Förekomst av pastöriseringsöverlevande bakterier i leverantörmjölk en fältstudie

Transkript

1 Branschintern Rapport nr Förekomst av pastöriseringsöverlevande bakterier i leverantörmjölk en fältstudie Anders Christiansson, Birgitta Svensson, Kerstin Ekelund, Mats Gyllensvärd och Inger Andersson Svensk Mjölk Forskning Telefon E-post fornamn.efternamn@svenskmjolk.se

2 Förekomst av pastöriseringsöverlevande bakterier i leverantörmjölk en fältstudie Anders Christiansson, Birgitta Svensson, Kerstin Ekelund, Mats Gyllensvärd och Inger Andersson Sammanfattning Förekomsten av pastöriseringsöverlevande bakterier har undersökts i tankmjölk från 46 gårdar geografiskt spridda över Syd- och Mellansverige. Gårdarna har besökts av rådgivare som ställt ett antal frågor enligt ett frågeformulär samt registrerat diskparametrar. Undersökningen har omfattat både mjölkningsrutiner, varmvattenkapacitet, mjölkningsanläggning samt diskningsutrustning, diskrutiner och vattenkvalitet. Vidare har diskresultatet bedömts visuellt. Bland de 45 gårdarna hade 14 mer än 200 pastöriseringsöverlevande bakterier/ml mjölk, som sattes som den nedre gränsen för hög halt. Variationsbredden var stor, från <10/ml upp till 38000/ml. älften av gårdarna med höga halter pastöriseringsöverlevande bakterier hade mer än bakterier/ml i totalantal, medan övriga inte hade anmärkningsvärt höga totalantal bakterier. öga halter pastöriseringsöverlevande bakterier påträffades företrädesvis vid gårdar med mjölkningsanläggningar överstigande 15 års ålder och vid gårdar utan diskautomat. Men problemgårdar fanns även bland stora gårdar med ny utrustning. Det fanns ingen skillnad mellan uppbundna besättningar och lösdriftsbesättningar. Temperaturen på diskvattnet efter avslutad cirkulationsdisk var av stor vikt för att förhindra pastöriseringsöverlevande bakterier. Vid sluttemperaturer över 45 C förekom höga halter pastöriseringsöverlevande bakterier i stort sett endast vid gårdar med svackor i ledningar eller dålig montering i övrigt. Andra gårdar som hade höga halter kännetecknades oftast av för låg start- och sluttemperatur ofta i kombination med för kort disktid samt i vissa fall även svackor. Gårdar med underhållsvärme hade sällan problem med pastöriseringsöverlevande bakterier. För att undvika pastöriseringsöverlevande bakterier är det viktigt att de rekommendationer för disk som finns i rådgivningen efterlevs. 2

3 Inledning Med pastöriseringsöverlevande bakterier avses bakterier som överlever lågpastörisering av mjölken vid 72 C i 15 sekunder. Pastöriseringsöverlevande bakterier har på senare tid blivit ett kvalitetsproblem vid mjölkpulvertillverkning. Kundkraven på mjölkpulver har ökat och många kunder kräver idag mindre än bakterier/g pulver, mot tidigare /g. De bakterier som påträffas i mjölkpulver är just sådana som överlever mjölkens pastörisering och sedan även torkningen. Eftersom bakterierna koncentreras vid torkningen innebär kravet på /g att mjölken får innehålla högst 1000 pastöriseringsöverlevande bakterier/ml. Det finns pulvertillverkande anläggningar som inte detta krav och tendensen vid en av dessa är att halten pastöriseringsöverlevande bakterier snarare ökar än minskar. Orsaken till höga halter av pastöriseringsöverlevande bakterier i pulver kan vara leverantörsmjölken (1) men även tillväxt i utrustning såsom pastörer och indunstare i mejerianläggningar (2). I en orienterande undersökning vid en driftsplats fann vi att höga halter pastörseringsöverlevande bakterier regelbundet påträffades i mjölk från vissa tankbilslinjer och där hos vissa leverantörer, som ständigt uppvisade höga halter. Problemen vid vissa gårdar kunde knytas till disken, men antalet gårdar var begränsat och det var svårt att tolka resultaten från vissa gårdar. Undersökningar gjorda under 1960-talet talade för att otillräcklig disk vid för låg temperatur vid den tiden var en viktig orsak (3, 4). Sedan dess har gårdarna blivit större, ny teknik har införts och diskmetoder/diskmedel har förändrats. Med tanke på de ökande kraven på mjölkpulver är det angeläget att få en bättre beskrivning av förhållandena på de gårdar i Sverige som idag har problem med pastöriseringsöverlevande bakterier i mjölken, så att lämpliga åtgärder kan sättas in. Denna fältundersökning gjordes för att beskriva nuläget. Studiens genomförande Undersökningen genomfördes i samband med en gårdsundersökning som syftade till att finna orsaker till varierande halter fria fettsyror i tankmjölk (5). Vi denna undersökning besöktes, kostnadsfritt för leverantörerna, ett femtiotal gårdar av rådgivare som med hjälp av ett frågeformulär och genom mätningar samt visuell inspektion skulle undersöka mjölkningsanläggningens funktion med hänsyn till risken för uppkomsten av fria fettsyror. Gårdarna fanns geografiskt spridda i södra och mellersta Sverige. De utvaldes så att hälften hade höga halter fria fettsyror och hälften låga eller normala halter. Vid besöket registrerades allmänna uppgifter om gården och mjölkningsanläggningen, samt andra parametrar av betydelse för frågeställningen om fria fettsyror, t.ex. utfodring, förekomst av sinkor m.m. Till frågeformuläret tillfogades dessutom ett antal frågor kring mjölkning, diskning och diskrutiner i mjölkningsanläggningen och visuell inspektion företogs. Frågeformuläret finns i bilaga 1. Bedömningar av rutiner gjordes på en skala 1-5, där 1 betyder mycket dåligt. 2 underkänt, 3 godkänt, 4 bättre än godkänt och 5 mycket bra. I de fall frågor besvarades med ja eller nej sattes ja=1 och nej=2. Tankmjölk från 46 av dessa gårdar analyserades med avseende på totalantal bakterier samt pastöriseringsöverlevande bakterier. Totalantalet bakterier analyserades på TGA efter inkubering vid 30ºC i 3 dygn. Vid analys av pastöriseringsöverlevande bakterier uppvärmdes ett provrör med 10 ml mjölk i ett vattenbad vid 77,5ºC tills temperaturen på mjölken nådde 73,8 C. Mjölken fick sedan stå ytterligare 15 sekunder i vattenbadet och kyldes därefter snabbt i kallt vatten. Temperaturen kontrollerades med en termometer i ett separat rör med 3

4 mjölk. Analys gjordes på BIA (Brain eart Infusion Agar) efter inkubering vid 30 C i 3 dygn. Före databehandling infördes alla resultat i Excel. Statistisk analys gjordes med SYSTAT version 9 (SPSS) och Unscrambler version 6.11 (Camo). För analysen klassificerades gårdarna med avseende på pastöriseringsöverlevande bakterier som gårdar med låga halter (<200/ml =) eller höga halter (>200/ml= ). Detta överensstämmer med amerikanska rådgivningsnormer där mjölkens innehåll av pastöriseringsöverlevande bakterier bör understiga 200/ml och där man bedömer att denna gräns kan klaras vid god hygien. Vid mycket god hygien kan <10/ml uppnås, se Resultat Figur 1 visar fördelningen av enkätresultat från ett antal av frågorna i enkäten. Y-axeln i figurerna visar antalet gårdar med ett givet resultat. Stor spridning erhölls både i halten pastöriseringsöverlevande bakterier mellan gårdarna (min.<10/ml, medel 198 och max /ml) och i totalantalet bakterier (min. 500/ml, medelvärde 7500 och max /ml). Antalet kor varierade mellan 6 och 157. Försköljningstemperaturen låg mellan 12 och 65 C med medelvärde 37 C. Starttemperaturen för disken varierade mellan 46 och 95 C med medelvärde 68 C och sluttemperaturen mellan 25 och 59 C med medelvärde 45 C. Disktiden låg mellan 4 och 25 minuter, medelvärde 11 minuter. Montering av mjölkningsanläggningen visade också stor variation från mycket dålig (1) till mycket bra (5). Det allmänna intrycket av disken redovisas också liksom storleken av varmvattenberedaren i förhållande till kapacitetsbehov, halt fria fettsyror i mjölken och bedömning av mjölkningsrutin. I tabell 1 ges grundläggande data för de olika gårdarna, fördelade med avseende på hög och låg halt pastöriseringsöverlevande bakterier. 14 gårdar hade mer än 200 pastöriseringsöverlevande bakterier/ml i mjölken, medan halterna var lägre för 32 gårdar. Antalet kor i de undersökta besättningarna varierade från 6 till 157 (Fig. 1). Både stora och små besättningar fanns i båda grupperna, liksom besättningar med uppbundna kor och med lösdrift (Tabell 1). Medelantalet kor i besättningar med höga halter pastöriseringsöverlevande var 41 medan medeltalet var 44 i gruppen med låga halter. I gruppen med hög halt () pastöriseringsöverlevande bakterier saknade 6 av 12 gårdar diskautomat och bland gruppen med låg halt () endast 5 av 32. Skillnaden var statistiskt signifikant (Fischers exakta test p= 0,03), se även tabell 3. Gårdar med antingen äldre diskautomater eller ingen automat alls var överrepresenterade i grupp (p=0,04 i Fischers test). I tabell 1 visas också storleken på varmvattenberedaren för gårdarna samt anges storleken i förhållande till bedömt kapacitetsbehov (skala 1-5). Inga tydliga samband kan ses. Endast ett fåtal varmvattenberedares kapacitet bedömdes otillräcklig och de förekom i båda grupperna. Skillnaden var inte statistiskt signifikant (p=0,4 i Fischers test). 4

5 Figur 1. Fördelning av resultat på olika frågor från enkäten Komplett set - istogram Plot, All Samples, og past og pastöriseringsöverlevande bakterier Komplett set - istogram Plot, All Samples, og tot og totalantal bakterier Komplett set - istogram Plot, All Samples, logantalkor og antal kor 5

6 Komplett set - istogram Plot, All Samples, Förskölj C Försköljningstemperatur Komplett set - istogram Plot, All Samples, Startemp Starttemperatur för disk Komplett set - istogram Plot, All Samples, Sluttemp Sluttemperatur för disk 6

7 Diskdata 2 - istogram Plot, All Samples, Diskttid Disktid, minuter Komplett set - istogram Plot, All Samples, Allm intr disk Montering av mjölkningsanläggning Komplett set - istogram Plot, All Samples, Montering Allmänt intryck av disken 7

8 Komplett set - istogram Plot, All Samples, vvb strl/kap Storlek på varmvattenberedare relativt kapacitetsbehov Komplett set - istogram Plot, All Samples, FFA alt fria fettsyror i mjölken Komplett set - istogram Plot, All Samples, Mjölkrutin Mjölkningsrutin 8

9 Tabell 1. Grundläggande data om gårdarna i undersökningen Svarsnr Pastöverlevande Antal kor Uppb/lösdrift Diskautom Ålder diskaut. Vvb liter Vvb storlek/behov FFA 5 7 U nej Finns ej , U ja , U nej Finns ej 100 0, ja , U nej Finns ej 90 1, ja , U ja , U nej Finns ej , U ja , U nej Finns ej , U nej Finns ej , U ja , ja , U ja , ja , U ja , U ja , U nej Finns ej , U ja , ja , U ja , U nej Finns ej , U ja , /U ja , U nej Finns ej , ja , U ja , U nej Finns ej , /U ja okänd , U ja okänd , ja , U ja okänd , U nej Finns ej , U ja , ja , ja okänd , ja ja , U ja , U ja , U ja , ja , ja , U ja , U ja , ja ,50 Pastöriseringsöverlevande bakterier: = hög halt (> 200/ml), = = låg halt (< 200/ml) Uppbundet/lösdrift: U=uppbundet, =lösdrift 9

10 Tabell 2. Korrelationer mellan pastöriseringsöverlevande bakterier, totalantalet bakterier och olika mätbara parametrar. Korrelationer med P<0.10 är markerade i tabellen PARAMETER OGPAST p OGTOT p OGPAST 1,00 - OGTOT 0,58 <0,0001 1,00 - OGVVBER -0,02 0,89-0,08 0,61 STARTTEMP -0,14 0,37-0,03 0,88 SUTTEMP -0,13 0,40-0,27 0,09 OGMJEDN 0,16 0,31 0,04 0,82 OGEDNDIAM 0,18 0,26-0,09 0,58 MONTERING -0,21 0,18-0,41 0,007 FÖRBE -0,04 0,80 0,03 0,83 STATUSAUT -0,20 0,28-0,35 0,052 FÖRSKOJ 0,12 0,48 0,12 0,45 MJÖKRUT -0,19 0,22-0,21 0,17 DISKMIN -0,25 0,10-0,14 0,39 DISKINTRYCK -0,34 0,03-0,53 0,001 OGTANKTEMP 0,17 0,26 0,002 0,99 FFA1 0,25 0,10 0,31 0,04 FFA2 0,22 0,14 0,22 0,14 P 0,24 0,14-0,09 0,57 D 0,05 0,76-0,02 0,91 SPENYGSUM -0,15 0,31-0,14 0,35 Tabell 2 visar korrelationer mellan olika kvantifierbara parametrar och halten pastöriseringsöverlevande respektive totalantalet bakterier. Korrelationskoefficienterna anger graden av samvariation mellan de olika parametrarna. Ett värde nära +1 eller 1 anger stark samvariation medan låga värden anger att samvariationen är liten. Det senare var fallet för flertalet mätparametrar (se exempel i Fig. 2). Den starkaste korrelationen förelåg mellan logvärdena för halterna av pastöriseringsöverlevande bakterier och totalantalet bakterier (r=0,58. p<0,001). Ett lågt p-värde anger att korrelationen är statistiskt signifikant. Vanligtvis anses p=0,05 eller därunder som signifikant korrelation. I övrigt var korrelationskoefficienterna för pastöriseringsöverlevande bakterier (logpast) låga. Det fanns ingen signifikant samvariation med enskilda parametrar som disktemperaturer, försköljningstemperatur, varmvattenberedarens storlek, längd och diameter på mjölkledningen, monteringen eller status för diskautomaten och log pastöriseringsöverlevande bakterier. årdhetsgrad (Dh) eller p på vattnet korrelerade inte heller med pastöriseringsöverlevande bakterier. Det fanns inte heller någon korrelation med förbehandling, rutiner vid spenrengöring (spenhygsum) och övriga mjölkningsrutiner. Endast diskintrycket (renhet vid diskkontroll efter disk) samvarierade signifikant med halten pastöriseringsöverlevande bakterier, men korrelationskoefficienten var låg, r= -0,34, p=0,03 (Tabell 2 och fig 2). För totalantalet bakterier fanns signifikanta korrelationer med montering av mjölkningsanläggningen (p=0,007), status för diskautomaten, diskintrycket och halten fria fettsyror i mjölken. I samtliga fall var dock korrelationskoefficienterna låga. I tabellen finns också markerat parametrar med p<0.1 vilket kan anses som tendens till signifikant korrelation. är fanns tiden för disk (log past p=0,10), samt sluttemperaturen för totalantalet bakterier (logtot p=0,09). 10

11 Figur 2. Exempel på korrelationer mellan olika parametrar och log halt pastöriseringsöverlevande bakterier r=0,58, p<0, (og tot,og pastöl) og totalantal 5 r = -0,34, p = 0, (Allm diskintryc,og pastöl) Allmänt diskintryck r = -0,13, p = 0, (Disktemp slut,og pastöl) Sluttemperatur vid disk 11

12 Tabell 1 visar också att andelen gårdar med höga halter fria fettsyror var förhöjd i -gruppen jämfört med -gruppen, och skillnaden var nästan statistiskt signifikant (p=0,055 i tabell 3). Urvalet av gårdar via halten fria fettsyror har alltså inte lett till någon underrepresentation med avseende på gårdar med förekomst av pastöriseringsöverlevande bakterier. I själva verket har urvalet sannolikt lett till att fler gårdar identifierades än vad som annars skulle skett vid ett slumpartat urval. En nackdel är dock att det trots detta inte finns lika många gårdar med högt och lågt pastöriseringsöverlevandehalt i undersökningen, som om urvalet skett efter förekomst av pastöriseringsöverlevande bakterier. Detta har försvårat utvärderingen, eftersom relativt få avvikande resultat erhållits vid undersökning av de olika frågeparametrarna. Det låga antalet signifikanta korrelationer för pastöriseringsöverlevande bakterier jämfört med totalantalet har sannolikt en viss förklaringsgrad i detta. Ytterligare en komplicerande faktor har varit att felaktiga/otillfredsställande resultat för olika parametrar fanns representerade både i gruppen med höga halter pastöriseringsöverlevande bakterier och i gruppen med låga halter och att det i flertalet fall inte kan skönjas några tydliga mönster, på grund av få värden. Med tanke på de relativt få felen har skillnader i förekomsten av fel i grupp och utvärderats med chi-square-test -varianten Fischers exakta test, som kan hantera låga värden i tabeller (6). I tabell 3 redovisas dessa data, samt vissa andra jämförelser mellan grupperna. Signifikant högre proportion fel i -gruppen än i -gruppen har markerats med gul (ljusgrå) (p<0,05). Vid grön färg (mörkgrå) är p<0.1 d.v.s. tendens till skillnad fanns. I denna utvärdering hade gårdarna i -gruppen jämfört med -gruppen signifikant lägre andel diskautomater, samt högre andel diskautomater äldre än 15 år och fler gårdar hade totalantal bakterier > /ml. En större andel gårdar med högt innehåll av pastöriseringsöverlevande bakterier i mjölken hade en sluttemperatur för disk understigande 45 C. Detta speglar sannolikt att det är svårare att kontrollera disktemperaturerna på äldre gårdar med sämre förutsättningar. Bland gårdarna med hög halt pastöriseringsöverlevande bakterier hade färre vakuumledning som var dränerbar än i -gruppen, vilket också troligen avspeglar mjölkningsanläggningarnas ålder. Andelen gårdar med starttemperatur för disk <70 C skiljde sig inte signifikant åt mellan grupperna och inte heller disktiden. Det fanns en tendens att en större proportion gårdar i -gruppen hade larm för vattentemperatur och larm för diskmedelsdosering, Detta beror på att det fanns flera gårdar med nyare anläggningar i grupp än grupp. Försköljningsvattnets temperatur skiljde sig inte åt mellan grupperna. Proportionen gårdar med kvarstående vatten i ledningarna var högre i -gruppen (p=0,075). Det gick inte att se skillnader i proportionen gårdar med bra eller dålig montering i - och - gruppen, troligtvis p.g.a. för få data. Inget samband kunde ses mellan spenrengöringsrutin eller mjölkningsrutin och halten pastöriseringsöverlevande bakterier. Beredning av mjölkersättning före disk kunde inte heller kopplas till hög halt pastöriseringsöverlevande bakterier. För flera andra parametrar fanns för få resultat, t.ex. byte av spengummi, hantering av tömningsproppar m.fl. för en rimlig utvärdering. Det är möjligt att flera av dessa parametrar som intuitivt kan kopplas till risk för pastöriseringsöverlevande bakterier skulle ha kunnat bli signifikanta om det funnits flera observationer i -gruppen. Varken vattenhårdhet eller frekvensen syradisk kunde förknippas med -gruppen. Bland inspektionerna för renhet var endast smutsig snuskburk (luftavskiljare) förknippad med en signifikant högre andel pastöriseringsöverlevande bakterier. Även här var antalet observationer få. Möjligtvis kan det finnas ett orsakssamband mellan snuskburkens smutsighet och förekomsten av pastöriseringsöverlevande bakterier i mjölken, men fler studier krävs för att avgöra detta. 12

13 Tabell 3. Jämförelse mellan olika faktorers förekomst på gårdar med hög () respektive låg halt () pastöriseringsöverlevande bakterier i mjölken. Utvärdering med Fischers exakta test. p- avser tvåsidig test, d.v.s. om det finns en skillnad mellan grupperna.. Ensidig test signifikans avser statistiskt säker (p<0,05) större eller mindre förekomst av parametrarna på gårdar med höga jämfört med låga halter bakterier. Parameter p Anmärkning Signifikans (ensidig test) Fria fettsyror >1 0,117 Fler bland 0,055 ösdrift 0,33 Färre bland edning av stål 0,49 Färre bland Antal kor < 20 0,52 Fler bland Vakuumledning ej dränerbar 0,05 Fler bland 0,025 Vakuumledning spolas 0,42 Få data Dålig spenhygien (spenhygsum 1-3) 0,66 Fler bland Dålig mjölkningsrutin (1-2) 1,00 Ingen skillnad Varmvattenberedarens kapacitet stor 0,46 Fler bland Varmvattenberedarens kapacitet för liten 0,40 Få data Varmvattenberedarens maxtemp >70 C 0,75 Ingen skillnad Mjölkersättning till kalvar bereds före disk 1,00 Ingen skillnad Diskautomat finns ej 0,065 Fler bland 0,03 Diskautomat äldre än 15 år 0,19 Fler bland 0,095 Dålig status på diskautomat (1-2) 0,30 Få data Underhållsvärme finns ej 0,10 Fler bland 0,05 arm vid felaktig disktemperatur 0,21 Tendens färre 0,10 bland arm vid felaktig diskmedelsdosering 0,15 Tendens färre 0,075 bland Dålig montering av mjölkningsanläggning 0,41 Få data (1-2) Bra montering (4-5) 0,512 Fler bland Kvarstående vatten i rör 0,149 Fler bland 0,075 Försköljningsvatten cirkuleras flera gånger 1,00 Ingen skillnad Försköljvattentemperatur >35 C 0,73 Ingen skillnad Starttemperatur för disk <70 C 0,32 Fler bland Temperatur vid diskens slut <45 C 0,04 Fler bland 0,021 Disktid < 10 minuter 0,73 Ingen skillnad Turbulent flöde vid disk 1,00 Få data Gummibyte enligt rekommendation 0,572 Få data Tömningsproppar förvaras torrt (ej i slutenhet) 1,00 Ingen skillnad, få data Byte av tömningsproppar minst var 14e dag 0,405 Färre bland Samma tömningspropp i alla disksteg 0,41 Fler bland Syradisk sällan (max 1 gång/månad) 1,00 Ingen skillnad Syradisk minst 2-3 ggr/vecka 0,50 Fler bland Vattenhårdhet > 18 1,00 Ingen skillnad Rena ytor 0,46 Färre bland, få data 13

14 Parameter p Anmärkning Signifikans (ensidig test) Allmänt intryck av slutenhetens renhet (1-2) 0,30 Få data, fler Bra intryck slutenhetens renhet (4-5) 1,00 Ingen skillnad Snuskburk ej ren 0,16 Fler bland 0,08 Disk av vätskefångare 0,21 Fler bland 0,10 Spengummin rena 1,0 Få data Totalantal > /ml 0,005 Fler bland 0,003 I tabell 4A har disktemperaturerna sorterats inom - och -grupperna efter stigande slutdisktemperatur samt därefter sorterats efter ökande diskttid. I samma tabell anges också totalantalet bakterier och halten pastöriseringsöverlevande bakterier, samt ytterligare några parametrar med relation till disk. I tabellen avses med siffran 1 ja och siffran 2 nej. I tabell 4B ges rådgivarnas kommentarer efter besöket. I grupp hade mer än hälften av gårdarna låg sluttemperatur (<45 C, markerat med gult (ljusgrått)) och starttemperaturen var oftast under 70 C. Disktiden var dessutom kort (< 10 minuter) på vissa gårdar. Som tidigare nämnts saknade många gårdar diskautomat och det fanns kvarstående vatten i ledning eller dålig montering på vissa. Av gårdskommentarerna framgår att flertalet av gårdarna också hade andra fel, såsom svackor, dålig montering, låg kapacitet på varmvattenberedare mm. Totalantalet bakterier översteg /ml på hälften av -gårdarna. Sammanfattningsvis finns rimliga förklaringar till de höga bakterietalen i alla fall utom gård 31. Gård 13, 28 och 52 är stora lösdriftsgårdar. Gård 28 hade för lite varmvattentillgång till huvuddisken, varför både start- och sluttemperaturerna blev relativt låga. På gård 13 fanns det kvarstående vatten i rör, i övrigt inga tydliga anmärkningar. Gård 52 hade för liten varmvattenkapacitet med följd att sluttemperaturen blev 42 C. Dock var startdisktemperaturen relativt hög. I grupp fanns det endast fyra gårdar, 16, 26, 47 och 48, som hade höga totalantal trots låga halter pastöriseringsöverlevande bakterier. Gårdarna 47 och 48 kännetecknades av låg sluttemperatur och vid gård 47 kvarstående vatten i ledning. Gård 47 hade 157 kor. Monteringen på gård 16 var mycket dålig och det fanns ingen diskautomat. Gård 26 hade inga anmärkningar som kan förklara det höga totalantalet. Varför dessa fyra gårdar ändå hade låga halter pastöriseringsöverlevande bakterier är oklart. Kvarstående vatten påvisades för övrigt bara på gård 34, men här var slut- och starttemperaturen hög och disktiden ganska lång, vilket kan ha lett till att anläggningen blivit bakteriefri och ingen tillväxt kunnat ske. Bland övriga gårdar hade majoriteten sluttemperatur >45 C efter disk och/eller relativt långa disktider. Gård 29, 40 och 57 hade låga halter pastöriseringsöverlevande bakterier trots låga disktemperaturer. Fig. 3 visar en s.k. principalkomponentanalys för gårdar med hög och låg halt pastöriseringsöverlevande bakterier med avseende på diskparametrar. Med principalkomponentanalys kan sammanhang mellan variabler i komplexa system med svåröverskådliga data klargöras. Analysen räknar fram nya variabler, s.k. principalkomponenter, som består av linjära kombinationer av de gamla variablerna. Variabler som ingår i de två principalkomponenterna (axlarna) är icke korrelerade. Den nedre figuren visar variablernas inbördes tyngd i de två principalkomponenterna, medan den övre figuren visar hur gårdar med hög eller låg halt pastöriseringsöverlevande bakterier fördelar sig i analysen. Ju högre tyngd desto längre ut ligger variabelnamnet. Variabler som ligger i motsatt sida av principalkomponentaxeln har motsatt tecken, d.v.s. när den ena är hög är den andra låg. Vid lågt värde på principalkomponent 1 förekommer inget kvarstående vatten, medan högt värde på denna variabel betyder närvaro av vatten. Analysen kan tolkas som att bakteriehalten är beroende dels av en kombination av start- och sluttemperatur, men också 14

15 förekomst av kvarstående vatten. Vid kvarstående vatten och/eller låg diskeffekt erhålls höga halter bakterier, d.v.s. där de tekniska förutsättningarna för disken är ogynnsamma. Den andra principalkomponenten bestäms av start och sluttemperatur på disk samt av disktiden, d.v.s. i princip den totala värmebehandlingen under disken. ång tid vid hög temperatur verkar alltså vara viktigt. Gårdar med hög sluttemperatur och lång disktid hamnar i den övre vänstra kvadranten, medan gårdar med låg starttemperatur och sluttemperatur samt kort disktid hamnar i den nedre högra kvadranten, där också majoriteten av gårdar med kvarstående vatten finns. I den nedre vänstra kvadranten hamnar gårdar med hög disktemperatur och relativt kort (men tillräcklig) disktid. alten pastöriseringsöverlevande bakterier vid den olika gårdarna kan alltså förklaras med en kombination av disktemperatur och tid samt förekomst av svackor/kvarstående vatten. Sammantaget verkar hög slutdisktemperatur och tillräckligt lång disktid vara avgörande för att förhindra förekomst av pastöriseringsöverlevande bakterier. Förekomst av svackor med kvarstående vatten i rör eller dålig montering tycks också förklara många gårdars situation. 15

16 Tabell 4A. Jämförelse mellan vissa diskrelaterade bedömningsparametrar för gårdar med hög och låg halt pastöriseringsöverlevande bakterier Svarsnr Pastöverlev. Starttemp Sluttemp Disktid Pastöverl Totalantal Antal kor diskautom Kvarst. vtn Montering allm diskintryck und.h.värme , , , ,

17 Tabell 4B Rådgivarnas kommentarer om gårdarna Svarsnr Kommentarer Pastöverlev. 7 Mycket dålig montering, packn. dåligt diskade, ej gummiabb, vvber liten storl/kap, maxtemp 60,slutemp Senaste service dec 01, ej byte gummidelar enl rek, mjölknrut 2, vvb storl/kap 3 max 63 krångel 20år, sluttemp baktanm*3, dåligt vatten, ventilation 2, disk 57/38, tid 4-5, syra 1g/v, 56 Dränering saknas, dåliga mjölknrut, diskaut 30år:3, sköljv 55!, slutemp 38, syradisk aldrig, hala ytor, snuskburk smutsig, 38 vvkap/storl 3, vatten i rör, ej turbulent, 28 Ej tillräckligt med vatten, huvuddisk 8 min, 52 vvb storlek/kap för liten, huvuddisk 9min, Dh <21, för klen rördimension, ingen service,mjölkför gummi okänt senaste byte, vvb storl/kap 3, maxtemp 62 ej automat ej slutskölj, diskintryck 2, 45 Sporer 1b, ny lagård 1998, senaste fullservice aug 00, ej diff. Vakum, kvarstående vatten inga tydl anm, förutom tömningsproppar, något låg startemp. bakt 3*20k, montering 2, syradisk 1g/v, slutsköljv 65!, celler los, Dh 21, svackor (3), ej turbulent, disktid 5, Bakt 2*40, mont 1 många svackor, service vid behov lantbr, gumibyte oregelb, avtorkn vid behov, vvb stl/kap 2, aldrig syradisk upprepade bakterieproblem, höga celler ibland, aldrig syradisk mont 2, ingen avtorkn, syradisk 1/mån, underdos diskm, disktid 13,disktemp mont 3, oregelb gummibyte, aut 2, smutsigt filter, sköljv temp 64, disk 70-28, Dh 15-20, bed mont 2 stigare, skjölv 57, disk 57-31, vvb str/kap 3, syra 5 ggr/år, allm intr 3, koli i vatten, disk 46-36, disktid 7 min, anm celler, koli 57, ej rek gummibyte, disktemp 52-38, förbeh 1, bed aut 2,, disk allm 2, disktid 13 Dh 15-20, aldrig syradisk, allm diskintr 3, Dh 15-20, ingen avtorkn, vvbstrl/kap2, disk 60-43, disktid 21 allm intr 4, underdos diskm, svacka delslinga, ej tillr vatten, ej rena ytor, disktid 16, bakt 40 1gg, syradisk 1/v, bed. mont 2, alm intryck, hög disktemp 66/52, sköljv in 65, syradisk 1/v, mont 2, ingen avtork, mjlkrut 1, syradisk 1/mån, disk 61/45, 20 min liten besättning, på väg att avveckla, fullserv 97, disktid 4, bakt 10-20, kravgård ordn o reda, anm celler, los, Dh 21, mont 3, fullserv okt 01, vtn i rör, syra 1ggn/v, anm celler, Dh 21, ej gummibyt enl rek, syra 1g/v, ingen avtorkning, underdos diskm, fullserv aug 00, ingen avtorkning, vvb storl/kap 2, felakt vattendof/diskm, slluttemp 50, underhållsvärme, disktid 20 min celler/baktanm, sporanm, ibland problem vatnkval, diskaut 2, sköljvtemp 45, underdos hög temp, anm. Vattenkval, syradisk 1 på 13 alk, Dh 3, höga celler ibland, vvb storl/kap 2, beläggn skarvar, ej gummibyte enl rek, höga celler ibland, sporanm, bedömmn mont 3, vvb storl/kap 2, aldrig syradisk, disk 70/52 Mkt välskött gård, noggrann bonde Dh 17, fullserv dec 99, ej turb,syra 3-2 ggr/mån, desinficerar efter disk 10min, Bed mont 1. Vvb storl/kap 2, desinf, slangar/gummin, allm intr 2, beläggn speng hala speng, beläggn tank,

18 Figur 3. Principalkomponentanalys med faktorerna start- och sluttemperatur vid disk, disktid samt förekomst av kvarstående vatten i ledning. 18

19 Figur 4. Principalkomponentanalys med faktorerna start- och sluttemperatur vid disk, underhållsvärme, disktid samt förekomst av kvarstående vatten i ledning. 19

20 Figur 4 visar en analys där även förekomst av underhållsvärme ingår i analysen. När underhållsvärme finns så borde den bidra till att minska halten pastöriseringsöverlevande bakterier. Den förklarade variansen (summan av X expl. i figurerna) ökar då från 32 till 36% vilken stöder hypotesen om temperaturens betydelse. Från tabell 4A framgår också att gårdar med underhållsvärme, t.ex. gård 37, 54 och 11 kan klara låga halter pastöriseringsöverlevande bakterier vid en lägre starttemperatur än 70 C om sluttemperaturen bibehålls hög. Gårdar med underhållsvärme hade med undantag för gård 45 mycket låga halter (Tabell 4). Figur 5 visar förhållandet mellan sluttemperatur för disk och halten pastöriseringsöverlevande bakterier för de olika gårdarna. Som framgår av tabell 2 finns inget signifikant samband mellan dessa parametrar (r= 0,13, p= 0,40). De två rätvinkliga linjerna i figuren anger sluttemperatur vid 45 C och halt pastöriseringsöverlevande bakterier om 200/ml (log 2,3). I den nedre högra kvadranten finns endast gårdar med låg halt och sluttemperatur över 45 C. Majoriteten av dessa har en startemperatur som överstiger 70 C (jämför tabell 4), alternativt finns underhållsvärme. I den övre högra kvadraten finns endast ett fåtal gårdar med hög halt pastöriseringsöverlevande bakterier, d.v.s. vid en sluttemperatur överstigande 45 C och en hög starttemperatur är risken för pastöriseringsöverlevande bakterier i liten. Nästan samtliga i denna kvadrant hade dålig montering (M2, montering 2), vatten i rör eller kort disktid (Td5, disktid 5 minuter). Till vänster om linjen och i den övre kvadranten finns gårdar med höga halter pastöriseringsöverlevande bakterier. Utmärkande för denna grupp är antingen låg starttemperatur för disken (Ds), kort disktid (Td), vatten i rör eller en kombination av ovanstående. Några avvikande gårdar finns i nedre vänstra kvadranten, som trots låg sluttemperatur inte har hög halt pastöriseringsöverlevande bakterier. Denna figur bekräftar det komplexa samspel mellan parametrarna som tydliggörs bäst i figur 4 och 5. Figur 5. Förekomst av höga halter pastöriseringsöverlevande bakterier (>log 2,3) vid olika sluttemperatur på disken Ds=disktemperatur vid start, Td=disktid, M=montering, Uhv=underhållsvärme 20

21 Slutsatser öga halter pastöriseringsöverlevande bakterier påträffades företrädesvis vid gårdar med mjölkningsanläggningar överstigande 15 års ålder och vid gårdar utan diskautomat, d.v.s. vid gårdar där sämre förutsättningar att styra disktemperaturen förelåg. Men problemgårdar fanns även bland stora gårdar med ny utrustning. Sluttemperaturen var av stor vikt för att förhindra pastöriseringsöverlevande bakterier. Vid sluttemperaturer över 45 C förekom höga halter pastöriseringsöverlevande bakterier i stort sett endast vid gårdar med svackor i ledningar eller dålig montering i övrigt. Andra gårdar som hade höga halter kännetecknades oftast av en kombination av för låg start- och sluttemperatur ofta i kombination med för kort disktid samt i vissa fall även svackor. Enskilda andra parametrar kunde misstänkas bidra till förekomst av höga halter på den enskilda gården, men var inte statistiskt signifikanta, med undantag för smutsighet hos snuskburken. Genom analys av pastöriseringsöverlevande bakterier kunde gårdar identifieras där diskprocessen var otillfredsställande utan att totalantalet bakterier gav någon signal om detta. Det är anmärkningsvärt att flera stora lösdriftsgårdar befann sig bland dem som hade höga halter pastöriseringsöverlevande bakterier. En väl fungerande kontroll över diskparametrarna verkar vara kritiskt för att förhindra pastöriseringsöverlevande bakterier. Detta borde undersökas ytterligare för att kontrollera om den rekommenderade temperaturgränserna i dagens rådgivning ger tillräcklig säkerhet. Denna undersökning gjordes inte på ett representativt urval gårdar, så tillvida att förekomst av fria fettsyror var ett urvalskriterium. För att få en bättre bild av förekomsten av pastöriseringsöverlevande bakterier i svensk leverantörmjölk borde en undersökning av slumpmässigt utvalda leverantörer göras. Med tanke på att mjölkgårdarna i Sverige blir allt större kan det finnas anledning att ytterligare studera förekomsten av pastöriseringsöverlevande bakterier på sådana gårdar inom en sådan undersökning. Referenser 1. Svensson, B Pastöriseringsöverlevande bakterier. En litteraturstudie. Svensk Mjölk rapport Christiansson, A. & Nilsson, J Bakteriologiska problem i samband med drift av värmeväxlare och annan utrustning. Svensk Mjölk rapport Thomas, S.B., Druce, R.G., Peters, G.J. & Grifftihs, D.G Incidence and significance of thermoduric bacteria in farm milk supplies: A reappraisal and review. Journal of Applied Bacteriology 30: Mackenzie, E Thermoduric and psychrotrophic organisms on poorly cleansed milking plants and farm bulk milk tanks. Journal of Applied Bacteriology 36: Andersson, I. & Gyllenswärd, M Fältmässig undersökning av gårdar med höga respekttive normala halter av fria fettsyror i mjölken. Svensk Mjölk Forskning. rapport 7024-I. 6. Bailey, N.T.J., Statistical methods in biology. 1975, ondon: odder & Stoughton td. 21

22 Enkät vid gårdsbesök FFA-projekt BIAGA 1 Besöket ska ske när det finns minst ett mål i tanken. Är frågan otydlig eller du anser att din tolkning behöver förklara, notera så mycket som möjligt! Under flera rubriker önskas en bedömning. Bedömningen görs på en skala 1-5 som betyder följande: 1. Mycket dåligt. 2. Underkänt 3. Godkänt 4. Bättre än godkänt 5. Mycket bra Namn: Adress:.. everantörsnummer:. Telefonnummer: Besöksdatum: Mejeriuppgifter Mjölkkvalitén (ev anmärkning): Celler Bakterier &S Sporer Urea Vattenkvalitet: eterotrofa Koli E-koli årdhet p ar tankplacering & utlopp anpassats till en högre pumphastighet? ämtas mjölken varannan dag: Mjölkmängd per hämtning: liter Kommentarer: 22

23 Gårdsuppgifter Uppbundet ångbås / kortbås ösdrift Varm / Kall -igger mjölkgropen inne i lösdriften eller i separat byggnad? i lösdrift / separat byggnad Ventilationen upplevs (utifrån förutsättningar utomhus): ar mjölkkorna släppts på bete vid besöket? Finns en uppgjord foderstat: Baseras foderstaten endast på typfoderlistans analysvärden? Baseras foderstaten delvis på aktuella analyser? Följs den uppgjorda foderstaten: Är besättningen med i utfodringskontroll: Är besättningen med i kokontroll: Antal mjölkningar per dag: 2-3 Är besättningen med i individjuver? ur mjölkas höga cellhaltskor (t ex sist)?.. Speciella mjölkningsrutiner för lågmjölkare? När sinläggs korna (mjölkmängd):..kg/dag Mjölk från kor man långsamt sinlägger? Tank / kalvar annat: Antal kor i resp avkastningsintervall vid besöket: Sinkor..st 1 5 liter / dag..st 6-10 liter /dag..st liter /dag..st liter /dag..st >30 liter /dag..st Totalt antal mjölkkor?..st Kommentarer:

24 Mjölkningsanläggning Typ och fabrikat:. Skissa mjölkledningen, markera svackor, ange lutning och ev. baklut. Delslingans längd meter Total längd meter Dimensioner: Mjölkledning mm (Ringa in alternativ: glas / plast / rostfritt) Vakuumledning Stamledning mm Kranledning mm uftavsk ledn. mm Slutenhet liter Allmänbedömning gällande montering: Kommentarer:. Vakuumledning Finns fungerande dräneringsanordning? Spolas vakuumledningen regelbundet? 24

25 A. Vakuumnivå (anläggningsvakuum) Obelastad anläggning Vakuumsystem (Vr) före reng av reg kpa efter kpa Vakuummeter 1 Vakuummeter 2 Vp (A2) kpa kpa Vr, A2 Vm A1 Anläggning: Fabrikat Vakuumpump Regulator typ antal st Ringkoppling ml vl Antal organ st Spengummi nr Rek bytesint arb mj del Spenkoppscentral Pulsator typ Avtagare typ Stigare st cm Fällbar bygel st yfthöjd cm Sista fullservice B. Vakuumnivå (arbetsvakuum) Belastad anläggning Vakuumsystem kpa (Vr) C. Kapacitetsmätningar Obelastad anläggning, blockerad regulator (mäts vid arbetsvakuum) 1. Vakuumpumpens kapacitet l/min (Vp) 2. Vakuumsystem ( - mjölksystem) l/min (Vr (A2)) 3. Vakuumsystemets läckage (1 2) l/min 4. Vakuumsystem + mjölksystem l/min (Vr, (A2)) 5. Mjölksystemets läckage (2 4) l/min D. Spenkoppscentraler Organ nr Tot luftins (l/min) äck central (l/min) uftinsl (l/min) äck ventil (l/min) D. Reservkapacitet Belastad anläggning, arbetsvakuum l/min (Vm, A1) 25

26 Service Fullservice (ISO-mätning, O-ringar, mm) Senaste fullservice (år-mån):.. Vem utförde servicen (Deaval, SAC. etc)? Delservice (ej komplett ISO-mätning, O-ringar, mm) Senaste delservice (år-mån):.. Vem utförde servicen (Deaval, SAC, lantbrukaren, etc)? Annan löpande service Finns abonnemang på gummidelar? Byts gummidelarna enligt rekommendation? Datum för senaste byte av spengummin:. Senaste byte av övriga mjölkförande gummidetaljer: Senaste byte packningar vid mjölkkranar och rörkoppel:.. Senaste byte av vakuumslangar: Trasiga delar finns det?.. Utbyggnad av anläggning ar anläggningen byggts ut de senaste: >9 år Vem utförde utbyggnaden? (Deaval, SAC, lantbrukaren, etc)? Är anläggningen uppmätt enl ISO? ar disken / diskautomaten anpassats till utbyggnaden? 26

27 Mjölkningsrutiner Anslut MK4 till spenkoppscentralen på ett organ och mät under mjölkningen. Notera viktiga händelser (med tidpunkt) såsom avsparkningar, luftinsläpp, mm. Antal ordinarie mjölkare: annat antal: Finns en standard mjölkrutin som alla ska följa? Följs standardrutinen av alla? Förekommer det andra ej ordinarie avbytare? Ja (antal:..)/ Nej Vad ingår i den vanligaste mjölkningsrutinen? Ingen avtorkning Torrt papper Engångsduk Bomullsduk Tvåfacksspann Tvållösning Torkas spenspetsen speciellt? Görs urmjölkning Används spendopp / spray? Används spensalva? Används speciell rutin för nykalvade kor? Tid för förbehandling? 15 sek / 30 sek / 45 sek / 1 min annat:. Förbehandlas flera kor i taget Ja (antal:..) / Nej Förekommer stora luftinsläpp vid påsättning? Förekommer stora luftinsläpp vid avtagning? Bedöm mjölkningsrutinen, jmf allmän rekommendation? Beskriv mjölkningsrutinen med dina ord: 27

28 Mjölktanken Fabrikat: Typbeteckning: Volym: Tanktermometerns temperatur vid besöket?. o C Temperatur med kontrolltermometer?. o C Antal mål i tanken vid besöket: mål; Annat:... Tid för kylning besöksdagen:..tim..min Tid till 4 o C vid normal kylning? 1 tim - 2 tim - 3 tim - 4 tim annantid:.. Är tanken försedd med intervallkylning eller kylreducering? Startas omröraren vid första målet efter disk när omröraren är täckt? Om nej, startas omrörarens direkt vid mjölkningens början? Bildas is vid kylning av första mjölken? Ja (lite kristaller mycket) / Nej Fyllning av tanken? Bottenfyllning - toppfyllning Vid toppfyllning: Finns ett dykrör (jmf t ex endast slang)? Mynningens placering: nära botten mellanhögt - högt Rinner mjölken efter tankväggen? Om dykrör, är det skadat eller ändstött? Är skumbildningen normal (som en knytnäve) vid besöket? Finns synliga smörklumpar i tanken? Silstrumpa Typ, fabrikat:. Återanvänds eller byts silostrumpan: återanvänds / byts varje gång Om återanvändning: Återanvändning sker vanligen: ggr, annat: Diskas / rengörs silostumpan mellan mjölkningarna? ur rengörs silostrumpan?. 28

29 Förkylning Finns det förkylare? Typ av förkylare? Plattkylare / rörkylare Ingår förkylaren / värmeväxlaren i ordinariedisksystemet? Demonteras / rengörs förkylare regelbundet? Om ja hur görs detta? Övriga synpunkter 29

30 Diskning & diskrutiner Varmvattenberedare Antal liter: Storlek relativt behov (kapacitet) ögsta temperatur (inställning och mätning vid besök):.. o C Används varmvatten till beredning av mjölkersättning? Ja / nej När bereds mjölkersättningen till kalvarna? Före disk / efter disk Vattentillförsel Egen vattenbrunn? Ger brunnen tillräckligt med vatten? Kommunalt vatten? Är det tillräckligt tryck i vattensystem under disk? Kommentarer (t ex extratank el bassäng):. Diskautomat Finns diskautomat? Typ och fabrikat (ventilstyrd eller volymstyrd):. Ålder / tillverkningsår:.. Bedömning av diskautomaten: Är diskvattenmängden? volymstyrd / ventilstyrd Ger automaten rätt vattenmängd? När rengjordes / kontrollerades tilloppsfilterna senast:.. ar diskautomaten krånglat? Ja / nej Vad har krånglat? Underhållsvärme, finns det? Ja / nej arm vi felaktig temperatur? Ja / nej arm vid felaktig dosering? Ja / nej 30

31 Rutiner före mjölkning avseende diskanläggningen Står det vatten i rörledningen mellan mjölkningarna? Står det desinfektionsmedel i rörledningen mellan mjölkningarna? Kemikalie (namn, aktiv substans, dosering):.. Görs försköljning före huvuddisk? Sköljvattnets temperatur (fastbränt protein / kvarvarande fett):.. o C Cirkuleras vattnet en eller fler gånger vid försköljning? 1ggr / flera ggr Cirkulationsdisk (huvuddisk) Diskas det efter varje mjölkning? Vattentemperatur i början:.. o C Vattentemperatur efter avslutad cirkulationsdisk:.. o C Kontrolleras disktemperaturen regelbundet? ur ofta kontrolleras temperaturen och med vad?.. Bildas vattenproppar i hela mjölkledningen? Är diskvattenflödet turbulent / förflyttar sig propparna fort? Finns Trombon eller släpps luft in för högre diskeffekt? Används differentierat vakuum vid disk och mjölkning? Disktid (huvuddisk): min ur ofta används syradiskmedel? ur ofta används alkaliskt diskmedel? Används flytande diskmedel? ur kontrolleras doseringsmängden av flytande diskmedel? Används pulverdiskmedel? Om ja: är facket tomt efter avslutad disk? Slutsköljning Vattentemperatur:.. o C Vattentemperaturen är mätt under slutsköljningens: början / mitten / slutfas Tid:.min 31

32 Diskkontroll av anläggningen Allmänt intryck av slutenhetens renhet? Är ytorna rena (sträva / hala)? Finns vätskefångare ( snuskburk )? ur ser den ut (smutsig / ren)? Diskas vätskefångare? Görs vätskefångare ren regelbundet manuellt Är spengummina rena och ej hala? Om möjligt: Är mjölktanken visuellt ren? Diskmedel Fabrikat Flytande Kombi Syra ut Annat / vad? Fast Verklig dosering: dl/ 10 liter Jämför verklig dosering med rekommendation (m.a.p. vattnets d) Rekommenderad dosering: dl / 10 liter Växeldisk regelbundet? Tömningsproppar Används samma propp till försköljning, diskning och eftersköljning? Förvaring i slutenhet (vått): Förvaring i separat stålkorg (torrt) Rengörs propparna extra förutom vid diskning? Bytesintervall: varje vecka / varje mån / annat såsom: Speciella rutiner för tömningsproppar efter behandlade kor: Om Ja, vilka rutiner:.. 32

33 Spannmjölkning (om mjölken hälls i tanken) Diskningsrutiner: Tid innan mjölken töms i mjölktanken:. tim. min När töms spannen: direkt efter mjölkningen eller när alla är fulla? Direkt /alla fulla Silas mjölken genom en silvadd i mjölktratt? I vilket skick är mjölktratten? bra / skaplig / dålig Om ej i braskick, är den: rostig / sprucken / annat:. Allmäna kommentarer: 33