ARBETSMILJÖN AVGÖRANDE FÖR UTBILDNINGS- PREMIEN. Hur förbättrar vi arbetsmiljön för Sveriges akademiker? ÅTGÄRDER FÖR ÖKAT VÄLBEFINNANDE I ARBETET

Transkript

1 ARBETSMILJÖN AVGÖRANDE FÖR UTBILDNINGS- PREMIEN Hur förbättrar vi arbetsmiljön för Sveriges akademiker? ÅTGÄRDER FÖR ÖKAT VÄLBEFINNANDE I ARBETET 1

2 2

3 Arbetsmiljön avgörande för utbildningspremien Sverige är och ska vara en ledande kunskapsnation. Akademisk utbildning och forskning är avgörande förutsättningar för framtidens tillväxt och välfärd. Därför måste utbildning löna sig. Utbildning är inte bara men till betydande del ett investeringsbeslut och investeringar måste ge ekonomisk avkastning. I detta avseende är Sverige ett av de länder som beskattar akademisk utbildning hårdast. Sedan millennieskiftet har dessutom skillnaden i lön mellan högskoleutbildade och gymnasieutbildade minskat med närmare 25 procent i privat sektor och med tio procent i kommunal sektor. Det innebär att utbildningspremien har minskat för många akademiker. Det är ohållbart och samhällsekonomiskt oklokt. Men det är inte bara lön och andra yttre motivatorer som påverkar individens utbildningsbeslut och hens värdering av arbetet. En annan komponent i investeringskalkylen är de inre motivatorerna. Med detta avses bland annat den utveckling och det lärande som arbetet innebär. Det handlar om arbetsuppgifternas innehåll, om inflytandet, att trivas med kollegorna och chefen, att lära nytt och att få utlopp för sin kreativitet, men även om att ha balans i livet och att ha tid för återhämtning. Det som avgör individens utbildningsbeslut är därför den totala avkastningen av arbetet och i den ingår både yttre och inre motivatorer. Värderingen av dessa skiljer sig självklart åt mellan individer, men båda aspekterna finns med i bedömningen av våra arbetsliv. En indikator som ofta lyfts fram för att mäta den totala avkastningen av arbetet är välbefinnande i arbetet. Detta mått fångar in och ger en sammanfattande bild av nöjdheten med arbetet, med hänsyn tagen till både yttre och inre motivatorer. Den här rapporten visar att välbefinnandet i arbetet för Sveriges akademiker har minskat något sedan slutet av 1980-talet, men framför allt sedan den första hälften av 1990-talet. Det gäller kvinnor och män. Det gäller flertalet stora sektorer och det gäller alla åldrar, om än med tyngdpunkt på yngre akademiker. Tillsammans med den försämrade utbildningspremien visar detta att den totala avkastningen av att utbilda sig till akademiker har minskat. Det missgynnar Sverige och svensk konkurrenskraft. I rapporten identifieras de viktigaste arbetsmiljöfaktorerna för att vända akademikernas negativa trend. Detta hoppas vi kan bidra till en konstruktiv diskussion om villkoren för och förutsättningarna i arbetslivet för Sveriges akademiker och hur dessa kan förbättras. En förbättrad arbetsmiljö i det här avseendet bär på möjligheten till lägre sjuktal, ett längre arbetsliv och ökad produktivitet. Rapporten har författats av Daniel Lind, samhällspolitisk chef Jusek. Malin Backman och Åsa Vernby, studentmedarbetare respektive utredare på Juseks samhällspolitiska avdelning, har bistått med statistiskt stöd och allmän klokskap. Sofia Larsen, ordförande Jusek. 3

4 Sammanfattning Ökad konkurrens, globalisering och teknikutveckling innebär att arbetslivet förändras i snabb takt. Därför är det viktigt att förstå hur akademikernas förutsättningar och villkor i arbetslivet förändras hur arbetsmiljön utvecklas. En god och utvecklande arbetsmiljö gynnar medarbetares och verksamheters produktivitet samtidigt som det skapar möjligheter för fler att arbeta länge. Men svenskt arbetsmiljöarbete bör kompletteras med ett tydligare fokus på välbefinnande i arbetet. I ljuset av att Sverige är och ska vara en ledande kunskapsnation har den enskilde medarbetarens och chefens bidrag till företags och organisationers värdeskapande blivit allt viktigare. Därför har också välbefinnande i arbetet blivit allt viktigare för konkurrenskraften. I en ökad konkurrens om de bästa talangerna går det heller inte att erbjuda arbeten som bidrar till ett lågt välbefinnande i arbetet. NÅGRA RESULTAT: 1. Kvinnor och män är lika nöjda med sina arbeten, trots att kvinnor är mer nöjda med andra delar av livet utbildning, boende, hälsa, familj, socialt liv och ekonomisk situation. 2. Arbetet har större betydelse för livets meningsfullhet för kvinnor än för män. 3. Andelen kvinnor med ett högt välbefinnande i arbetet har minskat och andelen kvinnor med ett lågt välbefinnande i arbetet har ökat. 4. Kvinnor har fler och mer omfattande stressrelaterade problem i arbetslivet än män. Det gäller oavsett ålder och det gäller oavsett om barn finns med i bilden eller inte. Rapporten visar att för kvinnorna gäller: a) 44 procent arbetar för mycket. b) 41 procent har inte möjlighet till återhämtning efter en period med mycket jobb. c) 35 procent har arbeten som kräver så mycket energi och engagemang att det i hög utsträckning påverkar övriga livet negativt. d) 31 procent utsätts ofta för höga nivåer av negativ stress. e) 26 procent har svårt att sova på grund av tankar på jobbet. f) 25 procent har inte balans mellan arbete och övrigt liv. Rapporten visar att antalet stressrelaterade problem mycket påtagligt påverkar välbefinnandet i arbetet negativt. Det gäller för kvinnor och män. 5. När det gäller barn och föräldraskap: a) Kvinnor utan barn har mindre möjligheter till återhämtning efter en period med mycket jobb än män med barn. b) Kvinnor utan barn har större problem med att arbetet kräver så mycket att det påverkar övriga livet negativt än män med barn. c) Kvinnor utan barn har större problem med att hinna med arbetet under ordinarie arbetstid än män med barn. d) Kvinnor utan barn upplever högre nivåer av negativ stress i arbetet än män med barn. f) Kvinnor utan barn har större problem med att sova på grund av tankar på jobbet än män med barn. FÖR ATT ÖKA VÄLBEFINNANDET I ARBE- TET FÖR SVERIGES AKADEMIKER KRÄVS Rapporten visar att de mest betydelsefulla arbetsmiljöfaktorerna för att välbefinnandet i arbetet ska öka är (i fallande ordning): Kompetensen tas tillvara Goda relationer med kollegor Inflytande över vilka arbetsuppgifter som ska utföras Att arbetet inte kräver så mycket att det påverkar övriga livet negativt 4

5 Utlopp för kreativiteten Rimliga nivåer av negativ stress Högt i tak att ifrågasätta hur arbetet organiseras och bedrivs Anställningstrygghet Om förbättringar sker i dessa avseenden bidrar de till att vända den negativa trend för välbefinnandet i arbetet som förelegat sedan slutet av 1980-talet. FÖR ATT ÖKA VÄLBEFINNANDET I ARBETET FÖR SVERIGES KVINNLIGA AKADEMIKER KRÄVS Rapporten visar att de mest betydelsefulla arbetsmiljöfaktorerna för att välbefinnandet i arbetet ska öka är (i fallande ordning): Inflytande över vilka arbetsuppgifter som ska utföras Kompetensen tas tillvara Goda relationer med kollegor Utlopp för kreativiteten Högt i tak att ifrågasätta hur arbetet organiseras och bedrivs Medarbetarna behandlas rättvist av arbetsgivaren Rimliga nivåer av negativ stress Anställningstrygghet Lärande i arbetet Om förbättringar sker i dessa avseenden bidrar de till att vända den negativa trend för välbefinnandet i arbetet för kvinnor som förelegat sedan slutet av 1980-talet. Särskilt viktiga arbetsmiljöfaktorer för att förbättra kvinnors välbefinnande i arbetet relativt mäns är: (1) utlopp för kreativiteten, (2) att arbets givarna behandlar medarbetarna på ett rättvist sätt, (3) att den negativa stressen hålls på en rimlig nivå, (4) att anställningen är trygg och (5) att det sker ett kontinuerligt lärande i arbetet. JUSEK ANSER: För att förbättra arbetsmiljön för Sveriges akademiker och för att rikta ett tydligare fokus mot välbefinnandet i arbetet anser Jusek att: 1. Det kommande nationella centrumet för arbetsmiljö bör få i uppdrag att fokusera på välbefinnande i arbetet. Det föreslagna centrumet för arbetsmiljö bör få i uppdrag att samla in och sprida kunskap om vad som skapar välbefinnande i arbetet. Verktyg och metoder för att genomföra och utvärdera interventioner på arbetsplatser med fokus på välbefinnande bör tas fram. 2. I regeringens initiativ Samling för friska arbetsplatser, där regeringen regelbundet träffarna parterna på arbetsmarknaden, bör välbefinnande i arbetet vara ett bärande tema. Saco-S och Arbetsgivarverket har enats om att prioritera välbefinnande i arbetet. Fler bör ta liknande steg. Skälet är enkelt: om arbetsmiljöarbetet tydligare kopplas till verksamhetens utveckling gynnas medarbetarna och organisationen. 3. Regeringen bör införa nya mål i utvärderingen av arbetsmiljöpolitiken. I dag är regeringens mål med arbetsmiljöpolitiken att förebygga ohälsa och olycksfall samt att ingen utestängs från arbetet. Dessa mål bör kompletteras med aspekter så som lärande, utveckling i arbetet, kreativitet och sammantagen nöjdhet med arbetet. 4. Regeringen bör analysera och utvärdera möjligheten att i framtiden ställa krav på arbetsgivare att regelbundet genomföra medarbetarundersökningar med fokus på välbefinnande och i årsredovisningen presentera resultaten. Allt fler globala koncerner gör redan detta eftersom de vet att det gynnar konkurrenskraften. I rapportens avslutande kapitel presenteras delar av Juseks arbetsmiljöpolitik på lokal nivå. 5

6 Innehållsförteckning Arbetsmiljön avgörande för utbildningspremien...3 Sammanfattning Arbetsmiljö och välbefinnande i arbetet Vad anser akademikerna om sitt liv och arbetsliv? Negativ trend för akademikernas välbefinnande i arbetet Arbetsmiljön som tio arbetsdomäner och 30 arbetsdimensioner Akademikernas välbefinnande i arbetet bestämningsfaktorer Fördjupning: akademikerkvinnornas stress i arbetslivet Avslutning

7 1. Arbetsmiljö och välbefinnande i arbetet 1.1 ETT HÅLLBART ARBETSLIV Arbete skapar struktur och mening. Det skapar gemenskap och möjliggör lärande och personlig utveckling. Därför är arbetet något positivt något som bidrar till livskvalitet. Men det förutsätter ett hållbart arbetsliv. Ett sådant kännetecknas av ett klokt samspel och en ömsesidig respekt mellan chef och medarbetare, men det handlar också om möjligheten till delaktighet och återhämtning, att kunna påverka den egna arbetssituationen och att ha balans i livet. Det handlar slut ligen om att använda sin kompetens, att lära nytt och att få utlopp för sin kreativitet. Bakom detta finns en gemensam nämnare, nämligen att ett hållbart arbetsliv förutsätter ett högt välbefinnande i arbetet. Ökad konkurrens, globalisering och teknikutveckling innebär att arbetslivet förändras i snabb takt. Därför är det av stor betydelse att förstå hur arbetsmarknaden och arbetslivet förändras hur akademikernas och Juseks medlemmars arbetsmiljö och välbefinnande i arbetet utvecklas. Akademiker är som regel nöjda med sina arbeten, men oroande tecken finns. Inte sällan handlar det om hög arbetsbelastning, höga krav, negativ stress och bristande återhämtning. 30 procent av Sveriges akademiker känner sig otillräckliga med sin arbetsinsats. Många gånger finns det även en köns dimension av akademikernas arbetsmiljö; över hälften av kvinnorna är oroliga för att deras nuvarande arbete på sikt kommer att medföra hälsorisker och de psykosocialt relaterade sjukskrivningarna är könsmässigt snedfördelade. I ljuset av detta är förhoppningen att den här rapporten bidrar till en fördjupad diskussion om akademikernas arbetsmiljö på svensk arbetsmarknad. Utgångspunkten är att välbefinnande i arbetet är en aspekt av svenskt arbetsmiljöarbete som kan utvecklas och konkretiseras. Flera andra länder bland annat Storbritannien och Finland har kommit betydligt längre. 1.2 VÄLBEFINNANDE Välbefinnande handlar delvis om frånvaron av negativa omständigheter, men också om aspekter som av egen kraft bidrar till välbefinnande. Psykisk hälsa är en viktig komponent av välbefinnandet, men det senare är ett bredare och mer omfattande begrepp. Bredden i begreppet bidrar till att det inte existerar någon generellt accepterad definition, men det har skett en tilltagande konvergens mot de gemensamma element som bör ingå. Välbefinnande omfattar således positiva omständigheter som skapar tillfredsställelse och glädje över olika delar av livet, så som arbete, hälsa, familj, vänner, fritid, ekonomi och boende; välbefinnande är en subjektiv upplevelse som inkluderar både positiva känslor och frånvaron av negativa känslor. 1.3 VÄLBEFINNANDE I ARBETET Forskningen har intresserat sig för välbefinnande i arbetet under många decennier, men sedan 1990-talet ser vi ett växande intresse, både inom akademin och bland praktiker. Med stöd av två forskare vid den psykologiska institutionen vid Stockholms universitet har Jusek tagit fram en enkät på detta tema. Undersökningen genomfördes 13-26/ webbintervjuer genomfördes av sysselsatta akademiker och andra tjänstemän i åldern år. 59,6 procent av nettourvalet genomförde hela intervjun. Urvalet har dragits ur Novus slumpmässigt telefonrekryterade webbpanel. Resultaten har viktats efter kön och ålder. I den här rapporten riktas fokus endast mot de respondenter som minst har en treårig eftergymnasial utbildning. 7

8 1.4 TIO ARBETSDOMÄNER OCH 30 ARBETSDIMENSIONER Välbefinnande i arbetet är ett allomfattande begrepp som inkluderar många aspekter av arbetet och arbetsmiljön. 1 Hur och i hur många arbetsdomäner dessa aspekter ska beskrivas är inte självklart, men faktorer som vanligtvis ingår är arbetsuppgifter, arbetsorganisation, inflytande, lön, chef, arbetsgivare, kollegor, arbetsbelastning, balans i livet, fysisk arbetsmiljö och trygghet. Utöver en sammantagen fråga om välbefinnandet i arbetet brukar forskningen även inkludera en sammantagen fråga för respektive arbetsdomän. Varje domän fångas sedan in i ett antal delfrågor, vilka syftar till att identifiera de viktigaste dimensionerna av respektive arbetsdomän. 2 Med utgångspunkt i forskningen definieras välbefinnande i arbetet i den här undersökningen utifrån tio arbetsdomäner/arbetsmiljöfaktorer. Dessa och deras respektive dimensioner är följande: 1. Arbetsuppgifter: lära nytt, tillvaratagande av kompetens, kreativitet. 2. Inflytande: när, var, med vilka uppgifter, med vilka kollegor och hur man ska arbeta. 3. Arbetsgivare: högt i tak, rättvis ledning, effektiv verksamhet. 4. Negativ stress: hinna med, arbeta för mycket, svårt att sova, återhämtning. 5. Kollegor: yrkesmässiga och sociala relationer. 6. Närmaste chef: förväntningar, feedback, löpande stöd. 7. Balans i livet: påverkan på övrigt liv. 8. Trygghet: möjlighet att hitta nytt jobb, risk att förlora jobbet, omorganisation. 9. Fysisk arbetsmiljö: IT-miljö, arbetsplats i övrigt. 10. Lön: lokal löneprocess, skälig lön, rättvis lön. 1 I en kunskapssammanställning från Arbetsmiljöverket översätts job satisfaction till arbetstrivsel och definieras som en övergripande känsla av tillfredsställelse med det nuvarande arbetet. Vissa studier fokuserar på den övergripande känslan av tillfredsställelse, andra intresserar sig för olika aspekter av välbefinnandet i arbetet. 2 Psykologisk forskning utgår från att det finns en objektiv arbetsmiljö som i samspel med individens upple-velser, tolkningar och förväntningar bestämmer välbefinnandet i arbetet. Det existerar således en objektiv referensram som individer tolkar och reagerar olika på. Hur individen uppfattar den objektiva arbetsmiljön påverkas av personlighet, värderingar och erfarenheter. 8

9 2 Vad anser akademikerna om sitt liv och arbetsliv? 2.1 KVINNOR MER NÖJDA MED LIVETS OLIKA DELAR En vanlig tankefigur inom psykologin och nationalekonomin är att den sammantagna livskvaliteten bestäms av en sammanvägning av livets olika delar (livsdomäner). I diagram 1 ser man att det föreligger en statistiskt signifikant skillnad mellan mäns och kvinnors sammantagna bedömning av samtliga sex livsdomäner till kvinnornas fördel. Det är således en statistiskt signifikant högre andel kvinnor som i mycket hög utsträckning är nöjd med respektive livsdomän. 3 4 I absoluta tal är både kvinnor (53%) och män (31%) mest nöjda med sitt boende. För kvinnorna följer därefter familjelivet respektive utbildningen. För männen kommer i stället utbildningen något före familjelivet. Kvinnorna är minst nöjda med hälsan och männen med det sociala livet. Kvinnornas låga nöjdhet med hälsan ligger dock högre än männens nöjdhet med socialt liv, hälsa och ekonomisk situation. DI A G R A M 1. SVER I G ES A KA DEM I KER. ANDEL SOM I M YC KET HÖG UTSTR Ä C KNI NG (A L T. 5) Ä R NÖJD MED... KÄ L L A : JUSEK. 60% 50% 40% Män Kvinnor 30% 20% 10% 0% Utbildning Boende Familjeliv Hälsa Socialt liv Ek. situation 2.2 ARBETET VIKTIGT FÖR LIVETS MENING SÄRSKILT FÖR KVINNOR För Sveriges akademiker är arbetet viktigt för att ge livet mening. 74 procent anser att arbetet är viktigt (alt. 4-5) och endast fem procent anser att det är oviktigt (alt. 1-2) för att göra livet meningsfullt. Diagram 2 visar även att det är en statistiskt signifikant högre andel kvinnor (33%, män 19%) som anser att arbetet är mycket viktigt för att göra livet meningsfullt. 3 Frågan som besvarats är: På det hela taget, i vilken utsträckning är du nöjd med? 1 = Inte alls eller i mycket liten utsträckning... 5 = I mycket hög utsträckning. 4 Det gäller även om man slår ihop svarsalternativen 4-5. Akademikerkvinnor är också statistiskt signifikant mer positiva till sin egen framtid. 38 procent av kvinnorna instämmer helt i påståendet att de är optimistiska inför sin egen framtid, men endast 22 procent av männen gör detsamma. Däremot är det en signifikant lägre andel kvinnor (18%) än män (24%) som instämmer i påståendet att utvecklingen i Sverige går åt rätt håll. 9

10 DI A G R A M 2. SVER I G ES A KA DEM I KER. AR BETETS BETYDEL SE FÖR A TT G ÖR A L I VET M ENI NG SFUL L T. KÄ L L A : JUSEK. 60% 50% 40% Total Man Kvinna 30% 20% 10% 0% 1= Inte alls viktigt = Mycket viktigt FAKTA OM SVERIGES AKADEMIKER Av de 2072 sysselsatta akademiker och andra tjänstemän som besvarat den här enkäten har 1202 minst en treårig eftergymnasial utbildning. Den gruppen definieras i den här rapporten som akademiker. 54% av dessa är kvinnor. Av akademikerna arbetar 612 i privat sektor och 587 i offentlig. Av de som arbetar i offentlig sektor arbetar 364 i kommun/landsting och 223 i statlig sektor. 74% har ingen chefsbefattning. 18% är mellanchef eller högre chef. 45% arbetar i Stockholm/Mälardalen, 22% i Västra Götaland och 15% i Skåne. 90% av akademikerna arbetar heltid. 48% tjänar mellan kr i månaden. Sex procent tjänar mer än kr/mån. 42% är medlemmar i ett Saco-förbund och 19% i ett TCO-förbund. 18% är oorganiserade. 83% är födda i Sverige och 10% i andra nordiska länder. År 2014 uppgick antalet heltidsarbetande akademiker med minst treårig eftergymnasial utbildning till 1,2 miljoner. År 2014 hade 28% av de heltidssysselsatta på svensk arbetsmarknad minst en treårig eftergymnasial utbildning. 2.3 BETYDELSEN AV ATT GÖRA CHEFSKARRIÄR 57 procent av akademikerna anser att det inte är viktigt att göra chefskarriär (alt. 1-2) och 22 procent anser att det är viktigt (alt. 4-5). Det är lika viktigt för kvinnor som för män att göra chefskarriär; inga signifikanta skillnader mellan könen föreligger. D IAGR AM 3. S V ER IGES AK ADEMIKER. BETY DELSEN AV ATT GÖR A CHEFSK AR R IÄR. KÄLLA: JUSEK. 40% 35% Total Man Kvinna 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 1= Inte alls viktigt = Mycket viktigt 10

11 2.4 ARBETADE TIMMAR EN NORMAL ARBETSVECKA 19 procent av Sveriges akademiker arbetar mer än 44 timmar en normal arbetsvecka och fyra procent arbetar minst 50 timmar en normal arbetsvecka. En statistiskt signifikant högre andel män (6%) arbetar 50 timmar eller mer en normal arbetsvecka (kvinnor 2%). 19 procent innebär att ungefär akademiker arbetar minst 45 timmar en normal arbetsvecka. DI A G R A M 4. SVER I G ES A KA DEM I KER. AR BETA DE TI M M A R EN NOR M A L A R BETSVEC KA. KÄ L L A : JUSEK. 70% 60% Total Man Kvinna 50% 40% 30% 20% 10% 0% Mindre än 30 timmar eller fler 2.5 KVINNOR MER NÖJDA MED DET LOKALA FACKLIGA ARBETET 29 procent av akademikerna är i låg utsträckning nöjda med det fackliga arbetet på arbetsplatsen (alt. 1-2). 5 Motsvarande andel för männen uppgår till 36 procent. Det är en statistiskt signifikant högre andel än för kvinnorna (23%). Det är även en statistiskt signifikant högre andel kvinnor (22%) än män (17%) som i hög utsträckning är nöjda med det lokala fackliga arbetet (alt. 4-5). DIAGRAM 5. SVERIGES AKADEMIKER. ANDEL SOM I OLIKA GRAD ÄR NÖJD MED DET FACKLIGA ARBETET PÅ ARBETSPLATSEN. KÄLLA: JUSEK. 40% 35% Total Man Kvinna 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Låg utsträckning Medel Hög utsträckning 5 16 procent har svarat Vet ej och 13 procent uppger att det saknas facklig närvaro på arbetsplatsen. 11

12 3 Negativ trend för akademikernas välbefinnande i arbetet 3.1 NEGATIV TREND Statistiska centralbyråns (SCB) Arbetsmiljöundersökning, som i form av ett tillägg till Arbetskraftsundersökningen (AKU) genomförs vartannat år, ställer sedan 1989 en sammantagen fråga om välbefinnande i arbetet. 6 Av diagram 6 framgår att de nivåer av välbefinnande i arbetet som uppnåddes under den första hälften av 1990-talet inte uppnås i dag. Därmed ser man en svagt negativ trend under hela perioden, även om vi kan se en viss ökning sedan millennieskiftet. Diagrammet visar även att välbefinnandet under 1990-talet utvecklades i motsatt riktning i förhållande till den ekonomiska konjunkturen, där krisen i början av 1990-talet innebar att konjunkturen gradvis stärktes fram till IT-bubblan ; en starkare konjunktur samvarierade med ett gradvis försämrat välbefinnande i arbetet. Därefter var återigen konjunkturen gynnsam fram till finanskrisen och detta innebar samtidigt att välbefinnandet förbättrades och att det har fallit tillbaka därefter. DI A G R A M 6. VÄ L BEFI NNA NDE I A R BETET PÅ SVENSK A R BETSM A R KNA D, A L L A UTBI L DNI NG SNI VÅ ER, KÄ L L A : SC B. 4,15 4,1 Genomsnitt på en femgradig skala 4,05 4 3,95 3, Hela arbetsmarknaden Trend, hela arbetsmarknaden (alla utbildningsgrupper) Den historiska utvecklingen sedan 1989 för de olika utbildningsnivåerna åskådliggörs i indexform i diagram 7. Som återigen framgår förbättrades välbefinnandet på svensk arbetsmarknad under den första hälften av 1990-talet, men därefter har utvecklingen varit betydligt svagare och i genomsnitt svagt negativ. Samtliga utbildningsnivåer hade år 2015 en indexnivå som låg under 1989 års nivå (index=100), om än med liten marginal. I förhållande till rekordåren i början av 1990-talet är försämringen mer betydande och handlar för Saco-gruppens del om en minskning med ungefär fem procent; åren med de fyra högsta nivåerna av genomsnittligt välbefinnande i arbetet är 1989, 1991, 1993 och Därefter har genomsnittet legat lägre än så. 6 Respondenten ska på en femgradig skala placera sig mellan Jag är i det stora hela missnöjd med mitt arbete och Jag är i det stora hela nöjd med mitt arbete. 12

13 Diagram 7 visar även att för samtliga utbildningsnivåer ligger 2015 års välbefinnande lägre än Den starka arbetsmarknaden under senare år har (ännu?) inte resulterat i att nivån på välbefinnandet är tillbaka på nivån före finanskrisen DI A G R A M 7. UTVEC KL I NG A V VÄ L BEFI NNA NDET I A R BETET, OLIKA UTBILDNINGSNIVÅER, INDEX 1989=100. KÄLLA: SCB LO TCO Saco Trend, Saco 3.2 NEGATIV TREND I PRIVAT OCH STATLIG SEKTOR I diagram 8 presenteras utvecklingen av genomsnittligt välbefinnande i arbetet för akademiker sysselsatta i olika sektorer. Som framgår gäller den allmänna trenden för statlig och privat sektor, med i genomsnitt lägre nivåer under senare år än under 1990-talet; sedan slutet av 1980-talet finns det ingen negativ trend i kommun/landsting och sedan millennieskiftet är trenden positiv. Som även framgår av diagrammet har skillnaden i välbefinnande mellan sektorerna minskat över tid. Under 1990-talet var välbefinnandet bland akademiker i statlig sektor något högre än för samtliga akademiker och det var något lägre i kommun/landsting. I takt med en relativ försämring i den förra och en relativ förbättring i den senare har dessa skillnader eliminerats och år 2015 var välbefinnandet i arbetet i nivå med varandra i dessa sektorer. DI A G R A M 8. SVER I G ES A KA DEM I KER. VÄ L BEFI NNA NDE I A R BETET, OL I KA SEKTOR ER, KÄ L L A : SC B. 4,35 Genomsnitt på en femgradig skala 4,3 4,25 4,2 4,15 4,1 4,05 4 3,95 3, Privat sektor Statlig sektor Kommun/landsting Trend, privat sektor Trend, statlig sektor 13

14 3.3 NEGATIV TREND FÖR KVINNOR OCH MÄN I litteraturen om välbefinnande i arbetet identifierar man i bland att kvinnor är mer nöjda än män med sina arbeten. 7 Den högre graden av nöjdhet gäller dock inte för Sveriges akademiker. Av diagram 9 framgår att välbefinnandet i arbetet trendmässigt har minskat för både kvinnor och män sedan slutet av 1980-talet och att skillnaden mellan könen år 2015 är försumbar (4,11 vs 4,09). Med hänsyn tagen till den positiva utvecklingen i början av 1990-talet är trendkurvan för kvinnorna något brantare än för männen. DI A G R A M 9. SVER I G ES A KA DEM I KER. VÄ L BEFI NNA NDE I A R BETET, KVI NNOR R ESP M Ä N, KÄ L L A : SC B. 4,25 4,2 Genomsnitt på en femgradig skala 4,15 4,1 4,05 4 3, Akademikermän Akademikerkvinnor Trend, män Trend, kvinnor 3.4 NEGATIV TREND FRÄMST FÖR YNGRE OCH MEDELÅLDERS Ålder är en variabel som ofta studeras i samband med studier av välbefinnande i arbetet. Resultaten är inte alltid entydiga och skiljer sig ofta åt mellan länder. I bland är sambandet U-format, med den högsta nivån av nöjdhet i början och slutet av arbetslivet, men i bland ökar den i takt med åldern. Som framgår av diagram 10 är det främst för yngre akademiker som välbefinnandet i arbetet har minskat sedan slutet av 1980-talet, även om trenden är negativ för samtliga ålderskategorier. DI A G R A M 10. SVER I G ES A KA DEM I KER. VÄ L BEFI NNA NDE I A R BETET, OL I KA Å L DER SKA TEG OR I ER, KÄ L L A : SC B. 4,4 Genomsnitt på en femgradig skala 4,3 4,2 4,1 4 3,9 3, år år år år 7 Främst tycks dock detta gälla i länder där kvinnors ställning på arbetsmarknaden är svagare än i Sverige. 14

15 Av diagram 10 framgår även att nivån på välbefinnandet år 2015 är högst för de allra äldsta akademikerna (4,27) och lägst för de allra yngsta (4,03) med övriga två ålderskategorier däremellan. Bland Sveriges akademiker är således de allra äldsta (56-64 år) de som är mest nöjda med sitt arbete, totalt sett. Detta är den generella trenden sedan början av 1990-talet. 3.5 ÄLDRE MÄN ÄR MEST NÖJDA, YNGRE MÄN ÄR MINST Men bakom ålderskategorierna i diagram 10 döljer sig betydande skillnader mellan könen. Även om det genomsnittliga välbefinnandet inte skiljer sig åt mellan kvinnor och män ser vi av diagram 11 att männen har en betydligt större spridning i välbefinnande mellan olika ålderskategorier. De yngsta männen är den enda av de åtta grupperna som har ett genomsnitt under 4,0 samtidigt som de äldsta männen ligger mer än två tiondelar över gruppen med näst högst genomsnitt (män, år). Det innebär att männens välbefinnande gradvis ökar i takt med åldern. För kvinnorna är bilden annorlunda; variationen mellan åldersgrupperna är mycket mindre och det finns ingen positiv trend i takt med åldern. Kvinnornas välbefinnande i arbetet tycks vara mycket mer stabilt än männens. DI A G R A M 11. SVER I G ES A KA DEM I KER. VÄ L BEFI NNA NDE I A R BETET, KÖN OCH ÅLDER, KÄLLA: SC B. 4,5 Genomsnitt på en femgradig skala 4,4 4,3 4,2 4,1 4 3,9 3,8 3, år år år år Män Kvinnor Trend, män Trend, kvinnor 3.6 NEGATIV TREND FÖR CHEFER UNDER SENARE ÅR Ett annat vanligt förekommande resultat är att chefer är mer nöjda med sitt arbete än icke-chefer/ medarbetare. Som framgår av diagram 12 har detta gällt för svensk arbetsmarknad sedan 1997; chefer 8 tycks ha ett något högre välbefinnande i arbetet än samtliga akademiker. Vad som har hänt under de allra senaste åren är dock att den här skillnaden har minskat och för år 2015 existerar den inte längre. Även om enskilda år kan ge vissa slumpmässiga variationer ser vi sedan åren före finanskrisen att chefers välbefinnande trendmässigt har försämrats, i absoluta tal och i förhållande till medarbetare. 8 Enligt SCBs definition av Ledningsarbete. 15

16 DI A G R A M 12. SVER I G ES A KA DEM I KER. VÄ L BEFI NNA NDE I A R BETET, C HEFER, KÄ L L A : SC B. 4,4 Genomsnitt på en femgradig skala 4,35 4,3 4,25 4,2 4,15 4,1 4, Chefer Samtliga akademiker Den här utvecklingen av chefers välbefinnande illustreras även i diagram 13. Där ser vi att trenden var positiv i början av perioden och att den därefter har vänt i negativ riktning. Både 2011 och 2015 tillhör de tre åren med klart lägst välbefinnande i arbetet för Sveriges chefer (tillsammans med år 1999). Trots en generell förbättring av välbefinnandet för Sveriges akademiker år 2015 är chefernas utfall mycket sämre 2015 än DI A G R A M 13. SVER I G ES A KA DEM I KER. VÄ L BEFI NNA NDE I A R BETET, C HEFER, I C KE-LINJÄR TR END, KÄ L L A : SC B. 4,4 4,35 Genomsnitt på en femgradig sjkala 4,3 4,25 4,2 4,15 4,1 4,05 4 3,95 3, Chefer Genomsnitt chefer, Trend, chefer 3.7 ÖKAD ANDEL KVINNOR MED LÅGT VÄLBEFINNANDE I ARBETET En aspekt av välbefinnande i arbetet är dess spridning. Det är en fråga som har kommit att intressera forskningen under senare år och den har visat att spridningen är förhållandevis låg i Sverige. Ett sätt att studera detta är att titta på andelen akademiker som svarar något av de två sämsta alternativen på den femgradiga skalan i SCBs arbetsmiljöundersökning. Som framgår av diagram 14 har andelen kvinnor som är missnöjda med sitt arbete trendmässigt ökat sedan 1989 och att 2013 och 2015 låg den på historiskt höga nivåer. Motsvarande trendmässiga ökning för männen går inte att identifiera och andelen ligger 2-3 procentenheter under kvinnornas. 16

17 DI A G R A M 14. SVER I G ES A KA DEM I KER. ANDEL KVI NNOR M ED L Å G T VÄ L BEFI NNA NDE I A R BETET (A L T. 1-2), KÄ L L A : SC B. 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Det kan finnas goda skäl att prioritera förbättringar av välbefinnandet i arbetet för den grupp som är minst nöjd med arbetet, men spridningen handlar även om andelen som upplever ett högt eller mycket högt välbefinnande i arbetet. Enligt vedertagen praxis definieras den här gruppen som den andel som har svarat något av de två bästa alternativen (alt. 4-5). Som framgår av diagram 15 har andelen nöjda med arbetet trendmässigt minskat bland kvinnorna, men den har hållit sig konstant för männen. År 2015 var andelen 83 procent för männen och 77 procent för kvinnorna. Andelen män som är nöjda med sitt arbete är således högre än för kvinnorna och den skillnaden har under de allra senare åren växt till dess högsta nivå sedan slutet av 1980-talet. DI A G R A M 15. SVER I G ES A KA DEM I KER. ANDEL M ED HÖG T VÄ L BEFI NNA NDE I A R BETET (A L T. 4-5), KÄ L L A : SC B. 88% 86% 84% 82% 80% 78% 76% 74% 72% 70% Män Kvinnor Trend, män Trend, kvinnor 17

18 18

19 4 Arbetsmiljön som tio arbetsdomäner och 30 arbetsdimensioner 4.1 KVINNOR MINDRE NÖJDA MED ARBETETS DOMÄNER Som redogjorts tidigare är det tio arbetsdomäner som ingår i den undersökning som ligger till grund för den här rapporten. Med utgångspunkt i kravet att en skillnad mellan könen föreligger om det med minst 95 procents sannolikhet kan sägas att skillnaden inte beror på slumpen, presenteras i detta avsnitt skillnaderna mellan könen utifrån tankeramens tio arbetsdomäner. I tabell 1 presenteras resultaten. Som framgår är kvinnorna endast statistiskt signifikant mer nöjda än männen i ett fall: den fysiska arbetsmiljön. För tre av arbetsdomänerna föreligger det inte någon statistiskt signifikant skillnad mellan könen. Det gäller för (1) anställningstryggheten, (2) inflytandet i arbetet och (3) arbetsuppgifterna. Slutligen föreligger det sex arbetsdomäner där kvinnorna är statistiskt signifikant mindre nöjda än männen. Dessa är: (1) lön, (2) arbetsgivarens ledning och styrning av verksamheten, (3) närmaste chef, (4) kollegor, (5) negativ stress och (6) balans i livet. Tabell 1. Sveriges akademiker. Kvinnors välbefinnande i arbetet i relation till mäns, utifrån 10 arbetsdomäner. Statistiskt signifikanta skillnader på 95%-nivån. Källa: Jusek. Mer nöjd Lika nöjd Mindre nöjd Fysisk arbetsmiljö Anställningstrygghet Lön Inflytande i arbetet AGs ledning och styrning Arbetsuppgifterna Närmaste chef Kollegor Negativ stress Balans i livet De statistiskt signifikanta skillnaderna mellan kvinnorna och männen är mest framträdande för arbetsdomänerna negativ stress respektive balans i livet. I båda dessa fall föreligger statistiskt signifikanta skillnader i båda ändarna av svarsfördelningen. 9 Det betyder till exempel att en signifikant högre andel kvinnor anser att de i hög utsträckning lider av negativ stress och en statistiskt signifikant lägre andel kvinnor anser att de i låg utsträckning lider av negativ stress. 4.2 KVINNOR MINDRE NÖJDA MED ARBETETS DIMENSIONER Eftersom statistiskt signifikanta skillnader kan uppstå i båda ändarna av svarsfördelningen innebär det att 30 arbetsdimensioner leder till 60 möjliga skillnader mellan könen. Av tabell 2 framgår att i 28 av dessa föreligger det statistiskt signifikanta skillnader mellan akademikermän och akademikerkvinnor. Av dessa talar 25 till männens fördel (i svart) och tre till kvinnornas (i grått). De tre dimensioner där kvinnor upplever en statistiskt signifikant bättre arbetsmiljö är: (1) en lägre andel riskerar att förlora jobbet kommande år, (2) en lägre andel riskerar att tvingas byta arbetsuppgifter i en omorganisation under kommande år och (3) en lägre andel är endast i låg utsträckning nöjd med den fysiska arbetsmiljön. I övriga dimensioner där det föreligger statistiskt signifikanta skillnader mellan könen talar de till kvinnornas nackdel. Detta tycks gälla för de allra flesta delarna av arbetslivet, men tabell 2 indikerar några dimensioner där kvinnornas arbetsmiljö särskilt påtagligt är sämre än männens. Det handlar om frågor som berör: (1) lön (frågor 5-6), (2) arbetsgivarens ledning och styrning av verksamheten (frågor 7-8) och (3) stress/balans i livet (frågor 25-30). I 9 Övriga statistiskt signifikanta skillnader mellan könen baseras på någon av ändarna av svarsfördelningen (1-5). Det betyder att en signifikant skillnad mellan könen föreligger antingen mellan de som har svarat alt. 1-2 eller mellan de som har svarat alt Om signifikant skillnad föreligger i båda ändarna av svarsfördelningen innebär det att skillnad föreligger i båda dessa fall: alt. 1-2 och alt

20 dessa fall finns det flera frågor som pekar i samma riktning och de signifikanta skillnaderna återfinns ofta i båda ändarna av svarsfördelningen. Tabell 2. Sveriges akademiker. Kvinnors välbefinnande i arbetet i relation till mäns, utifrån 30 arbetsdimensioner. Statistiskt signifikanta skillnader på 95%-nivån. Källa: Jusek. Arbetsdimension 10 Låg utsträckning Hög utsträckning 1 Lätt att hitta likvärdigt jobb med jämförbar lön Kvinnor högre andel Kvinnor lägre andel 2 Risk att förlora jobbet de närmaste åren Kvinnor högre andel 3 Risk att tvingas byta arbetsuppgifter kommande år Kvinnor lägre andel 4 Nöjd med hur lön sätts på arbetsplatsen (inkl utv- och lönesamtal) IS 5 Lön skälig och avspeglar arbetsinsats Kvinnor högre andel Kvinnor lägre andel 6 Lön rättvis i förh. till kollegor med liknande Kvinnor högre andel Kvinnor lägre andel arbetsuppgifter 7 Högt i tak att ifrågasätta hur arbetet organiseras och genomförs Kvinnor lägre andel 8 Behandlar AG/ledning dig och kollegorna rättvist Kvinnor högre andel Kvinnor lägre andel 9 Driver AG/ledning verksamheten effektivt och IS ändamålsenligt 10 Närmaste chef tydlig i förväntningar av dig i ditt arbete IS 11 Närmaste chef ger regelbunden feedback om din prestation Kvinnor lägre andel 12 Närmaste chef ger löpande stöd för att fullgöra arbetsuppgifter IS 13 Närmaste chef pratar stödjande om arbetsbelastning, stress, balans Kvinnor högre andel 14 Nöjd med kollegor, yrkesmässigt och socialt Kvinnor lägre andel 15 Nöjd med fysisk arbetsmiljö Kvinnor lägre andel 16 Nöjd med inflytande över NÄR arbeta IS 17 Nöjd med inflytande över VAR arbeta Kvinnor lägre andel 18 Nöjd med inflytande över MED VILKA arbeta IS 19 Nöjd med inflytande över VILKA ARBETS- UPPGIFTER som ska göras IS 20 Nöjd med inflytande över VILKET SÄTT utföra arbetsuppgifterna Kvinnor lägre andel 21 Lära nytt i arbetet IS 22 Tas din kompetens tillvara IS 23 Får du utlopp för din kreativitet Kvinnor högre andel 24 Kräver arbetet kompetenser du saknar Kvinnor högre andel Kvinnor lägre andel 25 Hinner du med dina uppgifter under ordinarie arbetstid Kvinnor högre andel 26 Arbetar för mycket IS 27 Svårt att sova p g a tankar på jobbet Kvinnor lägre andel Kvinnor högre andel 28 Utrymme för återhämtning efter en period med Kvinnor högre andel Kvinnor lägre andel mycket jobb 29 Kräver arbetet så mycket energi att ditt övriga Kvinnor högre andel liv påverkas negativt 30 Balans mellan arbete och övrigt liv Kvinnor högre andel Kvinnor lägre andel 10 IS är en förkortning för Ingen skillnad och innebär att det på 95%-nivån inte existerar någon statistiskt signifikant skillnad mellan könen. 20

21 5. Akademikernas välbefinnande i arbetet bestämningsfaktorer 5.1 VILKA ARBETSMILJÖASPEKTER ÄR VIKTIGAST? I de föregående kapitlen har den statistiska analysen baserats på så kallade parvisa korrelationer. Dessa ger i flera avseenden god vägledning i hur samband mellan olika variabler ser ut och om de är statistiskt signifikanta. Men många gånger kan en sådan analys utvecklas ytterligare genom att använda statistiska modeller där man kontrollerar för andra variabler. En sådan kontroll betyder att de signifikanta skillnader som identifieras inte beror på de variabler som modellen har kontrollerat för (eller rensat för ). Till exempel betyder kontrollen för arbetets betydelse för livet att eventuella skillnader i välbefinnande i arbetet som identifieras inte beror på hur viktigt arbetet är för livets meningsfullhet den faktorn har modellen kontrollerat bort (man brukar säga: allt annat lika). På samma sätt kontrollerar man därför för alla andra arbetsdimensioner när man till exempel ser ett signifikant positivt samband mellan kreativitet och välbefinnande i arbetet. Det innebär att en kontroll av det här slaget kan identifiera vilka av de 30 arbetsdimensionerna som, med hänsyn tagen alla andra arbetsdimensioner, har en signifikant statistisk påverkan på välbefinnandet i arbetet vilka arbetsmiljöaspekter som är viktigast för att förbättra akademikernas välbefinnande i arbetet. I det här avsnittet kommer vi därför att använda en så kallad ordered probit-modell för att analysera välbefinnandet i arbetet bland Sveriges akademiker. I modellen ingår ett antal bakgrundsvariabler så som kön, ålder, lön, region osv Dessutom ingår fyra variabler som fångar in för arbetslivet betydelsefulla personlighetsdrag. Dessa är: (1) optimism om Sveriges framtid, (2) optimism om egen framtid, (3) arbetets betydelse för att göra livet meningsfullt och (4) betydelsen av att göra chefskarriär. Därutöver ingår i modellen de 30 arbetsdimensioner som presenterades i tabell 2. I tabell 3 presenteras de arbetsdimensioner som på minst 95%-nivån uppvisar ett positivt statistiskt signifikant samband med frågan om sammantagen nöjdhet med arbetet. Som framgår är det åtta av dessa 30 arbetsdimensioner som uppvisar ett sådant samband. 11 Det betyder att för dessa åtta variabler är det mycket sannolikt att förbättringar i dessa avseenden skulle bidra till att förbättra akademikernas välbefinnande i arbetet. Siffrorna i tabellen indikerar styrkan i sambandet ju större koefficient, desto större är den förväntade positiva effekten på välbefinnandet i arbetet. För Sveriges akademiker tycks det som att den viktigaste arbetsmiljöaspekten för att förbättra välbefinnandet i arbetet är att kompetensen tas tillvara. Detta är intimt förknippat med utbildningen och att de utmanas i arbetet utifrån den kompetens och de erfarenheter den eftergymnasiala utbildningen har gett dem. Det näst starkaste sambandet kan härledas till relationen med kollegorna, yrkesmässigt och socialt. Om respondenten anger en hög grad av nöjdhet i detta avseende ökar det sannolikheten att individen även i hög grad är nöjd med sitt arbete. 11 Bakgrundsvariabler som inte uppvisade några statistiskt signifikanta resultat är: kön, storlek på bostadsort, antal arbetade timmar, ålder, personlig inkomst, hushållsinkomst, fackligt medlemskap, bransch, befattning och födelseland. Utöver de åtta signifikanta variablerna i tabell 3 var följande variabler positivt statistiskt signifikanta med välbefinnande i arbetet: (1) optimism om egen framtid och (2) arbetets betydelse för livets meningsfullhet. I dataunderlaget ingår 729 respondenter och det så kallade förklaringsvärdet uppgår till 0,38. 21

22 Tabell 3. Sveriges akademiker. Signifikanta samband på minst 95%-nivån med välbefinnande i arbetet (kvinnor och män sammanslagna till en gemensam grupp). Källa: Jusek. Effekt på välbefinnande i arbetet (koefficient) Kompetens tas tillvara 0,37 Kollegor, yrkesmässigt och socialt 0,31 Inflytande över vilka arbetsuppgifter 0,29 Arbetet påverkar övrigt liv negativt (omvänd) 0,25 Utlopp för kreativitet 0,23 Negativ stress (omvänd) 0,22 Högt i tak ifrågasätta hur arbetet organiseras och bedrivs 0,21 Risk att förlora jobbet kommande år (omvänd) 0,15 Den bild som växer fram är att akademikern vill använda sin kompetens och få utlopp för sin kreativitet. Individen vill ha ett stort inflytande över vilka arbetsuppgifter som ska utföras och arbetet ska bedrivas i en kollegial miljö. Om detta görs i en miljö med hög negativ stress och om arbetet kräver så mycket att det påverkar övriga livet negativt då får det negativa konsekvenser för välbefinnandet i arbetet. Slutligen är det viktigt att arbeta på en arbetsplats där det är högt i tak och att det går att diskutera verksamhetens innehåll och utveckling. Avslutningsvis framgår det av tabell 3 att en låg risk för att förlora jobbet under kommande år innebär en ökad sannolikhet för ett högt välbefinnande i arbetet. 5.2 VAD KRÄVS FÖR ETT MYCKET HÖGT VÄLBEFINNANDE I ARBETET? Resultaten i tabell 3 baseras på datamaterialets genomsnittliga samband. Bakom dessa kan det dock finnas samband i olika ändar av svarsfördelningen. I diagram 16 besvaras därför frågan: vad är sannolikheten att vara mycket nöjd med arbetet (svarsalternativ 5), givet svaret på de åtta signifikanta dimensionerna i tabell 3? Tre variabler utmärker sig: (1) inflytandet över vilka arbetsuppgifter som ska utföras, (2) utlopp för kreativiteten och (3) arbetet kräver så mycket energi och engagemang att det påverkar övriga livet negativt. I det första fallet är sannolikheten 31 procent att individen är mycket nöjd med arbetet, givet att hen är mycket nöjd med inflytandet i detta avseende. Motsvarande sannolikhet för kreativiteten är 26 procent och för arbetets negativa påverkan på livet är den 23 procent. För övriga fem variabler är skillnaderna i sannolikhet förhållandevis begränsade, om syftet är att öka antalet akademiker som är mycket nöjda med arbetet. 22

23 DI A G R A M 16. SVER I G ES A KA DEM I KER. SANNOLIKHET FÖR ETT MYCKET HÖGT VÄLBEFINNANDE I ARBETET (ALT. 5), GIVET SVARET PÅ DE ÅTTA SIGNIFIKANTA ARBETSDIMENSIONERNA I TABELL 3. KÄLLA JUSEK. 35% 25% 15% 0% 1 = Inte alls el i väldigt låg utstr = I väldigt hög utsträckning Risk förlora jobbet närmaste åren (omvänd) Inflytande vilka arb.uppgifter Utlopp för kreativitet Negativ stress (omvänd) Högt i tak ifrågasätta hur arbetet organiseras Kompetens tas tillvara Kollegor Arbetet påverkar övrigt liv negativt (omvänd) Av de tre dimensioner med starkast samband i tabell 3 är det endast inflytandefrågan som även ingår i den grupp om tre variabler som ger högst sannolikhet för ett mycket högt välbefinnande i arbetet i diagram 16. Det tycks således vara så att kompetens tas tillvara respektive kollegor är två arbetsdimensioner som har starkast samband med välbefinnandet, men de är relativt mindre viktiga när det gäller att öka antalet akademiker med ett mycket högt välbefinnande i arbetet. I så måtta kan de möjligen kategoriseras som hygienfaktorer : de är viktiga för att uppnå ett genomsnittligt välbefinnande i arbetet, men de ger inte lika mycket välbefinnande att öka dess nivåer till den högsta nivån som att stimulera till ökad kreativitet eller att öka inflytandet i arbetet. För kreativiteten och inflytandet är sambandet det omvända. I dessa fall krävs en mycket hög nöjdhet för att avkastningen i termer av välbefinnande ska bli utmärkande. Sambandet är i ställer mer linjärt för hur arbetet påverkar övriga livet. I detta fall följer en gradvis ökning av sannolikheten att vara mycket nöjd med arbetet i takt med att arbetets negativa påverkan på livet minskar. Slutligen är sambandet det omvända för den negativa stressen. I detta fall innebär en viss grad av negativ stress inte att sannolikheten för ett mycket högt välbefinnande minskar, men om en redan pressad situation blir än mer pressande får det en betydande negativ effekt på sannolikheten att vara mycket nöjd med arbetet. 5.3 VILKA ARBETSDIMENSIONER ÄR VIKTIGAST FÖR KVINNORS/MÄNS VÄLBEFINNANDE I ARBETET? I tabell 4 presenteras resultaten för Sveriges akademiker separat för kvinnor och män. 12 Som framgår är det för kvinnorna nio av de 30 arbetsdimensionerna som är statistiskt signifikanta på minst 95%-nivån. Det betyder att sannolikheten för att förbättra kvinnornas välbefinnande i arbetet är störst om fokus riktas mot dessa aspekter av arbetsmiljön. Den allra största positiva effekten följer av ett förbättrat inflytande över vilka arbetsuppgifter som ska utföras. Därefter följer i fallande ordning de åtta övriga signifikanta variablerna. 12 I dataunderlaget över kvinnorna ingår 327 respondenter och förklaringsvärdet uppgår till 0,41. Motsvarande för männen är 402 respondenter och ett förklaringsvärde på 0,46. För både män och kvinnor innebär en högre grad av optimism om sin egen framtid samt en högre värdering av arbetets betydelse för livets meningsfullhet att välbefinnandet i arbetet är signifikant högre. För männen innebär en högre grad av betydelse att göra chefskarriär att sannolikheten för ett högt välbefinnande i arbetet ökar. För kvinnorna faller personlig inkomst ut negativt och hushållsinkomst positivt. 23

24 Tabell 4. Sveriges akademiker. Signifikanta samband på minst 95%-nivån med välbefinnande i arbetet, kvinnor respektive män. Källa: Jusek. Effekt på välbefinnande i arbetet (koefficient) Kvinnor Inflytande vilka arbetsuppgifter 0,45 Kompetens tas tillvara 0,35 Kollegor, yrkesmässigt och socialt 0,33 Utlopp för kreativitet 0,31 Högt i tak på arbetsplatsen 0,30 AG behandlar medarbetarna rättvist 0,29 Negativ stress (omvänd) 0,27 Risk att förlora jobbet närmaste åren (omvänd) 0,25 Lära nytt 0,22 Män Kollegor, yrkesmässigt och socialt 0,41 Kompetens tas tillvara 0,38 Inflytande på vilket sätt utföra arbetsuppgifterna 0,37 Arbetet påverkar övriga livet negativt (omvänd) 0,36 Högt i tak på arbetsplatsen 0,33 Regelbunden och konstruktiv feedback från chef 0,32 Inflytande vilka arbetsuppgifter 0,29 Inflytande när arbeta -0,47 För männen är det åtta arbetsdimensioner som faller ut som signifikanta. Hälften av dessa ingår även i kvinnornas lista: (1) kollegor, (2) kompetens tas tillvara, (3) högt i tak på arbetsplatsen och (4) inflytande över vilka arbetsuppgifter som ska utföras. Det betyder att ett åtgärdspaket för ökat välbefinnande bland Sveriges akademiker delvis skiljer sig åt om man fokuserar på kvinnor eller män. Flera arbetsmiljöaspekter är särskiljande för männen, till exempel feedback från närmaste chef och inflytande över på vilket sätt arbetsuppgifterna ska utföras. 5.4 VAD KRÄVS FÖR ETT MYCKET HÖGT VÄLBEFINNANDE I ARBETET FÖR KVINNOR? För att öka antalet kvinnor som är mycket nöjda med sitt arbete framgår det av diagram 17 att det absolut viktigaste tycks vara att ge största möjliga utrymme för inflytande över vilka arbetsuppgifter som ska utföras. Sannolikheten är närmare 40 procent att en akademikerkvinna som är mycket nöjd med detta inflytande även är mycket nöjd med sitt arbete. Runt en sannolikhet om ungefär 25 procent samlas de tre dimensioner som näst inflytandet över vilka arbetsuppgifter som ska utföras har störst sannolikhet att öka antalet kvinnor med ett mycket högt välbefinnande i arbetet. Till dessa hör: (1) utlopp för kreativitet, (2) högt i tak och (3) negativ stress. 24

25 DI A G R A M 17. SVER I G ES A KA DEM I KER. KVINNOR. SANNOLIKHET FÖR ETT MYCKET HÖGT VÄLBEFINNANDE I ARBETET (ALT. 5), GIVET SVARET PÅ DE SIGNIFIKANTA DIMENSIONERNA I TABELL 4. KÄLLA JUSEK. 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 1 = Inte alls el i väldigt låg utstr. Risk förlora jobbet närmaste åren AG behandlar medarbetarna rättvist Lära nytt Utlopp för kreativitet Negativ stress = I väldigt hög utsträckning Högt i tak Inflytande vilka arb.uppgifter Använda kompetens Kollegor, yrkesmässigt och socialt 5.5 VAD KRÄVS FÖR ETT MYCKET HÖGT VÄLBEFINNANDE I ARBETET FÖR MÄN? För att öka antalet män som är mycket nöjda med sitt arbete framgår det av diagram 18 att det absolut viktigaste tycks vara att kompetensen tas tillvara. Om männen är mycket nöjda i detta avseende är sannolikheten 22 procent att de även är mycket nöjda med arbetet. Nästan lika höga sannolikheter gäller för (1) inflytande över vilka arbetsuppgifter som ska utföras (21%) och (2) om arbetet i låg utsträckning påverkar övriga livet negativt (20%). Därefter följer inflytande över vilka arbetsuppgifter som ska utföras samt feedback från närmaste chef. Som har identifierats tidigare tycks det som om relationen med kollegorna är viktig för det genomsnittliga sambandet med välbefinnandet i arbetet, men ger inte samma avkastning när det gäller sannolikheten att vara mycket nöjd med arbetet. DIAGRAM 18. SVERIGES AKADEMIKER. MÄN. SANNOLIKHET FÖR ETT MYCKET HÖGT VÄLBEFINNANDE I ARBETET (ALT. 5), GIVET SVARET PÅ DE SIGNIFIKANTA DIMENSIONERNA I TABELL 4. KÄLLA: JUSEK. 22% 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 1 = Inte alls el i väldigt låg utstr = I väldigt hög utsträckning AG högt i tak Inflytande vilka arb.uppgifter Feedback från närmaste chef Arbetet påverkar livet negativt Kompetens tas tillvara Inflytande vilket sätt utföra arb.uppgifter Kollegor 25

26 6. Fördjupning: akademikerkvinnornas stress i arbetslivet 6.1 FÖRDELNINGEN AV STRESSRELATERADE PROBLEM MELLAN KÖNEN Som framgick av tabell 2 tycks det som om kvinnors arbetsmiljö är sämre än mäns vad gäller dimensioner av arbetslivet som rör arbetsmängd, stress, återhämtning och balans i livet. Det är sju frågor i undersökningen som ur olika infallsvinklar försöker fånga in dessa dimensioner av arbetslivet definierade som stressrelaterade problem och dessa presenteras i diagram 19. Som framgår är det en högre andel kvinnor som i samtliga sju dimensioner anger att de har stressrelaterade problem (det vill säga svarat något av de två sämsta alternativen). I sex av dessa sju fall är skillnaden statistiskt signifikant på 95%-nivån; det är endast gällande frågan om man arbetar för mycket som skillnaden mellan könen inte är statistiskt signifikant. Det här betyder i jämförelsen mellan kvinnor och män att: Kvinnor har svårare att hinna med det som ska göras under ordinarie arbetstid. Kvinnor har svårare att sova på grund av tankar på arbetet. Kvinnor har mindre utrymme för återhämtning efter en period med mycket jobb. Kvinnors liv påverkas mer negativt av att arbetet kräver så mycket energi och engagemang. Kvinnor har sämre balans mellan arbete och övrigt liv. Kvinnor upplever högre nivåer av negativ stress. DI A G R A M 19. SVER I G ES A KA DEM I KER. ANDEL SOM HA R SVA R A T NÅ G OT A V DE TVÅ SÄ M STA A L TER NA TI VEN (A L T. 1-2 EL L ER A L T. 4-5). KÄ L L A : JUSEK. 45% Män Kvinnor 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Låg utstr. hinna med under ord. arbetstid Hög utstr. arbeta för mycket Hög utstr. svårt att sova p g a tankar på arbetet Låg utstr. utrymme för återhämtning Hög utstr. arbetet påverkar övriga livet negativt Låg utstr. balans mellan arbete och övrigt liv (domänfråga) Hög utstr. negativ stress (domänfråga) Kvinnornas överrepresentation i gruppen med stressrelaterade problem är slående, men det är även nivåerna på problemen oavsett om det föreligger någon signifikant skillnad i relation till männen. Till exempel ser vi av diagram 19 att: 44 procent av kvinnorna arbetar för mycket. 41 procent av kvinnorna har inte möjlighet till återhämtning efter en period med mycket jobb. 35 procent av kvinnornas arbete kräver så mycket energi och engagemang att det påverkar övriga livet negativt. 31 procent av kvinnorna utsätts ofta för höga nivåer av negativ stress. 26 procent av kvinnorna har svårt att sova på grund av tankar på jobbet. 25 procent av kvinnorna har inte balans mellan arbete och övrigt liv. 26

27 Kvinnornas överrepresentation i gruppen med stressrelaterade problem ser vi även i de signifikant lägre andelar av kvinnorna som anger att de i låg utsträckning uppger att de har problem av det här slaget (ej i diagram). Det är heller inte så att kvinnorna bara har något större problem än männen. Tittar vi på de andelar som har svarat det absolut sämsta alternativet de som i mycket hög utsträckning har något stressrelaterat problem ser vi av diagram 20 att mönstret kvarstår i samtliga sju fall är andelen kvinnor med mycket stora problem större än motsvarande grupp av män. DI A G R A M 20. SVER I G ES A KA DEM I KER. ANDEL SOM HA R SVA R A T DET A L L R A SÄ M STA A L TER NA TI VET (A L T. 1 EL L ER A L T. 5). KÄ L L A : JUSEK. 16% Män Kvinnor 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Mkt låg utstr. hinna med under ord. arbetstid Mkt hög utstr. arbeta för mycket Mkt hög utstr. svårt att sova p g a tankar på arbetet Mkt låg utstr. utrymme för återhämtning Mkt hög utstr. arbetet påverkar övriga livet negativt Mkt låg utstr. balans mellan arbete och övrigt liv (domänfråga) Mkt hög utstr. negativ stress (domänfråga) Även i detta fall är de absoluta nivåerna många gånger slående. Till exempel: Tolv procent av kvinnorna har inte alls eller i mycket liten utsträckning möjlighet till återhämtning efter en period med mycket jobb. Tio procent av kvinnorna upplever i mycket hög utsträckning negativ stress i arbetet. Åtta procent av kvinnorna anser att arbetet kräver så mycket energi och engagemang att det i mycket hög utsträckning påverkar övriga livet negativt. Sju procent av kvinnorna har i mycket hög utsträckning svårt att sova på grund av tankar på arbetet. Fem procent av kvinnorna har inte alls eller i mycket liten utsträckning balans mellan arbete och övrigt liv. 6.2 SAMEXISTENSEN AV STRESSRELATERADE PROBLEM Innebär de större och mer omfattande stressrelaterade problemen för akademikerkvinnorna även att det är fler kvinnor som har många stressrelaterade problem? Diagram 21 visar att så är fallet. 34 procent av männen, men 31 procent av kvinnorna, har inte på någon av de sju stressrelaterade frågorna svarat att de i något avseende har problem. När det gäller gruppen som har angett att de i ett fall (av sju) har problem är männen i klar majoritet (26% vs 17%). Därefter följer tre grupper där skillnaden mellan könen är små; det är ungefär lika stor andel kvinnor som män som har problem i två, tre eller fyra fall. Därefter särskiljer sig kvinnorna. När det gäller de som har uppgett att de i fem, sex eller samtliga sju fall har problem är akademikerkvinnorna kraftigt överrepresenterade: Åtta procent av kvinnorna och fem procent av männen uppger att de har problem i fem av sju fall. Nio procent av kvinnorna och fyra procent av männen uppger att de har problem i sex fall av sju. Sex procent av kvinnorna och tre procent av männen uppger att de har problem i samtliga sju fall. 27

28 DI A G R A M 21. SVER I G ES A KA DEM I KER. ANDEL KVI NNOR R ESP M Ä N M ED OL I KA A NTA L STR ESSR EL A TER A DE PR OBL EM (SVA R A T NÅ G OT A V TVÅ SÄ M STA A L T.). KÄ L L A : JUSEK. 35% 30% 25% Män Kvinnor 20% 15% 10% 5% 0% Antal problem i "hög utsträckning" Slutsatsen är tydlig: en högre andel män har inga eller något enstaka stressrelaterat problem i arbetslivet och kvinnorna är överrepresenterade för de grupper som har många (5-7) stressrelaterade problem i arbetslivet procent av kvinnorna och tolv procent av männen har fem eller fler stressrelaterade problem. 15 procent av kvinnorna och sju procent av männen har sex eller fler stressrelaterade problem. sex procent av kvinnorna och tre procent av männen har sju stressrelaterade problem. 6.3 STRESSRELATERADE PROBLEM PÅVERKAR VÄLBEFINNANDET I ARBETET De stressrelaterade problemen är problem i sig själva, men påverkar även välbefinnandet i arbetet negativt. Av diagram 22 framgår att sambandet är mycket tydligt och starkt ju fler antal stressrelaterade problem akademikern lider av, desto lägre är välbefinnandet i arbetet. Det gäller kvinnor och män. För män med sju stressrelaterade problem uppgår välbefinnandet i arbetet till endast 68 procent av välbefinnandet för gruppen män utan stressrelaterade problem. För kvinnorna är motsvarande procentsats 78 procent. En minskning av de stressrelaterade problemen i arbetslivet bidrar således till ett ökat välbefinnande i arbetet för Sveriges akademiker. DI A G R A M 22. SVER I G ES A KA DEM I KER. SA M BA ND M EL L A N A NTA L STR ESSR EL A TER A DE PR OBL EM (SVA R A T NÅ G OT A V DE TVÅ SÄ M STA A L T.) OC H VÄ L BEFI NNA NDE I A R BETET. KÄ L L A : JUSEK. 4,1 Genomsnittligt välbefinnande i arbetet 3,9 3,7 3,5 3,3 3,1 2,9 Alla akademiker Män Kvinnor 2, Med fokus på andelar som svarat det absolut sämsta alternativet (alt.1 resp alt. 5) blir bilden likartad; En högre andel män uppger att de inte har några problem alls, men för de som uppger 1-7 problem är andelen män lägre än andelen kvinnor. 28

29 6.4 STRESSRELATERADE PROBLEM KOPPLADE TILL KÖN OCH ÅLDER Otvetydigt är att kvinnliga akademiker har större och fler stressrelaterade problem än motsvarande grupp av män. Men gäller detta för alla åldrar? Med sju frågor om stressrelaterade problem och fyra ålderskategorier finns det 28 möjliga jämförelser. Ett sätt att fånga in detta på är att titta på skillnaden mellan könen per fråga och ålderskategori i andelen som i hög utsträckning (alt. 1-2 eller alt. 4-5) har stressrelaterade problem. Den här skillnaden mellan kvinnor och män åskådliggörs i diagram Av 28 jämförelser faller de ut till nackdel för kvinnorna i 26 fall; endast i två fall har männen mindre stressrelaterade problem än kvinnorna: (1) en högre andel unga män (-34 år) anser i hög utsträckning att de arbetar för mycket och (2) en högre andel män i åldern år anser i hög utsträckning att de inte hinner med sitt arbete under ordinarie arbetstid. DIAGRAM 23. SVERIGES AKADEMIKER. SKILLNAD MELLAN KÖNEN I ANDEL MED STORA STRESSRELATERADE PROBLEM I ARBETSLIVET (SVARAT NÅGOT AV TVÅ SÄMSTA ALT.). POSITIVA TAL INNEBÄR ATT EN HÖGRE ANDEL KVINNOR HAR STORA PROBLEM. KÄLLA: JUSEK Procentenheter Ej återhämtning: Arbetar för mycket: Ej återhämtning: -34 Svårt att sova: Negativ stress: -34 Svårt att sova: -34 Livet negativt: -34 Arbetar för mycket: Ej återhämtning: Livet negativt: Hinner inte arbetstid: Negativ stress: Livet negativt: Ej balans i livet: -34 Hinner inte arbetstid: -34 Svårt att sova: Ej balans i livet: Negativ stress: Svårt att sova: Ej balans i livet: Livet negativt: Hinner inte arbetstid: Arbetar för mycket: Negativ stress: Ej återhämtning: Ej balans i livet: Hinner inte arbetstid: Arbetar för mycket: Slutsatsen blir därför att oavsett ålder är kvinnornas stressrelaterade problem större och mer omfattande än männens. Störst skillnad till kvinnornas nackdel hittar vi när det gäller bristen på återhämtning efter en period med mycket jobb för åldersgruppen år. I detta fall är skillnaden 29 procentenheter. Noterbart är att de betydande könsskillnaderna i frågan om återhämtning gäller för samtliga åldersgrupper förutom för de allra äldsta. Även när det gäller den negativa stressen och arbetets negativa påverkan på livet är kvinnornas problem betydligt större än männens i de flesta ålderskategorier. 6.5 FÖRÄLDRASKAP OCH STRESSRELATERADE PROBLEM Oavsett ålder har kvinnor fler och större stressrelaterade problem än män. En möjlighet är att den här skillnaden mellan könen är kopplad till barn och föräldraskap. Ett sätt att ge sig i kast med den frågan är att i separata analyser titta på gruppen med respektive utan barn. I diagram 24 presenteras skillnaden mellan könen utifrån de sju stressrelaterade frågorna för de som inte har barn. Resultatet är tydligt: i sex av de sju fallen har kvinnorna större stressrelaterade problem än männen. Störst är skillnaden när det gäller möjligheten till återhämtning efter en period med mycket jobb. I detta fall är skillnaden så stor som 18 procentenheter. Den enda aspekt av de stressrelaterade problemen där männen rapporterar större problem handlar om att de i högre utsträckning anser att de arbetar för mycket. Slutsatsen blir därför: akademikerkvinnor utan barn har fler och större stressrelaterade problem i arbetslivet än akademikermän utan barn. 14 Den horisontella linjen är den genomsnittliga skillnaden mellan könen för de 28 staplarna (Åtta procentenheter). 29

30 DIAGRAM 24. SVERIGES AKADEMIKER. SKILLNAD MELLAN KÖNEN I ANDEL UTAN BARN MED STORA STRESSRELATERADE PROBLEM I ARBETSLIVET (SVARAT NÅGOT AV TVÅ SÄMSTA ALT.). POSITIVA TAL INNEBÄR ATT EN HÖGRE ANDEL KVINNOR HAR STORA PROBLEM. KÄLLA: JUSEK Procentenheter Ej återhämtning efter period med mkt jobb Arbetet påverkar livet negativt Ej hinna med under ord. arbetstid Balans i livet Svårt att sova p g a tanker på jobbet Negativ stress Arbetar för mycket Hur ser det då ut för gruppen med barn? Svaret ges i diagram 25. I den här gruppen har kvinnorna större stressrelaterade problem i samtliga sju fall. Det betyder att oavsett barn eller inte har akademikerkvinnorna fler och större stressrelaterade problem än akademikermännen och i genomsnitt är skillnaden mellan könen något större för gruppen utan barn än med barn (genomsnitt av staplarna i respektive diagram). DI A G R A M 25. SVERIGES AKADEMIKER. SKILLNAD MELLAN KÖNEN I ANDEL MED BARN MED STORA STRESSRELATERADE PROBLEM I ARBETSLIVET (SVARAT NÅGOT AV TVÅ SÄMSTA ALT.). POSITIVA TAL INNEBÄR ATT EN HÖGRE ANDEL KVINNOR HAR STORA PROBLEM. KÄLLA: JUSEK Procentenheter Svårt att sova p g a tankar på jobbet Arbetar för mycket Negativ stress Ej återhämtning efter period med mkt jobb Arbetet påverkar livet negativt Balans i livet Ej hinna med under ord. arbetstid Barn och föräldraskap tycks därför inte vara den bärande faktorn bakom kvinnornas större och mer omfattande stressrelaterade problem i arbetslivet. Vad som tycks hända när barn och föräldraskap kommer in i bilden är att karaktären på könsskillnaderna ändras; de aspekter av arbetslivet som uppvisar störst skillnad i gruppen utan barn (till vänster i diagram 24) tillhör de med minst skillnader i gruppen med barn (till höger i diagram 25). Bakom dessa relativa skillnader mellan könen finns det också en absolut verklighet. Därför sammanfattas det här avsnittet med ett diagram 26 som visar andelen som har stressrelaterade problem för män respektive kvinnor med respektive utan barn. Av dessa 28 staplar är det män utan barn 30

31 som anser att de arbetar för mycket som är den grupp med högst andel med problem; 48 procent av dessa män uppger att de i hög utsträckning arbetar för mycket. 44 procent av kvinnorna med barn uppger att de i hög utsträckning inte har tid för återhämtning efter en period med mycket jobb. De kategorier av akademiker som uppger minst andel problem är kvinnor utan barn som har svårt att sova. I detta fall rör det sig om 13 procent. 15 procent av männen med barn uppger att de i hög utsträckning har svårt att sova på grund av tankar på jobbet. DI A G R A M 26. SVER I G ES A KA DEM I KER. ANDEL M ED STORA STRESSRELATERADE PROBLEM I ARBETSLIVET (SVA R A T NÅ G OT A V TVÅ SÄ M STA A L T.). KVI NNOR R ESP M Ä N, M ED OCH UTAN BAR N. KÄLLA: JUSEK. 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Arbetar för mycket: Man utan barn Återhämtning: Kvinna med barn Arbetar för mycket: Kvinna utan Arbetar för mycket: Kvinna med barn Återhämtning: Kvinna utan barn Livet negativt: Kvinna utan barn Återhämtning: Man med barn Livet negativt: Kvinna med barn Hinna med: Kvinna utan barn Stress: Kvinna med barn Hinna med: Kvinna med barn Hinna med: Man med barn Arbetar för mycket: Man med barn Svårt att sova: Kvinna med barn Balans i livet: Kvinna med barn Balans i livet: Kvinna utan barn Livet negativt: Man utan barn Livet negativt: Man med barn Stress. Kvinna utan barn Återhämtning: Man utan barn Stress: Man med barn Hinna med: Man utan barn Balans i livet: Man med barn Stress: Man utan barn Svårt att sova: Man utan barn Balans i livet: Man utan barn Svårt att sova: Man med barn Svårt att sova: Kvinna utan barn Flera slutsatser växer fram ur det här diagrammet. En är att av de elva aspekter som akademikerna har störst problem med (det vill säga längst till vänster i diagram 26) berör nio av dessa kvinnor. Av de sex grupper som uppger störst problem tillhör fem kvinnor tre utan barn och två med barn. I andra änden av diagrammet ser vi att av de nio aspekter med minst andel problem berör åtta av dessa män. Vad som även framgår är att det inte bara handlar om de med barn (oavsett mödrar eller fäder) som har högst andel med problem det handlar även om de som inte har barn. Och i den gruppen finns det främst kvinnor; kvinnor med och utan barn har stora problem med återhämtningen, att de arbetar för mycket, att arbetet kräver så mycket att det påverkar övriga livet negativt samt att de inte hinner med arbetet under ordinarie arbetstid. Andra sidan av myntet tycks vara att flera aspekter av stressen inte är särskilt påtaglig för män med barn trots föräldraskapet upplever de relativt låga nivåer av problem med sömnen, stressen och balansen i livet. Några ytterligare belysande skillnader mellan könen är: Kvinnor utan barn har större problem med återhämtningen efter en period med mycket jobb än män med barn. Kvinnor utan barn har större problem med att arbetet påverkar övriga livet negativt än män med barn. Kvinnor utan barn har större problem med att hinna med arbetet under ordinarie arbetstid än män med barn. Kvinnor utan barn upplever högre nivåer av negativ stress i arbetet än män med barn. Kvinnor utan barn har större problem att sova på grund av tankar på jobbet än män med barn. 31