Kompetensförsörjningsdagarna 3-4 november 2014, Stockholm. Dag 2

Transkript

1 Välkomna Kompetensförsörjningsdagarna 3-4 november 2014, Stockholm Dag 2 Mikaela Zelmerlööw, Skolverket hälsade välkommen och går igenom det praktiska inför dagen. Programmet är indelat i tre olika teman baserat på de inspel som gjorts inför dagarna. Programmet är upplagt så att det finns tid för både informationspunkter och för dialog/reflektion så tillsammans kan vi göra en riktigt bra dag. Reflektioner från gårdagen Diana Unander Nordle, samordningsgruppen höll i en kort återblick från dagen. Deltagarna fick prata ihop sig i mindre grupper om vad som var mest intressant under gårdagen och vad man tar med sig hem. Några reflektioner som lyftes var; - Det känns som om det här med kompetensförsörjningsdagarna, med aktivt deltagande från departementen, myndigheter och regioner. Förut åkte vi upp till Stockholm flera gånger på olika dagar men nu är samlat. Jättebra!! - Jag tog med mig det Elin Landell berättade om validering och de konkreta exemplen från Skåne och Skärteknikcentrum. - De nya möjligheterna med ESF. Hur arbetet med de nationell utlysningar kommer att se ut och vilka möjligheter till exempel Skolverket nu har att ta del av medlen. - I våra fick vi information om översynen av YH, nu skulle vi få veta mer vad som har sagt men detta sköts upp, något som upplevs som något av antiklimax. - Validering kan vara så många olika saker och det finns ofta en tro på enkla lösningar. Exemplet från Skärteknikcentrum är nog inte tillämpbart på alla områden. Hade behövts diskuterats mer om vad validering kan handla om utifrån ett kvalitetsperspektiv- - Nationell matchning mycket intressant och ett gott exempel på hur matchning kan ske i praktiken och hur alla de modeller och metoder som över åren tagits fram kan tas till vara för en effektivare hantering. Det gäller bara att få chansen att fokusera! Yrkesintroduktionsanställningar YA-jobb Marianne Feldt, Delegationen för arbetsplatslärande vid yrkesintroduktionsanställningar inledde med en kort information om vad anställningsformen innebär där parterna själva bestämmer innehållet. Det handlar om en kombination av handledning och utbildning/handledning för ungdomar mellan år (detta kan skilja sig åt mellan avtalen), anställningarna kan sträcka sig mellan 6-12 månader. Politikens inriktning, den nya regeringen fortsätter stötta arbetet och ser att den här typen av insatser har stor betydelse. Delegationen ska förbättra förutsättningarna för arbetsplatslärande, stödja partsorganisationerna i deras

2 utvecklingsarbete, sprida goda exempel, stimulera regional samverkan och kunskapsöverföring mellan branscher. Stödet ska riktas till branscher som slutit avtal och till branscher som planerar att göra det. I dagsläget har 34 olika avtal tecknats och 374 anställningar, fokus är på kvalitet snarare än kvantitet. För mer information om avtalet och vad som hittills har hänt se bifogat dokumentationen. Delegationen ska samråda med Skolverket, Arbetsförmedlingen och Statskontoret. Delegationen har uppvaktat Myndigheten för yrkeshögskolan för ett närmare samarbete för att hitta synergieffekter. Delegationen ser Kompetensplattformarnas som en bra samverkanspart för utveckling av lärande på arbetsplatser och tar gärna en dialog med regionerna. Marianne ställde en fråga om förslag på andra samverkansparter och fick tips om Folkbildningsrådet. Anställningen måste godkännas av Arbetsförmedlingen innan individen kan börja. Flera har fått avslag på sina ansökningar då anställningen inte godkänts av Arbetsförmedlingen. Det finns olika typer av ekonomiskt stöd, allt från lönesubversion och handledarstöd från Arbetsförmedlingen, statsbidrag från Skolverket och i förslaget för nationellt program för Europeiska Socialfonden, programområde 1, ryms insatser för utveckling av lärande på arbetsplatser. På gång just nu studiebesök på vård-och omsorgscollege, Teknikcollege (Volvosteget) m.fl., fem regionala mötesplatser för erfarenhetsutbyte (Stockholm, Jönköping, Växjö och Göteborg och Malmö.). All fakta rörande delegationens arbete och arbetsplatslärande finns på men en mer användarvänlig webbsida är under utveckling. Pilotprojekt YA-stödjare. Delegationen anställer tre YA-stödjare, två regionalt och en nationellt som ska vara verksamma under Dessa ska finnas till hands för de arbetsgivare som har anställt eller är i färd med att anställa på yrkesintroduktionsavtal. YA-stödjarna ska erbjuda konkret hjälp till arbetsgivare som behöver stöd med arbetsplatslärandet inom ramen för yrkesintroduktionsanställningar. För mer information om vad YA-stödjaren kan bidra med se bifogad ppt-presentation. Delegationen kommer att inleda detta arbete för att stimulera intresset för yrkesintroduktionsanställning, det kan vara så att branscherna själva tar över arbetet eller så fortsätter delegationen ha YA-stödjare. - Hur säkrar man upp att partssamverkan sipprar ner från nationell nivå ner till regional/lokal nivå? Delegationen består av parterna och sekretariatet har en nära dialog med alla, ansvaret att sprida informationen inom branschen är upp till var och en. Många regioner upplever det trögt på lokal och regional nivå - Hur ser fördelningen ut mellan små och stora företag? - Fackets roll? Har de varit med och slutit avtal så ser de oftast att mycket positivt på detta, de ser att det är en möjlighet att råda bot på - Reglerar avtalen vilka yrkesroller som individen kan landa i? Det ser olika ut i olika avtal, inom vissa så kan det bli en nischad vidareutbildning medan för andra så vänder sig anställningarna till de som helt saknar erfarenhet - Begreppsförvirring från delegationen kallar man det YA YrkesintroduktionsAvtal men flera branscher har börjat ge det olika beteckningar vilket skapar en stor förvirring. Marianne avslutade sitt pass med en förfrågan om regioner som vill samarbeta med delegationen kopplat till YA-stödjare.

3 TEMA VUXNAS LÄRANDE OCH OMSTÄLLNINGAR Vuxnas lärande och omställning Diana Unander Nordle, samordningsgruppen introducerade temat Yrkesutbildning senaste nytt från Skolverket Kjell Hedwall, Skolverket inledde med att berätta att Skolverket en samlad redovisning och analys av verkets insatser och uppdrag inom yrkesutbildningsområdet nu i oktober. Skolverket har en lång rad uppdrag som antingen kommer via regleringsbrev eller via särskilda uppdrag. Skolverket har också tagit fram en ny webbaserad utbildning för handledare - för mer information se: Information från redovisningen: - Tillströmning och attraktivitet, tillströmningen har minskat betydligt till yrkesprogrammen, det råder en sned köns- och social fördelning. Kända brister i SYV. Eleverna skal välja efter intresse men det är viktigt att det finns goda förutsättningar för välgrundade val. Olyckligt om yrkesutbildningar uppfattas som en väg för elever med sviktande studiemotivation. Viktigt med motiverande undervisning och bra stöd i alla delar av skolan. - Utbildningsutbud och matchning, genomgång av gymnasiestudier avgörande för ungas etablering på arbetsmarknaden. Risk för minskat utbildningsutbud, detta kan leda till olikvärdig tillgång till utbildning och oro för kompetensförsörjning, regional samverkan för att upprätthålla utbud behöver mer fokus. Vuxenutbildning bidrar till kompetensförsörjningen här behövs en ökad tillgänglighet för de elever som läst en högskoleförberedande utbildning men vill byta bana. De nationella programråden anser att det är för få elever i förhållande till arbetsmarknadens behov tec vård- och omsorg, fastighetsbranschen, industritekniska osv. Fler elever utbildas än vad som efterfrågas inom hår och stylist, djurhållning mm. - Innehåll och kvalitet i yrkesutbildningar, lärandet i skolan låga förväntningar i undervisningen. Yrkeslärare en brist inom många områden, yrkesläraren har fått en förändrad rill då stora delar av utbildningen är arbetsplatsförlagd vilket innebär att läraren även skall lära handledare på arbetsplatsen att lära eleven, behov av kompetensutvecklingsinsatser. Behov av kontinuerliga revideringar av utbildningarnas innehåll. Samverkan mellan skola och arbetsliv är mycket centralt även kopplat till kvalitet. - Lärande på arbetsplats, platstillgång och kvalitet behöver utvecklas, konkurrens om platser, det finns därmed ett behov av att samordna platsanskaffning. Handledarnas kunskap, arbetslivets krav och utbildningens mål bör balanseras bättre. Lärande på arbetsplats ingår inte i skolans systematiska kvalitetsarbete. Arbetsgivarnas engagemang är viktigt och de lokala programråden behöver utvecklas ytterligare.

4 - Lärlingsutbildning, för närvarande studerande i alla årskurser och yrkesprogram det innebär ca 6,5 % av eleverna på yrkesprogrammen. Många avhopp och byten till i huvudsak skolförlagd utbildning. Även om man säger att det kanske är lättare för vuxna att vara ute på arbetsplatser så är det få lärlingar inom vux. Fortfarande många svårigheter och långsiktiga perspektiv behövs. Skolverket har upprättat ett lärlingscentrum. - Övergripande bedömningar många insatser pågår ex via SYV och arbetsplatslärande fortsatt behov av utveckling ur långsiktiga perspektiv. Flera områden som behöver uppmärksammas såsom traditionella köns- och sociala mönster, lärandet i skolan, upprätthålla utbud. Inte bara yrkesprogram som ska lösa kompetensförsörjning och minska avhopp från gymnasieskolan. Stärka samarbetet mellan skola och arbetsliv. Frågor & reflektioner - Lärlingscentrum vad gör dom? Arbetar med skolhuvudmän, rektorer, lärare och branscher för att främja och stimulera flera ungdomar att gå lärlingsutbildningar och öka kvaliteten - Utveckla samverkan och skola och arbetsliv varifrån ska initiativen komma? De lokala programråden styrs ofta av en skolagenda och många arbetsgivare upplever att de inte når fram med sina frågor. Det finns ett ömsesidigt intresse och alla måste driva på processen utifrån sina intresseområden. Vissa frågor måste vara tydligt kopplat till skolan men programråden måste vara lyhörda och ta in olika perspektiv. Det finns engagemang från det lokala arbetslivet och det sätter fart på skolan det finns möjligheter att utveckla och förändra arbetssätt men det är ett gemensamt ansvar. Kompetens för tillväxt Kristine Persson, projektledare Kompetens för tillväxt, RATIO informerade om att programmet kompetens för tillväxt finansieras av Vinnova, Tillväxt, KK-stiftelsen, 21 arbetsgivarförbund. Bakgrunden till satsningen brist på kompetent arbetskraft, hög ungdomsarbetslöshet, ökat utanförskap. Allvarliga konskenser för individ, samhälle och företag. Syftet är att stärka näringslivets kompetensförsörjning samt stärka kopplingen mellan utbildning, innovation, forskning och utvecklingskraft. Projektets mål är bland annat att identifiera och brett analysera bristernas i företagens kompetensförsörjning. Till projektet är dels en styrgrupp med generaldirektörer och VD:ar från berörda organisationer samt en referensgrupp bestående av arbetsgivarorganisationer som träffas minst fyra gånger per år. Inom ramen för Kompetens för tillväxt finns en åtta olika spår med projekt och delstudier, för mer information se Självskattning av matchning mellan över- och underutbildade under perioden En ökad andel personer anser sig vara överutbildade och en mindre grupp anser sig vara underutbildade. Några slutsatser utbildningssystemets kvalitet, effektivitet och relevans? Unga blir allt äldre, ålder för etablering på arbetsmarknad har ökat till drygt 29 år, företagen anställer fel medarbetare

5 Erfarenheter av att driva företagsgymnasium fem företagsgymnasier har deltagit i en studie för att se fördelar (kort och långsikt), kostnader (direkta och indirekta). Det är rektorer på gymnasieskolorna och HR-ansvariga på företagen som ligger bakom företagen. Kortsiktiga fördelar: förbättrar handledarnas kompetens, förbättrar övrig personals kompetens, ökat engagemang bland personal Långsiktig underlätta framtida rekrytering, minska rekryteringskostnader, minskad risk för felrekryteringar, visar samhällsansvar och förbättrad image, attrahera duktiga elever till yrkesutbildningar. Företagen menar att den långsiktiga fördelen med att driva företagsgymnasium överträffar kostnaderna. Företagsdrivna gymnasieskolor lyckas i högre utsträckning attrahera ambitiösa elever. Flera nya studier på gång - Handledarens kompetens oerhört viktig. Samverkan mellan utbildning och arbetsgivare och att man tillsammans utvecklas på ett sätt som gör at arbetsgivarna känner sig mer inkluderade. Rapporterna kommer att presenters på ett seminarium 28 november vill man veta mer kontakta Kristine på kristine.persson@ratio.se Folkbildningens roll i kompetensplattformsarbetet Björn Garefelt, Folkbildningsrådet berättade om folkbildningens som resurs för regional kompetensförsörjning. Folkbildningens samhällsroll och position. Kartläggning kompetensplattformar resultat och preliminära slutsatser. Socialfonden större roll för folkbildningen. Vad kan folkhögskolor och studieförbund bidra med i regionala processer kring kompetensförsörjning? Folkbildningen i Sverige 150 folkhögskolor och 10 studieförbund självstyre, mångfald och flexibilitet. Samtliga folkhögskolor måste ha allmänna kurser men kan sedan ha olika profilkurser, i dagsläget finns ca 1000 olika profilkurser. 20 av utbildningarna som finns är yrkesutbildningar, de flesta på eftergymnasial nivå. När det gäller studieförbunden som ges utbildningar främst i studiecirkelform. Folkbildningen får stöd av ett statligt folkbildningsanslag (3,5 miljard) och särskilda satsningar (t.ex. studiemotiverande folkhögskolekurser och etableringskurser för nyanlända i samverkan med Arbetsförmedlingen). Folkbildningen skall arbeta med att stärka och utveckla demokratin, göra det möjligt för att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället. Bredda intresset för kultur och öka delaktigheten i kulturlivet. Styrdokument för folkbildningen är Vägval & Vilja från 2013 och proposition från sommaren Under 2013 publicerades en rapport om folkbildningen i relation till kompetensplattformarna (ta del av rapporten här Plusfaktorer/resurser när människor som står långt från

6 arbetsmarknaden, när ungdomar som saknar behörighet från grundskola och gymnasium och andra prioriterade grupper, folkbildningen kan fånga upp nya behov och intressen. Folkbildningsrådet har tagit fram en strategi för att stärka folkbildningens inflytande och medverkan i Europeiska socialfonden. För mer information se de bifogade ppt-presentationen. Hur skulle folkbildningen vilja samverka med kompetensplattformarna? Från nationell nivå delta i det här forumet, leverans av nationell statistik till regeringen har god kunskap om vilka som läser på folkhögskolorna osv. Folkbildningsrådet gör många analyser och liknande men har det sällan på regional nivå men det pågår diskussioner om att göra nedbruten information Björn avslutade sitt pass med att ställa några frågor om relationen mellan folkbildningen och kompetensplattformarna; Folkbildningen kan ha en viktig roll kopplat till kompetensförsörjningsfrågorna genom att man - Når människor som står långt från arbetsmarknaden - Når ungdomar som saknar behörighet från gr och gy - Fångar upp nya behov och intressen Stämmer den bilden i er region? Finns dessa och ytterligare förväntningar på folkhögskolors och studieförbunds insatser i så fall vilka? Konsekvenser för arbetet med kompetensplattformarna? Folkbildningens regionala organisation och kapacitet varierar. Vilken betydelse får folkbildningens organisatoriska vägval i regionerna från ett regionalt perspektiv? Har det någon betydelse om - och i så fall hur folkhögskolor och studieförbund agerar samlat på regional nivå? Det fanns inte riktigt tid att fördjupa sig i de här frågorna men vill man ha en fördjupad dialog så ta gärna kontakt med Björn på bjorn.garefelt@folkbildning.se och Diskussion samverkan kompetensplattformar och folkbildningen på regional nivå Goda exempel på samverkan mellan kompetensplattformarna och folkbildningen - Örebroregionen- folkhögskolorna ingår i kompetensplattformsarbetet genom att medverka i ett kompetenskansli för att förverkliga handlingsplanen för kompetensförsörjning i Örebroregionen. Deras roll är att göra verkstad av handlingsplanen tillsammans med andra aktörer SAMHANDLINGSAKTÖR Förutom detta kommer folkhögskolan i den nya regionen ligga under området Arbetsmarknad och utbildning. - Jämtlands län - Folkhögskolorna del av länssamverkan för lärcentra - Västragötalandsregionen - Använda folkhögskolorna som resurs vid YA- tex studiemotiverande kurser och handledning. - Resurs för elever som inte klarar vanliga gymnasiemiljöer

7 Idéer för framtiden - Roll i arbetet för att fånga upp avhoppade gymnasielever då folkhögskolorna kan erbjuda en alternativ studieform - Folkbildningen reduceras till en kulturaktör, lyft fram utbildningsuppdraget! - Östergötland vill bli pilot för att kunna förlägga språkintroduktion för nyanlända elever på folkhögskolorna. - Delaktighet och samverkan kring integration - Stärka kopplingen mot AF - Validering! Generella kompetenser, folkbildningen som viktig aktör - Samhällsinformation för nyanlända - Studieförberedande viktiga i fortsättningen - Perfekt aktör för arbetet med nyanlända (ensamkommande mfl) - Lärlingsutbildning ställer högre krav på elever än traditionell undervisning det borde finnas program för stöd till elever i att utveckla mer av generella kompetenser. Omställning vid varsel regionalt exempel från Västerbotten Barbro Lundmark, Region Västerbotten inledde med att berätta om vad som skett i Umeå Volvo Lastvagnar förflyttar Hyttmonteringen till Tuve, 700 individer kommer inom kort att varslas (+de som fick gå tidigare i samband med bemanningsföretagen drog in sina tjänster). Samverkan har inletts platsledningen på Volvo, Umeå kommun, Region Västerbotten och Länsstyrelsen. När vi tittar tillbaka om ett år: Arbetet har varit en framgångssaga. Alla berörda ska vara i sysselsättning utbildning/arbete/företagande individer ska få chanser som de inte kunnat få annars. Företaget ska prata om framgångar och nya satsningar inte nedläggningar, kompetensnav inom koncernen, arenor för forskning och utveckling, nya verksamheter i lokalerna. Regionen närmare samverkan med t.ex. Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen för att vara bättre rustade för kriser eller liknande. Nu har en skrivelse skickats till Näringsdepartementet, ansökan till globaliseringsfonden, kontaktcenter på fabriken öppnade 29 oktober, kompetensnav för Volvokoncernen, samarbete mellan Volvo och Umeå universitet och det arbetas för att hitta etableringar för den nya lokalerna. Volvo Lastvagnar är inte det enda nedläggningarna som sker utan flera företag varslar så totalt 1000 industrijobb kommer att försvinna. För mer information se de bifogade dokumenten. Utmaningar inom systemet individer som hamnar i kläm mellan systemen och saknar vägar framåt. Får inte tillgång till vuxenutbildningen, behöver vidareutbildning, valideringsinsater etc. för att hjälpa vidare individer till fortsatt sysselsättning. Individerna har lång arbetslivserfarenhet men saknar många gånger formella kvalifikationer. Globaliseringen koncernledningen i andra länder. Olika villkor inom EU statliga lönesubventioner, minska produktion utan att säga upp folk, kostar flera årslöner att säga upp folk billigt att lägga ner i Sverige. Konkurrerar ut andra länder genom sänkta skatter.

8 Validering saknas i verktygslådan hos de flesta TSL-företagen så det kan vara ett spår för MYH att arbeta vidare med. Rapportering från bikupor. Deltagarna fick möjlighet att två och två eller i små grupper diskutera varselsamordning vad som har fungerat och inte fungerat. - Vuxenutbildningens roll i arbetet. Kontaktpersoner från vuxenutbildningen finns med i dialogerna, se hur vuxenutbildningen har använts i andra regioner. - Via TSL upphandlades ett företag för kartläggningarna som - Se över möjligheterna till upphandlingar av yrkeshögskoleutbildningar med stöd av ESF. En förordningsändring är på gång och det nu möjlighet - Säffle tittade mycket på Trollhättan för att lära hur de hade kraftsamlat. I Säffle en mycket viktig roll och validerade väldigt många och kompletterade med de kunskaper som saknades. Folkbildningen hade också en viktig roll. Det största hindret är mobiliteten bland de drabbade individerna. Värmland har drabbats vid flera tillfällen och goda erfarenheter har gjorts men ingen strategisk plan har tagits fram för hur arbetet skall tas vidare. TEMA FRAMTIDENS KOMPETENSBEHOV Framtidens kompetensbehov Carl Klint, Näringsdepartementet inledde temat med en kort inledning om vilka kompetenser som kommer att behövas. Han hänvisade till EUs åtta nyckelkompetenser men även att det som arbetsgivare främst om kärnkompetenserna. De fem utmaningarna i den nationella strategin- olika trender som pågår med generationsskiften inom många sektorer, reindustralisering företag som flyttar sin produktion men även flyttar hem sin produktion. Alliansregeringen hade ett stort fokus på yrkesutbildningar och kompetensförsörjningsfrågorna får fortsatt stort utrymme även hos den nya regeringen. 20 % av arbetskraften byter jobb var femte år. Fem av de mest populära yrken 2009 fanns inte år 2004 så utvecklingen går fort framåt. Två perspektiv måste samsas det bredare bildningsperspektivet och mer specialiserade utbildningar som är direkt anpassade till arbetsmarknadens behov. Liberal arts en bred humanistisk grund med inslag av samhälle och naturvetenskap för att sedan komplettera detta med professionsutbildningar. Företagens villkor och verklighet Susanna Jansson, Tillväxtverket berättade om den undersökning om företagens perspektiv ca företag som har svarat (motsvarar en svarsfrekvens på ca 52 %). I undersökningen finns frågor om kompetensförsörjning kopplat till företagens vilja att växa och vilka tillväxthinder de ser. Ungefär 70 % vill växa. 38 % vill växa både genom att öka omsättningen och att anställa. Ju större ett företag är desto större är också tillväxtviljan. Viktiga åtgärder för att växa är t ex nya försäljningskanaler och marknadsföring, men även kompetensutveckling och nyanställningar

9 anses relativt viktigt. Företag som vill växa utan att anställa ser att nyanställningar är ett för stort ansvar mm. Företag med anställda har en stor tillväxtvilja men upplever stora tillväxthinder. 42 % av företagen i denna storleksgruppupplever brist på lämplig arbetskraft som ett stort tillväxthinder, jämfört med 23 % totalt sett. Det är dock stora skillnader mellan olika branscher och hur de ser på tillgången till lämplig arbetskraft, störst brist upplevs bland byggverksamheter. Stora skillnader mellan regioner/län som upplever brist på arbetskraft. Ett stort hinder som upplevs av många företa är lagar och regler många av dessa är nära förknippade med anställningsvillkor. Hinder vid rekrytering är med tillräcklig yrkeserfarenhet. För mer information ta del av rapporten och övriga underlag kopplat till den på; rochverklighet.4.2fb8c db7ce9778e3.html Här hittar ni även kontaktpersoner mm eller kontakta Susanna direkt på susanna.jansson@tillvaxtverket.se Framtidens kompetens- en spaning med hemlig gäst! Anders Flodström. Arbetar nu på European Institute of Innovation and Technnology (EIT) som Education Director, affärsutvecklar, forskar och utbildar. Anders har tidigare ägt ett mindre verkstadsföretag och varit universitetskansler på Högskoleverket och har därmed erfarenhet från många olika världar och perspektiv. Att se på utbildning, innovation och jobb som en helhet är en förutsättning för framtiden. Ser vi till de stuprör som finns för finansiering så förstår vi uppbyggnaden. PISA-resultaten visar på trender då alltfler unga har svårt att klara målen. Kunskapssamhälle producenten ska veta Kompetensförsörjning konsumenten ska kunna Olika sätt att se hu kunskap och kompetens och vad som är relevant för individens framtid och företagens/verksamheternas framtid. Det efterfrågas i dagsläget alltmer efter färdigheter hos människor. Generic skills färdigheter om hur man fungerar kognitivt, attitydmässigt, kreativitet, analytisk, entreprenöriell. Tips om ni vill testa er själva ESF test gallup. Vi lever i en blandad värld mellan den virtuella världen och den fysiska världen, privat och offentlig, arbete och utbildning. Vi upplever en explosion av kommunikation och data. Det är i dagens samhälle viktigare med motivationen än med förmågan. Inom EU försöker man möta de utmaningar som vi står inför och det måste finnas ett samspel mellan provat och offentlig verksamhet. Blandningen mellan arbete och utbildning utgår från att utvecklingen går så snabbt att det finns behov av en ständig kompetensutveckling och vidareutbildning. jobbcyklerna är mycket kortare än tidigare medan utbildningscyklerna inte har hängt med i samma utveckling, det måste vi förhålla oss till. Universiteten (och andra utbildningsanordnare) måste bli mer av en samhällsaktör. Se var t.ex. disputerade personer befinner sig inom akademin eller i det övriga arbetslivet? Hur kommuniceras det ut? De universiteten måste värdera utbildning lika högt som forskning utifrån ett samhällsperspektiv. Utveckla kvalitetssystem för utbildningarna där även studenternas omdömen och arbetsmarknadens omdömen tar hänsyn till.

10 Anders visade på den industriella utvecklingen under 150 år, tekniska utvecklingar går fort, socialt går det långsammare och kulturellt går utvecklingarna mycket långsammare. Boktips: Geoffrey Moore Crossing the Chasm och Rolf Jensen Dream Society. Utbildning och vård- och omsorgssektorn kommer att utsättas för stort tryck under den kommande perioden dels på grund av förändringarna i demografin med människor som blir allt äldre. När det gäller utbildning så är en allt högre andel ungdomar arbetslösa. Båda dessa områden är mycket traditionella när det gäller utbildningssystemet. Sedan 1995 så har utbildningssystemet förlorat ca 10 miljarder kronor om den kvaliteten som fanns i skolan 1995 skulle drivits vidare. Massive Open Online Education/MOOC nya sätt att nå ut med och ta till sig kunskap. För mer information se Anders bifogade ppt-presentation. Dialogpass hur fångar vi upp och möter framtidens kompetensbehov? Dialogen utgick från några av de frågor som hade skickats ut inför dagarna och delades in i fyra olika stationer. Hur möter vi och samarbetar med olika målgrupper såsom företag, arbetsgivare, utbildningsanordnare etc.? Hur underlättar vi för dem att samarbeta med varandra? - Genom att ha örat mot backen. Deltagande i branschråd (ej driva), deltagande i lokala/kommunala möten/sammanhang - I branschråd eller i andra dialoger med branscherna, workshops. - Samlas för att möta gemensamma utmaningar. - Erbjuder mötesplatser och stödjer processen. Var kommer Collegeutbildningarna in? - Inga inspel kom in här Programråd på olika nivåer? - Att fånga upp lokala programråd måste ske regionalt. Vi måste få till en regional samordning och samverkan regionalt-nationellt (skolverket). Lokalt vet man inte vad man arbetar med på de nationella programråden Kommunförbunden i Stockholms län. Hur kan vi arbeta med utbildningsplanering för att möte behoven, kan vi det överhuvudtaget? Med vilka och hur förs dialogen om framtidens kompetensbehov? - Underlag/analyser för andra, inga egna mandat - Sprida kunskap om utbildningssystemet är en uppgift för kompetensplattformarna ex. YH-utbildningar. - Använd matchningsindikatorerna för att visa på vilka utbildningar som inte tillgodoser arbetslivets behov.

11 - Utmana arbetsgivare när vi frågar vad de har för behov - Svårt för regionen som inte har mandat - Blottlägga konkurrenssituation bör vara en framgångsfaktor - Använd matchningsindikatorerna för att identifiera vilka program som väljs av problemgrupper Detta samlades upp under summeringen i plenum. - Skolverkets översyn visade på vikten av välfungerande programråd. Det har visat sig att de olika programråden inte fungerar särskilt väl och regionerna kan kanske ta en roll för att samla lokala programråd. - Röd tråd mellan programråden på nationell nivå och på lokal och regional nivå - Collegeutbildningar önskemål om att arbeta inom flera andra branscher. Collegen fungerar olika väl i olika regioner. Någon region upplever att det blir väldigt tekniska och specifika frågor t.ex. kopplat till certifieringar snarare än om strategisk samverkan. - Det skiljer sig mellan t.ex. Teknikcollege och Vård- och omsorgcollege - Ta vara på goda exempel från college när man riggar programråd och kopplingar mellan olika utbildningsnivåer, kan bli mer relevant för arbetslivet. - Uppsala är ett gott exempel när det gäller både college och programråd knutna till branscherna. Val av ny koordinator för kompetensplattformsnätverket Karin Botås, Region Sörmland lämnar sin roll som koordinator för regionerna då hon börjar en ny tjänst på Reglab. En ny koordinator behövdes därmed utses frågan om intresse har ställts till alla om intresse i samband med inledningen av båda dagarna. Endast en person visade intresse av att ta över rollen och samtliga deltagare valde Gustaf Rehnström, Västra Götalandsregionen utsågs som ny koordinator på två år. Samordningsgruppen hälsade Gustaf välkommen. Till tidigare träffar har dessutom innehållsansvariga valts men då ansvarsfördelningen inför dagarna diskuteras valdes inga nya innehållsansvariga men nya kan väljas när ramarna satts för ansvar och roller. Eventuella förfrågningar om intresse för den här typen av roll kommer att skickas ut via mail och väljas på så sätt. Nästa möte och tips på andra aktiviteter - Datum för nästa möte är inte satt men kommer att förläggas i april eller början av maj. Datum kommer ut inom kort - SSA konferensen i Skåne mars HSS konferens i Kalmar maj

12 Summering och utvärdering av dagen Dagen summerades kort, flera påpekade att det varit mycket intressanta dagar med olika perspektiv och kortare inspel varvat med dialog. Deltagarna blev ombedda att på post-its skriva ner något om vad som varit positivt, något som kan utvecklas och vad de tar med sig hem. Nedan följer resultaten av den utvärdering som gjordes av dagen. Positivt med dagen Många skrev att de tyckte allt hade varit bra under dagen. Bra innehåll och ett intensivt program med korta inspel som för många fungerade som aptitretare och för vidare fördjupning på egen hand. Många lyfte det breda deltagandet från regioner, myndigheter och framförallt departementen som något mycket positivt. Möjligheterna till nätverkande och utbyte av erfarenheter med andra leder till inspiration osv. Kan utvecklas till våren De flesta verkade överlag mycket nöjda med dagen och då inspel som kom till att utveckla till våren är dialogpassen, göra dem mer spetsiga och dra nytta av att det finns deltagare från så många olika håll med olika perspektiv. Någon lyfte även att det borde finnas utrymme att lyfta vad som kommer upp vid till exempel fika/lunchpauser. Det här tar jag med mig/detta har gjort mig nyfiken Det som främst lyftes här var den hemliga gästen dvs. Anders Flodströms presentation. Många lyfte även diskussionerna om framtidens kompetensbehov, att det kan behövas en ytterligare fördjupning av detta. Vi har mkt att lära av varandra och kan hitta mervärden av att arbeta mer tillsammans istället för att hela tiden uppfinna hjulet på nytt. Informationen från Delegationen för yrkesintroduktionsanställningar lyftes också som mycket positivt där många verkade se att regionerna kan ta en roll kopplat till kompetensplattformsuppdraget. Samordningsgruppen tackade för aktivt deltagande och för ett mycket bra värdskap från Skolverkets sida. Vid tangenterna, Diana Unander Nordle, samordningsgruppen (Regionförbundet södra Småland)