Naturbeteskö tt. Tillkomst

Transkript

1 Naturbeteskö tt Tillkomst Länsstyrelsen Östergötland har tidigare erfarenheter med att främja produktionen av naturbeteskött. Myndigheten har sedan 2008 jobbat med informations- och kompetensutvecklingsinsatser gentemot kommuner och landsting för att andelen naturbeteskött i deras offentliga upphandlingar ska kunna öka. Däremot har mycket få insatser genomförts i länet för att öka konsumtionen av naturbeteskött på konsumentmarknaden 1. Här bedömer vi att det finns en mycket stor utvecklingspotential, speciellt om vi kan samverka med andra regioner/länder med likartade problem, utvecklingsmöjligheter och som befinner sig på ungefär samma nivå som oss själva. Vi bedömer att ovan nämnda förutsättningar finns i just östersjöregionen vilket innebär att det finns ett stort transnationellt värde i att samverka i denna fråga. Situationen är nämligen den att vi har en liknande problematik i denna region med områden med höga naturvärden som riskerar att gå förlorade på grund av igenväxning. Samtidigt finns en vilja hos flera olika aktörer inom denna geografi att försöka möta detta problem med en ökad produktion och konsumtion av naturbeteskött. För att detta ska kunna bli möjligt krävs bland annat nya affärsmodeller som kan möta marknaden på ett effektivt sätt. Dessa insatser ingår inte i myndighetens ordinarie verksamhet och tidigare genomförda insatser har skett inom ramen för länsstyrelsens 1:1-anslag och med medel från landsbygdsprogrammet. Vi har efter genomförd informationssökning inte hittat några projekt med liknande tema. Det innebär att detta projekt skulle kunna få ett starkt modellvärde som kan överföras till andra regioner och även andra tematiska områden. Behovsanalys Östergötland är ett ekrikt län. Här finns Sveriges och Europas största koncentration av grova och gamla ekar. I länet finns 16 landskapsavsnitt som har så höga natur-, kultur- och rekreationsvärden att de är av nationellt och internationellt hög klass. En stor utmaning är att 60 % av ekmiljöerna idag saknar hävd och är igenvuxna. Om de finaste ekområdena långsiktigt ska kunna behålla och utveckla sina kvaliteter krävs i vissa fall att mängden exbevuxna marker ökar och att lämpligt skötsel såsom exempelvis bete återupptas i igenvuxna miljöer. Liknande problem med igenväxta miljöer med höga kulturvärden finns även i andra länder i östersjöregionen. I Lettland finns 8 av de 10 viktigaste betespräglade gräsmarkstyperna i EU. Idag har dessa miljöer en otillräcklig bevarandestatus då mer än 40 % av områdena har brist på lämplig förvaltning. Särskilt oroande är situationen med lövängar där mindre än 25 % av arealen hävdas. Det största problemet i estniska naturbetesmarker är igenväxning. Uppskattningsvis ca hektar av gräsmarkstyperna i skyddade områden i Estland behöver regelbunden skötsel. Enligt den estniska 1 I rapport 2012:02 från Tillväxtanalys har man konstaterat att i de satsningar som har gjorts på tillväxtsidan för att främja miljön så har fokus varit på åtgärder på utbudssidan och att konsumentfokuserade åtgärder därför är något som efterfrågas. Ett liknande resonemang förs i Tillväxtverkets rapport 0092.

2 naturvårdsplanen finns ett mål om regelbunden skötsel för åtminstone hektar till år För närvarande hävdas ca hektar. Ett särskilt viktigt område i Litauen är de Natura områden som utgör hemvist åt kärrsköldpaddan. Det största problemet för den är försämring av livsmiljöer som bland annat orsakas av brist på betande djur. En extensiv djurhållning skulle nämligen vara den optimala lösningen för att bibehålla de höga naturvärden som finns idag. De aktuella områdena består av sandiga jordar och är därför inte lämpliga för intensivt jordbruk och av denna orsak finns det i dagsläget inte ekonomiska förutsättningar för ett lönsamt jordbruksföretagande på dessa marker. Om jordbrukare får möjlighet att ta ut ett premiumpris för sina produkter kan det dels kompensera för de naturgivna hinder som gör att jordbruket inte bedrivs fullt rationellt på befintliga jordbruksmarker, dels att marker i områden med högra naturvärden som idag inte hävdas får förutsättningar till att bli hävdade. Detta samtidigt som jordbruksföretag och landsbygdsföretag får förutsättningar att förbättra sin lönsamhet, eller att helt nya företag skapas. Vad gäller koppling till strategier så har projektet tydliga sådana gentemot följande prioriteringsområden inom EU:s östersjöstrategi: To preserve natural zones and biodiversity, To promote entrepreneurship, strengthen SMEs and increase the efficient use of human resources och To reinforce sustainability of agriculture, forestry and fisheries. Vi avser att göra vår ansökan inom området: En ekologiskt hållbar region, men den faller även inom området: Hållbar tillväxt för ökat välstånd. Partnerskapets sammansättning De partners som ännu inte är involverade i projektet ska ha kompetens inom området och helst också tidigare deltagit i internationella projekt. Offentliga aktörer bör vara första hand verka på en regional nivå och ha en koppling till frågor inom regional utveckling och/eller naturmiljö. De är önskvärt att även de tidigare har arbetat med internationella projekt eller har internationella kontakter. Några internationella partners är redan klara och presenteras mer ingående nedan. Arbetet med att fastställa ett komplett partnerskap slutförs i samband med Länsstyrelsen Östergötland mottar ett eventuellt positivt stödbeslut från Svenska Institutet. Förutom projektpartners kommer ett antal aktivitetsdeltagare att kopplas till projektet. Lämpliga aktivitetsdeltagare för Sveriges del skulle kunna vara: Exportrådet, LRF, Hushållningssällskapet, SIK samt särskilt inbjudna företag och offentliga organisationer. LRF och WWF har redan informerats om projektet och övriga aktörer kommer att omedelbart kontaktas om projektet beviljas finansiering från Svenska Institutet. Sverige Länsstyrelsen Östergötland är den svenska huvudsökande för denna ansökan. Länsstyrelsen hanterar en rad olika politikområden och de som är aktuella i detta fall är bland annat: Jordbruk, landsbygdsutveckling, näringslivsutveckling och miljövård. Denna ansökan är framtagen av representanter från regionalekonomiska enheten, lantbruksenheten och naturvårdsenheten.

3 Kontaktperson: Erik Gotborn Lettland Latvian Fund for Nature är en ideell organisation som arbetar inom området naturvård och allmän utbildning om naturen. De har tidigare genomfört flera projekt som tangerar detta projekts syfte och mål. Ett exempel på detta är projektet SNOWBAL som genomfördes tillsammans med organisationer i Sverige och Estland. Syftet med detta projekt var att minska näringsläckage från jordbruket till Östersjön. Som ett led i detta jobbade man bland annat med att utveckla jordbruksmetoder i gräsmarker och våtmarker. Ett annat projekt är MEATBAL där man utvecklat ekonomiskt och ekologiskt hållbara jordbruksmetoder och företag som kan utgöra modeller för dessa metoder. I detta projekt deltog organisationer från Sverige, Litauen och Estland. Kontaktperson: Laura Zvingule Estland Estonian Fund for Nature är en organisation liknande Latvian Fund for Nature. De har tidigare deltagit i ovan nämnda projekt, men även det så kallade väinamereprojektet. I detta projekt, som bland annat även involverade WWF Sverige, arbetade man att restaurera och bibehålla värdefulla kustlandskap, öka och förstärka naturvärden samt stärka förutsättningarna för lantbruk. Kontaktperson: Kaia Lepik Från Estland har vi även deltagande från den ideella organisationen Baltic Environmental forum Estonia. De jobbar med olika miljöfrågor som bland annat planering av skötselåtgärder, integration av naturvård inom andra sektor (exempelvis samhällsplanering) och att öka medvetenheten om dessa frågor. Organisationen har tidigare bland annat deltagit i det LIFEfinansierade projektet Erfarenhetsutbyte kring habitatskötsel hos LIFE-naturprojekt i östersjöområdet. Detta projekt involverade skötsel av gräsmarkstyper. Kontaktperson: Laura Remmelgas Litauen Lithuanian Fund for Nature är en ideell organisation med liknande verksamhet som de ovan presenterade systerorganisationerna i Estland och Lettland. Även denna organisation har tidigare erfarenhet av att delta i internationella projekt som i vissa avseenden påminner om detta projekt. De har bland annat deltagit i några av de projekt som redan nämnts, men även genomfört projekt för restaurering av strandängar. Kontaktperson: Nerijus Zableckis Alla presenterade partners har det gemensamt att de besitter goda kunskaper om naturvård och jordbruksfrågor, har tidigare genomfört projekt som tangerar detta projektets syfte och mål och

4 har kontakter till relevanta intressenter i respektive land (bland annat den viktiga målgruppen jordbrukare). Syfte och mål Syftet med detta projekt är att utvärdera befintliga - och ta fram underlag för nya - affärsmodeller för lönsam produktion av naturbeteskött i områden med höga natur- och kulturvärden. Med produktion avses hela kedjan från uppfödning av djur till saluföring i restaurang, butik, för exportmarknaden etc. Olika delmål för projektet är bland annat att på kort sikt: Bygga upp ett partnerskap med olika aktörer i östersjöregionen för att utbyta kunskap och erfarenheter av produktion av naturbeteskött i områden med höga natur- och kulturvärden. Undersöka hur olika metoder för produktion av naturbeteskött kan ske i olika naturtyper på ett kostnadseffektivt sätt. Undersöka hur man bygger upp ett eller flera starka varumärken som innebär att producenten kan ta ut ett premiumpris för sin produkt. Varumärket kan exempelvis vara geografiskt kopplat till östersjöregionen. Undersöka vilka olika affärsmodeller/koncept som kan ligga till grund för produktion och saluföring av naturbeteskött på konsumentmarknaden, exportmarknaden etc. Ett exempel på ett koncept kan vara företag inom upplevelseturism som vill utveckla verksamheten med ett genomtänkt matkoncept. Undersöka kompetensutvecklingsbehov hos producenter, dagligvaruhandeln, restauranger, importörer etc. Undersöka förutsättningar för export. Mål på lång sikt är att: Öka andelen naturbeteskött i livsmedelsbutiker och restauranger. Öka hävdad areal i naturområden med höga värden. Få fler och mer lönsamma jordbruks-/landsbygdsföretag. Öka medvetenheten hos konsumenten om att deras val av livsmedel har en betydelse för den biologiska mångfalden.

5 Om projektets resultat I denna bilaga presenteras projektets kortsiktiga och långsiktiga resultat. Det är den sökandes ambition att detta projekt ska generera en ansökan inom INTERREG eller LIFE. Det innebär i princip att de kortsiktiga målen ska uppnås inom ramen för detta projekt, medan de långsiktiga målen i huvudsak ska behandlas i det eventuellt kommande projektet. När det gäller koncept- och varumärkesfrågor kommer detta projekt framför allt fokusera på insamling och systematisering av data och de mer genomgående analyserna av dessa genomföras i ett kommande fullskaligt projekt. Förväntade kortsiktiga resultat Skapandet av ett partnerskap som kan jobba fram lönsamma koncept för produktion av naturbeteskött i områden med höga naturvärden men som även kan utgöra ett forum för utbyte av kunskap och erfarenheter. Skapandet av ett etablerat partnerskap som kan driva gemensamma utvecklingsprojekt kring främjande av naturbetesproduktion. Nya internationella nätverk i östersjöregionen som kan driva dessa frågor i offentlig och privat sektor efter projektets genomförande. Kunskapsinhämtning från deltagande länder. Identifiera relevanta finansieringskällor, såsom INTERREG eller LIFE, för ett kommande huvudprojekt. Påbörja en projektansökan för ett internationellt projekt. Förväntade långsiktiga resultat Ökad kompetens hos offentliga, privata och ideella aktörer om de höga naturvärden som dessa områden har, samt möjligheten att nyttja dessa värden i kommersiellt lönsamma produkter. Minst fem olika affärskoncept som kan implementeras i nya och befintliga företag. Framtagande av minst ett nytt varumärke med koppling till naturbeteskött. Långsiktighet och partnerskapets fortlevnad efter genomfört projekt Vad gäller långsiktigheten i ett längre perspektiv så är tanken att detta partnerskap ska leva kvar efter genomfört projekt (inom INTERREG eller LIFE). En orsak till detta är att affärsmodeller gentemot konsumentmarknaden kontinuerligt måste justeras då marknaden inte är statisk utan ändrar sig i samband med att konsumenters preferenser/medvetenhet ändras. För att ha en motor i detta arbete är det viktigt att partnerskapet kan leva vidare efter genomfört projekt för att driva detta arbete på ett koordinerat sätt. För att detta ska ske är det viktigt att

6 partnerorganisationerna redan i inledningsfasen av detta projekt börjar fundera på hur de kan involvera detta arbete inom sin ordinarie verksamhet. Indikatorer Mål Resultat Indikator Skapa en motor för genomförande av projekt samt långsiktiga insatser inom främjande av produktion av naturbeteskött. Skapande av ett internationellt partnerskap bestående av minst fyra länder i östersjöregionen. 1 Ta fram en arbetsmetodik för utveckling av varumärken. Utreda befintliga lönsamma affärsmodeller/koncept. Identifiera jordbruks- /landsbygdsföretag som kan vara aktuella för deltagande i ett eventuellt fullskaligt projekt. En arbetsmetodik som kan implementeras i ett eventuellt kommande fullskaligt projekt. Utvärdering och presentation av affärsmodeller/koncept som kan ligga till grund för det fortsatta arbetet i ett eventuellt fullskaligt projekt. Att få fram ett antal företag som har viljan att utveckla sitt företag med nya affärsmodeller för att därigenom öka sin lönsamhet

7 Tids- och aktivitetsplan En preliminär tids- och aktivitetsplan presenteras nedan. Denna kan komma att justeras beroende på hur projektet utvecklas efter inledande möten och hur arbetet med affärskoncept och varumärke sker. Troligen kommer fler regionala nätverksmöten genomföras än vad som presenteras i tabellen nedan. Aktivitet Startdatum Slutdatum Projektstart Internationell träff, Estland, för fastställande av detaljerad tids- och aktivitetsplan samt Oktober - november 2013 ansvarsområden. Regional nätverksträff i respektive land för November 2013 inledande information om projektet. Framtagande av utvidgat partnerskap Analys av befintliga affärskoncept kring naturbetskött Regional nätverksträff i respektive land för Mars 2014 kunskapsöverföring och avstämning. Analys av företagsstruktur, marknader och naturtyper i de olika länderna. Detta ska ligga till grund för det fortsatta arbetet med varumärken. Internationell träff, Lettland, för Maj 2014 kunskapsöverföring och avstämning. Regional nätverksträff i respektive land för Augusti 2014 kunskapsöverföring och avstämning. Slutkonferens, Litauen September 2014 Framtagande av ansökan inom INTERREG/LIFE Analys av hur arbetet med affärsutveckling inom produktion av naturbeteskött kan implementeras i respektive organisations ordinarie arbete. Löpande Riskanalys Sammantaget har vi gjort följande bedömning kring projektets risker. Risk Sannolikhet Konsekvens Samlad risk Riskhantering Nyckelaktör lämnar Genom att ha ett brett projektet partnerskap i alla deltagande länder minskar vi sårbarheten om någon aktör lämnar Huvudprojektledaren lämnar sin tjänst eller blir sjuk under en längre projektet Länsstyrelsen Östergötland har stor erfarenhet av att driva Ansvarig Huvudprojektledaren/ projektledarna i övriga regioner. Länsstyrelsen Östergötland

8 period Tids-/aktivitetsplanen kan inte hållas Missbedömning av kostnader. Samarbetet mellan projektledarna brister på grund av brist på kompetens, arbetstid eller engagemang. Att det fortsatta arbetet inte implementeras i organisationernas ordinarie arbete. nationella och internationella projekt. Om detta skulle ske finns goda möjligheter att hitta en back-up Här är det viktigt att i ett tidigt skede fastställa en detaljerad aktivitetsplan som alla kan ställa sig bakom, göra en tydlig prioritering bland aktiviteterna samt fastställa ansvarig person för respektive aktivitet Det är av största vikt att ha en kontinuerlig uppföljning av budgeten. På Länsstyrelsen Östergötland finns flera projektekonomer som jobbat i nationella/internationella projekt tidigare. En av dessa kommer att få till uppgift att göra dessa uppföljningar De organisationer som bidrar med projektledare har alla tidigare erfarenhet av att delta/driva internationella projekt, varför risken för att detta ska uppstå är liten Låg risk då detta är ett efterfrågat projekt och vi redan nu ser ett stort engagemang hos redan klara partners. Alla partners Projektekonom på Länsstyrelsen Östergötland. Alla organisationer som bidrar med projektledare. Alla partners

9 Spridning och kommunikation Kommunikationsplanen har två övergripande mål, att sprida information internt i partnerskapet och till externa aktörer. Vad gäller den externa kommunikation så har den som syfte att delge information om projektet, få in synpunkter på genomförandet samt att hitta ytterligare aktörer som kan delta i ett eventuellt nytt projekt inom INTERREG eller LIFE. Upplägget för kommunikationsplanen presenteras i matrisen nedan: Kommunikationsplan Kommunikationsmål Målgrupper Budskap Kanaler Aktiviteter Ansvar Budget Intern kommunikation Att effektivt sprida information inom gruppen så att alla partners arbetar med rätt saker, i rätt tid, i en gemensam riktning utifrån projektets syfte och mål. Partnerskapets ledamöter och partnerskapets organisationer. Aktiviteter, tidsplan, prioriteringar, resultat, information och kunskap. Nyhetsbrev, e-post och möten. Möten och seminarier (huvudsakligen de internationella träffar som är angivna i tids- och aktivitetsplanen). Huvudprojektledaren och projektledarna SEK (ingår i budgetposten projektledning) Extern kommunikation Att få in rätt input, kompetens och engagemang från externa aktörer som är viktiga för projektets genomförande. Ett annat mål är att utöka gruppen av intressenter i det fall stöd skulle beviljas från INTERREG eller LIFE i nästa fas. Primär målgrupp: Lantbrukare och landsbygdsföretagare samt organisationer och myndigheter med koppling till miljö och näringslivsutveckling. Sekundär målgrupp: Politiker och tjänstemän. Projektets syfte, mål, resultat, metoder, möjligheter till input och påverkan. Nyhetsbrev, hemsidor, pressmeddelanden och seminarier. Möten och seminarier (huvudsakligen de regionala nätverksträffarna som är angivna i tids- och aktivitetsplanen). Huvudprojektledaren och projektledarna SEK Projektledning/uppföljning

10 Länsstyrelsen Östergötland har sedan flera år tillbaka stor erfarenhet av att genomföra projekt inom INTERREG, LIFE, Mål 2, Innovativa Åtgärder etc. Detta projekt kommer att ledas och administreras från regionalekonomiska enheten. På denna enhet pågår för närvarande projekt som finansieras av INTERREG, Tillväxtverket, PTS och Landsbygdsprogrammet. Samtliga deltagare i partnerskapet kommer att utse en projektledare vardera, ansvariga för respektive organisation deltagande i projektet och de aktiviteter som kommer att äga rum i respektive land. Projektledarna kommer också att ansvara för insamling av uppgifter och upprätta protokoll under aktiviteter i respektive land samt sprida informationen till övriga parter. Projektledarna kommer att ansvara för att huvudprojektledaren och kommunikationsansvarig delges med relevant information. Länsstyrelsen i Östergötland kommer, som huvudpartner, utse en huvudprojektledare och kommunikationsansvarig för projektet. Kommunikationsansvarig kommer att ha det övergripande ansvaret för att alla parter är informerade om sådant som är relevant för projektet. Denna person kommer att rapportera till huvudprojektledaren. Huvudprojektledaren kommer att ansvara för övervakningen av kommunikationsansvariges verksamhet och delge denne relevant information. Ansvaret för information som är avsedd för aktörer utanför partnerskapet vilar på varje projektledare i respektive region, men kommer att samordnas via kommunikationsansvarige så att all kommunikation är konsekvent. Samtliga parter kommer att utse en person som ska vara ansvarig för att ta fram förmötesmaterial samt att utarbeta/sammanfatta slutsatserna från möten som deras organisation har varit värd för i ett mötesprotokoll. Lead-partnern har ansvaret för att sammanställa alla mötesprotokoll i en slutlig rapport. Tidigare stöd från Svenska Institutet till Länsstyrelsen Östergötland 2013: Projekt: Skapa förutsättningar för ett certifieringssystem för naturturism runt Östersjön Beslut nr: : Projekt: Främja Kvinnors Innovationer - En förstudie inför ansökan till Östersjöprogrammet INTERREG IVB Beslut nr: : Projekt: Erfarenhetsutbyte om förorenad mark i Central Baltic Beslut nr: E