Föräldrastödsinsatser i Dalarna

Transkript

1 Föräldrastödsinsatser i Dalarna En kartläggning genomförd KATHRINE ABRAHAMSEN KARIN ALEXANDERSON Dalarnas forskningsråd Arbetsrapport 2011

2 Omslagsbild: Siri Kostela ISBN Dalarnas forskningsråd och författarna 2011 DFR Arbetsrapport Dalarnas forskningsråd Myntgatan Falun info@dfr.se Tryck: Printeliten, Falun 2011

3 INNEHÅLL Inledning 5 Metod 6 Evidensbegreppet 7 Föräldrastödsprogram/metoder 9 Parrelationen 9 Prevention and Relationship Enhancement (PREP) 9 Spädbarn 10 International Child Development Programme (ICDP/ Vägledande samspel) 10 Förskole- och skolåldern 11 Active parenting/aktivt föräldraskap 11 Community Parenting Education (COPE) 12 Familjeverkstan 14 De otroliga åren 14 Örebro preventionsprogram (ÖPP) 16 Kommunikationsmetoder (Komet) 16 Connect 17 FöräldraStegen 18 Övriga metoder 19 Resultat 20 Allmänna synpunkter på föräldrastödet 20 Framgångsfaktorer 21 Hinder 21 Lokal utvärdering 22 Pågående utvecklingsarbete i kommunerna 22 Jämställdhet 23 Integration 24 Avestas föräldrastöd 24 Universell nivå 24 Selektiv nivå 25 Indikativ nivå 25 Arenor 25 Borlänges föräldrastöd 25 Universell nivå 25 Selektiv nivå 28 Indikativ nivå 28 Arenor 29 Övrigt 29 Faluns föräldrastöd 30 Universell nivå 30 Arenor 34 Övrigt 34 Gagnefs föräldrastöd 35 Universell nivå 35 Selektiv nivå 35 Arenor 36 Övrigt 36 Hedemoras föräldrastöd 36 Universell nivå 36

4 Selektiv nivå 37 Arenor 38 Övrigt 38 Leksands föräldrastöd 38 Universell nivå 39 Arenor 40 Övrigt 40 Ludvikas föräldrastöd 41 Universell nivå 41 Selektiv och indikativ nivå 42 Arenor 43 Övrigt 44 Malung/Sälens föräldrastöd 44 Universell nivå 44 Arenor 46 Övrigt 46 Moras föräldrastöd 46 Universell nivå 47 Selektiv och indikativ nivå 48 Arenor 49 Övrigt 49 Orsas föräldrastöd 49 Universell nivå 49 Selektiv och Indikativ nivå 50 Arenor 50 Rättviks föräldrastöd 50 Universell nivå 50 Arenor 52 Övrigt 52 Smedjebackens föräldrastöd 52 Universell nivå 52 Selektiv nivå 53 Arenor 53 Övrigt 53 Säters föräldrastöd 53 Universell nivå 53 Arenor 54 Övrigt 54 Vansbros föräldrastöd 55 Universell nivå 55 Arenor 56 Övrigt 56 Älvdalens föräldrastöd 56 Universell nivå 57 Arenor 58 Övrigt 58 Matris över förekomst av generella föräldrastödsgrupper i Dalarnas kommuner våren Analys och diskussion 60 Referenser 62 Bilagor, kommunvis uppställning 65

5 Inledning Den nationella strategin för föräldrastöd är en strategi för ett universellt förebyggande föräldrastöd, d.v.s. att alla föräldrar ska erbjudas samma möjligheter till stöd och hjälp. 1 Målsättningen med ett universellt förebyggande föräldrastöd är att via föräldrar främja barns hälsa och positiva utveckling och maximera barnets skydd mot ohälsa och sociala problem. Strategin för föräldrastöd omfattar inte selektivt förebyggande metoder, d.v.s. insatser som riktar sig till grupper av föräldrar vars barn löper risk att utveckla ohälsa och problem. Inte heller metoder på indikativ nivå, som avser riktade insatser till föräldrar och barn med specifika problem, ingår i den nationella strategin. Kunskapen om hur det universella förebyggande föräldrastödet ser ut i Dalarna till innehåll och omfattning och på vilka nivåer är bristfällig. Behovet av en kartläggning har förts fram av bland annat länssamordnaren för alkohol och drogfrågor på länsstyrelsen som också efterfrågat en kartläggning av selektivt och indikativt förebyggande föräldrastöd. Med selektivt förebyggande föräldrastöd avses här stöd till grupper av föräldrar vars barn riskerar att utveckla ohälsa och problem. Med indikativt förebyggande föräldrastöd avses insatser till föräldrar vars barn har sociala problem, företrädesvis alkohol och drogrelaterade. Dalarnas forskningsråd (DFR) har av länsstyrelsen i Dalarna fått i uppdrag att genomföra en kartläggning av föräldrastödet i länets kommuner. Resultatet presenteras i denna rapport och i samband med anordnandet av en återföringskonferens i länet. Kartläggningen ska ge en bild av hur väl Dalarna är försörjt med föräldrastödsinsatser på universell, selektiv och indikativ nivå i syfte att identifiera brister. I en förlängning kan kartläggningen tänkas bidra till att föräldrastödet byggs ut och kvalitetssäkras < hämtat Projektansökan från Dalarnas forskningsråd till länsstyrelsen Dalarna

6 Metod Kartläggningen har gjorts kommunvis i Dalarnas femton kommuner med utgångspunkt i det övergripande målet för den nationella strategin för ett universellt förebyggande föräldrastöd, men med tillägget att även inkludera föräldrastödsinsatser på selektiv och indikativ nivå. Kartläggningen på den universella nivån har ett brett syfte med fokus på att kartlägga de metoder/program och arenor som finns i kommunerna och som erbjuds till föräldrar med barn 0 18 år. I första hand har generella föräldrastödsmetoder som är listade på folkhälsoinstitutets hemsida och i socialstyrelsens metodguide kartlagts, men även lokalt utvecklade föräldragrupper och föräldrastödsinsatser har sökts. Kartläggningen på selektiv och indikativ nivå har gjorts med bäring på alkoholdrogområdet. Program/metoder som riktar sig till föräldrar vars barn riskerar eller har utvecklat sociala problem, företrädesvis alkohol- och drogrelaterade, har kartlagts. För att få en bild av vilka aktörer och arenor som är aktuella har kontakt tagits med alkohol- och drogsamordnare och/eller folkhälsoplanerare eller motsvarande i Dalarnas kommuner. Utifrån deras rekommendationer har organisationer/aktörer kontaktats vilka i sin tur kan ha tipsat om ytterligare aktörer och arenor ett så kallat snöbollsförfarande. Via samtal, företrädesvis via telefon, har uppgifterna samlats in. Till mer rikstäckande organisationer som finns i Dalarna som Röda Korset, Rädda Barnen, Svenska idrottens studie- och utbildningsorganisation (SISU) har förfrågan gjorts via e-post. Likaledes har de friskolor och studieförbund som finns i länet fått förfrågan via e-post, som sedan i förekommande fall följts upp via telefonkontakter. Information om de öppna förskolor som erbjuds av Svenska kyrkan och andra församlingar har hämtats från gemensam webbplats. 3 Informationsinsamlingen har skett under perioden september 2010 till mars 2011, och den bild av föräldrastödet som presenteras är den bild som gällde i respektive kommun under den period då kartläggningen genomfördes. Alla kommuner har i slutet av mars/början av april 2011 fått ta del av och erbjudits möjlighet att kommentera den del av rapporten som beskriver hur föräldrastödet ser ut i deras kommun. De synpunkter som bedömts relevanta för kartläggningens syfte har sedan arbetats in i materialet. 3 < län> hämtat

7 Evidensbegreppet Begreppet evidens kan ges olika tolkningar. Här används evidens i betydelsen att det finns vetenskaplig bevisning på empirisk grund att en metod eller ett arbetssätt fungerar. För detta krävs experimentellt upplagda designer och helst flera återkommande studier. Det innebär att andra variabler av betydelse än själva metoden/insatsen hålls konstanta, så att eventuella effekter verkligen kan tillskrivas metoden. Att det finns evidens för att en metod ger effekt ska således, i bästa fall, förstås som det sammanvägda resultatet av systematiskt insamlade och kvalitetsgranskade forskningsresultat från flera studier, som granskats och bedömts vara tillförlitliga. 4 Sådana effektstudier kräver även att innehållet i metoden kan beskrivas (t.ex. med hjälp av manualer). Om resultaten visar att en metod har effekt betyder detta att flera blir hjälpta än inte. Men det kan ändå finnas individer som inte kommer att bli hjälpta genom den aktuella metoden/behandlingen. Effekter av metoder och arbetssätt kan också vara kulturberoende. Att en metod visat sig ha avsedd effekt vid studier i t.ex. USA betyder således inte att metoden fungerar på samma sätt i Sverige. Att det finns evidens för att en metod har effekt är en kunskap i sig. Men det är inte att likställa med en evidensbaserad praktik. Att använda evidensbaserade metoder i praktiskt arbete är något annat än att bedriva forskning. Metoden är inte allt. Det finns även andra förhållanden i praktisk verksamhet som har betydelse för om människor blir hjälpta eller inte. En evidensbaserad praktik innebär att också väga in andra förhållanden och kunskaper vid beslut om arbetsmetod, insats eller behandling. De tre kunskapskällorna som oftast refereras är den professionelles erfarenheter och kunskaper, brukaren/klienten/patientens resurser och preferenser samt resultat från forskning. 5 Med forskning avses i ursprungsformen evidens, i den mening som beskrivits ovan, men kan ges vidare tolkningar då även annan forskning kan tillföra värdefull kunskap. 6 Även förhållanden som har med behandlingskontexten att göra kan spela större roll än själv metoden. 7 Brukarens resurser, nätverk och motivation är andra förhållanden av betydelse. Metoden kanske inte passar en specifik individ, klienten kanske inte vill och det finns kanske alternativa handlingsvägar som är att föredra. 8 Dessutom pågår en evidensbaserad praktik i ett organisatoriskt och samhälleligt sammanhang som också påverkar valet av metod. Att arbeta evidensbaserat kan faktiskt innebära att man avstår från att använda en evidensbaserad metod trots en sådan finns att tillgå, p.g.a. att den är för dyr, att det inte finns någon utbildad personal eller att klienten inte vill. Men det krävs, om Socialstyrelsen Sackett Nutley, Walter & Davies 2007; Oscarsson Blomqvist 2009, Oscarsson Topor

8 det är en dokumentationsskyldig verksamhet, att man dokumenterar på vilka grunder som avvägningar och beslut fattats, när det gäller arbete med enskilda individer. 9 Att arbeta evidensbaserat innebär att göra beslut och avvägningar transparenta. På organisationsnivå förekommer begreppet evidensbaserad policy, vilket kan sägas motsvaras av att en organisation, som exempelvis skolan, socialtjänsten eller hälso- och sjukvården, tydliggör på vilka grunder man arbetar som man gör och vilka metoder och arbetssätt som används. 10 Det är inte helt ovanligt att det saknas evidens om metoder är effektiva eller ej. Detta ställer särskilda krav på att lokalt följa upp resultatet av metoder och arbetssätt för enskilda individer Se även Oscarsson 2009; Socialstyrelsen Nutley, Walter & Davies

9 Föräldrastödsprogram/metoder Det förekommer en mängd olika metoder och program som syftar till att hjälpa och stärka föräldrar i deras föräldraskap. I nedanstående avsnitt görs en kortfattad beskrivning av de generella föräldrastödsmetoder som kartläggningen visat vara i användning i en eller flera av Dalarnas kommuner. Metoderna som beskrivs finns listade och rekommenderade på Folkhälsoinstitutets (FHI) hemsida och/eller så finns de med i socialstyrelsens (SoS) metodguide. 11 Ibland har också annan information gått att finna, vilket framgår av referenserna. Vad gäller uppgifter om evidens och utvärdering görs inga anspråk på att vara heltäckande. Det har primärt inte ingått i kartläggningsuppdraget. Presentationen av de olika föräldrastödsprogrammen för föräldrar med barn i åldrarna 0 18 år är uppdelade efter vilken ålder på barnen de är avsedda för. Först presenteras en metod av mer generell art som är avsett för att stärka föräldraparets relation. Därefter följer en presentation av stöd till föräldrar med spädbarn, barn i förskoleåldern och i skolålder. Beskrivningen av varje metod/program innefattar, i den utsträckning det finns uppgifter att tillgå, ursprungsland, teoretisk grund, syfte, innehåll, omfattning, krav på ledarutbildning, evidens eller annan typ av utvärdering som är gjord. Parrelationen Prevention and Relationship Enhancement (PREP) Programmet kommer ursprungligen från USA och har anpassats för skandinaviska förhållanden i Norge. Det används i Sverige sedan år I Sverige är det studieförbundet SENSUS som äger rättigheterna till programmet Programmet baseras huvudsakligen på principer och tekniker utvecklade i förhållande till kognitivt beteendeinriktad parterapi och kommunikationsorienterat arbete med par. PREP är ett strukturerat pedagogiskt upplagt grupprogram för par för att förbättra kvalitén i en parrelation och därigenom förebygga konflikter i familjen. PREP är friskvårdsinriktat, utarbetat för par som inte har påtagliga problem. Programmet omfattar totalt timmar utspridda över 5 6 veckor på kvällstid eller under en helg. De viktigaste målen för programmet är att förbättra kommunikationen och öva konstruktiva sätt att hantera konflikter, att klargöra de förväntningar och grundprinciper man har när det gäller parförhållandet, att bevara och utveckla det roliga, vänskapen och den spirituella gemenskapen i ett förhållande, att hjälpa paren att utarbeta en gemensam regelbok för hur man hanterar konflikter, 11 < hämtat

10 att ge verktyg för att öka och bevara engagemanget. Deltagarna diskuterar och övar färdigheter praktiskt. Deltagarna övar med sin vanliga partner, medan vissa diskussioner kan föras i hela gruppen. Man använder sig av ett arbetshäfte och paren får arbeta med hemuppgifter. Ledarna kan även tillämpa rollspel eller berättelser för att illustrera ett beteende eller visa på mönster. 12 Ledarutbildning erbjuds av SENSUS och omfattar 2 dagar. Evidens och utvärdering FHI: Den typ av kurs för att stärka parrelationen som har den bäst dokumenterade effekten är PREP. Programmet har analyserats i sju randomiserade kontrollerade studier (RCT). Studierna är gjorda utomlands, men var framgår inte av FHI:s beskrivning. SoS: Uppgifter saknas. Annan utvärdering: En första svensk forskningsstudie gjordes i Mora. Familjecentrum i Mora och Kommunernas familjerådgivning samarbetade i ett projekt där alla i Mora kommun som var gravida eller hade barn upp till 5 ½ år erbjöds att gå PREP-kurs. Studien genomfördes av forskaren Anna Sarkadi vid Uppsala Universitet och rapporten finns att hämta på Mora kommuns hemsida. 13 Utvärderingen visade att PREP-kurser som ett universellt erbjudande inom ramen för familjecentrum fungerade utmärkt och i stor utsträckning nådde föräldrarna, i synnerhet de föräldrar som kan ha särskilt god nytta av parkurser. PREP-kurs ledde till en ökad samsyn på relationen i paret. Hur betydelsefull den förändringen är för parets möjligheter att skapa en stabil och levande kärleksrelation kräver ytterligare forskning. Spädbarn International Child Development Programme (ICDP/ Vägledande samspel) Programmet utarbetades i Norge av Karsten Hundeide och Henning Rye vid Oslos universitet I Sverige drivs programmet av Stiftelsen ICDP Sweden som är en religiöst och politiskt obunden stiftelse. 14 Den teoretiska basen för programmet är utvecklingspsykologi och teorier om samspel och lärande. Programmet har använts i Sverige sedan ICDP/Vägledande samspel är ett hälsofrämjande basprogram anpassat för föräldrar till barn i alla åldrar. I föräldragrupperna söker och utgår man från föräldrarnas resurser och programmet genomsyras av att öka föräldrarnas lyhördhet för barnen. Åtta samspelsteman (oftast ett tema per träff) ingår i programmet och med < hämtat < hämtat < hämtat Nilsson

11 hjälp av dessa utvecklas föräldrarnas lyhördhet och känslighet för barnens behov. Under utbildningstillfällena visas filmsekvenser om samspelssituationer och utifrån dessa diskuterar föräldrarna sina egna erfarenheter. Målet är att göra föräldrarna medvetna om betydelsen av ett lyhört, stödjande och empatiskt förhållningssätt. Programmet används av barnhälsovården i Dalarna som även har egna vägledare som utbildar i programmet. Vägledarutbildning finns på tre olika nivåer. Målet är att kunna erbjuda vägledande samspelsgrupper till alla nyblivna föräldrar. Evidens och utvärdering FHI: Hänvisar till handbok som även innehåller de utvärderingar som gjorts av Karsten Hundeide Uppgift saknas om resultat. SoS: Uppgift saknas. Andra utvärderingar: Det finns två kontrollerade studier gjorda i Norge. I dessa studier påvisades effekter på föräldrarnas känslighet för barnens signaler. Studierna omfattade inte om programmet har effekter på anknytningen mellan föräldrar och barn. 16 Förskole- och skolåldern Active parenting/aktivt föräldraskap Active Parenting är en föräldrautbildning som har sina rötter i USA. Active Parenting var det första så kallade samspelsprogrammet som lanserades i Sverige. Det introducerades av Agnetha Birgersson 1995 och tillhandhålls av Familjeakademin, som är ett utbildningsföretag som arbetar med aktivt ledarskap samt föräldrastödjande och personlighetsutvecklande verksamhet. 17 Den teoretiska basen för Active Parenting utgörs framför allt av teorier från demokratiskt och samarbetande ledarskap, humanism och individualpsykologi. Active Parenting är avsett för alla föräldrar och tre olika slags föräldrautbildningar finns: Aktiva småbarnsföräldrar för föräldrar med barn i åldrarna 9 månader till 4 år, Aktivt föräldraskap idag 2 12 år och Aktivt föräldraskap idag för tonårsföräldrar. Active Parenting syftar till att öka föräldrarnas medvetenhet om vilka egenskaper och färdigheter som skapar nära och starka relationer. Syftet med Active Parenting är inte att korrigera barnens beteende utan att öka medvetenheten hos föräldrarna. På kursen får föräldrarna kunskap och förståelse för barns beteende och de får lära sig att undvika användning av belönings- och bestraffningssystem. Centrala teman i Active Parenting är fem utvecklingsområden: utvecklandet av individens självkänsla, självförtroende, samarbetsförmåga, mod och ansvar. Active Parentings förhållningssätt lyfter samarbete och målet är ett barn som väljer att samarbeta, inte ett barn som lyder. Föräldrautbildningens centrala mål är att förstärka föräldrarnas ansvar Bremberg < hämtat

12 Förhållningssättet inom Active Parenting handlar framför allt om att föräldrarna ska ta hänsyn till barnens behov och att bygga upp barnens inre kraft och karaktärsegenskaper samtidigt som föräldrarna visar respekt för sina egna behov. Under utbildningstillfällena träffas föräldragrupperna med en utbildningsledare 5 6 gånger. När gruppen träffas visas videovinjetter som belyser olika vardagssituationer. Videovinjetterna syftar till att träna föräldrarna att tolka barnens behov och känslor. Vidare får de lära sig att undvika användning av belönings- och bestraffningssystem. 18 Gruppledarutbildning finns och ges dels som en grundutbildning för aktiva småbarnföräldrar, som omfattar 2 ½ dag, dels som en gruppledarutbildning för de två övriga utbildningarna som omfattar 6 dagar. Evidens och utvärdering FHI: Uppgift saknas. SoS: Uppgift saknas. Annan utvärdering: De amerikanska förlagorna till Aktivt föräldraskap har utvecklats och utvärderats sedan 1983 i USA. Resultaten från en av utvärderingarna, som gjorts med kontrollgrupp, visar att föräldrarna upplevt mindre beteendeproblem hos barnen efter att de deltagit i programmet. En annan utvärdering med kontrollgrupp, också gjord i USA, visade att föräldraprogrammet hade effekt på föräldrarnas sätt att hantera vardagliga problemsituationer, men deras föräldrastil förändrades inte p.g.a. deltagandet i föräldrautbildningen. 19 Community Parenting Education (COPE) COPE är ett manualbaserat föräldrautbildningsprogram som grundades i Kanada. COPE har använts i Sverige sedan Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Malmö har tagit fram den svenska manualen till utbildningarna. Programmet utvecklades från början för föräldrar med påtagliga problem men kan erbjudas till alla föräldrar. 20 Huvudman för COPE i Sverige är Svenska COPE-föreningen. 21 Den teoretiska basen för COPE utgörs av inlärningspsykologi, social inlärningsteori, kognitiv attributionsteori, systematisk familjeteori och teorier om grupprocesser. 22 COPE Småbarnsliv vänder sig till föräldrar med barn i åldrarna 1 3 år, COPE Barn till föräldrar med barn 3 12 år och COPE Tonår till föräldrar med barn år. Syftet är att stärka föräldrar i deras föräldraskap genom att ge dem konkreta verktyg att stödja sitt barns utveckling och att hantera att typiska vardagsproblem och konfliktsituationer. Avsikten är att därigenom förbättra samspelet med barnet Nilsson Nilsson < hämtat < hämtat Nilsson

13 och minska konflikterna i familjen. Programmet syftar också till att utveckla stödjande nätverk och att informera om samhälleliga stödinsatser. 23 En COPE-kurs omfattar normalt 10 gruppträffar om två timmar med föräldrar i varje grupp Varje gruppträff är noga strukturerad och avhandlar en strategi. Det kan exempelvis röra sig om hur man uppmuntrar sitt barn, hur man kan fördela sin uppmärksamhet mellan syskon, hur man kan bortse från vissa mindre förseelser genom att hålla inne med negativa reaktioner och hur man sätter gränser effektivt. Man behandlar också problemlösningsstrategier och belöningssystem, liksom hur man kan få ett bra samarbete med skolan. Konkretisering och praktiska övningar ingår för att åstadkomma förändring. Man använder sig av videovinjetter, rollspel, reflektioner och hemuppgifter. Programmet är mycket deltagarstyrt och problemlösande diskussioner förs ömsom i smågrupper och i stor grupp. Kursledarutbildning omfattar 3 dagar för att bli barncope ledare och ytterligare 1 dags påbyggnadsutbildning för att bli tonårscope ledare. Programmet är översatt till ett antal andra språk; barn-cope finns på arabiska och albanska och tonårs-cope på arabiska, farsi, sorani, somaliska och turkiska. 24 Evidens och utvärdering FHI: Falu kommun har gjort en utvärdering av sitt arbete med COPE. 25 Utvärderingar har regelbundet gjorts sedan höstterminen 2007 och omfattar hittills sammanlagt 14 COPE-kurser. Utvärderingarna har visat att kursmålen att kursen ska ge föräldrarna möjlighet att utvecklas i sin föräldraroll, lära sig nya strategier/verktyg för att förstå/hantera sitt barns beteende, få möjlighet att utbyta erfarenheter och knyta kontakter och få redskap för att förbättra samspelet inom familjen har uppnåtts. 26 SoS: Enligt metodguiden visar granskningen som socialstyrelsen gjort att det finns två effektutvärderingar gjorda, en i Canada och en i Sverige som båda bedöms ha låg tillförlitlighet, d.v.s. att effekten av programmet inte går att bedöma. Det innebär att COPE kategoriseras som en insats med okänd effektivitet. En utvärdering av flera olika föräldraträningsprogram, den nationella jämförelsen NJF, genomförs av Örebro universitet, Lunds universitet och Karolinska institutet. Effekterna av fyra olika föräldrastödsprogram undersöks. COPE, Connect, Komet och De otroliga åren jämförs med traditionell behandling för att undersöka hur effektiva gruppbaserade föräldrastödsprogram är för att minska barns psykiska ohälsa, sociala problem och för att förstärka föräldraskapet Ibid. < hämtat < hämtat Falu kommun 2008, 2009, < effekteravforaldrastodsprogram> hämtat

14 Studierna genomförs på olika orter i landet och i Dalarna deltar Borlänge, Mora, Orsa Älvdalen och Malungs kommuner. Annan utvärdering: Det finns flera svenska uppsatser och rapporter om COPE och det finns en sammanfattning av resultaten från några av dem. 28 Sammanfattningen visar bland annat att föräldrarna blivit mer medvetna om sitt agerande gentemot barnen, de hade blivit mer uppmärksamma på barnens goda beteende och berömde dem mer än tidigare, och att kommunikationen i familjen hade ökat. 29 Familjeverkstan Familjeverkstan (3 12 år) är ett föräldrastödsprogram som är avsett för studiecirklar och tillhandahålls av studieförbunden. Programmet har utvecklats av Preventionscentrum i Stockholm med stöd av FHI och Socialdepartementet. 30 Familjeverkstan består av åtta korta filmer som skildrar vardagliga situationer i familjelivet. Några teman i filmerna är rutiner, positiv kommunikation, gränser och jämställdhet. Varje film ska fungera som ett underlag för diskussion utan att ge färdiga svar. Varje träff bygger på en av filmerna och följs av diskussioner samt praktiska övningar. Syftet är att man ska fundera över sitt beteende som förälder och att pröva nya vägar. Materialet riktar sig till alla föräldrar och inte bara de som upplever att de har problem. Studiecirkeln ges även på distans. Studieförbundet ABF har översatt och textat filmerna i Familjeverkstan till sex olika språk: arabiska, somaliska, svenska, finska, farsi och kurdiska. Studieförbundet åtar sig att på nationell nivå inom den egna organisationen utbilda minst fem personer under två dagar för att tydliggöra hur materialet bör användas. Evidens och utvärdering FHI: Effekten av Familjeverkstan är ännu inte studerad i ett kontrollerat försök 31. FHI rekommenderar trots det metoden med hänvisning till att Familjeverkstan bygger på samma psykologiska och pedagogiska principer som de andra föräldrastödsprogram som utvärderats. SoS: Uppgifter saknas. Annan utvärdering: Uppgifter saknas De otroliga åren De otroliga åren (4 8 år) är en manualbaserad föräldrautbildning. Insatsen har utvecklats i USA och har använts i Sverige sedan Den teoretiska basen för pro- Belin Nilsson Ibid. < hämtat

15 grammet är kognitiva och psykodynamiska teorier. 32 Metoden har främst används till föräldrar vars barn har problem men kan användas till alla föräldrar. I föräldrautbildningen lär sig föräldrarna hur de kan befrämja en positiv utveckling genom lek, beröm och belöningar som stärker relationen mellan föräldrar och barn och barnens positiva beteenden och genom effektiv gränssättning, ignorering och logiska konsekvenser utvecklas strategier hos föräldrarna så att barnens problembeteenden kan minskas. Vid träffarna visas videoinspelningar av samspelssituationer med föräldrar och barn. Mot bakgrund av dessa diskuteras olika strategier som gestaltas i form av rollspel. Föräldrarna får sedan i uppgift att pröva de strategier som diskuterats i hemmet. Gruppledare följer upp dessa försök mellan träffarna via telefon. Insatsen innebär utbildning och träning med veckovisa gruppträffar, vid minst tolv tillfällen föräldrar kan delta. För att få genomföra insatsen krävs en gruppledarutbildning på tre dagar. Utbildningen organiseras av Kjell Hansson, professor vid Lunds universitet men Carolyn Webster Stratton är ytterst ansvarig för utbildningen, som leds av Willy- Tore Mörch, professor i psykologi i Norge. 33 Evidens och utvärdering FHI: Uppgift saknas. SoS: Enligt metodguiden ska programmet granskas och ingår i den nationella jämförelsen av fyra föräldrastödsprogram under åren Andra studier: De otroliga åren har utvärderats i USA, Kanada, Storbritannien och Norge. Det finns bland annat sex randomiserade studier av programmet. Studierna visar bland annat på statistiskt signifikanta effekter i form av minskade beteendeproblem hos barnen i deras samspel med föräldrarna, föräldrarna hade blivit bättre på att berömma barnen och hade minskat på kritiken och tillsägelserna. Vidare hade föräldradepressionerna minskat. 35 I Sverige har metoden utvärderats 2008 för att se hur programmet fungerar när det används inom barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänstens verksamheter. En randomiserad kontrollerad studie genomfördes vid Göteborgs universitet. 36 Studien visade att beteendeproblemen hos barnen i interventionsgruppen hade reducerats kraftigt Ibid. < hämtat < effekteravforaldrastodsprogram> hämtat Nilsson Broberg, Axberg, Ibid. 15

16 Örebro preventionsprogram (ÖPP) Programmet är utvecklat vid Örebro universitet med medel från FHI under åren ÖPP är ett alkohol- och drogförebyggande program och vänder sig till alla föräldrar till barn på högstadiet. Från och med hösten 2008 har Örebro kommun det nationella samordningsansvaret för utbildning och nationell spridning av programmet. Syftet med programmet är att förebygga tidig alkoholdebut och berusningsdrickande bland ungdomar genom att verka för att föräldrar vidmakthåller en restriktiv inställning till ungdomsdrickande även när deras barn kommer upp i tonåren. ÖPP är helt inriktat på att förebygga alkohol- och drogbruk genom kort medverkan av särskilda informatörer vid några föräldramöten under högstadietiden. Denna medverkan syftar till att få föräldrarna i klassen att göra överenskommelser om förhållningssätt, främst till bruk av alkohol. Två typer av ÖPP-ledarutbildningar finns, en grundutbildning till föräldramötespresentatör och en påbyggnadsutbildning till certifierad ÖPP-instruktör. 39 Evidens och utvärdering FHI: Uppgift saknas. SoS: Enligt metodguiden pågår granskning. Andra studier: ÖPP är utvärderat av Örebro universitet genom en kvasiexperimentell undersökning som visade på en minskning av berusningsdrickandet den senaste månaden bland försöksskolorna i jämförelse med kontrollskolorna. Det var också tydliga skillnader i föräldrarnas attityder till berusningsdrickande i kontroll- och försöksskolorna. 40 Kommunikationsmetoder (Komet) Föräldrakomet (3 11 år) är ett manualbaserat föräldraträningsprogram som har utvecklats av Stockholms Stad. Kometutbildningarna baseras på social inlärningsteori och instrumentell inlärning. Programmet riktar sig till föräldrar som har bråkiga och trotsiga barn. 41 Syftet med programmet är att öka föräldrars positiva samspel med sina barn och förändra föräldrarnas förhållningssätt. Föräldrarna ska uppmuntra barnets positiva beteenden samt undvika att uppmärksamma deras negativa beteenden. Programmet är uppbyggt kring videovinjetter, rollspel, hemuppgifter och skriftligt material. Föräldrarna får hemuppgifter efter varje tillfälle och varje ny träff inleds med en genomgång av dessa uppgifter. I videovinjetterna får föräldrarna ta del av iscensatta vardagssituationer mellan föräldrar och barn. Vinjetterna diskuteras och problematiseras i föräldragruppen. I rollspelen får föräldrarna tillfälle att träna på de färdigheter och förhållningssätt de lärt sig under programmet < hämtat < hämtat Nilsson Ibid. 16

17 Föräldragrupperna leds av två gruppledare och består av föräldrar till ca sex barn. Gruppen träffas en gång i veckan vid elva tillfällen. Varje träff varar två och en halv timme. Handledarutbildning ges av Utvecklingsenheten i Stockholms stad (f.d. Preventionscentrum). Evidens och utvärdering FHI: uppgift saknas. SoS: En svensk randomiserad kontrollerad studie har genomförts 2006 som granskats av socialstyrelsen. Granskningen visar att effektutvärderingen har medelhög tillförlitlighet som är utvärderad i en verksamhetsutvärdering. Komet för föräldrar (barn 3 11 år) graderas som en lovande insats. 42 Programmet ingår även i den nationella jämförelsen, NJF som pågår under åren , där fyra föräldrastödsprogram ingår. 43 Föräldrakomet (12 18 år) är avsett för äldre barn och tonåringar, och föräldrarna får hemuppgifter på samma sätt som i Komet för yngre barn. Varje träff får föräldrarna hemuppgifter stödda av skriftligt material som man får öva på under en vecka. Nästa träff inleds med en genomgång av dessa. Innehållet är inriktat på att se möjligheter och lösningar. Gruppen leds av två ledare och gruppen träffas vid 8 tillfällen. Handledarutbildning ges av Utvecklingsenheten i Stockholms stad. Evidens och utvärdering FHI: Uppgift saknas. SoS: Enligt metodguiden ska metoden granskas. Effektstudier saknas. Andra studier: Uppgift saknas. Connect Connect (9 17 år) är ett kanadensiskt föräldrastödsprogram. Programmet är ett för Sverige nytt föräldrastödsprogram, och Örebro är sedan 2010 centrum för Connect i Sverige. Örebro kommun bygger upp en helt ny organisation för Connect i Sverige och Örebro universitet står för utvärdering, rådgivning och stöd. 44 Programmet bygger på den så kallade anknytningsteorin, en skola inom barn- och utvecklingspsykologin. Connect är inriktat på att skapa en bra relation mellan föräldrar och barn. Föräldrar får lära sig att ta ett steg tillbaka och se på händelser ur barnens perspektiv. Det handlar om att utveckla en förståelse och ett uppmärksamt föräldraskap så att man kan förstå varför barnet reagerar som det gör < hämtat < effekteravforaldrastodsprogram> hämtat < hämtat < hämtat

18 Connect-programmet bygger på nio enkla principer kring anknytningen, till exempel att allt beteende har en betydelse som hänger samman med anknytningen, att anknytningen varar hela livet, att konflikter är en del av anknytningen, att en ung människas utveckling och växande kräver en balans mellan samhörighet och självständighet Kursdeltagarna får genom föreläsningar, rollspel och reflektionsövningar hjälp att öka sin empatiska känslighet och utveckla sin förmåga att tolka sina barns beteende. Connectgruppen träffas vid tio tillfällen på kvällstid. Vid varje tillfälle tas en princip upp. Träffarna är ca 1 timme långa. Handledarutbildning finns. Evidens och utvärdering FHI: Uppgift saknas SoS: Ingår ej i metodguiden, men programmet ingår i den nationella jämförelsen NJF som pågår under åren , där fyra föräldrastödsprogram ingår. 46 Andra studier: Uppgift saknas. FöräldraStegen FöräldraStegen (13 17 år) är ett manualbaserat program för föräldrar som till stora delar bygger på STEG-FÖR-STEG/Nya STEG, en svensk version av det amerikanska familjeprogrammet Iowa Strengthening Families Program. Programmet togs fram av STAD-projektet och Maria Ungdom Programmet vänder sig till föräldrar med barn som är i riskzonen för problem med skolk, kriminalitet, tobak, alkohol och/ eller droger. 47 Syftet med programmet är att stärka föräldrars kompetens och träna deras förmåga att hantera situationer då konflikter och bråk uppstår mellan barn och föräldrar. Föräldrastödsprogrammet ger praktiska verktyg som kan användas för att få relationen mellan förälder och tonåring att fungera bättre. FöräldraStegen är uppbyggt kring DVD-filmer om dilemman eller problemsituationer som fungerar som utgångspunkt för sammankomsterna. I filmerna spelar skådespelare upp scener som sedan utgör grunden för träffens diskussioner. Föräldrarna diskuterar utifrån sina egna erfarenheter, ibland i smågrupper och ibland med samtliga föräldrar, och jobbar med övningar. Till stöd finns en eller två gruppledare som medverkar vid varje träff och som också kan bidra med kunskap. Föräldragrupperna leds av en eller två gruppledare och kan bestå av föräldragrupper på 6 20 personer. Gruppen träffas vid sex tillfällen. Utbildningen till föräldragruppsledare omfattar en kursdag < effekteravforaldrastodsprogram> hämtat Nilsson < hämtat

19 Evidens och utvärdering FHI: Uppgift saknas. SoS: Enligt Metodguiden ska granskning genomföras, ännu ej påbörjad. 49 Andra studier: Programmet ingår i en studie som är den första i Sverige med syftet att mäta effekter av föräldrastödsprogram som riktar sig till föräldrar till ungdomar som visat tecken på att utveckla antisocialt/normbrytande beteende, eller som redan utvecklat sådant beteende. Forskningsstudien genomförs i samverkan mellan Socialtjänstförvaltningen i Stockholms stad, STAD-sektionen (Stockholms läns landsting) samt Karolinska Institutet. Förutom Föräldrastegen ingår Komet för föräldrar till ungdomar år. Studien startade hösten 2008 och beräknas avslutas våren Övriga metoder Det finns några ytterligare föräldrastödsprogram/metoder som är listade på FHI och SoS, t.ex. Triple P (Positive Parenting) och Föräldrakraft 51, 52 som inte används i Dalarna för närvarande Ibid. < hämtat < hämtat < hämtat

20 Resultat Inledningsvis görs en sammanfattning av de allmänna synpunkter och erfarenheter som framkommit under kartläggningen. Därefter redovisas de femton Dalakommunernas föräldrastödsinsatser kommunvis, dels genom en beskrivning av hur det ser ut i varje kommun med en uppdelning på universell, selektiv och indikativ nivå och dels genom en schematisk bild (i bilagedelen). I beskrivningen av varje kommun ingår, förutom de generella föräldrastödsmetoder som används i kommunerna, även lokalt utvecklade metoder, individuella föräldrastödsmetoder, föräldraföreläsningar samt information om de arenor/mötesplatser som finns i varje kommun. Varje föräldrastödsmetod beskrivs med uppgift om namn, huvudman, vilken ålder stödet är avsett för, innehåll och omfattning, ledare, marknadsföring, eventuell lokal utvärdering och annat specifikt för gruppen. Slutligen redovisas en sammanfattande matris över förekomst av föräldrastödsgrupper i Dalarnas kommuner hösten 2010/våren Allmänna synpunkter på föräldrastödet Kartläggningen har mottagits väldigt positivt bland kommunerna, och flera hade själva satt i gång modeller och/eller hade planer på ett eget kartläggningsarbete och välkomnade en gemensam kartläggning. Flera av kommunerna arbetar också med att utarbeta gemensamma strategier/visioner för föräldrastödet i sin kommun. I intervjuerna har många respondenter berättat om det föräldrastöd som ofta ingår som en del i en annan insats, t.ex. barnhälsovårdens barnhälsoprogram, skolans föräldrakontakter, familjerådgivningen och andra insatser som främst riktar sig till barnen. De presenteras inte i den här rapporten. En metod som nämns speciellt är Beardslees familjeintervention, som erbjuds av psykiatrin i första hand som en mer länsövergripande resurs för barn vars föräldrar lider av depression. Insatsen är utvecklad för familjer där minst en förälder har en sådan diagnos. Syftet är att minska barnens risk att själva insjukna genom att öka förståelse för förälderns sjukdom, öka kommunikationen inom familjen om sjukdomen, främja föräldraskapet och öka föräldrarnas medvetenhet om andra skyddande faktorer. Två ledarutbildare finns i Dalarna, och enligt uppgift från dessa har i Dalarna 30 personer utbildats i metoden sedan De flesta av de utbildade ledarna finns inom vuxenpsykiatrin men även inom barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten. I Dalarna görs det familjeinterventioner på olika mottagningar, uppskattningsvis ca per år. Detta är en metod som är tidskrävande och ställer höga krav på alla parter Metoden har granskats av SoS. Granskningen visar att det finns en effektutvärdering som bedöms ha medelgod tillförlitlighet, d.v.s. det finns 20

21 viss osäkerhet kring resultatets tillförlitlighet. Beardsleys familjeintervention graderas för närvarande av socialstyrelsen som en insats med okänd effektivitet. 53 Framgångsfaktorer För att arbetet med föräldrastöd ska vara framgångsrikt finns det flera olika faktorer som enligt de intervjuade är viktiga. Det är viktigt att föräldrastödsarbetet är förankrat i kommunen bland politiker och chefer och att det finns en organisation med ekonomiska resurser som är avsatta för arbetet. Etablerad samverkan mellan olika huvudmän, föreningar, kyrkan är viktig för att kunna nå ut med marknadsföring om föräldrastödet och för att kunna dela på ansvar och ledare till de olika programmen. Speciellt upplevs samarbetet med studieförbunden, som ofta kan vara behjälpliga med annonsering, ta emot anmälningar och ta hand om administrationen, som mycket värdefullt och underlättande för arbetet. När det gäller själva programmen är det många av dem som arbetar med föräldrastöd som nämner möjligheten till barnpassning för föräldrarna under tiden som de deltar i föräldragrupp som en viktig faktor för att få föräldrarna att delta. Kompetenta och engagerade ledare bidrar också till att föräldrastödsgrupperna blir lyckade och deltagarna nöjda. Den bästa marknadsföringen av föräldragrupper sker när nöjda föräldrar sprider positiva omdömen om deltagandet och hur det hjälpt dem i sitt föräldraskap. Av intervjuerna framkommer att arenor som familjecentraler och öppna förskolor spelar en viktig roll som mötesplats för föräldrar. Hinder Brist på resurser är ett hinder som oftast lyfts fram av kommunerna men även bristen på samordning av föräldrastödet nämns. I flera av kommunerna efterlyses en samordning av de föräldrastödsmetoder/grupper som erbjuds av olika förvaltningar och aktörer. Det handlar även om hur finansieringen av föräldrastödet ska ske ut när det gäller bland annat marknadsföring och ersättningar till föräldrastödsledarna. Många av de intervjuade beskriver att lite större satsningar på massutskick och annonsering i lokaltidningar och annonsblad ger god respons med fler deltagare. När resurser ska sparas är det ofta de här delarna som först tas bort, vilket gör att det blir mycket svårare att nå ut med information och därmed att fylla grupperna. Kurserna anordnas ofta på kvällstid och ledarna behöver kompensering antingen i tid eller i pengar. I flera kommuner uppger man att dessa förhållanden försämrats och att det medfört att det är svårare att få till ledare till grupperna. För många av kommunerna utgör också det låga antalet utbildade ledare ett hinder. Det blir sårbart när en eller ett par ledare av olika anledningar försvinner, och det förekommer att kurser läggs som vilande på grund av det inte går att lösa ledarfrågan. 53 < beardsleesfamiljeintervention> hämtat

22 När det gäller föräldrastöd på selektiv och indikativ nivå, så upplevs det av de intervjuade som svårt att nå de föräldrar som bäst behöver stödet. Inom Mödraoch Barnhälsovården upplever en del att antalet deltagare till föräldragrupperna har minskat. Uppfattningen är att många av de blivande/nyblivna föräldrarna söker kunskap på egen hand genom information via Internet. En annan allmän uppfattning bland alla föräldrastödsanordnare är att föräldrarna har svårt att få tiden att räcka till för att delta i föräldragruppsverksamhet. Föräldrarna upplevs som alltmer stressade och har svårt att avsätta tid för att delta i grupperna. Mindre kommuner med relativt få innevånare och långa geografiska avstånd mellan sina orter har svårt att fylla sina grupper. Lokal utvärdering I många av kommunerna har lokala utvärderingar gjorts av föräldragrupper och mötesplatser. Dessa utvärderingar har mer haft karaktären av upplevelser av kursen, kursutvärdering, än fokus på effekter eller betydelser för själva föräldraskapandet. Generellt tycker de föräldrar som svarat på enkäter och lämnat omdömen i samband med avslutningsträffar att det varit givande att delta och de är väldigt nöjda. Föräldrarna framhåller ofta möjligheten att kunna träffa andra föräldrar i samma situation och diskutera erfarenheter och upplevelser som viktig. Flera av länets kommuner Borlänge, Falun, Malung, Mora, Orsa och Älvdalen ingår eller har ingått i studier och utvärderingar där olika nationella föräldrastödsprogram utvärderats med avseende på effekt, vilket tidigare redovisats. Pågående utvecklingsarbete i kommunerna Två av kommunerna, Vansbro och Malungs kommuner, deltar i ett projekt för att testa den så kallade Öckerömetoden under ledning av Öckerö kommun och FHI. I Sverige deltar ytterligare tre kommuner. Öckerömetoden går ut på att minska ungdomsdrickandet, med fokus på att mobilisera föräldra- och vuxenvärlden. Alla elever på högstadiet får svara på en drogvaneenkät. Svaren sammanställs och presenteras för föräldrarna på föräldramöten. Syftet är att påverka föräldrars förhållningssätt till ungdomars drickande och sprida information om hur föräldrar kan agera för att förhindra tidig alkoholdebut och berusningsdrickande bland ungdomar. 54 Malung/Sälen, Mora, Orsa och Älvdalens kommuner tillsammans med landstinget driver med medel från länsstyrelsen ett gemensamt utvecklingsprojekt Förebyggande insatser inom området drogförebyggande insatser föräldrastöd 0 18 år. I Leksand finns Leksandsmodellen, som är ett föräldrastöd 0 6 år, G-6 där en vidareutveckling pågår samt G-20 där man arbetar med en förlängd och förstärkt föräldrautbildning. Grundtanken är att de föräldrar som startar i en föräldragrupp på mödrahälsovården ska ha möjlighet att följas åt upp till att barnet är 20 år. Lek- 54 < allaoverens.4.41b77fa2115d1d html> hämtat

23 sandsmodellen har utvärderats av bland annat Dalarnas forskningsråd 1998 och Flera av kommunerna Avesta, Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Rättvik och Säter har inrättat en form av individuellt föräldrastöd, föräldrarådgivning (t.ex. hjälptelefon), där föräldrar kan söka hjälp via telefon eller e-post med möjlighet till besök. Insatsen erbjuds av socialtjänsten eller familjecentralen och kan uppgå till fem samtal och är kostnadsfri. Inga biståndsbeslut krävs från socialtjänstens sida, varför ingen registrering sker. På habiliteringen (Hab) och barn- och ungdomspsykiatrin (Bup) i Borlänge pågår ett utvecklingsarbete kring föräldrastöd till barn och ungdomar med ADHD. Inledningsvis inbjuds föräldrar och anhöriga till en föreläsning om ADHD. Efter denna erbjuds föräldrar möjlighet att delta i en föräldragrupp. Programmet har hämtats från Barkley, ett manualbaserat föräldrastödsprogram, som har omarbetats av psykologer på Hab och Bup för att passa svenska förhållanden. Bland annat har de delar som handlar om korrigeringar och time out tagits bort. Två grupper är igång under våren, en med föräldrar till barn 5 9 år och en med föräldrar till barn år. I båda grupperna deltar föräldrar och gruppen träffas 8 gånger. För de mindre barnen följer ledarna manualen med vissa undantag. När det gäller föräldragruppen för tonåringarna så blir det mer friare prat och exempel från vardagen hos familjerna. Grupperna leds av två ledare. På Bup har den lokala modellen sammanställts, och planeringen är att den ska implementeras i hela Bup Dalarna. Utvärderingar görs efter varje grupp men ingen sammanställning är gjord än. Jämställdhet Av intervjuerna med Mvc- och Bvc-personal framgår att papporna deltar i mycket hög utsträckning i föräldragrupperna för blivande föräldrar, men sedan avtar deras deltagande i föräldrastödsgrupperna. I barnhälsovårdens föräldragrupper har föräldrarna rätt att ta ut föräldrapenning för att delta, men trots det är det relativt få pappor som deltar. Ett par av kommuner anordnar speciella pappagrupper eller har vissa träffare eller delar av träffarna i föräldragruppen speciellt avsedda för papporna. Omdömena från pappor och mammor uppges vara positiva, och andelen pappor har ökat i de grupper som erbjuder en pappa-del. Inom mödravården och barnhälsovården försöker man också i vissa kommuner att erbjuda kvällsgrupper för att öka andelen pappor. Den sammantagna bilden från de intervjuade är att andelen pappor är lägre än andelen mammor som deltar i grupper som riktar sig till föräldrar till förskole- och skolbarn. Bland de intervjuade har synpunkter ofta framkommit på att det är svårt att nå de föräldrar som bäst behöver stödet. Det skulle vara intressant att följa upp och se vilka föräldrar som nås med det föräldrastöd som erbjuds utifrån till exempel utbildningsnivå hos föräldrarna, men det har inte gjorts i den här kartläggningen. 55 Dalarnas forskningsråd 1998,

24 Integration Få kommuner har någon speciell grupp för föräldrar som inte är svenskspråkiga. Detta gäller föräldragrupper för alla åldrar. Ett par av de nationella föräldrastödsprogrammen, COPE och Familjeverkstan, är översatta till de vanligast förekommande språken bland våra invandrare, men hittills har det inte använts av kommunerna i Dalarna. Oftast erbjuds individuella insatser istället där man kan anlita tolk. I några kommuner har man försökt erbjuda riktade föräldragrupper men har med ett par undantag haft svårt att få deltagare. Många kommuner har uppmärksammat behovet och har inlett, eller är på gång att inleda, ett samarbete med anordnarna av Svenska för invandrare (Sfi) och integrationsenheterna för att försöka hitta vägar för att erbjuda föräldrastöd till föräldrar med utländsk bakgrund. Avestas föräldrastöd Universell nivå Föräldragrupper Mödrahälsovården Erbjuds alla förstagångsföräldrar. 6 par deltar i varje grupp som leds av en barnmorska och träffas ca 6 gånger, kvällstid 2 timmar/gång. Mödravårdspsykolog och dietist deltar vid någon av träffarna. Innehåller föräldraförberedelser, förlossningen, amning, parrelationen mm Högt deltagande bland både blivande mammor och pappor. Ingen utvärdering gjord. Föräldragrupper Barnhälsovården 0 1 år Distriktssköterskan på barnhälsovården övertar Mvc:s föräldragrupper. Erbjuds alla förstagångsföräldrar. Använder sig av ICDP. Startar när barnen är 2 månader, och gruppen träffas vid sju tillfällen varannan vecka. 7 teman samt ytterligare två träffar då gruppen själva träffar folktandvården samt barnomsorgen. Gruppen besöks av Bhv, psykolog, tandhygienist, föräldrarådgivare och specialpedagog från familjecentrum. Innehåller även en separat pappaträff när barnet är 4 5 månader. Föräldragrupper/information för föräldrar med invandrarbakgrund som inte kan svenska. En anpassad verksamhet med mer informativ inriktning. Tolk medverkar. Ingen utvärdering gjord. COPE 3 12 år och COPE år Föräldragrupper har genomförts under 2005 till 2009, i genomsnitt två per termin. Inga grupper f.n. 11 utbildade ledare, från Grytnäs församling, Socialtjänsten och bildningsförvaltningen. Tidigare hade ledarna tid avsatta i sina tjänster för COPEgrupperna men det är nu borttaget. Svårt att få till marknadsföringen p.g.a. detta. Tidigare har det varit lätt att rekrytera deltagare till kurserna. Föräldrarådgivning Föräldrarådgivaren på Familjecentrum, som är en mötesplats för blivande föräldrar och familjer med barn 0 6 år där landsting och kommunen samverkar, erbjuder 24