Förebyggande arbete. Stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg om äldre Kattarina Bertilsson. Sjukgymnast/Projektledare

Transkript

1 Förebyggande arbete Stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg om äldre Kattarina Bertilsson Sjukgymnast/Projektledare

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida BAKGRUND 3 INLEDNINGSFAS 3-4 PILOTSTUDIEN 4 Deltagare 4 Formkontroll 5 Genomförande 5 LOKAL 6 TANKAR 6-7 UTVÄRDERING 7 DISKUSSION 7-8 BILAGEFÖRTECKNING 1. Information om Stimulansmedlen 2. Projektets arbetsgrupper 3. Inbjudan till formkontroll 4. Formulär för samtycke 5. Hälsoenkät EQ-5D 6. Protokoll för formkontroll 7. Trendbeskrivning 8. Brev till minister Maria Larsson 9. Reflektioner efter möte med minister Maria Larsson 2

3 BAKGRUND För att höja kvaliteten på insatser inom vård och omsorg för äldre har staten gett kommunerna möjlighet att söka stimulansmedel för år 2007 och 2008 (Bilaga1). Medlen som tilldelats kommunen är fördelade mellan sex olika projekt, där Förebyggande arbete är ett delprojekt. Detta delprojekt har startats av Socialförvaltningen i samarbete med Samrehab, Kultur och fritidsförvaltningen och Äldre Väst Sjuhärad. En styrgrupp med representanter från de tre förvaltningarna har bildats. Syftet med projektet förebyggande arbete är att, utifrån ett tvärprofessionellt perspektiv, erbjuda hälsopromotion till den äldre befolkningen för att i tid hindra onödig funktions-nedsättning, som till exempel skulle kunna leda till en fallolycka med höftfraktur som följd. I Marks Kommuns verksamhet finns för närvarande inget uppsökande arbete eller någon arena för hälsopromotion riktad mot äldre i samhället. Ett förebyggande arbetssätt baserat på s.k. formkontroll, en genomgång av fysisk funktion och aktivitetsnivå, kan medföra stora vinster, både hälsomässiga och ekonomiska, för såväl individ som samhälle. Syftet med projektet är att erbjuda de äldre i kommunen en möjlighet att öka medvetenheten om sin hälsa och vikten av en hälsofrämjande livsstil, att tydliggöra vinsterna med fortsatt fysisk aktivitet och synliggöra sambandet mellan låg fysisk aktivitet och ett minskat välbefinnande. INLEDNINGSFAS Projektplaneringen inleddes i oktober En arbetsgrupp bildades, bestående av Kattarina Bertilsson, projektledare och sjukgymnast vid Samrehab, Kerstin Frändin, lektor i sjukgymnastik och vetenskaplig ledare vid Äldre Väst Sjuhärad, Maria Skarnehall Lövgren, folkhälsoplanerare vid Kultur- och Fritidsnämnden, Gunvor Alexandersson, bibliotekschef vid Kultur- och Fritidsförvaltningen, Ingrid Johansson, anhörigkonsulent och Ann-Marie Lindborg, frivilligsamordnare. I ansökan står följande motivering: För att fånga upp riskpersoner i tid, innan de drabbas av onödig funktionsnedsättning som kan leda till exempelvis en fallolycka med höftfraktur som följd, vill vi skapa en plattform för hälsopromotion för den äldre delen av befolkningen i Marks Kommun. Insatser som planeras enligt ansökan: Intervjuer avseende fysisk aktivitetsnivå och aktivitetsmönster Test av kondition, muskelstyrka, gångförmåga, balans, ledrörlighet Formulering av individuella mål i samråd med respektive deltagare 3

4 Individuellt anpassad fysisk aktivitet såsom t ex bassängträning, styrketräning, balansträning, gångträning Skräddarsydda program och råd om hälsofrämjande aktiviteter. Fortlöpande uppföljning för den enskilde Kulturella och sociala aktiviteter Föreläsningar om friskfaktorer Kostanamnes och kostrådgivning Ovanstående aktiviteter genomförs i samverkan med Äldre Väst Sjuhärad Arbetsgruppen började med att söka efter lämplig lokal och sedan 1/ hyrs nu en lokal i Framnäshuset genom kommunen. En välutrustad lokal, där olika typer av träning kan erbjudas. Det är av stor betydelse att den också kan fungera som en samlingsplats för äldre med tillgång även till kulturella och sociala aktiviteter. Lokalen ligger på 2:a och 3:e plan i huset som saknar fungerande hiss. Inredning och utrustning för såväl umgängesdel som träningsdel anskaffades. Möbler skänktes från Klockaregården i Sätila, träningsmaskiner framtagna för att passa äldre personer köptes in och en musikanläggning installerades. Parallellt med detta planerades en mindre pilotstudie i syfte att prova såväl upplägg som lokal och för att få feedback från de äldre själva. För att informera om den planerade försöksverksamheten annonserades detta på Markkontakt i Markbladet. PILOTSTUDIEN Deltagare För att göra ett urval till pilotstudien användes befolkningsregistret. Deltagarna skulle vara över 75 år, bo i Kinna och i nuläget inte ha biståndsbeslutade insatser från kommunen. Vi slumpade ut var sjätte person på listan, som skrevs ut efter gatuadress. Enhetscheferna inom Hemtjänsten hjälpte till att sortera bort personer som hade biståndsbeslutade insatser från kommunen. En inbjudan med medföljande svarsformulär skickades per post till de 79 utvalda deltagarna, 40 kvinnor och 39 män (Bilaga 2). Av de inbjudna tackade 28 personer ja. Efter telefonkontakt med Kattarina Bertilsson valde fem att inte delta i formkontrollen. Orsaker: väntan på operation, tror sig inte klara det, upplever sig ha dålig kondition just nu, smärta. Deltagarna skrev under ett samtycke till deltagande, ett formulär som tagits fram i samverkan med kommunens jurist.(bilaga 3) 4

5 Formkontroll Under veckorna genomfördes formkontroll. Tester Balans: Enbensstående, gång i åtta, timed up and go (TUG) Muskelstyrka: Chair stand, handstyrka (Grippit) Gång: Maxhastighet 30meter, Gångsträcka avverkad på 6 minuter Intervju Skattning av aktivitetsnivå och aktivitetsvanor. Hälsoskattning EQ 5 D.(Bilaga 4) Frågor angående önskemål om aktiviteter och föreläsningar. Ett samtal fördes om alternativa aktiviteter som finns i kommunens olika föreningar. Resultat av testerna och svaren på frågorna noterades i ett protokoll (Bilaga 5). Information gavs om säkerhet i vardagen och om vad var och en själv kan göra för att öka sin säkerhet, som exempelvis att hålla sig i form för att bibehålla funktioner, färdigheter och olika åtgärder i hemmet för att förhindra fall. Skriften från Räddningsverket Säkerhet i vardagen lämnades ut. Genomförande Vecka 17 hölls ett informationsmöte i Framnäshuset, dit deltagarna inbjudits via telefonsamtal. Kerstin Frändin, Maria Skarnehall/Lövgren och Kattarina Bertilsson deltog och berättade om tankarna bakom projektet. Tjugo deltagare infann sig till mötet och två kvinnor från Frivilligorganisationen hjälpte till med kaffeservering. Information gavs om att lokalen nu hålls öppen för individuell träning 3 dagar/vecka och att Kattarina finns tillgänglig för att instruera, hjälpa tillrätta med träning i lokalen och tipsa om övningar. Gruppträning i form av Yoga och Qigong bedrivs vardera 1 gång/v. Mötet avslutades med ett introduktionspass i Yoga med Yogainstruktören Jennie Dahlström, där samtliga mötesdeltagare deltog. Ett brev skickades ut efter mötet där öppettider och tid för gruppträning fanns angivna. Aktiviteterna pågick tom 5 juni, då lokalen stängdes för sommaruppehåll, för att sedan starta igen i början av augusti. Under veckorna hade deltagarna möjlighet att träna individuellt samt i grupp med Yoga och Qigong. Efter sommaren har ytterligare en sjukgymnast, Britta Nordlander, kopplats till projektet. Hon bemannar lokalen under tre förmiddagar i veckan, utför Formkontroller och hjälper till att ge aktivitets- och träningstips. Kattarina jobbar vidare med att sprida information om projektet i kommunen men arbetar också i lokalen då tid finns. 5

6 Vi kommer framöver att jobba med implementering av de övriga insatserna inom projektet såsom: Kulturella och sociala aktiviteter Genom samverkan mellan biblioteket och projektet stimulera till biografbesök, biblioteksbesök, att deltaga vid föreläsningar mm. Föreläsningar om friskfaktorer Inom projektet bjuda in personer som har specialkunskap inom området, även uppmuntra deltagarna att själva föreslå innehåll i föreläsningar. Kostanamnes och kostrådgivning Samtal har förts med kommunens dietister om möjlighet till föreläsning om kostens betydelse för hälsan. På sikt koppla de som har behov av kostrådgivning till dietist. LOKAL Under våren har lobbningsarbete pågått för en annan permanent lokal. Vi har lämnat en förfrågan till Kultur och fritidsförvaltningen angående Tygrikeshallens 4:e bana. Denna står nu tom och funderingar om vad denna skulle kunna användas till i framtiden pågår. Maria Skarnehall/Lövgren och Kattarina Bertilsson deltog i februari -08 i ett möte med Kultur- och fritidsförvaltningens ledarmöter och Gustav Rotelius för att lägga fram sin förfrågan om Tygrikeshallen och beskriva Projektet Förebyggande arbete. Man framställde en önskan om en skiss på hur lokalen skulle kunna se ut för den tänkta verksamheten. En skiss ritades av Maria och Kattarina och lämnades till nämnden i slutet på februari -08. Fler alternativ till lokal ha getts men inga som vi funnit attraktiva och fungerande för den pågående verksamheten. TANKAR Samrehabs förvaltningschef Lena Ehrnlund har författat en Trendanalys för att beskriva utvecklingen i samhället med tanke på äldrevården(bilaga 6). Med den åldersutveckling som vi står inför det kommande årtiondet då kommunens invånare över 65 år kommer att öka från dagens 19 % till 23 % och befolkningen över 80 år i stort sett kommer att fördubblas under samma tid måste vi börja jobba på bred front nu. Vi måste nå ut till de äldre som inte redan är aktiva i de organisationer eller föreningar som finns i kommunen - de som inte har en plats att gå till för att umgås, aktivera sig eller fika. Att nå dessa kräver en mer riktad insats, telefonsamtal, hembesök och inbjudan till informationsträffar personligen. Vi måste samverka mellan de olika organisationerna. Kommunen, Samrehab, Primärvården, pensionärsföreningar och övriga föreningar i kommunen. 6

7 Ett förslag är att erbjuda de aktiva i Frivillig verksamheten att genomgå en Formkontroll. Då kan vi peppa dessa personer att hålla sig i trim samtidigt som de vet vad det handlar om och kan stimulera andra som de kommer i kontakt med att delta i projektet. Inom Projektet Förebyggande arbete tror vi att vi kan få till ett bra arbetssätt om vi till en början kan samarbeta med distriktssköterskorna vid deras 75 års samtal så att en sjukgymnast närvarar vid dessa möten och pratar om vikten av att bibehålla kondition och funktionsförmåga. Detta för att må bättre, klara sig självständigt längre samt minska risken för fall och skador. Att vi här också kan erbjuda möjligheten att göra en Formkontroll i vår lokal i Framnäshuset är avgörande för att kunna fånga upp s.k. riskpersoner i tid och kunna erbjuda individuellt anpassad träning och råd. En kontinuerlig uppföljning av testerna bör göras, så att träningen kan stegras i takt med förbättring. Formkontrollen skulle även kunna göras av en sjukgymnast på andra ställen i kommunen, genom att åka ut och ha en mottagning i lämplig lokal på de olika orterna såsom t.ex. de lokaler som Anhörigstöd nyttjar. Att samarbeta med Kultur och fritidsförvaltningen med deras koncept Hälsan - Hälsar på är en annan möjlighet. UTVÄRDERING Med stöd av vetenskaplig ledare vid ÄldreVäst Sjuhärad kommer en utvärdering av projektet att genomföras på följande sätt: A. En randomiserad studie där deltagare, 70+, jämförs med en kontrollgrupp och följs över tid avseende aktivitetsnivå, livskvalitet, fysisk prestation och konsumtion av hemtjänst och sjukvård. Forskningsprogram skrivs och etisk ansökan kommer att göras. B. Djupintervjuer med fokus på deltagarnas upplevelse av formkontrollen och erbjudna aktiviteter. DISKUSSION Vi har nu kommit igång med det spännande arbetsområdet att jobba för att främja hälsan för de äldre i kommunen. Vi märker för varje dag som går att mycket behöver göras, man blir lätt otålig och tycker att inget händer. Detta är ett arbete som måste få ta tid att arbeta fram formen på. Att få till det ultimata arbetssättet kommer att ta tid och måste så få göra. Det är viktigt att vi kommer ut med vår kunskap och att vi jobbar på en bred front. Jag har föreslagit till mina deltagare i Formkontrollen att de får bli ambassadörer för projektet, locka med sig de som sitter hemma och inget tar sig för. En önskan är att samtliga politiker tar till sig det som Healthy Ageing, ett europeiskt projekt, kommit fram till om framtidens satsning på de äldre i samhället (här kallas man äldre om man är över 50 år!) Att följa dessa rekommendationer skulle gör att man kom en god bit på väg mot en - God hälsa hela livet och följer väl Marks Kommun linje Det goda Livet! Ett steg på vägen är att permanenta Projektet Förebyggande Arbete som vi vill namnge till SENIOR I FORM. 7

8 Sjukgymnasternas fackförbund LSR lobbar för fler sjukgymnaster inom äldrevården, detta för att kunna påverka de äldres hälsa. Förbundet skrev ett uppvaktande brev till äldre och folkhälsoministern Maria Larsson (Bilaga 7) som utmynnade i ett möte med henne, förbundsordförande Anna Hertting, Kerstin Frändin och kollegan Elisabeth Rydwik. Anna har nedtecknat några reflektioner utifrån mötet (Bilaga 8) där hon bland annat skriver Vi vill nu samla alla goda krafter som kan visa att sjukgymnasterna gör skillnad i kommunerna vad gäller äldres hälsa. Varje år dör ca 500 personer i Sverige i trafikolyckor, här läggs oerhört mycket pengar och arbete ner på att minska denna siffra vilket vi naturligtvis tycker är bra. Att det varje år dör minst 1500 personer som en direkt följd av en fallolycka är inte lika känt och inte heller satsas det samma pengar och arbete på att försöka minska denna siffra. Mycket görs men ännu mer behövs, detta med tanke på att det till 90 % är de över 65 år och framför allt de över 80 år som dör till följd av fall och denna del av befolkningen kommer att öka rejält de kommande åren. 8

9 Bilaga 1 Stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg om äldre för år 2007 och 2008 Bakgrund Marks kommun, Socialförvaltningen har ansökt och tilldelats om statliga stimulansmedel, en av regeringens satsningar för att höja kvaliteten inom omsorgen om äldre kvinnor och män. Medlen är fördelade inom sex olika projekt som berör områdena; Rehabilitering Kost och mathållning Demensvård Läkemedelshantering Det sociala innehållet Förebyggande arbete Delprojekten drivs av projektledare från några av kommunens olika förvaltningar; Rehabilitering Kristina Süvari, Samrehab Kost och mathållning Maria Lagergren/Charlotte HanssonTeknik/Service Demensvård Margaretha Elovsson Socialförvaltningen Läkemedelshantering Erika Agnarsson Socialförvaltningen Det sociala innehållet Britt Nilsson Socialförvaltningen Förebyggande arbete Kattarina Bertilsson Samrehab Syfte Regeringen bedömer att kvaliteten i vården och omsorgen för äldre kvinnor och män behöver höjas. Åtgärder behöver vidtas för att äldre kvinnor och män och deras anhöriga ska känna trygghet. Marks kommun arbetar genomgående med att förbättra och utveckla sina verksamheter och i dessa projekt fokuseras några av områdena. Socialförvaltningen med berörda förvaltningar driver projekt där intresset av att öka kompetensen för personalen inom områden som rehabilitering, kost/nutrition, läkemedelskännedom och demensvård sätts i fokus. Ett annat av projekten syftar till att öka den sociala aktiviteten bland kommunens äldre invånare. I dag är mycket av det sociala innehållet förlagt till centralorterna och därmed är det inte självklart att ytterområdena i Marks kommun deltar i de aktiviteter som erbjuds. 9

10 Bilaga 1 Parallellt med ovan nämnda projekt startar socialförvaltningen tillsammans med samrehab och Äldre Väst upp ett förebyggande arbete. Att erbjuda hälsopromotion, tvärvetenskapligt, kan bl.a. förebygga fallolyckor och medför att behovet av sociala insatser skjuts på framtiden. Projektet inleds med en pilotstudie och förväntas mynna ut i en permanent verksamhet. Anna Ryberg Administrativ projektledare 10

11 Bilaga 2 Projektets Styrgrupp Ulla-Britt Martinsson Verksamhetschef Socialförvaltningen Gunilla Arvidsson Medicinsk ansvarig sjuksköterska Socialförvaltningen Margareta Karlsson Rehabchef Samrehabförvaltningen Pia Karlsson Kultur och Fritidschef Kultur och Fritidsförvaltningen Ingrid Stenbom Personalsekreterare Socialförvaltningen Huvudprojektledare Anna Ryberg/ Henrik Carlsson Projektets Arbetsgrupp Kattarina Bertilsson, sjukgymnast/projektledare Samrehabförvaltningen Kerstin Frändin, lektor i sjukgymnastik och vetenskaplig ledare vid Äldre Väst Sjuhärad Maria Skarnehall/Lövgren, metodutvecklare vid Kultur och Fritidsförvaltningen Gunvor Alexandersson, bibliotekschef vid Kultur och Fritidsförvaltningen Ingrid Johansson, anhörigkonsulent, Anhörigstöd/Frivilligorganisationen Socialförvaltningen Ann-Marie Lindborg, frivilligsamordnare, Anhörigstöd/Frivilligorganisationen Socialförvaltningen 11

12 Bilaga 3 12

13 Bilaga 4 FORMKONTROLL - information och samtycke Marks Kommun har av Socialstyrelsen fått pengar för ett utökat arbete med äldrefrågor i samhället och ett av de projekt som nu dragits igång syftar till att vidmakthålla en god hälsa äldre dagar. I ett inledningsskede görs en s.k. pilotstudie för att få möjlighet till återkoppling från deltagarna avseende kartläggningen av deras fysiska form och aktivitetsnivå, lokal, träningsredskap, erbjudna aktiviteter och liknande. Målgruppen är personer över 75 år. Undertecknad ger sitt samtycke till att delta i ovan nämnda studie och är informerad om: Projektets syfte och uppläggning Att deltagandet i studien är frivilligt och att det när som helst kan avbrytas Att uppgifter som lämnas är konfidentiella och inte kommer att användas för annat syfte än nämnda studie Att deltagande ledare förbinder sig att skriva under det avtal som gäller tystnadsplikt i de kommunala förvaltningarna Undertecknad ger sitt samtycke till att personuppgifter behandlas i enlighet med personuppgiftslagen För att kunna genomföra studien och sammanställa resultatet behöver Socialnämnden i Marks kommun behandla uppgifter elektroniskt. Uppgifterna behandlas enligt de regler som finns i personuppgiftslagen (1998:204). Deltagare i studien har rätt att få information från Socialnämnden, Marks kommun, Kinna, som är personuppgiftsansvarig, om behandlingen av de personuppgifter som rör honom/henne. Deltagare i studien har också rätt att hos Socialnämnden begära rättelse av felaktiga personuppgifter. Datum.. Deltagarens namnteckning Namnförtydligande Kattarina Bertilsson Projektledare, leg sjukgymnast Marks kommun Samrehabförvaltningen Besöksadress: Krukmakaregatan 2, Skene Postadress: Kinna Telefon direkt: Fax: E-post: kattarina.bertilsson@mark.se 13

14 Bilaga 5 Hälsoenkät Svensk version (Swedish version) 14

15 Bilaga 5 Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp (så här ), vilket påstående som bäst beskriver Ditt hälsotillstånd i dag. Rörlighet Jag går utan svårigheter Jag kan gå men med viss svårighet Jag är sängliggande Hygien Jag behöver ingen hjälp med min dagliga hygien, mat eller påklädning Jag har vissa problem att tvätta eller klä mig själv Jag kan inte tvätta eller klä mig själv Huvudsakliga aktiviteter (t ex arbete, studier, hushållssysslor, familje- och fritidsaktiviteter) Jag klarar av mina huvudsakliga aktiviteter Jag har vissa problem med att klara av mina huvudsakliga aktiviteter Jag klarar inte av mina huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Jag har varken smärtor eller besvär Jag har måttliga smärtor eller besvär Jag har svåra smärtor eller besvär Oro/nedstämdhet Jag är inte orolig eller nedstämd Jag är orolig eller nedstämd i viss utsträckning Jag är i högsta grad orolig eller nedstämd 15

16 Bilaga 5 Till hjälp för att avgöra hur bra eller dåligt ett hälsotillstånd är, finns den termometer-liknande skalan till höger. På denna har Ditt bästa tänkbara hälsotillstånd markerats med 100 och Ditt sämsta tänkbara hälsotillstånd med 0. Vi vill att Du på denna skala markerar hur bra eller dåligt Ditt hälsotillstånd är, som Du själv bedömer det. Gör detta genom att dra en linje från nedanstående ruta till den punkt på skalan som markerar hur bra eller dåligt Ditt nuvarande hälsotillstånd är. Bästa tänkbara tillstånd Ditt nuvarande hälsotillstånd Sämsta tänkbara tillstånd 16

17 Bilaga 6 Formkontroll Namn Födelseår Adress Telefon Datum Funktionstester Kommentar Enbent stående Vä Hö TUG Tid Balanstest 8:an Tid Felsteg Chair-stand-test 30s Antal 30 meter gång Tid 6 min gång Meter Grippit 1:a försöket Hö Vä 2:a försöket Hö Vä 3:e försöket Hö Vä Bilaga 6 17

18 AKTIVITETSSKALA inkl. HUSHÅLLSAKTIVITETER Hur aktiv uppskattar Du att Du har varit under det senaste sommarhalvåret? 1. Knappast något alls. 2. Mestadels stillasittande, ibland någon promenad, lättare trädgårdsarbete eller liknande, ibland lätt hushållsarbete, såsom uppvärmning av mat, damning och undanplockning. Har dock inte huvudansvaret för detta. 3. Lättare fysisk ansträngning omkring 2-4 timmar per vecka, t.ex. promenader, fiske, dans, ordinärt trädgårdsarbete etc. Även promenader till och från affärer flera gånger per vecka. Har huvudansvaret för lätt hushållsarbete, såsom matlagning, damning, undanplockning och bäddning och / eller hjälper till vid veckostädning. 4. Mer ansträngande motion 1-2 timmar per vecka, t.ex. motionslöpning, simning, motionsgymnastik, tyngre trädgårdsarbete, byggarbete eller lättare fysisk aktivitet mer än 4 timmar per vecka. Sköter allt hushållsarbete själv, lättare såväl som tyngre. Veckostädar med dammsugning, golvtorkning och fönsterputsning. 5. Mer ansträngande motion minst 3 timmar per vecka, t.ex. tennis, simning, motionslöpning etc. 6. Hård träning regelbundet och flera gånger i veckan, där den fysiska ansträngningen är stor, t.ex. löpning, skidåkning. Hur aktiv uppskattar Du att Du har varit under det senaste vinterhalvåret? (kodas som ovan) Referenser: Mattiasson-Nilo I, Sonn U, Johannesson K, Gosman-Hedström G, Persson GB, Grimby G. Domestic activities in elderly women and men. Aging 1990; 2: S Frändin K, Grimby G. Assessment of physical activity, fitness and performance in 76-year-olds. Scand J Med Sci Sports 1994; 4: Bilaga 6 18

19 Fysisk aktivitet Promenerar du dagligen(promenad till affären inräknas)? 1. Ja 2. Nej Om du inte promenerar dagligen, hur många dagar i veckan går du i så fall? dagar dagar 3. Nästan dagligen 4. Nästan aldrig 5. Aldrig Hur lång tid brukar promenaden att ta? min min min timmar 5. Mer än 2 timmar 6. Frågor. Deltar du nu i någon gruppaktivitet, i så fall vad? Om du fick önska någon aktivitet att delta i som du nu inte gör, vad? Finns det något du skulle vilja lyssna på i föredragsform, gällande t ex hälsa? Bilaga 7 19

20 Trendbeskrivning Nämnd/bolag Samrehab Mark-Svenljunga Trend Fler äldre med förändrade livsmönster ställer nya krav på samhället. Beskrivning Den äldre befolkningen är friskare högt upp i åren. Det innebär goda möjligheter till självständighet men också krav på delaktighet, hälsa och aktivt liv. Eftersom de äldre blir fler ökar samtidigt behovet av samhällsstöd, särskilt under de sista levnadsåren. Exempel Operationer och andra behandlingar utförs på allt äldre. Fler bor kvar hemma i ordinärt boende med stora vårdbehov. Allt fler är ensamboende utan möjlighet till hjälp av nära släktingar. Mottrender Elderism och ålderssegregation. Bilaga 7 20

21 Drivkrafter och/eller aktörer Ökande behov otillräckliga resurser. 40-talisterna närmar sig pensionsåldern. Nya familjekonstellationer. Geografisk rörlighet. Framtid för trenden (säker eller osäker utveckling etc.) Säker Konsekvenser för Samrehab Större behov av specialiserade rehabiliteringsinsatser i hemmet. Ökande behov av avancerade hjälpmedel. Fler bedömningar för bostadsanpassning och samverkan med bostadsbolagen. Ökat behov och efterfrågan på förebyggande insatser och rehabilitering för äldre vid våra mottagningar. 21

22 Trendbeskrivning Bilaga 7 Nämnd/bolag Samrehab Mark-Svenljunga Trend Ökat fokus på hälsa och livsstilsfrågor Beskrivning Hälsa är inte bara liktydigt med frånvaro av sjukdom utan kan i stället förenklat definieras som ett socialt, psykiskt och fysiskt välbefinnande. Den ökande ohälsan hänger på flera sätt samman med tillitsbrist, dvs vacklande tro på välfärdssamhället och grundtryggheten, men även med livsstilsförändringar. Frågan om hur ohälsa kan förebyggas och hälsa kan främjas engagerar fler och fler individer, professioner och verksamheter, såväl offentliga som privata. Exempel Utveckling av FAR (fysisk aktivitet på recept). Hälsoråd. Många äldre tränar aktivt. Frivilligarbete för aktivering inom äldreomsorg. Kom-i-form - inslag i media. Satsning på SPA-verksamhet. Önskemål från brukare och medborgare om att införa alternativa behandlingsmetoder/komplementär medicin 22

23 Bilaga 7 Mottrender Drogkulturer. Ökande tempo i arbetslivet och vardagen med bl a IT-stress. Mer stillasittande vid datorer. Mindre tid för social samvaro. Snabbmaten. Drivkrafter och/eller aktörer Kommuner och landsting, bl a utifrån ökade samhällskostnader för ohälsa. Arbetsgivare. Fackliga företrädare. Föreningar. Ökad kunskap och medvetenhet om samband mellan hälsa och ohälsa. Marknaden. Framtid för trenden (säker eller osäker utveckling etc.) Säker Konsekvenser för Samrehab Nya patient/brukargrupper med nya behov. Det kommer att krävas ny kunskap och nya behandlingsmetoder, fortfarande utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Utveckling av nya samverkansformer med nya samarbetspartners. Den enskildes eget ansvar i tydliggöras. 23

24 Bilaga 8 Uppvaktning Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson Socialdepartementet Ett hälsofrämjande och tryggt åldrande Sjukgymnastförbundet har under lång tid verkat för en mer positiv syn på åldrandet och om värdet, även samhällsekonomiskt, av att ta tillvara äldres resurser. Vår utgångspunkt för äldres hälsa är att sjukgymnaster kan bidra till att få fler självständiga och i samhället delaktiga äldre. För det krävs en förändrad syn på åldrandet som en ofrånkomlig och obestridlig förlust av funktionsförmåga. Den många gånger uppgivna synen på åldrandet har lett till ett kompensationstänkande, dvs. den äldres oförmåga möts med olika typer av bistånd. Följden blir att förloppet att mista förmågor påskyndas, liksom tilltron till att rå sig själv. Vi förordar betydligt mer av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder så att äldre i det längsta kan behålla sin autonomi. Den är grundläggande för mänsklig värdighet. Sverige har en framskjuten position när det gäller forskning om åldrandet och därtill hörande sjukdomar och skador. Sjukgymnaster tillhör de ledande inom svensk äldreforskning. Nya forskningsrön om äldres träningsbarhet har dock svårt att få genomslag i den vardag som omger den äldre. Sjukgymnasterna är få och de har svårt att få gehör för en mer förebyggande inriktning av arbetet. I enbart 37 av landets 290 kommuner finns en s.k. MAR- tjänst (Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering som innehas av sjukgymnast eller arbetsterapeut). Vi vet idag att den vardagsrehabilitering som erbjuds äldre varken är tillräckligt systematisk eller intensiv för att nå önskad effekt. Idag vet vi att ett aktivt liv förebygger både fallolyckor och många av våra vanligaste folksjukdomar. Dessutom bromsas onödig funktionsnedsättning. Vi vet också att det aldrig är för sent att börja träna för att behålla såväl den mentala som fysiska förmågan. Faktum är att potentialen för hälsovinster är allra störst bland äldre personer. Ändå omsätts inte kunskapen i praktisk politik. De få sjukgymnaster som finns i den primärkommunala verksamheten har med andra ord svårt att ensamma driva igenom att ny forskning ska påverka kommunens verksamhet. En verksamhet som i stor utsträckning präglas av ett förhållningssätt som följer av socialtjänstlagen. Att bistå de äldre med ett ökat inslag av aktivt förebyggande och rehabiliterande insatser får därför inte tillräckligt genomslag. Vi vill gärna träffa Dig för att diskutera hur svensk äldreomsorg kan utvecklas till att mobilisera den äldres förmågor till ett aktivare, självständigare och värdigare liv. Anna Hertting, ordförande, Sjukgymnastförbundet Bilaga 9 24

25 Reflektioner, Anna Hertting Träff med Maria Larsson Fem månader efter vårt uppvaktande brev fick LSR ett givande samtal med äldreministern på 40 minuter. Delegationen bestod av kollegerna Kerstin Frändin och Elisabeth Rydwik (se fysioterapi nr 6/ sidan 24-25) och jag. Att fysisk aktivitet är avgörande för god funktion på äldre dar verkade vara väl känt för ministern, men inte sjukgymnasters potential i arbetet med hälsopromotion, d v s vår unika kompetens när det gäller att t e x fånga upp riskpersoner i tid och skräddarsy råd och träningsprogram. Vidden av vad sjukgymnaster kan åstadkomma för gruppen sköra och sjuka äldre verkade också vara nytt för henne. Där behoven är störst, finns emellertid flest hinder. Ska sjukgymnaster bidra med sin kompetens i aktiv rehabilitering av äldre, bör regeringens stimulansmedel gå till välplanerade utvecklingsprojekt som är förankrade i den kunskap som finns idag. Det betonade Kerstin och Elisabeth starkt. Vi talade således om hur svensk äldreomsorg bör utvecklas för att vi ska kunna mobilisera äldres förmågor till att leva ett både självständigare och aktivare liv. Vi berättade också om vår explosionsartade kunskapsutveckling och att detta särskilt gäller för äldreforskning! Kunskapen finns. Den stora utmaningen är att våra kunskaper för det första ska föras ut i kommunerna och för det andra tillämpas i verksamheterna. Dessutom måste Hälso- och sjukvårdslagen understödja sjukgymnastens rehabinsatser. Vi hade med oss ett förslag på ändring av paragraf 24 i HSL som anger vilka som ska ansvara för rehabinsatser inom kommunerna. Vi menade att ordalydelsen måste ändras så att det blir tydligt att sjukgymnaster eller arbetsterapeuter ska fullgöra uppgifterna inom området rehabilitering. Ändringen skulle förpliktiga kommunerna till att få tillstånd fler MAR- tjänster. En sådan positionering gynnar vårt mandat att verka för hälsofrämjande insatser och aktiv rehabilitering för äldre. Vi vet redan idag att i de kommuner som det finns MARar bedrivs en betydligt aktivare rehabilitering. Maria Larsson kunde så klart inte ta ställning till vårt förslag i stunden. Hon uppmuntrade däremot er på fältet att på bred front lobba för att våra kunskaper ska komma till användning. Hon välkomnade sjukgymnaster att aktivt delta i ansökningar av stimulansmedel till olika utvecklingsprojekt/förbättringsarbeten: både inom kåren och tillsammans med andra yrkesgrupper. Hon poängterade också att sjukgymnaster skulle spana efter pågående projekt och se till att bidra med sina kunskaper. Våra politiker måste förstå att omsorgskostnaderna kommer att öka lavinartat om vi inte lyckas förbättra hälsan hos äldre. En prognos säger att kostnaderna kan fördubblas till år Chefer och biståndsbedömare behöver också ökade rehabkunskaper. Därtill behöver baspersonalen ökad förståelse för betydelsen av såväl aktiv hälsopromotion som sjukdomsprevention och rehabilitering. Hela FYSS -budskapet behöver föras ut på bred front. Det är ett gigantiskt jobb och som kår behöver vi bli många fler samt positionera oss som MARar och chefer Under hösten ska LSR verka för att det skrivs en rad motioner om behovet av ökad fysisk aktivitet och aktiv anpassad rehabilitering för målgruppen äldre. Med tanke på ministerns uppmaning till lobbying på bred front skulle LSR centralt vilja samla en grupp sjukgymnaster från geriatriska sektioner, MAR- nätverket och äldrenätverket till en rundabordskonferens där vi tillsammans lägger upp strategier för hur vi på bästa sätt kan verka för äldres hälsa i kommunerna samt positionera sjukgymnastprofessionen. Tillsammans behöver vi göra en problem- och resursinventering. Härtill återkommer vi under september månad! Maria Larsson avslutade vårt möte med orden: Ni är verkligen ett aktivt förbund! Som språkrör kändes det verkligen roligt att kunna förmedla allt som vi sjukgymnaster gör för att stärka äldres hälsa. Ser fram emot kommande samarbete! Vänligen, Anna Hertting, förbundsordförande LSR 25