. Den statliga myndigheten, Granskningsnämnden för radio och TV, genomför varje år en granskning av innehållet i program som riktar sig mot den svenska allmänheten. Undersökningen Svenskt TV-utbud 2003 genomfördes av professor Kent Asp vid Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet (GRN 2004). Asp har bland annat undersökt i vilken omfattning kanalerna sände samt hur utbudet och programbredden såg ut. (Ytterliggare en undersökning i serien har nyligen publicerats, Svenskt TV-utbud 2004 men var inte tillgänglig i skrivande stund (GRN 2005). Att mäta kvalitet och mångfald är dock inte det lättaste. Kvalitet kan vara något väldigt subjektivt och mångfald är ett abstrakt och, i dessa sammanhang, icke klart definierat begrepp som, dessutom, kan sägas vara en aspekt av kvaliteten. Undersökningen omfattade åtta svenska kanaler. Sålunda ingick ingen av de många utländska kanalerna såsom MTV, Eurosport, Discovery Channel etc. Denna redogörelse av undersökningens resultat behandlar endast de kanaler som omfattas av denna uppsats. TV-kanalerna blir allt fler och specialiserade, trenden går alltså mot ökad profilering. På kort tid har de tre största svenska TV-bolagen startat flera nya digitala kanaler. Detta, kan tyckas, borde leda till ökad mångfald. Istället verkar trenden peka på motsatsen. Granskningsnämndens rapport om de svenska TV-kanalernas utbud pekar på en ökad likriktning. Utvecklingen kanske överraskar då den inte helt stämmer överens med gängse uppfattningar om de olika TV-kanalerna. Inte helt överraskande är det SVT1 som uppvisar störst mångfald. Kanalen har ett brett utbud av nyheter, fakta och underhållning. SVT2 lägger en stor tyngdpunkt på faktaprogram. Även kanalens utbud av nyhetsprogram är mycket stort, också på bästa sändningstid. Sveriges Televisions kanaler är de mest informationsinriktade kanalerna medan TV3 och ZTV inriktar sig mestadels på underhållning med TV4s utbud placerar sig någonstans i mitten. För SVTs del så kan SVT1 fortfarande sägas uppfylla de grundläggande kraven på en public service-kanal vad gäller stor mångfald inom både det informationsinriktade såväl som det underhållningsinriktade materialet. SVT2 däremot har utvecklats till en kanal med ett brett faktautbud och ett smalt underhållningsutbud. Vilket kan tyckas gå stick i stäv med bolagets krav på en bred mångfald i sitt programutbud. Anledningen är dock att man delat upp vissa programgenrer mellan SVT1 och SVT2. Sveriges Television genomgick 2001 en stor programomläggning som nu slagit igenom i programutbudet. Företaget har valt en 37

38 renodlingsprincip där SVT1 utvecklats till att bli den breda public service-kanalen medan SVT2 utvecklats till att bli en smalare mer faktainriktad kanal. Mycket intressant är det faktum att TV4 mer och mer börjat likna konkurrenten TV3. Kanalen har de senaste åren gått mot ett smalare utbud av nyhets- och faktaprogram samtidigt som kanalens andel underhållningsprogram i princip är oförändrat. Enligt undersökningen verkar TV4 utvecklats från en public service-betonad profil till att mer och mer likna konkurrenten TV3s mer renodlade kommersiella profil. Något överraskande har även TV3 kraftigt ökat sitt utbud av faktaprogram och påtagligt närmat sig TV4s profil. TV3 har alltså påtagligt närmat sig TV4s mångfaldsprofil och med ett bredare faktautbud samtidigt som kanalens bred i underhållningsutbudet inte ändrats nämnvärt. Samtidigt innebär detta att då TV4 närmar sig TV3 så distanserar man sig samtidigt från Sveriges Televisions kanaler. Frågan är om TV4 tänker ge upp sin position som en stark mittenspelare och utvecklas mer mot traditionella kommersiella kanalers profil. TV4s utbud präglas till stor del av lättsam underhållning. Även nyhetsprogrammen får dock stort utrymme. Under bästa sändningstid ägnar kanalen mycket stor uppmärksamhet åt underhållning. Kanalen har även en stor mängd program av blandprofil där olika genrer blandas. TV3s programprofil präglas starkt av underhållning där situationskomedier, såpor och dokusåpor tar stor plats. På bästa sändningstid är utrymmet ofta vikt åt dokusåpor och långfilm. Kanalen sänder även en stor mängd barnprogram. ZTV har en tydlig ungdomsprofil och utbudet domineras starkt av exempelvis musikvideos med ett stort utbud av långfilmer och pratshower på bästa sändningstid. Viasat Nature/Actions programutbud domineras nästan helt av respektive tema. Programutbudet i TV8 är helt faktainriktat, till och med under bästa sändningstid. Sveriges Televisions två kanaler kan enligt Asp tillsammans kategoriseras som breda public service-kanaler. De uppvisar stor bredd både inom det informations- och underhållningsinriktade utbudet. TV4 uppvisar en betydligt större bredd vad gäller underhållning än SVT2 och nästan lika stor bredd som SVT1. Vad gäller fakta och nyhetsprogram uppvisar "Fyran" en betydligt mindre bredd. TV3 kan kategoriseras som en bred underhållningskanal. Däremot är bredden på själva underhållningen mindre än i SVT1 och TV4. Undersökningen visar även att ZTV är en smalare underhållningskanal och att TV8 kan sägas vara en smal faktainriktad kanal. Granskningsnämndens rapport visar även att SVTs båda kanaler fått en mer olika mångfaldsprofil under året då Tvåan gått emot ett avsevärt smalare underhållningsutbud medan SVT1 förändrats mycket lite. TV4 rör sig bort från SVTs mångfaldsprofil och närmar sig TV3 ur den synvinkeln samtidigt som "Trean" närmar sig TV4s mångfaldsprofil. I public service-kanalernas sändningsavtal med svenska staten så ingår krav på att främja svenskproducerade program. De kommersiella kanalerna har inga sådana krav. Detta framgår mycket tydligt av Asps undersökning. I SVT1 är tre fjärdedelar av programutbudet producerat i Sverige och runt tio procent utgörs av amerikanska program. I TV4 står de svenskproducerade programmen för cirka 50 procent medan de amerikanska programmen utgör en tredjedel av programutbudet.. 38

39 Hos TV3 är situationen närmast den omvända med 75 procent amerikanska program och endast 15 procent av program utbudet kommer ifrån Sverige (GRN 2004:11-21, 61-66). 45 KONSEKVENSER AV EN MINSKAD MÅNGFALD Medieprofessorn Kent Asp menar att det faktum att TV4 förflyttning bort från SVTs mångfaldsprofil samtidigt som man närmar sig TV3 kan röra om rejält på den svenska TV-marknaden. Grundtanken bakom TV4 är ju att ligga mellan SVT och de renodlat kommersiella TV3 och Kanal 5. Men vad händer med kvaliteten och mångfalden om Fyran ger upp sin mittfältsposition? (Collin 2004:68) Fortsätter TV4s denna utveckling kan det även få följder för SVT. Den hårda konkurrensen från t.ex. TV3 kan mycket väl tvinga "Fyran" att lämna sin mittenplats vilket, enligt Asp, gör att SVT kan tvingas ställas inför två val. Antingen väljer bolaget status quo eller så väljer man att följa med TV4 och utvecklas i en mer kommersiell riktning. Denna möjliga utveckling skulle enligt Asp stöta på hårt motstånd från riksdag och regering då själva vitsen med public service skulle försvinna. Å andra sidan skapar det problem för SVT om man står ensam kvar med ett innehåll liknande dagens, samtidigt som man tappar fler och fler tittare till kommersiell TV. SVT riskerar i sådana fall en framtida utveckling där kanalen blivit marginaliserad. Resultatet skulle alltså kunna bli att Sveriges Televisions ställning blir allt svagare och vilket i sig skulle kunna medföra att dess verkliga existens börjar ifrågasättas. Det finns alltså ett stort incitament för SVT att bevaka utvecklingen och ironiskt nog kan TV4s framtida utveckling avgöra monopolets framtid. Det kanske mest uppseendeväckande med nämndens rapport är det faktum att TV4 och TV3s programprofiler börjat likna varandra och TV4 påstås ha förlorat något av mångfalden i programutbudet. Nämndens rapport är nedslående läsning för TV4 som ofta framhäver sin rika mångfald och höga kvalitetsnivå på sina program. Kanalen har kritiserats starkt för att bidra till en minskad mångfald i TV-utbudet i och med att man tycks minska det kvalitativa varierande programutbudet som tidigare präglade kanalen och röra sig mer mot en standardiserad underhållningskanal. Inom TV4 har det tidvis blossat upp konflikter angående kanalens påstådda utveckling mot en mångfaldsprofil liknande de renodlade kommersiella kanalernas. Bland annat kanalens journalister har gått till kraftig attack emot denna utveckling. En av kanalens profiler, journalisten Lennart Ekdahl uttryckte sig så här i en artikel i Dagens Nyheter: Det är uppenbart för i stort sett alla journalister på TV 4 att det här inte längre är en kvalitetskanal. Kritikerna har ju rätt i att det är en kanal som vacklar lite mellan å ena sidan trean och femman å ena sidan, och å andra sidan SVT. Vi trycker på för att klivet mot SVT ska bli tydligt och rejält så att begreppet "kommersiell public service" får ett reellt innehåll. (Eriksson 04:02) I en uppmärksammad debattartikel i Dagens Nyheter skrev TV4 reportern Jonas Gummesson att kanalen är på väg att förlora sin själ och att styrelsens ständiga 39

40 besparingskrav på de nyhets och samhällsprogrammen kommer att göra att kvalitén blir lidande till den grad där företaget inte längre kan anses vara en seriös konkurrent till SVT. Gummesson menar vidare att kanalens underhållningsprogram är av låg kvalitet och är infantila, norm- och innehållslösa. Marknadsmässigt tänkande och ett daltande för annonsörerna har fått gå före journalistiken och det är närmast tal om ett publicistiskt fritt-fall menar TV4 medarbetaren. (Gummesson 04:04) 46 PRISET FÖR KVALITET OCH MÅNGFALD Enligt Kent Asp behöver inte det ökade utbudet av kanaler per automatik betyda högre kvalitet. Däremot kommer det leda till större valfrihet för tittarna och förmodligen nya tittarmönster. Enligt Asp talar mycket för att tittarna kommer att ha en kanal han eller hon först och främst tittar på och sedan vänder sig denne då och då till de nischade kanalerna beroende på vilka intressen personen har. Det kommer att bli ungefär som med tidningar. Först har man en morgontidning, sedan väljer man efter specialintressen; kanske en populär historia, kanske en motortidning. (Collin 04:68) Beroende på hur man definierar kvalitet så har digitaliseringen verkligen inneburit förändringar för tittarna och mer valfrihet. I alla fall vad gäller antalet nya kanaler. Om man tittar specifikt på fakta- och nyhetskanaler har tittarna fått ett antal nya val. Sveriges Televisions har lanserat SVT24 som i huvudsak sänder nyheter och debattprogram samt Kunskapskanalen. I första hand SVT24 riskerar hård konkurrens från TV4 som ligger i startgroparna redo att lansera sitt motdrag, TV4 Fakta. Precis som Viasats TV8, som tidigare varit relativt marginaliserad i det analoga marknätet, får alla dessa kanaler i och med digitaliseringen, en verklig chans att nå en stor publik. Frågan är bara om de klarar av att attrahera tittarna i tillräckligt stor utsträckning för att kunna bli lönsamma. Fakta- och nyhetsprogram är många gånger kostsamma att producera och det krävs oftast en stor budget för att kunna göra kvalitetsprogram i dessa genrer, något de mindre nischade kanalerna inte har. Just den ekonomiska aspekten är ett ständigt återkommande tema i public servicedebatten. Den spariver som dragit fram de senaste åren tycks ha slagit hårt åt speciellt television i allmänhetens tjänst. Det ter sig logiskt att om kanalerna tvingas satsa och investera i ny teknik och samtidigt starta upp nya kanaler inom ramen för oförändrade kostnader så blir ofta kvalitén lidande. Jag tror dock att den enkla sanningen är att det kostar att göra kvalitets-tv! Just bristen på strikt ekonomisk lönsamhet är något som går igen för många av de områden som public service förväntas täcka. Men kanske är ju det också en av de viktigaste aspekterna av television i allmänhetens tjänst. Att inte alltid stirra sig blind på tittarsiffror. Som jag redovisat för tidigare i uppsatsen så producerade TV4, för 2004, ett överskott på relativt blygsamma 44 miljoner kronor. Ett resultat som inte precis fick aktieägarna att hoppa högt av glädje och många anser att kanalen under flera år har underpresterat i detta avseende. Kanalens VD, Jan Scherman, försvarar sig med att kommersiella public service-kanaler inte kan stirra blint på bokslutets sista rad och talar om ett annat slags bokslut och 40

41 menar att 2004 var året då engagemanget var större än vinsten. Scherman anser att man också måste ta hänsyn till de allmännyttiga goda ting som kanalen bidrar till och hur kanalen medverkar till en positiv samhällsutveckling. (TV4 2005:09) En pressad VD som försöker försvara ett dåligt bokslut eller ligger det något i hans resonemang? Förmodligen bådadera. Klart är dock att public service är något de allra flesta svenskar vill ha. Bland annat de höga tittarsiffrorna television i allmänhetens tjänst har i Sverige bekräftar detta. Det kostar alltså att producera kvalitetsprogram och om man förväntar sig av public service bolagen att de ständigt skall ligga i täten vad gäller att skapa ständigt innovativa och programidéer gäller det att man förser dem med en budget tillräckligt stor för att matcha de krav man samtidigt ställer på dem. Man kan inte ha äta kakan utan att betala för den. Om man utgår från det faktum att det är kostsamt att producera en stor mångfald av högkvalitativ TV kan det också vara intressant att ha i åtanke att SVT årligen lever på mer än fyra miljarder av skattebetalarnas pengar medan TV4s intäkter är nästan hälften, cirka 2,3 miljarder. Då ska man inte heller glömma att TV4, genom koncessionsavgiften, årligen fyller på statskassan med nästan 400 miljoner kronor. Då SVT-koncernens intäkter nästan är dubbelt så stora som "Fyrans" så blir det uppenbart att man inte kan ha samma krav på de bägge kanalerna vad gäller att producera sådana program som är mindre kommersiellt gångbara, i många fall rena förlustaffärer. Kanske borde man fråga sig om SVT rentav erbjuder tittarna valuta för pengarna? För två miljarder kronor extra per år är det högst troligt att TV4 såväl som Viasat avsevärt skulle kunna öka sina respektive utbud av högkvalitativa program och med glädje åta sig flera av de allmännyttiga uppdragen SVT har. Det är ingen vild gissning att om de ekonomiska incitamenten ökade för att producera exempelvis kulturminoritets- och andra smalare program, så skulle det naturligtvis leda till att fler aktörer intresserade sig för att producera sådan underhållning. 47 LOKAL-TV,- DET PÅTVINGADE UPPDRAGET INGEN VILL HA? I det uppdrag SVT har från den svenska riksdagen betonas just tillgänglighetsaspekten. Då Public Service finansieras av alla i hela landet är det ju även logiskt att alla fullt ut får ta del av dess fördelar och tjänster. Således har man även ett regionalt uppdrag. Det är både en förmån och konkurrens fördel att finnas nära sin publik. Och säkert bidrar vår närvaro ute i landet till det stora förtroende tittarna visar oss. (SVT 2005:11) Företaget har medarbetare på inte mindre än 28 orter över hela landet fördelade på 11 regionala huvudredaktioner och 17 lokalredaktioner vilket gör att företaget årligen producerar över 1600 timmar regionala nyhetssändningar. Verkställande direktör Christina Jutterström menar att detta är ett av flera områden där SVT tar sitt ansvar och antyder samtidigt att de kommersiella kanalerna inte gör det. Vi skall finnas i och spegla hela landet. Ingen annan TV-kanal har eller vill ha det uppdraget. (SVT 2005:6) 41

42 Det är en sanning med modifikation. Uttalandet bekräftas av det faktum att exempelvis TV3, som inte har några krav på sig gällande lokal-tv produktion, inte heller har någon sådan produktion alls. Konkurrenten TV4 har, genom sitt koncessionsavtal krav på sig att producera lokal-tv. TV4 vill förmodligen inte heller ha det uppdraget, i alla fall inte som ett krav, men har genom sitt sändningsavtal med staten förbundit sig till upprättandet av lokala stationer. Kanalen har idag en relativt stor lokal närvaro över landet genom sina 16 lokala stationer. Sveriges Television har dock även produktionsorter för exempelvis samhälls- och dramaproduktion utanför Stockholm och totalt sett så producerar SVT nästan fem gånger så mycket material utanför huvudstaden som närmaste konkurrenten TV4 gör (ibid). Ingen av de övriga svenska TV-kanalerna har någon lokal nyhetsbevakning och det står ganska omgående klart att om det inte finns något krav på kanalerna att sända lokal-tv så gör dom det inte heller. Anledningen är förstås att det är förhållandevis kostsamt att hålla sig med stora redaktioner på orter med relativt liten befolkning och annonsmarknad. 48 ÄGARKONCENTRATION OCH MÅNGFALDEN? För att vara ett relativt litet land så kan det tyckas att Sverige har ett rikt utbud av TVkanaler med program som tilltalar de flesta. Marknaden domineras dock tydligt av tre aktörer, MTG, TV4-koncernen och SVT. SVT1, SVT2, TV3 och TV4 har dessutom tillsammans en tittarandel på hela 74 procent (MMS 2005h). Om man räknar in de övriga kanalerna i dessa tre aktörers stall så blir deras dominerande ställning på marknaden ännu tydligare. Regeringen har eftersträvat en ägarspridning på den svenska mediemarknaden och i TV4s koncessionsavtal med staten finns en paragraf som ska hindra ökad ägarkoncentration. Storägaren Bonniers utökade ägande i, bl. a. TV4 koncernen, ses av många som ett hot mot mångfalden. I en debattartikel i tidningen Resumé i januari i år menade kulturminister Leif Pagrotsky att verklig mångfald hindras av en alltför stark ägarkoncentration och syftade till förändringarna i ägande i TV4. En utveckling som han ansåg var oroande. Det är helt nödvändigt för ett demokratiskt samhälle att ha många oberoende medieföretag som förmedlar nyheter och bevakar samhällsliv och politik. [ ] Vi har [i Sverige] starka public serviceföretag inom radio och TV och kommersiella etermedieföretag med ambitioner som sträcker sig långt bortom det omedelbart publikfriande. [ ] Jag tror på en politik som uppmuntrar och skapar mångfald för många olika aktörer. En verklig mångfald hindras av en allt för stark ägarkoncentration. Ur detta perspektiv är förstås förändringarna av ägandet i TV4 oroande. (Pagrotsky 05:06) 49 VEM FÖRSVARAR PUBLIC SERVICE? Hoten mot public service är många, och den angrips på bred front både ideologiskt och ekonomiskt. Intresseorganisationen The European Broadcasting Union (EBU), består av en sammanslutning av 72 public service företag från 52 länder i Europa, Nord Afrika 42

43 och Mellanöstern. (Organisationen har även 49 associate members från länder utanför organisationens verksamhetsområde.) (EBU 2005a) Organisationen, med huvudkontor i Genevé, agerar å sina medlemmars vägnar med målet att främja public service mediets utveckling. EBU förhandlar fram rättigheter för stora sportevenemang, organiserar programutbyten, underlättar samproduktioner mellan medlemmar och tillhandahåller övriga operationella, kommersiella, tekniska och juridiska tjänster. Intresseorganisationen, som grundades 1950, företräder även medlemsföretagens intressen gentemot de olika europeiska institutionerna. (EBU 2005b) Organisationen har en budget på 451 miljoner Schweitzer Franc (2003) och finansieras genom medlemmarna. (EBU 2005c) Sveriges Television och TV4 är medlemmar i EBU. På Sveriges Television har man insett att speciellt icke-kommersiell, television i allmänhetens tjänsts framtid inte är självklar. Public Service ifrågasätts från många håll, både kommersiella intressen och politiker. För att möta dessa hot och framhålla värdet med public service så lanserade SVT i början av 2005 kampanjen SVT.FRI- TELEVISION. Oberoende TV-kanaler är, enligt företaget, ingen självklarhet och man har känt sig manad att stå upp för en tv fri från påtryckningar och kommersiella krafter. Kampanjen syftar till att förtydliga SVT som en symbol för demokrati och yttrandefrihet men även för kvalitet, konstnärlig frihet och mångfald. Enligt bolaget ett uppdrag kommersiell-tv inte klarar av eller ens vill ha. Ingen annan TV-kanal har eller vill ha det uppdraget. Detta hävdar VD, Christina Jutterström i bolagets årsredovisning för (SVT 2005:6) 50 VEM FÖRSVARAR KOMMERSIELL-TV? Public service bolag har, i vart fall i Sverige, generellt sett en positiv klang. Sveriges Television anses generellt ha avsevärt större trovärdighet än många kommersiella kanaler vilka ibland refereras till som skräp-tv. I ett försöka att förbättra sitt rykte har de tre stora kommersiella tv-bolagen i Sverige gått ihop och skapat en gemensam organisation, Reklam-tv-akademin, med målet att förbättra branschens skamfilade rykte och höja förtroendet för reklamfinansierad television. Ledningarna för TV3, TV4 och Kanal 5 ledsnat på att pekas ut som fördummande och företrädare för en kulturfientlig tv. Reklam-TV har blivit ett skällsord anser företrädare för organisationen och går till mottattack mot vad de anser är ett överdrivet politiskt gullande med SVT. Jan Scherman har flera gånger gått till angrepp mot dessa kritiker: Det drivs en elitdiskussion i politiska kretsar och bland samhällsdebattörer som vårdslöst dömer ut oss som ful-tv och hyllar SVT som fin-tv. Jag tycker det är en vrångbild som bland annat bestrids av den ökande populariteten bland för de kommersiella kanalerna. (GP 2005:50) 43

44 Bland annat menar organisationen att public servicebolagen snedvrider konkurrensen bland annat genom den obligatoriska TV-licensen och genom bolagets satsning på nya distributionsformer. SVTs VD Christina Jutterström slår dock ifrån sig kritiken och menar att SVTs uppdrag är ett som de kommersiella kanalerna inte vill ha. Det är riktigt att SVT tar stor plats. Vi tolkar vårt uppdrag som att vi skall göra det. För tredje året i rad blev SVT1 Sveriges största kanal. Det är resultatet av den stora mångfalden och kvaliteten i utbudet. (SVT 2005:6) Branschorganisationen håller dock inte med och ser som dess huvuduppgift att informera om allmänhet och politiker om hur kommersiell tv bidrar till ökat utbud, mångfald och nyskapande. (GP 2005:50) I och med övergången till digital-tv kommer svenska folket att få tillgång till en större mängd kanaler i det digitala marknätet utan att behöva betala för det. Detta är en utveckling som oroat framförallt betal-tv-branschen som menar att ett större utbud av fria kanaler bara innebär större utbud och mångfald på kort sikt. På längre sikt kommer detta att få motsatt effekt menar de. De allra flesta svenskar har tillgång till ett mycket stort antal kanaler, bara de är villiga att betala för dem. Då det tidigare endast funnits tre marksända kanaler har många valt att betala för ett större utbud. För att få de mest populära kanalerna har man oftast varit tvungen att betala för ett så kallat programpaket. Dessa har innehållit ett varierande antal kanaler där många mindre kanalerna följt med på köpet. Utan att särskilt många uttryckligen bett om att få dem har dessa mindre kanaler ändå blivit tillgängliga för en stor publik. På detta vis har kanalerna fått fler tittare och reklampengar samtidigt som de blivit kompenserade av operatörsbolagen då de är inkluderade i deras programpaket. Övergången till digital-tv kan bli ett svårt slag mot dessa kanaler då de riskerar att inte bli inkluderade i det utbud som kommer att erbjudas alla tittare gratis. Då de allra vanligaste och populäraste kanalerna kommer sändas ut i marknätet kommer kanske många att nöja sig med detta utbud och de mindre kanalerna står plötsligt utan tittare och ersättning från operatörsbolagen. På detta sätt skulle, ironiskt nog, ett större utbud av gratissända kanaler, kunna leda till en mindre mångfald för flertalet tittare som idag har tillgång till en mängd kanaler. Resonemanget lyder alltså att försvinner dessa inkomster från betal-tv-kanalerna kommer dessa inte ha tillräckligt med resurser att producera en mångfald av tv-program. Samtidigt kommer kanske medelsvensson att nöja sig med de sju-åtta gratiskanalerna istället för de runt 20-talet kanaler som många hushåll anslutna till olika kabelnät har tillgång till idag. En dubbel knockout för mångfalden. TV4s VD är även han kritisk; Visst låter det attraktivt att få ett stort utbud av fri-tv. Problemet är att en stor och viktig näring riskerar att råka illa ut: betal-tv-branschen och de distributörer och kabelbolag som lever på den. (Gripenberg 2004:02) 44

45 51 ALLIANSER INFÖR FRAMTIDEN Nya digitala lösningar och andra tekniska framsteg har gjort att gränser mellan olika medier flyter samman. Vi erbjuds inte längre bara ett stort utbud av kanaler, vi erbjuds även ett stort utbud av medier genom vilka vi kan ta del av informationen. Gamla medier får nya användningsområden. Mobiltelefoner används inte enbart till att prata med och TV är definitivt inte längre en dumburk utan andra användningsområden. Massmedier flyter samman och går in i varandra. Man kan läsa tidningen på webben och kolla vädret via SMS. Dessa nya interaktiva medier innebär naturligtvis också nya sätt att tjäna pengar. Omvänt innebär det att den som inte hänger med i utvecklingen och investerings karusellen går miste om sin del av kakan. Det gäller som sagt att profilera sig på bred front och ligga i täten i flera olika medier, därför söker sig ofta TV-kanaler samarbetspartners inom områden som ligger utanför det traditionella verksamhetsområdet. TV4 samarbetar t.ex. med mobiloperatören 3 om mobiltjänster och med Svenska Spel om speltjänster (TV4 2005:11). Just speltjänster är en av de produkter som växer snabbast genom nya medier och TV4 har även ett samarbete med företagen Folkspel och ATG. TV3 har, genom sin ägare, MTG, ägarintressen i speltjänsten BET24 som kanalen driver ett nära samarbete med. Kanalen har även ett långtgående samarbete med övriga MTG-bolag om t.ex. annonsplats och kringtjänster. T.ex. annonserar TV3 i MTG-ägda dagstidningen Metro och omvänt. Det går att tjäna stora pengar på kringtjänster och således har både SVT och TV4 avdelningar som säljer spin-off produkter till respektive kanalers mest populära program. De nya affärsmöjligheterna kräver inte bara stora plånböcker och att kanalerna är villiga att satsa på nya områden. Kanske allra viktigast är ägare som förstår kanalens situation och har kompetens vad gäller dessa nya områden. TV4s ledning har efterlyst en breddning av ägandet inom företaget. Kanalen eftersträvar speciellt ägare med stor mediekompetens eller kunskaper kring tv-distribution men även inom områden som telefoni, sms, bredband och liknande. (Gripenberg 2004:02) TV4 var ett av de företag som startade webbsajten Koll.se -en marknadsplats på nätet för rubrikannonser. Projektet är ett så kallat joint-venture med fyra dagstidningar. Det var inte någon överraskning att tre av fyra dagstidningar ägs av Bonnierkoncernen nämligen, Dagens Nyheter, Expressen och Sydsvenska Dagbladet. Men kommersiell public service framtid och utveckling behöver inte stanna vid det egna landets gränser. De allra största allmännyttiga bolagen finns numera långt utanför det egna landets gränser med sändningar som ingalunda är begränsade till ursprungslandets invånare på resande fot som målgrupp vilken till SVT Europa är. Brittiska BBC finns sedan lång tid tillbaka på flera kontinenter, t.ex. BBC World Service och BBC America. Det brittiska public servicebolaget erbjuder nyheter på inte mindre än 43 olika språk (BBC 2005). Också svenska bolag har intresserat sig för utländsk public service, främst i de nordiska grannländerna. En av TV4 uttalade strategier är att söka samarbete med andra nordiska public service-kanaler. Kanalerna söker ingå ett allt djupare samarbete vad gäller t.ex. programinköp och därigenom stärka sina positioner vid förhandlingar med utländska programbolag. Man eftersträvar gemensamma avtal vid inköp av exempelvis sport och 45

46 filmrättigheter. Kanalerna har sedan en tid tillbaka även ett erfarenhetsutbyte vad gäller programformat och kunskap om nya medier (TV4 2005:11). Kanalerna söker dock ett närmare integrerat samarbete än så och följaktligen tycks kanalerna eftersträva ägande i utländska public service bolag. Då danska TV2 bjöds ut till försäljning uppvaktades företaget av både Bonniers och MTG. Norska mediekoncernen Schibsted äger en tredjedel av norska TV2 och innehar även en ägarpost i TV4 och även dessa kanaler har utvecklat ett nära samarbete (ibid). TV4 och finska MTV3 (se avsnitt om TV4 Finanser) har starka kopplingar mellan sig och den finska kanalen äger också en del av TV4. Kanalerna har även på flera punkter stärkt samarbetet dem emellan. TV4s största ägare, Bonniers, äger i sin tur en del av MTV3. Tendensen går alltså mot ett mer integrerat ägande bland de nordiska public service bolagen (ibid). Konkurrensen tvingar också fram nya lösningar för att rädda kvar de stora evenemangen hos public service och oheliga allianser formas. Då kostnaderna för de mest attraktiva evenemangen stiger alltför högt går till och med bittra rivaler samman för att hålla undan utmanare. Sedan drygt tio år tillbaka har SVT och TV4 gått ihop och delat på större sportevenemang för att säkerställa förvärven av dessa. Inför OS i Atlanta 1996 köpte TV4 vissa sporter av SVT och sedan dess har kanalerna gått ihop och delat upp samtliga Världs- och Europamästerskap i fotboll för herrar sedan dess. I exempelvis det senaste stora mästerskapet Fotbolls-EM för herrar i Portugal förra sommaren fick svenska tittare vänja sig vid att se en av Sveriges matcher i SVT och senare byta till TV4 för att se Sveriges nästa match. Anledningen är de dyra rättigheterna som skulle bli en alltför tung börda för ett enskilt bolag från ett sådant litet land som Sverige att ta på sig. Dessutom kan företagen, i viss utsträckning, dela på kostnaderna för teknik och personal. (Collin 04:64) 52 EN PUBLIC SERVICE, HELT FRI FRÅN KOMMERSIELLA INTRESSEN? Det faktum att Sveriges Television finansieras genom en TV-avgift skall alltså säkerställa företagets oberoende gentemot exempelvis kommersiella krafter. Dock är det inte på något sätt så att svensk public service-tv inte tar emot pengar från privata företag. Även om dessa inkomster är relativt blygsamma, i förhållande till intäkterna från licensavgiften, så rör det sig ingalunda om försumbara belopp. Om man jämför koncernens årsredovisningar från åren 2003 och 2004 finner man att Sveriges Television år 2003 erhöll 279,6 miljoner kronor från andra håll än den TV-avgift som är tänkt att finansiera bolaget. Året därpå hade denna summa stigit till hela 313,9 miljoner kr, en ökning med 12 procent jämfört med föregående år. Inkomsterna från dessa sidoverksamheter redovisas under posten övriga rörelseintäkter i företagets årsredovisning. Här ingår intäkter från bl.a. visningsrätter, tekniska tjänster, royalty och förlagsverksamhet men även så kallad sponsring. Här är ökningen ännu mer markant tog Sveriges Television emot 25,8 miljoner i sponsringspengar från olika svenska och utländska företag hade dessa intäkter i princip dubblerats till 49,5 miljoner kronor, en ökning med nästan 92 procent på bara ett år! (SVT 2005:60) Visserligen mottog t.ex. många privata kanaler mer, de omgärdas ju inte av samma restriktioner som SVT. Gissningsvis hade dock SVT, precis som många kommersiella 46

47 bolag, tagit emot ännu mer pengar om just dessa restriktioner inte hindrade företaget att göra det. Hos privata TV4 gick dock trenden åt motsatt håll. För två år sedan tog kanalen emot 144 miljoner kronor i sponsringsintäkter. Förra året hade denna summa sjunkit till 121 miljoner kronor. I princip så dubblerade alltså public servicebolaget sina sponsorintäkter medan det största privata alternativet minskade sina sponsorintäkter med 19 procent. (TV4 2005:12) Förvisso ökade TV4 sina reklamintäkter för 2004 jämfört med föregående år. Traditionell reklam och sponsring är dock två skiljda saker. Medan reklam sänds i block med tydlig påannons innan starten, är sponsringsbudskap mer integrerade och mer intimt kopplat till själva programmet. Ofta verbaliseras och förtydligas denna koppling av en speakerröst som meddelar något i stil med program x presenteras av företag y. Ibland finns ännu tydligare kopplingar till sponsorn såsom tävlingar och priser direkt eller indirekt arrangerade av denne eller att sponsorns produkter/logotyp återkommande syns i bild under sändningen. Det finns alltså en integritetsaspekt där man skulle kunna argumentera för att sponsorer kommer närmare programmet och eventuellt dess produktion och ofta har en möjlighet, (i alla fall teoretisk sådan), att påverka programmets innehåll. Det finns också en annan viktig skillnad. Medan en annonsör, som köper reklamtid i bulk, inte alltid vet exakt när och hur hans budskap kommer att visas i rutan, är sponsringsavtal mer detaljerade och annonsören och tv-kanalen träffar ofta uppgörelser direkt rörande ett visst program där villkoren med noggrannhet ritas upp. Än så länge utgör dessa sidointäkter endast en liten del av SVTs totala intäkter, (ca åtta procent enligt årsredovisning för 2004). I takt med att inkomsterna från privata företag ökar, så blir det lättare och lättare att dra paralleller till kommersiell TVs beroende av marknadsintressen. Detta ökande beroende av privata inkomster kan med lätthet sägas gå stick i stäv med tanken om ett public serviceföretag vilket är fullständigt oberoende och fritt från extern påverkan. I sin årsberättelse från 2004 skriver koncernen passande nog under rubriken Frihet under ansvar : SVT är ett public serviceföretag och därmed fritt och oberoende av politiska och kommersiella intressen. (SVT 2005:16) Kan man vara oberoende från kommersiella intressen och samtidigt ta emot nästan 50 miljoner kronor per år från kommersiella intressen? Det rör sig dessutom om en siffra som verkar vara på stadig uppgång. Enligt avtalet mellan staten och Sveriges Television får SVT inte sända reklam mot vederlag eller program mot betalning. Däremot har SVT rätt att låta vilken juridisk eller fysisk person som helst sponsra ett program, helt eller delvis, om programmet utgörs av sändningar från allmänna sammankomster eller offentlig tillställning. Vad räknas då som en sådan tillställning? Exempel är idrottsevenemang eller konserter. I det regelverk som omfattar sponsringen fastslås det att meddelandet om vem som är sponsor måste dock vara kort, får inte följas av musik och skall ha en neutral framtoning (Hadenius & Weibull 1999:236). Hårda villkor som kan tyckas vara föga lockande för en annonsör jämfört med att annonsera i kommersiell-tv. Men det som lockar är möjligheten att nå ut till en mycket stor publik. Populära program i t.ex. Kanal 5 och TV3 attraherar sällan mer än en publik på några hundratusen tittare, endast i extremfall mer än en miljon. SVTs mest populära program lockar regelbundet avsevärt större publik än så. Faktum är att nio av tio av 47

48 förra årets tio mest sedda program sändes i SVT1, och samtliga dessa lockade en publik på minst , med en toppnotering på för Melodifestivalen. (MMS 2005d) Om man granskar utvecklingen för innevarande år så pekar siffrorna åt ständigt ökade sponsorintäkter för SVT. Enligt tidningen Journalisten betalade den svenska melodifestivalens huvudsponsorer 2,5 miljon kronor vardera, sammanlagt 12,5 miljoner kronor för att deras logotyper skulle synas i samband med SVTs sändningar från tävlingens final. (Andersson 05:74) SVT menar dock att dessa företag inte har någon möjlighet att påverka programmens innehåll, utan får bara använda evenemangets goda namn i sin marknadsföring. Men kan man verkligen lita på det fullt ut? Sponsringsintäkterna betalar alltså delvis kostnaderna för att sända ett evenemang och därmed indirekt SVTs medarbetares löner. Om vi problematiserar detta med hjälp av hypotetisk situation står det klart att det hela kanske inte är helt problemfritt ur en integritetsaspekt. Vad händer om en sponsor plötsligt hotar att hoppa av ett samarbete och dra tillbaka sina pengar? Vem står då för notan och hur ställer sig SVT i en sådan hypotetisk situation? Helt klart är att anklagelser om att företagets integritet står på spel kommer att öka med ökad extern finansiering av SVTs sändningar. Även om sponsringsintäkterna utgör en förhållandevis liten, men ändå ökande, del av bolagets totala intäkter vore det ändå problematiskt för SVT om t.ex. en sponsor hoppar av då dennes krav inte tillgodoses av kanalen. Public serviceföretagets budget är ständigt ansträngd och att finansiera ett större evenemang, helt plötsligt utan budgeterade sponsorpengar, kan bli problematiskt. Att få sitt företags logotyp exponerad på bästa sändningstid, inför nästan halva landets befolkning i samma ögonblick, innebär en oslagbar räckvidd för annonsören. SVT sitter alltså på en guldgruva, en guldgruva vars potential företagets ledning börjat inse att den ännu inte utnyttjats fullt ut. Hittills har många miljoner skickats företagets väg och mer kommer det att bli i takt med att SVT släpper in mer och mer sponsorer i rutan och in i våra vardagsrum. 48

49 53 ANALYS 54 KVALITET OCH MÅNGFALD I TV-KANALERNA Mångfald vad gäller en kanals innehåll kan undersökas genom att se på bredden i kanalens programutbud. Ju större flora av program en kanal har i sitt programutbud desto större bredd i programutbudet. Desto färre olika typer av program desto mindre bredd kan kanalens programutbud sägas uppvisa. Det kan tyckas enkelt, men att mäta kvalitet och mångfald är inte det lättaste. Begreppen är i stor utsträckning mycket subjektiva och abstrakta samt, i dessa sammanhang, icke klart definierade. Definitionen av begreppen går ibland in i, eller överlappar varandra, vilket jag kommer att gå in på nedan. Man kan också se mångfald som en aspekt av kvalitet. För att då säga att en TVkanals innehåll är av hög kvalitet bör också kanalen rimligtvis också uppvisa en stor mångfald vad gäller programtyper. Det finns således en mängd olika aspekter av mångfald och kvalitet. I avsnitt 3.4 skriver jag om de aspekter den statliga utredningen Radio och TV i allmänhetens tjänst tar upp beträffande dessa båda begrepp. Vad gäller mångfald behandlas först tillgänglighet där rapportens författare anser att en hög tillgång till en rik variation av program ger tittarna möjlighet att få kunskap och inblick i andra människors livssituation, kultur och traditioner. Detta anser jag vara en av public service starkare sidor och i mångt och mycket är det detta, som på gott och ont, personifierar begreppet television i allmänhetens tjänst. Smala program och dokumentärer som exempelvis behandlar människor i andra kulturer, andra etniska grupper i landet och människors livssituationer i landets alla delar är exempel på program som inte alltid appellerar till den breda massan och därför ofta inte syns i kommersiell-tvs tablåer. Dessa är flitigt förekommande programtyper i SVTs kanaler. I den mån TV4 sänder program av allmännyttig karaktär är det ofta för att kanalen lovat detta i sitt sändningavtal med staten och inte av rent affärsmässiga motiv. Kommersiella kanaler som TV3 och Z-TV har inga sådana krav på sig och dessa program figurerar i Viasats kanaler oftast endast om det finns en kommersiell vinkel på dem. En annan aspekt av mångfald är att den skall vara stor på de tider då folk verkligen vill och har möjlighet att titta på TV, och att mindre genrer inte ska gömmas undan på tider då få har möjlighet att se programmen. Här kan tyckas att Viasats mångfald av olika kanaltyper verkligen något att erbjuda tittarna. Då många av dess kanaler är specialiserade kanaler som enbart sänder exempelvis film eller naturprogram nära nog dygnet runt blir valfriheten på dessa specifika områden här stor. SVTs försök till nischade kanaler såsom Kunskapskanalen och SVT24 innebär även det ett stort steg mot ökad tillgänglighet i och med att folk exempelvis kan ta del av nyheter på tider som tidigare inte var möjliga. TV4-koncernen har uppvisat en tydlig ambition att utveckla koncernens verksamhet på detta område med sina nya nischade kanaler. I koncernernas huvudkanaler är det ju förstås mer lukrativt att sända breda underhållningsprogram på bästa sändningstid och förpassa de smalare programmen till andra tider. Här står TV3 helt fria att göra som de vill medan TV4 och SVT tvingas rätta sig efter de regleringar som deras respektive sändningsavtal stipulerar. Konsekvensen av sändningsavtalets tvång blir alltså tydligt då man jämför exempelvis TV3 tablåer med SVTs. Ännu en aspekt av mångfald är att spegla hela riket och villkoren för de olika folkgrupperna, religionerna och etniciteterna som bor och verkar i landet. Programmen 49

50 skall även rättvist spegla levnadsförhållandena för människor som bor på landet likväl som stadsbor. Program som riktar sig till/behandlar en viss, specifik grupp är per definition är ofta gjorda för en smalare publik och därför lyser de mestadels med sin frånvaro i exempelvis TV3 och i viss mån även TV4 då de vanligtvis inte kommer att locka några större tittarskaror till TV-sofforna. Dessa program får dock större utrymme i de rena public service televisionens kanaler då dessa enligt sitt sändningsavtal måste sända sådana program. I de olika nischade kanalerna finns dock större utrymme för dessa typer av program såsom sändningar riktade till exempelvis etniska grupper, religiösa program etc. Mindre nischade kanaler kan till och med utgöra det perfekta forumet för en annonsör som exempelvis vill nå en specifik målgrupp. För dessa annonsörer är denna mer precisa annonsering mer intressant och kostnadseffektiv än att spendera stora pengar på annonsplats i breda underhållningsprogram där man riskerar att slösa pengar på att nå en stor mängd människor där majoriteten inte är intresserad av vad företaget har att erbjuda. Den ovanstående aspekten av mångfald inbegriper även en spridning av programproduktionen över hela landet så att man får en mångfald av produktionsorter. Att sprida produktionen över hela landet är mycket kostsamt och ofta föga kostnadseffektivt. Därför är det mindre lockande för en kanal som TV3 att sprida produktionen av de få program som inte köps in från utlandet över hela Sverige och behöva bekosta en sådan stor organisation som skulle krävas för detta ändamål. Vad gäller programproduktionen gynnas mångfalden här av att en stor mängd utomstående tar del i produktionen samt att kanalerna i stor utsträckning anlitar producenter fristående från kanalerna själva. Kommersiell-TVs intåg på den svenska marknaden har lett till en uppsjö av mer eller mindre framgångsrika programföretag såsom MTG ägda Strix Television och Jarowski samt den globala jätten Endemol. Dessa företag är i princip tankesmedjor vars uppgift är att uppfinna nästa succékoncept. Företagen bidrar inte bara till att utveckla befintliga programtyper utan uppfinner även helt nya genrer. Dessa specialiserade företag bidrar till en mer utpräglad mångfald av idéer än vad som vore fallet om samtliga uppslag och idéer till programmen enbart kom från de etablerade kanalernas programansvariga. Vad gäller kvalitet bör kraven på detta genomsyra alla program, detta gäller faktaprogram såväl som underhållningsprogram. Här bör public service televisionen försvara sin individualitet och särskilja sig gentemot kommersiell-tv genom att våga gå sin egen väg och skapa kreativa och nyskapande program. Detta bör alltid göras med publikens olika önskemål och behov som enda incitament för produktionen. Detta står ofta i stark kontrast till kommersiell-tvs starkaste incitament, att generera vinst till aktieägarna, i motsatts till att förse tittarna med bra TV. Ett omfattande och variationsrikt utbud är alltså i allra högsta grad ett signum för kvalitet. Här måste public service-tv hitta en balans mellan att å ena sidan producera breda tittarsuccéer och å andra sidan smalare kvalitetsprogram av en mängd olika programtyper. I teorin skall public service tjäna alla medborgare och alla smaker men i praktiken sätter begränsade resurser och krav på hyfsade tittarsiffror begränsningar för många satsningar. Det är helt enkelt inte försvarbart att spendera licenspengar på program som ingen vill se, - oavsett hur väl programmet uppfyller kraven på mångfald och kvalitet. I dagens hårda konkurrenssituation behöver även public service-televisionen goda resultat i form av bra tittarsiffror att visa upp för sina uppdragsgivare för att kunna försvara sin existens. Detta kommer jag att gå in på närmare nedan. 50

51 Det är alltså även en aspekt av kvalitet att tittarna på bästa sändningstid såväl som annars har tillgång till de program de verkligen vill se. Det är en tittarnas rättighet att kunna kräva ett rimligt stort val av program på bästa sändningstid. Att enbart kvotera in smalare dokumentärer och filmer på udda tider av dygnet och fylla ut prime-time med frågelekar och dokusåpor är inte godtagbart. Det är public service skyldighet att i rimlig utsträckning kunna erbjuda en rik flora av olika programtyper på de tider då folk verkligen tittar på TV. En mycket viktig del av kvalitetsbegreppet är fördjupning. Att verkligen gå till botten i en fråga och sakligt och metodiskt undersöka något från alla sidor och ur olika perspektiv är ett grundläggande kvalitetskrav. Detta står i skarp kontrast till en ytlig granskning som endast skrapar på ytan av problemet/frågan som ibland är fallet i mindre seriösa kanalers nyhetsrapportering. Ofta har svensk public service beskyllts för att gå exempelvis regeringens ärenden och ideligen missgynna oppositionen. Huruvida denna kritik är berättigad eller ej skall jag inte gå in på här utan enbart säga att en fullständigt fri, rättvis och självständig massmedia är en av grundstenarna i ett demokratiskt samhälle. Detta måste gälla såväl för public service som för kommersiell- TV. Då kommersiell-tv har rätt att ta ställning i en fråga eller sympatisera med en viss politisk ideologi försvinner hela public service existensberättigande om tittarna inte anser att den erbjuder en korrekt och allsidig rapportering. Då är det inte lägre tal om en television i allmänhetens tjänst utan istället är det fråga om ett språkrör för vissa få. En slags Pravda-television som då förlorar all sin trovärdighet. I valet mellan kvalitet och kvantitet menar utredningen att public service alltid måste lägga tyngdpunkten på det förstanämnda. Så länge resurserna är begränsade och det är licensbetalarnas pengar som spenderas anser jag det bättre att se till att producera mindre antal timmar program av högre kvalitet istället för fler producerade timmar av genomgående sämre kvalitet. Jag själv anser att även objektivitet är en fundamental del av kvalitetsbegreppet. Kvalitet är även att så långt det är möjligt erbjuda tittarna objektiv, korrekt och saklig information. En kanal som strävar efter att betraktas som en kvalitetskanal måste alltid ha som ambition att tittarna i alla lägen skall kunna lita på kanalen och betrakta den som en mycket trovärdig källa för information. Tittarna skall alltid kunna lita på att kanalen, i rimlig utsträckning, gjort allt för att verifiera informationen innan man går ut med den och att exempelvis ett nyhetsinslag presenteras på ett opartiskt och objektivt vis. Detta så att tittarna sedan själva erbjuds möjligheten att tolka informationen och, om de vill, ta ställning. Public service speciella finansieringsformer samt de hårda regler gällande hur verksamheten styrs gör att risken för extern påverkan på dess innehåll minimeras. En kommersiell TV-kanals utbud kan till exempel styras av ägarintressen, vinstkrav och annan extern påverkan såsom politiska påtryckningar. Allt detta skapar frågetecken vad gäller kanalens oberoende och dess nyhetsredaktions verkliga redaktionella frihet. Hur trovärdiga är exempelvis TV4-nyheterna när de rapporterar om Bonnier företagen eller TV3s nyheter då de rapporterar om något annat företag i Stenbecksfären? Det skapas alltid frågetecken då ekonomiska/politiska intressen vägs mot vikten av en helt oberoende nyhetsrapportering. I tidningsvärlden där de flesta tidningar har en politisk färg/politisk agenda blir dessa trovärdighets problem ännu tydligare. Är Aftonbladets 51

52 bevakning av Socialdemokraterna eller Svenska Dagbladets bevakning av Moderaterna alltid helt objektiv och fullständigt trovärdig? Public service kritiseras ofta och mycket och i stort sett alla har en uppfattning om den. De många, hårda lagar och regler som reglerar verksamheten gör ofta att verksamheten blir till en kostsam byråkratisk koloss. Dessa regler är dock ofta nödvändiga för att säkra just de många och så oerhört viktiga kraven på mångfald och kvalitet i programutbudet samt trygga en stark, oberoende och helt fri television som särskiljer sig från kommersiell-tvs ofta förutsägbara och inte alltid högkvalitativa utbud. Begreppen kvalitet och mångfald är således två vida begrepp. För ett public serviceföretag är det av yttersta vikt att bolaget tar hänsyn till samtliga aspekter av begreppen som gåtts igenom ovan. För att berättiga dess existens bör här allmännyttiga bolag agera som föredömen. I desto större utsträckning de olika svenska public service företagen uppfyller dessa krav, desto större allmännyttigt värde är det som erbjuds deras uppdragsgivare. Samtliga nio miljoner av oss. 55 GRUNDTANKEN MED PUBLIC SERVICE Själva grundtanken i Public Service resonemanget genomsyras alltså av en ansvarstanke. Ansvar för att konstant upprätthålla en hög kvalitetsnivå och en stor mångfald. Ansvar för att förse allmänheten med korrekt och saklig information. Ansvar för att alla skall kunna ta del av utbudet och vara involverade i sändningarna. Ansvar för sändningar som står fria från externa politiska och kommersiella influenser. Ansvar för att bra program når ut till alla oavsett ens bakgrund och oavsett ens intressen. Alla smaker skall tillgodoses. Precis som bland annat Hadenius och Weibull och förre BBC chefen Reith menar är friheten och oberoendet från externa intressen av yttersta vikt. Detta oberoende skiljer public service från de kommersiella kanalerna vars utbud påverkas av ägarnas finansiella intressen. Då verksamheten är en allmän nyttighet skall alla medborgare ha samma rätt och möjlighet att nås av den. Den skall vägledas av vissa övergripande, generella samhälleliga målsättningar. Public service skall tjäna det demokratiska samhället och representera och främja demokratiska principer och värden. I och med den ökade kommersialiseringen av TV-utbudet framstår public service kärnuppgifter som viktigare än någonsin. Här bör verkligen television i allmänhetens tjänst sträva efter att skilja sig från mängden. Det förutsätts således att kommersiella kanaler inte klarar av att tillgodose dessa aspekter. Alltså faller det på public service lott att täcka dessa brister i TV-utbudet. Visst behövs television i allmänhetens tjänst. Visst fyller det en funktion. Public service fyller den lucka som blir över som de kommersiella kanalerna, utan tvång, inte ser som affärsmässigt lönsamt att täppa igen. Så visst har public service en viktig uppgift och ett klart berättigande. Samtidigt så anser jag att detta berättigande i viss mån försvinner ju djupare man går in på kommersiell TVs domäner. 56 DE NÖDVÄNDIGA TITTARFRAMGÅNGARNA Public service har kommit under attack från både höger och vänster. Dess verkliga existens bygger just på att det från allmänheten finns ett intresse och ett önskemål om 52

53 att bevara den allmännyttiga-tvn. Sveriges Television kommer bara att finnas så länge folk anser att dess program är värda att titta på. Kanske är det just tittarna som är SVTs livlina. När bolaget attackeras från politiker, samhällsdebattörer och andra kommersiella TV-bolag är det kanske just tittarsiffrorna som kommer rädda bolaget och dess framtida existens. SVT har de senaste åren radat upp tittarsuccéer och som jag tagit upp tidigare är t.ex. SVT1s tittarsiffror de högsta i landet. Om man dessutom ser till vilka program som får de högsta tittarsiffrorna är det just sport och lättsam underhållning, sådant som brukar vara de reklamfinansierade kanalernas kännetecken. Som Lusted skriver har denna genre oftast mött förakt från samhällets övre klasser. Även TV4s VD Jan Scherman har påpekat detta åtskilliga gånger. Det anses inte lika fint att vara en storkonsument av TV som att exempelvis vara en storkonsument av skönlitteratur. Innan man dömer ut den lättsamma underhållningen är det värt att lystna till bland annat Leif Aldals resonemang om att exempelvis SVT står och faller med denna genre. Att sända bred underhållning menar således vissa är nödvändigt för public service existens. I denna nya konkurrenssituation är det alltså uppenbart att SVT påverkats av den ökade konkurrensen och även valt att ta upp kampen om tittarna med de kommersiella kanalerna. Det är inte heller något man sticker under stol med. Frågan är dock om detta är rätt väg att gå. Ur en kvalitets- och mångfaldsaspekt finns det flera uppenbara för- och nackdelar. Det är just på detta område som konkurrensen från de kommersiella kanalerna satt tydligast spår på SVT, bolaget har tvingats förändra sitt utbud och erbjudande till tittarna. Jag håller dock till fullo med Aldal då han menar att public service gör rätt i att satsa hårt även på de breda, folkliga programmen. Det är helt enkelt så att bred underhållning drar stor publik medan smala faktaprogram, generellt sett inte gör det. För en TV-kanal är det av största vikt att en den går hem hos tittarna. Däri ligger dess existensberättigande. Utan en bred folklig förankring så riskerar public service att bli marginaliserad och förlora det så oerhört viktiga förtroendet bland allmänheten. Detta skulle utan tvekan leda till att public service ställning försvagas. Och med en svag television i allmänhetens tjänst är det lätt att föreställa sig att de kommersiella kanalerna skulle ta tillfället i akt att flytta fram sina positioner. Ironiskt nog är det alltså i mångfaldens och kvaliténs intresse att SVT framstår som marknadsledande även på den lättsamma underhållningens område. 57 ÖKAD LIKRIKTNING TV4 är Sveriges enda kommersiella public service-kanal och i genom sitt sändningsavtal åtar sig kanalen omfattande allmännyttiga förpliktelser. Enligt Kent Asps undersökning verkar dock TV4 vilja röra sig i en riktning mot ett mer renodlat kommersiellt utbud och man har således väsentligt närmat sig TV3s mångfaldsprofil. Kanalen betalar dyra pengar för förmånen att sända i det digitala marknätet och måste alltså dessutom låta staten lägga sig i hur verksamheten skall skötas. Dessa, för TV4 finansiellt betungande public service kraven kan i och med att det analoga nätet släcks ned 2008 delvis komma att försvinna. I samband med detta blir alltså andra kanaler, såsom möjligtvis TV3 och ZTV, tillgängliga för alla i det digitala marknätet. En tänkbar konsekvens av detta kan bli att kanalen ändrar profil. Varför sända dyra och inte särskilt 53

54 kommersiellt attraktiva program som lokal-tv nyheter, smala svenska filmer och kostsamma egenproducerade faktaprogram om man inte måste? En grundtanke bakom en kommersiell public service kanal såsom TV4 är ju att kanalen skall erbjuda tittarna ett seriöst alternativ som tävlar med SVT om tittarna och skall kunna öka den positiva konkurrensen bolagen emellan och sporra dem att göra bättre TV. Denna utveckling, om en av de största aktörerna steg för steg rör sig mot en försämrad mångfaldsprofil, skulle i sådana fall troligtvis leda till att både kvaliteten och mångfalden i utbudet minskade väsentligt. Den ökade antalet nya kanaler har definitivt satt press på SVT men oavsett vad man tycker om utvecklingen så kvarstår det faktum att företaget får ett högt betyg av svenska folket och tycks hävda sig utomordentligt i den hårda konkurrensen. De krävs inga ingående analyser av MMS tittarundersökningar för att konstatera vilken popularitet och förtroende Sveriges Television åtnjuter bland tittarna. Sett i ett internationellt perspektiv är SVTs tittarframgångar anmärkningsvärda. Kommersiell-TVs intåg på TV-marknaden har, som Hadenius och Weibull menar, betytt att public service ställning oftast försvagats avsevärt. Därför är det uppseendeväckande att SVT fortsätter att dominera tittarundersökningarna i sådan stor utsträckning. 58 STÖRRE UTBUD MEN INTE STÖRRE MÅNGFALD Vad gäller denna uppsjö av nya kanaler som sett dagens ljus de senaste åren tycker jag det är viktigt att påpeka att dessa inte nödvändigtvis har bidragit till en större mångfald för tittarna. Det har definitivt bidragit till fler val för tittarna i absoluta tal men inte alltid till mer mångfald i ett bredare perspektiv. Kommersiell-TV har alltså bidragit till ett större kvantitativt utbud inom vissa genrer men det är i huvudsak utbudets storlek som ökat, inte mångfalden. En av anledningarna till det är att man endast kan tala om ökad mångfald inom vissa områden. Vad gäller exempelvis nöje och sport har de kommersiella kanalernas framväxt tydligt satt hård press på public service-tv med sitt stora kanalutbud och kvantitativt sett omfattande sändningar. Inom andra områden är det sämre ställt. Program såsom nyhetssändningar, fakta- och samhällsprogram är dyrbara att producera och för att det skall bli finansiellt lönsamt för en kommersiell kanal att satsa på egen produktion av sådana krävs det att programmet når en stor mängd tittare. Då detta minst sagt är svårt att uppnå får det tyvärr ofta följden att de kommersiella kanalerna ägnar dessa områden mycket liten uppmärksamhet och här kan man inte tala om en ökad mångfald. Endast SVT och TV4 har riktiga nyhetsredaktioner medan svenskproducerade nyheter i de övriga kanaler knappt existerar. Den svenska marknaden är troligtvis alltför liten för att ha ytterligare konkurrerande alternativ utöver de redan existerande. Detta förbättras inte av att de helt kommersiella kanalerna idag endast har en hushållspenetration på runt två tredjedelar av landets befolkning att jämföra med de marksända kanalernas nästan hundraprocentiga täckning. Detta innebär att den potentiella marknaden för de satellit och kabelkanaler är i grova tal 2-3 miljoner svenska tittare mindre än de marksända kanalernas potentiella marknad. Produktionen av dessa program är kostsam och det blir svårt för de kommersiella kanalerna att erbjuda någon större mångfald och kvalitet i utbudet finansierad av en sådan begränsad annonsmarknad. Annonsintäkterna är helt enkelt för små för att 54

55 finansiera ett ambitiöst och dyrbart programutbud i ytterliggare kanaler. Däri finns det alltså en risk med det ökade antalet kanalerna som riskerar att få negativa konsekvenser för mångfalden och kvaliteten i det svenska TV-utbudet. Om vi antar att det finns en viss annonskaka för den svenska marknaden så säger enkel logik att utdelningen till varje enskild aktör blir mindre ju fler aktörer som är med och konkurrerar om tittare och annonsörer. Ju färre aktörer desto mindre konkurrens om annonsörerna. Om den potentiella tittarskaran för ett program minskar så minskar även de ekonomiska incitamenten för att spendera stora pengar på kostsamma allmännyttiga program. Ju fler som ska dela på kakan, desto mindre blir delarna. Och om varje del anses vara för liten för att en produktion skall löna sig så blir den helt enkelt aldrig gjord. Vad gäller nyhetsprogram kan man tycka att med de resurser som står SVTs nyhetsredaktioner tillhanda är det kanske inte så konstigt att svenska folket i så stor utsträckning väljer att få sina nyheter från SVT-koncernens nyhets program. Nyheter och fakta är ju ändå i viss mån public service TVs speciallitet. Mer överraskande tycker jag det är att koncernens bolag står sig så väl även när det gäller just lättsam underhållning, kommersiell-tvs traditionella territorium. När Fyran i mitten av talet lyckades gå om SVT1 och blev största enskilda kanal berodde det på att SVT försummade den breda underhållningen. Idag är SVT1 åter största kanal tack vare att man åter satt den breda underhållningen i fokus. Det kan dock få konsekvenser för kvaliteten och mångfalden i bolagets programutbud om SVT frestas att satsa alltför mycket på lättsam underhållning. Om man nu är lite cynisk kan man lätt komma till slutsatsen att SVT försöker säkra sin framtida överlevnad genom att rada upp höga tittarsiffror med hjälp av lättsam, publikfriande underhållning. Så när monopolet hotas och de gamla grå programtablåerna inte går hem så kanske bolagets livlina är just att gå ännu längre in på den lättsamma underhållningens territorium just för att kunna peka på höga tittarsiffror och popularitet som ett försvar för bolagets existens. Brittiska BBC är odiskutabelt en av de ledande företagen i världen på TV-området. Bolaget ligger i täten när det gäller allt från att producera lättsam underhållning till storslagna dramaproduktioner, för att inte nämna banbrytande dokumentärer och faktaprogram. Just BBC har sedan företagets grundande 1927 kommit att bli något utav den ultimata garanten för kvalitet, mångfald och seriositet. En förebild för andra mediebolag. 59 BRA PROGRAM KOSTAR Vad hindrar då svenska bolag att ta efter BBC? Det hela är naturligtvis en fråga om resurser. Som jag påpekat tidigare är Fri-TV visserligen fri, men ingalunda gratis. En logisk aspekt av den ökade konkurrensen på marknaden är att priset på inköp av program och evenemang stiger ju fler som deltar i budstriden. Att priserna drivs upp är naturligtvis negativt för alla kanaler men drabbar public service extra hårt då dessa inte har några möjligheter att följa med i budstriden. Konsekvensen blir naturligtvis att de kommersiella kanalerna köper rättigheterna. Om inte television i allmänhetens tjänst har råd att köpa in attraktiva rättigheter så kommer ju det naturligtvis leda till en brist vad gäller både mångfald och kvalitet. 55

56 För att public service skall kunna hävda sig mot de kommersiella kanalerna är det viktigt att bolaget får tillräcklig finansiering. Licensavgiften ger de statliga kanalerna ett väldigt försprång och just de ekonomiska resurser som står till förfogande är av stor betydelse för kanalens mångfald och kvalitetsnivå. Den hårda verkligheten är att bra TV kostar. Dokumentärer och nyheter har mycket höga produktionskostnader jämfört med exempelvis ett soffprogram och det krävs mycket stora resurser för att kunna hantera produktionen. Därför är det kanske orättvist att jämföra SVTs utbud av dokumentärer och faktaprogram med t.ex. TV3s. Om trean också hade en budget på fyra miljarder om året och inga omedelbara krav från ägarna på vinst eller höga tittarsiffror så skulle vi kanske få se en avsevärt större mängd sådana program i TV3. Kommersiell-TV i Sverige har inte dessa resurser, det har dock internationella aktörer som t.ex. Discovery Channel, CNN och The History Channel. Dessa är alla välrespekterade reklamfinansierade kanaler som för den saken inte kompromissar med kvalitet och definitivt erbjuder en stor mångfald i deras program tablåer. Finns det något som säger att dessa kanaler inte producerar lika högkvalitativa och viktiga program som public service-tv. Min åsikt är: nej, naturligtvis inte! 60 UTBUDET I KOMMERSIELL-TV Viasats kanalutbud är i varje fall svårslaget i antalet kanaler räknat. Många av dessa erbjuder lättsam underhållning i olika förpackning, det finns dock ett par temakanaler som har en tydligt mer seriös profil. Det är i några av dessa man kan skymta Viasats motsvarighet till television i allmänhetens tjänst. Där erbjuder företaget naturkanalen Viasat Nature och Viasat History som enligt bolaget är en kombination av antik och modern, samhällsfokuserad och kulturell och populär och seriös historia. En tredje kanal, Viasat Explorer, visar en blandning av äventyrsprogram, resor och modern teknologi. I villkoren för public service-kanaler brukar det ofta anges att ett visst utrymme av programtablåerna måste fyllas upp med inhemskt producerat material. Viasats svar är filmkanalen TV1000 Nordic som sänder svensk och nordisk film. Till detta kommer samhälls- och ekonomikanalen TV8 med sitt stora utbud av fakta, intervju- och debattprogram. Många av dessa kanaler sänder upp till 18 timmar om dagen och att dessa kanalers dokumentärer och program vore sämre än de som visas i dokumentärer sämre än public service motsvarigheter skulle vara ett djärvt påstående. Detta i sig kan nog upplevas som ett hot mot SVT och dess roll om renodlat kommersiell-tv kan erbjuda denna flora av program och dessutom göra det nästan dygnet runt samtidigt på flera olika kanaler. Det finns dock en avgörande skillnad. Viasat har inga folkbildande ambitioner. Man har heller exempelvis inga sändningstillstånd med krav på mångsidighet eller kvalitet. Det är helt och hållet upp till tittaren att själv välja om programmen är trovärdiga och av hög kvalitet samt om de fyller ett värde för honom eller henne. Bolaget sänder dessa kanaler för att tjäna pengar. Ett problem är här att den dagen en kanal inte visar lönsamhet så försvinner den. Oavsett dess kvalitet och vilket allmännyttigt värde kanalen gav. Sådan är verkligheten då Viasat eller andra kommersiella bolag oftast inte idkar välgörenhet. 56

57 Viasat ser sig gärna som en monopolkrossare och i uttalanden i press och TV söker man ofta poängtera att om det inte hade varit för att företaget bröt monopolet i Sverige genom att lansera TV3 på nyårsnatten 1987 hade det inte varit mycket till valfrihet att tala om i Sverige. Företagets bidrag till mångfalden verkar alltså vara genom den mängd nya kanaler och valmöjligheter kanalen öser ut över marknaden. Och få kan väl påstå något annat än att mångfalden och utbudet i det svenska TV-landskapet innan TV3s intåg var minst sagt torftigt. Kanske har bolagets viktigaste bidrag till mångfald och kvalitet i det svenska medielandskapet varit att man just bröt monopolet och banade väg för en ny sorts television och nya sorters förväntningar på vad TVmediet skall erbjuda. Detta har i sin tur tvingat, först och främst SVT, att bli mer konkurrenskraftiga och sporra företaget att ständigt söka förbättra sitt erbjudande till licensbetalarna. Denna konkurrens har kanske även gjort SVT medvetna om att det finns någon i kulisserna som är redo att ta över om inte Sveriges Television fullgör sitt uppdrag på ett fullgott vis. 61 STOR MÅNGFALD OCH HÖG KVALITET SKAPAR EN STARK PUBLIC SERVICE Ett starkt och, för allmänheten nyttigt, public serviceföretag måste alltså uppfylla hårda krav vad gäller kvalitet och mångfald. Den statliga utredningen Radio och television i allmänhetens tjänst nämner flera faktorer. Bland annat skall programutbudet utmärkas av en stor bredd vad gäller antalet programgenrer. Det innebär även att alla skall få komma till tals och att kanalen skall spegla hela samhället. Public service måste våga vara annorlunda. Public service utbud och erbjudande till sina tittare måste skilja sig från de kommersiella kanalernas utbud. Det är av yttersta vikt att allt ifrån underhållning till nyheter präglas av högsta kvalitet. Då kommersiell-tv ofta enbart vågar satsa på vinnande kort måste public service våga vara kreativ och nyskapande. Det är kvalitet. Liksom ett stort och variationsrikt utbud är kvalitet även att vara helt oberoende och förmågan och viljan att gå på djupet och noggrant och sanningsenligt granska olika samhällsfenomen. Oberoendet från kommersiella intressen skapar förutsättningar att göra detta. Kort sagt, att se till att samhällsnytta istället för vinstmarginaler. Den hårda konkurrensen från det stora antalet kommersiella kanaler har tvingat de svenska public service kanalerna att agera. I jakten på tittarsiffror kan det ibland vara lockande att tumma på de kostsamma allmännyttiga åtagandena som ofta kan upplevas hämma speciellt kommersiella public servicebolags utveckling. Därför är det inte förvånande att TV4 rört sig mer och mer mot ett kommersialiserat utbud. Företaget åtaganden gentemot staten verkar vara underordnat aktieägarnas krav på avkastning. Ett kommersiellt bolags främsta syfte är att tjäna pengar. Detta mål ter sig lättare att uppfylla med hjälp av lättsam underhållning än med smala faktaprogram. Mot den bakgrunden är utvecklingen inte överraskande. SVT har däremot stått sig väl mot den hårda konkurrensen från reklamkanalerna. Konkurrensen verkar till och med ha gynnat bolaget. Företagets produkt eller utbud ter sig idag utan tvekan inte bara på ytan visuellt mer attraktivt än tidigare utan säkerligen har bolaget även lärt sig en del från de kommersiella bolagen vad gäller exempelvis produktion, teknik, program-koncept etc. Konkurrensen har sporrat bolaget att utvecklas och förändras med sin omgivning till att bli ett modernt mediebolag. 57

58 Företaget erbjuder helt enkelt en bättre produkt idag än vad man gjorde tidigare. Med sin breda mångfaldsprofil och genomgående höga kvalitetsnivå uppfyller bolaget de krav som kan ställas på ett public service bolag år Det är av yttersta vikt att public service-televisionen aldrig ger upp sitt oberoende och sin objektivitet. En ytterligare aspekt av kvalitet är att tittarna känner tillit och förtroende för verksamheten. Partiskhet och vinklade nyheter är inte kvalitet. Tittarna måste kunna lita på att exempelvis en nyhet som presenteras i public servicetelevisionen har undersökts på ett grundligt innan den sänds och att båda sidor av en story visats samt att de inblandade fått komma till tals. Här har dock SVT en fördel i det starka förtroende som allmänheten har i bolaget. Det är upp till bolaget att även i framtiden förvalta detta förtroende på bästa möjliga sätt för att vi även i framtiden skall ha en stark television i allmänhetens tjänst. 62 SLUTSATS OCH SAMMANFATTNING Trots den hårda konkurrensen står sig SVT väl gentemot de kommersiella alternativen. 58

59 SVT upprätthåller ett stort programutbud och uppvisar en stark mångfaldsprofil. I den meningen sköter bolaget sitt public serviceuppdrag bra. Satsningar har gjorts, främst av SVT1, på bred underhållning för att inte tappa mark till konkurrenterna. Detta har visat sig vara lyckat. SVTs satsningar på nya digitala kanaler visar, även de, på höga ambitioner vad gäller mångfald och kvalitet i utbudet. TV4 däremot, har gått i en riktning mot en ökad kommersialisering av programutbudet. Kanalens mångfaldsprofil har tydligt rört sig i riktning mot TV3 och andra kommersiella kanaler samtidigt som Trean rört sig mer mot TV4. Fyrans satsning på digitala kanaler präglas i mindre grad av stora ambitioner vad gäller kvalitet och mångfald med en klar inriktning på lättsam underhållning. Kanalen har kommit att profilera sig främst genom lättsam underhållning på bekostnad av satsningar på fakta- och nyhetsprogram vilket lett till kraftig kritik där kanalen bland annat sagts vara på väg att förlora sin själ. TV3 kan sägas vara en tydlig underhållningskanal, däremot är bredden kanalen uppvisar på själva underhållningen mindre än både SVT1 och TV4. Viasat har naturligtvis inga public service-ambitioner. Företaget bidrar dock ändå, i viss mån, till en ökad mångfald genom dess olika temakanaler, där tittaren kan ta del av dokumentärer, nyheter etc. Sammantaget kan dessa smala temakanaler, i viss utsträckning, sägas stå för en stor mångfaldsprofil. Den lättsamma underhållningen som programgenre kritiseras ofta, men det faktum att SVT tvingats ta upp kampen om tittarna med främst denna programgenre som vapen är inget bolaget bör kritiseras för. Tvärtom är det viktigt att våra public servicebolag har en bred, folklig förankring med lyckade satsningar på program som ligger rätt i tiden. 59

60 63 KÄLLFÖRTECKNING 64 TRYCKTA KÄLLOR Aldal, Leif (1997) Utan bred underhållning ingen public service i Fichtelius, Erik (ed.), Public service i praktiken, Sveriges Radios Förlag, Halmstad, 1997 pp Andersson, Jan (2005) SVT har säkrat festivalmiljoner, Göteborgs-Posten, 16 februari Asp, Kent (1992) Demokratin och det journalistiska uppdraget i Asp, Kent (ed.) Uppdraget, Tidens förlag, Stockholm Asp, Kent (2004) TV4 börjar alltmer likna TV3, Dagens Nyheter, 29 april. Bonniers (2005) Bonniers Årsredovisning 2004, Stockholm Collin, Lars (2004) Ökad likriktning trots tydligare profilering, Svenska Dagbladet, 10 juni. Eriksson, Thord (2004) Scherman skär i nyheterna. Besparingar på TV4 möter hård intern kritik, Dagens Nyheter, 17 mars GRN (2004) Svenskt TV-utbud 2003, Granskningsnämnde för radio och TV, Rapport 13, Haninge. GRN (2005) Svenskt TV-utbud 2004, Granskningsnämnde för radio och TV, Rapport 17, Haninge. Gripenberg, Pia (2004) Fri-TV är inte gratis, Dagens Nyheter, 2 februari. Gummesson, Jonas (2004) TV4 är på väg att förlora sin själ, Dagens Nyheter, 11 mars. Hadenius, Stig och Weibull, Lennart (1999) Massmedier, Press, radio & TV I förvandling, Sjunde Upplagan, Albert Bonniers Förlag, Stockholm Holmqvist, Leif (2004) Kanalerna rasar mot must carry-förslaget i Resumé nr 1, 2004, s. 8 Ingen angiven författare (2005) Kommersiella TV-bolag vill förbättra sitt rykte, Göteborgs-Posten, 3 februari Ingen angiven författare (2004) Rosengrens adressbok ett klipp för Stenbeck, Svenska Dagbladet Näringsliv, 20 september. Jakobson, Anders (2004) I want my MTV, Nerikes Allehanda, 10 oktober Leijonhuvud, Jonas (2005) Jag vill ha mångfald, Svenska Dagbladet Näringsliv, 12 januari. 60

61 Lusted, David (1998) The Popular Culture Debate and Light Entertainment on Television, in Geraghty, Christine (ed.), The Television Studies Book, Arnold Publishing, London, pp MTG (2005) MTG Årsredovisning 2004, Stockholm Nilsson, Börge (2002) Mediemogulens affärer, Carlssons Bokförlag, Stockholm Pagrotsky, Leif (2005) Oroas av ägarkarusellen på TV4 i Resumé nr. 4, 2005, s.6 SVT (2005) SVT Årsberättelse 2004, Stockholm SOU 2005:1 (2005) Radio och TV i Allmänhetens Tjänst- Riktlinjer för en ny tillståndsperiod, Kommittén om radio och TV i allmänhetens tjänst, Stockholm 2005 TV4 (2005) Årsredovisning TV4-koncernen 2004, Stockholm 65 ELEKTRONISKA KÄLLOR Almamedia (2005) Tillgänglig: Referens upprättad: BBC (2005) British Broadcasting Corporation Tillgänglig: Referensen upprättad: EBU (2005a) European Broadcasting Union Tillgänglig: Referensen upprättad: EBU (2005b) Tillgänglig: Referens upprättad: EBU (2005c) Tillgänglig: Referens upprättad: Kunskapskanalen (2005) Tillgänglig: Referens upprättad: MMS (2005a) Mediemätning I Skandinavien AB Tillgänglig: Referensen upprättad: MMS (2005b) Tillgänglig: Referens upprättad:

62 MMS (2005c) Tillgänglig: Referens upprättad: MMS (2005d) Tillgänglig: 21 april 2005, Referens upprättad: MMS (2005e) Tillgänglig: Referens upprättad MMS (2005f) Tillgänglig: Referens upprättad MMS (2005g) Tillgänglig: Referens upprättad: MMS (2005h) Tillgänglig: Referens upprättad: RTÉ (2005) Radio Telefís Éireann Tillgänglig: Referensen upprättad: SVT (2005b) Sveriges Television AB Tillgänglig: Referens upprättad: SVT (2005c) Tillgänglig: Referens Upprättad: TV4 (2005b) Tillgänglig: Referens upprättad: TV4 (2005c) Tillgänglig: Referens upprättad: Viasat Broadcasting Corporation (2005) Tillgänglig: Referens upprättad: