Framtidens betalningslösningar

Transkript

1 Niklas Arvidsson Framtidens betalningslösningar Niklas Arvidsson Docent INDEK / KTH Forskar om innovation och förnyelse i industriella system med fokus på banker och betalsystem MBT MBT Mobila betalningar mer än bara transaktioner Det kontantlösa samhället Följeforskare vid ett test av ett mobilt betalmedel i Sverige 2011 Framtidens betalsystem Docent och lektor vid Institutionen för Industriell ekonomi och organisation på KTH i Stockholm Enhetschef för avdelningen Hållbarhet och Industriell Dynamik niklas.arvidsson@indek.kth.se 1

2 Sverige har få kontantbetalningar Värdet av utestående kontanter i relation till BNP (%; 2011) Norge 2,4 % Sverige 2,7 % Danmark 3,5 % UK 3,7 % USA 7,1 % Schweiz 9,4 % EU 9,4 % (2010) Kontanter I Sverige är ca 20 % av betalningar i butik (proximity payments) med kontanter. I kontinentala Europa kan denna siffra vara %. Källor: Riksbanken, ECB, Norges Bank, CPSS, EFMA, mm. Källa: Den svenska massbetalningsmarknaden. Riksbanksstudier, juni 2013 Undersökning gjord på uppdrag av Sigma, Västtrafik och SE. (Stiftelsen för intern etinfrastruktur) med Insight Intelligence som ansvarig. Studien baserar sig på 1000 telefonintervjuer med personer i åldern 15 år och äldre och har genomförts av SIFO under augusti Urvalet av personer har skett ur ett slumpmässigt riksrepresentativt urval. Kontantanvändningen minskar MEN kontanter är en mänsklig rättighet Anser du att kontanter är en mänsklig rättighet, eller anser du inte det? Ja, det är en mänsklig rättighet: 67 procent Nej, det är ingen mänsklig rättighet: 27 procent Tror du att Sverige kommer att bli kontantlöst? Ja, om mer än 40 år: 3 procent Ja, om 40 år: 3 procent Ja, om 30 år: 6 procent Ja, om 20 år: 22 procent Ja, om 10 år: 23 procent Ja, det är vi redan: 2 procent Nej, dit kommer vi aldrig: 39 procent 2

3 Vad tror banker, handlare och värdetransportbolag? HANDLARE BANKER VÄRDE TRANSPORT FÖRETAG TOTALT FÖRE MELLAN OCH 2030 MELLAN OCH 2050 ALDRIG SVAR FRÅN DELTAGARE I TRE WORKSHOPS SAMT EN ENKÄT MED LEDNINGSGRUPPEN FÖR ETT VÄRDETRANSPORTFÖRETAG 10 Framtiden för kontanter Vi kan förvänta oss att kontanter finns kvar ett bra tag till Kanske kommer vi till ett läge där kontanter används relativt sällan och därmed allt starkare ifrågasätts Kritiska händelser som kraftigt reducerar förtroende för kontanter kan bli en tipping point 3

4 Sverige har mycket kortbetalningar Kortbetalningarna ökar i Sverige Korttransaktioner / capita (bankkort; 2011) Norge 259 Danmark 196 Sverige 169 USA 157 UK 123 Schweiz 53 Korttransaktioner / capita (kreditkort; 2011) USA 78 Sverige 32 UK 31 Schweiz 24 Norge 15 Danmark betalterminaler 542 miljoner transaktioner 241 miljarder kronor i transaktionsvärde Genomsnittligt belopp per transaktion: 444 kronor betalterminaler miljoner transaktioner 654 miljarder kronor i transaktionsvärde Genomsnittligt belopp per transaktion: 320 kronor Källa: Riksbanken Källa: Riksbanken Undersökning gjord på uppdrag av Sigma, Västtrafik och SE. (Stiftelsen för intern etinfrastruktur) med Insight Intelligence som ansvarig. Studien baserar sig på 1000 telefonintervjuer med personer i åldern 15 år och äldre och har genomförts av SIFO under augusti Urvalet av personer har skett ur ett slumpmässigt riksrepresentativt urval. 4

5 Betal situationer och konsumenters önskemål Distansbetalningar E-handel kort Betalning av hyra och räkningar Internetbank 5

6 Konsumenter om mobila betaltjänster Konsumenter känner inte till de lösningar som finns Konsumenter måste utbildas i de nya tjänsterna för att tjänsterna ska få deras förtroende Många 33 procent - kopplar inte upp sig på Internet via mobilen Konsumenter är inte oroliga för integritetsproblem Konsumenter och mobila betalningar Konsumenterna jämför mobila betalningar med kortbetalningar. Detta är hygienfaktorer. Kort är benchmark! Mobila betalningar får inte vara långsammare, krångligare, dyrare eller mer osäkra än kortbetalningar om konsumenterna ska börja använda dem. De ska fungera på minst lika många ställen som kortbetalningar. Kritiska faktorer för om (=när) konsumenterna börjar använda mobila betalningar är: Tillit främst till leverantörerna Lätthet att lära sig använda den nya tjänsten. Alla kan redan betala med kort eller kontanter och om problem vid inledande försök med mobila betalningar blir stora kommer konsumenterna tveka innan de prövar igen. Mervärden - om det skapas tjänster för betalningar där kontanter och kort inte är bra (P2P, mobila platser som bussar, tåg osv.) så kan detta driva processen snabbare En kort notis om teknologi Near field communication (NFC) Mobil operatörernas dröm Kan användas i butiker Används redan i kontaktlösa kort och möjliggör dubbelriktad kommunikation Problem: få NFC-baserade POS-terminaler och få mobiler med NFC Quick response codes (QR) Enkel att använda (bygger på mobil med kamera och Internet samt uppkopplad POS-terminal) Kan användas för e-handel såväl som i butik Används redan för många mobila betaltjänster Problem: tekniken antas ha kort livslängd Massbetalningar 6

7 Riksbankens studie Massbetalningsmarknaden kommer utvecklas i två faser 1. Ökad fragmentering Stort utbud av tjänster från många olika aktörer Ingen enskild aktör kan styra utvecklingen Parallella typer av tjänster Olika beteenden för olika konsumentgrupper Olika tjänster för olika betalsituationer 2. Koncentration Aktörer med stordriftsfördelar och starka nätverkseffekter växer medan andra slås ut Balans mellan nya innovatörer och de som slås ut avgör takten på koncentrationsprocessen Källa: Riksbanken Den svenska massbetalningsmarknaden (Juni, 2013) Viktiga frågor som styr utvecklingen Hur skapas en bra lärprocess för handlare och konsumenter, som i förlängningen leder till tillit och förtroende? Avgifter Vem betalar för en betalning? Vilken är grunden för avgiften? Hur stor är avgiften? Är betalningen kopplad till en kredit? Vilken aktör är drivande och vem lyckas attrahera användare (betalställen och konsumenter)? Ger betaltjänsten möjligheter till värdeskapande, kompletterande tjänster som ger positiva effekter på handlarens försäljning? En fråga till er e-handlare Diffusion av innovation vs. interoperabilitet Vikten av interoperabilitet att många handlare / betalmottagare samt många konsumenter / betalare använder samma system och tjänst talar för kortbetalningar och faktura/kreditbaserade betaltjänster vid e-handel. Entreprenörens fokus Fokus som säkerställer interoperabilitet Innovationssatsningar fokuserar oftast på early adopters men för att skapa interoperabilitet så måste även laggards börja använde de nya tjänsterna. 7

8 En fråga till er e-handlare Summering Vikten av interoperabilitet att många handlare / betalmottagare samt många konsumenter / betalare använder samma system och tjänst talar för kortbetalningar och faktura/kreditbaserade betaltjänster vid e-handel. Men många leverantörer vill skapa system som både hanterar betalningar och har tjänster som driver merförsäljning (kuponger, lojalitetsprogram, erbjudanden, osv.), vilket innebär att man vill ha en utveckling där betaltjänster kan hantera både betalning i butik och betalningar vid e-handel. Frågan är hur e-handlare ser på detta? Är ni intresserade av sådana integrerade lösningar? Eller, är ni enbart intresserade av lösningar fokuserade på e-handel? Kontantanvändningen minskar, kortanvändningen ökar och mobila betalmedel håller på att etableras. Det uppstår många typer av mobila betaltjänster med fundamentalt olika egenskaper som erbjuds av olika leverantörer (banker, mobil operatörer). Priser och förutsättningar skiljer sig åt mellan olika lösningar. Mobila betalningar kan bli ett bra alternativ vid e-handel men då måste konsumenter lära sig att använda och lita på dessa tjänster. Det kommer uppstå stor konkurrens mellan de olika lösningstyperna samt mellan företag med samma lösningstyp. De med interoperabla lösningar som realiserar mervärden kommer bli starka. Handlare (och konsumenter) måste vara hårda kravställare så att tjänsterna blir värdefulla och kostnadseffektiva för dem. Blir det samma betaltjänster (inklusive tjänster) för handel och för e-handel? 8