Teknikföretagens policy för högre utbildning

Transkript

1 Teknikföretagens policy för högre utbildning

2

3 Teknikföretagens policy för högre utbildning Teknikföretagen står för nära hälften av den svenska varuexporten. Därtill är ungefär en tredjedel av tjänsteexporten direkt kopplad till industrins varuexport. De globalt aktiva företagens framgång på världsmarknaden har bidragit till en positiv handelsbalans och bidrar till både jobb och välstånd i Sverige. Sammantaget bidrar teknikindustri och närliggande tjänsteföretag till uppemot en miljon jobb i Sverige. Tillgången på duktiga medarbetare är avgörande för företagens möjlighet att vara konkurrenskraftiga på en internationell marknad. Det sker samtidigt en kompetensväxling i svenska teknikföretag där betydelsen av ingenjörer ständigt ökar. Detta ställer stora krav på universitet och högskolor att tillhandahålla utbildningar med ett innehåll som överensstämmer med behov idag och i framtiden. Svenska ingenjörsutbildningar måste vara internationellt konkurrenskraftiga och anpassade för industrins behov. De måste hålla hög kvalitet och ha ett innehåll som är i samklang med företagens utveckling. Universitet och högskolor behöver ha rätt strukturella förutsättningar, dvs. uppdrag, organisation, mål etc., för att kunna erbjuda bra ingenjörsutbildningar, bedriva bästa möjliga forskning och vara en motor i innovationssystemet. Teknikföretagen vill vara med och utveckla både det svenska högskolesystemet och dagens ingenjörsutbildningar så att teknikföretag i Sverige fortsatt kan vara konkurrenskraftiga i ett globalt perspektiv. Teknikföretagen vill därför att: Den näringslivsrelaterade högre utbildningen ska utvecklas utifrån industrins behov. Lärosätena ska ha rätt förutsättningar att erbjuda internationellt konkurrenskraftiga utbildningar. Denna policy har föregåtts av ett omfattande förarbete i form av seminarier, möten, litteraturstudier, omvärldsanalys etc. Förarbetet har bland annat utmynnat i ett bakgrundsdokument som finns publicerat på Teknikföretagens hemsida. 1 Andra viktiga ingångsdata har varit Teknikföretagens inspel inför forsknings- och innovationspropositionen 2, vår policy i innovationsfrågor 3 samt en intervjuundersökning om hur företagen ser på ingenjörsutbildningarna 4. Våra tankar och idéer har förankrats i våra referensgrupper för FoU- och SME-frågor. 1 Bakgrund och fakta till Teknikföretagens policy för högre utbildning, 2012, 2 Samverkan för konkurrenskraft, Teknikföretagen, 2011, Samverkan_for_konkurrenskraft.pdf 3 Innovationspolitik, teknik och tillväxt, Teknikföretagen, 2012, Innovationspolitik_teknik_och_tillvaxt.pdf 4 Vilka ingenjörer behövs?, Teknikföretagen, 2012, Vilka_ingenjorer_behovs.pdf 1

4 2

5 Våra förslag i korthet Den näringslivsrelaterade högre utbildningen ska utvecklas utifrån industrins behov Anpassa utbildningarna för morgondagens behov av medarbetare genom att etablera och utveckla modeller för samverkan i utbildningen. Förändra utvärderingarna av utbildningarna så att anställningsbarhet blir en kvalitetsindikator. Lärosätena ska ha rätt förutsättningar att erbjuda internationellt konkurrenskraftiga utbildningar Högskolan som motor för regional och nationell kompetensförsörjning. Kraftsamla forskningsresurserna genom profilering och nischning. Differentiera lärosätenas uppdrag genom att förändra resurstilldelningssystemet. Belöna högskolor som samverkar med näringslivet. Öppna för andra associationsformer för svenska lärosäten än den nuvarande myndighetsformen. Öka det internationella studentutbytet. Fortsätt satsa på inspiration och motivation till unga. 3

6 Utgångsläge Morgondagens medarbetare inom teknikföretag kommer att vara mer kunskapsinriktade för att kunna utveckla, planera, använda och underhålla de nya tekniker som krävs för utvecklingen av ett hållbart samhälle. Snabbare omställningar, kundanpassade produkter, nya hållbara material och materialkombinationer, nanoteknikens möjligheter och kraven på hållbarhet i alla led kopplat till en ökad användning av IT skapar ett behov av en ny generation av medarbetare med hög kunskapsnivå inom tillverkningsindustrin. En viktig utmaning blir här att lyckas med att motivera morgondagens och dagens alltmer välutbildade arbetskraft att söka sig till tillverkningsindustrin. Dagens och framtidens nya krav på hållbara produkter och produktion skapar ett starkt ökat behov av kunskap ute i företagen kring innovation och utveckling. Detta kräver ett effektivt utbildnings- och vidareutbildningssystem som hittat nya former för att säkerställa att de efterfrågade nya kunskaperna snabbt kommer ut i industrin och kontinuerligt kompletteras i takt med trender och förändrade behov. Utbildningsnivå i teknikföretag, % Grundskola Gymnasiet max 2 år Gymnasiet 3 år Eftergymnasial < 3 år Eftergymnasial 3+ år Andelen anställda i svenska teknikföretag med en längre högskoleutbildning har ökat med 140 procent de senaste 17 åren, medan andelen med enbart en grundskoleutbildning har halverats. Källa: SCB

7 Den kompetensväxling som har skett den senaste åren kommer med största sannolikhet att fortsätta. Hittills har det betytt att andelen högskoleutbildade mer än fördubblats på svenska teknikföretag medan de som enbart har en grundskoleutbildning har halverats. Även om det fortfarande behövs och kommer att behövas nya duktiga medarbetare med gymnasieutbildning är det personer med en ingenjörsutbildning eller till och med forskarutbildning som kommer att behövas för att utveckla industrin. Utvecklingen av ingenjörsutbildningar har inte gått i samma snabba takt som de satsningar inom forskningen som gjorts de senaste åren. Detta försvårar rekryteringen av nya medarbetare, främst till tillverkningsindustrin och angränsande branscher. På senare år har flera utredningar visat på det stora framtida behovet av ingenjörer och tekniker, bland annat Teknikdelegationens utredning från Ur rent demo grafisk synvinkel är cirka personer av de ca som är anställda i teknikföretag i Sverige 55 år eller äldre. Med bibehållen storlek på denna bransch så behövs det alltså ett tillskott på cirka personer under en tioårsperiod. Alla kommer inte vara ingenjörer eller tekniker men den stora merparten kommer att vara det. Samtidigt förväntas det enligt SCB vara en brist på omkring ingenjörer i Sverige år Lägger vi även till behoven i närliggande tjänsteföretag är kompetensbristen totalt sett ännu större. Sammantaget bidrar teknikindustri och närliggande tjänsteföretag till uppemot en miljon jobb i Sverige idag. En intervjuundersökning från 2012 bland svenska teknikföretag som rekryterar nyexaminerade ingenjörer visar på brister i verklighetsförankring i ingenjörsutbildningarna. 7 Blivande ingenjörer behöver alltså i större utsträckning än idag komma i kontakt med riktiga företag i sin utbildning samtidigt som de får en anknytning till den senaste forskningen inom området. Ett sätt att lösa detta är att i forskningssatsningar som bygger på samverkan med industrin tydligare än tidigare bygga in motsvarande utbildningssatsningar, exempelvis på avancerad nivå och forskarnivå. Företagen blir involverade och engagerade då de har varit med och påverkat inriktning och utformning av programmen. 5 Vändpunkt Sverige, Teknikdelegationen, SOU 2010:28 6 Trender och prognoser 2011, SCB, Vilka ingenjörer behövs?, Teknikföretagen, 2012, Vilka_ingenjorer_behovs.pdf 5

8 6

9 Teknikföretagens förslag Den näringslivsrelaterade högre utbildningen ska utvecklas utifrån industrins behov Anpassa utbildningarna för morgondagens behov av medarbetare genom att etablera och utveckla modeller för samverkan i utbildningen Den högre utbildningen i Sverige behöver utvecklas i takt med industrins behov och kopplas till pågående forskning och innovation. Genom ökat samarbete mellan akademi och näringsliv blir kvaliteten och relevansen bättre både vad gäller forskning och utbildning. En tidig och återkommande kontakt med industrin i utbildningen ger en ökad motivation och förståelse för studenterna. Dessutom sprids en positiv bild av verkliga arbetsuppgifter och förhållanden i företagen. Vi är övertygade om att detta ger en kvalitetshöjning av utbildningen. Vi föreslår att modeller för samverkan mellan akademi och företag utvecklas i utbildningen. Tillämpade inslag bör genomsyra hela utbildningsprogrammet och samtidigt tydligt kopplas till de teoretiska delarna. Detta är avgörande för en utveckling av konkurrenskraftiga utbildningar vid svenska universitet och högskolor. Det är väsentligt att i framtidens modeller för samverkan i utbildningen betona fundamentala ingenjörskunskaper och hur dessa kunskaper kan omsättas i verkliga system och produkter. En involvering av företagen i projekt och praktik i olika former är helt avgörande för att realisera detta. Det ger ett innehåll och arbetssätt som i grunden stärker ingenjörsutbildningarna och gör dem mer ändamålsenliga ur ett företagsperspektiv. I en fungerande modell är det viktigt att det sker en ökad integration av de generella ingenjörsämnena med projektledning, kommunikation samt affärsförståelse. Värdet av praktik i olika former måste lyftas genom att den kombineras med de teoretiska inslagen. Detta ger en ökad förståelse för sammanhang och helhet. Det underlättar även kvalitetsgranskningar, program- och kursutvärderingar med en tydlig målsättning och ambition att kombinera teori och praktik. Det är också viktigt att samverkansmodeller utvecklas som är effektiva och flexibla utifrån företagens förutsättningar. Det är inte alltid som formaliserade längre praktik perioder är det mest effektiva för att uppnå relevans och verklighetsanknytning. Praktiska inslag i projektform under hela utbildningsperioden kan vara en modell som både ger bättre fokus för studenten och gör det lättare för företag att engagera sig. 7

10 Förändra utvärderingarna av utbildningarna så att anställningsbarhet blir en kvalitetsindikator Teknikföretagen föreslår att det i kvalitetsutvärderingssystemet av högskole utbildningarna läggs till en utvärdering av studenternas anställningsbarhet och att man bättre involverar företagen i denna utvärdering. Själva kvittot på ett väl fungerande utbildningssystem är att den utexaminerade studenten kommer i relevant jobb efter avslutade studier. Vår industri konkurrerar internationellt och verkar också i många fall i flera olika länder. Våra utbildningar måste självklart hålla en hög internationell kvalitet. Därför är det också viktigt att vi har ett kvalitetsutvärderingssystem av utbildningarna som kan jämföras internationellt. Det är därför självklart att Sverige kan fortsätta uppfylla kriterierna för medlemskap i ENQA (The European Association for Quality Assurance in Higher Education). Det är inte acceptabelt att det svenska utvärderingssystemet och det svenska medlemskapet är ifrågasatt, vilket är fallet idag. 8

11 Lärosätena ska ha rätt förutsättningar att erbjuda internationellt konkurrenskraftiga utbildningar Högskolan som motor för regional och nationell kompetensförsörjning Internationellt konkurrenskraftigt näringsliv kräver ett ständigt inflöde av ny kunskap och kompetens, exempelvis i form av nyutbildade personer och fortbildning av redan anställda personer. Detta förutsätter utbildningsanordnare med både en lokal närvaro och en stark forskningsanknytning inom sitt utbildningsområde. Universitet och högskolor har en viktig roll i det regionala innovationssystemet. De bör i ökad utsträckning ta rollen som utvecklingsmotor och vara en ingång till forskning, såväl internationellt som nationellt. Särskilt för små och medelstora företag är det viktigt att lärosätena kan fungera som mötesplats mellan företag, akademi och institut inom gränsöverskridande och tvärvetenskaplig forskning. Kraftsamla forskningsresurserna genom profilering och nischning I ett litet land som Sverige måste forskningsresurserna i större grad koncentreras inom specifika områden med relevans för företagen. Detta förutsätter en tätare samverkan mellan lärosätena och med företagen. Forskningsresurser bör därför gå till områden som kan utgöra nationellt och internationellt styrkeområde. En kvalitativ forskning är en viktig förutsättning för att utbildningarna ska kunna hålla en internationellt hög nivå. Differentiera lärosätenas uppdrag genom att förändra resurstilldelningssystemet För att både kunna kraftsamla forskningsresurser och bedriva en högkvalitativ utbildning efter de lokala behoven föreslår vi att lärosätenas uppdrag differentieras genom att förändra resurstilldelningssystemet. Vi vill differentiera lärosätenas uppdrag genom olika måttstockar, där exempelvis samverkan med industrin premieras tydligare. Differentieringen kan ske genom att förändra resurstilldelningssystemet så att det blir mer transparent och med indikatorer som bl.a. premierar samverkan mellan akademi och industri samt nyttiggörande av forskningsresultat. Belöna högskolor som samverkar med näringslivet Det är väsentligt att resurstilldelningssystemet till universitet och högskolor förändras så att det bättre tar tillvara de positiva effekterna av samverkan mellan akademi och näringsliv. På samma sätt behöver meriteringssystemet för lärare och forskare inom akademin bättre premiera sådan samverkan. Det måste bli lönsamt för lärare och forskare att röra sig mellan akademi och näringsliv. 9

12 10

13 Staten bör öppna för andra associationsformer för svenska lärosäten än den nuvarande myndighetsformen Flexibilitet och autonomi för svenska lärosäten är en förutsättning för deras internationella konkurrenskraft. Det är därför centralt att de i likhet med andra länders lärosäten har förutsättningar att ta egna strategiska beslut. Detta gäller bland annat möjligheten för lärosätena att skaffa sig en kapitalbas som kan underlätta exempelvis stipendiehantering och bolagsbildningar med andra lärosäten. Inom t.ex. området internationell rekrytering till masterutbildningar skulle en ny associationsform kunna erbjuda sådana nya möjligheter. Öka det internationella studentutbytet Internationellt studentutbyte är en viktig förutsättning för att kunna bedriva kvalificerade och specialiserade utbildningar i enlighet med industrins behov, särskilt i ett land som Sverige som är så beroende av ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv. Det internationella utbytet bidrar även till att säkerställa att svenska utbildningar håller en internationell hög klass. Teknikföretagen vill därför att det internationella studentutbytet ökar. Utländska studenter som studerar i Sverige och svenska studenter som studerar utomlands innebär en ökad rekryteringsbas till industrirelevanta utbildningar och ett inflöde av nya kontakter och erfarenheter. Dessutom kan de bidra till att fylla de kompetensbehov som industrin ser både på kort och på lång sikt. Teknikföretagen ser det därför som centralt att svenska lärosäten kan upprätthålla en god nivå av utländska studenter på relevanta utbildningar. Teknikföretagen vill att stipendiesystemet för utländska studenter byggs ut kraftfullt och att åtgärder tas för att underlätta för examinerade att jobba och bo kvar i Sverige. Fortsätt satsa på inspiration och motivation till unga Fler ungdomar behöver inspireras och motiveras till ingenjörs utbildningar och till yrken inom industrin. Intresserade och motiverade unga tillsammans med ett utbildningssystem av hög kvalitet som främjar detta är en nyckelfaktor för svenska teknikföretags framtid. Antalet förstahandssökande till ingenjörsutbildningar har visserligen ökat de senaste åren, men det räcker inte på lång sikt. Samtidigt är kvalitet avgörande, exempelvis att unga i deras naturvetenskapliga och tekniska gymnasiestudier får med sig de bästa möjliga förutsättningarna att utvecklas under en ingenjörsutbildning på högskolan. Teknikföretagen kommer att fortsätta med olika projekt som handlar om unga människors attityder till industrin och vi vill att andra intressenter i samhället gör motsvarande insatser. 11

14 Kontaktuppgifter Tobias Eriksson Per Fagrell Peter Johansson 12

15

16 Form: Tagg, Stockholm TRYCK: Modintryckoffset,