Forskning om medborgar- och demokratifostran

Transkript

1 Forskning om medborgar- och demokratifostran Tomas Englund Beskrivning av forskning inom området - en inledande kontextualisering av forskningens förutsättningar och angivande av centrala arbeten Frågan om skolan har en medborgar- och demokratifostrande uppgift och hur denna fostran i så fall skall utformas samt vilken betydelse den i så fall har, har getts många olika svar av forskning och värderats olikartat av det omgivande samhället. Om vi begränsar frågan till det västerländska massutbildningssamhället, dvs de senaste c:a 150 åren så är det två forskare som sticker ut som betydande inspiratörer för denna forskning, Emile Durkheim och John Dewey, och dessutom kan trådar dras tillbaka till de tyska filosoferna Kant, Hegel och Fichte. Deweys sekelskiftesarbeten (Hartman & Lundgren red 1980) och hans Demokrati och utbildning från 1916 /1999 utgör centrala historiska referenspunkter ur flera avseenden. I det svenska samhället utgör skolreformerna 1918/19 en viktig startpunkt för skolans medborgarfostran genom att sammanfalla med demokratins genombrott (Englund 1986/2005, Isling 1988) som bl.a. öppnar för läromedel i medborgarkunskap (Helger 1916, Rydén 1923) som behandlar sociala frågor. Det omvälvande 1940-talet, ingående belyst av Richardson (1978, 1983), leder fram till Skolkommissionen (SOU 1948:27) som drog upp riktlinjerna för skolans roll att försvara demokratin genom en objektiv, vetenskapligt baserad undervisning, samhällsorientering inkluderad. I läroplanen 1980 kvalificerades demokratiperspektivet genom att öppenhet gavs för att klargöra existensen av motsättningar i samhället liksom att fostra till demokrati, också genom att få vara oense (Liedman 1986). I Ball & Larsson red sammanställs analyser av de fyra första efterkrigsdecennierna i The Struggle for Democratic Education. Equality and Participation in Sweden. Det underliggande medborgarperspektivet är Marshalls tre steg i rättigheternas utveckling, där utbildning i ett tredje steg ses som en kollektiv social rättighet. Skolreformerna 1989/90 innebär ett brott vad gäller förutsättningarna för skolans medborgaroch demokratifostran genom att ett annat, mer individorienterat demokratibegrepp, introducerat av maktutredningen (SOU 1990:44) får genomslag. Val av skola betraktas här som en civil familjerättighet och utmanade det sedan länge dominerande samhällsorienterande demokratibegreppet och utbildning som social rättighet. Det utbildningspolitiska systemskifte som följde med nya styrformer (Englund red 1996, Wahlström 2002, Olson 2008) bidrog till en viss förflyttning av intresset från den stora demokratin till den lilla demokratin, som elevinflytande i skolan och föräldrarätt / barns rätt. 1 Med läroplanen 1994 introduceras värdegrundbegreppet med en bred tolkningsmöjlighet för demokratifostran (individ kollektiv) och runt 2000 lanseras det s.k. värdegrundsåret för att stärka skolans demokratiuppdrag. Trender och tendenser / Styrkor och svagheter Hur kan då den svenska forskningen om demokrati- och medborgarfostran med fokus på de två senaste decennierna karakteriseras? Enligt många bedömare innebar skolreformerna 1 Jag väljer att här avgränsa objektet medborgar- och demokratifostran till utbildningspolitiska intentioner och deras eventuella förverkligande med betoning på läraragerande och elevkompetenser samt på interaktionen lärare elev beträffande främst innehållet och dess behandling i fostransaspekten. Jag utesluter härmed fortsättningsvis dels rättighetsaspekten och dels den flora av olika former av elevinflytande som riktar sig till mindre elevgrupper som klassråd, elevers eget ansvarstagande etc. (för översikter av olika sätt att uppfatta elevinflytande, se Skolverket 2013: Forskning om skolan: Elevperspektiv, jfr Forsberg 2000, Tholander 2005, Ekman 2011 s ; angående rättighetsperspektiv, se Englund red 2010, Hägglund; Quennerstedt & Thelander 2013)).

2 1989/90 att skolans demokratiuppdrag successivt försvagades och att kunskapsuppdraget förstärktes som utbildningspolitisk intention. Värdegrundsinitiativet var ett försök att balansera denna förskjutning. I linje med denna förskjutning har ett mer avgränsat kunskapsbegrepp kommit att prioriteras och har ytterligare förstärkts genom förskjutningen från mål- till resultatstyrning (Carlgren & Englund 1996, Forsberg & Wallin 2006, Morawski 2010, Ekman 2011, Englund; Forsberg & Sundberg red 2012). Skolan har också genom nämnda reformer under de senaste decennierna kommit att få andra och sämre förutsättningar som medborgarskapande instans genom att den socialt brett sammansatta skolklassen blivit mindre vanlig och att skolor och skolklasser, såväl inom det kommunala som inom det fristående skolväsendet, genom det fria skolvalet homogeniserats. Detta har skett parallellt med en ökad invandring där barn och ungdomar från många olika länder, kulturer och religioner tagit plats i den svenska skolan. Därvid har skolan i viss utsträckning mist sin roll som mötesplats för barn och ungdomar från olika sociala, kulturella, etniska och religiösa grupper med fler-generationers-svenska barn och ungdomar. Homogeniseringen har även inneburit en växande koncentration av lågpresterande elever med föräldrar med lägre utbildningsnivåer från många olika kulturer till vissa skolklasser och skolor med sjunkande prestationer som central konsekvens av att just de lågpresterande inte som tidigare finns med i klasser med såväl hög- som medel- och lågpresterande (Skolverket 2009, PISA 2013, Utbildning & Demokrati 21(1) och (3), 22 (1). Samtidigt finns några vad som kan uppfattas som motsatta tendenser som att studiemotiverade barn och ungdomar från andra kulturer sökt sig till svenskdominerade skolor i större städer (Bunar 2009, Kallstenius 2010). I socialt avseende har dock segregationen därmed snarare förstärkts, vilket påvisas i ett flertal rapporter från senare tid (Malmberg 2013, Trumberg 2011). Föräldrarnas utbildningsnivå har också visat sig ha ett starkt genomslag på skolans demokrati- och medborgarfostransuppdrag som samtidigt försvagats mot bakgrund av fokuseringen på elevers kunskapsprestationer, vilka paradoxalt också försämrats (Amnå; Arensmeier; Ekman; Englund; Ljunggren & Unemar-Öst 2010, PISA 2013). Denna ojämlikhetstrend har också förstärkts genom olika slags medborgarfostran på olika linjer inom gymnasieskolan (Utbildning & Demokrati 17(1),Arneback & Bergh 2010, Öhrn; Lundahl & Beach 2011, Carlbaum 2012, Nylund 2013). Forskning inriktad på skolans medborgar- och demokratifostran finns, som redan framgått, etablerad på många svenska universitet och högskolor och finns primärt inom disciplinerna pedagogik (på de flesta universitet och högskolor), statskunskap (på ett fåtal) samt i någon mån inom sociologi och psykologi samt kulturgeografi. Samarbetet mellan olika disciplinära perspektiv inom området är inte speciellt omfattande, men förekommer vid Örebro universitet där en större forskningsmiljö är etablerad och där tidskriften Utbildning & Demokrati tidskrift för didaktik och utbildningspolitik utges, en tidskrift som under drygt 20 år rapporterat pågående forskning inom det område som här avhandlas. Under 1990-talet och tidigt 2000-tal dominerar pedagogikämnet forskningsområdet och koncentrerar enligt en kunskapsöversikt från 2003 demokratiforskningen till utbildning som institution och denna institutions möjligheter och förutsättningar att bidra till demokratins bevarande och fördjupning (Ekman & Todosijevic 2003 s 25). Från utbildningsdepartements-, skolverksoch forskarhåll introduceras i samband med värdegrundsåret s.k. deliberativa samtal som en väg att förstärka demokratin (Utbildningsdepartementet 2000, Skolverket 2000ab, Englund 2000), en kommunikationsform som föreslås att utvärderas av deltagarna själva. Förslaget bidrar till flera debatter mellan forskare i Pedagogisk forskning i Sverige och kritiska analyser av inriktningen mot deliberation finns sammanställda i Englund red Inriktningen mot ömsesidig kommunikation och specifikt deliberativ demokratifostran motverkas emellertid under tidigt 2000-tal av dels den starka betoningen på förmedlingen av faktakunskap och mätning av densamma och dels en uppblossande diskussion om elevers psykiska hälsa och

3 behovet av trygghet i skolan, som bl.a. leder till att psykologiskt baserade program mot mobbning, stökiga barn och för ökad självkontroll tar plats i skolan. Nämnda program invaderar dessutom för en tid värdegrundsfrågan som därmed förlorar sin uttalade demokratidimension (Englund & Englund 2012). Genom den successiva, i hög grad internationellt satta, betoningen på mätning av kunskaper och annan förändring av elevernas kompetens så har forskningsområdet medborgarfostran också kommit att präglas av dessa tendenser, dvs att försöka mäta förändring och politiska kunskaper. Forskning kopplad till medborgarundersökningar som IEA:s Civic Education Study 1999 och ICCS (The International Civic and Citizenship Education Study) 2009 har lett till ett stort antal avhandlingar, rapporter och artiklar skrivna av främst pedagoger och statsvetare med delvis nya empiriska perspektiv och frågor (förutom flera tidigare nämnda rapporter som Amnå et al, bl.a. Almgren 2006, Ekman 2007 och Utbildning & Demokrati 12 (3), 21(1)). Almgren menar exempelvis att skoldemokrati som påverkansmöjlighet har en negativ effekt på elevernas politiska kunskap. Däremot, menar Almgren, har skolans deliberativa klassrumsklimat en positiv kontextuell effekt på elevernas politiska kunskap (Almgren 2006 s 151, jfr Tursonovic 2004), något som också belagts i internationella komparativa studier (Torney Purta et al 2001).Tiina Ekman (2007) betonar kvalitetsskillnaderna i medborgarfostran mellan olika gymnasielinjer och menar att yrkesskoleeleverna går miste om sådana positiva effekter som deliberativa samtal för med sig (s 163, jfr s 153) men hon är ändå tveksam till denna modell. Hon motsägs i sin tur av Klas Andersson som i sin avhandling Deliberativ undervisning en empirisk studie (2012) befäster det positiva värdet av en deliberativ undervisning på yrkesskoleprogrammen. Se även Forsberg 2011 och andra empiriska analyser av samhällskunskapsämnet och medborgarfostran vid Karlstads universitet som Broman (2009) liksom Carlsson (2006) och Gustafsson (2007) vid Växjö universitet samt Hartsmar & Liljefors Persson red Som nämnts inledningsvis så har också frågan om hur den svenska skolan skall behandla konflikter och kontroverser varit en återkommande stötesten i läroplaner. Internationellt har flera forskargrupper sedan länge initierat frågan, exempelvis Harvard Social Studies Project på 1960-talet och Political Literacy-projektet i England på 1970-talet och i Sverige står läroplanen för grundskolan 1980 ut i detta avseende. Under senare år har frågan om kontroversbehandling återigen fått en framträdande plats som ett uttryck för barn och ungdomar som medborgare i skolan här och nu och genom det mångkulturella samhällets realitet. Forskning om lärares sätt att behandla kontroverser i skolan har varit ett växande forskningstema (ex vis Liljestrand 2002, Larsson 2007) och har under senare tid bl.a. tagit form inom ett forskningsprojekt med nära anknytning till de nämnda medborgarundersökningarna och här har Ljunggren & Unemar-Öst 2010 bl.a. urskilt fyra olika lärarageranden vad gäller att behandla kontroverser: normförmedlaren, debattledaren, fostraren och avvisaren. I anslutning till frågan om kontrovershantering pågår också en växande, internationellt relaterad, pedagogisk-filosofisk diskussion mellan deliberation och agonism (Ruitenberg 2009). Nära relaterad till denna diskussion är en annan spirande forskningsansats med stark beröring till skolans medborgar- och demokratifostran. Den benämns internationellt utbildningens moraliska dimension (Campbell 2008) och är på intet sätt avgränsad till de samhällsorienterande ämnena och ligger nära frågan om klassrumsklimat, men fokuserar ofta lärarens interaktion med de studerande. Här brukas begrepp som tillit, socialt kapital, värdepedagogik, rättvisa etc. (Norberg 2004, Colnerud 2006, Kumlin & Rothstein 2005, Irisdotter 2006, Englund 2009, Grannäs 2011 ). En specifik problematik nära relaterad till denna är hur lärare bemöter antidemokratiska tendenser (Arneback 2011). Ett ytterligare framväxande uttryck för forskning om skolans medborgar-

4 och demokratifostran är det kosmopolitiska perspektivet, inspirerat av bl.a. John Dewey och utvecklat av bl.a. David Hansen 2011, se även Educational Philosophy and Theory 43(3). Rekommendationer Sammantaget kan sägas att forskningen om medborgar- och demokratifostran under senare år vidgats och fördjupats i takt med att den ställts inför nya problem, men den politiska prioriteringen av forskningsområdet har samtidigt försvagats under trycket av ett okomplicerat kunskapsbegrepp som skall kunna mätas. Joakim Ekman, som skrivit två utförliga kunskapsöversikter av området (2003 och 2011), har förespråkat ett ökat samarbete mellan olika discipliner, framför allt pedagogik och statskunskap, vilket också delvis skett under det senaste decenniet. Mötet mellan dessa discipliner har emellertid primärt skett som ett mångvetenskapligt möte, i mindre grad som ett tvärvetenskapligt. Kanske är det här fruktbart att mötas via filosofin, dvs i detta fall politisk och pedagogisk filosofi där grundläggande frågor ställs, men detta har hittills skett i mycket begränsad skala (jfr Rosenquist 2011, U&D 15(1), Nykänen 2009, Englund red 2007) och kan inte sägas vara ett prioriterat forskningsfält i tider av mätning av kunskaper. Samtidigt kan konstateras att det gemensamma forskningsintresset från pedagoger, statsvetare och i viss mån även sociologer för skolans demokratifostran kan ses som ett värn mot utbildningspolitiska nedprioriteringen. Även om svenska elever generellt uppvisar tämligen goda kunskaper och attityder inom detta forskningsområde, så är problemet med stora lågpresterande grupper och antidemokratiska stämningar framträdande och här kommer än starkare forsknings- och andra insatser att behöva göras (se även Skolinspektionen 2012). Referenser: Almgren, Ellen (2006): Att fostra demokrater. Om skolan i demokratin och demokratin i skolan. Uppsala: Skrifter utgivna av statsvetenskapliga föreningen i Uppsala 164. Amnå, Erik; Arensmeier, Cecilia; Ekman, Joakim; Englund, Tomas; Ljunggren, Carsten; Zetterberg, Per & Unemar Öst, Ingrid (2010): Skolor som politiska arenor medborgarkompetens och kontrovershantering. Analysrapport till Skolverkets rapport 345: Morgondagens medborgare Stockholm: Skolverket Andersson, Klas (2012): Deliberativ undervisning en empirisk studie. Göteborg Studies in Politics 128. Arneback, Emma (2012): Med kränkningen som måttstock. Om planerade bemötanden av främlingsfientliga uttryck i skolan. Örebro Studies in Education 34. Arneback, Emma & Bergh, Andreas (2010): Den paketerade valfriheten. Om Framtidsvägen för den svenska gymnasieskolan. Nordic Studies in Education 30(2) Ball, Stephen & Larsson, Staffan red. (1989): The Struggle for Democratic Education. Equality and Participation in Sweden. London: Falmer Press. Bunar, Nihad (2009): När marknaden kom till förorten: Valfrihet, konkurrens och symboliskt Kapital i mångkulturella områdens skolor. Lund: Studentlitteratur. Campbell, Elizabeth (2008): The ethics of teaching as a moral profession. Curriculum Inquiry 38(4) Carlbaum, Sara (2012): Blir du anställningsbar lille/a vän? Diskursiva konstruktioner av framtida medborgare i gymnasiereformer Umeå: Statsvetenskapliga institutionens skriftserie 2012:2. Carlgren, Ingrid & Englund, Tomas (1996): Innehållsfrågan, didaktiken och läroplansreformen. I Tomas Englund red: Utbildningspolitiskt systemskifte s Stockholm: HLS Förlag.

5 Carlsson, Lena (2006): Medborgarkunskap som demokratins praktiska uttryck i skolan diskursiva konstruktioner av gymnasieskolans elever som medborgare. Växjö: Acta Wexionensia 84. Colnerud, Gunnel (2006): Teacher ethics as research problem - achieved synthesis and new issues. Teachers and Teaching, Theory and Practice, 12(3) Crick, Benjamin & Porter, Alex red. (1978): Political Education and Political Literacy. London: Longman. Dewey, John (1916/1999): Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos. Educational Philosophy and Theory 43(3) Ekman, Joakim & Todosijevic, Sladjana (2003): Unga demokrater. En översikt av den aktuella forskningen om ungdomar, politik och skolans demokrativärden. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Ekman, Joakim (2011): Skolan och medborgarskapandet. Stockholm: Skolverket. Ekman, Tiina (2007): Demokratisk kompetens: om gymnasiet som demokratiskola. Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen. Englund, Anna-Lena & Englund,Tomas (2012): Hur realisera värdegrunden? Historia, olika uttolkningar: Vad är värdegrundsstärkande? Örebro universitet, Rapporter i pedagogik 17. Englund, Tomas (1986/2005): Curriculum as a Political Problem. Changing Educational Conceptions with Special Reference to Citizenship Education [Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension]. Lund: Studentlitteratur; Uppsala Studies in Education 25 Göteborg: Daidalos. Kompletterande volymer: Samhällsorientering och medborgarfostran i svensk skola. Pedagogisk forskning i Uppsala 65/66 (1986). Englund, Tomas red. (1996): Utbildningspolitiskt systemskifte. Stockholm: HLS Förlag. Englund, Tomas (2000): Deliberativa samtal historiska perspektiv och aktuella förutsättningar. Stockholm: Skolverket. Englund, Tomas red (2007): Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet. Göteborg: Daidalos. Englund, Tomas (2009): The general school system as a universal or particular institution and its role in the formation of social capital. Scandinavian Journal of Educational Research 53(1) Englund, Tomas red (2010): Utbildning som medborgerlig rättighet - föräldrarätt, barns rätt eller... Göteborg: Daidalos Englund, Tomas red (2012): Föreställningar om den goda läraren. Göteborg: Daidalos Englund, Tomas & Forsberg, Eva & Sundberg, Daniel red (2012): Vad räknas som kunskap? Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola. Stockholm: Liber. Forsberg, Eva (2000): Elevinflytandets många ansikten. Uppsala Studies in Education 93. Forsberg, Eva & Wallin, Erik red (2006): Skolans kontrollregim Ett kontraproduktivt system för styrning? Stockholm: HLS Förlag. Forsberg, Åsa (2011): Folk tror ju på en om man kan prata. Deliberativt arrangerad undervisning på gymnasieskolans yrkesprogram. Karlstad University Studies 2011: Studier i de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Grannäs, Jan (2011): Framtidens demokratiska medborgare: Om ungdomar, medborgarskap och demokratifostran i svensk skola. Uppsala: Studia Didactica Upsaliensia 5. Gustafsson, Barbro (2007): Naturvetenskaplig utbildning för demokrati och hållbar utveckling. Växjö universitet. Hansen, David (2011): The Teacher and the World. A Study of Cosmopolitanism as Education. New York: Routledge. Hartman, Sven & Lundgren, Ulf P. (1980): Individ, skola och samhälle. Pedagogiska texter

6 av John Dewey. Stockholm: Natur & Kultur. Hartsmar, Nanny & Liljefors Persson, Bodil red: Medborgerlig bildning. Demokrati och inkludering för ett hållbart samhälle. Lund: Studentlitteratur. Helger, Nils (1916): Medborgarkunskap. Uppsala: Lndblads. Hägglund, Solveig; Quennerstedt, Ann & Thelander, Nina (2013): Barns och ungas rättigheter i utbildning. Malmö: Gleerups. Irisdotter, Sara (2006): Mellan tradition, demokrati och marknad. En analys av lärares identitetskonstruktion, i samtal kring etiska frågor i läraryrket. Stockholm: HLS Förlag. Studies in Educational Sciences 87. Isling, Åke (1988): Det pedagogiska arvet. Kampen för och emot en demokratisk skola 2. Uddevalla: Sober förlag. Kallstenius, Jenny (2010): De mångkulturella innerstadsskolorna. Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm. Stockholm Studies in Sociology 49. Kumlin, Staffan & Rothstein, Bo (2005): Making and breaking social capital: the impact of welfare state institutions. Comparative Political Studies Larsson, Kent (2007): Samtal, klassrumsklimat och elevers delaktighet. Örebro Studies in Education 21. Liedman, Sven-Eric (1986): Kunskaper och kontroverser. I Naeslund, Jon red. Kunskap och begrepp. Centrala motiv i våra läroplaner s Stockholm: Skolöverstyrelsen och Liber Utbildningsförlaget. Liljestrand, Johan (2002): Klassrummet som diskussionsarena. Örebro Studies in Education 6. Ljunggren, Carsten & Unemar Öst, Ingrid (2010): Skolors och lärares kontrovershantering. I Amnå et al: Skolor som politiska arenor kap. 2 s Läroplaner för grundskolan 1962, 1969, 1980,1994, Malmberg, Bo; Andersson, Eva; Bergsten, Zara & Östh, John (2013): Den svenska skolans nya geografi. I Resultatdialog 2013 s Stockholm: Vetenskapsrådet Marshall, Thomas (1950): Citizenship and Social Class and other Essays. Cambridge: Cambridge University press. Morawski, Jan (2010): Mellan frihet och kontroll. Om läroplanskonstruktioner i svensk skola. Örebro Studies in Education 28. Norberg, Katarina (2004): The School as a Moral Arena. Constitutive Values and Deliberation in Swedish Curriculum Practice. Umeå universitet: Pedagogiska institutionen. Nykänen, Pia (2009): Värdegrund, demokrati och tolerans: Om skolans fostran i ett mångkulturellt samhälle. Stockholm: Thales. Nylund, Mattias (2013): Yrkesutbildning, klass och kunskap.en studie om sociala och politiska implikationer av innehållets organisering i yrkesorienterad utbildning med fokus på 2011 års gymnasiereform. Örebro Studies in Education 40. Oliver, Donald & Shaver, James (1966): Teaching Public Issues in the High School. Boston: Houghton Mifflin. Olson, Maria (2008): Från nationsbyggare till global marknadsnomad. Om medborgarskap i svensk utbildningspolitik under 1990-talet. Linköping Studies in Pedagogical Practices 7. Pedagogisk forskning i Sverige 10(2) och (3/4), 13(2) och (3) Richardson, Gunnar (1978): Svensk skolpolitik Stockholm: Liber Richardson, Gunnar (1983): Drömmen om en ny skola. Stockholm: Liber Rosenquist, Joachim (2011): Pluralism and Unity in Education. On Education for Democratic Citizenship and Personal Autonomy in a Pluralist Society. Örebro Studies in Education 30. Roth, Klas (2003): Deliberativa samtal: Om barn och ungdomars rättigheter och möjligheter i undervisning. Stockholm: Skolverket. Ruitenberg, Claudia (2009): Educating political adversaries: Chantal Mouffe and radical

7 democratic citizenship education. Studies in Philosophy and Education 28(3) Rydén, Värner (1923): Medborgarkunskap. Stockholm: Norstedt o Söners förlag. Skolinspektionen (2012): Skolornas arbete med demokrati och värdegrund. Kvalitetsgranskning. Stockholm: Skolinspektionen 2012:9. Skolverket (2000a): En fördjupad studie om värdegrunden om möten, relationer och samtal som förutsättningar för arbetet med de grundläggande värdena. Stockholm: Skolverket Skolverket (2000b): Med demokrati som uppdrag. En temabild av värdegrunden. Stockholm: Skolverket Skolverket (2009): Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om Betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2010): Morgondagens medborgare ICCS Svenska 14-åringars kunskaper, värderingar och deltagande i internationell belysning. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2013): Forskning om skolan: Elevperspektiv SOU 1948: års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling. SOU 1990:44 Demokrati och makt i Sverige Tholander, Michael (2005): Värdegrund, demokrati och inflytande ur ett elevperspektiv. Utbildning & Demokrati 14(3) Torney-Purta, Judith; Lehmann, Rainer; Oswald, Hans & Schultz, Wolfram (2001): Citizenship and education in Twenty-eight Countries: Civic Knowledge and Engagement at Age Fourteen. Amsterdam: The International Association for the Evaluation of Educational Achievement Trumberg, Anders (2011): Den delade skolan. Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet. Örebro Studies in Human Geography 6. Tursonovic, Mirzet (2004): Fostran till demokrati. Tre sociologiska delstudier av bosniska ungdomars politiska socialisering. Göteborg Studies in Sociology 21. Utbildning & Demokrati tidskrift för didaktik och utbildningspolitik 12(3), 17(1), 21(1) och (3), 22(1) Utbildningsdepartementet (2000): Värdegrundsboken: Om samtal för demokrati i skolan. Stockholm: Regeringskansliet (red. Gunilla Zackari & Fredrik Modigh). Wahlström, Ninni (2002): Om det förändrade ansvaret för skolan. Vägen till mål- och resultatstyrning och några av dess konsekvenser. Örebro Studies in Education 3. Öhrn, Elisabeth; Lundahl, Lisbeth & Beach, Dennis (2011): Young People's Influence and Democratic Education: Ethnographic Studies in Upper-Secondary Schools. London: Tufnell Press.