Styrelseprotokoll Grimslövs folkhögskola Gfhsk 3/12

Transkript

1 PROTOKOLL Gfhsk 3/ JUSTERAT Styrelseprotokoll Grimslövs folkhögskola Gfhsk 3/12 Tid: 27 sep 2012 klockan Plats: Samtalsrummet på Grimslövs folkhögskola Närvarande ledamöter: Göran Giselsson (m) ordf RosMarie Jönsson Neckö (s) vice.ordf Gerd Lansler (kd) Margareta Artéus Thor (fp) Michael Sjöö (s) Övriga närvarande: Uffe Tannerfalk, Annethe Holmkvist, Bodil Tallefors och två deltagarrepresentanter: Viktor Almgren, Andreas Gustavsson 24 Mötets öppnande Ordförande öppnar mötet. 25 Föredragningslistan Föredragningslistan, daterad 13 sep, 2012, godkännes. 26 Adjungering 27 Val av protokolljusterare samt justeringsdatum att jämte ordföranden utse RosMarie Jönsson-Neckö till att justera protokollet. Justering av protokollet beslutas ske den 27 sep Senaste protokollet Beslut att protokollet från godkännes. Ärendet Senaste styrelseprotokollet från Beredande organs förslag Beredningsgruppen hade föreslagit Grimslövs folkhögskolas styrelse att godkänna protokollet. 1

2 PROTOKOLL Gfhsk 3/ JUSTERAT Rektors rapport Rektor rapporterar om: Ur vardagen ett axplock från smått till stort Härlig läsårstart med positiva deltagare på ett överfullt internat och fyllda kurser Enkel välkomstbuffé helgen innan skolstart för våra internatare Trådlöst publikt nät på gång Alla H/F är numer certifierade massageterapeuter Gourmetmiddag+Lunchgrillning på Maden för all personal i förarbetsveckan Läsårstart med Välkomstgrillmiddag, tipsrunda och bildspel Ny ekonom kopplad till Grimslöv Internat överfullt Kommasammanaktiviteter såsom cykling, kanoting, lärakännaaktiviteter och studiebesök/resa mm Årets första fredagssamling Anställning 4 lärare + 2 lokalvårdare Nyanställning på HF/Allm M/I/Internat/Allm KKM HF pedagog hoppat av Elevhälsan har haft sitt första möte En deltagare avslutad och en på kontrakt Otroligt positiv start på läsåret Nya behörighetsregler för folkhögskola Renovering av huvudbyggnad påbörjad Köket står under renovering Monumentalverkstad på banan start av bygge vt 2013 Säkerhetsbesiktning gysal+sporthall. Alla brister är åtgärdade Samåkningskonferens för deltagare på First Class Biljardbord A6 samt Ekhagen Brandövning Ekhagen har periodvis varit helt fullbokat Funktionsnedsättning i det nutida samhället, vår distanskurs, haft sin första fysiska träff Drogpolicyinformation Foton av all personal och alla deltagare Åtgärdsplan för fastigheter nyreviderad med prioriteringar Samkväm KHD (samkvämstupp) Studieomdöme i 7 skalsteg framöver istället för fyra (1-4) Flygel och piano nystämda i aug o Söktryck/Antagning lå , enligt bilaga 2 o Årsredovisning/Vhtsberättelse 2011, FBR, enligt bilaga 3 o Månadsbokslut juli, enligt bilaga 4 Beslut: att styrelsen lägger informationen till handlingarna. 2

3 PROTOKOLL Gfhsk 3/ JUSTERAT Kvalitetsredovisning 2011 enligt bilaga 1 Beslut: att styrelsen godkänner Kvalitetsredovisning 2011 enligt bilaga 1 Ärendet Kvalitetsredovisning 2011 Beredande organs förslag Beredningsgruppen hade föreslagit Grimslövs folkhögskolas styrelse att styrelsen godkänner Kvalitetsredovisning Framtida kursutbud Beslut att styrelsen beslutar att delegera fastställandet av kursutbud till rektor Ärendet Framtida kursutbud Beredande organs förslag Beredningsgruppen hade föreslagit Grimslövs folkhögskolas styrelse att styrelsen delegerar fastställandet av kursutbud till rektor 32 Övrigt Styrelsen mottog boken Möbelriket i Lammhult 33 Ordförande avslutar mötet 3

4 PROTOKOLL Gfhsk 3/ JUSTERAT Sammanträdestider 2012 start Beredning: 6 nov Styrelsemöte: 6 nov Vid protokollet Uffe Tannerfalk Justeras Göran Giselsson RosMarie Jönsson Neckö datum: datum:

5 JUSTERAT bilaga 1 Kvalitetsredovisning 2011 FBR Hur bra stämmer följande påståenden i dagsläget in på ert kvalitetsarbete? a) Mål som folkhögskolan arbetar med finns formulerade i verksamhetsplan/handlingsplan Fullt ut b) Kvalitetsarbetet tar utgångspunkt i verksamhetsmål Fullt ut c) Verksamhetsmål/insatser utvärderas Fullt ut d) Utvärdering leder till revidering av insatser/verksamhetsmål I hög grad e) Kvalitetsarbetet leder till att verksamhetsmål uppnås I hög grad f) Kvalitetsarbetet är förankrat i organisationen (dvs. hos personal, ledning, styrelse) Fullt ut Inom vilka av följande områden har ni formulerade verksamhetsmål som ni arbetar med inom ramen för ert kvalitetsarbete? Folkhögskolans organisation och ledning. Kompetensförsörjning (ex. rekrytering, kompetensutveckling, etc.). Antagning/urval av deltagare. Pedagogiken (kursinnehåll, kursform, kursmaterial, etc.). Kursutbud. Studeranderätt. Utrustning och lokaler. Motivera kortfattat era val av verksamhetsområden som ni arbetar med inom ramen för ert kvalitetsarbete. Ledningsgrupp är organiserad med mötesstruktur och etisk handlingsplan. Kompetensförsörjning är en viktig utmaning för oss inom den närmaste tiden eftersom vi har många som går i pension. Vi försöker behålla kunskap och erfarenhet genom fysisk överföring av densamma. En kompetensutvecklingsgrupp kartlägger befintlig kompetens och önskvärd kompetens samt föreslår kompetensförhöjande insatser. Antagningsprocessen är vital eftersom en lyckad antagningsprocess lägger grunden för hela läsårets deltagarframgångar. Våra långa kurser, och då främst de allmänna, är alltid i fokus eftersom de är vår kärnverksamhet. Vår studeranderättsliga standard är tillgänglig för samtliga och den anger riktlinjerna för deltagare och personal. Lokalanpassning är ett fundament och därför har vi skapat ett lokalanpassningsdokument som uppdateras kontinuerligt. Inom vilka av följande områden har ni genomfört nya insatser i syfte att uppnå olika verksamhetsmål? Folkhögskolans organisation och ledning. Kompetensförsörjning (ex. rekrytering, kompetensutveckling, etc.). Pedagogiken (kursinnehåll, kursform, kursmaterial, etc.). Kursutbud. Studeranderätt. Andra områden, vilka: : Riskanalys inom internat/lokalvård Beskriv kortfattat vilka insatser ni har genomfört. Ledningsgrupp är nyorganiserad och vi har skapat en mötesstruktur och etisk handlingsplan. Ledningsgruppen har under 3 dagar arbetat igenom viktiga aktuella och framtida verksamhetsfrågor. Antagningsprocessen har vässats med en valblankettgymnasiegemensamma ämnen. Studeranderätten är ny och därför har tidigare planer/policys satts samman, reviderats och nya har tillkommit. Lokalanpassning av huvudbyggnaden, kostnad 23 miljoner, är på banan. Nybyggnation under kommande läsår, Monumentalverkstaden, är också planerad i syfte att säkerställa KHD:s position som en av de ledande designutbildningarna i Sverige. Vi har genomfört en riskanalys inom internat/lokalvård för att utröna eventuella risker med färre antal personal, men med högre tjänstgöringsgrad. Har ni stött på några svårigheter/problem med att genomföra olika insatser? (dvs. i införandet av nya rutiner, etc. som syftar till att uppnå verksamhetsmålen). Ja, ibland 5

6 Beskriv kortfattat vilka svårigheter/problem ni har stött på. PROTOKOLL Gfhsk 3/12, JUSTERAT bilaga 1 Svårigheten är att det ska finnas en tillräcklig tydlighet så att alla kan dra åt samma håll i vardagen. Eftersom vi har en mycket kompetent personal med olika starka viljor har vi också skapat ramar inom vilka det finns stort friutrymme. Personalen är väldigt fokuserad på aktiviteter kring deltagare och det händer att andra saker än dokumentation och genomgång av rutiner och dokumentation får mer utrymme. Vi avsätter kontinuerligt tid för dialog. Detta är en förutsättning för att lättare kunna uppnå en samsyn kring hur målen för verksamheten på bästa sätt kan uppnås och hur verksamheten kan fortsätta att utvecklas. Använder ni er av en vedertagen/standardiserad metod i ert kvalitetsarbete? (ex. Balanserat styrkort, ISO, SWOT, PDCA, TQM, Ramböll Management Utvärderingsmodell) Ja Vad använder ni er av för standardiserad metod(er) i kvalitetsarbetet? Annat, vad: : Modifierat landstingsbaserat balanserat styrkort, kombinerat med verksamhetsplan och 3 enkäter/läsår med Query and Report som bas (Artisan). Nytt ledningssystem är aviserat av landstingsstyrelsen Motivera kortfattat varför ni använder/inte använder er av en standardiserad metod. Den ovan nämnda kvalitetssäkringsmetoden, balanserat styrkort, används inom hela Landstinget Kronoberg och därmed har även vi tagit del av denna metod. Metoden är under utvecklingsfas hos oss, men kommer att tillämpas mer aktivt i framtiden. Eftersom Landstinget Kronoberg är vår huvudman finns det stora fördelar att använda samma kvalitetssäkringsmetod som de övriga delarna inom landstinget. Internkontrollen blir enklare när man kan jämföra olika verksamheter med varandra när det gäller kvalitetsarbete, styrning och uppföljning. Inom vilka av följande områden har ni utvärderat mål/insatser inom ramen för ert kvalitetsarbete? Folkhögskolans organisation och ledning. Pedagogiken (kursinnehåll, kursform, kursmaterial, etc.). Kursutbud. Studeranderätt. Utrustning och lokaler. Andra områden, vilka: : Landstingets gemensamma personalenkät främst fokuserad på den psykosociala arbetsmiljön Beskriv kortfattat vilka typer av utvärderingar ni har genomfört. Tre digitala deltagarenkäter har genomförts. Enkätfrågorna täcker t.ex. utbildningsupplägg, innehåll, lärarkompetens, engagemang, kamratskap, boendet och bemötande. Lärarna utvärderar sin kurs, deltagarnas upplevelser och måluppfyllelse. Vid läsårets slut beskriver lärarna arbetet utifrån Mål i kursplanen som kan kopplas till syftena med statens bidrag till folkbildningen och Målgrupp som kursen vänder sig till som kan kopplas till syftena med statens bidrag till folkbildningen Utvärdering/uppföljning sker under hela året, vilket innebär att deltagarnas delaktighet ökar och de kan påverka sin studietid hos oss. Landstinget Kronoberg har genomfört en stor personalenkät och vi har själva genomfört en psykosocial personalenkät samt arbetat fram handlingsplan/riskanalys. Har ni stött på några svårigheter/problem med att utvärdera olika mål/insatser? Ja, ibland Beskriv kortfattat vilka svårigheter/problem ni har stött på. Svårigheten är alltid att koppla rätt frågor till fastställda och uppsatta mål. Är inte målen helt och fullt genomarbetade så är också utvärderingsmöjligheten svårare. Dessutom har vi sett att en del av enkätfrågorna inte alltid ger svar som kan kopplas till de mål som vi har satt. Samma problem kan ibland uppstå när vi genomför personalenkäter. Har ert kvalitetsarbete inneburit en påtaglig verksamhetsförbättring inom något av följande områden inom er verksamhet (dvs. vissa eller alla verksamhetsmål inom ett område har uppnåtts helt eller delvis)? Folkhögskolans organisation och ledning. Antagning/urval av deltagare. Studeranderätt. Utrustning och lokaler. Ge kortfattat exempel på verksamhetsförbättringar (kvalitativa och/eller kvantitativa resultat) och/eller kommentera möjliga orsaker till att verksamhetsförbättringar ej skett. Vi har en ledningsgrupp sammansatt av i stort sett alla yrkeskategorier på skolan. Eftersom medlemmarna i ledningsgruppen har olika bas i organisationen, utgör ledningsgruppen en plattform för ökad information och kommunikation inom verksamhetens olika delar. Detta ökar också möjligheten till delaktighet och därmed även bidrar till ökad kvalitet. Planer finns också på att utveckla en lokal samverkansgrupp. Studeranderätten har blivit tydligare för våra deltagare och dokumentationen har förbättrats.när det gäller lokaler har vårt kvalitativa arbete resulterat i en möjlig lokalanpassning på hela 23 miljoner av vår huvudbyggnad samt att ett tillbygge till KHD, Monumentalverkstaden, är på väg att realiseras. 6

7 JUSTERAT bilaga 1 Har ni genomfört några av följande revideringar av mål/insatser som ett led av ert kvalitetsarbete? Vi har omformulerat målen. Vi har arbetat mer med förankring och delaktighet i kvalitetsarbetet (bland t.ex. deltagare, personal, ledning, styrelse) Ge kortfattat exempel på revideringar som har genomförts. Vi har förtydligat målen, skapat utrymme för dialog, tydliggjort arbets- och ansvarfördelning, kvalitetsgruppens arbete har också tydliggjorts genom att omformulera dem så att de ännu bättre motsvarar statens syfte med folkbildningen, varje delenhet ska formulera egna mål som är mätbara, relevanta, acceptabla och tidsstyrda. Vår strävan har varit att utveckla vår samsyn. Digitalnävarohantering en förbättring. Genom att, strukturera dokumentationen med väl genomtänkta rutiner samt med klara och förankrade värderingar skapar vi en effektiv kvalitetskontroll. Vilka områden inom er verksamhet anser ni behöver förbättras ytterligare genom ert kvalitetsarbete? Folkhögskolans organisation och ledning Kompetensförsörjning (ex. rekrytering, kompetensutveckling, etc.) Antagning/urval av deltagare Pedagogiken (kursinnehåll, kursform, kursmaterial, etc.) Kursutbud Studeranderätt Utrustning och lokaler Fungerar väl Förbättringar behövs Förbättringar behövs Fungerar väl Fungerar väl Fungerar väl Fungerar väl Beskriv kortfattat verksamhetsförbättringar ni anser måste genomföras (kvalitativa och/eller kvantitativa). Kompetensförsörjning behöver vi lägga mer tid och energi på. Framförallt hur vi ska säkerhetsställa att all samlad kunskap, kompetens och erfarenhet vidarebefordras till nyanställda när en långsam utfasning av äldre personal görs. Vår avsikt är att utifrån våra interna krav kunna få bättre och tydligare underlag för prioriterade områden. Utvärderingen ska, i ännu större utsträckning än vad fallet är idag, kopplas till de fokusområden som vi ser är viktiga. Pedagogiken och lärande bör vara ett av våra fokusområden. Än större koppling mellan antagning/urval och folkbildningens bildningsmål, är ett av våra utvecklingsområden. Följande formuleringar utgör statens syften med folkbildningen, kryssa i de svarsalternativ som stämmer överens med hur er folkhögskola arbetar med respektive syfte. Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället. Bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet. Vi har formulerat mål kopplat till syftet Vi utvärderar mål/insatser kopplade till syftet Vi har formulerat mål kopplat till syftet Vi utvärderar mål/insatser kopplade till syftet Vi har formulerat mål kopplat till syftet Vi utvärderar mål/insatser kopplade till syftet Kvalitetsarbetet har lett till förbättring av verksamhet kopplat till syftet Första exemplet: beskriv kvalitetsarbetet med ett verksamhetsmål som har koppling till ett av statens fyra syften och ange vilka resultat kvalitetsarbetet har gett. Vår verksamhetsidé är att vi ska skapa förutsättningar för kunskaper genom studier och upplevelser med inriktning på Hälsa och friskvård i ett brett perspektiv. Alla deltagare som medarbetare erbjuds möjligheten att utvecklas som människor genom verksamheten vid vår skola. Detta stämmer överens med statens intention om att folkbildningen ska bidra till ökad möjlighet att påverka sin livssituation och en medvetenhet när det gäller friskvård och folkhälsa. Planering: Före läsårsstart planerar vi tillsammans lärarna och skolledningen vilka gemensamma aktiviteter vi ska erbjuda för deltagare under året. Bland annat har vi erbjudit demokratidag, miljödag, aktiviteter som bidrar till ökad medvetenhet om den egna hälsan och faktorer som påverkar hälsa och välbefinnande. Genomförande: Fysiska och mentala aktiviteter erbjuds för samtliga deltagare, t.ex. motion, idrott, yoga, coachingssamtal och relationshantering. Skolan har också ett välutrustat bibliotek som nyttjas flitigt. Alla har också tillgång till konstupplevelser och möjlighet för eget skapande. Den dagliga verksamheten genomsyras av vår vision friskvård i ett brett perspektiv och därmed bidrar året studietiden till deltagarnas upplevelse av utveckling, både kunskaps- och personlighetsmässigt. Genom kontinuerliga samtal, muntliga och skriftliga utvärderingar med deltagarna, bibehålls och förbättras kvalitén på kurserna. Kursinnehållet utvecklas hela tiden genom dialog med deltagarna. Detta leder också till att lärarna utvecklas och ökar sitt engagemang, pedagogiska färdigheter och sina ämneskunskaper. Utvärdering: Deltagarutvärderingarna ger vi handen att mer än 92% av deltagarna upplever helhetsbilden av sin studietid positivt eller t.o.m. mycket positivt. De är mycket nöjda med kursernas innehåll, genomförande, lärarnas engagemang och personalens bemötande. Lärande: Deltagarna har utvecklats som människor, fått större självförtroende, bättre kunskap om friskvårdsfaktorer, ökad förståelse för andra människor, ökad livskvalité m.m. De har fått en bra bred grund som möjliggör vidare studier. Vi har betytt en skillnad! 7

8 JUSTERAT bilaga 1 Andra exemplet: beskriv kvalitetsarbetet med ett verksamhetsmål som har koppling till ett av statens fyra syften och ange vilka resultat kvalitetsarbetet har gett. Studietiden på Grimslövs folkhögskola ska upplevas som en förändring i positiv riktning för deltagaren. Mångfald bland deltagare och dess demokratiska utmaningar. Planering: Genom en medveten strategi under antagningsprocessen försöker lärarna se till att de deltagare som antas har skilda bakgrunder vad beträffar åldern, kön, etniskt kulturell bakgrund, studiebakgrund. Vidare antar lärarna medvetet varje år deltagare med olika svårigheter ex. Läs- och skrivsvårigheter, psykiska problem, deltagare med ett annat modersmål än svenska. Hos oss får de möjligheten att växa som människor och kanske få en chans till ökat välbefinnande och en framtida försörjning. En mångfald bland deltagarna bidrar till en spännande och dynamisk helhet när deltagarna får vistas i miljö som utmärks av tolerans. Genomförande: Genom att bejaka mångfald minskar också fördomar och fientlighet mot det som uppfattas som annorlunda och avvikande. När deltagarna träffas och lär känna varandra minskar rädslan för det okända. Vår ambition är att skapa en bas med demokratiska värderingar genom vardagsmöten mellan människor så att värderingar omformas genom de dagliga aktiviteter där våra deltagare representerar en samhällsmedian. Utvärdering: Deltagarnas utvärderingar tyder på att de upplever mångfalden som något som bidrar till utveckling, både kunskapsmässigt men även personlighetsmässigt. En demokratisk samtalskultur, grundad på tolerans mot oliktänkande och respekt för andra människor, deltagarnas delaktighet och tillåtande atmosfär bidrar till att deltagarna får vidgat perspektiv vilket i sin tur leder till minskade fördomar. Lärandet består av att gå från det invandra till någonting nytt och demokratiskt. Tredje exemplet: beskriv kvalitetsarbetet med ett verksamhetsmål som har koppling till allmän kurs och ange vilka resultat kvalitetsarbetet har gett. Verksamhetsmålet för allmän kurs är att täcka in bildningsbehovet för de grupper som vill studera och skaffa sig behörigheter som möjliggör vidare studier att bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivå i samhället. Detta har vi i vårt arbete kopplat till målet - att bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Planering: I vårt måldokument skriver vi att vår vision är att Göra skillnad och på det viset bidra till Landstinget Kronobergs vision ett gott liv i ett livskraftigt län. Studietiden på Grimslövs folkhögskola ska upplevas som en förändring i positiv riktning för deltagaren. Folkhögskolans målgrupp på allmän kurs, är mycket heterogen grupp, men de har någonting gemensamt, deras grundläggande kunskapsbehov har inte blivit tillgodosett av det allmänna utbildningsväsendet. Vidare har processen att tillgodose deltagarnas bildnings- och utbildningsbehov samt gagna deras personliga utveckling integrerats i den löpande verksamheten och vi har fortlöpande diskuterat förbättringar. Genomförande: Genom en tydlig information och ständig påminnelse om vårt huvud-uppdrag har vi nu en gemensam plattform. I det dagliga arbetet har vi tillämpat en kombination av uppifrån och ned perspektiv med ett nedifrån och upp perspektiv. Skolledningen har skapat förutsättningar för lärare att träffas och tillsammans planera kursinnehåll och organisera arbetet så att varje deltagare får möjlighet att läsa de allmänna ämnen som deltagaren behöver. Utvärdering: Deltagarenkätsvaren tyder på att vi har lyckats väl med vår vision att göra skillnad och att vi har uppnått målet att skapa en utvecklingsmöjlighet för våra deltagare. Lärande: Inför näst kommande läsår kommer vi att fortsätta att arbeta för att ytterliga stärka samhörigheten mellan lärarna på allmän kurs och att i ännu större utsträckning tillvarata varandras kunskaper, erfarenheter och kompetetens. Fjärde exemplet: beskriv kvalitetsarbetet med ett verksamhetsmål som har anknytning till utveckling och profilering av er verksamhet och ange vilka resultat kvalitetsarbetet har gett. Målet att göra skillnad och hälsa och friskvård i ett brett perspektiv är en av våra viktigaste mål. Planering: Inför varje läsårsstart går vi genom samtliga dokument och rutinerna, reviderar de som ska revideras. Verksamheten planeras under förarbetsveckorna i augusti. Genomförande: Genom dialog där allas tankar var lika värda strukturerade vi upp arbetet för det kommande läsåret. Diskussionerna fördes gemensamt och i mindre grupper. Vår ambition är att utveckla friskvårdproflen ännu mer och att denna inriktning ska vara ledande för all verksamhet på skolan. Hälsa och friskvård i ett brett perspektiv är ett mål som vi strävar mot. Vårt sätt att bedriva det dagliga arbetet och utveckla verksamhet bygger på en kombination av uppifrån och ned perspektiv och nedifrån och upp perspektiv. Vi tillämpar en dialogpedagogiskt tillvägagångssätt vilket innebär att beslutsvägarna är korta och att allas idéer är värda att lyssna på. För att uppnå delaktighet har vi lärarmöten, arbetsgruppsmöten, kurslagsmöten, servicemöten flera gånger/månad där samtliga lärare och personal får komma till tals och där utvecklingsidéer ventileras. Vidare har vi en kvalitetsgrupp vars uppgift är att förbereda frågor som ska behandlas i läraroch servicemötet. Därefter fattar rektor beslut. Utvärdering: Personalenkät ger vid handen att målen är kända av alla och att alla förstår dem och följer dem. Vidare visar enkätsvaren att information och kommunikation fungerar väl. De flesta känner sig delaktiga och att besluten som fattas accepteras av de flesta. Såväl personalens som deltagarnas välbefinnande är en viktig del i vår strävan mot en organisation där friskvård betraktas som en naturlig del i det dagliga arbetet. Den pedagogiska personalen är engagerad i att utveckla friskvårdstemat och hittar nya målgrupper och nya tillvägagångssätt att uppnå målet friskvård i ett brett perspektiv. Lärande: Tydliga rutiner och tydlig kommunikation har bidragit till att vi kunnat skapa goda förutsättningar för att målet har kunnat uppnås. 8

9 JUSTERAT bilaga Kurs Antal Ant Bekr Res Int Andel Kurs Antal Ant Bekr Res Int Andel Beläggning studiepl. ** * studiepl. Allm FH % Allm F % Allm KK % Allm KK % Allm MI % Allm MI % S:a Allm Kurs % S:a Allm Kurs % Khd % Khd % Khd-Vietnam Khd-Vietnam Tur % Tur % Tur H/F % H/F % Funk Funk S:a Särsk kurs % S:a Särsk kurs % Volontärer 1 Totalt % Totalt % 101% 9

10 Årsredovisning och verksamhetsberättelse

11 Innehållsförteckning: Sammanfattning sid. 12 Presentation av enheten sid. 13 Ekonomisk redovisning sid Verksamhet 2011 sid

12 1 Sammanfattning Vårt verksamhetsår 2011 har liksom tidigare år präglats av ett fortsatt arbete med att utveckla verksamheten i både stort och smått. Det har ånyo varit ett händelserikt år med personella förändringar, i form av nyrekryteringar av personal, som sökt nya framtidsmöjligheter hos oss och därmed har också nya idéer och tankar fått fart. Vidareutveckling vår verksamhet i Vietnam, KHD Utveckling av åtgärdsplan för fastigheter Inrättande av ledningsgrupp Analysdelen av vårt stora ESF-projekt Galaxhopen är nu klar och vi ser fram emot genomförandelen. Totalbudget ca 23 miljoner. Målgruppen är människor som av olika anledningar befinner sig i ett utanförskap. Fortsatt personalvårdserbjudande i form av yoga och massage Under en del av året har kvalitetshöjande renovering av internatet fortsatt. Vi har haft en hög nyttjandegrad av vårt sedan tidigare tillskapade rofyllda samtalsrum, inspirerat av dansk design. Tack vare ett systematiskt och målinriktat ekonomiskt planerande samt ett effektivt användande av våra resurser, kan vi med stor glädje konstatera att vi även i år har ett positivt ekonomiska resultat. Vi går nu en prognostiserad ljus framtid till mötes och kommer förmodligen att kunna satsa lite extra även under 2012 både uppdragsmässigt och kapitalmässigt. Viktiga ingredienser är vår förmåga att fylla internatet, våra kurser, uppdragsutbildningar och SMF. Under 2012 hoppas vi starta upp och utveckla fler högkvalitativa uppdragsutbildningar förlagda till Ekhagen Kurs & Konferens. Inför läsåret kommer vi i att erbjuda 3 inriktningar på vår allmänna kurs Friskvård, Kultur/Kreativ media och Motion och Idrott. Vi har också i vårt utbud 4 särskilda kurser KHD - konsthantverk/design, Hälsa/Friskvård hälsoutvecklare och massageterapeut, Turism, rekreation och service och Funktionsnedsättning i det nutida samhället (distanskurs som också fortsättningsvis ges på halvfart). Den sistnämnda kursen sker i samarbete med Nätverket SIP, samhällsförändring i praktiken. Vår KHD - utbildning fortsätter att utveckla en påbyggnadstermin i form av en distansutbildning, vars huvudsakliga del är en arbetsplatsförlagd utbildningsperiod i Vietnam. Dessutom undersöker vi möjligheten att få till en liknande utbildning i Peru. Under läsåret kommer vi också att fortsätta erbjuda vår uppdragsutbildning, Språkutbildning för utländsk sjukvårdspersonal. Vi planerar också en fortsättning för vårt samarbete med Samordningsförbundet i Alvesta,(FINSAM) och därmed kommer vi att erbjuda Hälsokraft för nya deltagare. Vi beräknar att vi även i fortsättningen kommer att erbjuda Hälsodagar till kommuner och Landstinget och vår förhoppning är att flera kommuner än Växjö kommer att efterfråga dessa mycket uppskattade dagar. Eftersom vi har förmånen att ha en SLOT-handledare ingår också SLOT i uppdragsutbildningsmenyn. 12

13 2 Presentation av enheten PROTOKOLL Gfhsk 3/12, Grimslövs folkhögskola ligger i en lummig parkatmosfär med både moderna och äldre byggnader, mitt i den småländska kulturbygden. I skolans närhet finns natursköna rekreationsområden med den fågelrika sjön Åsnen samt kanot- och vandringsleder, Åsnenområdet som förmodligen inom kort blir klassat som nationalpark. Det traditionsrika Huseby ligger på promenadavstånd och till Glasriket är det mindre än en timmes bilresa. Miljön inbjuder till lugn och harmoni. Till Grimslöv tar du dig enkelt med buss eller bil från Växjö, Alvesta eller Älmhult. Avståndet till såväl Växjö som Alvesta är ca 2,5 mil. Redan 1876 grundades vår skola. Detta har skapat traditioner som fortfarande lever innanför väggarna. Och våra elever uppskattar det. År efter år har vi över 92 procent nöjda deltagare en siffra som talar för sig själv, utan behov av ytterligare tillägg eller utvikningar. Vi har deltagare som säger att tiden här har varit en av de bästa i deras liv inte minst de som bott på vårt populära internat, folkhögskolans själ. Vårt internat med plats för 100 personer, är beläget på skolområdet, i vacker, småländsk kulturbygd och här blir deltagarna snabbt en del i gemenskapen och träffar vänner för livet. Som boende på internatet får de dessutom ännu större möjligheter att nyttja våra två idrottshallar, gymmet, verkstäderna, datasalen och annat som ligger inom gångavstånd. Hos oss på Grimslövs folkhögskola finns några av folkbildningens kännetecken, nämligen att: kunskap och bildning har ett egenvärde människor fritt och frivilligt tar del i en lärandeprocess som innefattar samarbete, diskussion och reflektion deltagaren har inflytande över verksamheten människors samhällsengagemang utvecklas och kanaliseras Folkhögskolans atmosfär och miljö är helt unik och bör upplevas. Vision Vår vision är att Att göra skillnad och på det viset bidra till Landstinget Kronobergs vision Ett gott liv i ett livskraftigt län. Studietiden på Grimslövs folkhögskola ska därmed upplevas som en förändring i positiv riktning för alla våra studerande. Verksamhetsidé och Inriktning Tillsammans skapar vi förutsättningar för kunskaper genom studier och upplevelser med inriktning på Hälsa och friskvård i ett brett perspektiv. Alla erbjuds möjligheten utvecklas som människor genom verksamheten vid vår skola. I enlighet med folkbildningens grundtanke och idémässiga grund, statens syfte med statsbidrag till folkbildningen och Landstinget Kronobergs hälsopolicy, ger vi alla våra studerande på Grimslövs folkhögskola möjlighet till personlig utveckling, med fokus på hälsa och friskvård. Våra deltagare får redskap för att kunna påverka samhället och samhällsutvecklingen. Välkommen till Grimslövs Folkhögskola! 13

14 3 Ekonomisk redovisning PROTOKOLL Gfhsk 3/12, Utfall 2011 Budget Utfall 2010 Budget 2010 Utfall 2009 Budget 2009 Intäkter Försäljning av utbildning Internat o restaurang Kurs o konferens Försäljn övr tjänster Försäljning av material o varor Övriga intäkter Statsbidrag Landstingsersättning Övriga bidrag Kostnader Kostn för personal & förtroendevalda Kostn för köp av verks., varor & tjänster Övriga verksamhetskostnader Övriga kostnader Driftnetto Int/kostn utanför verksamhetsresultatet Resultat Statsbidrag 2011 i tkr 8 195,2 Bas 570 Utveckling o. Profilering 300 Volym Förstärkning grundschablon 136,5 Reglering statsbidrag Reglering resultatmedel ,7 SPSM 10 Flexibelt lärande slutlig regl *SMF *108,0 tkr avseende SMF 2011 har bokförts på balanskonto (i avvaktan på slutligt besked) och ligger därför inte i resultaträkningen och påverkar resultatet

15 Tkr Bokfört resultat per 31/ ,1 PROTOKOLL Gfhsk 3/12, Positiva avvikelser Ekhagen Kurs & Konferens 125 Inackordering elever 576 Negativa avvikelser Projekt Galaxhopen -132 Övriga uppdragstagare -103 Information och PR -202 Inköp förbrukningsinventarier och material -187 Kommentar Grimslövs Folkhögskolas totala resultat för 2011 visar ett litet överskott på 10,1 tkr. Strategiskt målinriktat arbetet ända in till mållinjen, med god kontroll över framför allt utgifterna, var viktiga delar i det ekonomiska arbetet. Högt deltagarantal och fler konferensbokningar under hösten, vilket inneburit ökade intäkter, men också högre personalkostnader än budgeterat, har bidragit till resultatet. Stort tack till all personal som på olika sätt förtjänstfullt har verkat för att vi även 2011, lyckats nå och vidmakthållit en hög verksamhetskvalitet och ett plusresultat på årsbasis! De viktigaste grundförutsättningarna under det kommande året 2012 är att också fortsättningsvis antalet deltagare, och då framför allt internatare, förhåller sig på en konstant hög nivå, samt att Landstingets internbokningar av Ekhagen Kurs & Konferens ökar än mer. Grimslövs folkhögskola har behov av att utveckla KHD. En positiv utveckling kan förverkligas genom att bygga en Monumentalverkstad. Detta innebär att KHD skulle kunna positionera sig än mer bland förberedande utbildningar i Sverige som en av de allra främsta. Metallen är en nyckel i en positionering, många skolor har oftast fokus på ett material eller en teknik. I Monumentalverkstaden skulle vi kunna skapa en utbildning där vi arbetar med ännu fler material än idag. Gränslöst och förutsättningslöst för att eleverna skall kunna ta med sig så mycket som möjligt till de högskolor som söks. Total kostnad för att skapa en Monumentalverkstad ligger på 3,5 miljon kronor. Dessutom planerar KHD för en försöksverksamhet i Peru, liknande den vi har i Vietnam. Fortfarande finns det behov av att förnya och köpa in inventarier till hela verksamheten. Förnyelsen av både innehåll och lokaler måste fortsätta i så hög takt som möjligt även under 2012, i syfte att vi ska kunna bibehålla vår attraktions- och dragningskraft för nya presumtiva deltagare. Som ett led i att utveckla verksamheten har personalstyrkan ökats så mycket som har varit möjligt utifrån det ekonomiska resultatet och verksamhetens behov. Ett rekryteringsbehov med tanke på åldersstrukturen finns framöver. 15

16 4 Verksamhet 2011 PROTOKOLL Gfhsk 3/12, Utnyttjade bidragsberättigade deltagarveckor Volymbidrag Ingångsvärde FBR 4 802,0 dv Volymbidrag Redovisat SCB 5 420,0 dv = 112,9 % Förstärkningsbidrag Ingångsvärde FBR 546,0 dv Förstärkningsbidrag Redovisat SCB 599,4 dv = 109,8 % Genomförda kurser Deltagar- Antal Antal Män Kvinnor Deltagare Deltagare med statsbidrag veckor kurser deltagare med med funk.neds. utl. bakgr. Långa kurser Varav allmänna kurser *) 22*) 22*) 8*) 6*) Varav särskilda kurser *) 34*) 63*) 7*) 5*) *) Genomsnitt vt och ht. Korta kurser Sommarkurser Kulturprogram Summa SMF Genomförda kurser Deltagar- Antal Antal Män Kvinnor utan statsbidrag veckor kurser deltagare Uppdragsutbildningar

17 Försöks- och utvecklingsverksamhet har under 2011 bedrivits genom samarbete med Vietnam genom kursen Konsthantverk/Design Vietnam och planering finns även för en start i Peru. Kurser kalenderår 2011 Deltv Allmän kurs Friskvård med helhetssyn Allmän kurs Kultur/Kreativ media Allmän kurs Motion och Idrott Summa allmänna kurser Hälsa/Friskvård Turism, rekreation och service Turism, rekreation och service term Konsthantverk/Design Konsthantverk/Design Vietnam 74 4 Funktionsnedsättning i nutida samhället Samhällsentreprenörer Summa särskilda kurser Utbildningsbakgrund (koder enl. Variabelförteckning från FBR): 1. Ej grundskolekompetens 2. Grundskolekompetens 3. Grundskolekompetens samt påbörjad/avbruten/ej fullgjord gymnasieutbildning 4. Allmän behörighet genom fullgjord 2-årig gymnasieutbildning (dvs. motsvarande det gamla linjegymnasiet eller motsv. inom folkhögskola/komvux) 5. Grundläggande behörighet genom fullgjord 3-årig gymnasieutbildning (eller motsv. inom folkhögskola/komvux) Högre utbildning Åldersgrupp Kurser kalenderår 2011 Antal* < >60 Allmän kurs Friskvård med helhetssyn 17 12,5 1,5 2 1 Allmän kurs Kultur/Kreativ media 13, ,5 Allmän kurs Motion och Idrott 13,5 10,5 2,5 0,5 Summa allmänna kurser Hälsa/Friskvård 23 15, ,5 Turism, rekreation och service 21,5 15,5 5,5 0,5 Turism, rekreation och service term 3 10,5 6,5 4 Konsthantverk/Design 26,5 20 4,5 1,5 0,5 Konsthantverk/Design Vietnam 2 2 Funktionsnedsättning i nutida samhället Samhällsentreprenörer 4,5 1,5 1,5 1,5 Summa särskilda kurser ,5 11,5 3 *Genomsnitt vt och ht. Under 2011 har i snitt 6,5 deltagare avbrutit sina studier, 3,5 i allmän kurs och 3 i särskild kurs. Antalet baser deltagare som avbrutit studierna efter 15 kursdagen. Avbrottsorsak Annat skäl. Slutförd utbildning Folkhögskolan har vad avser de studerande på de långa kurserna (minst 30 veckor) satt totalt följande antal studieomdömen (avser samtliga skriftligt utfärdade intyg och samtliga omdömen som satts men ej lämnats ut till de studerande.) 17

18 Total antal studieomdömen: Därav på allmän kurs: Därav på särskild kurs: 29 st 29 st 0 st Det totala antalet satta studieomdömen (se ovan) har fördelats på följande sätt: 1. Mindre god 1 3,45 % 2. God 8 27,59 % 3. Mycket god 10 34,48 % 4. Utmärkt 10 34,48 % Totalt ,00 % Enligt Folkbildningsrådets riktlinjer för omdömesgivningen skall genomsnittet av angivna studieomdömen va 2,84 (+ eller 5 %) om omdömena multipliceras med talen 1 till 4 enligt ovan och divideras med antalet angi studieomdömen. Motsvarande tal är för folkhögskolans del enligt ovan angivna siffror: 3,00 Det höga snittvärdet för studieomdömet i de allmänna kurserna beror dels på att många av de deltagare som presterade under genomsnittet slutade, dels på att de, som fortsatte sina studier hade goda förkunskaper och att deras motivation för studierna var mycket hög. Flertalet av dem som fullföljde sina studier uppvisade en utmärkt studieförmåga och därmed blev också studieomdömen högre än riktvärdet. 18

19 Landstinget Kronoberg har som krav, oavsett verksamhet, att kvalitetsarbete bedrivs som en naturlig del i det dagliga arbetet. Detta krav ställs också från Folkbildningsrådet. Under året som gått har vårt kvalitetsarbete på övergripande nivå fortsatt med en översyn/ revidering av rutiner och dokumentation. För ett ökat gemensamt ansvar och engagemang för ett ständigt förbättringsarbete i den dagliga verksamheten fortsatte en kvalitetsgrupp sitt arbete. Under året har 3 webbaserade deltagarenkäter genomförts och återkopplats till deltagarna planeras pedagogiska caféer med framför allt kvalitetsdiskussioner och fortsatt erfarenhetsutbyte. Enligt fastställd verksamhetsplan för läsåret har vi under läsåret genomfört verksamhet som gett deltagarna på Grimslövs folkhögskola möjlighet till personlig utveckling med fokus på hälsa, samt redskap för att kunna påverka samhället och samhällsutvecklingen. Totalt har vi kunnat rapportera in en överproduktion på mellan 9,8 % - 12,9%, ett bra resultat! (se sidan 12). Över 94 % av våra deltagare är nöjda med helheten på Grimslövs folkhögskola. All personal får också mycket beröm i de 3 enkäter som görs varje läsår. För att skapa en bra grogrund för vårt fortsatta kvalitetsarbete planerar vi för fortsatt arbete i framför allt 4 arbetsgrupper: - Pedagogisk utvecklingsgrupp vars syfte är att ta fram en tydligare gemensam pedagogisk grundsyn som ska genomsyra hela organisationen. - Kompetensutvecklingsgrupp vars syfte är att kartlägga den nuvarande kompetensen och den önskvärda kompetensen, samt att utarbeta kompetensutvecklingsplan utifrån det gap som visar sig mellan den nuvarande och den önskvärda kompetensen. - Ledningsgrupp med skolans alla yrkeskategorier. Ett etiskt förhållningssätt har arbetats fram och även en mötestruktur. Planer finns på en 3-dagars arbetskonferens på annan ort med fokus på viktiga verksamhets- och utvecklingsfrågor. - Kvalitetsgruppen fortsätter sitt arbete med att kartlägga och utveckla kvaliteten på skolan. Kvalitetsgruppen ansvarar för den digitala deltagarenkäten som skickas ut vid tre tillfällen under läsåret, så att deltagarna kan påverka innevarande/sitt eget läsår. Enkätsvaren analyseras av kvalitetsgruppen och eventuella förbättringsförslag från deltagare dokumenteras och delges till samtliga anställda på Grimslövs Folkhögskola. Andra metoder som används för att kartlägga deltagarnas upplevelser, kunskapsutveckling och måluppfyllelse, är bland annat utvecklingssamtal, gruppdiskussioner och självutvärdering. Samtliga arbetsgrupper skall arbeta processinriktat vilket innebär att alla ska komma till tals, att allas åsikter är lika värda och att besluten som fattas bygger på en gemensam samsyn. Vidare skall arbetet och dess framgångar vara kända av alla i organisationen. Syftet med processgrupperna (arbetsgrupperna) är att fortsätta förbättringsarbetet verksamhetsutvecklingen. Arbete syftar också till att få fram verktyg med vars hjälp organisationen kan utveckla sin verksamhet på ett sätt som stimulerar till systematiskt förbättringsarbete fokuserat på mottagaren, målgruppen (deltagaren), medarbetare och verksamheten i sin helhet. Alla arbetsgrupper skall träffas 2-3 gånger per termin och ett antal utvecklings- och förbättringsförslag skall läggas fram. 19

20 Vår dokumentation av och i vardagen har som en naturlig följd av kvalitetsdiskussioner fortgått och utvecklats till en naturlig och viktig process. Skriftlig inventering och dokumentation av bland annat lokalanpassningar har resulterat i mer anpassade, ändamålsenliga och miljömässigt bättre lokaler. Renovering av skolans huvudbyggnad efter definierade behov är inplanerad och skall förhoppningsvis genomföras under Dokumentation av bl.a. vaktmästares och fastighetsskötares rutiner och arbetsuppgifter under ett kalenderår har tidigare lett fram till en årsplanering och en form att utförandekalender i First Class för vaktmästare/fastighetsskötare. En liknande utförandekalender för IT-support är planerad. För att kartlägga den psykosociala arbetsmiljön för personalen har en arbetsmiljö enkät delats ut till samtliga anställda Enkäten fångade in den upplevda arbetsmiljön i form av en skattningsskala. Den gav också möjlighet att lämna förbättringsförslag när det gäller trivselhöjning på arbetet. Genom enkäten fick skolans ledning och styrelse indikationer om hur personalen upplevde den psykosociala arbetsmiljön och på vilket sätt den kan förbättras. Vår huvudman Landstinget Kronoberg har också skickat ut en personalenkät under våren Enkätsvaren, både från med den av oss själva utarbetat enkät och Landstingets personalenkät, analyserades av skolans kvalitets- och ledningsgrupp och kommer att ligga till grund för det fortsatta utvecklings- och kvalitetsarbetet. Administrativa processer/rutiner finns sedan tidigare skriftligt dokumenterade. Dokumentationen revideras fortlöpande. Ett medvetet och utvecklat säkerhetstänk finns naturligt i vardagen hos vår administratör på skolexpeditionen. Alla expeditionsrutiner finns dokumenterade i kronologisk ordning och samtliga aktiviteter som ska ske finns dessutom inlagda i kalenderfunktionen i Microsoft Outlook med automatiska påminnelser för att säkerställa att inget glöms bort. Tyvärr missades ändå två viktiga ekonomibitar och det har nu rättats till. Under läsår har deltagarnas frånvaro för första gången hanteras digitalt genom frånvaroprogrammet Presentia. Detta har underlättat uppföljningen av frånvaron, eftersom samtliga nyckelpersoner fått information om frånvaron och kunnat agera snabbt vid behov. Ju tidigare berörda får signaler om att en deltagare är frånvarande desto snabbare kan både kursansvarig och elevvårdsteamet ta kontakt och sätta in eventuella stödåtgärder. Frånvarorogrammet har också underlättat för restaurangen eftersom restaurangpersonalen har kunnat följa frånvaron av deltagare med specialkost och därmed getts reella möjligheter att dimensionera specialkosten rätt. För att säkerställa deltagarnas rättsliga ställning har vi reviderat vår studeranderättsliga standard och därmed fortsatt arbetet med att säkerställa deltagarnas rättsäkerhet. Vår studeranderättsliga standard består av två delar, en del Deltagarens rättsliga standard som delas ut till deltagare och en del Personalhandbok som delas ut till samtliga undervisande lärare. En viktig del i kvalitetsarbete är deltagarnas måluppfyllelse. För att kunna utvärdera i vad mån deltagarna har uppnått sina mål, både kunskapsmässiga och personlighetsutvecklande mål, har vi använt en individuell skriftlig studieplansmodell som följs upp och utvärderas av kursansvariga tillsammans med deltagaren. 20

21 Sommarkurser Sommaren 2011 erbjöd vi totalt 26 sommarkurser varav vi genomförde 13 sommarkurser och antalet deltagare uppgick till 124 varav 105 bodde på skolan. Av det totalt antal deltagare var 101 kvinnor och 23 män. Intäkterna uppgick till kronor exklusive landstingsbidraget och kostnaderna uppgick till kronor. Resultatet blev kronor. Sammanfattningsvis kan konstateras att de flesta deltagare var nöjda eller mycket nöjda. Många av deltagarna uppskattade maten och de flesta har angett att maten var bra, några har till och med kommenterat kaffet ett gott kaffe. Det fanns dock några av deltagarna som hade uppskattat efterrätt och en kaka till kaffet. Mycket trevligt bemötande av personalen, var ofta återkommande kommentarer. Även boendet upplevdes som mycket positivt. Fin yttre miljö, välskött. Det fanns dock vissa saker som deltagarna har påpekat som mindre bra, t.ex. Mörkläggningsgardinerna är för ljusa och de som inte hade en egen toalett och dusch upplevde detta som lite besvärligt. Kursledarna var uppskattade och många av kursledarna får mycket positiva kommentarer. Ofta förekommande kommentar var att kursledarna var kunniga och kunde anpassa kursen till deltagarna. 90 % av deltagarna upplevde kursen som helhet bra eller mycket bra. 88 % av dem som bodde på skolan upplevde boendet som bra eller mycket bra. Maten uppskattades av de flesta, 91 % av dem som besvarat frågan upplevde maten som bra. Skolans personal och service uppskattades som bra eller mycket bra av samtliga som besvarat enkäten. 80 % anger att personalens bemötande och service var utmärkt och 20 % angav att servicen var bra. Det sammanfattande intrycket är välkomnande! Kvällsaktiviteterna har upplevts som givande, inte minst rundvandringen. Sommarkurs Kursvecka Kursdagar Antal deltagare Bli säkrare talare ( K 4) ( M 1) Digital foto (K 7) (M 3) Gräs (K 6) (M 3) Livsträd (K 5) Småländska författare (K 8) (M 2) Yoga (K 9) Akvarell och (K 8) (M 4) akvarellexperiment Digital foto ( K 9) (M 2) Mindfullness (K 17) Mindfullness (K 10) Skapandet som språk (K 7) (M 1) Hitta ditt skrivarflöde (K 8) (M2) tillsammans med andra Släktforskning (K 3) (M 1) Totalt 124 Totalt kvinnor 101 Totalt män 23 21

22 Uppdragsutbildning och Ekhagen kurs- och konferensverksamhet Den övriga verksamhet som Grimslövs folkhögskola för närvarande bedriver är, uppdragsutbildning och kurs- och konferensverksamhet. Syftet är att skapa bättre ekonomiska förutsättningar för kärnverksamheten dvs. folkbildning med hjälp av folkhögskolekurser. Vår uppdragsutbildning, språkutbildning för sjukvårdspersonal, har även under 2011 haft framför allt deltagare från Ungern. Ekhagen Kurs och Konferens bokningar har ökat något jämfört med 2010, intäktsmässigt har detta även påverkat vårt årsresultat för kök och restaurang. En viktig och strategisk satsning för att också fortsättningsvis leva upp till namnet konferenscentrum och därmed attrahera nya gäster är bl.a. att en allmän renovering görs framöver. Under 2012 planerar vi bl.a. för ett fönsterbyte. Restaurang Grundtvig Glädjande är att de allra flesta av våra deltagare uttrycker nöjdhet med maten som serveras i restaurangen. En genomlysning av alla veckomatsedlar planeras. Det ekonomiska utfallet förbättrades och slutade för första gången på flera på ett plus, 17 tkr. Internat Utfall jämfört med budget efter december månad avviker positivt med +505 tkr. Resultatet beror till största delen på ett fullbelagt internat under höstterminen Våra fastigheters tidigare eftersatta underhåll och tidigare stora behov av upprustning är nu inne i en slutfas. Glädjande är att Paviljongen nu är helt renoverad. För att kunna leva upp till godtagbar standard för våra deltagare planeras en fortsatt renovering ske med minst 20 elevrum per år. IT-satsningen med utbyggnad av fiber till varje elevhem och därmed en Internetuppkoppling i varje deltagares rum har upplevts mycket positivt. Bredbandstillgången kan vara helt avgörande för valet av skola hos presumtiva deltagare. Dock måste ansvaret för eventuella kommande driftstörningar tydliggöras. Våra deltagare uttrycker stor nöjdhet med sitt boende. 22

23 Mål 2011/2012 En viktig del av Grimslövs folkhögskolas kärnverksamhet är de allmänna kurserna och de särskilda kurserna ska efter bästa förmåga bidra till de allmänna kurserna. Allmänna kurser Mål för Grimslövs folkhögskolas allmänna kurser är att: o de ska täcka in bildningsbehovet för de grupper som vill studera och skaffa sig behörigheter som möjliggör vidare studier o o o o o deltagarna ska utveckla såväl sin studieförmåga som sin sociala förmåga varje deltagare ska ha en egen mentor riktvärden för deltagarantal per kurs och minimiantal för genomförande av enskilda ämnen uppnås på allmän kurs ska minst 70 % av de deltagare som antas vara s.k. internatare. allmänna kurser ska årligen utgöra minst 15 % av den statsbidragsberättigade verksamheten Särskilda (yrkesinriktade) kurser En särskild kurs på Grimslövs folkhögskola ska, förutom både teoretiska och praktiska inslag i utbildningen, också ha en arbetsplatsförlagd utbildningsperiod. Kurserna har som mål att: o o o visa på den bredd av kompetens som behövs inom de olika yrkesområdena och möjliggöra för deltagarna att tillgodogöra sig denna under studietiden antalet kurser och riktvärden för antalet deltagare uppnås minst 90 % av de deltagare som antas ska vara s.k. internatare Funktionsnedsättning i det nutida samhället är fr.o.m. ht 2009 en särskild kurs på distans. Från början var studietakten 25 %, men från och med hösten 2011 är studietakten 50 %. En viktig grundbult för kursen är flexibelt lärande i alla dess former. Detta är speciellt intressant och spännande för oss som folkhögskola, eftersom vi är i starten av att utveckla och nyttja flexibelt lärande. I vår lokala organisation tar kursen plats främst genom att ha kunskapsutbyte med personal. 23