Digitalt berättande. Modulen består av åtta delar:

Transkript

1 Digitalt berättande I den här modulen får du inblick i hur du och dina elever kan arbeta med digitalt berättande inom olika medier såsom film, ljud och bild. Modulen tar också upp hur publika arbetssätt kan utveckla din undervisning och du kommer att få kunskap om hur du kan utvidga ditt kollegium genom att ta aktiv del i olika forum på nätet. De avslutande delarna av modulen handlar om hur digitaliseringen av undervisningen också påverkar och skapar nya möjligheter för ditt bedömningsarbete. Modulen syftar till att du som lärare ska fördjupa din förståelse för och förtrogenhet att utnyttja digitaliseringens möjligheter i din undervisning. Till exempel kommer du att få planera och utföra en aktivitet med dina elever där den digitala berättelsen står i fokus. I den här modulen har handledaren ett extra ansvar gällande att ta fram den digitala presentationsyta som ni i kollegiet tillsammans kommer att använda er av i modulen. Därför finns under del 2 i modulen ett dokument som riktar sig till dig som handledare i vilket du kan få stöd i den uppgiften. Om ni är flera handledare på din skola kan ni gärna arbeta tillsammans när ni väljer digital presentationsyta. Modulen består av åtta delar: 1. Digitalt berättande - vad och varför? 2. Nätet i undervisningen 3. Dela digitalt 4. Elever producerar digitalt 5. Bedömning i digitala lärmiljöer 6. Att använda film i lärandesyfte 7. Publika arbetssätt 8. Digitalt berättande en sammanfattning

2 Del 3. Att dela digitalt Den tredje delen av den här modulen handlar om hur skolor och lärare kan arbeta för att synliggöra sin verksamhet och dela med sig av sina erfarenheter på internet. Aktuell forskning visar att kollegialt lärande är en nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling. Det kollegiala lärandet har idag en viktig roll på många skolor och arbetssättet skapar en miljö där lärare kan dela med sig av sina erfarenheter och diskutera undervisning. De möjligheter att kommunicera och dela material som internet och sociala medier erbjuder har gjort att man nu också talar om det utvidgade kollegiet. Med det menas att pedagoger nu har möjlighet att möta, inspireras av och diskutera med lärare även utanför den egna verksamheten. Internet och sociala medier är avgörande faktorer för att detta ska vara möjligt. I den här delen kommer ni att arbeta med att hitta strategier för hur ni i er samtalsgrupp kan hitta material och inspiration för att lära tillsammans om digitala verktyg och digitalt berättande.

3 Del 3: Moment A individuell förberedelse Ta del av materialet och för kontinuerligt anteckningar medan du läser, tittar eller lyssnar. Anteckna sådant du tycker är särskilt intressant, viktigt eller saker som förvånar dig. Skriv ner idéer och tankar kring hur du, utifrån materialet, kan utforma och utveckla din egen undervisning. Dina anteckningar bildar underlag för de kollegiala diskussioner du ska föra med dina kollegor i moment B. Se film Se filmen Kollegialt lärande. I filmen möter du pedagoger som valt att synliggöra sin verksamhet digitalt. De berättar varför de valt att dela med sig av sina erfarenheter och vad det kollegiala lärandet betytt för dem. De diskuterar också möjligheter och problematik med att synliggöra sin verksamhet publikt på internet. (Filmen är under produktion och kommer att publiceras senare.) Här hittar du länkar till några av de webbplatser pedagogerna i filmen berättar om. Slöjdsalarna (Slöjdsalarnas webbplats) Råbra (Råbergsskolans webbplats) Majas matte (Majas Matte - filmer och tips för mer lärande i matte) Läs Läs texten Utvidga ditt kollegium. Texten behandlar hur lärare kan utveckla sin profession genom ett kollegialt lärande och hur digitala verktyg och sociala medier bidragit till ett utvidgat kollegium. Den diskuterar också vad en deltagarkultur innebär samt möjligheter och problematik med att dela med sig av erfarenheter och att diskutera pedagogiska frågor i publika forum. Material

4 Material Utvidga ditt kollegium L. Rolandsson Samarbeta och dela digitalt null Filformatet kan inte skrivas ut

5 Digitalisering - grundskola och gymnasieskola Modul: Digitalt berättande Del 3: Dela digitalt Utvidga ditt kollegium Lennart Rolandsson, universitetslektor i didaktik vid Uppsala universitet Vi lever i ett digitaliserat samhälle, med digitala verktyg, plattformar och tekniska system och med dagens informationsteknologi har lärare, kanske för första gången i skolhistorien, en möjlighet att dela sina erfarenheter utanför det egna kollegiet utan några större arrangemang. Lärare har idag möjligheter som man tidigare inte kunde föreställa sig. Med en enkel fråga på sociala medier kan man inspireras och utvecklas som lärare tillsammans med kollegor från hela världen. Forskning visar på betydelsen av samverkan mellan lärare som en framgångsfaktor för skolutveckling (Chenoweth, 2009; Nevin m.fl., 2009; Hattie, 2012). Men som med alla typer av möjligheter så finns det svårigheter. Att kliva in i ett diskussionsforum på t.ex. Facebook eller Twitter, kräver ett visst mod om man vill bli del i ett större kollegialt sammanhang. Det är därför av stort värde att hitta platser på nätet där man kan känna sig trygg att dela. Fundera ett tag på följande frågor innan du läser vidare i texten: Varför ska jag exponera min undervisning för andra, för mig okända, lärare och hur påverkar det mig i min undervisning? Är det någon skillnad för mig att diskutera kollegialt i ett diskussionsforum på nätet mot att föra samma diskussion i mitt personalrum? Att gå från att dela till att skapa - fokus på rätt saker Under 70- och 80-tal sågs digitalisering i skolan med viss skepsis (Riis, 1991). Sedan dess har lärares attityder förändrats radikalt (NiFU, 2016). En förklaring till denna förändring sägs vara internets genomslag i samhället, men också de delningskulturer som uppstod i och med införandet av sociala medier. Redan i slutet på 1990-talet utmanade Windschitl (1998) forskarsamhället att ställa mera kritiska frågor för att förstå hur digitala verktyg påverkar undervisningen. En bit in på talet anser Greenhow m.fl (2009) att forskarsamhället fortfarande studerar fel saker. Man levde så att säga i föreställningen att internet är som ett stort bibliotek där man använder kommunikationsverktyg för att utbyta information. En föreställning som visserligen är sann, men en föreställning som fokuserar på fel saker, tekniken snarare än användarna. Bonderup Dohn (2009) förklarar dessa två olika föreställningar i form av olika paradigm, där vi kan arbeta i ett eller båda paradigmen. Det ena paradigmet med ett hierarkiskt auktoritärt synsätt (ett äldre) och det andra paradigmet med ett distribuerat kollaborativt synsätt (ett nyare). Idag handlar därför debatten om hur vi ska arbeta mera i det senare paradigmet och vilka möjligheter som existerar för att vi ska kunna dela, skapa och kommentera andras bidrag. Forskare försöker definiera den typen av kultur där gruppens totala engagemang speglar gruppens process snarare än enskilda individers prestation. I Utvidga ditt kollegium November (5)

6 följande lista av Jenkins (2009) finns de egenskaper som man kan återfinna i en sådan kultur som fått namnet deltagarkultur: 1. ett samhällsengagemang med låga trösklar 2. en stark vilja att hjälpa varandra att skapa och dela material med andra 3. ett informellt mentorskap förmedlat från de mera erfarna till nybörjare 4. en föreställning om värdet av allas olika bidrag 5. deltagare som upplever en viss grad av inbördes koppling, åtminstone bryr man sig om vad de andra tänker och tycker om det man själv skapat 6. utmaningar inom kulturen anses av värde för att gruppen ska utvecklas Innan du läser vidare, stanna gärna upp några minuter och fundera kring punkterna ovan. Hur ser det ut i ditt arbetslag? Hur ser det ut i dina digitala grupper? Vad sätter du själv störst värde på i olika gruppkonstellationer? I en deltagarkultur lägger man stort fokus på att deltagarna är aktiva, så att nya idéer och tankar kan skapas; deltagare producerar och kommenterar vad andra har gjort. Dessutom lyfter man gärna fram olika perspektiv, vilket i sin tur leder till att man kan upptäcka brister och begränsningar och möjligheter i god tid (Jenkins, 2009). Även för lärare har man studerat vilka sociala aspekter som måste finnas i utvecklingen av en lärargemenskap. Dibie och Sumner (2016) har undersökt hur lärarkontakter skapas genom att studera två saker: 1) likheter, där man väljer att knyta kontakter med dem som har liknande drag, och 2) gemensamma bekanta, där nätverkets tillväxt sker som en konsekvens av hur nya kontakter knyts mellan individer som har gemensamma bekanta. Resultatet av deras undersökning visar att lärare som äger likheter i sitt sätt att arbeta, i sitt sätt dela resurser och i digital teknisk trygghet också är de lärare som helst arbetar tillsammans. Undersökningen visar även på betydelsen av gemensamma bekanta i nätverket för att lärarnätverkets storlek ska växa. Det utvidgade kollegiet erbjuder möjligheter att utvecklas Vi kan tydligt se att digitaliseringen fyller ett kollegialt behov bland lärare (Timperley, 2011). Att kunna dela med sig av eget material ger möjlighet att sprida goda idéer och få återkoppling och bekräftelse på sin egen undervisning. Lärare kan spegla sig i andras erfarenheter och värderingar (Pashnyak & Dennen, 2009). Redan på 90-talet såg man vad internet skulle kunna erbjuda lärare (OTA, 1995); möjligheter att lära tillsammans och reflektera, dela expertkunskaper och bygga gemensam förståelse för undervisning. Ett exempel på en grupp med deltagarkultur för lärare är Tapped in (Schlager & Schlank, 1996, 1997; Alajmi, 2012), där man byggde upp resurser för att lärare skulle kunna reflektera, experimentera, dela olika arbetssätt och erbjuda pedagogiskt, tekniskt och känslomässigt stöd. Initiativet avslutades 2013, med en hänvisning till modernare plattformar/miljöer. Ett svenskt exempel på detta är det Digitala skollyftet som skapades Utvidga ditt kollegium November (5)

7 av en ideell lärarförening. Ett initiativ som byggde på idén att man ville samla lärare som önskade lära av varandra och med varandra(karlsson & Godhe, 2016). I Danmark utvärderades sommaren 2016 projektet Lærernetværkefor it i folkeskolens fag. I det tvååriga projektet deltog 450 lärare samt lärarutbildare och andra representanter från högsoklor och Universitet. Syftet var att se hur deltagarna tillsammans, i ett så kallat utvidgat kollegium, kunde utveckla sin kompetens gällande ny digital teknik i sin undervisning. Syftet var också att undersöka effekten av att anordna denna typ av kompetensutveckling i nätverksform. Resultatet visar att samarbetet och delningen av kunskap i nätverket fungerade bra, dessutom kunde forskarna se även se att deltagarna via samarbetet i nätverket utvecklat sin digitala didaktiska kompetens (Christenssen m.fl, 2016). Miljöer för kollegialt professionellt lärande utvecklas ständigt och byter skepnad i takt med samhällsförändringar. Följande lista med länkar speglar ett mindre urval av grupper och resurser där lärare och andra pedagogiskt intresserade delger och utvecklar sina ämnes- och ämnesdidaktiska kunskaper: Tapped In ACEDU - erbjuder alla lärare från förskolan till gymnasieskolan att kvalitetssäkra sina lektionsplaneringar med hjälp av ämnesexperter samt möjlighet för andra lärare att ta del av redan kvalitetssäkrade planeringar. Tjänsten är skapad i samarbete med Uppsala universitet. Lärarförbundets bloggar Lärarnas riksförbunds bloggar Grupper för olika didaktiska områden som exempelvis facebookgrupperna IKTverktyg och Webbstjärnans grupp Ämnesgrupper som exempelvis facebookgruppen Digital Samhällskunskap #skolchatt, en debatt på Twitter som pågår varje torsdag klockan under haschtagen #skolchatt Avslutning Vi utsätts dagligen för en medial ström som får långtgående sociala konsekvenser. Samtidigt är vi medskapare till ny media. Digitaliseringen, som snart sagt genomsyrat allt, är ett steg i en ständigt pågående teknisk samhällsomvandling, där människan erbjuds nya möjligheter att skapa sina berättelser och spegla sina och andras värderingar. Forskning om lärares professionella lärande har visat att undervisning förbättras om lärare arbetar aktivt tillsammans med andra lärare. Vår förhoppning är att lärare ska hitta sina platser på nätet där de kan utveckla sin undervisning. Forskningen har noterat vissa inbyggda mekanismer som kännetecknar bra miljöer för lärares professionella lärande. Fundera gärna tillsammans med de kollegor som har läst denna text: Hur ser det utvidgade kollegiet ut inom de ämnen du undervisar? Vilka möjligheter ser du i att samarbeta med kollegor på nätet? Utvidga ditt kollegium November (5)

8 Referenser Alajmi, B. A. (2012). The Intention to Share: Psychological Investigation of Knowledge Sharing Behaviour in Online Communities. Journal of Information & Knowledge Management, 11, 3 Bonderup Dohn, N. (2009). Web 2.0: Inherent tensions and evident challenges for education. Computer-Supported Collaborative Learning, 4, 3, Christenssen, O. m.fl. (2016). Proffessionelle Laeringsfaellesskaber et casestudie i Laerernetvaerket for it i folkeskolen. København: Centre for undervsningsmidler Danmark. Chenoweth K (2009) It can be done, it s being done, and here s how. Phi Delta Kappan 91(1):38 43 Dibie, O. & Sumner. (2016). Using weak ties to understand the resource usage and sharing patterns of a professional learning community. Social Network Analysis and Mining, 6, 27. doi: /s z Greenhow, C., Robelia, B. and Hughes, J.E. (2009), Learning, teaching, and scholarship in a digital age: Web 2.0 and classroom research: what path should we take now?. Educational Researcher, Vol. 38 No. 4, pp Hattie, J. (2012). Visible learning for teachers: maximizing impact on learning. London: Routledge. Jenkins, H. (2006). Convergence Culture: Where Old and New Media Collide. New York: New York University Press. ISBN Jenkins, H. (2009). Confronting the challenges of participatory culture: media education for the 21st century. Cambridge, MA: The MIT Press. Karlsson, N. och Godhe, A.-L. (2016). Creating a Community Rather Than a Course Possibilities and Dilemmas in an MOOC. Education sciences, 6, 2, 18; doi: /educsci Nevin AI, Thousand JS, Villa RA (2009) Collaborative teaching for teacher educators what does the research say? Teach Teacher Educ 25(4): NiFU - Nordisk institutt for studier av innovasjon, forskning og utdanning. (2016). Lærerrollen sett fra lærerperspektivet - Notat til ekspertgruppen om lærerrollen Riis, U. (1991). Skolan och datorn: satsningen Datorn som pedagogiskt hjälpmedel Linköping: Univ., Tema Teknik och social förändring Utvidga ditt kollegium November (5)

9 Schlager, M., & Schank, P. (1997). TAPPED IN: A new on-line teacher community concept for the next generation of Internet technology. In R. Hall, N. Miyake & N. Enyedy (Eds.), Proceedings of the Second International Conference on Computer Support for Collaborative Learning (pp ). Hillsdale, NJ: Erlbaum. Schlager, M., Schank, P., & Godard, R. (1996, November). Tapped In to Teacher Professional Development: An On-line Conference Center for Education Communities. Presented the "Serious Uses of MUDs" workshop at CSCW '96, Boston, MA. Pashnyak, T.G. and Dennen, V.P. (2009) Seeking an online community for professional development discourse: a content analysis of teachers blogs. International Journal Web Based Communities, 5, 3, Timperley, H. (2011). Realizing the power of professional learning [electronic resource]. Maidenhead: McGraw-Hill International (UK) Ltd. Windschitl, M. (1998), Research news and comment: the WWW and classroom research: what path should we take?, Educational Researcher, Vol. 27 No. 1, pp Utvidga ditt kollegium November (5)

10 Del 3: Moment B kollegialt arbete Diskutera I diskussionen ska ni utgå från era reflektioner och det ni antecknat när ni tagit del av materialet i moment A. Ha gärna materialet tillgängligt om ni tillsammans vill läsa artikeln eller se filmen igen. Om ni vill kan ni också använda diskussionsfrågorna som stöd för samtalet. Förslag på frågor att diskutera: Finns det ett kollegialt lärande kring digitala verktyg i er verksamhet? Hur ser detta ut? Hur ser ni på möjligheten att dela material och erfarenheter publikt? Vilka möjligheter och vilken problematik finns? Hur använder ni internet och sociala medier för att inspireras av andra? Dela gärna med er av länkar och material! Vad kan det finnas för risker med att publicera exempelvis bilder och videos från sitt klassrum på sociala medier? Vad bör man som lärare tänka på för att minimera dessa risker? Planera och förbered Er uppgift är att leta efter inspiration och goda exempel på hur pedagoger valt att arbeta med digitalt berättande i undervisningen. Du kan själv bestämma vilken typ av exempel du ska leta efter, men det är också möjligt för er i samtalsgruppen att enas om att söka inspiration/exempel inom ett gemensamt område. Det kan handla om att ni bestämmer er för att titta på hur man arbetet med digitalt berättande genom podcasts. Se exemplet: Historiepratarna en podcast av elever, för elever (Historiepratarnas webbplats) Reflektera Här är några förslag på frågor att fundera på när du väljer ut ett exempel: Hur har man arbetat med digitalt berättande? Vad är syftet? Hur är aktiviteten kopplad till läroplanen? Vilka möjligheter ger aktiviteten gällande exempelvis individanpassning, samarbete och elevens lärande? Vilka utmaningar ställs läraren inför? Hur mycket tid går åt? För exempel på hur pedagoger valt att använda digitala verktyg i sin verksamhet, se fliken Fördjupning.

11 Del 3: Moment C aktivitet Genomför aktivitet Utifrån det ni i samtalsgruppen bestämt tillsammans ska ni nu leta efter inspiration och exempel på hur pedagoger valt att integrera digitala verktyg i sin undervisning. Du kan använda dig av länkarna med exempel från moment B, men det går naturligtvis bra att söka efter andra sidor på egen hand. Skriv ett inlägg på er digitala presentationsyta där du utifrån reflektionsfrågorna i moment B diskuterar det exempel du valt. Länka till det material du beskriver så att andra enkelt kan ta del av det. Inför den gemensamma uppföljningen i moment D ska du också ta del av dina kollegors inlägg. Kommentera gärna de exempel du tycker verkar intressanta.

12 Del 3: Moment D gemensam uppföljning Presentera Nu har ni i gruppen tillsammans hittat ett flertal intressanta exempel att diskutera. Inled med att gå igenom och titta på de exempel ni beskrivit och eventuella frågor som dykt upp när ni läst varandras inlägg. Diskutera För en diskussion utifrån ett eller flera av de exempel ni beskrivit. Förslag på frågor: Hur har lärarna i exemplen valt att arbeta med digitalt berättande? Upplever ni att de digitala verktygen använts på ett relevant sätt? Finns det ett tydligt pedagogiskt syfte? Vilka vinster/möjligheter har tekniken/arbetssättet medfört? Kan ni se några svårigheter med att arbeta på detta sätt? Har ni inspirerats att prova något nytt verktyg/arbetssätt utifrån de exempel ni hittat? Skulle dessa verktyg/arbetssätt kunna användas tillsammans med den planering du gjorde i del 1? Vad skulle det kräva i form av teknik och kompetens? Finns denna teknik på skolan? Finns kompetensen i ert arbetslag/på skolan?

13 Del 3: Fördjupning Här hittar du några fler exempel på hur pedagoger valt att arbeta med digitala verktyg i sin verksamhet. Tvåan Gul elever synliggör sitt lärande på en klassblogg (En skolklassblogg) Digitala verktyg för återkoppling (Gästbloggen - en blogg på Pedagog Stockholm) Kliv in i konsten bildbehandling och skrivande (Lillholmsskolans bildakademi) Programmering i skolan (Sjöstadsskolans programmeringsblogg) IT-serie: Så kan du använda it i biologin (Youtube) Idrott och TV-spel om digitala verktyg i Idrott och hälsa (Skolvärldens webbplats) Flippat klassrum om möjligheter med metoden flippat klassrum (Flippat klassrum - blogg på blogspot.se)