Glj SJÖFARTSVERKET 1-Jandläggare, direkuelefon

Transkript

1 cjlt Glj SJÖFARTSVERKET 1-Jandläggare, direkuelefon Datum Ert datum Vår beteckning Er beteckning N I)TR Näringsdepartementet STOCKHOLM Delrapport om uppdrag att tillkalla en särskild om rekrytering av personal till sjöfartssektorn expertgrupp Regeringen har gett Sjöfartsverket i uppdrag att tillkalla en särskild expertgrupp med uppgiften att verka för ökad rekrytering till sjöfartssektorn. 1 uppdraget ingår att Sjöfartsverket senast den 15 april 2009 till Näringsdepartementet ska lämna en rapport med förslag på en handlingsplan och inriktning för expertgruppens fortsatta arbete. Sj öfartsverket lämnar härmed sin rapport. 1 handläggningen av detta ärende, som har beslutats av generaldirektören Jan-Olof Selén, har deltagit chefen för Sjöfart och Samhälle Tage Edvardsson, chefen för Transportpolitiska enheten Magnus Sundström samt projektiedaren Alf Brodin, den senare föredragande. Alf B 9din I:\SoS Genlensaiu_AKTUELUO4_Sjöf,rts. och tnnspor(poii;ik\rekry(erjngsuppdrag\mjssjyd~x Posladress Besöksadress Telefon Telefax E-post NORRKÖPING Slousgatan info@sliipadin.se

2 UPPDRAGET ATT TILLKALLA EN SÄRSKILD EXPERTGRUPP OM REKRYTERING AV PERSONAL TILL SJÖFARTSSEKTORN DELRAPPORT MED HANDLINGSPLAN FÖR DET FORTSATTA ARBETET

3 Norrköping Tel: Fax:

4 UPPDRAGET ATT TILLKALLA EN SÄRSKILD EXPERTGRUPP OM REKRYTERING AV PERSONAL TILL SJÖFARTSSEKTORN Datum: Vår beteckning: Norrköping Tel: Fax:

5 Uppdraget I oktober 2008 gav regeringen Sjöfartsverket i uppdrag att tillkalla en särskild expertgrupp med uppgiften att verka för ökad rekrytering till sjöfartssektorn. Den brett sammansatta expertgruppen skulle tillsammans med Sjöfartsverket se över hur sektorns möjligheter att rekrytera personal kan förbättras. Det förväntade resultatet av expertgruppens arbete ska vara en handlingsplan för hur sektorns både statens och näringens behov av sjöfartskunnig arbetskraft ska tillgodoses i ett längre perspektiv. Ett förslag på handlingsplan och inriktning på det fortsatta arbetet ska lämnas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 15 april Uppdragets slutrapport med en handlingsplan och förslag på genomförande respektive finansiering ska lämnas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast 31 mars Bakgrund Generellt har sjöfartssektorn över de senaste decennierna inte haft någon stark och slående image, även om utvecklingen pekat uppåt sedan sekelskiftet. Kring detta finns det inom sektorn en relativt spridd medvetenhet. Samtidigt finns det också en förhoppning om att bredare gemensamma satsningar borde kunna förändra detta till det bättre. Sektorn har stor betydelse för samhället, men få är medvetna om detta. Det är inte heller känt vilka utbildningar, yrkesområden och karriärvägar som finns inom sjöfartssektorn. Branschen har haft svårt att rekrytera kvalificerad personal trots att det ser ut att finnas ett växande behov under de närmaste åren. Trots att mediebilden ofta varit negativ, med fokus på olyckor, pirater, oljeutsläpp och särkrav för arbetsgivare, gör sektorn stor samhällsnytta och erbjuder ett miljövänligt sätt att transportera. Den svenska sjöfartssektorn är både seriös och ansvarstagande samtidigt som Sverige återfinns bland de högst rankade länderna i världen när det gäller sjösäkerhet. Branschen kan erbjuda spännande yrkesinriktningar och karriärval där man arbetar med ett brett internationellt kontaktnät och har goda framtidsutsikter. Idag saknas dock en samlad kommunikation för att föra ut dessa fakta och locka fler att söka sig en maritim framtid. Det står samtidigt klart att det väntar stora pensionsavgångar inom de närmaste åren inom sektorn och för att kunna fylla dessa luckor måste det ske en breddad rekrytering. Sid 1

6 Definition av sjöfartssektorn När man talar om sjöfartssektorn tänker många på den del av näringen som handlar om fartyg och att arbeta till sjöss. Ofta faller sig detta naturligt och utgör spontant något som är lätt att definiera. Själva sjöfarten kommer på så vis att ofta utgöra centrum för samtalet. Samtidigt skriver EU i sin maritima strategi för 2009 till 2018 att ungefär 70 % av alla sjöfartsrelaterade jobb är kunskapsintensiva, högkvalificerade arbeten på land. Också inom Expertgruppen har det visat sig finnas en paljett av åsikter kring vad som utgör, vad som ingår i, eller vad som inte utgör eller inte ingår i det som här benämns sjöfartssektorn. För fortsättningen kan det vara av vikt att ha en definition av detta centrala begrepp. Gruppen behöver kunna tala om samma sak och tydligt kunna kommunicera vad som ska ingå och varför. Hur begrepp såsom sjöfart, sjöfartsnäringen, sjöfartsbranschen, sjöfartsklustret och sjöfartssektorn förhåller sig till EU-begreppet maritim sektor, kan kanske inte definieras i detalj, men bör göras något entydigare än idag. Att dra en skarp gräns mellan sjöfartssektorn och angränsande verksamheter har således inte visat sig helt lätt. Expertgruppen har dock valt att tolka begreppet sjöfartssektorn brett. Anledningen till att en vidare definition har valts är för att kunna gå vidare på bred front inom rekryteringen. Expertgruppen ser att en trolig förutsättning för att idag och i framtiden kunna rekrytera till sjöyrken är att ungdomarna redan från början görs medvetna om de många landbaserade karriärvägar och spännande utmaningar som finns. Detta bygger på att man också inkluderar den verksamhet som bedrivs bland företag och organisationer som har direkt eller indirekt anknytning till sjöfart och fartyg. Genomförda aktiviteter inom uppdraget I december skickades en inbjudan ut till drygt 50 olika organisationer med erbjudande om att delta i ett inledande möte för en expertgrupp. Drygt 30 personer samlades i januari i ett möte med Sjöfartsverkets generaldirektör som mötesordförande. Inledningsvis presenterades dagens bild av rekryteringsläget av skola, näringsliv och Arbetsförmedlingen. Därefter arbetade gruppen med att definiera problemområden i syfte att skapa en gemensam och heltäckande bild. De underlag som producerades och den diskussion som hölls sammanfattades därefter av verkets representanter. Detta ganska buskiga material av åsikter som Sid 2

7 hade framförts på olika sätt, ansades sedan genom en gruppering i tre skilda teman 1. Det kändes här angeläget att säkerställa att denna gruppering i tre temagrupper hade god knytning till den allmänna bilden inom sektorn, och föreföll rimlig hos deltagarna från mötet. Därför genomfördes också ett extra beredningsmöte i en mindre grupp som kom att ha vissa åsikter kring vad som presenterades. Gruppen, som inkluderar de tre utsedda koordinatörerna, kom dock i huvudsak att sanktionera det underlag som förevisades. Sammanfattandet av de åsikter som hade vädrats vid första mötet i tre arbetsteman gjordes för att detta föreföll vara en rimlig fördelning av den mångfald av punkter som Expertgruppen önskade gå vidare med. Det andra mötet med Expertgruppen hölls i mars i Göteborg med 29 närvarande representanter. För att ta lärdom av hur andra branscher arbetar med rekryteringsfrågor höll också en inbjuden representant från Skogsindustrierna en presentation av deras breda och nu sedan tio år pågående rekryteringskampanj. En kampanj som kommit att visa på vikten av att de aktiviteter som bedrivs pågår oförtrutet i såväl låg- som högkonjunktur. Det var också under mötet i Göteborg som det visade sig problematiskt att det egentligen inte finns någon allmänt accepterad definition av vad som utgör sjöfartssektorn. Det rådde dock en enighet kring att det fortsatta arbetet kan fokusera på tre teman vilka redovisas kort här och ytterligare i detalj i bilagan. Tema 1: Attityder Under detta tema ska belysas närmare behovet av allmän samhällsinformation om hur den moderna sjöfarten ser ut. En information som bedöms behöva nå ut brett, också till olika myndigheter, för att öka förståelsen för sjömansyrket och sjöfarten. Det är viktigt att kommunicerar en mer positiv bild för framtiden. En modern och ung image som levar upp till budskapen om att branschen gärna anställer fler kvinnor och personer med varierande bakgrund såväl till sjöss som iland. Tema 2: Regelanpassning Inom detta tema ska en genomgång ske för att fastställa om det kan finnas möjlighet att anpassa olika delar av regelverket till att vara bättre anpassat till 1 Även de som var inbjudna, men som inte hade tillfälle att närvara vid detta och det kommande mötet, erbjöds tillfälle att istället skicka kommentar kring viktigare punkter som de önskade få med i de sammanfattningar som har gjorts. Sid 3

8 sektorns specifika krav. Detta gäller då såväl nationellt som internationellt regelverk, där det senare kan göra att möjligheterna till att genomföra förändringar kan visa sig begränsade. De områden som kommer att beröras är sådant som arbetstider, olika nivåer och grunder för behörigheter samt flera faktorer som faller inom ramen för arbetsmiljön. Tema 3: Utbildning Utbildningssidan intar en central roll för att kunna täcka sektorns behov av kvalificerad arbetskraft. Det är en viktig fråga att noga kartlägga hur de olika utbildningsvägarna ser ut idag, men också det behov av utbildning som finns för framtiden. Det finns i nuläget ett stort antal utbildningsvägar som i tillägg till högskolorna ger en yrkesanpassad utbildning för elever med olika utbildningsbakgrund. Möjligheten att fullgöra de krav på behörighetsgrundande praktik som ställs på olika nivåer är också en fråga som kommer att belysas. Relaterade aktiviteter i Sverige och närområdet Sedan detta uppdrag gavs till Sjöfartsverket har även EU beviljat medel till ett Interreg-projekt kallat EfficienSea med deltagande från i stort sett alla länder runt Östersjön och Norge. Inom ramen för EfficienSea har Sjöfartsverket ansvar för vad som där kallas Work Package 3, och som benämnts The Competence and Recruitment Challenge. Mellan rekryteringsuppdraget och EfficienSea sker det viss samverkan och synergier har identifierats. Den första fasen av EfficienSea WP3 består av en nulägesanalys med kartläggning av maritim utbildning på högre nivå i alla deltagande länder, en inventering av rekryteringsbehovet samt en kartläggning av pågående och genomförda rekryteringskampanjer. Detta resultat kommer att förmedlas till Expertgruppen i juni Under 2010 kommer projektet att starta ett internationellt maritimt traineeprogram samt en marknadsföringskampanj. Arbetet sker i nära samverkan med representanter från nationella maritima kluster, vilket i Sverige är Expertgruppen. I januari 2009 presenterade EU-kommissionen den nya maritima transportstrategin för tiden Ett avsnitt i strategin handlar om Human Resources, Seamanship and Maritime know-how. Det visar sig att de viktigaste punkterna som tas upp av kommissionen tydligt är i linje med vad som utgör skälet för Rektryteringsuppdraget. Det man mest betonar utgör också sådant som har betonats av deltagarna inom Expertgruppen. Det övergripande målet för strategin är att behålla storleken på sektorn, så att dess kritiska massa av anställda, som gör sektorn fortsatt konkurrenskraftig i världen, inte riskeras. När det gäller de direkta åtgärderna så anges en strävan mot: Förbättrad image för sjöfartssektorn och karriärer till sjöss, underlättad arbetskraftsmobilitet inom den marina sektorn i Europa och uppmuntra till att använda de bästa metoderna Sid 4

9 för marknadsföring och rekryteringskampanjer 2. I övrigt betonas att det är viktigt att man kan se livslånga karriärvägar inom klustret, med betoning på avancerade färdigheter, men också att möjligheterna till utvecklig ska erbjudas alla typer av personal. I linjer med detta följer, enligt Kommissionen, att utbildningsinstitutioner med sjöfartsanknytning inom EU måste ges möjligheter att utöka sitt samarbete för att kunna höja sjömännens kompetensnivå i takt med tidens krav. Detta skulle kunna ske genom att skapa nya högre utbildningsnivåer vilket också kan vara förbi STCW-konventionens krav. Ett samarbete mellan institutioner inom EU som även bör materialiseras på studentnivån genom att man, på likande sätt som inom Erasmus-utbytet inom övriga delar av universitetsvärlden, kan ha ett studentutbyte också mellan sjöfartshögskolor. Det fortsatta arbetet Som ett viktigt moment under det möte som hölls i Göteborg ingick att förmå så många av deltagarna som möjligt att anmäla sig för att delta i det fortsatta arbetet. Till de tre teman som slutligt antogs kom också ett antal av de olika deltagarna att skriva upp sig för att delta i det fortsatta arbetet. I de flesta fall kom representanter att ange ett intresse för de avsnitt där man huvudsakligen är verksamma, medan några av de större aktörerna har namngivit deltagare till alla tre temagrupperna. De tre teman som redovisats, med sina respektive underpunkter, kommer att vara den huvudsakliga inriktningen för arbetet i de tre temagrupper som nu konstituerats. Det som listas för varje grupp måste samtidigt ses som en viljeinriktning för fortsättningen. Detta eftersom varje temagrupp under det fortsatta arbetet kommer vara fri att göra avvägningar kring både inriktningen och omfattningen på arbetet, på det sätt man gemensamt finner lämpligt. Sett till det antal punkter som har kommit upp under till exempel Tema 3 Regelanpassning, så är det knappast rimligt att en arbetsgrupp av frivilliga ska kunna gå till botten med, och kunna redovisa färdiga förslag kring, fler än de 21 olika punkter som redovisas i bilaga 2. I varje temagrupp finns en från Sjöfartsverket fristående koordinator utsedd. Denne kommer att vara kontaktperson inom gruppen och gentemot Sjöfartsverket, men också sammanställa det arbete som utförs. 2 Fritt översatt av handläggaren. Även här återkommer problematiken med hur brett image of shipping skall tolkas (se också punkten Definition av sjöfartssektorn). I konsekvens med titeln på uppdraget och hur Expertgruppen valt att tolka uppdraget har begreppet sjöfartssektorn använts som översättning. Sid 5

10 Fortsatt resursbehov De temagrupper som nu har bildats kommer att i olika grad kräva personella resurser samt vissa mindre kostnader för möten. Denna del förväntas inte utgöra något större hinder för det fortsatta arbetet, även om den rådande konjunkturen delvis kan förväntas påverkar motivationen att arbeta med rekrytering. Det intresse som har visats hittills från sektorn har dock talat emot sådana farhågor. Även om Sjöfartsverket har ett administrativt huvudansvar för genomförandet av uppdraget är samverkan och aktivt deltagande från samtliga i experter den grundläggande förutsättningen för arbetet. Samtidigt handlar hela uppdraget om rekrytering för framtiden och detta kommer att kräva deltagande från den yngre generationen, en oftast relativt obemedlad kategori i samhället. För att kunna säkerställa deltagande av såväl gymnasister som högskolestudenter (vilka här är ovärderliga referensobjekt) kommer Sjöfartsverket att täcka resekostnader för dessa. Inom alla de tre föreslagna temagrupperna ingår det en del som har kallats kartläggning & framtida behov. I vilka avsnitt inom varje tema som det föreligger ett kartläggningsbehov varierar, och om detta visar sig alltför omfattade kommer det troligtvis inte att kunna genomföras. Vad som dock saknas, och som nu faller utom alla tre grupperna, är de övergripande kartläggningarna. För att kunna sätta ramarna kring det arbete som utförs inom grupperna skulle sektorn behöva kartläggas till både omfattning, de olika segment som finns och deras geografiska spridning. Förutsättningarna därvidlag blir avhängiga kostnaderna och möjligheterna till samfinansiering. Sid 6

11 Bilaga 1-3 Närmare beskrivning av temaområden för Handlingsplanen I det följande presenteras mer i detalj upplägget av de tre temaområden som identifierats av Expertgruppen och som kommer att utgöra underlag för framtagandet av den Handlingsplan som ska redovisas senast den 31 mars Sid 7

12 Tema 1: Attityder Koordinator: Emma Olindersson, studie- och yrkesvägledare, Öckerö gymnasieskola Information Det finns behov av en allmän samhällsinformation om hur den moderna sjöfarten ser ut idag. Informationen behöver nå ut brett, även till departement, myndigheter och kommuner för att öka förståelsen för sjömansyrket och sjöfarten. Det finns också behov av riktade informationssatsningar i syfte att rekrytera till den maritima sektorn, mot både elever och lärare liksom studie- och yrkesvägledare. Sjöfartssektorns attraktionsförmåga Den ständiga risken för utflaggning och bristen på konkurrenkraft kan skrämma många från att göra en satsning på en karriär inom sjöfartssektorn. Det är viktigt att arbetsgivare kommunicerar en mer positiv bild och förmedlar bilden av svensk personal som en viktig tillgång för framtiden. Det krävs en medveten kommunikation för att åstadkomma förändringar på djupet och därmed ändra på förlegade värderingar. Sjöfarten behöver en modern och ung image men måste också leva upp till budskapen om att branschen gärna anställer fler kvinnor och personer med varierande bakgrund. Mångfald En breddning av rekryteringsbasen med större fokusering på mångfald måste ske för att kunna hantera förmodad brist på arbetskraft. Därför är det också av vikt att fastställa vilka bemanningskategorier och under vilka avtal man avser rekrytera. Sjöfartssektorn bör bättre spegla samhällets sammansättning. Detta gäller såväl arbeten ombord som i alla karriärvägar i land. Kartläggning & framtida behov Den närmaste framtiden kräver en långsiktig och uthållig informationskampanj, riktad mot flera olika målgrupper. Till grund för ett sådant initiativ behövs en inventering av vad som gjorts hittills. Syftet är bland annat att se till möjligheterna att samordna resurser och aktiviteter samt att finna långsiktig finansiering. Det finns skäl att titta på hur andra branscher arbetar, till exempel skogs- och verkstadsindustrin. Där bedriver man sedan många år ett intensivt arbete i skolorna, med information och attitydpåverkande kampanjer för både elever, lärare och studie- och yrkesvägledare. Deltagare: 16 organisationer har anmält intresse för att delta i arbetet med Tema 1. Sid 8

13 Tema 2: Regelanpassning Koordinator: Per A. Sjöberger, Sveriges Redareförening Nationellt regelverk rationalitet o Sociallagstiftningen o Säkerhet Internationellt regelverk o Kriminalisering av sjömän o Hamnstaters gisslantagande av sjömän vid fartygsolyckor o ISPS-koden och dess effekter för sjömän landgång mm o EU:s undantag och särreglering för sjömän i sociala regelverk Arbetstider o Vilotidslagen minimi/maximi-lagstiftning o Ökande pappershantering och dokumentation ombord o Svenska myndigheter: Behörigheter o Förenklade rutiner för sjöbefäl att återuppta sin sjökarriär o Regelverk anpassat till fartområdet o Orimliga långa praktikkrav för att få och upprätthålla skärgårdsbehörigheter o Från kvantitativa tidskrav till kvalitativa innehållskrav på praktiken o Ge full sjötid på vägfärjor o Sänk befälspraktikkraven från 50 till 20 brt o Kvalitetssäkrad styrd praktik även för skärgårdstrafiken o Ersätt matros med styrmanspraktikant o Minska kraven på sjötid för att behålla behörigheter o Behörighetsgrundande sjöpraktik på "Naval Vessel". o Likvärdighetsbedömning av fartygs dräktighet (militärt/civilt) Arbetsmiljö o Fatigue-problematiken o Särreglering av arbetsmiljön vid ombordarbete Kartläggning & framtida behov Deltagare: 11 organisationer har anmält intresse för att delta i arbetet med Tema 2 Sid 9

14 Tema 3: Utbildning Koordinator: Jan Snöberg, Prefekt, Sjöfartshögskolan i Kalmar Kartläggning av nuläget Det finns behov av att göra en ordentlig kartläggning av dagens utbildningsutbud på olika nivåer. Utbildningsvägar idag -grundskola -gymnasieskola -KY-utbildningar -högskola grundutbildning avancerad nivå forskarutbildning - vidareutbildning / certifikatskurser / fortbildningar Pratikformer Diskussionen pågår kring att ha tydligare kvalitativa krav än de mera kvantitativa som gäller idag och därmed en mera styrd praktiktid. Idag förekommer det tre former av praktik som har sin grund var man befinner sig på utbildningsstegen; PRAO för grundskolan, APU (arbetsplatsförlag utbildning) för gymnasieskolan och FFU (fartygsförlagd utbildning) på högskolenivån. Generella utmaningar för svensk utbildning Framtida vision och möjlighet Deltagare: 14 organisationer har anmält intresse för att delta i arbetet med Tema 3 Sid 10