OM DET BLIR FEL. Bakterietal. December

Transkript

1 OM DET BLIR FEL Bakterietal December

2 Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av detta häfte får reproduceras i någon form eller på något sätt utan tillåtelse från utgivaren. Illustrationer där inget annat anges: Ewert Ohlsson Teknisk produktion och tryck: Eskilstuna Offset AB, Eskilstuna

3 Förord Förord Konsumenterna har stort förtroende för svensk mjölk och svenska mjölkprodukter. Det kvalitetsarbete som krävs för att bibehålla och utveckla detta startar redan på gården där mjölken produceras. Här är det många praktiska åtgärder som mjölkproducenten skall vidta i det dagliga arbetet. På uppdrag av mejeriföreningarna utvecklar Svensk Mjölk förslag till hjälpmedel som mjölkproducenten behöver för att producera mjölk av hög kvalitet. I en så mångsidig biologisk process som mjölkproduktionen är, finns det tillfällen där man trots ett kvalitetssäkrat arbetssätt inte uppnår önskvärda mål. I materialet Kvalitetssäkrad mjölkproduktion finns delavsnitten Om det blir fel. Dessa avsnitt kan man använda som hjälpmedel för att hitta möjliga brister och få förslag till lämpliga åtgärder i en sådan situation. Materialet Om det blir fel Bakterietal ger förslag till var i mjölkproduktionen och mjölkens hantering på gården orsakerna till höga bakterietal i mjölken kan finnas. Här finns också rekommendationer till de åtgärder man bör vidta för att snabbt komma till rätta med problemen. Om det blir fel Bakterietal har författats av lantmästare Eva Norberg, Tumba. Gun Olsson, Arla Medlemmar, Göteborg, har aktivt hjälp till att få fram materialet. Många goda och värdefulla och konstruktiva synpunkter har kommit från Anders Christiansson, Svensk Mjölk, Lund; Gösta Milan, Arla Mejeri, Linköping; Reijo Edorsson, Arla Medlemmar, Malmköping, Karin Thunberg, Kalmar Tjust Husdjur, Kalmar och Håkan Myresten, Alfa Laval Agri, Södertälje. Vi tackar för deras medverkan. Stockholm i november 1999 Bengt Everitt Projektansvarig I samband med nytryckning har texten uppdaterats. Revideringen har gjorts av Anders Christiansson, Mats Gyllensvärd och Torkel Ekman, samtliga på Svensk Mjölk, i samarbete med undertecknad. Hållsta, december 2003 Margareta Emanuelson 3

4 Innehåll Innehållsförteckning Inledning... 5 Sökvägar... 6 Möjliga orsaker till höga bakterietal... 6 Mjölkningsanläggningen... 6 Diskrutiner... 7 Mjölkanläggningens kondition Allmänna råd för att få bort beläggningar i mjölkningsanläggning och kyltank.. 14 Mjölkkyltanken Kylning Mjölkens temperatur i kyltanken Diskning Hygien i stall och mjölkrum Mjölkningshygien och mjölkningsteknik Juverstörningar Lästips Allmänt Hur fungerar rengöringsmedel? Analysmetoder för bestämning av totalantalet bakterier Lästips Faktaruta

5 Inledning Inledning Totalantalet bakterier är ett mått på leverantörmjölkens hygieniska kvalitet och är en indikator på de hygieniska förhållandena på gården. Hygienen i samband med mjölkningsarbetet, kylningen av mjölken samt mjölkens hantering har avgörande betydelse för hur många bakterier som finns i mjölken. Som ett komplement till totalantalet bakterier ingår i mejeriföretagens kvalitetsprogram analys av sporer (Clostridie och Bacillus cereus). Dessa bakterier är produktförstörande och därför särskilt oönskade. Värmetoleranta bakterier som har betydelse för mjölkpulverkvaliteten är också oönskade. Nymjölkad mjölk från friska kor är nästan fri från bakterier. De bakterier som utifrån kan tränga in genom spenkanalen, avlägsnas till största delen med förmjölkningen. Så snart mjölken kommer i kontakt med mjölkningsutrustningen och utsidan av spenarna i samband med mjölkningen, ökar antalet bakterier. 5

6 Sökvägar/Möjliga orsaker till höga bakterietal Sökvägar Sökvägar för att hitta orsaker till höga bakterietal ett häfte att göra noteringar i Orsakerna till höga bakterietal är oftast kopplade till mjölkningsanläggningens och kyltankens hygien samt kyltankens funktion. Det finns dock även andra faktorer som kan bidra till förhöjt bakterietal i mjölken. 1. Starta med att, genom att besvara frågorna i materialet, se om Du kan ringa in orsakerna. Beroende på om ökningen av bakterietalet har skett plötsligt (t ex från bakterier/ml ena provningstillfället till bakterier/ml vid nästa analys) eller långsamt (10 000, , och bakterier/ml) kan orsakerna variera. Se tabellen. 2. Diskutera med detta material som underlag möjliga åtgärder tillsammans med Din rådgivare. Vidta föreslagna åtgärder. I materialet finns ett antal cirklar med olika färger som ger möjlighet att pricka av olika orsaker till höga bakterietal. Är en varningssignal och de åtgärder som föreslås bör genomföras. Är en kontrollpunkt eller en påminnelse att beakta! Avser att det är OK. Möjliga orsaker till höga bakterietal Plötslig ökning Långsam ökning Möjlig orsak kylningen av mjölken fungerar ej mjölkningsanläggningens kondition byte av vattentillförsel eller förorening av vattenkällan juverhälsostörning mjölkningsanläggningens kondition beläggningar i mjölkningsanläggningen och/eller mjölkkyltanken ej tillräckligt med varmvatten 6

7 Mjölkningsanläggningen Mjölkningsanläggningen Diskningsrutiner En vanlig orsak till höga bakterietal är en dåligt diskad mjölkningsanläggning inklusive mjölkkyltank. Förekommer tillräcklig mängd psykotrofa bakterier i mjölktanken kommer de snabbt att föröka sig och så småningom att dominera bakteriefloran. För ett fullgott diskresultat kräva att följande faktorer är rätt: Disktemperatur Disktid (Rätt diskprogram) Diskmedel (Typ och dosering) Mekanisk effekt (Proppbildning och vattenmängd) Vad händer under diskningen? Mjölk och mjölkrester måste diskas bort i tre steg: 1. Försköljning med ljummet vatten (35 40 C). Här försvinner det mesta av mjölkresterna. Sköljvattnet ska inte cirkulera utan skickas direkt ut i avloppet. 2. Cirkulationsdiskning med disklösning. Här tvättas fett- och proteinrester bort. För bästa diskresultat skall, med vanligen förekommande diskmedel, temperaturen hålla minst C under diskfasen. Diska 8 10 minuter vid den angivna temperatuen. Vattentemperaturen måste vara hög i början; mellan 80 och 90 C. När diskningen är klar får inte temperaturen ha sjunkit lägre än till 42 C. Om temperaturen är lägre kommer fettet, som varit löst i disklösningen, att börja stelna och fällas ut. Det känns på t. ex. spengummin som en glatt hinna. 3. Eftersköljning med kallt vatten. Om det finns disklösning kvar, spolas den bort nu. Till viss del kan samma effekt fås genom olika kombinationer av faktorerna. Alkaliskt diskmedel: Syradiskmedel: Kemikalie med högt ph (=basiskt). Tar bort fett och protein. Kemikalie med lågt ph (=surt). Tar bort kalkavlagringar, mjölksten och proteiner. Gott om varmvatten för disk av mjölkningsutrustningen är en av flera viktiga förutsättningar för god mjölkkvalitet. Glöm inte heller att räkna med varmvatten för fodermjölk och den personliga hygienen. Tänk på att en beredare bara lämnar 60% av angivet literantal med rätt temperatur. Temperaturen faller nämligen då nytt vatten kommer in i beredaren. Termostaten slår från och till, först värms vattnet upp till 70 C men sedan värms vattnet återigen först temperaturen understiger 67 C. Är varmvattenberedaren dimensionerad efter JA NEJ mjölkningsanläggningens storlek? 7

8 Mjölkningsanläggningen Är temperaturen på diskvattnet över 42 C efter JA NEJ avslutad cirkulationsdisk? Kontrollera varmvattenberedarens funktion och kapacitet. Vid behov kontakta Din serviceman. Är det tomt på diskmedel i påfyllningsfacket efter JA NEJ avslutad cirkulationsdisk? Diskmedel kvar i påfyllningsfacket kan innebära fel på diskautomatens diskfunktion så att vattnet ej kommer i cirkulation. Kör en diskning och kontrollera att rätt vattenmängd fylls på enligt leverantörens instruktioner och cirkulerar rätt. Vid automatisk påfyllning av flytande diskmedel, kontrollera att påfyllningen fungerar och att vattnet passerar påfyllnadsfacket för diskmedel. Om det är fel, kontakta Din serviceman. Kontrollera disklösningens temperatur i början av cirkulationsdisken. För bästa diskresultat skall, med vanligen förekommande diskmedel, temperaturen hålla minst C under diskfasen. På flertalet diskautomater styrs vattenmängden med strypbrickor och en bestämd tidsangivelse för vattenpåfyllning. Om strypbrickor och silar blir igensatta eller hydrofortrycket har ändrats, så har grundförutsättningarna från installationen också ändrats. Diskautomaten måste därför kontrolleras regelbundet. Sitter strypbrickor i diskmaskinen enligt leverantörens JA NEJ instruktion? Är silarna rena? JA NEJ 8 Är hydrofortrycket på samma nivå som när disk- JA NEJ automaten justerades senast? Rensa strypbrickor och silar i diskmaskinen. Kontrollera mängden diskvatten. Ta fram 3 4 graderade hinkar. Om röret mellan diskautomaten och avloppet är fast mon-

9 Mjölkningsanläggningen terat, lossa röret. Se till att det finns möjlighet att få under en hink i taget. När cirkulationsdisken är klar, spola den förbrukade disklösningen i hinkarna och räkna antalet hinkar till allt vatten har tömts ur anläggningen. Vid behov läs av vattenmängden. Vid fel kontakta Din serviceman. Vid manuell disk kan samma förfarande ske om man inte har en graderad diskbalja. Under diskningsfasen är det önskvärt att vattnet bildar proppar då det cirkulerar. En propp kan beskrivas som en cylinder av vatten som rör sig och kan ha en längd från några centimeter och upp till flera meter. Proppen fyller i sin längd upp hela ledningen. Alla ytor kommer därmed i kontakt med disklösningen, även taket. Bildar vattnet proppar vid diskningen? JA NEJ Kontakta Din serviceman. Vattnets totalhårdhet mäts i tyska hårdhetsgrader dh, det är sammanlagda halten av kalcium och magnesium. En skala från 1 20 anger halten, variationen sträcker sig från ytterligheterna mycket mjukt till mycket hårt vatten. Normal hårdhet är mjukt till medelhårt. Hårt vatten kräver högre diskmedelsdosering. Fel dosering ger sämre diskresultat. Olika diskmedelsfabrikanter har olika indelningar för mjukt till hårt vatten, men den vanligaste indelningen är < 4 dh mycket mjukt vatten 4 7 dh mjukt vatten 8 14 dh hårt vatten > 20 dh mycket hårt vatten Doseras diskmedlet enligt tillverkarens rekommenda- JA NEJ tioner med hänsyn tagen till vattnets hårdhet och den mängd vatten som används? Följ tillverkarens rekommenderade dosering. På diskmedelsförpackningen skall doseringen vara angiven. Tag gärna kontakt med Din leverantör av diskmedel. 9

10 Mjölkningsanläggningen Diskmedel i pulverform innehåller olika kemikalier, som lätt påverkas under förvaringen. Bäst hållbarhet och diskeffekt får man vid torr och sval förvaring i väl tillslutna förpackningar. Förvara flytande diskmedel frostfritt. Förvaras diskmedlet rätt? JA NEJ Förvara pulverdiskmedlet torrt och svalt och tillslut förpackningen väl efter användning. Byte av vattentillförsel eller tillfällig förorening av vattenkällan kan ge plötslig ökning av bakterietalet. Kontrolleras kvaliteten på diskvattnet regelbundet? JA NEJ Om Du misstänker att vattnet har undermålig kvalitet, lämna ett vattenprov för hygienisk analys. Kontakta Din mejeriförening för vidare information. Tömningspropparna kan vara smutsiga. Om de innehåller mjölkrester, kan bakterier och sporer spridas i anläggningen. Byts tömningspropparna regelbundet? JA NEJ Det är viktigt att tömningspropparna byts regelbundet. De får inte lukta illa, vara kladdiga eller missfärgade. Förvaras tömningspropparna så att de får torka JA NEJ mellan användningstillfällena? Vrid ur propparna ordentligt efter avslutad disk och förvara dem så de torkar. Var noggrann med handhygienen vid hantering av propparna. Tvätta alltid händerna innan Du använder dem. 10

11 Mjölkningsanläggningen Mjölkanläggningens kondition Gör service och anläggningstest varje år och spara protokollet. Är maskintest utförd och då utan anmärkning? JA NEJ Åtgärda påpekade anmärkningar, gäller speciellt nedanstående frågor. För ett bra diskresultat krävs att vakuumkapaciteten uppfyller ISO-normerna för mjölkningsanläggningar. Uppfyller din mjölkningsanläggning mjölkmaskin- JA NEJ företagets riktlinjer (ISO-normerna)? Se till att vakuumpumpen är tillräckligt stor, kontrollera om det finns läckage, justera vakuumnivån, rengör vakuumventil/vakuumledning minst 1 gång/månad. Kontakta Din serviceman vid behov. God och välskött gummiutrustning är ett förutsättning för högsta mjölkkvalitet. Sprickor i spengummin är en risk. Byts mjölkförande gummiutrustning enligt JA NEJ leverantörens rekommendation? Kontrollera packningar, luftinsläpp ger beläggningar. Byt gummiutrustning. 11

12 Mjölkningsanläggningen Efter diskning får det inte finnas sköljvatten kvar i anläggningen. En bakterie som lever i vatten måste anpassa sig till mjölk innan den kan föröka sig i större omfattning, och det kan den göra i kvarvarande sköljvatten. Har Du kontrollerat att mjölkningsanläggningen inte JA NEJ har några svackor? Kontrollera detta genom att fylla ledningarna med vatten. Stäng av vakuumet. Låt vattnet stå en stund i ledningarna innan Du går runt och tittar om det finns några svackor. Justera mjölkningsanläggningen så att svackorna försvinner, var noggrann med dräneringen av mjölkledningen. Mjölken skall rinna proppfritt till slutenheten. Kontakta Din serviceman vid behov. Bakterier fastnar lätt i kvarvarande beläggningar och kan därmed växa till. Är nedanstående kritiska ställen i mjölknings- JA NEJ anläggningen fria från beläggningar? Mjölkningsorganet Spenkoppscentralen i godset och gängor och även i själva huset Innanför spengummikragen Kontrollera att inga sprickor finns där beläggningar kan bildas. Flottörhuset på duovacmaskinen, nivåröret 12

13 Mjölkningsanläggningen Slutenheten flottören eller sprötet (nivåkännaren) gummipackningen i taket gummipackningen mot glasskål och bottenplatta inloppet (speciellt inloppet vid trevägskranen) taket Trevägskranen Silstrumpan gummidetaljer silstrumpshållaren anslutningen mellan slang-stos delas och kontrolleras Dykröret gängorna som är upptill på röret, vid övergång till slang anslutning slang-stos delas och kontrolleras Mjölkledningen packningar (lys snett in med ficklampa) skarvar, bl a fällbara byglar mjölkkranar Inför rutiner för regelbundet kontrollera att beläggningar ej har bildats. Se över rutiner för diskning och val av diskmedel. Genomför årlig service av mjölkningsanläggningen. 13

14 Mjölkningsanläggningen Allmäna råd för att få bort beläggningar i mjölkningsanläggning och kyltank Avlagring Beskrivning Åtgärd Förebyggande åtgärd Fett Ytan känns hal, Diska upprepade gånger avlagringen torkar aldrig. med alkaliskt diskmedel, chockdiska (se nedan). Mjölksten Transparent till gul-vit, Syradisk tills beläggslemaktig eller fast ningarna är borta. beläggning som liknar Noggranna sköljningar. fernissa (ej hal, jmf fett). Ju äldre ju mörkare färg. Kalk- Vit film som byggs upp Syradisk avlagringar mellan syradiskningarna Kontrollera diskningsrutinerna (se sid 7 10). Järnrester Bruna fläckar Syradisk Mangan- Röd/brun Rengöring med oxalsyra rester (pulver, finns att köpa på apotek). Låt lösningen cirkulera i ca 5 min och efterskölj med mycket vatten Tre sätt att chockdiska 1. Överdosera kraftigt (2 4 ggr normal dosering) av det alkaliska maskindiskmedlet. Se upp med risk för skumning, prova dig fram. Var extra noga med eftersköljningen, skölj flera gånger. 2. Diska med varmt vatten och diskmedel flera gånger i följd utan att skölja mellan diskningarna. Eftersom ytorna är förvärmda av första diskningen blir andra diskningen effektivare. 3. Överdocera kraftigt (2 4 ggr normal dosering) av det sura maskindiskmedlet. Se upp med risk för skumning, prova dig fram. Var extra noga med eftersköljningen. 14

15 Mjölkkyltanken Mjölkkyltanken Kylning Om kyltankens funktion blivit försämrad eller utsatts för störningar är risken stor för en plötslig ökning av bakterietalet. Följs nedanstående rekommendationer för att säker- JA NEJ ställa att mjölken kyls snabbt och på rätt sätt? Har mjölkkyltanken slagits på vid rätt tidpunkt vid första mjölkningsmålet? Har mjölkningstemperaturen kontrollerats före varje mjölkning? Kyls mjölken ned till 4 C inom 3 timmar efter avslutad mjölkning? Har det uteslutits att någon vuxen eller barn av misstag har varit och skruvat på manöverdonen? Har anslutningar och kontaktorer kontrollerats att de fungerar? Fungerar omrörningen när kylningen pågår? Kan stängda ventiler eller omslag till varmare väder påverkat kylningstiden? Kontrollera att mjölken kyls ner till minst +4 C inom 3 timmar efter mjölkning. Starta kylning när mjölken når över omrörarbladet. Inför rutiner för att kontrollera detta. Kontrollera alltid mjölktemperaturen inför varje mjölkning. Kontrollera även att tanktermometern visar rätt. Om mjölkrummet är svårventilerat, installera t. ex. en temperaturstyrd fläkt. 15

16 Mjölkkyltanken Mjölkens temperatur i mjölkkyltanken Tabellen visar högsta möjliga temperatur i mjölken efter blandning av normalt kyld tankmjölk med ny, ej kyld mjölk. Observera att detta är teoretiska beräkningar för två mjölkningar per dygn. Variationer kan förekomma. Temperatur, C Mål Lika mängd mjölk per mjölkningstillfälle Är kyltankens kondensor ren från damm samt får den JA NEJ tillräckligt med kylluft? Borsta och skölj försiktigt med vanlig vattenslang. Var rädd om kylflänsen. Se över placeringen av kyltanken. Montera en ventilationsfläkt så att kylningen fungerar tillfredsställande även under varma sommardagar. Diskning Är kyltanken ren från beläggningar? JA NEJ Gå ned i tanken vid behov, känn och lys med ficklampa. Kranhuset och i dess packningar. På och under omrörarbladet känn och titta på den del som sitter mot tankens botten. Tankens alla väggar, botten och tak, särskilt tankens bortre gavel om det är en liggande tank. Mynningen där dykröret sätts i. 16

17 Mjölkkyltanken/Hygien i stall och mjölkrum Kontrollera vilket diskmedel som tar beläggningen. Prova med 1 /2 dl alkaliskt alternativt surt diskmedel. Testa på en del av beläggningen vilket diskmedel som löser upp beläggningen (kan även användas för mjölkningsanläggningen). Kontrollera att kyltanken är ren efter varje disk. Kyltanken ska sköljas omedelbart efter att den blivit tömd och diskas så fort som det finns tillräckligt med varmvatten. Är temperaturen på diskvattnet efter avslutad JA NEJ cirkulationsdisk av kyltanken över 42 C? Kontrollera kyltankens termometer vid avslutad varmvattendisk. Är temperaturen mellan C, är temperatur och vattenmängd tillräckliga. Om inte, kontrollera varmvattenberedarens kapacitet och funktion. Om man inte har diskautomat, så använd ren hink med varmvatten och rundborste. Använd samma diskmedel som till mjölkningsanläggningen. Hygien i stall och mjölkrum Regelbunden rengöring i mjölkrum och stall underlättar arbetet med att producera mjölk med låga bakterietal. En fuktig miljö är grogrunden för bakterier. Är mjölkrummet rent och städat? JA NEJ Se till att hålla rent i mjölkrummet, spola golvet dagligen, var noggrann under tanken. Kontrollera att diskborstar och tömningsproppar luktar friskt. Rengörs stallet en gång om året? JA NEJ Inför årlig rengöring och rutiner för att hålla en torr och ren miljö i stallet. 17

18 Mjölkningshygien och mjölkningsteknik Mjölkningshygien och mjölkningsteknik För att producera mjölk med hög kvalitet krävs att man har bra mjölkningsrutiner. En dålig juverhälsa kan bidra till höga bakterietal. Läs mer i häftet Mjölkning (se Lästips sid 20). Följs nedanstående rekommenderade mjölknings- JA NEJ rutiner? Tvätta händer bakterier finns på händerna. Avtorkning och stimulering med en fuktig juverduk per ko. Ett nytt papper/juverduk per ko. Urmjölkning i kontrollkärl ger tidig indikation på eventuell juverinflammation. ger möjlighet till kontroll att ingen skada finns på spenen. Annan förändring av mjölkens utseende. Förhindrar att de första bakterieoch sporrika mjölken hamnar i mjölktanken. Torka därefter torrt! Förstimuleringen ska ta minst 30 sekunder! Direkt påsättning av mjölkningsorgan utan luftinsläpp! Kontroll av mjölkningsorganen under mjölkning. Åtgärda luftsugning, Justera långa mjölkslangar så att inga luftinsläpp sker. Mjuk efterkontroll och avtagning av maskinen så fort mjölkflödet har upphört. Spendopp eller spenspray direkt efter avtagning reducerar antalet bakterier. håller spenen mjuk. täpper till spenkanalen. Det finns en bra instruktionsvideo om mjölkningsteknik och underhåll av mjölkningsanläggningen att låna hos Din husdjursförening eller hos Svensk Mjölk. 18

19 Juverstörningar Juverstörningar Orsakerna till höga bakterietal har sällan något med juverhälsan att göra. Akuta kliniska juverinflammationer kan tillfälligt ge så många bakterier i mjölken, att totalantalet bakterier i tankmjölken ökar kraftigt. Kan man utesluta att det förhöjda bakterietalet är JA NEJ orsakat av en akut juverinflammation? Identifiera den ko som kan ha en akut juverinflammation och mjölka henne separat. Läs mer i i häftet Om det blir fel Celltal Juverinflammation (se Lästips sid 20). 19

20 Allmänt Allmänt Kemikaliernas funktion Diskmedlen hjälper till att lossa föroreningarna och håller dem svävande i lösningen så att de sedan kan sköljas ut tillsammans med disklösningen. Diskmedlen förhindrar även kalcium och magnesium att bilda mjölksten. Diskmedel kan vara alkaliska eller sura. Ofta används ett alkaliskt diskmedel som standarddiskmedel. Det bryter ner fettmolekyler samt löser fett och protein. Surt diskmedel kan sedan användas regelbundet för att avlägsna kalkavlagringar och mjölksten. Det löser också protein men inte fett. Växeldisk innebär att man den ena gången diskar med ett alkaliskt diskmedel och den andra gången med ett syradiskmedel. Vid rengöring av mjölkningsutrustning och mjölktankar på gården används vanligen sura eller alkaliska medel som innehåller aktiva ämnen som tensider och komplexbildare. De ger goda rengöringseffekter i kombination med vattentemperaturer mellan C. Sura respektive alkaliska ämnen har olika funktion. Alkaliska medel är bäst på att lösa fett och proteinrester men sämre på att ta bort kalkavlagringar. Sura medel är däremot goda avkalkningsmedel och kan också hämma bakterietillväxten. För desinfektion av utrustning krävs starkare kemikalier. Dessa kemikalier har egenskaper som gör att de ofta är giftiga för både människor och djur, vilket gör dem oönskade i miljön. Ett desinfektionsmedel är ofta klorbaserat. Klor har den dåliga egenskapen att det bildar svårnedbrytbara ämnen som kan lagras upp i både mark, människor och djur. På Svensk Mjölks Kemikalieråds hemsida, hittar Du listor med miljögodkända rengöringsmedel för gård och mejeri. Analysmetoder för bestämning av totalantalet bakterier BactoScan är en helautomatisk metod för bestämning av totalantalet bakterier i leverantörsmjölkenoch används numera i mjölkbedömningen över hela landet. Bakteriecellerna färgas in med en färg som självlyser vid belysning. Fluorescensignalerna fångas upp av en fotodetektor. Genom en speciell funktion räknar man sedan ut bakterietalet. Det tar endast några minuter att erhålla analysresultatet. Antalet analyser per månad och klassningen varierar mellan mejeriföreningarna. Läs mer i mejeriföreningens kvalitetsprogram. 20

21 Lästips Lästips Läs mer i de olika häftena i Kvalitetssäkrad mjölkproduktion som finns att beställa från Tillbehörsbutiken, Svensk Mjölk, tel: fax: Mjölkning (T ) Om det blir fel Celltal Juverinflammation (T , 3) 21

22 Faktaruta Bakterier som bidrar till mjölkens totalantal Produktförstörande bakteriegrupper Psykotrofa bakterier (köldtåliga) Hur hamnar dessa bakterier i mjölken? Psykotrofa bakterier kommer ofta från strömaterial, foder och vatten och kan etablera sig i en dåligt diskad mjölkningsanläggning eller mjölkyltank. Tillväxtbetingelser: Bakterierna förökar sig i kylförvarad mjölk, 0 4 C, exempelvis i mjölktanken. Pseudomonas är den viktigaste psykotrofa produktförstörande bakterien. Kvalitetsfel: Enzymerna skadar mejeriprodukternas hållbarhet och ger upphov till besk, härsken och rutten smak i de färdiga mjölkprodukterna. Mesofila bakterier (växer bäst i rumstemperatur) Hur hamnar dessa bakterier i mjölken? De kommer ofta från kons spenar men kan även komma från jord, foder, vatten och hud. Dålig juverhälsa i kombination med dålig diskning gör att mesofila bakterier tillförs mjölken. Tillväxtbetingelser: De växer bäst i rumstemperatur. Väl kyld mjölk, under 4 C, är bästa sättet att förhindra tillväxt av mesofila bakterier. Kvalitetsfel: Enzymerna, som bakterierna lämnar efter sig vid sin ämnesomsättning, gör att mjölken får dålig smak och försämrad hållbarhet om mjölkens kylning inte fungerat tillfredsställande. Problem uppstår även vid framställning av ost, smör och filmjölk. Kolibakterier Hur hamnar dessa bakterier i mjölken? Till gruppen hör bl. a. E. coli och Klebsiella. Kolibakterier i mjölken kan komma från gödsel, jord, smutsigt vatten eller från en dåligt diskad mjölkningsanläggning. Noggranna avtorkningsrutiner före mjölkning minskar risken att kolibakterier följer med in i mjölkningsanläggningen. Tillväxtbetingelser: Bakterierna förekommer i bl. a. jord, gödsel och förorenat vatten. De tillväxer oftast långsamt eller inte alls vid +4 C. Kvalitetsfel: Kolibakterierna bryter ner laktosen och proteinet så att produkterna luktar och smakar illa. De gör stor skada i ost genom sin gasutveckling. Vissa arter av dessa bakterier kan även orsaka mag- och tarminfektion hos människor och juverinflammation hos kor. Sporbildande bakterier Vissa bakterier kan vid ogynnsamma förhållanden gå in i ett slags vilostadium genom att bilda sporer. Sporerna tål både värme, kyla och torka och kan, när omgivningen blir gynnsam, åter börja tillväxa och utveckla nya bakterieceller. Det är framförallt två olika sorters sporbildande bakterier som kan ställa till problem, Bacillus cereus och Clostridier. Sporerna förekommer i så låga halter i mjölken att de nästan saknar praktisk betydelse för totalantalet bakterier i mjölken. Hur hamnar dessa bakterier i mjölken? Den viktigaste föroreningskällan är smutsiga spenar, antingen via gödsel, jord eller strömaterial. 22

23 Faktaruta Tillväxtbetingelser: Bacillus cereus: De kräver syre för sin tillväxt. Clostridier: De kräver syrefri miljö för sin tillväxt, t ex ensilage. Kvalitetsfel: Bacillus cereus: Mjölken tjocknar utan att bli sur, sötkoagulerar. Hållbarheten försämras och mejerierna får problem med framstämpling av mjölken. Bakterien kan även orsaka matförgiftning. Clostridier: Bakterierna gör så att osten börjar jäsa och får söndertrasad textur. De orsakar även smakfel. Värmetoleranta bakterier Dessa bakterier bildar inte sporer men är ändå så pass värmeresistenta att de inte elimineras vid mjölkens pastörisering. Till gruppen hör bl.a. mikrokocker och Microbacterium. De kan komma från strömaterial och från kons hud. De tillväxer inte i mjölktanken i kyla, men deras värmeresistens gör att de kan etablera sig i mjölkningsanläggningen om inte disken fungerar bra. Därifrån sprids de till mjölken. Det är särskilt viktigt att hålla en hög disktemperatur för att undvika dessa bakterier. För hög halt av värmetoleranta bakterier i mjölken gör att bakteriehalten i mjölkpulver inte klarar de krav mejeriernas kunder ställer på pulvret. Bakterier som kan orsaka juverinflammation Hur hamnar dessa bakterier i mjölken? De vanligaste bakterierna som orsakar infektioner i juvret är t.ex Stafylokocker, Streptococcus agalactie, Streptococcus dysgalactie, Streptococcus uberis samt Kolibakterier och Pseudomonas. Spenskador av olika slag t.ex. spentramp, klämskador eller torksprickor är en vanlig orsak till infektioner i juvret. Fel på mjölkningsanläggningen och/eller felaktig mjölkningsteknik kan också ge spenskador. Dålig hygien i kombination med nedsatt motståndskraft hos kon ökar risken för bakterietillväxt. I undantagsfall kan dessa bakterier föröka sig inne i juvret i sådan omfattning att tankmjölkens bakterietal ökar kraftigt. Tillväxtbetingelser: De flesta mastitbakterierna finns normalt på kons hud och i avföringen. De gynnas av små sår på hud, spenar och spenkanaler. Kolibakterier finns normalt i däggdjurs tarmar. Vid dålig hygien t.ex smutsiga kor, dåligt skötta båspallar, eller om korna fått nedsatt motståndskraft kan dessa bakterier utlösa juverinflammation. Pseudomonasbakterier kan finnas i vatten. Översvämmade betesmarker eller vattenledningssystem infekterade med bakterien utgör en stor risk för att kon ska få juverinflammation. Kvalitetsfel: Mjölkens sammansättning förändras vilket leder till försämrat ostutbyte och sämre smak på produkterna. Godartade bakterier Bakterier ställer inte bara till skada. Mjölk innehåller även godartade bakterier t.ex mjölksyrabakterier, som i begränsad mängd finns i mjölken utan att vara skadlig. Man blir inte heller sjuk av att dricka/äta den. Vid tillverkning av bl.a filmjölk och ost tillförs olika bakteriekulturer för att produkterna skall smaka gott. 23

24 24 T a Eskilstuna Offset AB, Eskilstuna 2003