Budget 2014 Verksamhetsplaner

Transkript

1 Budget 2014 Verksamhetsplaner Skog i Bergsjö - Foto Malin Stålberg Fastställd av Kommunfullmäktige Nordanstigs kommun

2

3 Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens vice ordförande Sammanfattning Politisk organisation och förvaltningsorganisation Styrning: vision, inriktningar, ambitioner samt mål Vision 2020 Nordanstig Naturligtvis här förverkligar du dina livsdrömmar Politiska inriktningar och ambitioner (Kf 50/2011) Barn och unga Kultur och fritid Boendemiljö och kommunikation Miljö och hälsa God ekonomisk hushållning Trygg som medborgare Näringsliv och arbetsmarknad Personalpolitik Strategiska frågor i ett långsiktigt perspektiv Omvärld Svensk ekonomi och hur den påverkas av den globala ekonomin Nordanstigs kommun Kommunens invånare Befolkningsprognos Nordanstigs näringsliv Arbetsmarknad Samhällsekonomin påverkar kommunen Förutsättningar för kommunens ekonomi Kommunens ekonomi i backspegeln Budgetförutsättningar Driftbudget Investeringsbudget Kommunens verksamheter Ekonomisk redovisning kommunstyrelsen Kommunstyrelsens verksamheter Ledningsutskottets verksamheter Utbildningsutskottet Omsorgsutskottet Myndighetsutskottet Kommunens ekonomi Resultatbudget 2014 inklusive kapitalkostnader Resultatbudget verksamhetsplaner inklusive kapitalkostnader Kassaflödesanalys Balansräkning Bilagor Bilaga 1: Ordlista Bilaga 2: Redovisningsprinciper Bilaga 3: Nordanstigs kommun i ett historiskt perspektiv Bilaga 4: Kommunfullmäktiges protokoll

4 Kommunstyrelsens ordförande Några tankar kring budget 2014 och verksamhetsplan , skrivet av kommunstyrelsens ordförande Monica Olsson (S) Årets budgetarbete har till stor del handlat om att kostnadsnivån för kommunens verksamheter ska bli lägre. Vi fortsätter vårt arbete med att hitta olika lösningar bland annat genom samverkan och samarbete med andra kommuner. Vi står inför stora utmaningar inte minst inom skolans område där vi ser att antalet elever som når målen måste öka. Våra skolor ska ha bra kvalitet med behöriga lärare som ger våra elever lust att lära för att nå målen och att fler väljer kommunens skolor. Vid halvårsskiftet trädde den nya organisationen ikraft. Tanken är att vi ska få en effektivare organisation och kortare beslutsvägar. I samband med beslutet om den nya organisationen togs också ett beslut om att göra en utvärdering av organisationen under I dagsläget är det för tidigt att dra några slutsatser av hur det gått. Ett projekt om ökad medborgarservice har påbörjats och kommer att fortsätta under Äldres behov av vård och omsorg tillgodoses inom särskilda boenden, hemtjänst och trygghetsboenden. Vi ser idag att fler väljer att bo kvar hemma längre och att det i sin tur gör att det finns ett överskott på platser i särskilt boende. I årets budget anpassas verksamheten utifrån dessa förutsättningar. Inom samhällsbyggnad ska detaljplaner arbetas fram i attraktiva miljöer. Nordanstig är idag en trygg kommun att bo i och för att göra den ännu tryggare fortsätter arbetet med bland annat trygghetsvandringar i de olika kommundelarna. Monica Olsson (S) Kommunstyrelsens ordförande 4

5 Kommunstyrelsens vice ordförande Några tankar kring budget 2014 och verksamhetsplan , skrivet av kommunstyrelsens vice ordförande Stig Eng (C) Inom äldreomsorgen finns en tydlig trend att flera vill få sin omsorg i hemmiljö och verksamheter inom traditionellt äldreboende minskar. Kommunen anpassar i årets budget sin verksamhet i den riktningen. Skolan står inför stora utmaningar. Fler elever måste uppnå gymnasiebehörighet inom den 9-åriga grundskolan. En växande trend är att fler elever söker sig till andra kommuner för att få sin grundskoleutbildning (ca 100 elever). Den årliga interkommunala kostnaden är ca 10 mkr årligen. Vi ser att det stora flertalet av dessa elever kommer från det nedlagda högstadieområdet i Harmånger. Budgetarbetet har präglats av att komma ned i en något lägre kostnadsnivå inom de verksamheter som Nordanstigs kommun ansvarar för. Kommunen har därför samlat organisationen i en gemensam förvaltning, som politiskt leds av en kommunstyrelse med tre utskott. Vi har genomfört omorganisationen för att frigöra mera resurser till skola, förskoleverksamhet och omsorgen om äldre och andra grupper i behov av kommunal service. Jag vill dock understryka att detta arbete är i en inkörningsfas och mycket återstår innan förändringen genererar högre servicenivå för våra kommuninvånare till en lägre administrativ kostnad. Den slutsats jag drar av detta är att vi bör fundera över om det är möjligt att driva ett gemensamt högstadium med verksamhet i Bergsjö och Harmånger. Kommunen har också en stor utmaning att lösa VA-frågan i Sörfjärden, samtidigt som stora underhållsåtgärder växer fram inom övrig VA-verksamhet inom kommunen. När det gäller VAlösning i Sörfjärden vore det önskvärt att finna en annan och billigare lösning i stället för en stor gemensamhetsanläggning. Stig Eng (C) Kommunstyrelsens vice ordförande 5

6 Sammanfattning Sammanfattning Invånare ( ) Landareal km 2 6,88 inv./km 2 ( ) Orter i kommunen: Bergsjö, Gnarp, Harmånger, Hassela, Ilsbo, Jättendal, Stocka, Strömsbruk Mandatfördelning i kommunfullmäktige vid valen 2006 respektive 2010: Socialdemokraterna Centerpartiet 10 7 Moderaterna 4 3 Folkpartiet 2 4 Vänsterpartiet 1 2 Kristdemokraterna 1 1 Miljöpartiet 1 1 Sverigedemokraterna 1 2 Inkomstår 2013 Församling Skatt till kommunen Förslag Skatt till landstinget Avgift till Svenska Kyrkan Begravningsavgift Kommunalskatt inkl. kyrkoavgift Summa Kommunalskatt, ej kyrkoavgift Summa Skattesatser och avgifter Bergsjö 22,61 11,51 0,45 1,07 35,64 34,57 Gnarp 22,61 11,51 0,35 1,17 35,64 34,47 Harmånger- Jättendal 22,61 11,51 0,35 1,17 35,64 34,47 Hassela 22,61 11,51 0,45 1,07 35,64 34,57 Ilsbo 22,61 11,51 0,45 1,07 35,64 34,57 Kommunens inkomstfördelning Kommunens kostnadsfördelning Statsbidrag 18% Finansiella intäkter 1% Överskott PO 3% Kommunl edning 5% Skolan 1% Omsorgen 12% Kommunal fastighetsavgift 3% Finansiella kostnader 1 % Pensioner 6 % Avskrivningar 2 % Kommunl edning 17 % Ks utv 0 % Skolverksamhet 22 % Skatter 58% Omsorg 53 % Kommunal fastighetsavgift 3% 6

7 Sammanfattning ÅR ÅR ÅR ÅR Budget Budget FP FP FP Befolkning Folkmängd 31/ Folkmängd 1/11 året före budgetåret Medelålder 44,5 44,4 44, år år år år år Totalt SCB s prognos 31/ Personal Antal kommunanställda 31/ Antal årsarbetare Skatteintäkter Kommunal skattesats 22,40 22,40 22,40 22,14 22,61 22,61 22,61 22,61 22,61 Total skattesats 33,07 33,07 33,57 33,57 34,54 34,54 34,54 34,54 34,54 Kommunens ekonomi Likviditet (%) Soliditet exkl.ansvarsförbindelse (%) Soliditet inkl. ansvarsförbindelse (%) Årets resultat (tkr) % av skatteintäkter samt gen.statsbidrag före finansnetto (tkr) Årets investeringar (tkr) Ombudgetering från föregående år Ansvarsförbindelse exkl. borgensåtagande (tkr) I- (kr/invånar Låneskuld inklusive leasing (tkr) II- (kr/invånare) Amortering (tkr) Eget kapital (tkr) II- (kr/invånare) Finansnetto (tkr) Verksamheternas nettokostnader (tkr) II- (kr/invånare) ÅR=Årsredovisning FP=f lerårsplan Budget 2014 och FP är beräknade av SCB utifrån befolkningen

8 Politisk organisation och förvaltningsorganisation Politisk organisation och förvaltningsorganisation Revisorer (5) Kommunfullmäktige (31) Byggnadsnämnd (5) (myndighet) Kommunstyrelsen (13) Valnämnd (5) Ledningsutskott (5) Utbildningsutskott (7) Omsorgsutskott (7) BRÅ- och Folkhälsorådet Handikapprådet Pensionärsrådet Ungdomsrådet Nordanstigs Näringslivsråd Myndighetsutskott (5) KONCERN Nordanstigs kommun Norrhälsinglands Miljö och Räddningsnämnd (3) Placerad under Hudiksvalls kommunfullmäktige (myndighet) Nordanstigs Bostäder AB 100 % Nordanstigs Fastighets AB 100 % Nordanstig Vatten AB 100 % Nordanstigs Fjärrvärme AB 100 % Fiberstaden AB 20 % Kommunalförbundet Inköp Gävleborg 3,5 % Kommunalförbundet Region Gävleborg 3,87 % Stiftelsen Ersk-Matsgården Bergsjö Närvärme KB, under likvidering Nordanstigs Ekoteknik KB MittSverige Vatten AB Samkraft AB 8 Gemensam överförmyndarnämnd (1) Nordanstig Timrå Ånge Sundsvall Placerad under Sundsvalls kommunfullmäktige

9 Politisk organisation och förvaltningsorganisation Kommunförvaltningen Kommunstyrelsen (13) Byggnadsnämnd (5) Kommunstyrelsens förvaltning (KS) Stab Kommunledningskontor Utbildning Vård och omsorg Social omsorg 9

10 Politisk organisation och förvaltningsorganisation Kommunstyrelseförvaltningen 10

11 Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål 11 Skog i Jättendal Foto Malin Stålberg

12 Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål Nordanstigs kommuns verksamhet styrs utifrån vision, övergripande inriktningar och ambitioner samt mål som bryts ned från kommunfullmäktige till kommunstyrelse. Kommunfullmäktige styr och följer upp denna struktur genom målplaner som sammanställs i delårsrapport och årsredovisning. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet inom kommunen. Där beslutas ärenden av principiell beskaffenhet eller av större vikt, främst mål och riktlinjer för kommunen samt budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor, organisation och verksamhetsformer. Enligt KL 3 kap. Visionsarbete- Nordanstig Naturligtvis Här förverkligar du dina livsdrömmar Hösten 2009 antog kommunfullmäktige Vision Under 2013 har arbete pågått utifrån visionen och många medborgare, företagare, kommunanställda och förtroendevalda har på olika sätt varit involverade. Kommunen vill möjliggöra att många kommunmedborgare på olika sätt engageras och medverkar i byggandet av framtidens kommun. Om fler och fler arbetar tillsammans kommer visionen i grunden att kunna påverka Nordanstig i den riktning som valts att gå. I visionen finns sju gyllene slutsatser som förtydligar särskilt viktiga områden i utvecklingsarbetet. Man kan säga att visionen pekar ut färdriktningen, men det behövs också ledstjärnor som hjälp att navigera. Det kommer även under 2014 att arbetas fram strategiskt prioriterade och tidsatta aktiviteter i utvecklingsplanen för att hålla kompassriktningen mot vision Motiven för visionsarbetet varierar men några faktorer väger tungt i Nordanstigs kommun: att skapa ett tydligare samarbete mellan offentlig verksamhet och näringsliv samt föreningsliv för att stärka utvecklingspotentialen för Nordanstig. att bättre hantera arbetslöshet och befolkningsminskning stärka ungdomar och unga vuxnas delaktighet och inflytande att genom tydlig styrning hålla ekonomin i balans. Målstyrningsprocess Kommunfullmäktige har i juni 2011 antagit politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag för nuvarande mandatperiod fram till och med Utifrån dessa har verksamhets och finansiella målområden tagits fram, totalt 10 stycken som ska styra verksamheternas uppdrag och resursfördelning, både ekonomi och personal, för För att säkerställa den framtida välfärden i Nordanstigs kommun krävs en hållbar ekonomisk tillväxt. Hållbarhetsperspektivet ska avspeglas i kommunens alla verksamheter. God ekonomisk hushållning syftar till att kommunens verksamhetsresurser används på mest effektiva sätt, både kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan de resurser som används och de prestationer som genomförs och de resultat som uppnås. Kommunfullmäktiges ansvar i målstyrnings- och budgetprocessen: fastställa de övergripande politiska inriktningarna i Nordanstigs kommun tilldela resurser till kommunstyrelsen för att målen ska kunna uppnås följa upp och utvärdera kommunstyrelsens verksamhet och dess måluppfyllelse. 12

13 Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen bereder ärenden till kommunfullmäktige och föreslår vad fullmäktige ska besluta. Kommunstyrelsen har ansvar för att genomföra fullmäktiges beslut. Kommunstyrelsen leder, samordnar och övervakar förvaltningen av kommunens angelägenheter och har uppsikt över egen och bolagens verksamhet, enligt kommunallagen 6 kap. Genom månadsuppföljning, delårsbokslut, och internkontroller följer kommunstyrelsen kontinuerligt upp verksamheterna. En sammanställd redovisning upprättas vid delårsbokslut och årsredovisning. Kommunstyrelsens ansvar i målstyrningsprocessen föreslå och bereda övergripande politiska inriktningar föreslå övergripande mål som bygger på de politiska inriktningarna samordna uppföljning och utvärdering tolka de övergripande målen och formulera konkreta mål (4-8 st) och strategier följa upp vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målen och redovisa dessa till kommunfullmäktige redovisa måluppfyllelsen inför kommunfullmäktige, minst en gång per år i samband med årsredovisningen Kommunstyrelsen har tillsammans med byggnadsnämnden ansvar att genomföra fullmäktiges beslut. Politiken ansvarar för att sätta mål, prioritera resurserna på ett övergripande plan samt att regelbundet följa upp målen, kvaliteten och effektiviteten. Tjänstemannaorganisationen och ytterst ledningsgruppen ansvarar för hur arbetet ska genomföras för att nå bästa resultat. Nordanstigs kommun har ett webbaserat system för måluppföljning och rapportering. Systemet åskådliggör målstrukturen genom nedbrytning av de övergripande politiska inriktningarna till kommunfullmäktige- och kommunstyrelsemål och konkreta aktiviteter som stöttar det nuvarande arbetssättet med styrning. För att följa upp målen och säkerställa det systematiska kvalitetsarbetet finns även kvalitetsverktyg, indikatorer och mätetal för uppföljning och utvärdering kopplat till målen. Systemet ger en överskådlig och förenklad struktur kring rapportering och administration kring mål och resultatstyrningen. Ett stöd för verksamheterna för att fokusera på innehåll, analys och andra värdeskapande aktiviteter. 13

14 Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål Vision 2020 Nordanstig Naturligtvis här förverkligar du dina livsdrömmar I Nordanstig kan du skapa det liv du vill. Här finns valfrihet, närhet till natur och människor, fantastiska möjligheter till aktiv fritid och ett rikt kulturliv. Nordanstigsandan ger tillväxt och gör att företagande, skola, omsorg och föreningsliv ständigt utvecklas och blommar. Attraktiv boendemiljö finns mitt i den vackra naturen, från kust till berg som vårdas ömt för framtida generationer. Politiska inriktningar och ambitioner (Kf 50/2011) Utifrån kommunfullmäktiges politiska inriktningar och ambitioner: 1. Barn och unga 2. Kultur och fritid 3. Boendemiljö och kommunikation 4. Miljö och hälsa 5. God ekonomisk hushållning 6. Trygg som medborgare 7. Näringsliv och arbetsmarknad 8. Personalpolitik har kommunfullmäktige beslutat om målområden som fullmäktige särskilt vill följa (Kf 26/2013). Därefter har kommunstyrelsen tolkat fullmäktiges mål och formulerat konkreta mål. Målen följs upp och redovisas till kommunfullmäktige i delårsbokslut och årsredovisning. Kommunens verksamheter kan inte ses isolerade från varandra. De måste samverka och förstärka varandra. Målen syftar gemensamt till att förverkliga Nordanstigs kommuns vision. Syftet med de finansiella målen är att stärka kommunens ekonomi så att till exempel framtida pensionsåtaganden inte får negativ inverkan på kommunens kärnverksamheter. I de fall olika mål som fullmäktige uttalat skulle komma i konflikt med ramen så gäller att ramens storlek går i första hand fram till dess fullmäktige fattar annat beslut. Kommunfullmäktiges finansiella mål Resultatet för år 2014 budgeteras till 0 % av skatter, generella statsbidrag och fastighetsavgift, vilket motsvarar -279 tkr. Resultaten för år budgeteras till lägst 2 % av skatter och generella statsbidrag. Investeringarna 2014 får högst vara som årets avskrivningar plus ombudgetering från Soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen ska vara lägst 30 %. Likviditeten ska vara lägst 100 %, d.v.s. omsättningstillgångarna ska vara högre än de kortfristiga skulderna. Samtliga investeringar bör finansieras med egna medel. Kommunen skall amortera låneskulden med minst 6 % per år. 14

15 Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål 1. Barn och unga Arbetet med barn och unga ska vila på en gemensam värdegrund. Denna värdegrund bygger på en människosyn som ser människan som aktiv, engagerad, ansvarskännande och medskapande. Vår ambition är att barn och unga i Nordanstigs kommun ska växa upp och utbildas i en trygg och stimulerande miljö. Kommunen ska stärka föräldrarollen genom bland annat familjecentraler och familjeklasser. Detta ska vi uppnå genom att socialtjänst, skola och föräldrar samarbetar mot gemensamma mål. Vi ska erbjuda en bra skola, där barn och ungdomar känner inflytande och delaktighet och där undervisningen i för- och grundskola tar tillvara elevernas naturliga upptäckarglädje. Varje individ skall bemötas och utbildas utifrån sina egna förutsättningar och få stöd och uppmuntran för att nå de nationella målen och för att bli starka och självständiga människor. Skolan ska stödjas så att andelen elever som når de nationellt uppställda målen stadigt ökar. Barn- och ungdomar ska få mer plats och möjlighet att påverka sin situation genom bland annat ungdomsrådet. Kommunen ska stimulera aktiviteter i drogfria miljöer och ha nolltolerans för mobbning och kränkande behandling. Nordanstigs kommun ska arbeta för ett aktivt utbyte mellan skola och närings-, arbets- och föreningsliv. Kommunfullmäktiges målområden 2014 Kommunstyrelsens mål 2014 Under utveckla skolmiljöer som ger eleverna goda möjligheter att klara skolans mål utifrån elevernas förutsättningar. 15

16 Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål 2. Kultur och fritid Inom kultur och fritid ska inriktningen vara att stimulera och stödja ungdomsverksamhet för att bidra till allsidiga fritidsaktiviteter för barn och ungdomar. Kommunen ska ge ekonomiska förutsättningar till detta och på så sätt arbeta för en drog- och alkoholfri miljö. Ambitionen är också att öka de ekonomiska resurserna till kultur- och föreningsstöd och lyfta fram kulturaktiviteterna och stödet till den lokala kulturen. Ungdomsrådets kompetens och viljeinriktning ska tas tillvara och de äldres fritidsaktiviteter ska stimuleras. Stöd ska möjliggöras bland annat genom kommunens utvecklingsmedel till förenings- och ungdomsverksamhet. Nordanstigs Föreningsråd som paraplyorganisation för föreningarna ska vara en viktig samarbetspartner för kommunen. Kommunfullmäktiges målområden 2014 Kommunstyrelsens mål

17 Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål 3. Boendemiljö och kommunikation Genom den nya kollektivtrafiklagen och kollektivtrafikmyndigheten ska kommunen verka för förbättrade kommunikationer och att kollektivtrafiken i synnerhet utvecklas under mandatperioden, för att stödja pendling till och från jobbet likväl som till och från fritidsaktiviteter. Kollektivtrafikens utveckling visar kommunens utvecklingspotential för dem som funderar på att flytta hit, och pendlingsmöjligheterna med både tåg och buss gör inflyttningsområdet större. Kollektivtrafiken ska utökas och ambitionen är att fördubbla antalet resor fram till Goda nätkommunikationer ökar chansen till lyckade etableringar av företag, och till ett ökat samarbete inom skola och utbildning. Vår ambition är att vi vill visa att Nordanstig är en kommun, som är i framkant vad gäller både teknik och visioner. Vi vill arbeta för att stärka kommunmedborgarnas känsla för sin kommun och även förbättra omvärldens bild av kommunen. Vi vill visa vilka naturtillgångar och friluftsliv som erbjuds och hur tryggt det är att bo här. Att Nordanstigs kommun står för utveckling och framåtanda. Att här i Nordanstig kan själen vårdas och intellektet stärkas. Här finns närhet till våra grannkommuner genom bra kommunikationer. Att i Nordanstig finns en bra boendemiljö ur alla aspekter. Kommunfullmäktiges målområden 2014 Kommunstyrelsens mål 2014 Under utveckla miljöer för attraktivt boende. 17

18 Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål 4. Miljö och hälsa Kommunens uppgift är att planera för en god livsmiljö på ett sätt som är socialt och ekologiskt hållbart. Kommunen ska öppet kommunicera och regelbundet följa upp miljöarbetet. Vi vill utveckla de lokala miljömålen i samklang med de regionala och de nationella kvalitetsmiljömålen utifrån den nationella och vår lokala klimatstrategi. Klimatstrategin ska uppdateras i samband med att våra miljömål utvecklas. Vi vill utveckla källsorteringen i kommunen och i första hand i kommunens egna verksamheter. Vi anser att brottsförebyggande arbete och en väl utvecklad folkhälsa är viktiga framgångsfaktorer för att göra kommunen trygg och attraktiv att leva och bo i. Med utgångspunkt från folkhälsopolitikens elva målområden sker det förebyggande arbetet genom de fyra målområden vi valt att prioritera. Dessa är; barn och ungas uppväxtvillkor, fysisk aktivitet, matvanor och livsmedel samt tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. En naturvårdsplan ska tas fram med åtgärder för att tillgängliggöra naturen med stigar, leder och rik information om de natur- och kulturvärden som finns i Nordanstig. Kommunfullmäktiges målområden 2014 Kommunstyrelsens mål

19 Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål 5. God ekonomisk hushållning För kommunen gäller god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning innebär att periodens kostnader täcks av periodens intäkter och dessutom ger ett överskott för att avsätta medel för att möta tidigare och framtida pensionsförpliktelser, amortera skulder, värdesäkra tillgångar, egenfinansiera investeringar samt skapa en buffert för framtida oförutsedda händelser. De kommunala verksamheterna skall kännetecknas av väl underbyggda beslut, hög effektivitet och god servicenivå. Kommunens affärsdrivande verksamheter och bolag ska generera överskott som kan garantera en långsiktig utveckling. Samarbete och samverkan mellan kommuner och näringsliv ska alltid undersökas. Kommunfullmäktiges målområden 2014 Kommunstyrelsens mål

20 Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål 6. Trygg som medborgare Vår ambition är att skapa trygghet under kommunmedborgarens hela levnadstid. En gemensam värdegrund ska genomsyra alla kommunens verksamheter där bemötande och respekt är en gemensam grund. Kommunens insatser ska kännetecknas av korrekt och snabb service när det finns behov av stöd i hemmet eller boende i särskilt boende. Brukaren ska ha valfrihet och möjlighet att påverka vårdinsatsen. Kvalitetskraven ska vara likvärdiga oberoende av utförare. Kommunen vill också underlätta för äldre att flytta till hyreslägenheter i nära anslutning till kommunens äldreboenden, för enklare tillgång till service eller annan hjälp. Vår ambition är att arbeta för äldreboende i fyra steg; i hemmet, i seniorboende, i trygghetsboende och i särskilt boende. Vi vill att ett äldrecenter skapas i kommunen på Bållebo i Bergsjö. Kvaliteten i den kommunala hemtjänsten ska utvecklas så att verksamheten blir ett föredöme med god service och kvalitet vid val av utförare. Anhöriga som tar hand om någon närstående ska få stöd. En gemensam daglig verksamhet ska utvecklas i kommunen för brukare inom handikappomsorgen. Verksamheten inom individ och familjeomsorgen ska utvecklas. Antalet placeringar av barn och ungdomar ska minska genom att vi satsar på olika former av hemmaplanslösningar för familjer, barn och unga. Kommunen ska fortsätta utveckla ett bra samarbete med landstinget kring vårdfrågor. Ambitionen är att ingen individ ska drabbas av problem på grund av gränsdragningar mellan olika huvudmän. Kommunfullmäktiges målområden 2014 Kommunstyrelsens mål 2014 Under ska tryggheten bland kommunens invånare öka. 20

21 Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål 7. Näringsliv och arbetsmarknad Nordanstigs kommuns insatser för näringsliv och företagande skall kännetecknas av attityder som skapar ett förbättrat företagsklimat, en god företagsutveckling, möjligheter och öppningar att utveckla nätverk och innovationer. Vi tror att det finns stora möjligheter för företag att utvecklas inom den s.k. gröna sektorn. Det är positivt då det möjliggör en mer hållbar tillväxt. Med hållbar tillväxt menar vi att tillväxten inte sker på bekostnad av miljö, personal, djur eller kultur. Att tillväxten bygger på miljövänlig teknik. Vår ambition är att kommunens insatser för näringsliv och företagande skall möjliggöra fler företag, fler arbetstillfällen och utvecklad turism. Samarbetet mellan kommunen och företagare ska utvecklas. Kommunen ska aktivt arbeta för nyetableringar av företag och tillväxt inom befintliga företag och utbildning inom företagande och entreprenörskap. Vi anser att utveckling och förstoring av den lokala arbetsmarknadsregionen har mycket stor strategisk betydelse. Kommunala beslutsprocesser och tillståndgivande ska vara kopplade till tjänstegarantier som är kända, accepterade och synliggjorda. Kommunens arbetsmarknadsstrategiska åtgärder ska syfta till att människor kan klara sin egen försörjning. Vi ska särskilt fokusera på att underlätta ingången i arbetslivet för ungdomar. Vi vill att invandrares och andra inflyttares yrkes- och utbildningskunskaper ska tas tillvara för att underlätta ingången i arbetslivet. Invandrares inlärning av svenska språket ska prioriteras. Kommunfullmäktiges målområden 2014 Kommunstyrelsens mål 2014 Under ska förutsättningarna för näringslivet utvecklas och förbättras i kommunen. 21

22 Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål 8. Personalpolitik Nordanstigs kommun vill som arbetsgivare driva en personalpolitik som är tydlig, väl känd och som är väl förankrad i en gemensam värdegrund som överensstämmer med verksamhetens mål. Som arbetsgivare har kommunen som mål att organisationen utmärker sig genom att skapa förutsättningar med en framsynt personalplanering, där kompetensförsörjningen är en hörnsten för att personalen ska kunna åstadkomma god service och möjlighet för verksamheten att nå uppsatta mål. Ambitionen är att möjliggöra alternativ för heltidstjänster inom kommunens verksamheter, för de anställda som så önskar. Kommunfullmäktiges målområden 2014 Kommunstyrelsens mål

23 Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål Strategiska frågor i ett långsiktigt perspektiv God ekonomisk hushållning Det övergripande ekonomiska målet för kommunen att sträva mot, är att god ekonomisk hushållning skall råda. Det innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna och att det varje år ska finnas ett överskott att avsätta till nödvändiga investeringar och att kunna göra avsättningar till pensionsfond med egna medel. Med andra ord innebär det att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Från och med år 2000 är det inte längre möjligt att under en följd av år minska sitt egna kapital. I kommunallagen finns ett s.k. balanskrav som säger att det årligen måste upprättas en budget i balans, d.v.s. kostnaderna får inte överskrida intäkterna. Det är viktigt att observera att det inte räcker med en budget i balans utan att det verkliga utfallet, bokslutet, måste vara i balans. Verksamheternas uppdrag måste därför spegla resurstilldelningen och budgetöverskridande får ej förekomma. Skulle inte kommunen klara balanskravet under ett år måste kommunen återställa det egna kapitalet inom tre år, dvs. betala tillbaka det som dragits över. Det får alltså till följd att budgetramarna blir lägre de påföljande tre åren. Eftersom Nordanstig många år förbrukat mer ekonomiska resurser än vad som tillförts är det av största vikt att på kortast möjliga tid återställa det egna kapitalet. Lagen föreskriver även krav på åtgärdsplan på hur det egna kapitalet skall återställas. Verksamhet på nuvarande nivå då det gäller uppdrag och kvalitet kan inte fortsätta eftersom kostnaderna ökar snabbare än intäkterna. Allteftersom befolkningen minskar blir det allt kostsammare att behålla den kommunala servicen till samma kvalitet och samma antal enheter. Sverige och världen är fortfarande inne i en lågkonjunktur. Det gör att prognoserna för skatteintäkterna och generella statsbidrag är osäkra. Med dessa förutsättningar som bakgrund är det alltså nödvändigt att de ramar som verksamheterna tilldelats hålls så att positiva resultat erhålls respektive år. Ett stort ansvar vilar på de ansvariga inom avdelningar och verksamheter. Ledningsgruppen har ett ansvar för att månadsuppföljningen har hög kvalitet. Kvalitet Medborgarnas krav på information, delaktighet, kvalitet, och valfrihet har ökat i den offentliga verksamheten. Denna utveckling ställer nya krav på kommunen. Krav som i ökad utsträckning innebär en bättre och utökad medborgardialog, ett ständigt effektiviseringsarbete och en hög kvalitet på de tjänster som kommunen tillhandahåller. Det ska finnas tydliga samband mellan mål, effektivitet och kvalitet i hela organisationen, vilket därmed skapar goda förutsättningar för en god ekonomi, verksamhetsuppföljning och utvärdering. Flera aktörer SCB, SKL, Socialstyrelsen och Skolverket m fl. arbetar med att ta fram jämförelser. Jämförelser har blivit en trend bland kommunerna och kommer att fortsätta växa. Behovet ökar i takt med brukarnas medvetenhet och krav på god kvalitet, men ska framförallt ses som ett underlag för förbättringsarbete. Trenderna går mot att redovisa effekter av insatta resurser, snarare än resultat. 23

24 Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål Under de senaste åren har jämförelser med andra kommuner ökat. En del utvärderingar och jämförelser sker på kommunnivå, men flertalet sker på verksamhetsnivå. Arbete för att utöka kommunikation, informationen och delaktigheten för kommunmedborgarna sker på olika sätt såsom: allmänhetens frågestund i kommunfullmäktige resultat- och kvalitetssidor på webben medborgar- kund- och brukarenkäter utvärdering, uppföljning av mål och verksamhet medborgarsammankomster ungdomsråd handikappråd BRÅ, brottsförebyggande och folkhälsoråd pensionärsråd Nordanstigs Näringslivsråd medborgarsammankomster. Pågående utvecklingsprojekt i kommunen: Bredbandsutbyggnad BraFöre (Branschanknuten och Företagsnära kompetensförsörjning i Gävleborgs län) KomMed i Nordanstig Kustnära mötesplatser, utvecklingsprojekt för besöksnäringen Lokala kompetenscentra Lona (lokal naturvårdssatsning, kustleden, fornminnen i Nordanstig Projekt medborgarservice SNAC (Swedish National Study on Aging and Care) RUN- Regional Utbildning för Nyföretagare Vård- och omsorgscollege Organisationer och föreningar har även under 2013 kunnat ansöka om stöd från kommunstyrelsens utvecklingsmedel för att stimulera utvecklingsinsatser i samklang med Vision 2020 och kommunens lokala utvecklingsplan LUP. Ett trettiotal ungdoms- och föreningsprojekt samt investeringsprojekt har beviljats bidrag under året. 24

25 Omvärld Omvärld Bergsjö med Kyrksjön Foto Malin Stålberg 25

26 Omvärld Svensk ekonomi och hur den påverkas av den globala ekonomin. Under våren och sommaren har svensk ekonomi utvecklats fortsatt svagt. I omvärlden har utvecklingen varit splittrad. Till det positiva hör att euroländerna som helhet återigen visar tillväxt. Glädjande är också att förhoppningarna om framtiden överlag har stärkts. SKL bedömer att konjunkturläget i Sverige gradvis förbättras under hösten och vintern. Den återhämtning som sker är emellertid inte särskilt stark. Sveriges BNP växer i år med 0,8 procent och nästa år med 2,7 procent. Läget på den svenska arbetsmarknaden börjar förbättras först en bit in på nästa år. Arbetslösheten sjunker under loppet av 2014 från 8 procent till ner strax under 7,5 procent. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Löneökningarna fortsätter ligga strax under 3 procent. Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t.ex. euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli svagare än tillväxten i Sverige. Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också pris- och löneökningstakten. I år och nästa år ökar timlönerna med knappt 3 procent för att sedan öka med 4,0 procent år 2017 ett år då den svenska ekonomin återfått konjunkturell balans. Den underliggande inflationen (KPIX) stiger samtidigt från 0,6 till 1,7 procent. Sveriges kommuner och landsting (SKL) Cirkulär 13:53 Det låga inflationstrycket begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år. Nästa år begränsas tillväxten av sänkta pensioner. Åren växer skatteunderlaget med drygt 2 procent per år i reala termer. Den starka tillväxten är framförallt ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Åren 2015 och 2016 växer sysselsättningen med 1,5 till 2 procent. 26

27 Omvärld Nordanstigs kommun Kommunens invånare Befolkningen i Nordanstigs kommun har de senaste tio åren minskat med nära 500 personer ökade befolkningen med tre personer var befolkningen lika som 2011 och flyttningsnettot var positivt för första gången på flera år. Prognosen visar på en minskning med cirka 50 personer för Därefter minskar befolkningen något mindre per år fram till Invånare i Nordanstig dec Prognos Bergsjö Gnarp Harmånger Hassela Ilsbo Jättendal * Totalt *) I prognos gemensam församling med Harmånger Befolkningsprognos Prognosen, gjord av SCB, grundar sig på 2012 års befolkningsstruktur, med antaganden gjorda på fruktsamhet, dödlighet samt in- och utflyttning Fram till halvårsskiftet 2013 minskade befolkningen i Nordanstigs kommun med 34 personer. De största förändringarna i invånarantal brukar ske under tredje kvartalet, då flyttströmmarna är som störst, då ungdomarna som gått ut gymnasiet antingen fortsätter studera eller får arbete på annan ort Befolkningsförändring Nordanstig Födda Döda Inflyttade Utflyttade Invånare De senaste årens stora elevkullar i gymnasiet har nu börjat minska. En stor del, cirka 25 %, av befolkningen är över 65 år.

28 Omvärld Nordanstigs näringsliv I Nordanstigs kommun står tillverkningsindustrin för drygt 26,5 % av arbetstillfällen. Övriga arbetstillfällen finns inom jordbruk, skogsbruk och fiske 6 %, privat dominerade tjänster 27 %, offentligt dominerande tjänster 38 % och ej specificerad verksamhet 2,5 %. (Statistik SCB) Bland kommunens ca 500 verksamma företag är cirka 250 s.k. soloföretag. Under senare år har stora investeringar skett inom en rad branscher, bl.a. inom trä-, metall- och jordbrukssektorn. En växande tjänstesektor är avgörande för Nordanstigs framtida arbetsmarknad. Besöks- och upplevelsenäringen i kommunen är under tillväxt och en fortsatt positiv utveckling beräknas under Speciellt ska framhållas Trolska Skogens upplevelsepark. Under tredje säsongen besöktes anläggningen av personer. De största privata arbetsgivarna i kommunen är: SMP Parts AB Iggesund Paperboard AB Mitt Liv AB Plyfa Plywood AB Den starka svenska kronan innebär stora svårigheter för de exporterande företagen. 28

29 Omvärld Kommunens näringslivsservice Näringslivskontoret ska för att förenkla för näringslivet arbeta efter mottot "en dörr in", vilket innebär att en företagare kan komma med vilken fråga som helst och kontoret ska ta reda på svaret eller lotsa företaget till rätt instans. För att bredda service och kompetens finns ett nära samarbete mellan Region Gävleborg, Hälsingekommuner, Sundsvallsregionen, Länsstyrelsen, ALMI, Arbetsförmedlingen, NyföretagarCentrum och Nordanstigs Företagarförening (NFF). Pågående projekt där näringslivskontoret är deltagare: RUN (regional utbildning för nyföretagare) Erbjuda starta-eget-utbildning till personer som har jobb men vill starta företag. Arbetsmarknad Tabellen nedan visar inskrivna öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd som andel (%) av förvärvsarbetande och arbetslösa inom samma åldersspann den 30 september 2012 och den 30 september Öppet arbetslösa Alla Ungdomar och i program år år (%) Nordanstigs kommun 9,3 8,4 22,7 18,2 Gävleborgs län 11,7 11,4 27,4 26,0 Västernorrlands län 10,1 10,2 25,3 24,3 Riket 8,4 8,5 18,5 17,5 Nu kör vi Skapa en konkurrenskraftig plattform för besöksnäringen. Fyra insatsområden: mötesplatser och samverkan (skapa arenor för näringen), digital tillgänglighet (en modern och kundanpassad digital plattform för regionens totala turistiska utbud), kompetens och kvalitet (få fram så många exportmogna verksamheter som möjligt), marknadsföring (få fler - och nya besökare till regionen). Kustnära Mötesplatser Skapa attraktionskraft, tillgänglighet och tillväxt i samarbete med övriga kustkommuner i länet. Pågår en diskussion om en fortsättning Upplev Nordanstig Projektstart Syftet är att arbeta med samverkan och destinationsorganisering utifrån resultat av Samverkan besöksnäring i Nordanstigs kommun. Målen är ökad lönsamhet, skapa fler arbetstillfällen och nya verksamheter. 29

30 Omvärld Samhällsekonomin påverkar kommunen Skatteintäkter Kommunens huvudsakliga intäkter är skatteintäkter och statsbidrag som beror på landets konjunkturläge d.v.s. sysselsättningen och konsumtionen. Av stor vikt är den lokala arbetsmarknaden i den egna kommunen. Med andra ord ju fler som har arbete och betalar skatt desto färre är bidragsberoende för sin försörjning. Även kommunens skattekraft, kommunens befolkningsantal samt fördelning i åldrar påverkar intäkterna. Sveriges kommuner och landsting gör tillsammans med SCB prognoser för varje kommuns skatteintäkter. Definitivt utfall redovisas först på hösten året efter redovisningsåret. Skatteunderlag En kommuns skattekraft är kommunmedborgarnas samlade beskattningsbara förvärvsinkomst för fysiska personer. Skatteunderlaget beräknas som skattekraften i kr/invånare. Tabellen nedan visar förändringen av skatteunderlaget i förhållande till föregående år. Definitiv Preliminär År (%) Riket 1,31 2,16 2,99 3,95 Nordanstig 0,26 0,16 1,21 2,53 Hudiksvall 1,75 1,05 2,05 2,96 Sundsvall 1,08 1,09 1,87 3, preliminärt utfall för inkomståret 2012 baserat på ca 98 % av deklarationerna. Nordanstigs kommun har en lägre utveckling av skatteunderlaget, en lägre öppen arbetslöshet än riket i stort i åldersspannet år men en högre öppen arbetslöshet än riket i stort i åldersspannet år. Antalet arbetande samt deras inkomster är avgörande för kommunens skatteunderlag. Nordanstigs kommun har en lägre utveckling av skatteunderlaget än Hudiksvall och Sundsvall i den gemensamma arbetsregionen. 30

31 Förutsättningar för kommunens ekonomi Förutsättningar för kommunens ekonomi Bäcksand Foto Malin Stålberg

32 Förutsättningar för kommunens ekonomi Kommunens ekonomi i backspegeln Kommunallagen och den kommunala redovisningslagen innehåller regler för kommunens ekonomiska styrning. Enligt dessa ska kommunen ha god ekonomisk hushållning i sin egen verksamhet och i offentliga verksamheter som bedrivs av andra juridiska personer, som kommunens bolag. Dessutom finns ett balanskrav, som innebär att kommunens intäkter varje år ska överstiga kostnaderna. Balanskravet får ses som en nedre gräns för den ekonomiska utvecklingen medan begreppet god ekonomisk hushållning innebär väsentligt högre krav. Kommunen har arbetat medvetet med god ekonomisk hushållning de senaste åren. Under åtta år i rad har det varit positiva resultat. Därmed har kommunen återställt drygt 116 mnkr av tidigare underskott. Emellertid har kommunen i många år levt över sina tillgångar. Det betyder att man fortfarande betalar för sådant som redan förbrukats, som till exempel räntekostnader på långfristiga skulder 2,0 mnkr, leasingavgifter 2,0 mnkr för såld och sedan återhyrd egendom och pensionsutbetalningar varje år på 11 mnkr. Alla dessa kostnader belastar utrymmet för verksamheterna. Med andra ord betalar kommunen varje år ca 15 mnkr för gamla åtaganden - pengar som skulle ha kunnat användas till årets verksamheter istället. En rimlig nivå på kostnader för tidigare år skulle vara cirka 5 mnkr. Det är av yttersta vikt att verksamheterna ges förutsättningar för effektiviseringar, d.v.s. att anpassa lokalerna både till utförande och antal för att göra det möjligt att visa resultat enligt kommunfullmäktiges mål med ca tkr/år. Följden blir annars att kostnaderna ökar samtidigt som tjänsternas kvalitet och mångfald minskas. Därför måste arbetet fokuseras på att utveckla, förtydliga och följa upp de politiska verksamhets- och finansiella målen. Svensk kommunrating analyserar rikets kommuner såsom nationalekonomer analyserar ett land. Nordanstigs kommun har 2010 erhållit betyg B (2007 betyg C) med stigande trend avseende kommunens ekonomiska och finansiella läge. I analysen för år 2011 är betyget fortfarande B. Det är ett tydligt tecken på att kommunens arbete mot god ekonomisk hushållning har gett resultat. Nedan visas resultaten för åren Kommun Koncern 32

33 Förutsättningar för kommunens ekonomi Budgetförutsättningar Utgångspunkten inför 2014 års budgetarbete har varit kostnader och intäkter utifrån årsredovisning 2012 och delårsbokslut per juni Nivån har angetts utifrån Politiska inriktningar och ambitioner och därpå följande kommunfullmäktiges prioriterade målområden. Hänsyn har tagits till de verksamhetsförändringar som har gjorts under år 2013 (som påverkar 2013 års resultat) och de förändringar som det har planerats för år Kommunfullmäktiges finansiella mål avseende budgeterad resultatnivå skall 2014 vara lägst 0 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. I PO-påslaget (personalomkostnader) ingår de lagstadgade arbetsgivaravgifterna samt även kostnader för företagshälsovård, fackliga kostnader samt pensionsavgifter. Budgetförutsättningarna specificeras i tabellen nedan: Löneökning utifrån föregående års lönenivå, (%) Budget 2014 FP 2015 FP 2016 Lönekostnader och vissa andra kostnader har beräknats enligt ovanstående tabell. Grunden för dessa förutsättningar är hämtade från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt SKLs rekommendationer för budgetarbetet FP ,7 2,7 2,7 2,7 PO-påslag (%) 39,8 39,8 39,8 39,8 Internränta (%) 2,4 2,4 2,4 2,4 KPI, (%) (genomsnittlig 2,0 2,0 2,0 2,0 förändring) Beräkningsgrund befolkning 1/11 året före Skatteintäkterna har beräknats utifrån Kommunförbundets prognos (Cirkulär 13:40) över förväntade skatteintäkter. Beräkning har gjorts utifrån att befolkningen kommer att vara personer 1 nov 2013, nov 2014, nov 2015 och 9371 nov 2016 samt en oförändrad skattesats på 22,36 vardera åren Riksdagen har beslutat om ett utjämningssystem för LSS-kostnader. Detta är ett inomkommunalt utjämningssystem där kommuner erhåller bidrag eller betalar avgift. År 2004 trädde detta utjämningssystem i kraft första gången. I budget 2014 har en avgift på tkr beräknats för Nordanstigs kommun. Alla verksamheter i kommunen har noggrant kalkylerat sina kostnader och intäkter. Varje påverkbar kostnad har analyserats av verksamheterna. Varje taxa och avgift har prövats. En rimlig princip har ansetts vara att s.k. affärsmässig verksamhet inte ska skattefinansieras utan ska bäras av brukarkollektivet. Strävan har också varit att minska skattefinansieringsgraden också för andra tjänster där avgifter tas ut. Avgifter och taxor skall tydliggöras så att en helhetsbild skapas gällande kommunens subventioner. Budgeten har på ett realistiskt sätt kalkylerat personalomkostnaderna och pensionskostnaderna gällande såväl gamla pensionsutfästelser som under året upparbetade framtida pensionskostnader. Slutsatsen av ovan redovisade uppgifter är att det inte finns några inbyggda reserver på finansförvaltningen. Det krävs därför att varje chef tar fullt ansvar för att verksamheten ryms inom anslagen. År 2014 är budgeterat med ett negativt resultat på 279 tkr. Åren är budgeterade med positiva resultat. Resultatet för 2015 är budgeterat till tkr, tkr och tkr.

34 Förutsättningar för kommunens ekonomi Driftbudget 2014 Ramändringar har skett med avseende på: (tkr) KF 27/2013 Justeringar Ram 2014 Kommunstyrelsen Kapitalkostnader (kpk) Löneökningar Omorganisationsprojekt Ospecificerad förändring av ramutrymmet Summa ram efter korrigering inkl. kpk (tkr) Intäkter Kostnader Netto (därav kpk) Kommunstyrelse och ledningsutskott Utbildningsutskott Omsorgsutskott Myndighetsutskott Totalt Kommunstyrelsen (tkr) 2014 Intäkter Kostnader inkl kpk Nettokostnader Kommunstyrelsen Budgeten är ansvarsmässigt uppdelad på verksamheterna kommunledningskontor, utbildning, vård och omsorg och social omsorg. Inom kommunledningskontorets verksamhet finns ett separat kansli för byggnadsnämndens myndighetsutövning. De anslag som kommunstyrelsen föreslås få i 2014 års budget är mycket restriktiva. Det krävs en noggrann budgetuppföljning, en strikt kostnadskontroll och ett ständigt arbete med resultatförbättrande åtgärder för att sänka kostnaderna så att ett positivt resultat uppnås. Ramarna innehåller stora åtgärdspaket som omgående måste preciseras med tydliga åtgärder. Dessa åtgärder kommer kräva politiska beslut. Under året kommer ett antal möten att ske med alla resultatansvariga för att skapa ett både individuellt och gemensamt ansvar för att hitta kostnadsreduceringar. Förutom kommunstyrelsens tilldelning har tkr 2014 budgeterats till kommunstyrelsen. 606 tkr används som kommunstyrelsens förfogandemedel och tkr används som kommunstyrelsens utvecklingsmedel och till förenings- och ungdomsverksamhet enligt beslutade fördelningsdirektiv. För åren 2015, 2016 och 2017 budgeteras totalt tkr där tkr används som utvecklingsmedel, förenings- och ungdomsverksamhet och 500 tkr används som kommunstyrelsens förfogandemedel. 34