Habilitering Faktautbildning för allmänläkare
|
|
- Stefan Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Habilitering Faktautbildning för allmänläkare Dorte Kjeldmand, distriktsläkare Margareta Wahrenberg, distriktsläkare Hans Olsson, överläkare Maria Heiver, psykolog Ann-Christine Rolfsson, kurator, Mårten Ärlig, enhetschef Leif Titusson, överläkare
2 Faktagrupp Habilitering Ordförande Mårten Ärlig, enhetschef habiliteringscentrum, Jönköpings län Läkarrepresentant slutenvård Leif Titusson, överläkare rehabiliteringsmedicinska kliniken, Jönköping Läkarrepresentant öppenvård Dorte Kjeldmand, distriktsläkare Eksjö vårdcentral, Eksjö Margareta Wahrenberg, distriktsläkare Vaggeryds vårdcentral, Värnamo Läkarrepresentant vuxenhabiliteringen Hans Olsson, överläkare vuxenhabiliteringen, Jönköpings län Rehabiliteringsrepresentant Ann-Christine Rolfsson, kurator vuxenhabiliteringen, Jönköpings län Sekreterare/Publicerare Eivor Josefsson, vårdadministratör habiliteringscentrum, Jönköpings län Fakta habilitering
3 Habilitering och Habiliteringscentrum Ann-Christin Rolfsson kurator och teamsamordnare Habiliteringscentrum i Värnamo Mårten Ärlig enhetschef Habiliteringscentrum Fakta habilitering
4 Länsuppdrag Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Habiliteringscentrum
5 Habilitering - definition Insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapa goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet (Socialstyrelsens termbank). Fakta habilitering
6 Rehabilitering - definition Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller behåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapa goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet (Socialstyrelsens termbank).
7 Linjeorganisation Verksamhetschef STAB Syncentral Hörselhabilitering Tolkcentral Barn- och ungdomshabilitering Jönköping Barn- och ungdomshabilitering Vuxenhabilitering Jönköping Barn- och ungdomshabilitering Vuxenhabilitering Eksjö Barn- och ungdomshabilitering Vuxenhabilitering Värnamo Medicinsk enhet: Barn- och ungdomshabilitering Vuxenhabilitering Fakta habilitering
8 Processområden Flerfunktionsnedsättning Barn Ungdomar Vuxna Äldre Synrelaterade funktionsnedsättningar Barn Ungdomar Vuxna Äldre Hörselrelaterade funktionsnedsättningar Barn Ungdomar Vuxna Äldre Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Barn Ungdomar Vuxna Äldre Förvärvad hjärnskada Barn Ungdomar Vuxna Äldre Rörelsehinder Barn Ungdomar Vuxna Äldre Utvecklingsstörning Barn Ungdomar Vuxna Äldre Tolk Fakta habilitering
9 Habiliteringscentrum Habiliteringscentrum är en specialistverksamhet inom landstinget i Jönköpings län. Vi kompletterar de basresurser som kommun och landsting erbjuder och vi arbetar i länets samtliga kommuner. Vardagsnära habilitering kommunens ansvar Specialisthabilitering Landstingets Habiliteringscentrum Fakta habilitering
10 Habilitering bygger på helhetssyn Psykologiskt perspektiv Medicinskt perspektiv Socialt perspektiv Pedagogiskt perspektiv Fakta habilitering
11 Helhetssynen kräver teamarbete - inom habiliteringen i länet finns i dag ett flertal tvärprofessionella team samverkan- med individens nätverk och med alla de vardagsmiljöer som individen befinner sig i, andra vårdinstanser och myndigheter Fakta habilitering
12 Vuxenhabiliterings målgrupper Utvecklingsstörning Autism i kombination med utvecklingsstörning Rörelsehinder medfött eller förvärvat i barndomen t.ex. CP och ryggmärgsbråck Förvärvade hjärnskador i vuxen ålder efter remiss från Rehabiliteringsmedicinska kliniken Fakta habilitering
13 Den vuxne med funktionsnedsättning i samhället Individ o familjeomsorg Vårdcentral Intresseorganisationer Fritidsförvaltning LSS insatser Den vuxne närstående Arbete Försäkringskassa Daglig verksamhet Arbete Arbetsförmedling Specialistsjukvård Vuxenhabilitering Fakta habilitering
14 Habiliteringsteamet, vuxna Administratör Arbetsterapeut Dietist Kurator Logoped Läkare psykiater (40%), rehabläkare (20%) Psykolog Sjukgymnast Sjuksköterska Fakta habilitering
15 Flöde Remiss Kartläggning av behov och funktion Habplan Habiliteringsinsatser Fakta habilitering
16 Exempel på habiliteringsinsatser individuellt eller i grupp Kartläggning/Utredning Information funktionsnedsättningens konsekvenser Habiliteringsinsatser som träning/behandling/samtalsstöd Information om samhällsstöd Utbildning till föräldrar, andra närstående och personal Konsultation till skola, korttids, arbete, personal, boenden runt enskilda personer Fakta habilitering
17 Habiliteringsinsatser forts Utprovning av hjälpmedel för att kompensera såväl kognitiva som fysiska funktionsnedsättningar Medicinsk behandling av epilepsi och andra medicinska komplikationer Självständighetsträning Kommunikationsstöd Samordning med andra instanser Fakta habilitering
18 Utvecklingsstörning eller Kognitivt funktionshinder Dorte Kjeldmand Distriktsläkare Eksjö VC
19 Utvecklingsstörning Vad är det? Hur är det? Hur kan vi tänka och bete oss? Samarbetspartners
20 Utvecklingsstörning kan bero på: Genetiska störningar: Mb Down, Mb Rett Biokemiska störningar: hypothyreos, Föllings sjd. Infektioner: röda hund, CMV, herpes, hjärnhinneinflammation Syrebrist och förgiftningar, asfyxi, prematuritet, alkohol Olycksfall: trafik, drunkning Okänd orsak: 1/4
21 Hjärnskada kan resultera i: Epilepsi Kognitiv funktionsnedsättning (lågt IQ, utvecklingsstörning) Motoriska störningar (CP) Perceptuella störningar Autistiska symtom Psykotiska symtom
22
23 Tilläggshandikapp och sjukdomar: Syn: 50% har ögonsjukdomar: katarakt, skelning, keratokonus osv 50% behöver glasögon 25% svår synskada eller blindhet Hörselskada: 1/3 Epilepsi: % beroende på hjärnskadan Psykiatri: depressioner, tidig demens, autism, ångest, tvång Infektioner: ökat känslighet Hypothyreos, hjärtfel, vaxproppar, obstipation, CP, missbildningar, språkstörning
24 Hur är det? Världen är svår att förstå Ofta perceptionsstörningar, syn, hörsel Svårt att tolka sinnesintryck Svårt att sortera sinnesintryck Nedsatt tidsuppfattning Vissa intryck upplevs annorlunda och smärtsamma Kommunikationen störd, åt båda hållen Ofta dåliga erfarenheter av sjukvård
25 Fall 1 Man född 1974, autistisk, lågt fungerande med epilepsi och aggressionsutbrott. Står på SSRI som har minskat hans utbrott markant. Bor på gruppboende. Personal ringer och berättar att han sannolikt har trillat dagen innan på gården och att ena armen är svullen. Han är inte smärtpåverkat. Hur göra?
26 Hur kan vi tänka och bete oss? Kanske störd perception (smärta svår att värdera) Lyssna på personal och anhöriga Små symtom kan vara alvarliga tillstånd Undvik väntetider, skapar oro pga nedsatt tidsuppfattning Gör rummet enkelt, ta bort onödiga saker Få personer inblandade Undvik stress genom att ha tillräckligt med tid avsatt Undvik överstimulering Skapa struktur och enkelhet
27 Hur kan vi tänka och bete oss? Undvik onödiga undersökningar Undvik beröring utom när det behövs Var försiktig med direkt ögonkontakt Förbered och informera om möjligt Raka besked med enkla ord och korta meningar, undvik småprat Säg inte inte (t ex framför ont eller farligt ) Negeringer förstås ofta inte Skicka gärna med sammanfattande anteckningar Undvik ironi och metaforer
28 Fall 2 Man född Hypertoni och viss övervikt kontrollerat sedan 10-tal år. Arbetar på Samhall Vetlanda, åker buss dit och sköter jobbet. Bor med sin mor i dennas hus. Ökande övervikt och får lindrig diabetes. Diabetessköterska gör ett bra jobb med mor och son. Diet och ökad motion leder till viktnedgång och bättre värden. Modern avlider hastigt, 75 år gammal. Han bor kvar i huset och kommer punktligt när han kallas, men ökar i vikt och blir tilltagande ovårdat till sitt yttre och verkar inte riktigt må bra. Sköter fortfarande sitt jobb. Anger att han får hjälp av goda vänner, där han också äter nästan dagligen. Vad göra?
29 Vilka är våra samarbetspartners? Anhöriga God man, förvaltare, överförmynderiet i kommunen Personal i boende och dagverksamhet Barnhabiliteringen Vuxenhabiliteringen (omsorgssjuksköterska Gun Norén) AF FK Socialtjänsten Landstingets LSS-handläggare Kommunens LSS-handläggare Psykiatrin, Neurolog och andra specialister
30 God man Bevaka sin rätt Förvalta sin egendom Sörja för sin person På grund av: Sjukdom Psykisk störning Försvagat hälsotillstånd Liknande förhållanden
31 Om utredning Maria Heiver Psykolog Vuxenhabiliteringen i Värnamo Fakta habilitering
32 Mental Retardation Psykisk utvecklingsstörning F70-F79 A- Intellektuell funktionsnivå klart under genomsnittet (IK ca 70 eller under) B- Brister/nedsättning i adaptiv funktionsförmåga C- Debut före 18 års ålder.
33 Nivåer IÅ IK WHO Grav/ Djupgående Svår Måttlig Lindrig Gräns -fall Normalbegåvning
34 Psykologutredning Kognitiv del WAIS IV Språklig (verbal) funktion Ickespråklig (performance) funktion Arbetsminne Processhastighet
35 Språklig funktion Begrepp Verbalt resonerande Ordkunskap Allmänbildning Abstrakt tänkande
36 Ickespråklig funktion Övergripande visuell förmåga Perceptuell organisationsförmåga
37 Arbetsminne Koncentration Uppmärksamhet Matte
38 Processhastighet Snabb bearbetning i tanken Visuell avsökning
39 Psykologutredning Adaptiv del Kommunikation, ADL, boende, socialt/interpersonellt, nyttjande av offentliga resurser, målinriktning, studier, arbete, fritid, hälsa och personlig säkerhet Ca 25% IK <70 har inte utvecklingsstörning.
40 VEM? Psykolog på vårdcentralen utreder och ställer diagnos. Vid behov: remiss till habiliteringen, bifoga utredning.
41 Downs syndrom Margareta Wahrenberg Distriktsläkare Vaggeryds VC Fakta habilitering
42 Det finns ett Nationellt vårdprogram för undersökning av vuxna med Downs syndrom. Inbegriper kroppsdelar enligt figurerna Fakta habilitering
43 Fakta habilitering
44 Fakta habilitering
45 Fakta habilitering
46 Fakta habilitering
47 Fakta habilitering
48 Fakta habilitering
49 Fakta habilitering
50 Fakta habilitering
51 Fakta habilitering
52 Fakta habilitering
53 Fakta habilitering
54 Autism Hans Olsson Psykiater Habiliteringscentrum Fakta habilitering
55 Cerebral pares - CP Leif Titusson - överläkare Maria Heiver - psykolog
56 Rörelsehinder Spasticitet Kontrakturer/ felställningar Tal-och Kommunikationsstörning Epilepsi Kognitiv neds/ utvecklingsstörning Ät- och sväljproblem Undernäring/ felnäring Förstoppning Syn och hörselproblem etc
57 Motorik Bristande styrning av motoriken Förlamning Spasticitet/Dystoni Nedsatt balans Risk för felställningar, kontrakturer, luxationer, skolios, smärta. Med stigande ålder risk för ökande problem.
58 Associerade funktionsnedsättningar Utvecklingsstörning ca 30-40% Andra inlärningssvårigheter Epilepsi 30-35% Perceptionsstörning Synnedsättning Hörselnedsättning Talstörning Ät- och sväljsvårigheter
59 Kognitiva funktioner vid cp Slutsatser Studier har visat att de kognitiva svårigheterna spelar större roll än de motoriska svårigheterna för livskvalitet socialt och yrkesmässigt deltagande självupplevd grad av handikapp
60 Cp och kognition De flesta normalbegåvade Bättre språklig än ickespråklig förmåga Maria Heiver, leg. psykolog. Vuxenhabiliteringen
61 Problemområden Uppmärksamhet - ADHD/ADD Exekutiva funktioner Psykiska problem 8% har autism Socialt Maria Heiver, leg. psykolog. Vuxenhabiliteringen
62 Kommunikation Ca en 1/3 har talstörning. Dysartri/anartri 37% ( Andersen, Norge) Kommunikationsstörning kan ha både kognitiva och motoriska orsaker Hörsel måste kontrolleras Alternativ eller kompletterande kommunikation =AKK
63 Syn Cerebral visual impairment CVI, hjärnsynskada Brytningsfel ( 40-50%- Black 1980) Synfältsinskränkning Skelning Ackommodationssvårigheter Syntolkningssvårigheter Synproblemen är inte alltid så lätta att upptäcka. Kräver många ggr särskild undersökningsteknik.
64 Ät och sväljproblem Svårt att förflytta maten i munnen Svårt att tugga. Pressar maten mot gommen Svårt att hålla kvar maten i munnen Svårt att svälja Aspirationsrisk Svårt att hosta upp
65 Sekundära tillstånd Smärta Kontrakturer Trötthet Ledslitage
66 CP - behandling Sjukgymnastik Spasticitetsbehandling Ortopediska operation Ortopedtekniska hjälpmedel Hjälpmedel Alternativ kommunikation Logopedbehandling Anpassningar
67 Neuromuskulära sjukdomar Dystrofia Myotonica Leif Titusson - överläkare Maria Heiver - psykolog
68 DM 1 multiorgansjukdom Eftersom flera olika gener störs! Muskel svaghet, myotoni Ögon - grå starr Hjärta retledningsrubbning Mag-tarmkanal diarré mm Endokrinologi nedsatt fertilitet, diabetes Hjärna kognitiv nedsättning, trötthet Lungor - funktionsnedsättning
69 DM 1- vuxna - muskelsymptom Muskelsvaghet tinning, panna, ögonlock nackböjare händer fotbladslyftare andning Myotoni: händer, tunga, andning Behandling: träning, medvetenhet, hjälpmedel undersökning av andningen ventilatorbehov??
70 Mag-tarm kanalen Tuggning tänder Sväljning Magsmärtor Gaser-diarré-förstoppning Behandling Diarré: Imodium, Questran ½ - 1 x 1 Dietist Logoped - tandläkare
71 DM 1 - Hjärta Retledningsstörningar mycket vanliga 60-90% har patologiskt vilo-ekg Ca 30 % dör i arytmi (plötslig hjärtdöd) Inget säkert samband mellan CTGexpansion och risk för hjärtproblem Vilo-EKG ej säker prognostisk markör Pacemakerbehandling vanlig
72 Hjärtuppföljning DM-1 Vilo-EKG Vid diagnos, sedan årligen Ekokardiografi Vid diagnos, därefter ca vart 3:e år eller vid symtom Holter Vid diagnos, därefter ca vart annat år Varje år vid begynnande påverkan på retledningssystemet
73 Maria Heiver, leg. psykolog. Vuxenhabiliteringen
74 Vårdprogram Läkare - vart annat år Sjuksköterska vart annat år Övriga på habiliteringen vart fjärde år Maria Heiver, leg. psykolog. Vuxenhabiliteringen
75 Vart 4:e år - Kurator - Arbetsterapeut - Dietist - Logoped - Psykolog - Sjukgymnast Maria Heiver, leg. psykolog. Vuxenhabiliteringen
76 Neuromuskulära sjukdomar Duchennes Muskeldystrofi - DMD Leif Titusson - överläkare
77 Andningsfunktion Var observant: Vid långvariga sjukdomsperioder i samband med till synes lindriga övre luftvägs-infektioner. Om återhämtningsperioden efter vanliga förkylningar är långsam, med tillkomst av sekretanssamling och bronkit som ofta kräver antibiotikabehandling.
78 Forts Andningsfunktion är mer trött än vanligt; är andfådd, verkar som om han har andnöd eller har svårt att slutföra meningar; har huvudvärk permanent eller på morgonen; ofta är sömnig utan anledning; har svårt att sova, vaknar ofta, har svårt att vakna eller har mardrömmar; vaknar p g a känsla av lufthunger, eller att det känns som att hans hjärta bultar; har svårt att koncentrera sig.
79 Munvård Ortodontist Mun- och tandvård bör vara förebyggande för att upprätthålla en god tand- och munhygien. Individuellt anpassade hjälpmedel för munhygien är särskilt viktigt när muskelstyrkan i pojkens armar, händer och hals börjar minska.
80 Neuromuskulära sjukdomar Ryggmärgsbråck - MMC Leif Titusson - överläkare Maria Heiver - psykolog
81 MMC mycket sjukvård, många op
82 Ortopedi - MMC Höftlux Kontrakturbehandling profylax Stabiliserande, korrigerande skelettingrepp Ståskal ståstöd Ortoser olika höga inkl växelverkande Varierat förflyttningssätt stol tidigt Ryggkirurgi
83 MMC NK Trängsel hjärnstam Fjättrad ryggmärg Syringomyeli Re-op shunt: förlängning, dysfunktion, infektion
84 Vid shuntdysfunktion inga eller atypiska symtom huvudvärk stel i nacken, nackspärr illamående kräkningar nytillkommen synstörning (nedsatt visus, ögonmotorik mm) avtrubbning, kognitiv svikt staspapiller och sjunkande medvetande är sena symtom!
85 Kognitiv utveckling vid MMC 75% IQ > 90 verbal>performance Svårt följa dialog, förstå metaforer trots åldersadekvat språk Mattesvårigheter Visuospatiala svårigheter Störningar minne, uppmärksamhet, initiativ, planering Långsamhet Nedsatt koordination, sensorik och motorik i händer
86 Kognitiv profil inlärning Styrkor PERCEPTION: kategorier SPRÅK: formell betydelse LÄSNING: avkoda ord MATTE: siffror, antal BETEENDE: flitighet Svagheter PERCEPTION: samordning SPRÅK: övergripande betydelse LÄSNING: text-förståelse MATTE: algoritmer BETEENDE: reglering, att få något gjort
HABILITERING. * Spastisk 2/3-3/4 * Ataktisk 5-10 % *Dyskinetisk % BARNHABILITERING VILKA DIAGNOSER? VAD MENAR VI MED CP? CP - TILLÄGGSHANDIKAPP
HABILITERING BARNHABILITERING 0-20 år Funktionshinder NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER Hab.team VILKA DIAGNOSER? Cerebral pares Missbildn/ syndrom Muskelsjukdomar Flerfunktionshinder Psykisk utv.störning ADHD,
Läs merCerebral pares - ett mångfacetterat tillstånd. En paraplydiagnos
Cerebral Pares Cerebral pares - ett mångfacetterat tillstånd En paraplydiagnos CP paraplydiagnos. Vad betyder det? Olika orsaker Olika typ och grad av symptom Drabbar olika delar av kroppen Med eller utan
Läs merPatienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand
Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara
Läs merPatienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Forum FUB: Hälsa och LSS
Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Forum FUB: Hälsa och LSS Malin Nystrand, distriktsläkare Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral Omsorgspsykiatrin,
Läs merTidig hjärnskada hos barn. Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket 2014-11-10 Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna)
Tidig hjärnskada hos barn Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket 2014-11-10 Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna) Utveckling sker i samspel Motivation som drivkraft Lust att delta Huvudets tillväxt
Läs merHabilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland
Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik
Läs merHabiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet
Habiliteringen Info om Habiliteringen, H&H till gruppen Mitt i livet 2017-10-31 Habiliteringens kännetecken är utredande och behandlande åtgärder som har sin utgångspunkt i funktionshinder med fokus på
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Dystrofia myotonika. Synonym: Steinerts sjukdom.
01-1-17 Synonym: Steinerts sjukdom. Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Dystrofia myotonika Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning, autism,
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Rapport från frågeformulär 114 frågeformulär Synonym Steinerts sjukdom. ICD-10 G71.1 Beräknad förekomst Allmänna symtom Orofaciala/ odontologiska symtom
Läs merNeuromuskulärt Centrum Sjuksköterskemottagning DM 1
Neuromuskulärt Centrum Sjuksköterskemottagning DM 1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Brickless Centre Odense 2011 Blanka Andersson Karin Håkansson 2011-09-28 Syfte Att skapa en strukturerad sjuksköterskemottagning
Läs merPatienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning
Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!
Läs merVuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting
20-05-0 (6) Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting Uppdrags- och ansvarsfördelning mellan vårdcentralerna och Länsenheten Särskilt stöd/funktionshinder Vägledningsdokument Luleå 20-04-28 Anneli
Läs merBarn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra
Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Spielmeyer-Vogts sjukdom
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Rapport från frågeformulär 17 frågeformulär Synonym JNCL, Juvenil Battens sjukdom, CLN3 ICD-10 E75.4 Beräknad förekomst Allmänna symtom Orofaciala/ odontologiska
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Spinal muskelatrofi
5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Spinal muskelatrofi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs merHabiliteringen i Dalarna. Lättläst information
Habiliteringen i Dalarna Lättläst information Det här är Habiliteringen Så här kontaktar du Habiliteringen Habiliteringen i Landstinget Dalarna erbjuder stöd, utbildning, råd och behandling. Vi arbetar
Läs merHabiliteringen i Dalarna
Habiliteringen i Dalarna Läs gärna mer på Habiliteringens webbsida www.ltdalarna.se/hab Där hittar du också kartor till de olika enheterna inom Habiliteringen i Dalarna. FOTO: MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELIEN
Läs merPersonkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1.
Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1. Lagen börjar med att beskriva vilka personer med funktionshinder som har rätt till insatser enligt LSS. Dessa personer
Läs merUtvecklingsstörning 2
Utvecklingsstörning 2 LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Personer med utvecklingsstörning och personer med autism eller autismliknande tillstånd Personer med betydande och bestående
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Duchenne muskeldystrofi
5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Duchenne muskeldystrofi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Rapport från frågeformulär 4 frågeformulär Synonym Jouberts syndromliknande sjukdomar ICD-10 Q04.3 Beräknad förekomst Allmänna symtom Orofaciala/ odontologiska
Läs merSUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Möbius syndrom. Synonym: Möbius sekvens
5-- Synonym: Möbius sekvens Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Möbius syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Duchennes muskeldystrofi. Koder: ICD-10: G71.
Koder: ICD-: G7.A ORPHA: 98896 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Duchennes muskeldystrofi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa
Läs merStöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos
Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Optikushypoplasi. Synonymer: Optisk nerv-hypoplasi. ONH-syndromet. ONH.
7--4 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Optikushypoplasi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Beckers muskeldystrofi. Koder: ICD-10: G71.
8--5 Koder: ICD-: G7.B ORPHA: 98895 Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer med ovanliga diagnoser, MHC-basen. Insamling av data har skett
Läs merIntroduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:
Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,
Läs merUtskottet för funktionshinder och samverkan. Funktionshinder Nationella minoriteter
Utskottet för funktionshinder och samverkan Funktionshinder Nationella minoriteter Funktionsnedsättning Tillgänglighet Delaktighet Funktionshinder Brukare https://www.youtube.com/watch?time_continue=1&v=f3_v9udl1km
Läs merALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett
Läs merPresentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?
Vad är autism? Presentationsrunda Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för? Förstå Barnets diagnos och beteende Mitt eget beteende Förändra/Acceptera Autism samt en beskrivning av
Läs merBehöver ditt barn stöd från samhället?
Behöver ditt barn stöd från samhället? Den här broschyren riktar sig till dig som har ett barn med funktionsnedsättning. I den finns information om vilket stöd du och barnet kan få från samhället. Här
Läs merSpecialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent
Specialisterna inom Arbetsförmedlingen Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialistrollen vid Arbetsförmedlingen Gemensamt för specialistinsatserna är att
Läs merHabiliteringsprogram autism
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(8) Habiliteringsprogram autism En autismspektrastörning innebär att en person har varaktiga brister i social och icke-verbal kommunikation, brister i känslomässig ömsesidighet
Läs merUtvecklingsstörning. Farhad Assadi psykolog. Mia Ingstedt barnhabiliteringsöverläkare
Utvecklingsstörning Farhad Assadi psykolog Mia Ingstedt barnhabiliteringsöverläkare Föreläsningsserie om utvecklingsstörning Föreläsning 1 Vad är utvecklingsstörning? Föreläsning 2 Kommunikation och AKK
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Silver-Russells syndrom. Synonym: Russell-Silvers syndrom.
--4 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Silver-Russells syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Narkolepsi
7--4 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Narkolepsi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer med
Läs merAgenda. Samverkansgruppen,
11 Samverkansgruppen, 170914 Anpassad undervisning för barn och ungdomar med hjärntumör Tony Gavik Konsultssjuksköterska Barncancercentrum, DSBUS och Camilla Törngren, Specialpedagog. Drottning Silvias
Läs merMUN-H-CENTER Beräknad förekomst: Orsak: Allmänna symtom: Orofaciala/odontologiska symtom: Orofacial/odontologisk behandling: Källor
7--4 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Rubinstein-Taybis syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos
Läs merUtsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03
Utsatta barn inom Barnhabiliteringen Gunilla Rydberg 2009 11 03 Barn och ungdomshabiliteringen Ingår tillsammans med Hörselhabilitering, Tolktjänst och Vuxenhabilitering i Habiliteringscentrum Habiliteringscentrum
Läs merPresentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för?
Vad är autism? Presentationsrunda Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för? Förstå Den unges diagnos och beteende Mitt eget beteende Förändra/Acceptera Biologiska
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Retts syndrom. Beräknad förekomst: 10: flickor/kvinnor.
7-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Retts syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer med
Läs merÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING
ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING 1 Innehåll Uppdraget... 4 Syfte... 4 Målgrupp... 4 Definitioner... 5 Habiliteringsbegreppet Som gemensam beskrivning
Läs merViktigt att personer med FAS tidigt får kontakt med tandvården för förstärkt förebyggande vård och munhälsoinformation.
7-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Fetalt alkoholsyndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs merFörvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?
Förvärvad hjärnskada vad är det? ABI = Acquired Brain Injury TBI = Traumatic Brain Injury Christina Jacobsson Neuropsykolog BarnReHab Skåne i Lund En skada som inträffar efter nyföddhetsperioden hos ett
Läs merPåverkar funktionsnedsättning hur vi arbetar med livsstilsförändring? HUR påverkar funktionsnedsättning hur vi arbetar med livsstilsförändring?
Påverkar funktionsnedsättning hur vi arbetar med livsstilsförändring? HUR påverkar funktionsnedsättning hur vi arbetar med livsstilsförändring? Hur KAN VI arbeta med livsstilsförändring hos personer med
Läs merGrav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär
-6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion
Läs merFrågor om landstingets/regionens habiliteringsverksamhet
Ort. datum Frågor om landstingets/regionens habiliteringsverksamhet Er familj har sedan 1-2 år haft kontakt med barn- och ungdomshabiliteringen. För att vi ska kunna utveckla verksamheten är det viktigt
Läs merVad gör en dietist inom barnhabiliteringen?
Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel
Läs merVuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum
050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen
Läs merSynnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.
Läs merHabilitering och rehabilitering
Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Mitokondriell sjukdom
-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Mitokondriell sjukdom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs merPercep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger
Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september 2016 Hjärnan får via alla sinnen mottaga en konstant ström av stimuli, både från omvärlden och inifrån
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Ektodermal dysplasi
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Ektodermal dysplasi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Rapport från frågeformulär 10 frågeformulär Synonym Undergrupper: Alpers sjukdom. Pearsons syndrom. Leighs sjukdom. LHON (Lebers hereditära optikus neuropati).
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och
Läs merUNIKA patienter och familjer: kognition, beteende och psykiatrisk samsjuklighet vid sällsynta syndrom och intellektuell funktionsnedsättning
UNIKA patienter och familjer: kognition, beteende och psykiatrisk samsjuklighet vid sällsynta syndrom och intellektuell funktionsnedsättning Centrum för sällsynta diagnoser Karolinska universitetssjukhuset
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Rapport från frågeformulär 22 frågeformulär Synonym ICD-10 Beräknad förekomst Allmänna symtom Orofaciala/ odontologiska symtom Orofacial/ odontologisk behandling
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Fragil X-syndromet. Synonym: FRAXA-syndromet
27-2-4 Synonym: FRAXA-syndromet Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Fragil X-syndromet Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och
Läs merÅldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center
Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt
Läs mer* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida
* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida FAKTABLAD Beställa Antal ex Adhd/add Vad är adhd/add? lättläst Vad är adhd/add? Flickor och kvinnor med adhd/add Adhd/add
Läs merGår det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?
Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Disposition Rehabilitering Fysisk aktivitet Effekter av träning för äldre Rehabilitering på geriatrisk klinik
Läs merArthrogryposis Multiplex Congenita Rapport från frågeformulär
5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Arthrogryposis Multiplex Congenita Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion
Läs merNPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog
NPF hos föräldrar Susanna Grund Leg psykolog Innehåll Vad är NPF Beskrivning och konsekvenser Hur går en utredning till och varför Anpassningar och bemötande Neuropsykiatriska funktionshinder, NPF Primära
Läs merVuxna med autism Vad är autismspektrumtillstånd? Två delar av autism. Information för närstående och personal.
Vuxna med autism Information för närstående och personal Vad är autismspektrumtillstånd? Autism Ett paraplybegrepp Atypisk autism Autistiska drag Autismspektrumstörning Autism i barndomen Aspergers syndrom
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. 22q11-deletionssyndromet
7-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med q-deletionssyndromet Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs merVerksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa
Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa 2 Synverksamheten Synverksamheten riktar sig till personer i alla åldrar med en varaktig måttlig till svår synnedsättning eller blindhet,
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Sotos syndrom
8--8 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Sotos syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs merUtvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman
Utvecklingsstörning och åldrande Monica Björkman Livslängden kan bero på orsaken till utvecklingsstörningen: Förväntad livslängd vid Downs syndrom 1929 9 år 1947 12 15 år 1961 mer än 18 år 1995 mer än
Läs merNeuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Laurence-Moon-Bardet-Biedl
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med syndrom Rapport från frågeformulär 11 frågeformulär Synonym Bardet-Biedl syndrom, Laurence-Moon syndrom ICD-10 Q87.8 Beräknad förekomst Allmänna symtom
Läs merLagen om stöd och service för vissa funktionshindrade
LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till
Läs mer* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida
* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida FAKTABLAD Beställa Antal ex Adhd/add Vad är adhd/add? lättläst Vad är adhd/add? Flickor och kvinnor med adhd/add Adhd/add
Läs merAutism och utvecklingsstörning. Pubertet och tonår
Autism och utvecklingsstörning Pubertet och tonår Stor variation Heterogen grupp Varierad utveckling i pubertet och tonår I stort oförändrat Utvecklas positivt Försämras och går tillbaka Beteendemässig
Läs merLindrig utvecklingsstörning
Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs
Läs merVuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta?
Vuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta? SPK Stockholm 18 mars 2016 Lena Nylander, läkare, vuxenpsykiatri Helene Ahnlund, logoped, vuxenhabilitering Region Skåne Vuxenhabiliteringens
Läs merÖverenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel.
Handlingstyp Överenskommelse 1 (7) Rehabilitering Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden
Läs merLättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1
Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.
Läs merLaurence-Moon-Bardet-Biedl syndrom Rapport från frågeformulär
7-5- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Laurence-Moon-Bardet-Biedl syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion
Läs merIHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB IHF Konferens Norrköping 9 september, 2010 Stöd till barn och föräldrar i familjer där
Läs merMålgrupp för VUB. VUB teamet i Region Skåne Varför? För vem? Intelligensen är normalfördelad. Nivåindelning
VUB teamet i Region Skåne Varför? För vem? Målgrupp för VUB Vuxna (> 18 år)med utvecklingsstörning och svåra beteendeproblem, där insatser från vuxenpsykiatri och vuxenhabilitering ej haft tillräcklig
Läs merVi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting
Vi ger råd, stöd och behandling Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi gör det lättare Habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting ger
Läs merHabiliteringens roll för små barn med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar
Habiliteringens roll för små barn med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Psykiatriveckan 2015 Insatser vid psykisk ohälsa hos små barn Susanna Danielsson Överläkare på Habiliteringscentrum, Länssjukhuset
Läs mer* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida
* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida FAKTABLA Beställa Antal ex Adhd / add Vad är adhd/add? - lättläst Vad är adhd/add? Flickor och kvinnor med adhd/add Adhd/add
Läs merAtt träna vardagsplanering med hjälp av en surfplatta för ungdomar i särskolan
Institutet för Handikappvetenskap (IHV) är ett samarbete mellan universiteten i Linköping och Örebro samt Högskolan i Jönköping. IHV bedriver världsledande forskning och forskarutbildning inom handikappvetenskap.
Läs merUtvecklingsstörning och hälsa. Monica Björkman
Utvecklingsstörning och hälsa Monica Björkman Definition av utvecklingsstörning: Intelligenskvot under 70 Begränsad förmåga att anpassa sig till dagliga förväntningar i en normal social omgivning Problem
Läs merGruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Våren 2019
Gruppkatalog Våren 2019 Innehållsförteckning Behandlingsgrupper AST, vad är det? 3 Att bli fysiskt aktiv (AST), 4 Koll på vardagen (AST), 5 Stresshantering (AST), 6 Vardagssamtal (AST), 7 Öppna grupper
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Tuberös skleros. Beräknad förekomst: 1:100 000 levande födda.
5-1- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Tuberös skleros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs merInformationsfolder. För personer med funktionsnedsättning som ansöker om stöd enligt LSS
Informationsfolder För personer med funktionsnedsättning som ansöker om stöd enligt LSS LSS LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en
Läs merAutism, intellektuell funktionsnedsättning och ADHD, beslutsstöd vid remittering för utredning av vuxna, Hälso- och sjukvård Region Gävleborg
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-294780 Fastställandedatum: 2018-01-25 Giltigt t.o.m.: 2019-01-25 Upprättare: Ulrika S Mjöhagen Fastställare: Kristina Lingman Autism, intellektuell
Läs merFöräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn
Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum
Läs merHabiliteringen i Dalarna
,.. Habiliteringen i Dalarna "Övergripande mål för habiliterande insatser är att brukare med funktionsnedsättning och deras närstående ska kunna delta i samhället utifrån egna val. Varken funktionsnedsättning,
Läs merINFORMATION OM INVEGA
INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom
Läs merAutism en introduktion
Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra
Läs merStöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA
Läs merVuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom
Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.
2--2 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cystisk fibros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs mer