Spasticitet efter subaraknoidalblödning

Transkript

1 Patientinformation: Spasticitet efter subaraknoidsalblödning Spasticitet efter subaraknoidalblödning Härmed tillfrågas du om deltagande i en forskningsstudie om spasticitet efter subaraknoidalblödning. Att drabbas av subaraknoidalblödning påverkar den sjuke på olika sätt. Vi vill undersöka hur vanligt det är med spasticitet efter subaraknoidalblödning. Spasticitet är en motorikstörning som kan innebära att armen är böjd och handen är knuten. Detta kan i sin tur leda till kontrakturer (sammanväxningar av senor och muskler) och smärtsamma sår. Utöver spasticitet vill vi undersöka hur vanligt det är med smärta, depression och minnesstörnngar. Dessutom vi göra en hälsoekonomisk beräkning där vi tar reda på hur stor kostnad det är för individ och samhället. Studien är godkänd av den regionala etiska nämnden i Uppsala. Deltagandet är frivilligt och kan när som helst avbrytas. Behandlingen av din sjukdom kommer inte att påverkas om du väljer att avstå från att delta. Studien kommer att pågå under ett år. Innan du bestämmer dig för att delta vill vi att du läser igenom denna information noggrant. Studien Du inkluderas i studien under din vårdtid på Akademiska sjuhuset. Vid inkluderingen så får du svara på frågor om ditt boende, tidigare sjukdomar mm. Vi kommer också att undersöka om du har någon spasticitet. Det är en ofarlig undersökning som går till på följande sätt: Man ligger i en säng och får slappna av. Undersökaren böjer och sträcker över en led i olika hastigheter för att upptäcka om det finns något motstånd i rörelsen. Normalt ska man inte känna något motstånd. Undersökning tar cirka 5 minuter. Den är inte smärtsam. Studien pågår under ett år och består av tre uppföljningar. Återbesöket vid sex månader ingår i ditt ordinarie kontroll efter en subaraknoidalblödning och då betalar du en patientavgift. Återbesöket vid sju månader är avgiftsfritt och reseersättning utgår. Uppföljning vid sex månader Efter cirka sex månader kallas du till återbesök. Detta besök koordineras med ditt planerade återbesök till neurokirurgen. Vi undersöker om du har någon spasticitet. Dessutom kommer vi att fråga om du har några smärtor samt undersöka depression och minnesproblem. Depressionen och minnesproblemen mäter vi med två olika enkäter där du får svara på frågor. Undersökningarna tar minuter. Pat ID

2 Patientinformation: Spasticitet efter subaraknoidsalblödning Enkätundersökning vid ett år Efter cirka ett år kommer vi att skicka en enkät till dig med några enkla frågor, hur du mår, boende, om du är yrkesverksam mm. Denna enkät tar cirka minuter att besvara. Datasäkerhet och sekretess Dina behandlas konfidentiellt. Svaren databearbetas och resultatet presenteras på ett sådant sätt att det är omöjligt att identifiera just ditt svar. Personuppgiftsansvarig är Landstinget i Uppsala län. Enligt personuppgiftslagen har du rätt att gratis en gång per år få ta del av de uppgifter som finns om dig och vid behov få eventuella fel rättade. Kontaktperson är Erik Lundström. Ytterligare frågor Om du har några ytterligare frågor så är du välkommen att kontakta den ansvarige för studien, Erik Lundström på telefon eller via e-post: erik.lundstrom@akademiska.se. Uppsala den 19 augusti 2010 Erik Lundström Medicine doktor, neurolog Ingång 85, 2 tr Akademiska sjukhuset Uppsala Pat ID

3 Informerat samtycke: Spasticitet efter subaraknoidsalblödning Informerat samtycke - patientmedgivande 1. Jag har fått muntlig och skriftig information om studien Spasticitet efter subaraknoidalblödning 2. Jag deltar i studien är frivilligt, och att jag när som helst kan avstå från att vara med i studien utan att det påverkar min medicinska behandlingen 3. Jag ger min tillåtelse till att de som ansvar för denna studie får ta del av de journaluppgifter som finns om mig under 1 års tid räknat från mitt insjuknande 4. Jag ger min tillåtelse att de som ansvarar för denna studie får kontakta min kommun för att undersöka mina kommunal kostnader under ett års (t.ex. kostnad för hemtjänst, ombyggnad av bostad, larm mm) Namn (textat) Namnteckning Datum (år mån dag) Personnummer Pat ID

4 Informerat samtycke: Spasticitet efter subaraknoidsalblödning Informerat samtycke bevittnat medgivande 1. Patienten (textat namn). med personnumret.. har fått muntlig och skriftig information om studien Spasticitet efter subaraknoidalblödning, 2. Patienten förstår att han/hon deltar i studien är frivilligt, och att han/hon när som helst kan avstå från att vara med i studien utan att det påverkar den medicinska behandlingen av honom/henne 3. Patienten ger sin tillåtelse till att de som ansvar för denna studie får ta del av de journaluppgifter som finns om honom/henne under 1 års tid räknat från insjuknande i subaraknoidalblödning 4. Patienten ger sin tillåtelse att de som ansvarar för denna studie får kontakta hans/hennes kommun för att undersöka de kommunal kostnader under 1 års tid (t.ex. kostnad för hemtjänst, ombyggnad av bostad, larm mm) Namn (textat) på ansvarig forskare Namntecking Datum (år mån dag) Pat ID

5 Informerat samtycke: Spasticitet efter subaraknoidsalblödning Medgivande via anhörig Patientmedgivande via anhörig i den händelse patienten inte kan ge sitt samtycke 1. Jag (textat namn på den anhörige) som är (relation till patienten) har fått muntlig och skriftig information om studien Spasticitet efter subaraknoidalblödning, 2. Jag förstår att (namn och personnr på patient) deltar i studien frivilligt, och att han/hon när som helst kan avstå från att vara med i studien utan att det påverkar den medicinska behandlingen av honom/henne 3. Den anhörige motsätter sig inte att de som ansvar för denna studie får ta del av de journaluppgifter som finns om patienten under 1 års tid räknat från dess insjuknande i en subaraknoidalblödning 4. Den anhörige motsätter sig inte att de som ansvarar för denna studie får kontakta patientens kommun för att undersöka de kommunal kostnader under 1 års tid (t.ex. kostnad för hemtjänst, ombyggnad av bostad, larm mm) Namn (textat) på anhörig Namntecking Datum (år mån dag) Pat ID

6 Inkludering i studien Spasticitet efter subaraknoidalblödning Patienten uppfyller villkoren för att vara med i studien, nämligen: (a) Förstagångs aneurysmal subaraknoidalblödning (b) Bor i Akademiska sjukhusets upptagningsområde (c) Skriftligt och informerat samtycke föreligger, se separat formulär (Patientmedgivande eller Bevittnat medgivande eller Patientmedgivande via anhörig) Patienten inluderas av Datum Patienten insjuknande (datum) Inkluderas i studien (dag 1-10) Patientens ID nummer i studien Personnummer Ålder (hela år) Kön (kvinna=1, man=2) Förnamn Efternamn Adress Postnr Postadress Hemlandsting Telefonnr Anhörig (relation) Telefon Anhörig (relation) Telefon Eventuell anteckning Status innan insjuknande (koder, för fullständig lista och definitioner, se kodnyckel) Funktionsnivå (mrs) Utbildning (antal år) Arbete Boende (kod 1 9) Ensamboende (kod 1 2) (1 = yrkesarb, 2 = student, 3 = arb sökande, 4 = sjukskriven/sjukpensionär, 5 = ålderspensionär, 9 = okänt) (1 = eget boende utan hemtjänst; 2 = eget boende med hemtjänst) (1 = bor ensam, 2 = delar hushåll) Riskfaktorer Hypertoni (kod 1 9) (1=ja, 2 = nej, 9 = okänt) Diabetes (kod 1 9) (1=ja, 2 = nej, 9 = okänt) Hjärtsjukdom (kod 1 9) (1=ja, 2 = nej, 9 = okänt) Hyperkolesterolemi (kod 1 9) (1=ja, 2 = nej, 9 = okänt) Rökning (kod 1 9) (1=ja, 2 = fd rökare, 3 = icke-rökare, 9 = okänt) Alkohol (kod 1 9) (0 = ej riskbruk, 1 = riskbruk, 9) PatientID:

7 Status vid ankomst till Akademiska, aneurysm samt åtgärd. Journaluppgifter. Glasgow Coma Scale samt Gradering enligt World Federation of Neuroslogical Surgeon Scale (WFNS), separat protokoll, 1 sida. RLS (Hunt & Hess ) Aneurymsens lokalisation Åtgärd Status vid inkludering NIHSS (0 42), separat protokoll, 1 sida, utför så mycket som möjligt. Prioritera punkt 4-6 och 8 Spasticitet, separat protokoll Reflexer, Babinski och sensorik, separat protokoll, 1 sida Smärta, separat protokoll, 2 sidor EQ-5D, separat protokoll, 3 sidor (1 försättsblad) Läkemedel vid inkluderingen, skriv in nedan: PatientID:

8 Status vid inskrivning (ta uppgifterna från journalhandlingar) Glasgow Coma Score (GCS) Ringa in de poäng som stämmer Eye Opening Score Spontaneously 4 To verbal stimuli 3 To pain 2 Never 1 Best Verbal Response Oriented and converses 5 Disoriented and converses 4 Inappropriate words 3 Incomprehensible sounds 2 No response 1 Best Motor Response Obeys commands 6 Localizes pain 5 Flexion withdrawl 4 Abnormal flexion 3 Extension 2 No respones 1 SUMMA av GCS = World Federation of Neurological Surgeons Grading System for Subarachnoid Hemorrhage scale The clinical grading system proposed by the World Federation of Neurologic Surgeons (WFNS) is intended to be a simple, reliable and clinically valid way to grade a patient with subarachnoid hemorrhage. This system offers less interobserver variability than some of the earlier classification systems. Ringa in patientens WFNS poäng The WFNS grading score WFNS score Glasgow Coma Score Motor deficit 1 15 Absent Absent Present Absent or present Absent or present Patient ID:

9 Modifierad Ashworth skalan - MAS Instruktion Patienten ska ligga på rygg i sängen och instrueras att inte hjälpa till. Först försöker du att böja och sträcka genom hela rörelseomfånget. Om det inte går att röra leden överhuvudtaget, skriv en 9:a i protokollet och notera varför ( helt rigid led, amputerad. Gradera därefter höger och vänster sida av armar och ben enligt definitierna i Table 2 nedan. För in siffrorna i Table 1. Table 1. Protokoll för den modifierad Ashworthskalan Undersökt led Höger Vänster Eventuell anteckning Fingrar Handled Armbåge Axel Ankel Knä Höft Table 2. Definitionerna för den modifierad Ashworthskalan Poäng Definitionerna för de olika skalstegen i den Modified Ashworth scale 0 Ingen ökad tonus 1 Lätt ökad tonus, som ett lätt hugg i slutet av av rörelsen, när man böjer eller sträcker i leden 1+ Lätt ökat tonus, som ett lägg hugg följt av ett minimalt motstånd genom resten av rörelsen (mindre än hälften av rörelsen) 2 Mer markeda tonusökning genom huvuddelen av rörelsen, men i huvudsak lätt att böja och sträcka 3 Betydande motstånd. Passiv rörelse är svår 4 Leden är mycket svår att böja eller sträcka Tillägg: Om det inte går att röra leden så noteras det som en 9:a. PatientID:

10 Reflexer, Babinskis tecken samt sensorik Instruktion Avslappnad patient. Gradera därefter höger och vänster sida av armar och ben enligt definitionerna i Table 2 och Table 3 nedan. För in siffrorna i Table 1. Om det inte går att utföra undersökning, skriv en 9:a i protokollet och notera varför ( helt rigid led, amputerad ). Table 1. Protokoll för den reflexer och Babinskis tecken Reflex Höger Vänster Eventuell anteckning Biceps Brachioradialis Triceps Patellar Akilles Babinski Table 2. Definitionerna av reflexerna Kodning Definitionerna för de olika skalstegen 0 Saknas 1 Trög 2 Normal 3 Stegrad 4 Klonus 9 Ej bedömbar Table 3. Definitionerna av Babinskis tecken Kodning Definitionerna för Babinskis tecken 0 Babinskis tecken saknas 1 Babinskis tecken föreligger 9 Ej bedömbar Sensorik Baksträngarna testas med beröring. Jämför den påverkade sidan med en icke påverkad sida eller område. Baksträngsfunktion bedöms: 0 = normalt 1 = lätt till måttligt nedsatt 2 = bortfall 9 = ej bedömbart Spinothalamicusbanan testas med vasst föremål (Babinskinålen) och ett kallt föremål (t ex stämgaffel med rumstemperatur). Jämför den påverkade sidan men en icke påverkad sida eller område. Spinothalamicus bedöms 0 = normalt 1 = lätt till måttligt nedsatt 2 = bortfall 9 = ej bedömbart Ytterliga statusfynd i sensoriken 0 = Inget ytterligare symtom 1 = Överkänslighet för känselstimuli (hyperestesi, hyperalgesi) 2 = Smärta av normalt icke smärtsam beröring (allodyni) PatientID:

11 Sidan 1 av 2 Smärta Frågeformulär för semistrukturerad intervju Instruktioner till den som intervjuar. Varje fråga inleds med en kort förklaring. Förvissa dig om att patienten förstår frågan innan du går vidare. Om bedömning ej möjlig, notera orsaken. Fråga 1. Handlar om värkproblematik INNAN subaraknoidalblödningen. Fråga om patienten hade någon form av smärta eller värk innan insjuknandet? 0 Ingen smärta eller värk tidigare 1 Ja, patienten hade värk innan injuknandet, nämligen a) Huvudvärk, (spänningshuvudvärk, migrän, annan huvudvärk) Ringa in rätt alternativ. b) Annan värk, ange vilken c) Både huvudvärk och annan värk 9 Ej bedömbart pga Fråga 2: Handlar om aktuell smärta eller värk, just nu, vid undersökningstillfället. 0 Patienten har ingen smärta eller värk 1 Patienten har smärta eller värk just nu, nämligen a) Huvudvärk, (spänningshuvudvärk, migrän, annan huvudvärk) Ringa in rätt alternativ. b) Annan värk, ange vilken c) Både huvudvärk och annan värk d) Be patienten skatta smärta just nu enligt VAS (0-100). VAS = 999 Ej bedömbart pga PatientID:

12 Sidan 2 av 2 Fråga 3: Handlar om smärta eller värk de senaste 24 timmarna inklusive VAS-skattning. 0 Patienten har inte haft någon smärta eller värk de senaste 24 timmarna 1 Patienten har haft smärta eller värk de senaste 24 timmarna, nämligen a) Huvudvärk, (spänningshuvudvärk, migrän, annan huvudvärk) Ringa in rätt alternativ. b) Annan värk, ange vilken c) Både huvudvärk och annan värk d) Be patienten skatta smärta de senaste 24 timmarna enligt VAS = 999 Ej bedömbart pga Fråga 4-6 handlar om patientens subjektiva upplevelse av smärta och värk. Fråga 5. Fråga om smärtan påverkar patiens livskvalitet (alterntiv 0-5, ange kod 9 om det ej går att bedömma) 0 Inte alls 1 Mycket lite 2 Lite 3 Måttligt 4 Mycket 5 Väldigt mycket 9 Ej bedömbart pga Fråga 6. Fråga om smärtan påverkar patiens sömn 0 Inte alls 1 Mycket lite 2 Lite 3 Måttligt 4 Mycket 5 Väldigt mycket 9 Ej bedömbart pga Fråga 7. Fråga om smärtan gör att patienten blir nedstämd eller deprimerad 0 Inte alls 1 Mycket lite 2 Lite 3 Måttligt 4 Mycket 5 Väldigt mycket 9 Ej bedömbart pga PatientID:

13 Hälsoenkät Svensk version (Swedish version) EuroQoL Group 1990 PatientID:

14 Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp (så här ), vilket påstående som bäst beskriver Ditt hälsotillstånd i dag. Rörlighet Jag går utan svårigheter Jag kan gå men med viss svårighet Jag är sängliggande Hygien Jag behöver ingen hjälp med min dagliga hygien, mat eller påklädning Jag har vissa problem att tvätta eller klä mig själv Jag kan inte tvätta eller klä mig själv Huvudsakliga aktiviteter (t ex arbete, studier, hushållssysslor, familje- och fritidsaktiviteter) Jag klarar av mina huvudsakliga aktiviteter Jag har vissa problem med att klara av mina huvudsakliga aktiviteter Jag klarar inte av mina huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Jag har varken smärtor eller besvär Jag har måttliga smärtor eller besvär Jag har svåra smärtor eller besvär Oro/nedstämdhet Jag är inte orolig eller nedstämd Jag är orolig eller nedstämd i viss utsträckning Jag är i högsta grad orolig eller nedstämd EuroQoL Group 1990 PatientID:

15 Till hjälp för att avgöra hur bra eller dåligt ett hälsotillstånd är, finns den termometer-liknande skalan till höger. På denna har Ditt bästa tänkbara hälsotillstånd markerats med 100 och Ditt sämsta tänkbara hälsotillstånd med 0. Vi vill att Du på denna skala markerar hur bra eller dåligt Ditt hälsotillstånd är, som Du själv bedömer det. Gör detta genom att dra en linje från nedanstående ruta till den punkt på skalan som markerar hur bra eller dåligt Ditt nuvarande hälsotillstånd är. Bästa tänkbara tillstånd Ditt nuvarande hälsotillstånd Sämsta tänkbara tillstånd EuroQoL Group 1990 PatientID:

16 NIH stroke-skala (version utan hand för Riks-Strokeregistrering) Personnr: Namn: Datum Kl. 1a Medvetandegrad Enligt RLS Vaken och alert (RLS 1). 1. Slö, men kontaktbar vid lätt stimulering (RLS 2). 2. Mycket slö, kräver upprepade eller smärtsamma stimuli för kontaktbarhet eller för att följa uppmaning (RLS 3). 3. Coma. Pat okontaktbar. Reflex- eller automatiska rörelser (RLS 4-8). Poäng 1b. Orientering Fråga patienten om aktuell månad och patientens ålder. Ge inga ledtrådar. Första svaret gäller. 1c Förståelse. Ge kommando (visa inte) Slut ögonen! Knyt handen (icke paretisk sida) Om afatisk patient utförs pantomim 2. Ögonmotorik/ögonställningar Observera först ögonställningen, testa sedan ögonrörelserna åt höger och vänster sida. Om patienten inte lyder uppmaningen, prova dolls eye-manöver (vrid huvudet). 3. Synfält Använd konfrontationstest, t.ex. fingerräkning eller genom att föra handen hotfullt mot patientens öga. Om patienten är blind på ett öga, kontrollera det friska ögat. 4. Facialispares Medvetandesänkt eller afatisk patient testas genom att skatta reaktionen på smärtsamt stimuli. 0 Två rätt. 1. Ett rätt. Ges också om intuberad/dysarti/annan språksvårighet. 2. Inget rätt. Ges om afasi/coma. 0. Två rätt. 1. Ett rätt. 2. Inget rätt. 0. Ua. 1. Partiell blickpares (=déviation conjugée som kan övervinnas viljemässigt eller med dolls eye.) Perifer ögonmuskelpares. 2. Komplett blickpares (=deviation conjugée) som inte kan övervinnas viljemässigt eller med Doll s eye. 0. Ua. 1. Partiell hemianopsi (t.ex. kvadrantopsi). Visuellt utsläckning/neglekt (testas med bimanuell konfrontation). 2. Komplett hemianopsi. 3. Bilaterala synfältsdefekter (t ex blind inklusive kortikal blindhet). 0. Ua. 1. Partiell central facialispares (utslätad nasolabialfåra, asymetri vid leende). 2. Komplett central facialispares. 3. Perifer facialispares. 5. Pares i arm Patienten i liggande. Lyft armarna till Grasset-ställning (=lyft armarna 45 grader, om liggande). Be patienten hålla kvar i 10 sekunder. Testa icke-paretiska sidan först. Amputation eller kontraktur ger 0 poäng. 6. Pares i benen Patienten i liggande. Rakt benlyft till 30 grader. Be patienten hålla kvar benen i 5 sekunder. Testa ickeparetiska sidan först. Amputation eller kontraktur ger 0 poäng. 7. Ataxi Testas med knä-häl och finger-näs prov. Avser endast cerebellär symtomatologi. Om patienten är amputerad, inte förstår eller är hemiparetisk ges 0 poäng. 0. Håller kvar i 10 sekunder. 1. Sjunker inom < 10 sekunder men når ej sängen. 2. Faller till sängen < 10 sekunder, visst motstånd mot gravitation. 3. Armen faller omedelbart men kan röras mot underlaget. 4. Ingen rörlighet i armen. 0. Håller kvar i 5 sekunder. 1. Sjunker inom < 5 sekunder, men når ej sängen. 2. Faller till sängen < 5 sekunder, visst motstånd mot gravitation. 3. Benet faller omdelebart, men kan röra sig mot underlaget. 4. Ingen rörlighet i benet. 0. Ua. 1. Ataxi i en extremitet. 2. Ataxi i två extremiteter. Höger Vänster Höger Vänster 8. Sensibilitet (smärta) Testas med nål. Avses endast dysfunktion pga stroke. Medvetandesänkt eller afatisk patient skattas med smärtsamt stimuli. Patient i coma ges 2 poäng. 9. Språk/kommunikation Be pat beskriva bilden, namnge föremålen och läsa meningarna. 10. Dysartri Be pat läsa ord från listan, tala inte om varför! Intuberad pat ges 0 poäng. 11. Utsläckning/neglect A. Utgå från tidigare test, särskilt synfält och språk. B. Be patienten blunda. Berör samtidigt hö/vä sida. Vid uttalat synfältsbortfall men samtidigt normal uppfattning av hudstimulering ges 0 poäng. Om afasi ges också 0 poäng om pat förefaller reagera normalt vid hudstimulering. 0. Ua 1. Lätt till måttlig nedsättning, olika grader av förändrad känselupplevelser men pat är medveten om att hon berörs. 2. Svår, eller total nedsättning, pat omedveten om beröring. Pat med hjärnstamsstroke och bilateral känselnedsättning. Patient i coma. 0. Ua 1. Lätt-måttlig dysfasi. Svårighet att namnge och att finna ord, parafasi, omskrivningar eller lätta-måttliga svårigheter att förstå eller uttrycka sig. 2. Svår afasi. 3. Mutism eller global afasi. 0. Ua 1. Lätt dysarti, sluddrar på några ord eller förståeligt med svårigheter. 2. Svår dysarti, oförståeligt tal eller är mutistisk. 0. Ua. 1. En modalitet nedsatt. 2. Uttalad hemi-inattention för en modalitet eller hemi-inattention för mer än en modalitet. Känner inte igen sin egen hand. Totalpoäng NIHss

17 Kodnyckel för Spasticitet efter subaraknoidalblödning (i den ordning de matas in), rev 19 aug Namn Kortnamn Förklaring och alternativ Inkluderad av Inkluderad_av Person som inkluderade patienten Datum Datum Datum (åååå-mm-dag) då pat inkluderades Patienten insjuknande Insjuknande Patienten inkluderas i studien Dag Antal hela dagar efter insjuknandet då patienten inkluderades i studien Patient ID nummer PatID Unikt nummer i studien. Konsekutivt numrerat Ålder Ålder Ålder vid insjuknandet avrundat till hela år Kön Kön 1 = kvinna, 2 = man Landsting Landsting Anger vilket landsting pat tillhör (fritext) Funktionsnivå (mrs) mrs_1 Modifierad Rankin Scale före insjuknande Utbildning (antal år) Utbildning Antal år i skola (grundskola, gymnasium, eftergymnasial utbildning, högskola/universitet) Arbete Arbete 1 = yrkesarbetar 2 = student 3 = arbetssökande 4 = sjukskriven/ sjukpensionär 5 = ålderspensionär 9 = okänt Boende Boende_1 Boende innan insjuknande. 1 = eget boende utan komunal hemtjänst 2 = eget boende med kommunal hemtjänst 3 = kommunalt särskilt boende (ex. servicehus, gruppboende,ålderdomshem, sjukhem) 7 = annat 9 = okänt Ensamboende Ensamboende_1 Ensamboende eller inte ensamboende 1= patienten bor helt ensam 2= patienten delar hushåll med make/maka/sambo eller annan person t.ex. syskon, barn eller föräldrar. Version: 18 juni 2010, revidion av v. 11 januari 2010

18 Hypertoni Hypertoni 1 = nyupptäckt ( 140/90) vid utskrivningen eller tidigare diagnostiserad (senaste årets blodtryck räknas) eller behandlad (under de senaste två veckorna) 2 = uppfyller inte kriterierna ovan eller normalt blodtryck senaste 3 månaderna 9 = okänt Diabetes Diabetes 1 = Diabetes. Vid utskrivning eller under vårtiden fastande 6,1 (kapillärt el helblod) x 2 alternativt 7,0 (plasma) x 2, eller icke-fastande > 11 (en gång +symptom), eller tidigare känd (kost- tablett eller insulinbeh) 2 = Ej diabetes 9 = Okänt Hjärtsjukdom Hjärtsjukdom 1 = Ja. Angina pectoris, hjärtsvikt, hjärtinfarkt (äldre eller färsk), medikamentellt behandlad hjärtsjukdom, operation för hjärtsjukdom (pacemaker, klaff, bypass), förmaksflimmer/fladder mm 2 = Nej 9 = Okänt Hyperkolesterolemi Hyperkolesterolemi 1 = Ja. Tidigare diagnostiserad (senaste året), kost eller tablettbeh senaste 2 veckorna, nyupptäckt (totalkolesterol > 5,0 eller LDL > 3) 2 = Nej. 9 = Okänt. Version: 18 juni 2010, revidion av v. 11 januari 2010

19 Rökning Rökning 1 = Ja. Röker 1 cig/dag och har gjort så de senaste 3 månaderna, dvs. 90 cig senaste 3 månaderna) 2 = Fd rökare Rökt 1 cig/dag i 3 månader, men har ej rökt de senaste 3 månaderna. 3 = Icke rökare 9 = Okänt Alkohol Alcohol Dikotomiserat Ej riskbruk vs Riskbruk 0 = Ej riskbruk 1 = Kvinnor: 10 standardglas per vecka eller 4 standardglas vid samma tillfälle Män: 15 standardglas per vecka eller 5 standarglas vid samma tillfälle För definitioner av standardglas, se separat formulär Gradering av SAH WFNS Gradering enligt WFNS score Glasgow Coma Scale GCS Glasgow Coma Scale vid inkluderingen RLS RLS RLS-status vid inskrivning Hunt & Hess HuntHess Gradering enligt Hunt & Hess. Ej nödvändigt Aneurysm Aneurysm Var aneurysmet sitter. (Fri text) Åtgärd Åtgärd 1 = Embolisering 2 = Operation 3 = Både embolisering och operation 4 = Ingen åtgärd NIHSS NIHSS_incl Gradering av SAH med NIHSS någon gång under vårdtiden, lämpligen samtidigt som mätningen av spasticiteten Version: 18 juni 2010, revidion av v. 11 januari 2010

20 Utskrives till Discharge 1a=eget boende 1b=eget boende med hemrehab 2a=särskilt boende (ex servicehus, korttidsboende, ålderdoms/sjukhem) 2b=särskilt boende med strokeinriktad rehab (ex servicehus, korttidsboende, ålderdoms/sjukhem) 4=annan akutklinik 5=geriatrik/rehab 6=avliden under vårdtiden 7=annat 9=okänt Dagar på Akademiska Dagar_UAS Antal vårddygn på Akademiska Dagar efter Akademiska Antalet vårddygn efter Akademiska Dagar totalantalet Antal dagar på sjukhus inklusive vård på inneliggande rehabilitering. Denna uppgift får kompletteras i efterhand eftersom patienterna ofta skrivs ut till rehabilitering och annat sjukhus Version: 18 juni 2010, revidion av v. 11 januari 2010