Mö te Naturbeteskö tt, Linkö ping

Transkript

1 Mö te Naturbeteskö tt, Linkö ping Inledning Elisabeth Nilsson Länsstyrelsen har beviljats kr från Svenska Institutet för att jobba med nya affärsmodeller inom naturbeteskött. Arbetet kring denna ansökan har skett tvärsektoriellt inom länsstyrelsen då det innefattar ekonomi, naturvård och lantbruk. Projektet är till stor gagn för Östergötland som har många fina marker i form av hagar och ekbackar. Ett problem är dock att 60 % av betesmarkerna saknar hävd och växer därför igen. Projektet kan innebära goda affärer för de som har djur och vilket i sin tur är bra för vår natur. Ekonomi och hävd går hand i hand. Projektet ska bidra till lönsamma lantbruk och att skapa affärsidéer av landskapet, turism och livsmedelsförädling. Det mervärde detta landskap utgör kan användas i exempel marknadsföring. Då kan man nå kunderna som är villiga att betala lite extra för bra mat. Vi kan lära oss av Italien kring detta. Viktigt att koppla värde till pris så man kan ta betalt och få lönsamhet. Varför då naturbeteskött? Kulturarvet viktigt att behålla liksom biologisk mångfald. Detta möte är ett startskott för projektet och ni som deltar kan ge oss input så att vi kan göra något bra av detta och söka inom EU:s fonder i nästa skede. Eklandskapet - Tommy Ek Eklandskap är en resurs av världsklass. Det är här som vi hittar den största biologiska mångfalden i Östergötland. Det finns 500 arter bara i ekarna, sedan tillkommer de som finns på marken och i luften. Det är ett år gammalt kulturarv som fortfarande är levande. Det krävs dock hävd för att bevara värdena. Länsstyrelsen bedriver ett projekt som heter Levande Eklandskap. Syfte med projektet är att bevara genom ett uthålligt mångbruk betesdrift och lövskogsbruk. Detta ska ej i första hand ske i form av naturreservat utan genom landsbygdsutveckling, att man kan få ekonomi i verksamheten. Betesförmedling och betesplanering varit viktigt i detta arbete. Entreprenörer som betar av hela byar, när enskilda marker blir allt för små. Det finns vissa åtgärder som är särskilt prioriterade under , bland annat uppsökande rådgivning inom betesdrift och ekskogsbruk, samverkansprojekt för restaurering, utveckla besöksnäring och andra verksamheter utifrån eklandskapet, naturbeteskött, biobränsle och kommunal planering. Samverkan markägare och lantbrukare, att de hittar varandra. Slutligen presenterades en beräkning på den areal naturbetesmark som skulle behövas om Östergötlands skolor och landsting upphandlade all köttfärs (570 ton/år) från betesdjur i eklandskapet. Detta skulle uppgå till ha. Idag uppgår den betade arealen till ha. Om vi skulle uppnå detta skulle det motsvara ca 100 nya betesföretag. Lantbrukets samhällsekonomiska betydelse - Peter Borring Det östgötska jordbruket uppgår till 80 % av länet yta och omsätter ca 6 mdr kr. 64 % av länets skogar är familjeskogsbruk. Utanför tätorten sysselsätter jordbruket 40 % av befolkningen. Varje bonde

2 sysselsätter ytterligare 5 personer utöver sig själv. Jordbruket genererar intäkter för en rad olika branscher som verkstäder, veterinärer etc. Det finns även annan statistik som är belysande för livsmedelsproduktionen. Klimateffekter innebär att produktion kommer att försvinna i vissa områden där produktion sker idag. Detta samtidigt som matkonsumtionen ökar med 2,5 % per år. Noterbart är att 30 % av Europas grisar går till Kina. Med 1985 års mjölkproduktion skulle vi ha nya jobb i Sverige och inte mindre än i Sverige som helhet. Detta skulle generera ytterligare 84 miljoner i skatteintäkter. Konsumenten köper gärna ekologisk eller närproducerad mjölk, men däremot inte vad gäller osten där vi köper importerat. Vi köper svensk kött vad gäller styckdetaljer (25 %), men de halv- och helfabrikat som vi köper är i stället utländska. En viktig fråga är därför hur vi paketerar för att få ut hela djuret? Peter hade också ett förslag på namn för projektet: Naturbetesprodukter vilket även skulle kunna vara inriktningen för projektet. Kött är allt för avgränsat då en köttbonde har ca. 15 djur per företag, medan mjölkproduktion avser betydligt fler djur. Lönsamheten utgör inte problemet vad gäller produktion av naturbeteskött, utan det är i stället andra faktorer som ligger bakom detta. Exempel på detta är inställning till tillväxt från kommunens sida. Om en lantbrukare vill genomföra en byggnation kan detta ses som ett problem/hot snarare än möjlighet hos kommunernas tjänstemän. Ett annat hot är återkrav på miljöstöd. Att ändra attityder viktigt, hos myndigheter, bonden och konsumenter. Naturbeteskött i Sverige - Anna Jamieson WWW har bedrivit naturbetesprojekt i 25 år och varit delaktiga i att ha naturbetesmarker restaurerats. Ett nationellt och regionala naturbeteskött växte fram parallellt. Föreningen Naturbeteskött i Sverige bildades Föreningen vill öka arealen betade naturbetesmarker i Sverige genom att stimulera till produktion och konsumtion av svenskt naturbeteskött. De ska även satsa på lamm, men inte riktigt lika aktuellt då de vanligtvis redan går på bete. Målet är att öka areal hävdad naturbetesmark i Sverige, öka kunskapen om naturbeteskött bland Sveriges konsumenter, förbättra ekonomin för de lantbrukare som vårdar naturbetesmark i Sverige. De har ingen egen kvalitetsmärkning utan jobbar tillsammans med Svenskt Sigill. De hade inga problem med att lägga in naturbeteskravet i diskussionen med dem. Priset på naturbeteskött är inget problem idag anser Anna. Det är bättre att äta mindre kött men dyrare. Naturbeteskött ska inte in i något billighetskoncept. Föreningens syfte är också att skapa ökad kännedom om kvalitetssäkrat naturbeteskött på den svenska och internationella marknaden. Föreningens syfte är inte att sälja kött utan att hjälpa till med allt det andra. Affärerna sker på företagsnivå. Naturbeteskött står för: hög ätkvalitét (mörare och mer smakrikt), fokus på klimat (kolsänkor) och naturvård, lokalfärgad produktion och hälsosam mat (fettsyrasammansättning omega 3 och omega 6). Föreningen förvaltar naturbetesköttloggan och ansvarar för kvalitetssäkringen som krävs för att få använda den. Enskilda företag får gärna använda den tillsammans med lokala varumärken för att förstärka effekten. De vill också samla fler uppfödare och köttföretag för att kunna bli starka aktörer på en tuff marknad. En viktig insats enligt Anna är att kompetensutveckla kunderna. Mycket slakt

3 sker idag på lokala slakterier. Det måste vara lönsamt för att slakterierna ska vara intresserade av detta. Det finns idag inte tillräckligt med djur än för att det ska vara aktuellt med kontrakt med större kedjor som exempelvis City Gross. Det är idag möjligt att upphandla naturbeteskött utifrån kriterier som Miljöstyrningsrådet har definierat, så det finns alla möjligheter för kommuner och landsting att handla upp detta. Projektet Naturbeteskött - Erik Gotborn Länsstyrelsen började arbetet med naturbeteskött 2007 efter ett initiativ från naturvårdsenheten. Utgångspunkten var Eklandskapet. Eftersom sakfrågan omfattar miljö, lantbruksföretagande och mer allmän regional utveckling så bildade vi en arbetsgrupp med representanter från lantbruksenheten, naturvårdsenheten och regionalekonomiska enheten. Inledningsvis så hade vi två spår i detta arbete: produktion för konsumentmarknaden och offentlig upphandling. Ganska snart lade vi ner arbetet om produktion för konsumentmarknaden. Det var olika orsaker till detta beslut, men det viktigaste var konkurrensaspekten gentemot befintliga koncept. Vi har dock börjat känna att tiden nu är mogen för nya insatser inom detta område. Tidigt 2013 kom information om att Svenska Institutet hade så kallad såddfinansiering för projekt i östersjöregionen. Länsstyrelsen skickade då in en ansökan och denna kom också att beviljas medel. Själva syftet är att Utvärdera befintliga och ta fram underlag för nya affärsmodeller för lönsam produktion av naturbeteskött i områden med höga natur- och kulturvärden. Vår såddfinansiering är ju ytterst begränsad vilket innebär att vi inte kommer att uppnå detta syfte i befintligt projekt, utan det vi i stället ska göra är att försöka komma fram till hur man skulle kunna gå tillväga för att uppnå detta i ett fullskaligt projekt. Inga konkreta insatser i detta projekt alltså! Några aspekter som vi valt att titta närmare på i detta projekt och som resulterat i olika delmål är följande: Bygga upp ett partnerskap med olika aktörer i östersjöregionen för att utbyta kunskap och erfarenheter, samt att arbeta fram en ny ansökan inom någon av EU:s fonder. Undersöka hur man kan bedriva produktion av naturbeteskött på ett kostnadseffektivt sätt. Undersöka hur man kan bygga upp ett starkt varumärke för att kunna ta ut ett premiumpris för sin produkt. Undersöka vilka olika affärsmodeller/koncept som kan ligga till grund för produktion och saluföring av naturbetskött. Undersöka kompetensutvecklingsbehov hos producenter, dagligvaruhandeln, restauranger etc. Undersöka förutsättningar för export. Vi har även ansökt och beviljats medel från Landsbygdsprogrammet för att ta fram en broschyr där vi ska presentera de viktigaste resultaten från projekten samt komma med tips på hur man kan gå tillväga för att starta en verksamhet kring naturbeteskött, både i form av primärproduktion men också i form av förädling eller någon annan kompletterande verksamhet till jordbruket.

4 Vår tanke för detta första möte är att bjuda in brett bland organisationer/föreningar/företag som är verksamma inom lantbruk, affärsutveckling och regional utveckling. Huvudsyftet med dagen är att presentera detta projekt men även att ha vår kreativa övning för att samla in förslag på insatser i ett kommande projekt. Vi har även planerat att genomföra ett andra möte. Vid detta möte har vi tänkt oss en liten snävare grupp. Framför allt sådana aktörer som på något vis har intresse av att delta i den konkreta utformningen av kommande projekt, men kanske också delta i detta projekt som partner, utförare eller aktivitetsdeltagare. Vid detta möte ska vi då diskutera i närmare detalj konkreta insatser och aktiviteter.

5 Sammansta llning kreativ ö vning inöm pröjekt naturbeteskö tt, Problem/hinder Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Att få konsumenter att vara beredda på att betala mer för produkten så att den blir lönsam att producera. Starkt varumärke. Kvalitetssäkring (risk för ojämn kvalitet) För lite entreprenörskap hos djurhållare/markäga re. Nå aktörer inom alla grupper som inte kan så mycket så mycket om naturbeteskött: lantbrukare, politiker och organisationer etc. Vinterhållning av djur krävs vilket innebär kostsamma investeringar. Förenklingar i miljöstöden vilket annars kan leda till återkrav. Förenklingar även nödvändiga inom andra områden, ex. slakt. Att lantbrukarna ska bli stolta över sina produkter så att de kan prata om dem på ett positivt sätt. Problemet nu är att produkterna är så anonyma. Hur får vi tillräckligt med djur? Restaurangerna dåliga på att berätta, kunderna dåliga på att fråga, varifrån Koordinering av aktörer (hela kedjan) Begreppsförvirring/mär kning (Vad är Naturbeteskött?) Hur når man butiksleden god exponering mot kund? Nå lönsamhet Konkurrensneutralitet med offentliga medel? Okunskap slakt/styckning/paketer ing Konsumenten vet inte skillnaden på svenskt och brasilianskt. Konsumenten ska göra ett annat val. Få ut budskapet. 1. Mervärden otydligt för konsument. 2. Attityder till naturbeteskött i hela kedjan, bland annat konsumenter och producenter. 3. Hur definieras naturbeteskött? Oklart! 4. Ojämn kvalitét. 5. Företagarsstruktur en, strukturen varierande. 6. Höga driftskostnader inom produktion, hantering, logistik 7. EU:s stödsystem

6 kommer köttet? Politikerna tittar bara på prislappen vid offentlig upphandling när de borde titta på helheten, dvs. skatteintäkter, arbetstillfällen etc. Inte alla delar av köttet är lika attraktivt. Det saknas färdiga argument för val av naturbetesköttsprod ukter. Det måste finnas olika argument för olika nischer/branscher. Lösningar Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Butikerna måste bli bättre på att informera. Förpackningar viktiga. Samarbetsformer krävs på bland annat lantbrukssidan. Regelförenklingar. Mindre papper för bonden. Utbildning av person i offentlig sektor i alla led. Det behövs restaurangtänk i offentlig sektor. Hitta inom slakt. Praktiska lösningar för transporter, utleverans etc. Logistiken måste funka och vara miljövänlig. Samverkan därför viktig. Utbildning i tillsynsledet (och upphandling) så att alla ser helheten. Vid Varumärkesbeskrivning Jobba in ett starkt varumärke (ålder, kviga, stut, mörningstid etc) Teroare-märkning (JBV) Kött mjölk ost tillsammans. Svensk ost populär i Schweiz. Bygga varumärket både nationellt och på exportmarknaden. 1. Ändamålsenlig kommunikation 2. Skapa Win-win Mobil slaktning Nöta in konceptet. 3. Ändamålsenlig kommunikation Information i seminarieserien (nå politiker) Påverka charkindustrin för att utveckla mervärden Utbildning/information, bred spridning (sociala medier etc) För turismen är det viktigt med det lokala. Förbättra kunskapen om kvalitetsproduktion hos producenterna (mörning etc.) Två spår: både fina detaljer och vardagsköttet/produ kten. 4. Förståelse för påverkan i alla led 5. Visa på ekonomiska möjligheter 6. Större volymer

7 upphandling kan man inte bara utgå från konkurrensverkets krav utan även miljöstyrningsrådet (som inte är lika strikta). Tvärsektoriell samverkan. Lokala leveranser till såväl skola som krog. Samordning inom lösningar. Ska man ha ett varumärke eller flera? Öka konsumenternas efterfrågan, utbildning och information. Att göra produktionen publik. Viktigt att folk ska kunna se landskapet utan att störa produktionen. Rekreation skulle exempelvis kunna ske i demoområden. Skapa ökad efterfrågan Hela djuret vardagsmaten Ambassadörer (i alla led, exempel restaurangleden) Projektorganisation (vem gör vad och varför?) Projektmedel Forskning lyfta resultat för folkhälsa etc. (undergrupp till varumärkesbeskrivning ) Få med alla aktörer även de stora kedjorna. Långsiktig satsning, sjuårigt projekt. Hitta ett sätt att paketera detta. Hjälpa producenten: Vilken kvalitét kräver kunden. Utveckla och diversifiera charkprodukten. Koppla mellan producent och kund. Två spår: 1. Volym inkl. mjölken (inkl. offentlig upphandling), 2. Styckdetaljer. Kommunicera hälsoaspekten. Restaurera eklandskapet för att försörja världen. Externa entreprenörer som jobbar med 7. Lobbying

8 naturturism tillsammans med markägarna. Börja på hemmaplan Aktiviteter Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Utbilda barnen då de är framtidens konsumenter. Viktigt att leverantören informerar pedagogerna. Nätverk: bransch, projekt, konsument, myndigheter, krögare, slakt Få ihop de nedlagda markerna med djurhållarna. Vi behöver modeller för ekonomin, hur tjänar man pengar? Utnyttja kosläpp betessläpp Utbildning för butiksanställda demonstration. Påverka massmedia med debattartiklar. Mästerkock etc. Inventering och analys för hur kan får fler kalvar/djur. Visa på goda exempel. Vad kan vi lära i östersjöområdet. Sociala medier (FB, Twitter, film etc) Utbildning: handlare, slaktkedjan, krögare Skolkontakt: LRF m.fl., krögare, lantbrukare Butiksaktiviteter: Demo, Bonde i butik etc. Informera om hur viktig bonden är. Informera om hur värdefullt eklandskapet är. Kommunikationspla n är viktig. Påverkan ute i butiken hela tiden. Långt och envist arbete. Bondens marknad Bearbeta hela marknaden både svenskar och besökare. Boosta begreppet naturbetesmat Premium-segment mot större kedja, ex, Try Swedish. Baltikumkontor finns. 1. Identifiera målgrupper (politiker, konsument etc.). 2. Anpassa budskap/kanal. Samordning (olika föreningar), samarbete, skolprojekt. 3. Samsyn 4. Kompetenshöjning i alla led 5. Ekonomisk rådgivning, kartläggning 6. Ekonomisk rådgivning, kartläggning. 7. Fortsätta påverka.