Humanistisk, samhällsvetenskaplig och psykologisk forskning

Transkript

1 1 Carl Martin Allwood, psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Humanistisk, samhällsvetenskaplig och psykologisk forskning Människan har, bl a på grund av olika uppfattade faror, genom historien ofta känt att tidens slut närmar sig. Motsatsen kan tyckas vara det goda evighetssamhället men vägen dit är än så länge okänd. Forskning inom teknik, naturvetenskap och medicin är essentiell, men alltfler inser att resultaten från sådan forskning riskerar att missbrukas eller inte användas till sin fulla potential om inte människan använder resultaten på ett klokt sätt. Människan är både en biologisk och kulturell varelse och förbättrad förståelse av människan, hur hon påverkar sin omvärld och påverkas av olika omständigheter är grundläggande för att befordra en långsiktigt hållbar och harmonisk värld. Humanistisk-Samhällsvetenskaplig forskning som syftar till bättre förståelse av människan som biologisk, social och kulturell varelse och hur hon fungerar individuellt och i grupper av olika storlekar är därför mycket viktig. Sådan forskning ger hopp om att ta fram forskningsresultat som bidrar till att nå en långsiktigt hållbar och harmonisk värld. Hum-Samforskning antas ofta även kunna bidra till mer tillfredställande svar på de existentiella frågorna. Människans förståelse av olika aspekter av verkligheten, hennes användning av denna förståelse för att främja sina intressen och i samband med de val hon gör påverkar ofta kraftfullt utvecklingen till det bättre eller till det sämre. Forskning om hur människor uppfattar sig själva och sin omgivning samt hur de använder denna förståelse är nödvändig och fundamental i dagens samhälle. Men även forskning som behandlar hur andra faktorer än människans förståelse påverkar hennes val och beteenden är en viktig del av Hum- Samforskningen. Kort lägesbeskrivning av beslutsfattande- och bedömningsforskningen Pykologisk forskning strävar efter att ta fram slutsatser som bygger på systematisk forskningsmetod. Slutsatserna vad gäller till vilka miljöer och sammanhang resultaten generaliserar har blivit mer nyanserade. Borta är alltså i stor utsträckning en tidigare tendens att oreflekterat anta att resultaten generaliserar globalt, t ex till olika världsdelar, åldrar eller kön. Detta har inneburit en något större tendens att studera mer specifika tillämpade sammanhang, t ex genom att modellera dem i experiment, eller genom kvasi-experimentella studier i mer naturalistiska sammanhang än laboratoriet, eller genom observationer. Modellerna och förklaringarna har blivit mer komplexa och i denna mening mer holistiska. Beslutsfattande. En viktig del av människans aktiviteter består av beslutsfattande och problemlösning vilka i sig inkluderar varandra och bedömningar av olika slag samt kreativitet. Alla dessa är idag aktiva forskningsområden var för sig och tillsammans. Beslutsfattandestudier bedrivs inom ett antal olika forskningstraditioner. (Dessa beskrivs ofta med engelska namn även av svenska forskare och jag följer nedan detta bruk.) Exempel på olika traditioner är Judgment and Decision Making (JDM), Naturalistic Decision Making (NDM) och beslutsfattandeforskning inom organisationspsykologi och företagsekonomi samt beslutsfattandeforskning i riskbedömningssammanhang. JDM forskningen har traditionellt varit orienterad mot att jämföra mänskligt beslutsfattande med vad som traditionellt ansetts vara rationellt beteende. Syftet har varit att se om och hur människans beslutsfattande skiljer sig från normativa modeller. Denna tendens har dock minskat något på senare tid och det finns även förslag på alternativa bredare rationaliteter och en debatt kring vad som skall räknas som goda beslut. Ett exempel är Keys och Schwartz (2007). Man har även i allt högre grad, och på ett bredare sätt, intresserat sig för frågan vilka olika typer av mål som

2 beslutsfattare försöker uppnå i olika situationer. Detta är en spännande utveckling som förhoppningsvis kommer att fortsätta. NDM forskningen gäller ofta experters beslutsfattande i yrkesmässiga sammanhang, under korta beslutstider, och med stora möjliga konsekvenser. NDM forskningen behandlar även samarbete i olika yrkesmässiga sammanhang. De nämnda forskningstraditionerna har i sin tur specialiserat sig inom olika områden där forskningens resultat blir mer anpassade till, och rimligen mer tillämpbara inom, den aktuella domänen. JDM-forskningen har t ex förgrenat sig till bl a medical decision making, consumer decision making, behavioral economics, environmental decision making, och juridical decision making. Dessa områden gäller alltså läkares och annan sjukvårdspersonals beslutsfattande, konsumenters beslutsfattande, bankpersoners, privatpersoners och andras beslutsfattande kring ekonomi, beslutsfattandet hos domare och annan personal i rättsväsendet samt hur olika kategorier av människor fattar beslut med konsekvenser för miljön, t ex olika typer av transportbeslut och livsstilbeslut. En allt större integrering har över tid skett mellan beslutsfattandeforskningen och andra delar av kognitionspsykologin, t e x minnesforskning och en fortsatt utveckling i denna riktning är, enligt min bedömning, önskvärd. En allmän tendens i dagens beslutsfattandeforskning är att man uppmärksammar hur beslutsfattaren förstår beslutssituationen i termer av personens egna begrepp och omständigheter. En inriktning som särskilt uppmärksammat detta är sk casebased reasoning. Andra exempel på samma sak är intresset för betydelsen av hur beslutskontexten och beslutsalternativen presenteras för beslutsfattaren (engelska: framing). Detta antas påverka vilka associationer den information som ligger till grund för beslutet väcker hos beslutsfattaren. Vidare studeras effekter av hur beslutsalternativen presenteras ( choice architecture ). Forskning visar t ex att folk ofta föredrar att inte ta aktiva beslut. Därmed blir det viktigt för utfallet vilket beslutsalternativ som presenteras som förhandsvalt (defaultalternativ) om man väljer att inte välja aktivt, liksom vilket alternativ som står till höger eller vänster (jämför konventionell läsordning beroende på skriftspråk). Viktiga tillämpningar av denna forskning finns bl a vad gäller val i samband med miljörelevant beteende och etiskt aktiesparande. Ytterligare en allmän tendens i forskningen är fokuseringen på den roll uppmärksamhet som sådan spelar för vad vi väljer, t ex under korta beslutstider. Här finns även ett nytt spännande område som gäller forskning kring utmattning (engelska: depletion) av jag-resurser som en effekt av intensiv reglering av val och uppmärksamhet. Viktig aktuell beslutsfattandeforskning gäller effekter av faktiska och försedda känslor på beslutsfattande, instabilitet i preferenser (vad vi föredrar) samt beslutsstilar. Vidare studeras relationen mellan individens olika typer av värden, attityder och normer och beslut. Andra aktiva områden rör sambandet mellan olika typer av kognitiva förmågor/färdigheter (beslutsfattandekompetens) och beslutskvalitet, sambandet mellan beslutsstilar (beslutsstilsprofil) och beslutskvalitet, och sambandet mellan personlighetsdrag såsom optimism och beslutsfattande. Vidare behandlas effekten av tid för beslutet och beslutskvalitet, och beslutsfattande under föränderliga förhållanden (dynamiskt beslutsfattande). Beslutsfattandeforskningen har också i allt högre grad uppmärksammat sociala aspekter. T ex är sociala fördelningsproblem (sociala dilemman) och fördelningssituationer av olika slag aktiva områden. Vidare har beslut i grupp och hur olika skattningar eller kategorier av gruppmedlemmar kan kombineras på ett för beslutskvalitén optimalt sätt fått stor uppmärksamhet. Ett etablerat antagande i beslutsforskning är att beslutsfattarens resursnivå påverkar hur konsekvenser av ett förestående beslut uppfattas (jämför Tversky och Kahnemans prospektteori). Mer nyligen har forskningen behandlat hur beslutsfattande hos individer med små resurser påverkas av detta (scarcity mindset). Detta är ett spännande område och sådan forskning kan förbättra förståelsen av hur effekten av olika försök från myndigheter och biståndsorganisationer att hjälpa fattiga människor kan förbättras. 2

3 3 Neuropsykologiska aspekter av olika typer av beslutsfattandeprocesser har uppmärksammats. Att identifiera vilka strukturer i hjärnan som är aktiva vid olika typer av beslutsfattande och bedömningar kan antas bidra till att ytterligare förstå naturen hos de olika mentala processer som antas användas under beslutsfattandet. Detta kan t ex öka förståelsen av naturen hos mer eller mindre känsloladdade beslut. Bedömningar. Bedömningar av olika slag är ofta viktiga komponenter i regleringen av beslutsprocesser. Ett exempel är bedömningen om ytterligare relevanta aspekter för beslutet i beslutssituationen bör identifieras, eller mer information insamlas, innan beslutet fattas. En viktig teoribildning i samband med bedömningar gäller så kallade heuristiker som brukar beskrivas som en sorts genvägar för tänkandet utifrån mer eller mindre ytliga ledtrådar eller aspekter i bedömningssituationen. Effekten och nyttan av olika typer av heuristiker är ett aktivt forskningsområde. Spännande sådan forskning sker bland annat i medicinska och i rättspsykologiska sammanhang, men även inom området metakognition, vilket behandlas nedan. Ett annat mycket viktigt område gäller vad som kännetecknar och påverkar individers och gruppers riskbedömningar. Detta är ett område med stora potentiella implikationer både i privatlivet och på samhällsnivå. Ytterligare en viktig typ av bedömningar gäller olika slag av metakognitiva bedömningar. Metakognition gäller kunskaper om egna och andras kunskaper och förmågor samt användningen av denna förståelse för att reglera olika typer av tankeprocesser, t ex i inlärningssammanhang, men även i andra typer av kunskapsanvändningssammanhang. Ett exempel på en metakognitiv bedömning är säkerhetsbedömningar av egna och andra kognitiva prestationer, i forskningen kallat konfidensbedömningar. Sådana bedömningar är bl a viktiga i olika typer av minnesrapporteringssammanhang. Det verkar t ex som att individer använder spontana konfidenskänslor för att reglera om de skall använda eller rapportera ett återkallat minne. Är säkerhetskänslan för låg i relation till vad individen uppfattar som omgivningens krav på att det återkallade minnet skall vara korrekt (jämför t ex ett domstolssammanhang) kanske individen väljer att inte rapportera minnet (Koriat & Goldsmith, 1996). Förutom att ha relevans i minnesrapporteringssammanhang, t ex i samband med inlärning i utbildningssammanhang, eller i juridiska rättsprocesser, så är konfidensbedömningar även relevanta i samband med riskbedömningar. En annan spännande frågeställning vad gäller bedömningar är frågan om effekten av direkta och indirekta jämförelser. Forskning på effekten av om bedömaren själv jämför två bedömningsobjekt med varandra (direkt jämförelse) eller om forskaren jämför bedömningarna av objekt A i en grupp deltagare med bedömningarna av objekt B i en annan likvärdig deltagargrupp (indirekt jämförelse) har visat att dessa två procedurer tenderar att ge olika resultat, troligen på grund av att de olika situationerna ger upphov till olika associationer hos bedömarna. Detta är t ex viktigt att ta hänsyn till när forskare eller myndigheter skall förstå utfallet av undersökningar av allmänhetens riskbedömningar. Önskvärda inslag i HS-forskningen om 5-7 år Förhoppningsvis kommer integreringen av forskningen inom Hum-Samområdet att öka i framtiden, både vad gäller innehåll och forskningsmetoder. Samhällsvetenskapliga forskningsresultat kan bidra till att göra person- och kontextbeskrivningar i många humanistiska sammanhang tätare, mer intressanta och dagsaktuella. På samma sätt kan resultat från humaniora bidra till att öka förståelsen av människa och samhälle i samhällsvetenskaplig forskning. Kognitionsvetenskap är ett exempel på en sådan viktig integrationsyta i dagsläget och forskning i detta sammanhang kan förutspås bli fortsatt viktig. Ett område med relevans och lovande potential för hela Hum-Samområdet gäller beslutsfattande. Förståelsen bör förbättras av vad som påverkar olika former av

4 beslutsfattande, allt ifrån utdraget och i stor utstäckning medvetet övervägt beslutsfattande, till beslutsfattande som innebär mer spontana former av beteendereglering. Vidare behöver förståelsen förbättras av vad som påverkar hur fattade beslut implementeras och om de implementeras överhuvudtaget. Ett närliggande ett område som jag tror har stor potential gäller forskning om styrkor och svagheter i individers planeringsprocesser (Buehler, Griffin, & Ross, 2002) och planeringsprocesser i större sociala sammanhang. Det är av både teoretiskt och tillämpat intresse att studera beslutsfattandeprocesser i olika sociala sammanhang, i privatlivet och i yrkeslivet, och beslutsfattande i organisationer mer allmänt, såsom rättsväsendet, inom olika myndigheter, t ex i relation till klinter/brukare. Ett aktuellt exempel gäller beslutsfattande med klimat- och andra miljökonsekvenser hos individer, myndigheter och andra organisationer. Allmänt sett är skillnader i människors sätt att fatta beslut som gäller dem själva och beslut som gäller andra av intresse att undersöka. Utbildningssektorn på grundskole-, gymnasie- och universitetsnivå (på universitetet gäller detta t ex högskolepedagogik) samt andra utbildningssammanhang har uppenbar relevans för hela Hum-Samområdet. I dagsläget finns kritik att utbildningssektorn alltför mycket behandlas som en angelägenhet bara för pedagoger och pedagogisk forskning. I stället borde området tydligare direkt öppnas upp för forskning och påverkan från många fler discipliner inom Hum-Samområdet. Bland annat borde forskare som sysslar med minnesforskning i bred betydelse, med socialpsykologi (hur människor påverkar människor) och kommunikation uppmuntras att ge ett tydligare bidrag till förståelsen av lärande på olika nivåer. Från psykologiskt håll kan bl a forskning om metakognitiv självreglering bidra till att förverkliga visionen om den självreglerande lärandepersonen ( self-regulated learner ). Kreativitets- och innovationsforskning, inklusive hur man kan skapa kreativa forskningsoch utbildningsmiljöer, är viktiga för en positiv samhällsutveckling. Sådan forskning kan t ex hjälpa människor att tänka nytt om hur saker kan göras och hur vi kan leva bättre. Sådan forskning är också potentiellt viktig för att informera statens forskningspolitik. Det är viktigt att statens forskningspolitik bidrar till att skapa arbetsformer för forskarna som motiverar dem till kreativ och innovativ (tillämpningsbar) forskning. Sammanfattningsvis kan forskning om kreativa lärande- och forskningsmiljöer bidra till effektivare lärande och bättre fungerande forskningsmiljöer (Hemlin, Allwood & Martin, 2008). Rättspsykologisk forskning är synnerligen aktiv i Sverige och ger utmärkta möjligheter till fruktbar tillämpning av t ex den beslutsfattande- och bedömningsforskning jag beskrivit ovan. Speciellt i Storbritannien men även i Sverige har denna forskning börjat ge avkastning i förbättrad kvalitet i polisers och andra personalkategoriers arbete i rättsprocessen t ex vid intervjuer och förhör av vittnen (inklusive barn och äldre personer) och personer som blivit utsatta för vålds- och sexualbrott. Mer allmänt skulle en bättre integrering av kriminologi och rättspsykologi kunna ge utdelning för båda forskningstraditionerna och även leda till en fruktbar breddning av frågeställningarna. Forskning om åldrande och hälsopsykologi i stort är viktiga framtida forskningsområden. Detta gäller speciellt forskning som syftar till förebyggande åtgärder (snarare än att bota efter att problemen och skadorna redan skett) samt så kallad salutogen psykologi ( positiv psykologi, dvs forskning om sådant som leder till glädje, lycka och harmoni). Äldre människors beslutsfattande och olika typer av bedömningar inklusive metakognition och riskbedömningar exemplifierar lovande delområden. Bland annat med tanke på alltmer ökad global interaktion och därmed ökad betydelse av välfungerande mänsklig kommunikation är det viktigt att kulturorienterad psykologi i olika former (t ex tvär-kulturell psykologi, kulturpsykologi och indigenous psychologies ) beforskas ytterligare. Det är även viktigt att generaliserbarheten av resultat inom de olika delområden av Hum-Samområdet, där det är relevant, prövas genom deltagande i forskningen av personer från andra delar av världen. 4

5 5 En viktig forskningsfråga för hela Hum-Samområdet gäller förbättrad förståelse kring vad mening/kultur är. Här avses mening i betydelsen förståelse/representation av omvärlden/verkligheten, inklusive av individen själv. Om beteende- och artefaktdelarna utelämnas i kulturbegreppet handlar kultur om hur människor i samhällen förstår olika aspekter av omvärlden/verkligheten och forskning bör undersöka hur förståelse av olika slag, inklusive värderingar, förändras, återskapas, och sprids till, och mellan, människor i sammanhang av olika storlek. Här vore ett tydligare relaterande av begreppen kultur, tradition, kollektivt minne, samt identitetsförståelse till varandra önskvärt. Sådan forskning bör vara observant på att en grupps kultur i sig bäst ses som fördelad inom gruppen och därmed heterogen, snarare än nödvändigtvis enbart delad, och att förståelsen av en grupps kultur i sig kan ses som en social konstruktion i allmänhet utförd av olika parter med olika intressen att bevaka. Bättre förståelse av kultur såsom människors distribuerade förståelse (dvs med hänsyn taget till förståelsens individuella innehåll) är även viktig i ett europeiskt och svenskt sammanhang för att förbättra bemötandet av människor från andra delar av världen. Hum-Samområdet bör självklart bevaka utvecklingen av forskningsmetoder och självt försöka bidra till sådan. En generellt sett integrerad metodutveckling inom Hum-Samområdet kan antas bidra till fortsatt framgång inom området. T ex hoppas jag att den idag, både i forskningen och undervisningen, ofta omhuldade, men oklara, uppdelningen i kvalitativ och kvantitativ forskning lämnas till forntiden. Tanken att det finns två (och endast två) inom sig själva homogena forskningsansatser framstår som orealistisk och ofruktbar. Att i nästa steg ägna sig åt hur dessa två ansatser kan/får blandas ( mixed methods ) framstår som onödigt övertidsarbete eftersom kvalitativ ansats (och även kvantitativ ansats) i sig innehåller en mångfald av synsätt och forskningsfilosofier kring bl a ställningstaganden vad gäller kunskapsteoretisk empirism/rationalism, generaliserbarhetsfrågor, validitetsfrågor och vad som är de definierade egenskaperna hos själva ansatsen (Sandelowski, 2014). Fortsatt utveckling av olika typer av statistiska analysmetoder, metoder för innehållsanalys och av andra forskningsmetoder är av stort intresse för Hum-Samområdet. Ett exempel är utveckling av robusta metoder för att analysera resultat från innehållsanalyser med hjälp av multi-level statistiska metoder för att bättre förstå fördelningen av meningsinnehåll i en grupp eller i ett samhälle, vilket skulle kunna bidra till viktiga forskningsresultat. Mer forskning behövs även kring hur specifika aspekter av utformningen av enkät- och intervjufrågor påverkar respondentens svar. Likaså bör forskning och utveckling kring elektroniska enkäter och andra former av elektronisk datainsamling öka. Referenser Baumeister, R. F., Vohs, K. D., & Tice, D. M. (2007). The strength model of self-control. Current Directions in Psychological Science, 16, Buehler, R., Griffin, D., & Ross, M. (2002). Inside the planning fallacy: The causes and consequences of optimistic time predictions. I T.D. Gilovich, D. Griffin, & D. Kahneman (red.), Intuitive judgment: Heuristics and biases (ss ). New York: Cambridge University Press. Hemlin, S., Allwood, C.M., & Martin, B.R. (2008). Creative Knowledge Environments. Creativity Research Journal, 20, Keys, D.J., & Schwartz, B. (2007). Leaky rationality How research on behavioral decision making challenges normative standards of rationality. Perspectives on Psychological Science, 2, Koriat, A., & Goldsmith, M. (1996). Monitoring and control processes in the strategic regulation of memory accuracy. Psychological Review, 103(3), Sandelowski, M. (2014). Unmixing mixed-methods research. Research in Nursing & Health, 37, 3-8.