"En ny världsåskådning Tidevawet Hyresstrideni Göteborg. barnets renhet, inte ens den materiella. i stället förbrytaren».

Transkript

1 Greta Cardell: "En ny världsåskådnng Tdevawet Hyresstrden Göteborg. mot prygelstraff och mörkcell". H fortsätter. '_ yresstrden Göteborg, som ett slag resgäströrelsen kunnat skapa respekt och såg ut a t t kunna avvecklas godo, befäst sn ställnng. en vädjan Tdevarvet nr 44 rktade tll sna Iäsare och vän ner Om stöd för vårt arbete de svåra tder Som råda, h a r cke förklngat o h ö r d. V h a cke e n d a s t f å t t trden pågår mellan åskterna ruvda straffet skall tjäna hu tur ä r förutsättnngen för bevarandet och som skyddandet av natonen, folksgemenskahämnd eller förbättrng, skydd eller av pen och rasen. F ö r detta ändamål kan skräckande exempel, och de uttryck som man cke bruka den straffrättspoltk, då och då komma fram för de olka upp som t a r skte på den ensklda männskans fnngarna äro ntressanta följa. tllrättaförande. I medelpunkten för denen preussske justtemnstern Hanns na poltk, heter det,»stod cke folkets Kerrls nylgen framlagda promemora levande organsm, dess skydd och vård, med förslag tll natonalsocalstsk straff cke staten och dess bestånd. cke faml.rätt nnebär ett tvärt förnekande av de jen, folklvets helga cell, cke äran, den S pennnggåvor v fortsätta på annat ställe veckans nummer vår redovsng v l k a a v l y f t b e k y m m e r o c h b e t y t t en stor hjälp prncper vlka de senare ågrens reför vårt arbete. et är framförallt formsträvanden gått på detta område. et ä r belysande ställa detta mot det förde många v t t n e s b ö r d v fått f r å n våra Iäsares sda om Tdevarvet slag tll n y preusssk förordnng beträffande straffverkställghet som lades fram verklgen har en uppgft fylla, år 1929, ettas förnämsta nnebörd, utom som gvt oss uppmuntran o c h mod. en hel del allmänna uppmjuknngar, var I den td V nu uppleva med dess genomförandet av en dfferenterng vd o m v ä r d e r n g a r på g o t t o c h O n t av sfraffens verkställande, så cke t. ex. gamla v ä r d e n, dess växande tvång första gångsförbrytare och unga fångar och h o t a n d e reakton är det mera skulle förvaras tllsammans med gamla härdade fängelsekunder, cke heller brott maktpålggandeän någonsn fnav lndrgare a r t blandas samman med na den v ä g som leder framåt och ej grövre. ö v e r detta förslag skrev dåvatllbaka. Att söka den, b d r a g a rande presdenten för Strafvollzugsamt tll a t t de k r a f t e r som v l j a v e r k a f ö r Berln bl. a. följande tänkvärda ord: et är en ny världsåskådnng som står m ä n s k l g s j ä l v s t ä n d g h e t och ansvarsfylld f r h e t k u n n a göra sn röst upp emot den gamla. en nuvarande socalpedagogkens stora byggnad av nskt hörd, synes oss värt ett forts föroch kunskap står emot den gamla Wl mottaga sök helmnska stlens straffverkställghet med Tdevarvets styrelse har beslutat prygelbänk och mörkcell, Men denna nya världsåskådnng hann V ha alltså g l ä d j e n a t t med år 1934 få anmäla Tyskland aldrg omsättas verklgheten. ess strävanden kastades över ända nvår tolfte årgång. fortsätta arbetet. V a d har hänt? ensenasteveckan har nu tagt en så elakartad vändnng öppen strd utbrutt. Medlngsmännens ssta försök, a t t kunna få parterna tll en överenskommelse, har på lördagsmddagen förklarats defntvt msslyckat. Parterna hade, redan före det ssta tyske mannens försvars och a r k t s k r a f t, den tyska kvnnans moderskraft, det tyska barnets renhet, nte ens den materella nyttan och ntresset hos den ensklde, redbare medborgaren. Imedlpunkte medelpunkten nngsansöknngar nlämnats tll myndgheterna. Hyresgästerna å sn sda ha meddelat, de ämna förklara ett par hundra affärsmän blockad, de ämna kvarbo Iägenheterna etablera hyres! f ö r det slaget av straffrättspoltk stod strejk, samt meddela transportarbetareförhundet, arbetet med förflyttnng av möbler av hyresgästorgansatonerna förger Iängden det säkraste skyddet? På klarats blockad. detta låta v en erfaren fångvårdsman, Man kan med skäl fråga sg, om dendrektören för Sng Sngfängelset New na framdragnng av trupper cke skärpt Lawes, svara genom sn strdsstämnngen stället för verka York, Lews bok Tjungutusen år på Sng Sng. et har stt stora ntresse jämföra dokumentet från det nuvarande Tyskland med denna fängslande bok. (Svensk översättnng 1933, på Skoglunds bokförlag 6:50.) Kärnpunkten drektör Lawes utomor avspännande. Avskten har vart tämlgen klar, låta maktmedlen tjäna som påtrycknngsmedel. Strdens karaktär av prestgestrd har härgenom understrukts. Fastghetsägarna ha ett par gånger avbrutt förhandlngarna. e hade av hy dentlga skldrng ä r uppfnngen om den ensklda männskans värde, om varj e männska bakom fängelsemurarna som ett problem för sg. Två männskor begå cke brott av precs samma anlednng, säger han. Lka ltet ä r det möjlgt vända dem från brottet med exakt lka resgästerna som garant krävt 2/3 majortet för de förslag som framlagts. Hyresgästernas organsaton meddelade, den önskade majorteten uppnåtts. et kom sedan tll fastghetsägarnas kännedom, 4 röster fades den begärda majorteten. å avbröt fastghetsägarna nan de nått resultat, en nuvarande dana åtgärder. Grunden för allt förbätt förhandlngarna under hänvsnng tll, preussske justtemnsterns förslag, en rande nflytande ör stället känslan av de cke kunde lta på hyresgästorgansalgt förordet utarbetat samråd med ett ndvduellt ansvar. Fången ä r en socal tonen och därför cke kunde förhandla antal högt förtjänta tyska män, tar på enhet, ns ett socalt sammanhang och det skarpaste avstånd från detta slag av måste påverkas genom samhällets fortreformer. et ser som stt mål upprätt sa ntresse för honom. Gång på gång hållandet av den tyska staten, som sn (Forts. å sd. 6.) F Ö R S Ö K E T T I L L LIKRIKTANE av Tysklands krstna väcker starkt mothämtat sna prs, Varför ltteraturprset gavs åt emgranten Bunn är fortfarande Istånd. Om detta och om de relgösa frobegrplgt, En ryss, stor nog stå hetsströmnngarna Tyskland överhuvudöver frågan om det gamla eller det nya taget kommer doktor Lyda Wahlström veta alla åldrar och klasser var representerade. Att det nte var några kvnnor närvarande glömde man bort tala om. Hur många kvnnor har märkt det? Ryssland lever ju ännu: Meresjkovsk, a t t nästa nummer av Tdevarvet ge en R Ä TBRANEN T E G Å N G E NBerln OMhar RIKSAGSnträtt stt et nya Ryssland saknar cke heller le utförlgg orenterng. ssta skede. Åklagarna sammanfa ane VALERA HAR TILLKÄNNAGI klagelserna och vdhålla kommunsternas vande dktare. V nämna Vera Inber och Gladkov. V I T rländska frstatens önskan skuld. Görng har offentlgen framhållt ÖRMLANS FRISINNAE OCH LI bl självständg republk, men frågar hela tyska rksdagen nu ställer sg BERALA tdnngar ha lått sna an först försktgtvs vad England skulle sva bakom hans vd vttnesmålen förfäktade draredaktörer och redaktonssekreterare ra ett sådant fall. England vll nte ens åskt, de anklagade under alla om jämte ett par erövrade lantbrukare tänka s g Irland skulle kunna svka ständgheter böra dödas. hålla ett möte, för tll valen försöka sna överenskommelser med England på RANKRIKE HAR BLIVIT OROLIGT förmå de frsnnades och lberala sam ett sådant sätt och säger för övrgt över oklarheten den engelska nedlas. et skall bl en ny frsnnad poltk. man nte svarar på frågor om hypoteser. rustnngspoltken på ssta tden och har Men det är föga trolgt det går Regerngen tycker det är bäst lämna begärt klart besked, Menar England med vnna något genom konjunkturpoltk. ntatven detta nvecklade spel åt de sna underhandlnaar med Tyskland»på Konjunkturpoltk ä r nte detsamma som Valera själv. n y bass», ge för de tyska krademokrat. Och några programpunkter som spränger nya fåror för demokratn EN T Y S K A RIKSAGEN har den ven på upprustnng? Utrkesmnster 12 december konsttuerat sg vd Smon vll nte svara utan rådgöra ha v cke kunnat upptäcka. har ett sammanträde på to mnuter, som är med sn regerng, men han påmnnes om det kortaste dess hstora. Händelsen ett yttrande underhuset nylgen, där han utfärdat en promemora angående skldrades svensk rado, där man fck förklarade det cke exsterar någon skärpt lagstftnng mot fyller vd ren. menngsskljaktghetmellan franska regehärom kan nte vara annat än gott rngen och den engelska. säga. Sd. 2. EN HEMLIGA IPLOMATIEN, Soldartet. vars avskaffande var ett av det A T T TLLFÖRSÄKRA KVINNORNA mednflytande över radostora krgets mål, upplever nu en högsd. 4. verksamheten har på ntatv av 14 kvnkonjunktur, sedan de nternatonella konbödeln och kvnnan. ferenserna msslyckats. Även om granoorgansatoner med Fredrka Bremerden av öppenhet vd konferenserna nte förhndet spetsen bldats en radokomav Eln Wägner. mtté, vlken redan ngått tll regerngen vart så stor, som önsklgt vore, är det ändå större chanser för den stora allmed anhållan även kvnnlga sakkunlyrk denna höst mänheten på den vägen få veta något, av Harry Martnson. nga måtte förordnas delta radoutän genom de hemlga underhandlngarna rednpsarhetet. Syftet med aktonen är cke det bör särsklt framhållas en mellan statsmännen. Sd, 5. utvdgnng av nsttutonen»kvnnans kvart» och lknande. Man kräver medpoul Bjerre Om drömmar av Nls Smonson. arbetarskap på förutsättnngslösa lnjer. S F För medlngsförsöket, efter högt mltärt förehur förhållandena nu komma a t t gedöme, företagt trupprevyer och mobl stalta sg ä r ytterst ovsst. Läget ä r så serngar. Husägarna ha en dag lått olustgt, alla måste säga sg, nåmeddela, alla vräknngsansöknngarna got sådant cke f å r upprepas. lgga utskrvna, en annan 300 vräk stället förbrytaren». Men vlken av de båda åskådnngarna EN S E N A S T E VECKAN har gått KOMUNIKATIONSMINISTERN Husägarnas önskan komma tllbaka tll ndvduella avtal ä r mycket lätt tolkad. Med detta system ä r hyresvärdens absoluta övertag över hyresgästen säkrat, säkrare ju lägre hyresgästen står på nkomstskalan. med denna. Hyresgästorgansatonen hade godtagt husägarnas krav på allmänna bestämmelser och hyressättnngen var den ssta fasen underhandlngarna. NU framkom från fastghetsägarna ett nytt förslag tll hyressättnng där hyresreducerngarna skulle bl mndre än förut ställts utskt. etta ssta förslag godtogs cke av hyresgästerna, varken underhandtngar eller jämknngar medgavs av fastghetsägarna, och så ä r öppen konflkt nu utbruten. Man måste säga, hyresstrden Göteborg på ett skrämmande sätt avslöjat avgsdorna av organsatonen, ett för vår tds samhällslv så karakterstskt och nödvändgt nstrument. Starkt rustade stater staten glömma organsatonerna allt, utom den ntressekonflkt, där de utgöra parter. Fastghetsägarna göra gällande, deras strd gäller större värden än dagens förhandlngsobjekt, hyressättnngen. e strda för hävda äganderätten och för skydda småspararna. essutom har man förut ganska tydlgt lått förstå, man önskar återgå tll ndvduella avtal mellan hyresvärd och hyresgäst. Man måste det fall det här gäller fasthålla vd, om hyresgäströrelsen tllgrper hyresstrejken som vapen, detta cke på något sätt kan försvaras. ärmed har den gvt husägarna det vapen de nu använda, då de säga, de kämpa för äganderätten. Talet Om de små spararna ä r däremot knappast annat än ett mera tlltalande namn för bankntresset. Genom måtta och moderaton och genom ett strängt fasthållande vd det legtma kravet på rätt tll organsaton hade hy

2 Tdevarvets M ÖTESPLATSEN reklamkassa. P en 16 e c Soldartet.et. et talas om b r s t på kvnnlg soet fnns en a l l m ä n, som gäller män som män och kvnnor som ldartet. kvnnor och enenskld somgäller Man slag behagar förväxla dessa bägge soldartet. en f ö r s t n ä m n av da är d e t man säger är beroende av en förekommer starkt bland kön. men mndre bland kvnnor. män, T v ä r t o m, d e t måste e r k ä n n a s, kvnnor ofta s ö k a gunst hos männen genom ta avstånd från eller göra narr av andra kvnnor. et är lågt! Men det kan ändras om kvnnor na bl e k o n o m s k t o b e r o e n d e. en e n s k l d a soldarteten h o s kvnnanmännskan beror på övertygelse. en förra är en k ä n s l o s a k, en h o n nör, d e n senare k o m m e r av tro. O c h om d e n n a s o l d a r t e t, ö v e r t y g e l s e n s s o l d a r t e t, är m n d r e h o s k v n n o r än hos män är däremot svårt säga. et är cke bevsat. en fnns dess v ä r r e s ä l l a n hos b å d a. A l l a h a rätt tllhöra vlket p o ltskt p a r t d e r a s samvete b j u d e r eller l å t a bl. Men det man är bör man vara. ärför är det svårt förstå» h ö g e r n s k v n n o r, av dag. et h ä n d e n y l g e n, o p n o n s m ö ten ä g d e rum a n o r d n a d e av ett fler på ett flertal platser. (Och de bl säkert måntal kvnnoförenngar och ga fler.) e poltska kvnnoför e n n g a r n a av h ö g e r f ä r g v o r o ej m e d. Men d e n e u t r a l a k v n n o f ö r e n n g a r n a, h ö g e r b e t o n a d e o c h nblandade med urkonservatva medlemmar, deltogo. Mötet gällde en kvnnoopnon för kvnnors rätt o c h f ö r d e m o k r a t n över huvud taget. et d e m o k r a t s k a styr e l s e s ä t t e t är e r k ä n t, och den k ä n d e h ö g e r l e d a r e n amral L n d m a n har vart o f ö r h n d r a d t a l a om d e m o, krat fra ordalag. et var således nga s a m h ä l l s v å d l g a möten fast av tden p å k a l l a d e. Att d e m o d e r a t a kvnnoförenngarna ej vågade vara med, må v a r a d e r a s e n s a k. e voro mera k o n u n g s k a än konungen s j ä l v. Men svårare är förstå, d e sed a n p r o t e s t e r a d e, c k e de p r o t e s t e r a d e mot vänsterkvnnorna utan mot sg själva. et är f a k t s k t, v a d som nu h a r hänt. ä ntatv av socaldemokratska kvnnoklubben Esklstuna var onsdagen den 29 nov. e t t opnonsmöte om kvnnorna nför världskrsen anordnat Esklstuna. Utom de socaldemokratska kvnnorna stodo Svenska Kvnnors Vänsterförbund samt Svenska Kvnnors medborgarförbund som nbjudare. Talare voro fru Sgne Wessman och fröken Elsabeth Tamm, vlka nför en stor och ntresserad publk ställde upp den nuvarande stuatonen med dess reaktonära prägel och rktade en allvarlg vädjan tll kvnnorna sluta upp krng en målmedveten och ansvarskännande demokrat. detta så mycket mer fallet med hembträdenas. Och de faktorer man här som andra yrken har a t t ta hänsyn tll äro utbldnng, arbets, löne och pensonsr e d o v s n n g e n för gåvor tll vårt reförhällanden. klamkonto slutade förra veckan med en omständgheten efterfrågan på kr. 1,616: 2 5 :, skänkta av sammanlagt kvalfcerad huslg arbetskraft ä r stor och 109 gvare. V fortsätta här redovsnntllgången jämförelsevs lten tll skllgen för de medel som nflutt sedan onsnad från så gott som alla andra yrken dagen den 6 dec. tyder på något fel måste fnnas. som Tll förra veckans slut kommo ytterlgör hemarbetet mndre eftersökt. Hembgare 17 gvare med sammanlagt kr. trädenas syn på saken ä r frtden ä r 142: 50. för knapp, lönen för lten och yrket Andrea AndreenSvedberg, Stockholm, som sådant ej har det anseende, det förgreta Strömbom, Stockholm, Gull Gemtjänar. Och husmödrarna klaga på brszell, Ystad, Anna Söderman, Olofström tande nskt och ansvarskänsla hos de an* ställda. Varmt En husmoder får gvetvs, betonade tastockholm, Karn Holmbe g, Malmö Gertlaren, vara beredd lämna stt bträde rud Sandberg, Ljungbyhed Med varmt ordnad ledghet, vlken naturlgtvs måste tack för den glädje tdnngen skänkt mg respekteras. e anställda skola också under dessa to å r... A t t vara utan Tunder semestern ha rätt tll ersättnng för devarvet, den tanken kon jag nte tänka de naturaförmaner, som ngå lönen d. v. ut. Maja Nordström, Kvarnsveden, Elöteborgsavdelnngen av Svenska s. kostpengar. sabeth aelander, Stockholm Med t;/[kvnnors Vänsterförbund hade enmedellönen torde varera mellan 3550 önskan om god fortsättnng, Anna lghet med Styrelsens beslut koncentrerat kr. mån. Resten Utgår naturaförmålndhagen, Stockholm, Nnne Elgeskog, Mölnlycke V ä l k o m m e n fortsättnngen höstens arbete tll tvenne dagar början ner: mat, husrum, tvätt, lyse m. m., vlav november. ket allt taxeras tll den ganska låga sumprenumeranter anmark genom Juen 2 november avhandlades»et man av 600 kr om året. etta kan e j le Arenholt, Köpenhamn F r a en llle kvnnlga arbetets ställnng nom olka anses dålgt jämförelse med ett affärskreds av teknemmelge danske Prenumeranter bedes de modtage vedlagte besked yrken» med korta anföranden av flera bträde eller en fabrksarbeterska. som ne Jubleumsgave samt mange gode Ön yrkesrepresentanter. et var synnerlgen skall hälla sg med mat och bostad och sker om Fremgang for de Idéer, de kæm ntressant få del av de olka förhål allt annat dessutom på en månadsnkomst per for paa en saa udmærket Maade. l a n d e n, varunder man arbetar. e förde av 75 kr., ofta mndre. Inskränknngen G. Malmqvst, Hesselby Sanatorum, A. lar och nackdelar som följa med respek går härvdlag ofta ut över maten, vlket Heljestrand, Stockholm, Sandra Lndberg, tve yrken samt cke mnst det sätt varpå medför en ödesdger dsposton för sjukbehörghetslagen på en del områden n domar ett förhållande som läkarna tykarlshamn, S. Kallerstam, Björkvk. Innevarande vecka ha ntll presslägg verkat såväl drekt som ndrekt postv värr ha alltför många tllfällen konnngsdagen gåvor nkommt på samman eller negatv rktnng. Och överallt och statera. När man talar om hembträdets allestädes kastade arbetslöshetens hemska beroende ställnng hör man även ta belagt kr. 85: frän 13 gvare. Greta Stendahl, Stockholm, E. H.. spöke sn skugga. traktande f. n. snart s a g t varje anstockholm A Phlpsson, Nässjö, Lnnea Under det samkväm som därefter följ ställd, som e j ä r ordnare, ä r ytterlgt beharberg, Hjärsås Ett varmt tack f ö r de refererade fröken Greta Lndgren roende av sn arbetsgvare och g å r stänbok»tyskland vrder klockan dg fruktan msta sn plats. allt vad Tdevarvet gvt under de gångna En annan sda av saken ä r de osäkra to åren! Tdevarvet är och förblr oum tllbaka» och kom därvd helt naturlgt även n på kvnnornasställnng Htlers framtdsutskterna. Möjlghet fnnes dock bärlgt. Hanna Br, Stockholm M t t tack är större ön den obetydlga llla Tyskland,»det tredje Rket», där man a t t ordna pensonen genom Kungl. Pengåvan. Genom Vran Wallström, bygger på kvnnornas underkastelsedrft. sonsstyrelsens frvllga pensonerng. Sundsvall: Från Medelpadskretsen av Foen Väsentlgaste orsaken tll det hus»et huslga arbetet som y r k e, var den lga arbetets rnga dragnngskraft ä r gelstadförbundet, jämte ett par andra ntresserade, med varm hälsnng. Jula 3 november ämnet för ett föredrag som emellertd yrkets brst på anseende, vlgustafsson, Greta Lndgren, E b b a Hu hölls av fru Ingrd Lundh och tll vlket ket sn ordnng sammanhänger med a t t goson, Elsa Skärnger, Stna Lnd, samt även nbjudts husmodersförenngen»hus en mängd okvalfcerad arbetskraft söker lga Göteborg. Märta och Selma Berg och Hem». sg dt och särsklt nu arbetslösa kvnnor et talas ofta om»husmoderns kalla av alla kategorer formlgen fösas över qust, Göteborg Ett hjärtlgt tack för det gångna året och tllönskan om god och man menar därmed en uppgft av tll dethuslga arbetsomradet. Även tspecfkt gvande och tjänande karaktär, telfrågan hör tll de omtvstade. Inga förfortsättnng för vdgad läsekrets! en sammanlagda summan uppgår allt vlken nom sg rymmer värden av det nuftsskäl kunna väl anföras mot hemså tll kr. 1,843: 75 som erkännes med stor slag, som e j kunna omvärderas pengar. bträden lksom deras jämnårga och Och det ä r sant. Men detta rratonella jämnställda andra yrken kallas»fröken$. tacksamhet. En del bdrag ha dessutom kommt förhållande får cke, framhöll fru Lundh, Av botemedlen mot olusten nför yrket form av prenumeratoner för andra, vlket skymma bort de yrkessynpunkter, som ä r det första och lättaste a t t åstadkomv lkaledes med största tacksamhet er dock höra läggas på det huslga arbetet. ma en ordnad frtd. För a t t tllgodose et ä r ju husmödrar och hembträden, kravet på kvalfkatoner fnnas många känna. som drekt menng äro a t t räkna tll utbldnngsmöjlgheter tllgå. Först hemmens arbetare. Beträffande de först och främst den populära skolköksundergärna d e t! Fast d e t ser lla ut. nämnda konstaterade talaren a t t de unga vsnngen, vdare hushållsskolor av olka V, vänsterkvnnor, h a n g e n t n g an flckornas huslga utbldnng nu för tden slag samt städerna lärlngs och yrkesnat vänta e l l e r f o r d r a av h ö g e r ä r jämförelsevs knapp, ett faktum som skolor. Kunde man f å fram en eltstam sammanhänger med de moderna hem och av husmödrar och hemhträden, skulle yrkvnnorna än protester. Men det vo arbetsförhällandena. Lön ä r något som kets anseende ökas betydlgt. Talaren re ö n s k v ä r t, de vlle göra u p p s ej kan komma fråga för en husmoder. slutade med uppmana husmödrarna na p r v a t a m e n n g s u t b y t e n o c h mel Men man kan begära en husmoder a t t vdga sn horsont genom a t t cke förl a n h a v a n d e n s n s e m e l l a n o c h ej p å skall ha pengar a t t röra sg med mån summa större utsträcknng sätta sg d e möten och s a m m a n k o m s t e r, där v av hemmets tllgångar. et ä r hennes n allmänna frågor och lära s g se stt d e l t a g a. et fordrar den allmänna enkla rättghet, alldenstund hon med sn yrke som ett led det stora sammanhannsats verksamt bdrager tll hemmets be get. soldarteten, lksom den ensklda. stånd. Om husmoderns verksamhet sågöteborg nov E. T. lunda måste räknas tll yrkesarbetet, ä r Ebba Hugoson. tackför degångna Maj åren, et kvnnlga arbetets ställnngnom olka yrken. G Mowrers

3 Jordbrukskrsen ltteraturen. lera av våra förfare har under senare tder ägnat sna ntressen åt den del a v vårt svenska folk, som har sn lvsförng sammankopplad med modernärngen. Resultaten av dessa ntressen har under hösten börjat bl synlga bokform. Sålunda fnna v bl. a. Ivar LoJohanssons bok»god n jord» och Karl Gunnarssons dto»som dräng bland svenska bönder» där det arbetande folket, statare och övrga jordbruksarbetare, tll stor del fått lämna det materel krng vlket förfarna byggt sna böcker. Bland dessa, som ägnat stt ntresse å t svenska landsbygdens folk fnna v även förfaren Ludvg Nordström, vlken för ett par år sedan företog en resa genom landet akt och menng studera det svenska jordbruket och dess utövare, de svenska bönderna, och ta del av deras förhållanden under den ekonomska krs, av vlken dessa männskor enlgt deras egen och många andras åskt pressas svårare ä n kanske någon annan samhällsgrupp vårt land. Resultatet a\, den företagna studeresan förelgger nu en bok, BondeNöden, som utgvts på Kooperatva Förbundets bokförlag. et är cke något studum av jordbruket något vsst särsklt jordbruksbetonat dstrkt, utan studet har gjorts så allsdgt som Fleraav Styrelseval nom Göteborgsavdelnngen av S. K. V. förrättades den 3 nov och utföll sålunda: Ordf. fröken Greta Cardell; övrga l e damöter: fru Rut Adler, fröknarna E b b a Hugoson. Stna Lnd, Elsa Skärnger; suppl.: fru Valborg Almström, fröken Greta Lndgren; revsorer: Fröknarna. Selma Bergqvst och Hanna Holmberg; revsorssuppl.: fröken Karn Cardell, fru Hulthén; medlemmar centralstyrelsen: fröknarna Greta Cardell, E b b a Hugoson, Greta Lndgren; suppl.: fröknarna Karn Cardell, Jula Gustafsson och Stna Lndh. I referatet Tdevarvets n:r 42 från upplysnngsmötet Göteborg hade bland namnen på de nbjudande förenngarna tyvärr ett bortfallt: Förenngen Frsnnade kvnnor Göteborg. JanErk det kanske vart möjlgt under den form förfaren valt. Han har besökt de olka länen vårt land från Syd tll Iängst nord. Han har också vänt sg tll olka utövare av närngen från godsägaren och brukaren a v de s t o r a och medelstora gårdarna, tll småbrukaren, torparen och lägenhetsägaren. Vd dessa samtal och ntervjuer har förfaren träffat en och annan, som cke fnner svårgheterna för jordbruket %! oerhört svåra, som man allmänt gör dem tll. Ja, man gör tll och med på ett och annat håll gällande det e j är värre än med ltet god vlja kan man lotsa sg genom krsen utan den behöver sätta allt för djupa spår efter sg. Och vd ett samtal med en grånad odalman göres av denne jämförelser med krsen 1888 och man kommer tll det resultatet förhåliandena e j äro värre nu än vd det tllfället. Men det stora flertalet äro dock grpna av en pessmsm, som många fall saknar gräns. Och allt för ofta är man krtskt nställd mot en hel del av de åtgärder, som olka avseenden vdtages för råda bot mot svårgheterna. Och m a ofta har man även sna egna recept tll krsens avhjälpande. et är ju även gott och väl. Men det stora felet med dessa recept är de äro nästan lka många, som antalet personer med vlka förfaren sammanträffat. E t t genomgående drag är man, på de flesta håll åtmnstone, synes vara benägen lasta en stor del av krsens orsaker på jordbruksbefolknngen själv. Främst då dess obenägenhet för organsaton och för nbördes hjälp. Orsaken tll denna obenägenhet för organsaton torde huvudsaklgast bottna egosm och avundsjuka. Lkaså brsten på ekonomskt snne. Man vll alltd se omedelbart resultat av de Atgärder, som specellt ekonomskt hänseende vdtages. Men många av de råd och förslag, som på sna håll framlades torde vara av den a r t a t t de böra beaktas. I en Östgötasocken hade förfaren ett samtal med en av jordbrukarnas förtroendenän, som öppet deklarerade sn ståndpunkt organsatonsfrågan.»och målet skall vara, sade denne jordbrukare, befra bönderna från bankerna och växelrytteret. Förglöm nte mna herrar, Sverges banker tll stor del leva på bondeväxlar och cke vlja ersätta dessa med någon annan låneform, emedan de tjäna mest på växelräntan. S å nnebära, och j a g vll se den som kan bestrda det, Sverges banker våra dar ett av de svåraste hndren för böndernas ekonomska frhet. Och cke nog därmed. Hur många arbetsda Boken är läsvärd även som utmärkt reseskldrng. Målande och fängslande framställes det mest karakterstska för vårt lands olka län. Och folkkynnet olka landsändar skymtar även fram. en bör ntressera alla. gar, j a, j a g går så långt j a g säger arbetsveckor, arbetsmånader förlora cke bönderna, tackvaredennabankernaskortsynta och ofosterländska egosm, på kuska omkrng för få borgensmännens namn rd växelomsättnngarna. Tänker herrar bankdrektörer på den natonalekonomska betydelsen bara av den detaljen? Nej, därtll är de för höga. Eller tänker allmänheten på det beroende, som bönderna genom allt detta kommer av banken och nbördes, resulterande den ensklde bonden varken vågar eller kan säga nej då han uppfordras sn tur skrva på, då en annan behöver. Så har det tack vare detta förbannelsens system blvt en enda ärtrev av skulder, borgensförbndelesr och skuldsa från Ystad söder tll Haparanda norr., Nog så beaktansvärda synpunkter. Man blott önskar den värde odalmannen spunnt vdare på denna tråd. Undersöknngen ger också vd handen, trots krs och svårgheter jordbrukaren på många håll arbetar med förbättrngar av olka slag syfte göra närngen mera bärande. Beteskulturen är ett av de problemen. Och säkerlgen ett beaktansvärt sådant. Men när man erfar vad en jordbrukare om denna sak sagt tll förfaren, nämlgen betesförbättrngen pågår över hela landet och tllför landet hundratusentals tunnland, utan gammal åker eller vall behöver nkräktas, då kan man nte rktgt vara med, om man tagt del av dessa förhålt y här kan landen verklgheten, man påvsa ett rakt mots förhållande. et är nämlgen så, torpställen och utjord tll de stora gårdarna, som tdgare gvt försörjnng åt hela famljer, utlägges tll betesmarker, utan hänsyn tages tll försörjnngsmöjlghet på annat håll för den som å sådan jord tdgare haft sn utkomst. Att kooperatören Ludvg Nordström e j kunnat skrva en bok om förelggande ämne, utan en smula låta kooperatva déer och tankar växa fram, ä r förklarlgt och även försvarlgt. T y även den sdan av det stora problem varom boken rör sg torde förr eller senare komma upp tll en allvarlgare dskusson, än httlls. Holm: en tyska ungdomens väg tll Htler. S tll en sådan förståelse, Förfaren förklarar sg cke vara natonalsocalst. et är en sannng med modfkaton. Vsserlgen ä r han ngen partdogmatker, och Mackenroths tes ä r generatonsväxlngen. Och man måste nog ge honom rätt, då han hävdar, a t t en helt ny mänskotyp vuxt fram Tyskland, begynnande med den generaton, som drekt från skolbänken släpptes ut tll skyttegraven, en ut en ny samhällsordnng, vlket läger den än befnner sg. Men hans deolog och den synvnkel, ur vlken han betraktar den hstorska utvecklngen, är helt natonalsocalstsk. Närmast torde han väl stå den grupp av unga ntellektuella, som sam Koo Arbetarekalendern 1934 har utkommt sn 15:e årgång på Federatvs förlag. et är en synnerlgen nnehållsrk kalender, som förutom de sedvanlga kalendarska uppgfterna nnehåller ett stort antal artklar av praktskt och allmänt upplysande nnehåll. Särsklt stort nöje har man av den samlng karkatyrer ur de olka dagstdnngarna, som sammanställts tll en poltsk krönka. är fnnas även artklar allvarlgare ämnen.»fabrksbuller och hörselorganen» heter t. ex. en artkel, var påvsas huru arbetare vd en del ndustrer få sna hörselorgan mer eller mndre fördärvade av bullersamma maskner. essa förhållanden har man allmänhet förbsett, när det gäller skapa ett effektvt arbetarskydd. Redan under hantverkets td var det vanlgt t. ex. smeder och kopparslagare sn yrkesutövnng ådrogo sg lomhördhet. en moderna ndustrens maskner åstadkomma, kanske ännu högre grad, buller, som för arbetarna medför samma yrkesdefekter. essa mssförhållanden borde dock kunna avhjälpas, om man vd masknernas konstrukton dels toge hänsyn tll de borde arbeta så ljudlöst som möjlgt, dels masknfundamenten borde solera den värsta skaknngen. Mycket annat lärorkt bjuder arbetarkalendern på, uppgfter om Fackförenngsrörelsen, natonella och nternatonella överskter om arbetarrörelsen etc. Boken rekommenderas å t den, som vll skaffa sg en värdefull årsbok för det kommande Aret. Arbetarekalendern Prs Kr. 2 : 50, 15:eå r g Federatvs förlag, Stockholm. och 14. Moderata arvoden Rättshjälp ävenför Bouppteckn. fr. 2 kr., Lösöreköpskontrakt 6 k r, Testamenten 7 kr. samt därmed jämförl. ärenden tll samma låga prs. É. o. Hovr.not.1.TÖRNÅ,Stureplan 13. IV. schaftsführer» själva, som mot det system, som överlått makten åt dessa. en gaml a konservatva staten hade alla fall, menade man, tll en vss grad hållt stor tyska ungdomens ögon. Vdare: om en utlännng kommer tll Tyskland och ser mltärska formatoner marschera med fanor och klngande spel, så drar han allt en ny levnadsstl förvandlades tll hårda, klara fordrngar på ett nytt, socalstskt samhälle. Vd den konservatva statens sammanbrott 1918 blev det emellertd nte skyttegravsungdomen, som fck hand om makten, utan en socaldemokrat av äldre kaptalsmen schack, demokratn hade gett den fra händer. ärför bort med det demokratska systemet!»systemet» blev ett slagord.»systemet» var skuld tll den för lätt den slutsatsen Tyskland rustar upp tll revansch. Men själva verket ä r den nya tyska natonalsmen ngalunda dentsk med chauvnsm. Glädjen å t un men. I stället för skapa ett nytt samhällsskck nöjde man sg med mportera valrätt och parlamentarsm västerfrån och lät för övrgt allt förbl vd det gamla. jupt besvken kunde den hemvändande frontungdomen ngenstädes slå präglat revolutonär mänskotyp. enna rot. e äldre krgsdeltagarna återvände ungdom är ngalunda reaktonär, säger tll sna tdgare befnngar, d e unga, Mackenroth, den vll nte vrda klockan som ännu nte utövat något annat yrke än tllbaka, den vll tvärtom fullfölja en re soldatens, fann sg nte tllrätta. Aren gck. Olka parter avlöste varvoluton, som började redan före krget. han ägnar nte»führern» någon undergi Tyskland vaknade mycket tdgare än andra regerngen, men den som verkven dyrkan (Htlers namn förekommer endast ytterst sparsamt boken). Han det övrga Europa också bland borgerlg lgheten regerade, var storkaptalsten. På nflatonen, kallar nte kommunsterna för under ungdom en tydlg opposton mot kapta»der Wrtschaftsführer». mänskor, utan söker tvärtom fnna det lsmen. Varje poltsk revoluton föregås som proletarserade medelklassen, följde gemensamma ungdomens strävan mot BondeNöden. peratva förbundets förlag. ungdomen (både den remarqueska och den hänförda) varje respekt för den kaptalstska samhällsordnngen. Wandervogelromantkens oklara svärmerer för tora flertalet av Tysklands borgerlga socalster men det förra är det utan årgång, som försökte bygga upp sn nya ungdom har slutt upp krng Htler. tvvel. P å den punkten är»e Tat» ett stat med tllhjälp av en konserverad förman må beklaga det aldrg så mycket mycket bättre språkrör för det unga na krgsdeolog. Någon socalserng blev det är ett obestrdlgt faktum, och det går tonella Tyskland än»völkscher Beo nte av, man slöt tvärtom kompromss med den storborgerlga ekonomska lberalsnte an avfärda de unga tyskarnas en bachter» och andra partorgan. tusasm för natonalsocalsmen enbart. med kalla dem förledda och förvldade. Man måste söka förstå, vad det är som drvt dem dt. Gerhard Mackenroths bok»tysklands ungdom revolt, är en utmärkt vägledare Rupert Hedn. Ludvg Nordström: förödmjukande Versallesfreden, tll ar formen, åt mltärska former över huvud betslösheten, tll alltng, som var på tok. taget, ä r endast ett uttryck för en vlja»systemet» var nternatonellt nställt tll ordnng efter de senaste Arens kaos. alltså fck allt nternatonellt samarbete Anser Mackenroth. Och helt orätt har han säkert nte. karaktären av något suspekt. Boken utkom kort efter Htlers överen marxstska tesen om folkets successva proletarserng höll streck eko tagande av makten. en har således nte nomskt, men nte deologskt hänseen hunnt med ta ställnng tll den nya de. en borgerlga ungdomen drogs nte regmens gärnngar. Förfaren uttalar. tll kommunsmen. ess socala krav var endast sn förhoppnng, rörelsens sokanske lka radkala som kommunster calstska tendenser ska avgå med segern. nas, men den materalstska lvsuppf Att där också fnns andra tendenser, nngen stötte den tllbaka. Socaldemokratn kom nte fråga. en hade haft sn chans och ntet kunnat uträtta. Vart skulle denna ungdom, som var utan ar det vet han. Han vet, storkaptalsmen. understött natonalsocalsmen hopp om kunna använda den som ett vapen mot arbetarnas revolutonära krav. Han är bete, uppgft och framtd, men full av heller nte blnd för a t t antsemtsmen vljekraft och brnnande dealsm, vända (som han över huvud taget tar avstånd en begärde utlösnng för sna från) lämpar sg utmärkt som avledare sg? obrukade krafter, den ropade förtvvlad för antkaptalstska strävanden enefter en menng lvet, efter en tro dast den judska kaptalsten ä r folkfenstödja sg på, efter en ledare. Så kom de, den»tyska företagaren, däremot får nte antastas. Men (så lyder bokens slutav en andlg. Och denna andlga revo en td av skenbart uppsvng. S å kom den den tll Adolf Htler. På ett ställe sn bok varnar Macken ord)»för det poltska och socala lvet luton började enlgt Mackenroth och stora 'ekonomska krsen. Genom en hel a la Kreuger var»der roth för bedöma utvecklngen Tyskgäller det tll sst dock ä r mänskorna, Sere skandaler med Wandervogelrörelsen. essa ungsom gestalt hopplöst land efter normer, som endast är gltga som med sn anda fylla de nsttutoner domar, som barhuvade och sjungande Wrtschaftsführer» drog ut skog och mark, förklarade sg komprometterad, men behöll ändå styret. andra länder. e folk, hos vlka demo och organsatoner, som de fnna före s g. vsserlgen vara opoltska. Med stt fr Bland den ur arbetsprocessen uteslutna kratn är en sekelgammal tradton, upp Och så kommer väl den natonella mänluftslv vlle de endast protestera mot den ungdomen tog de revolutonära strömnn röras över den tyska ungdomens av skotypens förändrng följas av en för lats omkrng tdskrften»e Tat» (vlken wlhelmnska aerans brackgt belåtna lev garna fart. Hela ungdomen, både den ståndstagande från demokratn. e för ändrng den socala ordnngen den han fltgt cterar), en grupp, som tagt nadsstl. Men själva verket rktade sg som deltagt och som vuxt upp under bser, demokratn nfördes Tyskland senare har den förra tll förutsättnng». Förfaren tror således, denna försocalsmen mnst lka allvarlgt som na deras protest också mot det kaptalstska och efter krget, var, vlket Iäger den under former, som gjorde det omöjlgt för den slå rot. I demokratns namn un ändrade mänskotyp. denna nya, dealstonalsmen och städse bemödat sg om system, som låg tll grund för brackgän befann sg, eng om en sak: sn aver dertecknades Versallestraktaten och be tska ungdom, som fylkar sg krng Hträttvsa även gentemot poltska motstån heten. hat rkdrevs uppfyllelsepoltken, därför är de ler, ska bl herre över de kaptalstska son mot kaptalsmen. Men dess Under krget utvecklades dessa tendendare. et senare är väl knappast utmärkande för flertalet ungdomlga natonal ser ytterlgare. I skyttegraven förlorade tade sg nte så mycket mot»de Wrt mokratn hopplöst dskredterad den elementen.

4 Bödeln och kvnnan. Pär Lagerkvst har som en sesmograf nregstrerat jordbävnngen Euro pas mtt. Att tdens skeenden påverka honom med en hemlghetsfull styrka har man alltd vetat. Hans bok är ett sym tom alldeles som stegrngen av Bofors akter. Han är en god mottagare för världsångesten som poeter måste vara och han sänder den vdare. Tdgare har han stundom haft kontakt med de goda strömmar som svepa över jorden men just nu är den avbruten. Pär Lagerkvsts Gud har alltd vart en maktlös Gud, nu har han funnt den Mäktge som är centrum världsförloppet och det är Bödeln. En gång bekände Pär Lagerkvst lvet var ont men männskorna goda. Nu är det som om männskorna vore ondare än det onda självt. e äro åtmnstone otäckare, grymmare och blodgrgare än själva bödeln, som stter där stor och röd och tgande mtt bland dem. Han framföres två stora scener, en medeltda och en modern. Man glder över från den ena den andra och är plötslgt en ny medeltd med jazz och lynchnng och pervers lusta för blod. Männskorna den moderna danslokalen under de vta ljusgloberna tro på våldet och söka sn tröst et vore ntressant veta, vad Mackenroth tänker om utvecklngen sedan mars? Han, som säger, ungdomen alla läger vart besjälad av grund och hotten en och samma strävan, vad tänker han om koncentratonslägren, där tusentals unga män stter nspärrade, endast därför de vart aktva medlemmar av ett ckenazstskt läger? Vad tänker han om den rad av dödsdomar, som avkunnas över unga män, skyldga tll precs samma gärnng, vlken, då den begåtts av en natonalsocalst, fras som ett hjältedåd? Vad tänker han om herrar Thyssens och Krupp von Bohlens dktatorska myndghet? Vad tänker han om det ekonomska lvet är det enda området, som undgått»glechschaltung»? Vad tänker Mackenroth och de otalga andra ungdomar, vlkas talan han för, om dessa tng? Kanske är de redan bttert besvkna. Eller kanske kommer deras deal ännu bl förverklgade Tredje Rket. etta rke är ännu nte ett år gammalt. och det är för tdgt döma. JanErk Holm. och räddnng blodet alldeles som männskorna den mörka medeltda tavernan, som på avrättnngsplatsen, bland de mördades kvarlevor sökte sna relker. essa två scener omkrng Bödeln äro av en hänsynslös kraft, ett skrk av smärta och förtvvlan. e äro så ntensvt levande mtt allt stt bsarrer man ser dem för sg. I själva verket är ju också boken ett drama, färdgt för spela, ehuru det nte typografskt är uppställt som ett sådant. Frågan är om nå. gon har mod uppföra det. Före om röstnngen om Frödngstpendet, varvd Lagerkvst mot all rmlghet blev förbgången, skulle man ha trott studentteatrarna ögonblcklgen skulle med en. tusasm kasta sg över det, men nu vet man nte mer. ramat slutar med Bödeln reser sg ur sn tystnad och ett stort tal förkunnar vem han är. Han talar tll männskorna och säger dem Krstus, som han en gång avrättade, han var cke gudamännskan. deras frälsare. Nej, Bödeln själv är deras frälsare, sänd av Gud, sn Fader, frälsa männskorna genom utrota dem. ärför måste han mörda och mörda, och han är led vd det, ty det är ett vdrgt och tröttsamt göra utrota männskosläktet. Man vet nte rktgt om Pär Lagerkvst vll antyda det är slutspurten v nu äro med om, symbolken är nte lätt förstå, helst om man vll söka en lnje från den ena av förfarens böcker tll den andra. Sär sklt svårt är tolka symbolken med kvnnan som är Bödelns hustru, ur vars famn han reser sg för gå tll stt blodga värv och som tar emot honom med kärlek när han vänder tllbaka tll hödelshuset. Hon som dessutom skänker det en vss kuslg hemtrevnad medelst dukar och renlghet.. Om Per Lagerkvst därmed menar kvnnans roll I denna td enbart består sprda hemtrevnad hödelshuset så är detta vsserlgen en hädelse, men dock en av de mndre denna bok. Men om det är menat som en gruvlg anklagelse, och v tll och med kunde erkänna det lgger något den, d2 förstår man nte rktgt han kan låta Bödeln uttrycka sn glädje över kvnnan nte vaknar när han går från hennes sda ut tll stt bödelsvärv.»et är gott», säger Bödeln,» hon nte blev väckt. et är gott jag är ensam med mtt, med del som måste bäras., Menar Pär Lagerkvst det är lycklgt kvnnan är tungsövd, huslg och nätt mot bödlar denna td? Kvnnan och Bödeln äro ju fender av begynnelsen. etta är en bok som tden måste föda. Men den är cke och får cke vara tdens Lyrk denna höst. I förfarnamnens bokstavsordnng recenserar jag här fyra dktsamlngar och börjar generellt med anbefalla dem alla. e ha något särsklt ge oss, var och en på stt sätt. C.E. Englund har kallat sn dktsamlng mma. Tteln är ej tllfällg. e flesta av dkterna boken ha karaktären av plötslga syner: såsom d dmmor öppna sg. Endast här och där sluter sg dmman helt och det blr dunkelt. Från»Trasga sagors. hårda mässande har Englund utvecklats hän mot ett mjukare anslag, en känslgare valörtro. I mänga av naturdkterna fnnes en sorts djärv mjukhet, något av smygande snabb mård dmma. Skogen. gölen och den fat. tges tro och tvvel är hans kosmos Mården är hans djur. Om mården skrver han dkten»skogens lv», men även»tre bränder föll ner Gnungagap: övrgt ger oss grundstämnngen ho Frhet, Jämlkhet. Broderskap.) ken en bortombld ar detta mårdarhetade (Sd. 63):»är lever han stt Iöparlv fem mete»en helg man han läste om korparna ovan markens lksvepnng.. Englndr som så: styrka är just snabba ordanngar kunna fånga naturens nre sus på den gräns där den mynnar ut sagans namn. lösa vemod. Så dkten»mnne»:»nens strykjärn kom tll vnets duk av slver när vndens hand drog upp en rynka ntll stranden. Mörkrets blåa suckar porlar över vdden. I läderlappens td göms alla blomstersängar. Ett årtags morgonpsalm plaskar n dmman. Och tunga nät sg höjer med höstens första skar.» Ha talar om göken:»göken stter under granens sammetskappa och räknar levnadsår.» Han talar om längtans vta hngst:»längtans vta hngst fläks upp av strebergula sporrar.» Krtk kunde väl här och där anföras. En del verkar lyrskt ofullgänget. En lns värd en recenson för sg. del av bldspråket kan för några verka sökt. för andra åter kan det föra tanken tll den arabska lyrken. Jag rekommenderar Englunds bok åt dem som kun båda. na läsa anngar: en konst som v tyvärr Gullbergs hålla på glömma. En 'konst som många gånger nte ens är skaldernas gåva. I Nls Ferlns»Barfotabarn» få v göra enda barn. et fnns andra världar än ty cynsmen tangerar han aldrg. I hans den Pär Lagerkvst fångat här. E. IV. känns, s den grper själen och väcker utan kyla. gången och lans lyrska deal är döma av versättnnoarna slutet av boken Goethe,»V ser en lten llleputt frän llleputtars Shelley och Rupert Brooke. land, från llleputtars land. den senare lknar han någon mån sna egna anslag. S sorgsen och så länge har han vankat Hldebrand har blvt kalhär på strand, lad hmanst. vad nu detta fna ord kan har han vankat här på strand betyda. Humanst är nämlgen ett av de O, kommen I ej, o. kommen I ej, herr många hundra bestämnngsord som kom Gullver? Ej vet han vad han längtar bara tror mt ur gängorna. När användes t. ex. det fnns fler, det fnns kanske några fler, som längtar som han längtar och som önskar något mer än det futtga som sker O, kommen I ej, o, kommen I ej, herr Gullver? Några ctat fä tala för sg själva: (Sd. 21): väl så eller skörda de ntet Vår herre han föder dem ända! En helg nan han gck sg demarken ut rätta sg helt efter detta. Och sagan den förtäljer när fjorton dar var slut, korparna åto sg mätta.» (Sd. 90):»Sjutusen fula flugor små, som ej vår stackars svans kan nå, besöker oss vta dygn med sna surr och knappnålsstygn, e drver oss från gräs och ro och gör oss tll en dålg ko Sjutusen fula flugor små, som ej vår stackars svans kan nå.» Med sn dktsamlng»barfotabarn» har Ferln berkat nte bara svensk dkt utan vad mer är: den mänsklga känslans sfärer. I»Barfotabarn» fnns dkter som komma at? bl klassska mnnesassocatoner framtdens dktarskallar. Utrymmet tllåter cke jag behandlar Hjalmar Gullbergs dktsamlng, Kär lek tjugonde seklet annat än knapphändgt. en vore annars, lksom Fer et må emellertd vara sagt om jag fnge välja mellan Nls Ferlns och Hjalmar Gullbergs dktsamlngar. så toge jag för de senaste två åren rsar sg stå långt över t. ex. det anglosachsska. Karl Gustav Hldebrand är den yngste av här medtagna poeter. I sn dktsamlng»nödvärn» framträder han för första ordet humantet oftare An under världskrget. där man hmantetens namn be drev lögnpropaganda och växlade grana ter. Humanst är ett ledsamt stämpelord. låt oss nte använda det så ofta. V kan ju vara mänsklga lnda, ja, jag tror än bättre om v nte frasera så mycket. Jag skulle tacka Gud om jag tll mn död helt undslapp denna fånga kulturttel. För varje år som går smakar det mer och mer fjant om den. Hldebrand är ngen humanst, d.v.s. han är en bra pojke och samtdgt trolgen på väg bl en god poet Än är han kanske för tradtonell. för mycket påverkad av nlärd smak, lte för syres av Iäxkultur. Sådant är farlgt. Läxkultur får lätt en smak av greksk tempelbakelse. et fnns sannerlgen andra värden: jag menar rent lyrskt, ty om déer lyrk tvstar jag ej. e grekska templen och arkpelagens halkyoner känna v nu ur lyrska synpunkter utan och nnan. ärför är det skevt vdare tvnga lyrorna denna Iäxrktnng, högst få lyckas, Hjalmar Gullberg häst. Hldebrand lyckas häst när han byg ger på sg själv. kten»uppsala» ger en tjugotreårngs frenetska svartsyn. enna dkt ger hela stämnngen av kallgrnet, den relatvstska knvkastnngsekvlbrstken. med ett ord hela den andlga pennalsmen, sådan den uppges vara unverstetsstäder. et fnns en annan dkt boken,»mare Hmmelsfärd», den rör hjärtat på ett sätt som sönderstörtar mnst sju grekska tempel. Hldebrand är en dktare på väg. Han är en skald med en redan nu beundrans värd tmbre ja, han är rent av en smula för mogen och man önskar honom ännu en pojktd. Må han ej låta sg lockas av läxhumansterna (eller några andra ster) men av Hungern med stort H och av Lvet med stort. Harry Martnson. dkter tllhöra, lksom Ferlns, de dkter som tvnga sg kvar. e avfärdas nte med en recenson eller ett Nordska Konstförlage jul och nyårskort ha kommt ut, repreberömmande omnämnande. Man återsenterande to konstnärer med mer eller vänder tll dem för se efter»hur det mndre kända namn. Främst bland dem bekantskapen eller återupplva denna var». e göra sg påmnta som en sär få väl nämnas Enar Nerman, Gunla med en säregen dktare, en klarröstad skld röst när man bland försjunker och Sterngranat, Ingeborg Uddén och Rolf skald. Ferln är en ångestens lekare och stter och tänker på dkt allmänhet. Kempe. Ehuru upprepnngar och banalggare. Han är ett skr svart, men teter naturlgt nog cke alldeles kunna ock skulle jag vlja säga. när undvkas. äro dock flera serer årets lans skr är ett skr som stmulerar, svensk lyrk samma höst kan ge oss två samlng både rolga och vackra och det sådana samlngar som Ferlns och Gull bereder ett rktgt nöje gå genom vers lyser en värmande godhet under den bergs då är det ett belägg för den sven dem. Utförandet är mycket vårdat och satrska ngesten. han tllhör de få som ska dktens starka och levande nutds färgerna utmärkt återgvna. kan tralla en sorg, s den hörs, så den plan, vlket, så långt en recensent kan se,

5 Kontemplaton. kunnatro, dennakänsla befrelse En rundvandrng Vad stort sker, sker tyst. Utdrag utkomna Poul Bjerres nylgen på S. F.teatrar. bok. Paul Bjerre om drömmar. Närman klass. Ur td erfar nför uppnåendet av ett mål, nför dylkt.lösandet Men saken av etthar problem vda större el1er något räck man fördjupar sg ; gamla relskrfter, stöter man s t u d o m på uttryck, som vttna om tro på ett för oss ofbart samband mellan det som sker männskans själ och händelseförloppet den Yttre världen. är etta ord kommer lätt för en, på mera sska urkunden vd det framtda studeän en väg, då man läst Poul Bjer randet av drömmarnas rke. När man res nylgen utkomna bok och stter och tänker på stllheten vd denna boks framtänker över den.') Ordet passar först trädande nför offentlgheten en nga etta skänker befrelse. Man skulle vdd. et lgger något underlgt befrande upptäckten läkande krafter arbeta spontant ens nre för hjälpa en över splttrng och stelnande. et är e; frågan Om en tro, Som när som helst kan förflyktgas av nya förbryllande erfaren Bröllopsresan på Stureteatern är en synnerlgen äisklg och behaglg fransk flm.,. Egentlgen ä r den en fransktysk koalton, det den ena av de två kvnnlga kanddaterna tll platsen som moté å t den bröllopsresande fransman heter; det gäller något lka påtaglgt och nen är tyskarnas stora stjärna, Brgtte ofrånkomlgt som dr,, kroppslga spon Helm. Hon överraskade här med kunna prata franska med en förträfflg actanläknngens faktum. e två andra huvudpersonerna När man fördjupar sg dettu efapp cent. arbete dess olka former kan man ej äro en manlg och en kvnnlg represenundgå gång på gång studsa över de tant för den kombnerade parsska esprn på en gång enkla och raffnerade vägar, och skönheten, då kombnatonen är som skan, alltså genom kroppslga krafters ndelnng av sådana objekt som drömmar känsla av en väg: har man funnt den på vlka naturen söker nå sna mål. Man häst. e sprtta båda av lvslust och uppo c h safters gemensamma arbete mot det måste, allra helst så länge den är helt och vandrar den' kommer man tll må upptäcker man nom sg äger en sluppenhet. på ett medfött, naturlgt sätt. m a n vlluppnå,kommerenså konstnär, om vlken man förut ej haft är man ser dem stå på turstångarens t a mål, så samarbeta också den del a v ny, vara långt mera svårsmält för den kännedom. etta nnebär samma be däck och ömsom beundra de tjusande männskan, som v kalla själen, och här som på egen hand ger sg på studeran loratvägen, kommer ntet en tll mötes,, frelse man erfar nför varje upptäckt av vyerna över medelhavsstränder, Neapel närmast det s. k. omedvetna, andra det därav, än exempelvs Lnnés klassnmen hur fnna vägen? Och hur bevara en ny och överraskande förmögenhet. och Capr, och omsom varandra, kan man s l a g s krafter spontant och oavlåtlgt mot delnng av växterna var, då den fram den? en vktgoste orsaken tll känslan av nte undgå själv falla beundran över man har alla tder förstått, svaret befrelse lgger dock där, man kän de vackra tavlor av männskor och stränett läkande a v där uppkomna skavanker. kom. Gränserna mellan d e olka klasi båda fallen kan vsserlgen den med serna måste här, åtmnstone början, cke lgger det omedelbara utlevandet ner sg vara nfogad stora nödvändga der, som duken rullar upp, Också nära" drffter och önsknngar och flytandet sammanhang. Man är cke endast en de/ blderna av hamnar och gator och av Vevetna och vakna männskan själv hjälpa förefalla oss mera dffusa, och förfapå vlka tllfällghetens strömmar som av en materens världsordng som på suvus verksamhet äro tlldragande; och tll, på olka vägar. Och lkaså medmän ren förstår och erkänner detta och p å helst, Genom ett nre arbete måste man bördar en drfter, konflkter allehon f. ö.. gör sg fotograferngskonsten genskan, framför allt då läkaren. Men vad pekar det ofta där faran är relatvt stor. nå överblck och nrktnng. Genom för då bekymmer; man hör också oupplöslgt nom hela denna flm påmnt med s n höga stort sker, sker ofta tyst, det fördolda, Men var och en studerande, som har sn djupnng måste man lära sg sklja vä samman med en väfldsordnng, som ar ståndpunkt. Elteteatern Sture har alltså fått en elteflm, som kommer räc det omedvetna, både kroppens och sjä ne för det väsentlgas, det realas, det sentlgheter från oväsentlgheter. Man betar ens nre och strävar förhjälpa här ka länge, så mycket mer som den är lyckmåste kunna välja ett och avböja ett en fram mot personlga mål. l e n s Man måste sklja på de två»vad produktvas värde framför formernas och lgt fr från moderna utländska flmers annat. Man måste kunna hålla fast vd männskan gör och vad som sker med defntonernas, måste vara förfaren det man väl;er. vanlga onaturlgheter och överdrfter, åtmnstone från sådana av det osympatska henne,, och glömmer man bort det sst tacksam, han e j av oväsentlgheterna etta och mycket mer har man åsyftat nämnda, när fråga är om läknng, har lått hålla sg tllbaka från denna säker med det urgamla begreppet k o n t e mslaget. Både dén ånyo nspela och a t t moman kommt på avvägar, säger förfa Igen mödosamma uppröjnng och skf p l a t o n. Man måste kunna försjunka dernsera svenska flmer från vär första sg själv och leva ett nre lv för tesndelnng den förut otllgänglga ren. storhetstd på flmnspelnngens område nå vägen ör tllvaratagande av arrendatorernas v säga första ty v hoppas på en andra Lksom v cke med kroppens ögon snårskogen. Hur skall man då fnna en effektv F ö r tllvara konsttuerades vd ett möte nära framtd har vsat sg vara kunna drekt åse, hur denna vår kroppsrömmarna avslöja på stt symbolska form för kontemplaton, som skänker det Alunda förra söndagen ett arrendator+ lyckad. Hälsnngar är ett exempel på nylga självläknng tllgår, så kunna v cke språk vad som sker det omedvetna. e man Vll na och som cke nnebär fara förbund för Upplands län. Förenngen nspelnng, och karl xl, p% modernseheller med något själens öga, med nå äro rapportörer av de olka uppnådda man hamnar något man helst har redan funnts som en enskld sam rng, varvd den sstnämnda uppkommt etapperna den stora smältnngsprocess, gon nre syn, drekt avläsa hur själsläk det stora assmlerngsarbete, som där hör undvka? Mtt svar på denna fråga manslutnng, men fck nu en mera allmän genom hopslagnng av två gamla delar lgger det här skldrade systemet. karaktär. Man tllse en arrendenämnd tll en ny f l m av normal längd, Hälsnnngen tllgår. Men på alla.de lvets om ständgt pågår All den mmaterella jag har träffat mödrar som ers den med representanter för förenngen, ön gar fångar alltjämt stadbons ntresse för råden, där en drekt förståelse förvägrats föda, som kommer n oss, blr lkhet gamla slentranmässga aftonbönen med skemålet ä r sådana nämnder skola den genuna lantbons säregna fundernmännskan, har hon som regel fått en an med den materella omhändertagen av en stund av samlng och överblck tll skapas för varje län, med representanter gar om lvet och männskorna och hännan möjlghet arbeta sg ur dlem osynlga, automatskt och spontant ver sammans med barnen för såväl arrendatonerna som jordägar delserna den trånga kretsen, Och Karl kande krafter och blr föremål för omhur skulle det vara, om man på lkna och länsstyrelsen. XII kan alltjämt grpa oss med förundran, man. enna möjlghet går ofta s y m arbetnng, uppblandnng, delvs utrens nande sätt återupplvade den gamla morfröken Elsabeth Tamm höll ett före numera mest en vemodg förundran över bolbldnngens tecken. römmandet tor nng och delvs kvarstannande mer eller gonbönen och gav den en ny, på kunskadrag om aktuell jordpoltk, som mottogs hur en halsstarrg ynglng verklgen kund e kunna förlknas vd åseendet av en mndre smält form. Åtskllg som bor per om själslvet baserad form? Är det med stort ntresse. de tllåtas utarma värt land genom sn flmuppvsnng vårt eget nre, en ultra de höra tll de avgående delarna kvar cke en ormlghet allt det underfulla envsa äventyrslystnad och obetänksammodern sådan med cke blott tal och stannar här lksom vd den kroppslga arbete, som försggår assmlerngssyfte het. Hälsngarna tala nu stt landsmål, smältnngen och blr lk lasten. Hur det omededvetna,endast rnner bort och vlket klär deras känslor och passar bra musk som våra dagars bograf, utan allmäntllståndet för tllfället är eller örflyktgans? Låt vara det är uttryck de vackra naturblderna. Men Karl med långt flera och långt större talanger varest det ev. fnnes anhopnngar av något»som sker med oss» och har XII ännu tger, trots modernserngen, hos de uppträdande, men också med osmälta störande parter, därom g e sn betydelse vare sg v är aktgvande väcker knappast någon saknad; han teg Iångt större svårghet hos åskådaren drömmarna besked åt den, som lärt sg på det eller ej; men detta nnebär cke v ana, tyda deras symbolska s p r å k Ett ar dess betydelse e j kan förstärkas och förstå spelets djupa menng. hete rktnng mot fullständg smältnng genom medvetandets, samarbete. et har hänt mg åtskllga gånger, o c h främst bra n på en sak, som boken lunda ovanlg företeelse med blvande så kommer den jag stött på övrgt skeptska männskor, flerstädes söker npränta oss: Lksom»klassska urkunder», vlka utan relgös påverkan och utesluläknngen a v kroppslga skavanker vä som rubrk här ovan använda sentensen tande på grund av egna erfarenheter mesentlgen sker genom kroppens egen nne åter lätt tankarna. nat, denna tro måste ha en grundval boende självläkekraft och självläkeönet lgger sakens natur, a t t en klass verklgheten. Man har därvd närmast en tet. et och Sverges första arrenda= torsförbund. lnom för symbolken är med spelet, men V kun med thy åtföljande lugn och frktonsfr na ej helt och e j alltd tyda dess språk. gång på den andlga motorn förelgger et har förunnats vår td nå fram emellertd alltd, och det ä r efter de olka f. t. uppnådda etappererna detta arbete tll Iösnngen av mången kroppens och som klassndelnngen av d r h m a r n a blsjälens gåta, Skall den nu också nå vt gjord. drömmarnas? Om en lösnng skall vara en första klassen heter Gestaltnng tllfyllest våra dagar, måste den bygga och omfar sådana drömmar, som exempå en vetenskaplg analyserng av dröm pelvs endast ange gestaltnngen av ett vsst för drömmaren ntressant tllstånd mens väsen och menng och den en vktg fråga. Och den ssta har förf. brnga en systematserng, en klassfce kallat Assmlerng därför drömmar, rng av drömmarna. etta ä r vad Poul som tllhöra denna klass rapportera, Bjerre gvt sg på. et decenner långa full assmlerng numera ägt rum av en nkräktare, som förut måhända spökat studet av dessa objekt, hos honom själv och ställt tll oreda det omedvetnas såväl som daglgen hos andra, hans pa värld:»ju säkrare v äro förankrade tenter, den specella begåvnngen för alllvet och ju större volym vår s j ä l vundetta arbete men också den mogne nt och genom denna förankrng, desto forskarens förmåga av självkrtk och lättare omsmälta och assmlera v allt det som möter oss». Och mellan dessa känsla av ansvar cke mnst nför kolleyttergränser har förf. dentferat och gerna jorden runt, allt detta borgar för kartlagt cke mndre än to andra klasa t t det nu framlagda helt orgnella re ser, så hans system dess helhet omom dessa sultatet av ett lvslångt arbete också far 12 olka drömklasser. nnebär en landvnnng på vetenskapens sna klasser säger han på ett ställe:»vd studerandet av läkeprocessen fnner man fält. Kanske kommer denna bok med ofta grupper av etapper följa på varden o s e n t o n e l l a tteln bl den klas andra med en vss konsekvens, som låter oss ana, ordnngen har något med römmarnas naturlga system. Bon naturordnngen skaffa,. Och just här, cke blott klassndelners förlag. 7: 50. måste Söker man på egen hand kontemplatvt syfte nfånga sna drömmar och fördjupa sg dem med lednng av detta system, blr man snart varse den ena etappen efter den andra.. ettn stlla sökande efter sammanhang och detta lyssnande efter djupets röster blr första hand ett odlande av stllheten, som och för sg är välgörande. Efter hand lär man sg allt oftare nå målet: drömmens nfognng respektve nngen utan bokens hela nnehåll så hög grad andas naturlghet, sunt förnuft och önskan alltd förhjälpa det goda och rätta tll seger, lgger en stor källa tll glädje och tacksamhet för läsaren. Tacknämlgt ä r också, boken, ehuru säkerlgen tll stor del avsedd för kollegernasjälsläkarna, varom kaptlet Behandlng nogsamt skvallrar, dock ä r skrven med en uppläggnng och en Iättflytande penna, som gör den smältbar och njutbar även för lekmannen. Som det av utrymmesskäl är omöjlgt en recenson meddela ett så pass längt utdrag, som skulle erfordras för läsaren ev. skulle kunna få en drekt postv behållnng av det lästa, meddelas ett sådant utdrag härovan. N. S.

6 G ro n:r Tdevarvet börja: 1934 sn tolfte årgång. T I EV ARV E T Lördagen den 16 ec N:r 48 Pren u merera på TIEVARVET från 15 nov. Prs kr. 0:75. ju mest levande lvet också. Om v under den dr 2:dra storhetstden flmnspelnngens hstora, som v nyss talade om kunde få behålla något av det sanna, storslagna och naturlga den gångna epokens flmer, så skulle v nog nte be Innebär detta ett överskande av de (I Orts. fr. sd..) mänsklga möjlgheterna? V vända oss höva skämmas för oss, varken hemma återkommer Lawes tll detta spörsmål, tll advokat Hugo Lndberg, en av de tll Tdevarvet. eller där, varest man är van från vlka möjlgheter det fnns behandla konsekventaste förkämparna vårt land Sverge få förstklassga, högförädlade Bland de många bevs på vänfasthet, nte få tllfälle exstera. Härmed är tll de fångna männskorna under hans an för mänsklga reformer på straffverkstälvaror. På krmskramsens område ha v som Tdevarvet under de senaste räcklgt antytt den tdnngspress som svar mänsklgt och förnuftgt.»fanns lghetens område, för få höra hans aldrg kunnat göra oss någon bransch. veckorna haft glädjen få mottaga från kämpar för sannng och rätt behöver pre det en metod för franske Menet och en uppfnng. Advokat Lndberg svarar: är lgga v ohjälplgt under genom vår sna prenumeranters sda, äro även några numeranter. e ord som tryckas Och annan för gamle Chappleau? Eller måste ltenhet och vår självkrtk. Bättre då Fuchs (vars bok, Andarna fängeluttalanden, avsedda för hela läsekretsen, sprdas för rättfärdghetens seger Värlbjuda ut en något dyrare men också långt den kunna ej åstadkommas grats. Itder de, eftersom de syndat mot samhället Och set anmäldes Tdevarvet nr l5 1931) Och vlka v här ha nöjet återgva: värdefullare vara, helst också sna ex et första är från Ellen Hagen, Tde av svåra krser och konflkter måste detta båda voro lka skyldga nför lagen, fort Lawes, representera det bästa av allt som porttyper utvsande v här kalla norvarvets första redaktör, som påmnner om mer än annars stå klart för ansearskän sätta på samma sätt, leva lka, tänka lka, är skrvet fångvårdsfrågor. Tjugutuden nte äro sämre än v kunna Iära en artkel under Tdevarvets första år oss tala det blvande nternatonella om nande medborgare. arbeta lka, vara underkastade precs sen år på Sng Sng är en bästa bemärhjälpspråket engelska med dess rätta accent. den kvnnlga soldarteten. Gentemot Tdevarvet ha särsklt kvn samma m av straff och förbättrng?, kelse optmstsk bok, en är ett doku en varan skulle kunna bl en AGAfyr et är alltjämt tll detta själva tänka över och och söka få torde kunna avskrvas. Orubblgt har td Lawes Svarar själv på denna fråga med ment av det största värde, nte mnst där flmens värld, som skulle kunna bl lka sammanhang tdsföreteelserna, som T nngen stått på deras sda mot opnonens stöd av sn tolvårga erfarenhet Som chef för den vsar gångbara vägar ut ur det berömd och lka eftertraktad som den devarvet nu to år sökt stmulera de alla växlngar. Som toårg läsare och vd det väldga Sng Sng vlket han förtvvlade kaos, som straffverkställgheandra. prenumerant är det mg en stor glädje få f. Ö. en amerkanska flmen Rasputn och kvnnor den nått. förvandlat från ett dålgt ansett fän ten genom fängelser åstadkommer för så Kejsarnnan måste nog räknas tll de se just nu tyckes denna dess uppgft vara vttna hur den, jämte här ovan berörda gelse tll en anstalt skött efter humana väl ndvd som samhälle. värda, et Hollywoodska draget slår mer behövlg än någonsn. Kvnnans rätt msson, även så hög grad vart bldar prncper. Han hade en gång anförtrott Läs den boken, fortsätter advokat Lndvsserlgen genom och stör oss svenskar tll medborgarskap och personlghetsvär de Och ntressant jämförelse därmed de Sopas ju som ett ntet bort av de stor prenumeratonsprset kan anses lka med åt en såsom»obotlg ond» förklarad berg, och exempelvs ett arbete som ut någon mån, exempelvs kejsarnnans även efter maskerngen hundraprocentga mar som jaga över Europa och som kom noll. Frd a S t e en h of f. fånge avstyra ett bråk bland kamra kommt på svenska år Innanför mararamerkanska utseende. Men man måste ma poltska, etska terna. enne gjorde det på ett ansvars Och relgösa grund Kära Tdevarvet! na, skrvet av en flngelsepräst. A får en gång för alla göra klart för sg, de fästen vackla. ef är rätt, jag mottagt dubbelex, kännande sätt och Lawes säger:»sedan man en klar uppfnng om dels hur det amerkanska flmerna först och främst vad kvnnorna kan rädda av de vär av dg de senaste veckorna. Jag den dagen har jag aldrg gvt upp någon kan vara och dels om hur det cke får äro gjorda för den stora amerkanska den Och den trygghet de knappast hun har gvt bort ett av numren tll bekanta männska som fullkomlgt obotlg. etta vara. publken. Och med den reservatonen un nt ta besttnng, kommer med säkerhet hopp få dem ntresserade. Själv har Lawes är ngen utopst, säger advokat derförstådd kan man säga, de ryska bero på hur levande deras samhörg jag läst dg och haft glädje av dg under? g? högheterna från förkrgs och krgstden, hetskänsla är. Att hålla denna samhörg hela dn 10årga tllvoro och jag är vllg Vad är felet med oss? et är Lndberg vdare. Men vad som för många lksom ock den sluge och falske och hög hetskänsla uppe, Ovan strdsvmlet, är en erkänna, du gjort mer för mn utv, som nte orkar eller nte kommer oss svenska fångvårdsmän och socalpoltker färdsgalne undergöraren Rasputn, spelar; av Tdevarvets ledstjärnor fram mot den vecklng än något annat, som jag mött för ändå med känner göra v nog, vad de på flesta OSS ankommer; av oss, alltjämt är en utop har han oms Inav goda skådespelare och mtatörer. gång humantetens av klokhet världshegemon, O C h godhet skall som da en dg, lvet. Utskten, ärför,;// jag du a~ nte allt skulle hjärta kunna tacka då det gäller g, då gäller det samtdgt vande verksamhet. Jag vll rekommende Händelsen med de många ntrgerna den något som v m å s t e värna, något omst ra åt alla som har ntresse nte bara av alltd ntressanta mljön har ännu Sn nas hur än hoppet döljes av molnen leva vdare, kändes för mg lka svårt som dragnngskraft kvar; och allt vad Ryss vd horsonten. Ellen Hagen. ett bud om dödlg sjukdom från en kär, lgt vår frhet, vårt männskovärde, fångvårdsfrågor, men av socala frågor land heter, dess folk och dess natur loc dev arvet 10 år! En kort perod som man har svårt tänka sg leva utan. vår rätt frtt tänka, öppet tala, själv överhuvudtaget läsa Tjugutusen år på kar oss alltd tll bon. helt enkelt därför Tdevarvet 10 år! världsförloppet, en dryg perod för et får nte ske. Med hjärtlg häls Nej, Tdevarvet, v får ej svka g. Sng Sng. Men låt mg be läsaren nte så ytterlgt få av Oss sett detta stora dem, som detta fall burt dagens hetta nng, n tllgvna Vendla Auln. glömma bort Sten Granlunds utomordent ännu bättre kunskaper sträva v alla efter. Kunskaper ge lvet rkare nnnehåll och större värde nte bara för oss själva utan även för vara medmännskor, Vår framtda utvecklng och vår betydelse för dem v kamma daglg kontakt med det må vara arbetet eller under frtden är mycket beroende p den nrktnng v ge åt vra studer för ännu bättre kunskaper. Kooperatva förbundets korrespondens, skola ger genom sna kurser allmänbl dande ämnen våra studer det rätta värdet de ge oss ännu bättre kunskaper. rätt. Tyvärr älska v dessa, låt OSS säga e ord v förgäves sökte, de tankar VI kooperatva förbundets höga gudar, så som självska och tank lksom nte förmådde kamma fram tll, korrespondensskola lösa barn sna föräldrar. V vlja ha för de önskemål V buro på, latenta, orolga äldrarnas huld och skydd men glömma u fann dem åt oss, u gav dem ge Stockholm ofta ge föräldrarna något tllbaka. stalt. Sänd mg kostnadsfrtt Edert prospekt över de ämnen jag understrukt Svenska (sats och formlära) Talarkurs, med mötesledn. Rättskrvnng Boktörng, dubbel ame tanke dtåt, men hur ofta tar tanken form påtaglgt och ntensvt ngrpande. Vad Uppsatsskrvnng och st rkansk handlng? skall jag lkna g vd? En ltet bråkg lstk Fortsättnngskurs I bok ärför verklgheten ej är enbart men oerhört efterlängtad vän. et var förng Ltteraturkännedom Ltteraturhstora Engelska språket andlg, behöva de andlga värdena hjälp något så naturlgt ff sätt komma mot materella farlgheter. Tll farlghe och slå ned ens tllvaro, mtt vardags. Lantbruksbokförng Förenngsbokförng Praktsk räknng terna hör rsken dealens försvarare laget, på Samma gång alltd något under. Natonalekonom Sverges närngslv lgt. ty måste mon nte alltd ltet smått Artmetk undra över u aldrg tröttnade, ej lät Kommunalkunskap, Geometr Handelsjurdk Algebra Över huvud vlar över den llla publka g nedslås av den stumhet och tröghet Textnng Fysk Namn: Adress : (Sändes öppet kuvert, frankerat med 5.öres fr Om Tdevarvet åskådnng... En ny världs, har vart mn teor fråga om fängelseförvaltnng både New Hampton och Sng Sng,. och närbelägna grannland med egna V d a r e måste v, tllsammans. och tunga, En poltsk tdnng och en Ängelholm. Sgnld J:son Hegardt, lga fängelseskldrng Sex är. en är ögon. Nls Smonsson. kvnnotdnng, den kombnatonen är n frän men sann och förfaren har humor. gen Söderhamn. genväg tll framgång och ära, Kära vänner Och kamrater! Men sannngen har modgt ögnats av dem, Jag förstår det är många med mg Som som J ö Skolposten heter en lten tdnng för' för I0 år sedan fog det djärva ntatvet med vemodga blckar mötte rubrkerden»yngre ungdomen», som utkommer och som fortfarande strda på skansarna ' na Tdevarvet av den *' nov. Om det Göteborg. ess nnehåll synes vara an för sn sak. svåra läge var tdnngen kommt. Och passat för en publk åldern 12 tll 15 Vad vll man då? Fostra kvnnorna, v borde förstå den tunga börda dess Reår. I en artkel benämnd»fredsdagen» oss själva och våra medsysfrar, tll själv daktonella medlemmar bära på, nte d' vsas huru svårt små natoner ha göra ständgt tänkande männskor och ansvars endast den ekonomska utan fastmer desn rätt gällande gentemot de nbördes kännande medborgare. Förfnngen ger '" ärlga strävan för den dè som vll föra tvstande stormakterna. Ungdomen oss den uppgften, när v den kallats tll ut samarbetets anda tll plkt Och ansvar. Europas små natoner borde hålla sam medarhetarskap formandet av natonens, Må v med alla medel hjälpas åt man för smånngom kunna skapa en öde och hstora. en kallelsen få v nte som presenter ge våra vänner en prenudjupt rotad soldartet. Tdnngen nne sluta vårt öra för. Tdevarvet vll sätta meraton av tdnngen! håller även några trevlgt skrvna bdrag målet högt, den vll vår ledstjärna Och jag tllåter mg rent av föreslå en av förmågor bland den ungdomlga pu skall vara den förvssnng som lgger ut agtaton på den damfrserng där du Omblken. Tll julen har Skolposten utkom tryckt den stolta och uppoffrande for besörjer vården av dtt hår. mt med en lten festskrft,»julgrsen», meln nylgen uttalad av Elsabeth Tamm: Ja, kunde cke många andra små saker som nnehåller några berättelser och v e m o k r a f e n s a n d a h y g göras för tdnngens sprdnng, om v sor, vlka säkert senteras av de unga. p å v a r j e m e d b o r g a kvnnor enades tll en stor makt. En utbldnngskurs vd Hvta Korsets sedan 1911 välkända Barnag e r res ansvar tjäna sam Cecla Magnusson, vårdsskola medför erkänt goda framtdsmöjlgheter Tusentals unga hället. V behöver Tdevarvet! V Essvk. kvnnor ha som Hvta Korssystrar fått goda välavlönade platser barnakan nte vara utan det! Greta Cardell. T o år To år med Tdevarvet! Hur vård, hemvård, hemsjukvård, ålderdomsvård, lakaremottagnngar etc. är den fragla sannngens fè möter skulle det vara plötslgt nödgas Icke mnst under nnevarande år har efterfrågan på Hvta Korssystrar N gorllan eller urmännskan, eller sakna det? vart mycket stor. Otvvelaktgt lönar det sg for arbetsvllga, framåt denna senares cerebrala eller ocerebrala Skulle man plötslgt msta sn ena gengångare, blr hon, trots sn odödlg lunga... Jag vet ej, hur det skulle vara. het, för långa peroder nedklubbad och Men den förkänsla av ängslan och andlggande vanmäktg. Oftare än man nöd, som skulle grpa mg nför utskten hastgheten gör sg reda för får hon tll av en sådan förlust, den erfar jag nu vd brnga mellanstunder» drömmarna: tanken på msta Tdevarvet. land». Kära Tdevarvet! u har nu syrs Sannng och rätt äro vsserlgen and. vårt blod, sörjt för vår andlga luftväx lgen starka men rent fysskt och eko. lng så länge, v, många av ass åtnomskt sett bräcklga väsen. e skulle mnstone, knappt kan tänka oss möjlgej orka, även om de vlle, vlket ju är heten vara g förutan. Kanske känns otänkbart, argumentera med knockouter det särsklt så för OSS ute landsorten, Högst undantagsvs få de vandra över där atmosfären ofta är så stlla, v, rka pennngresursers daggstänkta fält. utan de frskhetens luftdrag u alltd Sådant är lvet, det vll säga verklg medfört, aldrg skulle fått mod nom heten. Men den lyses upp av flertalet Oss själva ta upp tll skärskådande de männskors kärlek just tll sannng och problem detta ssta decennum bragt oss, När v eftersnna vad v egentlgen ha Så blev u nte bara en tdnng, nte tacka sannngen och rätten för, sända v ens bara en kär tdnng. Något mycket kanske halvt nstnktvt en erkänslans mera levande blev u, något mycket mera tonen en käck och hurtg ton, som gör som ofta mötte g, denna brst på tllman gärna rekommenderar den. gänglghet som för det mesta ej ens kom Skolposten. Prs 15 öre. Ansvarg utg sg för med ett tack..., vare H. M. Andersson, Fjällskolan, Gö Vad är felet med den organsaton u teborg. tjänar, som horde kunna nära och bära stravande flckor söka utbldnng vd Hvta Korsets skola I Älmhult FÖRÄLRAR! en bästa Julgåva N kunna ge Eder dotter är ett presentkort som berättgar tll fullständg utbldnngskurs vd Hvta Korsets Barnavårds och Sköterskeskola. Nya kurser börja den varje månad Prospekt sändes mot porto. Hvta Korsets Barnavårds & Sköterskeskola, Älmhult. Var god sänd prospekt tll Namn Bostad: Postadress.