Norrtullskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller läsåret 16-17

Transkript

1 Norrtullskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller läsåret

2 BARN OCH UTBILDNING Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola, fritids Ansvariga för planen är rektorerna Erik Lindkvist, rektor F-6 (Norrtullskolan A och B) Rose-Marie Larsson, rektor 7-9 (Norrtullskolan C) Vår vision På Norrtullskolan skall ingen utsättas för diskriminering eller annan kränkande behandling. Planen gäller från till och med Delaktighet Eleverna har diskuterat planen mot diskrimingering och kränkande behandling på elevråd, klassråd och i enskilda möten med vuxna, där de har fört fram sina synpunkter på vad som är viktigt. Vårdnadshavare informeras vid föräldramöten och föräldraråd. Skolans elevhälsogrupp har utarbetat grunden för planen mot diskrimingering och kränkande behandling. Personalen kommer att diskutera i arbetslag och på enhetsnivå hur den ska utformas och vad som är viktigt att den innehåller. Förankring av planen Planen mot diskrimingering och kränkande behandling ska gås igenom i början av varje läsår på arbetsplatsträff, mentorstid, elevråd, föräldramöte samt skolråd och utvärderas vid slutet av läsåret. Rektor ansvarar för - att all personal får kontinuerlig uppdatering om planen mot diskrimingering och kränkande behandling och dess mål och innehåll. Pedagogerna ansvarar för - att planen mot diskrimingering och kränkande behandling aktualiseras vid föräldramöten eller vid behov. - att alla elever har kännedom om planens innehåll och verkar för att den efterlevs. Eleverna ansvar för - att engagera sig för att leva upp till planen mot diskrimingering och kränkande behandling samt medverka vid uppföljning och revidering av planen. Föräldrarna ansvar för - att aktivt ta del av skolans dokument och handlingar. - att föra kontinuerliga samtal med eleverna om deras skolsituation. - att meddela skolan om de får kännedom om någon form av diskriminering eller kränkande behandling. 2

3 Utvärdering Vid Norrtullskolans egen trivselenkät som ges ut en gång per läsår utvärderas trivseln på skolan. Enkäten bygger på frågor om trygghet, kränkningar och trivsel på skolan och innehåller även ett antal öppna frågor, där eleverna fritt kan lyfta upp det som är av vikt för dem. Enkäten sammanställs och elevhälsogruppen ringar in ett antal områden att jobba vidare med. En gång per läsår ges eleverna även möjlighet att i en kommungemensam enkät via nätet svara på frågor som behandlar samma teman. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personalen diskuterar tillsammans med eleverna planen mot diskriminering och kränkande behandling på klassråd och vidare i elevråd, där eleverna lyfter upp frågor de anser viktiga att jobba vidare med. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi anser att de insatser som beskrevs i föregående plan mot diskriminering och kränkande behandling gett resultat. Årets plan ska utvärderas senast Hur årets plan ska revideras - En grupp ur personalen från olika yrkeskategorier, och för olika åldrar, har tillsatts för att revidera årets plan mot diskrimingering och kränkande behandling. Rektorerna och elevhälsogruppen kommer att, tillsammans med elever i t ex elevråd och Homiesgrupp (elever och vuxna som ska jobba för en positiv skolanda och bidra till en trygg skolmiljö), diskutera likabehandling och lyfta hur de anser att likabehandlingsarbetet har genomförts. - All personal diskuterar likabehandling i sina utvärderingar med sina arbetslag. Individuellt skriver även all personal en personlig utvärdering, där frågan om likabehandling lyfts. - De båda trivselenkäterna är underlag vid utvärderingen. - Skolans elevhälsogrupp kommer att utvärdera och sammanställa skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete. Ansvariga för att årets plan utvärderas Rektorerna Främjande insatser Främja likabehandling oavsett kön, könsidentitet eller sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck och sexuell läggning. Mål och uppföljning Vårt arbete på skolan ska kännetecknas av: 3

4 - att vi bemöter elever lika oavsett kön. - att det finns läromedel och annat material som främjar jämställdheten. - att vi informerar vårdnadshavare om skolans ansvar och jämställdhetsarbete. Insats Vi främjar likabehandling oavsett kön, könsidentitet eller sexuell läggning genom att - vi diskuterar kontinuerligt jämställdhetsfrågor i undervisningen. Detta görs i flera ämnen, men i biologin innefattar det ett helt område. Här diskuteras t ex skillnader mellan mäns och kvinnors arbeten, lön osv. Eleverna får resonera runt varför det ser ut som det gör i jämförelse med för 100 år sedan, de får se filmen Tusen gånger starkare och lyssna på Zara Larssons sommarprat i radio. - vi diskuterar frågor kring sexualitet, könsidentitet samt sexuell läggning i undervisningen och anpassar litteratur efter olika familjekonstellationer. I biologin får eleverna göra egna analyser, paruppgifter och grupparbeten i ämnet, men även i svenska och SVA där man bl a utgår från filmer som Vingar av glas. - vi diskuterar tillsammans med våra elever i t ex biologin, svenskan och SVA och analyserar fördomar och andra stereotypa fördomar som kan förekomma. Ansvariga All personal, samt rektorer Utvärdering Datum när det ska vara klart Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Mål och uppföljning - Våra elever ska känna till olika religioner och respektera andra människors trosuppfattningar. - Våra elever ska ha kännedom om vad religionsfrihet innebär. Insats Vi främjar likabehandling oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning genom att vi - uppmärksammar olika kulturers traditioner och högtider. I språkundervisningen och hemkunskapen får eleverna i olika teman lära sig om andra kulturer och om deras traditioner, högtider och matvanor. - uppmärksammar våra elevers flerspråkighet på ett positivt sätt. - tillsammans med våra elever diskuterar och analyserar vi fördomar och andra stereotypafördomar som kan förekomma om olika religioner. I religionsundervisningen arbetar eleverna med alla världsreligioner. De får diskutera vad religionsfrihet innebär, hur det är att vara troende i ett sekulariserat samhälle samt vilka krockar som kan förekomma och hur de kan förebyggas. 4

5 Ansvariga All personal. SO-lärare och SVA-lärare tar upp detta i sin undervisning Datum när det ska vara klart Främja likabehandling oavsett ålder Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunden ålder. Mål och uppföljning Vårt mål är att vi kan erbjuda olika aktiviteter där elever och personal kan mötas över åldersgränserna och att det alltid ska finnas vuxna i elevernas närhet. Insats - All personal bjuds på kaffe eller te i cafeterian om de fikar och umgås med våra elever på ett naturligt sätt. - På rasterna deltar vuxna i olika aktiviteter för eleverna. - Vid friluftsdagar och arbetslagsdagar samarbetar elever i olika årskurser och i olika aktiviteter. - Skolans Homies-verksamhet med både vuxna och elever i årskurs 8 och 9 fortsätter att jobba främjande och förebyggande för att stärka gemenskapen för hela skolan. Homiesgruppen bakar och säljer fika en gång i månaden och förtjänsten går tillbaka till eleverna i form av leksaker och diverse aktiviteter. - Elevrådet har under höstterminen getts utbildning i elevinflytande och demokrati. Ansvariga All personal Utvärdering Datum när det ska vara klart Främja likabehandling avseende funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning. Mål och uppföljning Alla våra elever ska ha samma förutsättningar trots funktionsnedsättning. Insats Vid olika aktiviteter anpassa utformningen så alla elever kan vara delaktiga utifrån sina förutsättningar och medverka till att acceptansen mellan elever med olika funktionsnedsättningar ökar. Ansvariga 5

6 All personal Utvärdering Datum när det ska vara klart Främja arbete mot kränkande behandling Områden som berörs av insatsen All kränkande behandling - Mål och uppföljning - Alla elever ska känna sig trygga på skolan och ska inte utsättas för någon form av kränkande behandling. - Öka samarbetet mellan stadierna för att få tryggare elever. Insats - Elever och personal är delaktiga i revidering av våra trivselregler. - Homiesgruppen kommer även att fortsätta jobba för ökad trivsel och trygghet på skolan genom olika inslag för gemenskap och delaktighet. - Trygghets- och trivselmöten en gång i månaden. - Elever i åk 7-9 får se en föreställning som handlar om psykisk ohälsa. - Vi har schemalagda rastvakter både inomhus och utomhus, från förskoleklass till årskurs 9. Ansvariga All personal Utvärdering Datum när det ska vara klart Kartläggning Kartläggningsmetoder - På skolan görs en trivselenkät en gång per år, där finns utrymme för eleverna att skriva kommentarer om något som hänt eller om det finns platser där de inte känner sig trygga. På kommunnivå genomförs en enkät via nätet angående kränkningar. Resultatet av denna följs upp på enhetsnivå och resultat som behöver förbättras, jobbar skolan vidare med. - Regelbundna diskussioner i Elevrådet och i Homiesgruppen. - Regelbundna diskussioner om miljön på skolan i Elevhälsoteamet, vid arbetslagsbesök, på klasskonferenser och arbetsplatsträffar. - På uppdelade klassråd för 1-3, 4-6 och 7-9 har elever möjlighet att ta upp frågor som rör trivsel och trygghet på skolan. Dessa förs sedan vidare till skolans elevråd som kan lyfta frågan till rektor och vid behov även till skolans Homiesgrupp. - Frågor om trygghet och trivsel lyfts vid utvecklingssamtal med klasslärare/mentor. Hur personal och elever har involverats i kartläggningen 6

7 Diskussioner förs med personal och elever om likabehandling och kränkningar. Personalen får efter sammanställning av trivselenkäterna information om eventuellt kränkta elever och vidtar åtgärder vid behov. Resultat och analys Trivselenkäten analyseras och skolans elevhälsogrupp diskuterar resultatet och ser hur de kan hjälpa arbetslagen att arbeta främjande och förebyggande. - Vid föregående läsårs trivselenkät ställdes frågor om kränkningar på nätet. Skolverkets guider om nätanvändande aktualiserades för personal och elever och sattes även upp på anslagstavlor på skolan. - Elevrådet har lämnat önskemål om att elever ska få vara delaktiga i utformandet av trivselenkäten och den kommer därför ytterligare att ses över. - Skolans Homiesgrupp fortsätter att jobba främjande kring tolerans, jämlikhet och allas lika värde. Förebyggande åtgärder Områden som berörs Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder samt analys av skolans trivselenkäter. Mål och uppföljning - All personal ska känna till och arbeta efter likabehandlingsplanen. - All personal ska agera kraftfullt vid kännedom eller upptäckt av mobbing, diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. - All personal ska ha kännedom om hur kommunens blankett för kränkande behandling används. Åtgärder - I klasserna och på elevråden får eleverna komma med förslag på hur mobbing, diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling kan förebyggas. Detta är även fokus för Homies-gruppens arbete. Homies-gruppen får varje år utbildning genom Ungdomslyftet/Fältarna. - Omklädningsrummen på idrotten är ett område där eleverna oavsett ålder känner sig lite otrygga samt tycker att miljön är dålig. Frågan har åter lyfts av elevrådet och är under utredning. Personal fortsätter att hålla uppsikt när eleverna byter om. Detta gäller främst den stora idrottshallen, draperier har köpts in och satts upp i den lilla idrottshallen. - All personal tar även fortsättningsvis ansvar för sin del av rastvakterna genom att röra sig ute i skolan och på skolgården. 7

8 - Vi fortsätter arbetet för ökad studiero genom bl a att som tidigare revidera våra trivselregler med eleverna och involvera dem i likabehandlingsarbetet. Elevrådet har som förslag att få utbilda övriga elever på skolan om elevinflytande och demokrati som en förebyggande insats. - Skärpningen av reglerna för mobilanvändning har förbättrat arbetsron något. För att nå högre måluppfyllelse fortsätter vi att begränsa mobiltelefoners användande under lektionstid. - Ett av både elever och personal konstaterat behov på skolan är att jobba mot ett kränkande språkbruk. Tillsammans med personal kommer elever ur skolans Homiesgrupp att rikta insatser till elever genom klassgemensamma diskussioner. - Vid sammanställning av enkäterna sågs även denna gång ett behov av att fortsätta jobba för bättre matro. Ljudnivån i matsalen upplevs av en del elever som hög. Det matråd som bildats fortsätter att jobba med frågan. - Trygghets- och trivselmöten en gång i månaden. Motivera åtgärd Det är viktigt att all personal som arbetar på skolan känner till och arbetar aktivt för att intentionerna i planen mot diskriminering och kränkande behandling efterlevs. Planen ska vara ett levande dokument i klassernas värdegrundsarbete. All personal ska vara goda föredömen på skolan. Ansvariga All personal på skolan Datum när det ska vara klart Söderhamn 31 augusti 2016 Erik Lindkvist Rose-Marie Larsson Rektor F-6, Rektor 7-9, Norrtullskolan A och B Norrtullskolan C 8

9 Bilaga 1 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller andra egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. 9

10 Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 10

11 Bilaga 2 Diskrimineringsgrunderna Kön, könsidentitet eller könsuttryck Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. 11

12 Bilaga 3 Åtgärdsplan vid kränkande behandling Åtgärdsplan när elev kränker elev Vid misstanke om kränkande behandling mellan elever anmäls detta till rektor! Ansvarig personal upprättar en handlingsplan utifrån följande: Steg 1 Samtal med den utsatta eleven, där ansvarig personal tar reda på: Vad har hänt? Hur har det visat sig? Vem/vilka kränker? Vem är ledare/huvudaktör? Var/när utsattes eleven för kränkningen? Steg 2 Ansvarig personal har samtal med den som kränkt en annan elev och berättar vad de vet och kräver tydligt att kränkningen upphör omedelbart. Kontakt tas med vårdnadshavare till den kränkta eleven. Ansvarig personal tar vid behov kontakt med skolans elevhälsogrupp. Kontakt tas med vårdnadshavare till elev som antas ha kränkt. Om det är flera elever som kränkt en tredje skall de inte ges någon möjlighet att prata ihop sig. Steg 3 Samtal varje dag med den utsatta eleven och den/de som kränkt, därefter uppföljande samtal. Samtalen sker med var och en för sig. Händelsen dokumenteras på särskild kommungemensam blankett och skickas påskriven av rektor till förvaltningschef. Åtgärderna följs upp och utredning slutförs. Kontakt tas vid behov med övriga berörda vårdnadshavare, i form av personliga möten. Även dessa möten och åtgärder dokumenteras och följs upp. Om åtgärdsplanen inte räcker Rektor kallar till ett möte med berörd elev och vårdnadshavare, vid behov kallas även skolläkare och kurator. Vid allvarliga fall och om kränkningen som skett betraktas som ett brott görs en polisanmälan. Åtgärdsplan när personal kränker elever Om personal misstänks för kränkning av elev ska rektor ansvara för utredningen. En bedömning ska göras av hur allvarlig kränkningen är och om en polisanmälan ska göras. Utifrån vad som framkommer i utredningen kan även arbetsrättsliga åtgärder vidtas. Om situationen med kränkande behandling så kräver kan hjälp av externa aktörer behövas i arbetet med att komma till rätta med situationen. Åtgärdsplan när elever kränker personal Om elev utsätter personal för någon typ av kränkning ska föräldrakontakt genast tas och rektor underrättas. Rektor för samtal med berörd personal och en bedömning görs av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till socialtjänst eller polis ska göras. Kränkningen och åtgärderna dokumenteras i kommunens blankett för att utreda kränkning. 12

13 Bilaga 4 Referenser och länkar Skollag (2010:800) Diskrimineringslag (2008:567)