Fördelaktigare betalsystem genom transparent prissättning en paradox?

Transkript

1 Ekonomiska Samfundet i Finland rf Fördelaktigare betalsystem genom transparent prissättning en paradox? Harry Leinonen Finlands Bank De framförda åsikterna är personliga och sammanfaller inte nödvändigtvis med Finlands Banks officiella ståndpunkter. 1

2 Betalningsmedlens nuvarande användning? Vem betalar för betalandet? Hur mycket betalar vi för betalandet? Vilka kostnadsinbesparingar kunde vara möjliga? Inrotade betalningsvanor ifrågasätts inte fastän - betalningstekniken förbättras och - kostnadsstrukturerna förändras. 2

3 Betalningsmedlen vid butiksinköp 2007 Frekv.andel Värdeandel Vanl. bankkort 27 % 44 % Int. bankkort 9 % 8 % Kontanter 59 % 32 % Kreditkort Visa/MC 5 % 13 % Kreditkort övriga 1 % 2 % Totalt mn mn Värdeförändr % +38 % -2 % +28 % >+28 %? +9 % Användningen av kontanter minskar långsamt. Kortanvändningen ökar stadigt. Kreditkortens skenbara gratisfördelar lockar. Popularitetsfaktorer: Synliga tariffer och fördelar, tillräcklig säkerhet, bekvämlighet, tidigare erfarenheter.

4 Nuvarande prissättningsmodeller för betalningar Direkta: Konsumenttariffer, synliga eller dolda Indirekta: Detaljhandelns tariffer, synliga eller dolda Konsumenter Banker, kreditkortsföretag Detaljhandeln Detaljhandelns betalningspåslag: Synliga eller dolda (= ett inbakat påslag i försäljningspriserna) Till syvende och sist betalar konsumenterna alla betalningskostnader synligt eller dolt och för det mesta dolt. 4

5 Detaljhandelns tariffer Totala betalningsavgifter i Finland 2007 Avgifter per transaktion Antal (mn) Värde (mn ) Vanl. bankkort 3-5 cent/tr Intern. bankkort 0,33 % Kontanter 0,6-1,0 % Kreditkort Visa/MC 1,0 % Kreditkort övriga 2,7-4,0 % Totalt Genomsnittskostn. (mn ) Konsumenttariffer Kontoavgift/månad 2 *12*40 % 4,1 Kreditkortsavgift/år ca 25 1,8 Räntemarginal 3mån inl. trans.konto 3 % /12mån/ Totalt 0,18 /trans. 0,82 %/oms. 417 mn 5

6 Nuvarande dolda och synliga kontantavgifter omvandlade till automatavgifter för genomsnittsuttag om 86 euro Detaljhandelstariffer Detaljhandelstariff per uttag ( ) Räntemarginal för uttag på 86 ( ] Månatlig avgift/trans. ( ) Avgifter per uttag ( ) 0,6% /omsättning 0,52 0,14 0,11 0,77 1,0% /omsättning 0,86 0,14 0,11 1,11 Skulle kunderna minska på användningen av kontanter om avgifterna var synliga och transaktionsbaserade? 6

7 Nuvarande dolda kreditkortsavgifter omvandlade till årlig räntesats Detaljhandelstariff/provision Årlig räntesats vid 45 dagars kundkredit Årlig räntesats vid 35 dagars kundkredit Visa och MC 1,0 % 10 % 14 % Amex, Diners låg 2,7 % 27 % 39 % Amex, Diners hög 4,0 % 40 % 58 % Obs! Årsavgifterna och extra serviceförmåner är inte medräknade Skulle kunderna söka krediter från andra källor om de kunde se de verkliga räntekostnaderna? 7

8 Genomsnittliga subventioner mellan betalningsmedel på basis av detaljhandelns genomsnittliga kostnadspåslag Genomsnittstariff Genomsnittsinköp Genomsnittslig subventionsprocent Genomsnittssubvention per transaktion Vanl. bankkort 0, ,38 % -0,13 Intern. bankkort 0,33 % 20-0,15 % -0,03 Kontanter 0,65 % 12 0,17 % +0,02 Kreditkort Visa/MC 1 % 62 0,52 % +0,32 Kreditkort övriga 3,2 % 63 2,72 % +1,71 Totalt 0,48 % 21 Institutionaliserad korssubventionering: Kortkredits och kontantkostnaderna betalas till stor del av andra kunder!

9 Jag skulle övergå till ett nytt betalningsinstrument om jag sparade 10 resp. 50 cent per transaktion. Jag skulle övergå till ett nytt betalningsinstrument om jag fick en rabatt på 1 % resp. 2,5 % % ,1 0.1 saving inbesp. 0,5 0.5 saving inbesp % 1 % rabatt discount 2.5% 2,5 % discount rabatt 0 0 Instämmer inte alls Instämmer helt Instämmer inte alls Instämmer helt Konsumenterna är prismedvetna (jfr checkarnas prissättning på slutet av 80-talet) Finland Banks konsumentenkät okt/nov

10 Tre sätt att öka prisgenomskinligheten och konkurrensen på betalningsmarknaden 1) Detaljhandeln övergår till synliga instrumentvisa påslag Rabatt (0,5%) för bankkort och påslag för kreditköp (jfr plastpåsar) 2) Bankerna förvandlar nuvarande detaljhandelstariffer till synliga kostnadsnära banktariffer åt kunderna (=detaljhandeln ersätts till fullt värde och påslagen försvinner) Synliga uttagsavgifter, högre inlåningräntor och synliga krediträntor 3) Kunderna småstyrs ( nudge ) mot effektiva instrumentval Information, temporära fördelar, tävlingar, Bör betalningsprodukternas särställning bevaras eller är det önskvärt att påskynda en utveckling mot större öppenhet och konkurrens? 10

11 Potentiellt utfall av synliga instrumentpåslag: betalningsvanorna och konkurrensen ändras (= 33 % mindre kontanter, 50 % mindre kredit, mindre tariffskillnader pga ökad konkurrens) Nya tariffer Antal köp (mn) Värde (mn ) Detaljhandelstariffer (mn ) Vanl. bankkort 0,04 /trans Int. bankkort 0,15 % Kontanter 0,6 % Kreditkort Visa/MC 0,9 % Kreditkort övriga 1,8 % Totalt 0,28 % Inbesparingarna ca 130 miljoner euro/år, och detaljhandels betalningspåslag minskar i medeltal till 0,28 % 11

12 Den dolda prissättningens negativa bieffekter Kostnadsskillnaderna döljs Inbesparingsincitament saknas Begränsad priskonkurrens Svårt för effektivare instrument och leverantörer att komma in på marknaden Utvecklingen förhindras/fördröjs när utvecklingsincitament saknas Transparent prissättning gagnar konsumenterna när det finns tillräcklig konkurrens på marknaden. 12

13 Förändringsmotstånd av olika slag Psykologiskt Konsumenterna antar att priserna är flexibla endast uppåt Hur går det att påvisa separationsfördelar när grundpriset varierar konstant Juridiskt Betaltjänstedirektivet möjliggör synliga betalningspåslag i butikerna från och med 11/2009 Regler för information om synliga påslag Praktiskt Konsumentinformation om det nya prissättningsförfarandet Systemförändringar i butiksterminaler och centrala ADBsystem Förändring av djupt rotade konventioner kräver tid. 13

14 Dold prissättning skyddar ineffektivitet och begränsar konkurrensen. Är tiden mogen för förändring? 14