Projekt att skapa förutsättningar för implementering av evidensbaserat arbete inom föräldrastödsområdet i Västra Götalands län Dnr HFÅ 2008/27

Transkript

1 Projekt att skapa förutsättningar för implementering av evidensbaserat arbete inom föräldrastödsområdet i Västra Götalands län Dnr HFÅ 2008/27 Inledning och bakgrund Under våren 2008 ställdes en förfrågan till Hälsokällan från Statens Folkhälsoinstitut om Hälsokällan kunde ta sig an att arbeta med ett projekt för att skapa ökade förutsättningar för implementering av evidensbaserade föräldrastödsmetoder i hela Västra Götaland. Frågan ställdes på grund av att Hälsokällan sedan några år tillbaka samordnat utbildning, implementeringsstöd, nätverksarbete, handledning med mera inom och mellan de 15 kommunerna i Fyrbodal. Hälsokällan svarade att i samverkan med andra aktörer i Västra Götaland skulle det vara möjligt att genomföra en kartläggning kring behov, hinder och möjligheter i en framtida utbildningsorganisation i Västra Götaland. Inledningsvis togs då kontakt med de olika Kommunalförbunden i Västra Götaland (Sjuhärad, Skaraborg, Göteborgsregionen samt det egna Fyrbodal). Kontakt togs också med Länsstyrelsen i Västra Götaland. Samtliga Kommunalförbund samt Länsstyrelsen såg positivt på detta och ett formellt samarbete inleddes mellan Länsstyrelsen, Hälsokällan samt viktiga aktörer inom de olika Kommunalförbundsområdena. I Projektet som är avgränsat till Västra Götalandsområdet bor det cirka 1,5 miljoner invånare. Området är indelat i 49 kommuner, fyra Kommunalförbundsområden samt 10 Hälso- och sjukvårdsnämnder. Syfte Projektet syftar till att 1. Belysa vilka förutsättningar som finns kring implementering av evidensbaserade föräldrastödsmetoder i Västra Götalands län. 2. Kartlägga behov, hinder och möjligheter kring en framtida utbildningsorganisation i Västra Götalands län.

2 Metod Den metod som använts är Hearings med cafesamtal i de fyra kommunalförbundsområdena i Västra Götalands län. Dessa är Sjuhärads kommunalförbund, Skaraborgs kommunalförbund, Göteborgsregionens kommunalförbund och Fyrbodals kommunalförbund. Där har vi mött politiker och tjänstemän från kommunerna, primärvård, folkhälsosamordnare, drogförebyggare och andra som ansvarar för föräldrastödsfrågor. Vi har också haft andra möten, mailkontakter och telefonkontakter med aktörer från både kommun och landsting som bidragit med information och synpunkter. Sammanfattning från Hearings Vi har utgått från 3 frågeställningar på samtliga Hearings. Här följer en sammanfattning i punktform av vad deltagarna från alla områden svarat Fråga 1: Vilka behov av utbildare finns från din verksamhet/ ditt område? Samordning/samverkan behövs. - Samordning - samverkan. Vem gör vad? Vissa deltagare tryckte på att frågan om samordning måste komma före frågan om utbildare och utbildning. - Samverkan mellan skola, förskola och socialtjänst. - Samverkan mellan stadsdelar, mellan kommuner och delregioner. - Central samordning av utbildning. Utbildare - Stort behov av utbildare på olika nivåer. - Behov av utbildare och handledare inom: ICDP, KOMET, COPE, ÖPP, Active Parenting, Familjeverkstan, PREP, Föräldrakraft, Barnen i våra hjärtan. - Tillgång till utbildningsplatser behöver ökas. - Utbildare och program/ material på fler språk efterfrågas. Handledare - Stor efterfrågan på handledare för de olika programmen. Program - Viktigt med smörgåsbord av program. Svårt för små kommuner att ha det. Därför viktigt med samverkan mellan små kommuner. - Svårt för vissa kommuner att välja. Vad är bra för dem? - Önskemål om inventering av program i kommunerna. Det finns verksamhet som inte finns kännedom om. - Behov av generella program för alla föräldrar samt ett komplement med riktade program för de föräldrar som behöver extra stöd. Struktur - Strukturerat föräldrastöd till alla, 0 - Gymnasiet ut i kommunerna/ stadsdelarna mm. Täcka upp hela åldersspannet. - Tydlighet från regeringen hela vägen till lokal nivå.

3 Fråga 2: Inför framtiden vilka hinder finns inför val av olika föräldrastödsprogram (gällande utbildningsorganisation mm)? Ekonomi - De flesta kommuner har nämnt ekonomiska resurser som ett stort hinder. - I dagsläget vet man inte vad för medel som kommer att fördelas till kommunerna gällande föräldrastöd. Kortsiktighet - Kortsiktighet är att annat hinder. - Risk för trender. - Känsla av tillfälliga lösningar. Nödvändigt med långsiktighet. - Politiska beslut. - Samordning riskerar att försvinna när projektmedel upphör. - Eldsjälsproblematik. Tiden - Tid och utrymme i tjänsten. Läggs på övrig verksamhet. - Brist på tid till samordning. - Tid till information, förberedelsearbete, reflektion och samordning saknas. Ansvar och brist på samordning - Vem tar ansvar? Huvudansvar saknas på alla nivåer. För ekonomi, organisation, personal mm. - Brist på tydlig samordning lokalt, regional och nationellt. - Saknar gemensamt uppdrag. - Bristande samsyn hos skola, primärvård, socialtjänst mm. - Ingen har överblicken. - Saknas mandat från politisk och chefsnivå. - Nationella direktiv gällande föräldrastödsområdet saknas inom skolan Utbildning - Brist på utbildare, och vidareutbildning. - Brist på utbildningsplatser. - Handledning saknas. Kunskap och förankring - Brist på metodkännedom. - Kunskapsbrist och brist på förankring på olika nivåer. Tex. bristfällig kunskap hos förvaltningar och politiker. Kvalitetssäkring, utvärderingar, forskning - Kvalitetssäkring. Hur får vi arbetet att hålla över tid? - Utvärderingar kopplat till hälsoekonomi saknas. - Det finns för lite forskning på svenska förhållanden. Hur säker är evidensen? Programutbudet - Vissa kommuner tycker att det är svårt och förvirrande med många program att välja på. Andra ser det som en tillgång.

4 Fråga 3: Inför framtiden vilka möjligheter finns inför val av olika föräldrastödsprogram? Politisk förankring - Tydlig politisk förankring och tydligt uppdrag från kommunledning skapar möjligheter. - Lokal plan föräldrastöd. - Budget för föräldrastöd, långsiktigt. Nationell nivå - Tydliga riktlinjer från nationell till lokal nivå. - Regeringsuppdraget en möjlighet. - Nationella medel en möjlighet. Långsiktighet - Långsiktigt arbete förankrat i befintliga verksamheter. Samverkan och nätverk - Ta vara på all erfarenhet och kunskap i länet. Skapa plattform för samverkan. - Samverkan på olika nivåer i kommunen mellan olika aktörer, mellan kommuner, mellan stadsdelar och regionalt mm. - Genomföra utbildningar med flera kommuner i samverkan. - Nätverk i programmen och tvärprogrammässigt. - Samverkan mellan små kommuner tex. byta cirkelledartjänster. - Mer samverkan med skolan. Få skolan mer engagerad i frågan. - Inventering av lokala resurser. Samordning - En möjlighet att skapa lokala/ regionala kunskapscentra. Strukturer för kunskapsutbyte. - Struktur, överblick, förankring, stödorganisation? - Utbildning, handledning och erfarenhetsutbyte. - Föräldrastödssamordnare inom kommun och stadsdel. Forskning - Viktigt med fortsatt utvärdering och forskning. - Mer forskning om vinster och hälsoekonomi. - Mer forskning som når ut till målgruppen. - Svensk forskning. Marknadsföring - Ta vara på befintliga fungerande nätverk för att utveckla föräldrastöd, för att hitta ledare och föräldrar. - Hitta bra sätt att marknadsföra. Ge föräldrarna en möjlighet att välja det som passar dem.

5 Inventering av utbildningsmöjligheter av föräldrastödsprogrammen i Västra Götalands län (enligt Folkhälsoinstitutets lista) PREP Sensus Studieförbund utbildar i PREP. Det finns ca 80 utbildade PREP-ledare i Västra Götalandsområdet. Jörgen Bjerre, Göteborg, är samordnare i Västra Götaland och Halland. (I februari 2009 hålls en nätverksträff i Västra Götaland). Många står i kö och vill utbilda sig och programmet sprider sig i regionen till nya målgrupper. Bland annat erbjuds föräldrar inom militären att gå PREP. Utbildare av PREP-ledare finns det två stycken på Sensus förbundskansli i Stockholm. Dessa är Kerstin Selen och Marie Lennerhed. Om behovet fortsätter att växa kommer det behövas utbildas fler PREP-ledare i länet och utbildningsorganisationen utökas. ICDP ICDP-stiftelsen tillhandahåller utbildare. Det finns 49 personer i Sverige som har avtal med stiftelsen och därmed rätten att genomföra utbildningar i programmet. Stiftelsen har en förteckning av alla utbildare. Dessa har gått steg 3. I Västra Götaland finns Stina Friden, Göteborg samt Britt-Inger Olsson, Orust. Det utbildas ca 20 nya handledare årligen. När det gäller föräldragrupper kallas det föräldravägledning och dessa grupper hålls av personer som gått steg 2. Stiftelsen har också ett register över alla diplomerade vägledare i landet (steg 2). Möjligheterna att både utbilda professionella utbildare samt vägleda föräldrar inom programmet kan ses som god inom Västra Götalands län. KOMET Kontakt har tagits med Precens i Stockholm. Behovet av KOMET-instruktörer i Västra Götalandsregionen är stort. Vi har undersökt förutsättningarna för att få fler KOMETinstruktörer i VG-regionen. Det finns två i Göteborg som är KOMET-samordnare på Hisingen (Anna-Lena Nellrup samt Anne Johansson). De har blivit beviljade av Precens att bli utbildare och de börjar instruktörsutbildning i februari. Precens har meddelat att de ser över sin organisation och kommer med ett nationellt förslag, som även tillfredsställer Västra Götalandsregionen behov. COPE Förfrågan är skickad till Svenska Copeföreningen och till Charles Cunningham. I ett första steg kommer tio nationella utbildare att utbildas. I Västra Götaland kommer vi förmodligen att ha minst en stationär utbildare. Svenska Copeföreningen och BUP Malmö har arbetat fram en nationell utbildningsplan för Cope. Det ser ut som om utbildningsbehovet kommer att tillgodoses även i Västra Götaland. ÖPP ÖPP på nationell nivå kommer att kunna tillgodose behovet av fler utbildare i framtiden. De håller på att bygga upp en effektiv organisation för att tillgodose detta behov. Detta görs via Örebro Kommun, se Det finns en stor spridning av ÖPP-instruktörer i Västra Götalands län. Föräldrakraft Föräldrakraft har en väl förberedd strategi för en framtida utbildningsorganisation nationellt. Det finns ingen plan för Västra Götaland samordnat, men organisationen

6 klarar att tillgodose en utökning av utbildare i länet. Det finns potentiella ledare att utbilda till utbildare. Det finns också en handledarorganisation. Familjeverkstan Studieförbundet Vuxenskolan har fyra utbildare i landet. Två personer i Stockholm, en i Halmstad och en i Trollhättan. I Trollhättan finns Camilla Phersson. Hon har utbildat kursledare i Vänersborg, Sotenäs, Ale, Stenungsund, Kungälv, Göteborg centrum, Lidköping, Essunga, Färjelanda, Lysekil och Uddevalla. Kranskommuner till Borås upphandlar för tillfället. Studieförbundet vuxenskolan behöver fler utbildare i Västra Götaland i framtiden för att täcka behovet. Det kommer också förfrågningar från andra delar av landet. ABF har utbildade kursledare i några kommuner i Västra Götaland. De har kontrakt med Alingsås kommun och kontrakt på väg med Trollhättan och Uddevalla. De har en ambition att utvidga sitt arbete med familjeverkstan i regionen. Enligt vår kännedom har ABF inga egna utbildare av kursledare i vår region. Det verkar som om ABF jobbar mer aktivt med familjeverkstan i andra delar av landet. Sensus i Göteborg har också planerat att börja med Familjeverkstan som ett komplement till PREP. Övriga studieförbund har vi i nuläget inte varit i kontakt med. Det har varit svårt att få en samlad bild av utbildningsorganisationen av Familjeverkstan. Det finns ingen samordning mellan studieförbunden i Västra Götaland och inte direkt inom kommunerna heller. Vår uppfattning är att det kommer att behövas fler utbildare i regionen för att täcka en ökad efterfrågan. Active Parenting Active parenting har 4 centrala utbildningsledare. Utbildningsorter för öppna kurser är Stockholm och Göteborg (Kalmar har haft tidigare). De åker också ut i landet och håller utbildning. Från och med nästa år kommer gruppledare att vidareutbildas för att kunna hålla i steg 1 utbildningen för nya gruppledare. Det innebär att det kommer att finnas utbildningsledare för steg 1 även i Västra Götaland, troligen i Härryda och på Tjörn. Steg 2 utbildningen kommer att hållas av centrala utbildare tills vidare. I Västra Götaland är det relativt få kommuner som arbetar med Active Parenting och utbildningsbehovet av programmet framöver kommer att täckas från organisationen. Steg för Steg och Nya steg Programmet Steg för Steg (version av Strenghtening Families Program) drivs av STAD-projektet i Stockholm. Programmet används i ett 40-tal kommuner runt om i landet. Närmare 1000 personer har gått kurserna och ca 60 ledare är certifierade att hålla egna utbildningar. År 2006 modifierades programmet på en rad punkter. Bland annat kortades innehållet ner väsentligt. Det nya programmet som i praktiken har ersatt Steg för Steg heter Nya Steg. För att nå även socialt utsatta familjer utvecklades år 2004 en modifierad version av Steg för Steg som heter FöräldraStegen. Programmet riktar sig till föräldrar med barn som behöver extra stöd. Ett 30-tal ledare är certifierade och närmare 200 föräldragrupper har genomförts runt om i landet.

7 STAD har stått för utbildningen tillsammans med ca 60 certifierade ledare runt om i landet som har rätt att utbilda ledare i Nya Steg. Det tillkommer ett tiotal certifierade ledare per år. Under våren 2003 startade en randomiserad kontrollerad studie i 19 skolor i Stockholm av STAD-projeketet. Enligt studien har inte Steg för Steg någon bevisad effekt i Sverige. STAD-projeketet kommer fortsättningsvis inte att ansvara för programmet och utbildningsorganisationen. Görgen Larsson kommer att driva programmet och utbildningsverksamheten vidare i privat regi. Enligt vår kännedom har inte detta program någon stor spridning i Västra Götalands län. Det verkar inte som det finns någon direkt efterfrågan efter utbildningsbehov heller. De otroliga åren (The Incredible Years) I Sverige är Marlise Svensson vid Lunds universitet samt Familjeforum engagerade i spridning av programmet. År 2000 tog Kjell Hansson och Nätverkscentrum Västerås initiativ till att introducera det amerikanska programmet i Sverige. Incredible Years i USA godkände att Socialhögskolan i Lund organiserar grupp-ledarutbildningar i deras program Basic träning som vänder sig fram för allt till föräldrar med barn i åldrar tre till åtta år. Utbildningen består av tre dagars utbildning som genomförs av certifierade utbildare som är godkända mentorer av Incredible Years i USA. Än så länge är dessa norska, eftersom varken Sverige eller Danmark har några egna. (En svenska har nu börjat mentorutbildningen). Webster-Stratton rekommenderar handledning, men det är frivilligt och måste betalas för. Handledare är återigen bara de av Incredible Years godkända mentorerna. Socialhögskolan i Lund anordnar två utbildningar/år. Sedan början av 2000-talet har ca 250 personer utbildats i Sverige. Det finns idag ingen svensk organisation som har överblicken på utövandet av programmet ute i landet, men en svensk hemsida med syfte att kartlägga programmet håller på att byggas upp. De hoppas på att ha en bättre bild om ett år. Enligt vår kännedom har inte detta program någon stor spridning i Västra Götalands län. Det verkar inte som det finns någon direkt efterfrågan efter utbildningsbehov heller. Barnen i våra hjärtan Barnen i våra Hjärtan är ett bra material/ program som skulle kunna vara ett bra komplement till övriga program på Folkhälsoinstitutets lista. Materialet har en styrka i att det har ett mångkulturellt perspektiv, vilket saknas i många program. Detta resonemang grundar vi på positiva erfarenheter från gruppverksamheter i regionen, men det behövs forskning på materialet.

8 Slutsatser De olika föräldrastödsprogrammen är mer eller mindre spridda över hela Västra Götalands Län. Det finns en relativt god kunskap över läget i Göteborgs Stad och Fyrbodal. Även i Skaraborg och Sjuhäradsregionen finns vissa kunskaper kring nuläget. Är ambitionen att många föräldrar ska nås genom olika föräldrastödsinsatser, där föräldrastödsprogrammen är en del, vore det önskvärt att få en bättre, djupare och mer nyanserad nulägesanalys kring - Vilka program som används och i vilken omfattning? - Hur många gruppledare som är utbildade inom respektive program? - Var gruppledarna är verksamma och hur många föräldrar som nås genom olika föräldrastödsprogram? Dessutom är det viktigt att det finns tillräckligt med egna utbildare kopplat till de föräldrastödsprogram som används idag och de som kommer att användas i framtiden. Ett förslag är att Staten bidrar med ekonomiska resurser för att Västra Götaland och andra landsting och regioner ska få tillgång till tillräckligt med egna utbildare. Länsstyrelsen i Västra Götalands län är en viktig motor när det gäller utvecklingen av föräldrastödet i kommunerna. Dels fördelar de pengar när det gäller att stimulera kommunerna i sitt utvecklingsarbete, dels har de anordnat ett flertal konferenser och seminarier i syfte att stimulera kommunerna i sitt utvecklingsarbete kring olika föräldrastödsprogram. Dessutom har Länsstyrelsen varit en stor hjälp kring att bidra till en samlad struktur i dessa frågor. Det finns ett samlat önskemål att Länsstyrelsen i Västra Götaland även fortsättningsvis kan ge ekonomiskt stöd till kommuner och enheter som främjar föräldrastödet i Västra Götalandsområdet. Dessutom vet vi att Länsstyrelsen i Västra Götalands län har en viktig roll när det gäller att stödja och främja samverkan mellan olika delregioner i Västra Götaland samt fördela ut nationella medel till kommuner och primärvård. Arbetet med föräldrastöd måste hänga nära samman med det hälsofrämjande och drogförebyggande arbetet och med folkhälsoarbete i stort. Detta för att inte nya stuprör skall uppstå. En annan viktig slutsats är att det behövs mer ekonomiska resurser för att bidra till att skapa ett starkt föräldrastöd i kommuner och primärvård. Vi tror att det viktigt att stimulansmedlen når kommunal samt regional nivå och inte läggs för stor del på nationell nivå. Ytterligare en slutsats är att samordning är en mycket central fråga. När det gäller området att utbilda utbildare behövs samverkan och samordning. Vi tror att det i landet behövs utvecklingscenter för att främja infrastrukturen kring föräldrastöd i allmänhet och olika föräldrastödsprogram i synnerhet. Dessa center skulle kunna verka för att: - Samordna utbildning av ledare inom olika föräldrastödsprogram. Detta kräver också att de olika föräldrastödprogrammen blir mer tillgängliga för en regional utbildningsorganisation, att regionen kan ha egna utbildare inom COPE, KOMET med flera program. Dessutom behövs en betydligt billigare

9 utbildningsmodell. Idag är arvodena alldeles för höga och tillgängligheten av utbildare är alldeles för låg, om syftet är att öka tillgängligheten för landets föräldrar kring stöd i olika skeenden av barnets/barnens uppväxtår. Om många fler föräldrar ska få stöd på olika sätt behövs det många fler ledare. - Samordna handledning och leda nätverk inom och mellan program och kommuner och primärvård. Handledningsorganisation bör vara en naturlig del kopplat till alla program. - Det regionala områdets ledande politiker och tjänstemän i kommuner och primärvård får ett strategiskt stöd kring implementering och kunskap kring val av olika insatser och metoder och program byggd på en behovsanalys snarare än en efterfrågan. Politisk förankring är viktigt att trycka på. Det är en viktig uppgift för de regionala samverkansfunktionerna att möta den politiska organisationen mer och utbilda, bilda nätverk mm. - Bidra med hållbarhet och långsiktighet i utbildningsorganisationen. Vi vill också trycka på att forskning även på regional nivå är viktigt parallellt med den nationella forskningen. Slutligen vill vi säga att det är mycket på gång i Västra Götaland kring föräldrastödsarbetet och det spretar på många nivåer. Det märks att det behövs lokala kartläggningar för att få en ännu bättre bild av allt föräldrastödsarbete som bedrivs ute i våra 49 kommuner. Vi tror också att det är viktigt med en lokal behovsanalys av föräldrastöd innan eller parallellt med programmen. Hör gärna av er med frågor. Med vänliga hälsningar Lennart Rådenmark och Ulrika Ankargren Länsstyrelsen i Västra Götalands län Henrik Erlandsson, Anne-Sofie Skälegård och Pernilla Forss Fyrbodals Kommunalförbund, Hälsokällan Telefon: