HANDLEDNING TILL MINNESVÄSKAN. Vi minns vårt 1900-tal Kök och nostalgi

Transkript

1 HANDLEDNING TILL MINNESVÄSKAN Vi minns vårt 1900-tal Kök och nostalgi

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING - MINNESVÄSKA Vi minns vårt 1900-tal Kök och nostalgi Faktablad Handledning, minnesväska Reminiscensmetoden Genomförande av reminiscensmetoden Samtalsmetodik Tips på samtalsämnen Föremål TKök: sockertång, bakformar, vanillinsockerbruk, ingefäraburk, brödnagg, bakpulver, visp, receptfolder från 1938 och 50-talet Nostalgi: almanacka, två tobaksburkar, pipa, cigarrlåda, konfirmationsbok, inskrivningsbok, mönsterbok, skolböcker, vaccumpenna, stift Tidningar Sex tidningar från Ljud Två cd-skivor; Vårt 1900-tal del 1, Vårt 1900-tal del 2 Doft Kaffekvarn och kaffeburk med kaffebönor Upplevelsealbum Album med bilder, gamla annonser och ransoneringskort Texter Korta texter om livet förr Litteratur Isacs, L & Wallskär, H (2004). Låt minnena leva- en handbok i reminiscensmetoden. Gynnerstedt, K & Schartau M-B (2000). Reminiscensmetoden- tillämpad i äldrevården. Lund: Studentlitteratur

3 1(8) HANDLEDNING - MINNESVÄSKA Vi minns vårt 1900-tal Kök och nostalgi Innehåll Minnesväskorna Vi minns vårt 1900-tal finns i två teman: Kök och nostalgi och Necessär och arbetsliv. Minnesväskorna kan användas på många olika sätt och utgår från reminiscensmetoden (se separat faktablad). Reminiscens är en kommunikationsmodell som syftar till att tänka tillbaka på tidigare händelser och skeenden i livet. Genom att stimulera minnena via sådant som påminner om tidigare händelser kan man aktivera och bevara olika minnen. Metoden är inriktad på tidiga minnen som ofta finns kvar länge hos personer med demens. Via reminiscensarbete kan de få mer kontakt med sitt förflutna därmed bli mer närvarande i nuet. Minnena som väcks kan stärka självkänslan, identiteten och skapa trygghet. Materialet är tänkt att fungera som s.k. triggers; minnesväckare. Lådan innehåller flera olika delar i syfte att stimulera olika sinnen. Föremålen i denna väska är uppdelade i två ämnesområden, kök samt nostalgi. Vilka föremål som hör till respektive ämnesområde finns angivet i innehållsförteckningen. Tips på samtal kopplade till dessa finns i faktabladet Tips på samtalsämnen. Innehållet kan användas var för sig eller kombineras med varandra. Faktablad I mappen Faktablad finns olika texter som kan användas som en informationskälla för dig som leder reminiscensarbetet. I mappen finns också texter att använda för att skapa reminiscenser. Texterna skildrar olika delar ur livet och kan användas utifrån olika teman som t.ex. sommarminnen, barndomsminnen, skolminnen och arbetsliv. Muntliga berättelser som anknyter till en persons erfarenheter kan väcka minnen och få personen att berätta om egna upplevelser. Ljud I väskan finns även två cd-skivor med historiska återblickar, musik, sport-telegram-, samhälls- och tekniknyheter som härrör från 1900-talets första del. Musik kan vara ett sätt att hitta vägen till känslor och livsglädje och sången kan finna de glömda orden. Doft För att stimulera doftsinnet innehåller minnesväskan en kaffeburk med kaffebönor och tillhörande kaffekvarn. Mal gärna kaffebönorna och koka kaffe och låt doften bli en utgångspunkt för samtal om mat och bakning. Kombinera gärna kaffekvarnen och kaffeburken med receptfoldern eller något av föremålen. Förbered era träffar genom att ta med relevanta dofter som kan framkalla just de minnen som är aktuella för gruppen eller individen. Upplevelsealbum I lådan finns även ett upplevelsealbum som innehåller bilder, tidningsannonser, sedlar och julkort att samtala kring. Delarna i albumet kan användas separat eller i kombination med något av föremålen. Om ni väljer att kombinera olika minnesväckare är det viktigt att tänka igenom valet så att den demente inte upplever det som rörigt.

4 2(8) Smak En metod för att väcka smakminnen är att t.ex. köpa in färska jordgubbar vid samtal om sommarminnen, eller att baka pepparkakor vid jultema. Baka mat- och kaffebröd som man gjorde förr och samtala om hur och när det bakades är också ett sätt att skapa reminiscenser. Minnesväskan Minnesväskan är tänkt att fungera som en resurs, introduktion eller inspiration att fortsätta reminiscensarbetet på er arbetsplats. Med hjälp av väskan och faktabladen kan ni skapa givande reminiscensstunder och förhoppningsvis kunna tillämpa metoden dagligen. Kom ihåg, denna handledning är endast en vägledning i reminiscensmetoden. Utforma ert eget arbete så att ni får ut så mycket som möjligt av samtalsstunderna. Använd de minnesväckare som passar just er eller samla ihop ett eget minnesmaterial utifrån de äldres livshistoria. Minnesväskan kan även vara ett stöd för anhöriga i kommunikationen med sin närstående. Läs mer om metoden i faktabladet Genomförande av reminiscensmetoden. Låna även minnesväskan Vi minns vårt 1900-tal - tema necessär och arbetsliv. Lycka till! Litteraturtips för vidare fördjupning Isacs & Wallskär (2004). Låt minnena leva- en handbok i reminiscensmetoden. Gynnerstedt, K & Schartau M-B (2000). Reminiscensmetoden- tillämpad i äldrevården. Lund: Studentlitteratur

5 3(8) Fakta om reminiscens Det engelska ordet reminiscence kan översättas med hågkomst eller minne. Reminiscens är en kommunikationsmodell som syftar till att tänka tillbaka på tidigare händelser och delar av livet. Bilder, föremål, musik och dofter kan användas som triggers s.k. minnesväckare. Det bör finnas ett varierat utbud av minnesväckare eftersom olika personer behöver olika typer av stimulans. Via sinnena väcker de associationer som kan stimulera en person att minnas sådant som hon eller han glömt för länge sedan. Med hjälp av reminiscens kan man möta människor med demenshandikapp på ett positivt sätt genom att man medvetet riktar intresset mot något annat än personens handikapp. TEn viktig del i kommunikation med personer med demens är kunskap om den enskildes bakgrund. TFör vårdpersonalen är reminiscens en metod att lära känna de äldre bättre. Kunskap om de äldre människornas livshistoria har stor betydelse för att den som vårdar ska kunna tillgodose de äldres önskemål och behov. Metodens fördelar Metoden är inriktad på tidiga minnen som ofta finns kvar längre hos personer med demenshandikapp. Metoden ger personer möjlighet att återuppleva en tid då han eller hon var aktiv och frisk. Vid demenssjukdomar försämras korttidsminnet vanligen tidigt. Att minnas sitt förflutna kan få personen att känna sig tryggare, Thöja livskvaliteten, öka självkänslan och förstärka identiteten. Genom reminiscensarbetet får människor med demens kontakt med sitt förflutna och kan därmed bli mer närvarande och koncentrerade i nuet. Vårdpersonal får ökad kännedom om individen och större förståelse för personen. Anhöriga är viktiga resurser inom reminiscens genom att de kan ge vårdpersonalen en bild av personens levnadshistoria. Vid reminiscensaktiviteter i grupp kan de positiva effekterna förstärkas genom att: Personerna får uppleva samtal med varandra De får lyssna och se andra, vilket stimulerar viljan att själva minnas och berätta De blir sedda och hörda De använder sina sinnen och sin kropp Gruppledaren och övrig personal får större kunskap om deltagarna Gruppen lär känna varandra bättre vilket minskar konflikter Referens Isacs, L & Wallskär, H (2004). Låt minnena leva- en handbok i reminiscensmetoden.

6 4(8) Genomförande av reminiscensmetoden Samtalet Den vanligaste formen av reminiscensarbete är samtalet. Muntlig tradition, dvs. att förmedla information genom berättande från generation till generation är en gammal metod att bevara det förgångna. Reminiscens kan användas på många olika sätt. Metoden kan vara till hjälp för att fördjupa vårdpersonalens dagliga kontakter med boende på äldreboenden genom: Planerade reminiscensaktiviter i grupp Individuella möten Spontant i vardagen Anhörighetsstöd Förberedelser Innan reminiscensarbetet påbörjas är det viktigt att som vårdare försöka skaffa så mycket kunskap som möjligt om människan bakom sjukdomen. Vem är personen? Vilka intressen har personen? Vad har personen arbetat med? Var är personen född? Hur ser familjen ut? Med ökad kännedom om personens livshistoria är det lättare att föra ett meningsfullt samtal som bidrar till att hålla minnesfunktioner vid liv. Reminscensarbete framkallar många olika känslor varpå det är viktigt att vara förberedd och ha förmåga att hantera de känslor som kommer upp. Enskilt eller i grupp Reminiscensarbetet kan ske enskilt eller som en gruppaktivitet, dvs. det kan vara något som sker mellan en ensam vårdtagare och en personalmedlem på en avskild plats eller så kan det ske mellan personer gemensamt i grupp. Reminiscensarbete i grupp syftar oftast till att minnas tillsammans eller för att utbyta minnen, vilket i praktiken ofta innebär att ett minne leder till ett annat. Genom att påminnas om olika händelser kan man friska upp minnen som man trodde försvunnit. Grupperna bör vara små, välplanerade och strukturerade. Mindre grupper skapar en tryggare atmosfär samtidigt som det underlättar för en dement person att följa med i det som sägs. Allmänt eller specifikt reminiscensarbete Man kan välja mellan allmänt eller specifikt reminiscensarbete. Med allmänt reminscensarbete avses en metod där man använder sig av en mängd minnesutlösande symboler för att stimulera minnena. Föremål, dofter, bilder eller ljud sätter igång tankeprocessen som gör att man associerar till tider och situationer förknippade med minnesväckarna. Med specifikt reminiscensarbete syftar man till omsorgsfullt utvald och bestämd användning av speciella triggers, utvalda med relevans för de deltagande.

7 5(8) Förslag på användningsområde Minnesväskan är uppbyggd för att stimulera alla sinnen. Välj de minnesväckare som passar för de deltagare som finns i gruppen. Dofter som påminner om fritidsintressen och tidigare arbeten kan väcka många minnen till liv. Doft av nysågat trä för en snickare eller sågverksarbetare kan stimulera arbetsminnen liksom dofter av djur för en lantbruksarbetare. Doft av nylagad mat kan trigga igång minnen för en kokerska och påminna om gångna tiders gemenskap runt matbordet. Såpa kan verka som en minnesväckare genom att påminna om städning och tvätt, parfym om högtidsdagar. Använd tidningarna i minnesväskan och låt deltagarna få bläddra och titta på bilderna för att väcka intresse. Komplettera gärna med bilderna eller de förstorade tidningsannonserna i upplevelsealbumet. Använd kaffebönorna och låt deltagarna få mala kaffe och samtala om erfarenheter av matlagning. Annonsen för Premiär kaffe som finns i albumet kan med fördel användas tillsammans med något av köksföremålen för att förstärka minnena. Cd-skivorna kan väcka minnen genom att de innehåller ett brett spektra av historiskt material. Tänk igenom vilken eller vilka delar av dessa minnesväckare som kan stimulera minnen hos just din vårdtagare. Praktiskt genomförande Det första steget i reminiscensarbete är att bestämma vilka som ska ingår i gruppen. Efter att gruppledaren bestämt gruppens sammansättning är det dags att besluta vilka ämnen som ska behandlas samt vilka minnesväckare som ska användas. Kom ihåg att inte använda för många sinnesintryck åt gången. Börja gärna med en grupp på två till fyra personer. Genom att deltagarna inte blir så många blir det lättare för gruppledaren att se till att alla får komma till tals. Var om möjligt på samma plats varje gång eftersom personer med demens är i behov av organiserade aktiviteter för att strukturera dagen. Börja reminiscensarbetet med att samla gruppen och förklara vad sittningen handlar om. Välj breda teman innan gruppen är van vid träffarna (exempelvis barndomen, högtider eller årstider). Sitt gärna i en ring utan bord så att ni kan avläsa kroppsspråket bättre. Försök att ha en tydlig struktur på mötet. Skicka runt, alternativt visa upp en minnesväckare och invänta eventuella reaktioner. Samtala om de minnen som dyker upp. Det är viktigt att gruppledaren stimulerar samtalet i gruppen allt eftersom de deltagande delger sina livshistorier. Det finns ingen fastställd mall för vad som kan kallas reminiscens. En utgångspunkt är att när människor tillsammans skapar upplevelser som för personen blir en bekräftelse på vem han eller hon är uppstår en reminiscensaktivitet. Se gärna faktabladen om samtalsmetodik och tips på samtalsämnen för ytterligare information. Referenser Gynnerstedt, K & Schartau M-B (2000). Reminiscensmetoden- tillämpad i äldrevården. Lund: Studentlitteratur Isacs, L & Wallskär, H (2004). Låt minnena leva- en handbok i reminiscensmetoden.

8 6(8) Samtalsmetodik Reminiscens är ett verktyg för att underlätta kommunikation. Följande viktigt att tänka på följande då man kommunicerar med personer med demenshandikapp: Använd ett enkelt språk Försök hitta flera sätt att säga samma sak Var så konkret som möjligt Var lyhörd för signaler som visar om personen förstått Skapa en tillåtande atmosfär Visa att du lyssnar och lägger på minnet vad personen sagt Avbryt eller rätta inte Tala långsamt med korta meningar Undvik frågor som försätter personen i en omöjlig valsituation Förstärk ditt tal med gester. Peka på det du talar om. Om du instruerar om något, visa samtidigt hur det går till Förstärk det talade ordet med bilder Referenser Månsson, I (2004). Man kommer inte ihåg det man vill. Bromma: Hjälpmedelsinstitutet Isacs, L & Wallskär, H (2004). Låt minnena leva- en handbok i reminiscensmetoden. Tips på samtalsämnen

9 7(8) Samtalsämnen tema kök Vad åt du när du var barn? Hur tillagades maten? Vilka rutiner hade din familj i samband med måltider? Hur inhandlades maten? Vilken var din favoritmat? Vilken mat åt familjen under högtidsdagar och födelsedagar? Vad åt familjen på söndagar? Vad åt du till skollunch? Vilken typ av bröd bakade din familj? Brukade du hjälpa till i hushållet? Vilka hushållsredskap användes? Vilken sorts karameller fanns det? Samtalsämnen tema nostalgi Samtal kring skolböckerna och pennorna: Vilket var ditt favoritämne i skolan? Hur såg din skolväg ut? Beskriv ditt klassrum. Hur var din skollärare? Hur såg din skoldag ut? Hur lekte du på skolgården? Vad hände om du gjort något busigt? Samtal kring almanackan: Vilka sysslor gjorde man under a) våren b) sommaren c) hösten d) vintern? Vad gjorde du och din familj under ledighet a) sommarlov b) jullov c) semester Hur firades olika högtider som a) påsk b) midsommar c) jul? Hur gick det till på ett stort kalas? Hur firades bröllop? Vilken tycker du var den roligaste högtiden på året? Samtal kring konfirmationsboken: Gick du i kyrkan? Hur kändes det att vara där? Hur såg prästen ut? Brukade prästen hälsa på i hemmen? Konfirmerades du? Hur var det att gå och läsa inför konfirmationen? Vilka psalmer minns du? Hur gick det till i söndagsskolan? Vad minns du av a) bröllop b) dop c) begravningar? Samtal kring pipan, cigarrlådan och tobaksburkarna: Var det vanligt att man rökte när du var ung?

10 8(8) Rökte både män och kvinnor? Var det tillåtet att röka överallt? När började man röka? Samtal kring mönsterboken: Vilken typ av hantverk ägnade man sig åt när du var ung? Vad fick du göra på slöjden i skolan? Hur tillverkades kläder? Vilka bonader minns du? Referens Isacs, L & Wallskär, H (2004). Låt minnena leva- en handbok i reminiscensmetoden.