Har insatsen genomförts enligt den ansökan som skickades in? Om det skett förändringar så beskriv dem.

Transkript

1 Återrraportering till Försäkringskassan avseende insats som bedrivits med extra medel för 2016 Rapporten ska vara Försäkringskassan tillhanda senast den 31 december Skickas med e-post till: Kontaktuppgifter finns på sista sidan. Samordningsförbund som finansierar insatsen Samordningsförbundet Finsam, Gotland Namn på insats (samma namn som i SUS) finsam9.0 LärSam 9.0 Insatsens startdatum Insatsens slutdatum Insatsen totala kostnad (den summa som begärs från FK) sek Har insatsen genomförts enligt den ansökan som skickades in? Om det skett förändringar så beskriv dem. Insatsen är genomförd utefter ansökan. Har ni dragit några specifika lärdomar från insatsen? I så fall, beskriv gärna vilka. Bakgrund: Antalet unga med aktivitetsersättning är stor på Gotland i relation till befolkningen. Stödet aktivitetsersättning riskerar att ha en inlåsningseffekt då man ser att de som fått stödet tenderar att fastna, först i aktivitetsersättning sedan i försörjningsstöd. Något som i förlängningen leder till livslång fattigdom. Detta gäller på Gotland och i hela Sverige. Det var tidigt i projektet uppenbart att faktorer som samverkan, kunskap kring funktionsvariationer som NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) samt att metoder för motivationsarbete för målgruppen var av stor betydelse för att kunna nå resultat. Betydelsen av utbildning av personal och samverkan mellan verksamheter runt målgruppen blev väldigt tydligt, dels utifrån de samverkansmöten som genomförts, men också efter de utbildningstillfällen som genomförts i projektet. En utbildningsdag gav inspiration och mer kunskap. Detta parat med deltagarnas erfarenheter utmynnade i många konkreta förslag för arbete framåt. Bilagor (t.ex. projektplan, behovsanalys inklusive plan för aktiv insats) Bilaga1. Projektansökan, som även är projektplan. Bilaga 2. WS_mangfaldipraktiken_LarSam (Sammanställning workshops) 1

2 Fyll i nedanstående om ni fått extra medel för behovsanalys Sammanfattning av behovsanalysens resultat Bakgrund: Projekt LärSams första del startades hösten Fokus låg på en liten men angelägen grupp: personer med LSS beslut (persongrupp 1&2) och som tillhörde Lärvux 1 målgrupp. Projektet syftade till att se över möjligheter till process/metodutveckling för personer med vissa kognitiva funktionsnedsättningar inom Daglig verksamhet med sikte på arbetsmarknad. En aktiv del var möjlighet till lärande, där lärlingsutbildningar och/eller arbetsplatsförlagt lärande stod högt på intressekartan. Lärandet är en viktig del för att öka möjligheter för målgruppen att ta sig vidare mot arbetslivet. En annan viktig ingrediens är samverkan mellan berörda verksamheter runt individen som Socialförvaltningen (Daglig verksamhet, LSS-handläggare/Myndighetsavdelningen), utbildning/lärvux, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen med flera. LärSam har sedan starten arbetat aktivt med samverkan, metoder och processer. Genom samverkan har projektet arbetat för att öppna vägar för målgruppen att ta sig vidare mot lönearbete eller annan karriärmöjlighet som t ex inom daglig verksamhet. I möten och gemensamma workshops har vi definierat kritiska tidpunkter för individen; som när finns det risk för att en person blir s k hemmasittare. Några kritiska tidpunkter är t ex för lång tid (ibland handläggningstid) mellan gymnasie-skolans slut och annan sysselsättning (daglig verksamhet, fortsatta studier eller arbete), högpresterande ungdomar med NPF glöms bort efter gymnasiet då de har höga betyg men som har svårt att ta sig vidare om de inte får stöd. Vi har preciserat var organisationernas system inte pratar med varandra eller rent av krockar och funnit vägar att ta oss förbi detta. Vi har bit för bit plockat bort grus i maskineriet. Utifrån detta har vi arbetat fram möjliga samverkans-metoder för att hitta konkreta vägar och smidigare processer för individen/målgruppen. Ett exempel i projektet är Daglig verksamhet som tagit fram process-kartor, rutiner och utvecklingssteg med tätare uppföljning, där man fokuserar sitt arbete mot lärande och utveckling av individen. Utökad målgrupp andra utmaningar - unga med aktivitetsersättning & NPF Då projektets första del gett goda resultat önskade samordningsförbundens parter arbeta vidare utifrån samma koncept med ytterligare en målgrupp: Unga med aktivitetsersättning och NPF (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning). 2 Behovet av aktivt arbete med den utökade målgruppen tydliggjordes inte minst under LärSams samverkansmöten och workshops. Organisationerna runt den första målgruppen, arbetar också tätt med den andra. Unga med aktivitetsersättning återfinns idag som bland annat hemmasittare, inom habiliteringen, psykiatrin och i Daglig verksamhet. Unga med NPF är numerärt större än projektets första målgrupp och problematiken är komplex. Ersättningsformen aktivitetsersättning är en flexibel försäkring som skapades för att ge unga (19-29 år) med funktionsnedsättning stöd och fler möjligheter att finna egen försörjning genom arbete eller studier. Svårigheter ligger i att hitta lämpliga vägar och aktiviteter. Stödet riskerar att ha en inlåsningseffekt då man ser att de som fått stödet tenderar att fasta, först i aktivitetsersättning sedan i försörjningsstöd. Något som i förlängningen leder till livslång fattigdom. Detta gäller på Gotland och i hela Sverige. I gruppen unga med aktivitetsersättning, finns betydliga resurser som med rätt kunskap kan bli en stor tillgång för såväl individen själv som samhället i stort. Det som i ett sammanhang ses som en funktionsnedsättning, kan mycket väl vara en tillgång i ett annat. Svårigheter ligger ofta i att få ungdomen att våga ta steget. Eftersom unga med NPF(neuropsykiatrisk funktionsnedsättning), ofta redan tidigt mött motstånd och/eller inte fått rätt stöd, kan motivationsarbetet vara komplicerat. Det finns därför ett stort behov av breddad kunskap kring målgruppen för att stärka aktivitets- och arbetsförmågan. Det är också betydelsefullt att ha tillgång till ett spektrum av insatser då gruppen är heterogen. 1 Kommunal vuxenutbildning för personer som är över 20 år och har en utvecklingsstörning eller en förvärvad hjärnskada och som vill förbättra eller komplettera din utbildning. 2 Vilket resulterade i projektansökan för finam9.0 Lärsam 9.0 2

3 Då regeringen har stor förväntan på Samordningsförbunden när det gäller unga med aktivitetsersättning fick vi möjlighet att under några månader jobba med fokus på just dem. Det är mycket kort tid för en komplex målgrupp men projekt LärSam hade fördel av den struktur- och metodimplementering som påbörjats. Vi kunde bygga vidare utifrån en redan etablerad samverkan. Kartläggning personer med aktivitetsersättning på Gotland Drygt 350 unga personer (19-29 år) på Gotland har aktivitetsersättning. Nedan visas fördelning av insatser/åtgärder eller när insatser inte finns. Då förändringar sker kontinuerligt ska siffrorna ses som riktmärke. Daglig verksamhet I dagsläget finns 118 personer med aktivitetsersättning i daglig verksamhet. Utöver dessa har 7 personer fått LSS beslut men inte fått sin placering än. 5 personer väntar på LSS beslut. Arbetsinriktad rehabilitering Ett 60-tal personer har arbetsinriktad rehabilitering. Där finns 35 personer inom JobbSam, 19 personer har åtgärd via Arbetsförmedlingen samt 5 personer med annan rehabiliteringsinsats. Studier med aktivitetsersättning: Studieförsök utifrån nedsatt arbetsförmåga omfattar idag 14 personer. 15 personer har aktivitetsersättning utifrån kriterier förlängd skolgång. Medicinsk rehabilitering utan sysselsättning. Idag har 28 personer medicinsk rehabilitering utan annan sysselsättning. Medicinsk rehabilitering finns självklart även i de grupper som har sysselsättning. Hemma utan insats/sysselsättning (hemmasittare) 32 personer uppbär aktivitetsersättning utan någon sysselsättning. Kartläggning evidensbaserade metoder Supported Employment, MI (motiverande samtal) samt olika verktyg och utbildningsmodeller utifrån individbehov och funktionsvariationer stod som grund till utbildning av personal (se mer under rubriken Kompetensutvecklingsdag, sid 4) Projektet har resulterat i samverkan, metodutveckling och implementering pågår. Konkretisera de viktigaste resultaten i punktform Samverkan med samtliga Finsams parter - och utökning! Projekt LärSam har genomgående haft styr- och referensgruppsmöten var 6:e vecka samt något extra möte där samtliga Finsams parter är involverade. Styrgruppen består av verksamhetledare/chefer från Försäkringskassan, Socialförvaltningens myndighetsavdelning, Omsorg om personer med funktionsnedsättning, Arbetsförmedlingen, Lärvux/Gymnasiesärskolan, Arbetsförmedlingen och samordningsförbundets verkställande tjänsteman. Referensgruppen hade representanter från Socialförvaltningen (handledare Daglig verksamhet, LSS handläggare), Arbetsförmedlingen, Lärvux, Gymnasiesärskolan och FinsamGotland. Referensgruppen har, med den utökade målgruppen, även utökats med representanter från Kompetenscentrum, JobbSam 3 samt Individuella Alternativet på gymnasiet. Även psykiatrin inbjöds men valde att avstå under höstens möten pga av stor arbetsbelastning. Däremot vill de delta efter årsskiftet (f o m januari 2017) eftersom de ser en stor fördel med att samverka. Utbildning Supported Empoyment I projektets har ett 20 tal personer inom Daglig verksamhet och JobbSam utbildats i Supported 3 Arbetsmarknadsinriktad rehabilitiering, projekt som bedrivs med finansiering från samordningsförbundet FinsamGotland. 3

4 Employment. Utbildningen var en del i utvecklingsarbetet av metoder, arbetssätt och samsyn kring individens utveckling inom daglig verksamhet och mot arbetsmarknad. Kompetensutvecklingsdag - samverkan och implementeringsprocess Drygt 120 deltagare deltog i Mångfald i praktiken som var en del av höstens implementeringsprocess för samverkansmetoder i och mellan verksamheter. Dagen innehöll föredragshållare som framgångsrikt och på olika sätt arbetar med projektets målgrupper i relation till arbetsliv. Föreläsningar varvades med workshops. Deltagare var personer från Socialförvaltningens myndighetsavdelning, Daglig verksamhet, Omsorg om personer med funktionsnedsättning, Arbetsförmedlingen, UngKOMP 4, Kompetenscentrum, JobbSam, Gymnasiesärskolan, Försäkringskassan, Lärvux, Individuella alternativet och Finsam. Såväl verksamhetsledare/chefer som medarbetare som arbetar hands-on nära projektets målgrupper var med. Utbildningsdagens fokus var att från framgångsrika exempel med kunskap i metoder som stärker aktivitets- och arbetsförmågan hos personer med mentala funktionsvariationer/nedsättningar, få inspiration för att utveckla de egna verksamheterna och samverkan på ön. Daglig verksamhets förändringsarbete och samverkan Inom daglig verksamhet kommer alltfler högpresterande personer med särskilda behov av stöd (bland annat unga med NPF), vilket gör att man i organisationen har sett över och förändrar sitt arbetssätt. Processutveckling Bland annat har Daglig verksamhet genomfört ett gediget arbete i att se över och utveckla sina processer/arbetsrutiner där man bland annat beskriver utvecklingssteg/processer för individen. Man har tydliggjort ansvarsområden och tidsramar för personal i verksamheten. Det finns nu tydliga mallar och rutiner med tätare uppföljning än tidigare, där man än mer jobbar utifrån lärande och utveckling av individen. Samverkan AF, FK & Socialförvaltningens myndighetsavdelning Daglig verksamhet har arbetat aktivt med samverkan utifrån detta processarbete. Genom att bjuda in och samtala med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialförvaltningens myndighetsavdelning (LSS handläggare, chef) har det upprättats samverkansmetoder/rutiner samt större samsyn kring de olika målgrupperna. Man vill bland annat hitta olika vägar för brukarna/kundernas styrkor med mer inriktning mot utveckling och arbetsliv och då arbeta utifrån en traditionell arbetslivsnorm dvs fem arbetsdagar i veckan. Ett mervärde i att arbeta utifrån en sådan norm är att man vet att många personer med NPF har behov av rutiner för må bra. Men också för att lägga grunden mot ett framtida arbetsliv. Om femdagarsvecka inte fungerar, får man göra anpassning utifrån individens förmåga. Det handlar om anpassade krav. Inte anpassning utan krav eller krav utan anpassning! Inriktning arbetsliv och utveckling annat arbetssätt Genom att arbeta mer med inriktning på arbetsliv, där aktivt deltagande och utveckling individen står fokus, krävs annat förhållningssätt hos personalen. Att arbeta utifrån människors utveckling och deltagande fungerar för de flesta (kanske alla), oavsett funktionsvariation. Omfördelning av resurser Eftersom fler brukare/kunder vill vara på arbetsplatsförlagd Daglig verksamhet så såg man i verksamheten ett behov av att omfördela resurser. För att kunna arbeta med rustning mot arbetsliv utökades arbetskonsulenttjänsten till ytterligare en person. Så från och med våren 2017 finns det två arbetskonsulenter på heltid. Arbetskonsulterna kommer, förutom att vara brukarna/kunderna behjälpliga, finnas som extra stöd till arbetshandledarna. Arbetsgivare och externa platser Förutom ett förändrat arbetssätt gentemot brukare/kund sker också förändring i arbetet med arbetsgivare i extern daglig verksamhet. Extern daglig verksamhet finns ofta i näringslivet och/eller hos privata aktörer. Daglig verksamhet har sett behov av mer information och kunskap till (potentiella) arbetsgivare. Det har gjort att man har haft informationsmöten om vad Daglig verksamhet är (riktat till arbetsgivare/arbetsplatser), men också att delge kunskap om olika funktionsvariationer och 4 ESF-stött projekt i Arbetsförmedlingens regi. 4

5 ersättningsformer. Diskussionen om ett potentiellt lönebidragsarbete tas in i initieringsskedet för att redan från start ha den möjligheten och tanken med i processen. Just nu förs samtal med ICA Maxi på Gotland om att anställa 2 personer från extern arbetsplatsförlagd Daglig verksamhet på lönebidrag. Det pågår också bildande av ny extern arbetsplatsförlagd grupp på Coop. Kommunikation hos personalgruppen Den genomförda utbildningen av personalen i Supported Employment har gett ringar på vattnet. Flera uttrycker att de i personalgruppen tänker och kommunicerar på andra sätt. De tänker mer arbetslivsinriktat (där det går) och formuleringar/tankar kring hur kan vi rusta personer visar på förhållningssätt satt under förändring. Att man går från omsorgsidé (ta hand om) mot utveckling för individen. Personalen har på eget initiativ skapat en egen Facebookgrupp där de tipsar varandra om filmer, TV program, radioinslag och arbetsmetoder/verktyg som kan vara användbara eller ge inspiration till deras arbete. De kan också informera varandra om vad som händer i de olika verksamheterna och på olika sätt peppa och stödja varandra. Ett annat resultat av utbildningsinsatser som gjorts, är att personal har sett nya möjligheter och knyter kontakter med bland annat privata företag. Just nu har samarbete med ett stall påbörjats på Sudret (södra delen av Gotland). Där kan brukare prova på att verka i annan miljö än den ordinarie. En annan arbetsgrupp har tillsammans med ett bibliotek jobbat fram en utställning utifrån återvinningsmaterial: miljöarbete och konst. Det bedrivs också verksamhet på Gåvan (verksamhet i Pingstkyrkans regi) där brukare tillsammans med en handledare kan prova sina vingar. Gåvan kan ses som ett mellansteg till verksamheter som ICA Maxi, Coop eller annan butiksverksamhet. Blanketter, hemsida och rutiner Några i personalgrupperna som genomgått SE utbildningen har haft i uppdrag att formulera blanketter utifrån genomfört processarbete. Blanketter som kartläggning och behovsanalys, uppföljning och samtalsmallar har tagits fram. Blanketter är utformade utifrån brukarnas olika sätt att kommunicera. T ex finns blanketter med bildstöd. Allt för att brukarna aktivt ska kunna delta utifrån sin förmåga. Daglig verksamhet har även gjort en egen hemsida för personalen. Där finns arbetsmaterial och information samlat. Syftet är att ha all information och dokument samlat på ett lättillgängligt sätt. Genom att alla använder samma underlag och arbetar utifrån samma rutiner tydliggörs och efterlevs den nya processen och arbetssättet. Implementering och arbete framåt Planer framåt i verksamheten är att samtliga grupper ska arbeta med det material som tagits fram. Vissa i personalgruppen ska vara stödjande i verksamheten, förslagsvis arbetskonsulenter och personal som är utbildade i Supported Employment. Hemsidan för personal är en del i processen kring implementering samt information om innehåll och arbetssätt sker på samtliga personalträffar. För perioden planeras för implementering och utvärdering av det som görs. Man vill se på vilket sätt det nya arbetssättet har kommit brukarna till gagn. Daglig verksamhet har som mål att göra sig sedda och hörda för det de nu är, inte det de har varit. Man vill marknadsföra sig som en bra och kunnig samarbetspartner för bland annat arbetsgivare och skola. Arbetsgivare mer stöd och information Genom besök och bra information till arbetsgivare vill man stödja fler, nya som befintliga, att ta emot fler personer med funktionsvariation/nedsättning. Det finns planer på att ta fram ett lättfattligt material/broschyr riktat till arbetsgivare med bilder och praktisk information. Fler samarbeten Lärvux/Gymnasiesär och Daglig verksamhet 5

6 Under kompetensutvecklingsdagen Mångfald i praktiken diskuterades hur man kan ta tillvara tidigare erfarenheter/kunskap och undvika bristfälliga informationsöverlämningar mellan verksamheter som skola och Daglig verksamhet. Därför har man tagit fram två arbetsgrupper med deltagare från de tre verksamheterna för att träffas och diskuterar samordning, rutiner och verktyg inför elevers utslussning. Man har ibland upplevt brister ibland annat överföring av information när det kommer till hjälpmedel (när eleven ska vidare mot Daglig verksamhet) men också information om kommunikationsformer (ögonblinkning, teckenspråk). Eller om att eleven är nära att knäcka läskoden. Information som är viktigt för Daglig verksamhet för att veta vad man ska arbeta vidare med. Förslag finns också på att låta Daglig verksamhet vara med vid utslussningssamtal vid tveksamma ärenden. Som när man inte riktigt är säker på om eleven ska mot Daglig verksamhet eller mot arbetsmarknad. Omvårdnadskurs Daglig verksamhet och Lärvux diskuterar framtagandet av kurs i omvårdnad. Andra utbildningsformer som arbetsförlagt lärande/lärlingsutbildning samt olika webbmodeller diskuteras också. Nationell samverkan LärSam har etablerat kontakt med ett antal aktörer över landet som arbetar med samma målgrupp(er). Bland annat sker samtal med Västerås, Varberg och Skåne. Genom detta hoppas vi kunna utveckla ett nationellt nätverk där fler kan dela erfarenheter och snabbare kunna fördjupa kunskaper och processer. Från person till organisation alla Finsams parter Behovet att gå från individuellt engagemang till så här jobbar vi är tydligt. Samverkan kan inte vara avhängigt personal utifrån endast personligt engagemang. Det blir för sårbart. När personen/personerna byter tjänst/slutar, upphör även samverkan. Det är därför av stor vikt att samverkan läggs in i årshjulet som en rutin. Därför har en stor del i detta projekt varit att etablera samverkansmetoder med fokus att se individen/kunden/brukaren i respektive organisation. Samsyn ger stabilitet och trygghet för individ såväl som för personal inom respektive organisation. Detta är samtliga Finsams parter medvetna om och vill verka för. Plan för aktiva individinsatser utifrån behovsanalysen Då projektet varit ett struktur- och samverkansprojekt behövs nu metoder/strukturer implementeras för att komma individen till nytta. Genom att t ex arbeta utifrån metoder som MI Motiverande samtal ökar individens deltagande. Motiverande samtal är en specifik samtalsmetod och ett förhållningssätt med syfte att uppnå ökad motivation till beteendeförändring. Strategin i metoden går ut på att skapa nya tankebanor kring beteenden och att kunna föreställa sig vinster med förändring. Motiverande samtal är som metod som inte är svår att använda men den kräver viss tid i en arbetsprocess. (Se även nedan under rubrik Plan för strukturella insatser utifrån behovsanalysen då det där formuleras strukturer och metoder som kommer påverka på individnivå). Planer framåt är, förutom att utveckla förändring/förbättring för målgruppen, att mäta verkningen - på vilket sätt kommer vårt arbete i och mellan organisationerna kunderna/brukarna/eleverna till nytta? Vilka är framgångsfaktorerna för vägen till arbetsförmåga? Med i planeringen är att söka medel för ett projekt där man arbetar hands-on utifrån de metoder och den samverkan som utformats under projekt LärSams gång. Den kommande utlysningen från ESF kan vara aktuellt för detta). Plan för strukturella insatser utifrån behovsanalysen (om aktuellt) 6

7 Nedan kommer lite av de förslag och diskussioner som kom upp under bland annat den utbildningsdag som genomfördes för drygt 120 medarbetare. Deltagare var personer från Socialförvaltningens myndighetsavdelning, Daglig verksamhet, Omsorg om personer med funktionsnedsättning, Arbetsförmedlingen, UngKOMP, Kompetenscentrum, JobbSam, Gymnasiesärskolan, Försäkringskassan, Lärvux, Individuella alternativet och Finsam. Såväl verksamhetsledare/chefer som medarbetare som arbetar hands-on nära projektets målgrupp deltog. Samverkan som rutin Än mer samverkan som rutin mellan de verksamheter som finns runt personer i målgrupperna! Det behövs självgående samverkansmetoder och rutiner som fortsätter utvecklas. Vi har sett i andra projekt nationellt att samverkan behöver finnas med som rutin i årshjulet - annars tenderar samverkan att försvinna vid personalbyte. Det innebär i praktiken att samverkansmetoderna sitter i personer och inte i organisationer. Därför kan vara strategiskt rätt att ge specifika ansvarsområden till nyckelpersoner/nyckeltjänster i respektive organisation och därmed upprätthålla rutinen. Att ansvarsområdet ligger på en viss tjänst och som en del i årshjulet/årsrutinen. Utökat samarbete runt personer med aktivitetsersättning & medicinsk rehab En utökad samverkan mellan verksamheter som Försäkringskassan, psykiatrin, Daglig verksamhet och Arbetsförmedlingen runt personer med aktivitetsersättning skulle kunna innebära att fler kan komma ut mot sysselsättning. Då med särskilt fokus på de som har medicinsk rehabilitering men inte i övrigt har någon åtgärd/sysselsättning. Då sammanhang har betydelse för ökad psykisk hälsa kan metoden att kombinera medicinska åtgärder med insatser mot sysselsättning innebära ett bättre välbefinnande hos individen. Samverkan Boenden Det efterfrågas större samverkan med boenden för att få en helhet runt individen. Möten mellan Daglig verksamhet och boenden pågår. Daglig verksamhet ser det som viktigt att i startprocessen med brukare få veta vilket boende hen har och att med samtycke få kontakta boendeenheten. Helheten runt individen är viktig där verksamheter kan arbeta mer fokuserat utifrån samtycke från brukare/kund. Särskilt viktigt är det för personer som har svårt att ta sig mellan boende och sysselsättning. Trygghet För att kunna utvecklas och ta nya steg finns behov av olika slags trygghet. Det kan handla om att vara trygg ekonomiskt. Som att inte riskera sin ersättning och/eller få medel för resor. Det kan handla om social trygghet, att få stöd för att ta sig till och från skola/arbetsplats. Det kan handla om boendestöd eller särskild anpassning på arbetsplatsen i form av hjälpmedel/verktyg mm. Det kan handla om fungerande struktur på utbildningar, där utbildningar utformade så att de fungerar för funktionsvariationen. Kunskap om funktionsvariationer som NPF Förutom samverkan krävs också större kunskap om NPF (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning). Det behövs kunskap om bemötande, motivationsfaktorer samt kring praktiskt stöd (verktyg mm) t ex i arbetslivet. Djupgående kartläggning individ För att kunna arbeta tillfredställande med personer med olika funktionsvariationer behöver vi bli duktiga på kartläggning. Förutom att se på faktorer som potentiella arbeten och/eller studier behöver vi också undersöka det privata. Som personens intressen och drivkrafter. Vi behöver veta mer om personens sätt, personlighet och funktionsvariation. Vilka styrkor finns och vilka svårigheter har personen? Utbildning i metoder och utrymme för användning en ledningsfråga Det är viktigt att personer som arbetar med grupper långt från arbetsmarknaden utbildas i verksamma metoder. Det vi ser nationellt är att metoder som MI (motiverande samtal) och SE (Supported Employment) ger resultat. Också i projektet har vi sett goda resultat utifrån utbildningsinsatserna Supported Employment och Mångfald i praktiken. Detta visar på behov av utbildning, inspiration/nytänkande och samverkan för de personer som arbetar med/runt målgrupperna. Det är önskvärt att fler får gå utbildning inom SE och även MI (motiverande samtal). 7

8 Motiverande samtal är en specifik samtalsmetod och ett förhållningssätt med syfte att uppnå ökad motivation till beteendeförändring. Strategin i metoden går ut på att skapa nya tankebanor kring beteenden och att kunna föreställa sig vinster med förändring. Motiverande samtal är som metod som inte är svår att använda men den kräver viss tid i en arbetsprocess. Problematiken som finns är att personal upplever att de inte hinner genomföra den här sortens samtal, även om arbetssättet i förlängningen blir kostnadseffektivt. Om man i organisationen väljer arbeta utifrån MI/SE krävs en att det i organisationen finns stöd, uppmuntran och utrymme att jobba utifrån dessa metoder. Ledningen behöver då vara tydlig med att detta är sättet man jobbar på, kanske utifrån en medvetenhet att det på sikt kommer minska belastningen på personalen, då fler kunder går mot sysselsättning/arbete/studier samt att metoden blir del av en rutin den blir implementerad. Mäta resultat Det finns behov av att mäta och utveckla förändring/förbättring för målgrupperna. På vilket sätt kommer vårt arbete i och mellan organisationerna kunderna/brukarna/eleverna till nytta? För mer info Se sammanställning av samtliga workshops i Bilaga 2. WS_mangfaldipraktiken_LarSam Fyll i nedanstående om ni fått extra medel för aktiva individinsatser Är insatsen en nyskapad insats eller är det en befintlig insats som utökats med t.ex. resurser, målgrupp etc. Hur många personer har deltagit i insatsen? Specificera antalet fördelat på långtidssjukskrivna, unga med aktivitetsersättning, unga i farozonen för aktivitetsersättning. Vilka resultat finns på individnivå hittills? Projektet hanterar samverkan och struktur mellan verksamheter, där det först krävs implementering för att sedan mäta resultatet på individnivå. Vilka resultat finns på strukturell nivå hittills? Kommer insatsen att fortsätta även nästa år? Beskriv gärna varför eller varför inte. Projektet LärSam fortsätter under våren 2017 med en projektledare på 50%, genom finansiering från samordningsförbundet på Gotland. Struktur Arbetet med samverkan fortsätter och fördjupas med befintliga och nya(fler) verksamheter på Gotland, där implementering av konkreta samverkansprocesser och metoder står i fokus. Genom att bland annat ta in fler verksamheter i samverkansarbetet (som psykiatrin, gymnasiet) ökar vi förutsättning för övergripande samarbete bland Finsams parter som blir till nytta på individnivå. Att se på samverkan som en ständigt pågående process är centralt: Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle, utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas (Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:114) Vi fortsätter att hålla i arbetet med en eventuell utökad kartläggning och sammanställning av evidensbaserade metoder som är verksamma för målgruppen. 8

9 Individ På individnivå har resultatmålet setts som förstudie som underlag för ökat stöd, utbud och bemötande för målgruppen. Målet är att skapa individens motivation till aktivering - med mål att nå egen försörjning genom arbete, studier eller motsvarande. Förutom att utveckla samverkan, behövs det framåt arbetas med konkret hands-on med individen. Ett arbete som bland annat påbörjats i Daglig verksamhet. Det finns också behov av att mäta effekten av den samverkan, de metoder och den fortbildning som skett av personal. Det finns på förslag att söka finansiering via ESF för att vidareutveckla projekts arbete genom att fortsätta processen på individnivå. Det är både önskvärt och eftersträvansvärt att få reda på hur individen/brukaren/kunden tänker och upplever framgång (vad fungerar, vad behöver förändras) under sin väg mot arbetsliv och/eller studier. Där kan faktorer som bemötande, samverkansprocesser mm tas in. Kontaktuppgifter för ytterligare information: Anna Karlsson Projektledare Lärsam Mobil: E-post: anna.karlsson01@gotland.se Postadress: Omsorg om personer med funktionsnedsättning, Region Gotland Brömsebroväg 8, Visby Webb: Eller Greta Henriksson Samordnare, Samordningsförbundet Gotland FinsamGotland Mobil: E-post: greta.henriksson@finsamgotland.se Postadress: c/o Försäkringskassan, Box 1294, Visby Webb: 9