Reningsprocess. Grovrening, försedimentering, biologisk rening, eftersedimentering och sandfiltrering Avskiljningsgrad

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2016

2 Snabbfakta om Käppalaförbundet Käppalaförbundet renar avloppsvatten från ungefär människor i elva medlemskommuner norr och öster om Stockholm. Reningen sker på ett mycket effektivt sätt i Käppalaverket, Sveriges tredje största avloppsreningsverk. Käppalaverket är också en resursutvinningsanläggning som tar tillvara och återför den näring och energi som finns i avloppsvattnet till samhällets kretslopp. Reningsprocess Grovrening, försedimentering, biologisk rening, eftersedimentering och sandfiltrering Avskiljningsgrad Cirka 99 procent av de organiska föroreningarna, 97 procent av fosforn och 80 procent av kvävet renas bort Behandlad mängd avloppsvatten 51,0 miljoner m 3 Fordonsgasleverans 4,2 miljoner Nm 3 Slamproduktion ton avvattnat slam Nettobehandlingskostnad 3,62 kr/m 3 avloppsvatten och 274 kr/pe Nettoleverantör av energi 7 GWh mer energi producerades än vad som konsumerades Omsättning 228 Mkr Antal anställda 56 Käppalaförbundet Producerad av Treehuggers Kommunikation AB och Käppalaförbundet. Foto: Björn Leijon, förutom s. 1, s. 16, s. 17 och sid 44 Mats Lindfors, s. 4 Robert Matton, s. 8, nederst t.h. Tore Gerdland, s. 20, nederst t.v. Sam Eklöf samt s. 28, två foton nederst t.v. Ulf Sirborn. Illustrationer: Mario Salutskij/Illustrerad Teknik, förutom illustrationen på sid 28 som är gjord av Jan Rojmar. Svanenmärkt trycksak av Åtta45 Tryckeri AB, maj

3 Innehåll VD har ordet Hög investeringstakt för Käppalaförbundet Verksamhetsberättelse Året i sammandrag Så styrs verksamheten Käppalaförbundets målarbete Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Noter till resultat- och balansräkning Medlemsandelar Budgetuppföljning Kostnadsutveckling Investeringsprojekt Revisionsberättelse Käppalaverket 3

4 Käppalaförbundets vision: Rent avloppsvatten och rena resurser 4

5 VD har ordet Jag vill ägna några ord till att göra en liten tillbakablick. Käppalaförbundet har utvecklats från att enbart bedriva avloppsreningsverksamhet till att även producera samhällsnyttiga tjänster baserade på råvaran avloppsvatten. Jag tänker på rent vatten, fordonsgas, värme och näringsämnen. Vi har kunnat utveckla tjänsterna tack vara framsynta ägare som sett nyttan i detta. Resultatet har blivit en bättre miljö och en lägre kostnad. Diagrammen nedan redovisar de sjunkande kostnaderna för våra abonnenter samt förbundets andel av VA-taxan, som minskat från 20 till 14 procent under en 10-årsperiod. Vi vill gärna fortsätta detta arbete. Därför håller vi nu på att ta fram verktyg för att visa hur framtida investeringar påverkar både ekonomi och miljö. Som ett led i detta vill jag utmana våra politiker att sätta mål för vår miljöpåverkan så att vi på sikt kan bli klimatneutrala. Vi har i dag ett viktigt nyckeltal som vi följer i form av vårt samlade koldioxidfotavtryck, vilket redovisas här i årsredovisningen. Vi har också under flera år följt och jämfört våra resultat med jämförbara verksamheter och det är tillfredsställande att konstatera att vi ligger i framkant när vi tittar på insatta resurser kontra den kvalitet vi får ut från verksamheten. Som jag skrivit om i tidigare årsredovisningar är vi på väg in i en ganska lång period av stora investeringar i vår anläggning. Dessa investeringar drivs av ett ökat befolkningstryck, nya lag- och utsläppskrav, att anläggningen är i behov av uppfräschning för att säkerställa funktioner samt av möjliga lönsamma affärer. Ledtiderna är långa för många av investeringarna och kräver en långsiktig planering och jag har känt att vår traditionella 5-årsplanering inte räcker till. Verksamheten har nu därför börjat jobba med en 15-årsplan där det i tid finns möjlighet att påverka och välja strategier. Under 2016 har styrelsen tillsammans med ledningen jobbat fram en ny strategisk plan som innehåller övergripande frågeställningar som vision och övergripande mål. Från verksamheten har vi mött dessa strategiska inriktningar med handlingsplaner och nyckeltal för uppföljning. Nu återstår att styra mot målen och följa upp verksamheten. Självklart kommer det att finnas hinder på vägen som vi måste manövrera oss förbi, men det känns bra att kartan är lagd. Vi har under året avslutat vår 3-åriga informationskampanj som haft fokus på hushållen i vårt upptagningsområde. Budskapen i kommunikationen har baserat sig på att göra rätt vid sina vardagliga bestyr i hemmet. Vi har speglat detta genom barn som visar vuxenvärlden hur man bör göra för att få en bättre framtida miljö. Kommunikationen är ett bra komplement till vårt uppströmsarbete som främst riktar sig mot verksamheter och har som syfte att fasa ut ämnen som inte hör hemma i vårt VAkretslopp ett arbete som kräver uthållighet. Vad vi måste bli bättre på i framtiden är att ha en tätare och närmare dialog med våra ägarkommuner. Genom att skapa förståelse för och insikt i vår verksamhet kan vi lättare uppfylla våra mål. Till sist vill jag rikta ett stort tack till mina medarbetare som tillsammans med vår aktiva styrelse har skapat en arbetsplats med hög trivsel och ett brinnande engagemang. Per Manhem VD, Käppalaförbundet Kr per Pe Andel i % av medel VA-taxa 5

6 Hög investeringstakt för Käppalaförbundet Tord Andersson, ekonomichef, är en av medlemmarna i Käppalaförbundets investeringsråd. År 1969, efter omfattande byggarbeten och tunnelsprängning, stod Käppalaverket färdigt, ett av de mest moderna reningsverken i sitt slag. Nästa stora byggprojekt kom under 1990-talet när verket både byggdes ut och byggdes om för att möta hårdare reningskrav och ökad belastning. Både mitten av 1960-talet och slutet av 1990-talet var investeringstoppar för Käppalaförbundet. Sedan den senaste om- och utbyggnaden har investeringsnivån varit låg, men nu är förbundet på väg in i en ny investeringstopp. Förutom att investeringarna genererar högre kapitaltjänstkostnader, såsom räntor på nya lån samt avskrivningar på nya anläggningsdelar som tas i bruk så brukar också drift- och underhållskostnader sjunka i takt med att gamla delar byts ut mot nya. Vi befinner oss i en reinvesteringscykel. Investeringarna med en avskrivningstid på femtio år behöver förnyas. Dit hör många anläggningsdelar och byggnader. Det är ungefär femton år sedan om- och utbyggnaden av verket, så vi behöver även reinvestera i mekanisk utrustning. Samtidigt ökar belastningen och reningskraven kommer troligen att skärpas i vårt kommande nya miljötillstånd, vilket kräver nyinvesteringar, förklarar Tord Andersson, ekonomichef på Käppalaförbundet. Långsiktigt perspektiv på investeringar Ett av Käppalaförbundets övergripande mål är att ha en stabil ekonomi, där långsiktighet och förutsägbarhet är ledord. Därför har förbundet ett strategiskt investeringsråd som arbetar proaktivt, för att undvika akuta investeringar och oförutsedda avgiftshöjningar. Investeringsrådets uppgift är bland annat att analysera tänkbara investeringar och lista vilka som är nödvändiga för att undvika haverier och kunna bedriva verksamheten utifrån de krav som finns idag och i den närmaste framtiden, samt vilka investeringar som effektiviserar verksamheten på längre sikt och som kan komma att bli nödvändiga. Utifrån dessa förutsättningar har rådet arbetat fram en långsiktig strategisk investeringsplan där tre olika framtidsscenarier på femton års sikt är listade: ett högt scenario med hög befolkningstillväxt och hårdare krav på rening, ett lågt scenario med låg tillväxt och krav som motsvarar dagens verksamhet samt ett troligt scenario där rådet utifrån sannolikhetsbedömningar försöker se vad troliga omvärldskrav medför för verket. 6

7 Investeringar kan ge intäkter Enligt investeringsrådet innebär det troliga Nettoinvesteringar och avskrivningar Inflationsjusterade värden scenariot en investeringsnivå på 1,8 miljarder kronor fram till I detta scenario utgår rådet ifrån att verket år 2030 har en belastning på personekvivalenter, hårda reningskrav på kväve och fosfor samt någon form av läkemedelsrening. Andra utgångspunkter är att det finns krav på att hygienisera slammet och att belastningen årligen ökar med cirka 1,5-2 procent. Men framtiden innebär inte bara ökade kostnader. År 2030 räknar rådet med att förbundet Diagrammet visar Käppalaförbundets nettoinvesteringar och avskrivningar, från 1958 fram till 2031, per år. Från 2017 utgörs dessa värden av prognoser. tar emot externt slam, producerar fjärrvärme via värmeväxlare med hjälp av renat avloppsvatten Prognostiserad kostnad per pe, Kr till minst bostäder och har en ökad biogasproduktion, vilket ökar förbundets intäkter. Man räknar också med att Österåker och Vaxholm har anslutits till Käppalaförbundet, så att fler delar på de fasta kostnaderna. Men det behöver inte bli så. I nuläget är det till exempel inte beslutat om Österåker och Vaxholm ska bli medlemmar i Käppalaförbundet, säger Tord Andersson. Förbundet drar nytta av investeringsrådets Diagrammet visar prognostiserad kostnad per personekvivalent mellan 2017 arbete på flera sätt, inte bara i den långsiktiga och 2031, baserat på de tre olika scenarier som investeringsrådet har räknat på. ekonomiska planeringen. Produktionsavdelningen använder sig till exempel av investeringsrådets plan för att få en överblick över alla planerade bundet inte har genomfört några omfattande investeringar under perioden, dels att fordonsgasförsäljningen ombyggnationer och upprustningar under de närmaste åren och har utifrån den tagit fram en underhållsplan har inneburit intäkter samt att räntenivån har varit låg. med hänsyn till de kommande investeringarna. Det har gjort att medlemskommunernas avgifter legat på Det gör att vi blir bättre förberedda på vilket arbete en stabil nivå. Om investeringarna går som investeringsrådet beräknar kommer dock avgiften att successivt som ligger framför oss och undviker att lägga utgifter på underhåll av anläggningar som snart ska ersättas, säger behöva höjas, från dagens 274 kronor per pe till 463 Tord Andersson. kronor per pe år Varför blir det investeringstoppar? Går det inte att Höjd avgift är att vänta investera jämnt över alla år? Investeringarna ska finansieras via den avgift som förbundet tar ut av medlemskommunerna för att rena deras rad belastning, att reningskraven förblir desamma och en En jämn investeringstakt kräver bland annat oföränd- avloppsvatten. Därför utgår rådet från kostnaden per obefintlig teknikutveckling. Så ser inte verkligheten ut. personekvivalent, pe, när de räknar på en investering. Det bästa vi kan göra är därför att arbeta proaktivt med Vissa investeringar kan till exempel höja eller sänka våra investeringar, avslutar Tord Andersson. driftkostnaden och beroende på när investeringen görs krävs ett antagande om antal pe som ska dela på Fem kategorier av investeringar: den framtida kostnaden Kapacitetshöjande investeringar (exempelvis ta emot mer avloppsvatten) för investeringen. Kvalitetshöjande investeringar (exempelvis mer rening högre reningskrav) Kostnaden per pe har Affärsrelaterade investeringar (ökar förbundets inkomster) varit sjunkande de Effektivitetshöjande investeringar (minskar förbundets kostnader) senaste tio åren. Anledningen är dels att Reinvesteringar (utbyte av maskiner, anläggningsdelar för att bibehålla funktion etcetera) för- 7

8 Anläggning för högflödesrening byggs En ny anläggning för högflödesrening byggs i Käppalaverket. Syftet är att kunna snabbrena en del av avloppsvattnet vid de tillfällen då flödet in till verket är högre än verket har kapacitet att ta emot. Sprängningsarbete genomfördes i befintlig anläggning under drift. 8

9 V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E Året i sammandrag Stabila driftförhållanden År 2016 var, ur drift- och processperspektiv, ett relativt lugnt år med stabila förhållanden och goda marginaler till utsläppsvillkoren. 51,0 miljoner kubikmeter (61,0 miljoner kubikmeter år 2015) avloppsvatten renades. Grovrenat avloppsvatten bräddades vid tre tillfällen. Den ena bräddningen var planerad och genomfördes i samband med ett underhållsarbete, den andra utfördes på grund av höga flöden in till verket och den tredje skedde i samband med en processtörning. Sammanlagt bräddades kubikmeter vilket utgör 0,3 procent av den totala mängden inkommande avloppsvatten. Käppalaförbundet fortsatte att vara en nettoleverantör av energi. Under 2016 producerade förbundet 7 GWh mer energi än vad som konsumerades (7 GWh år 2015). Fokus på koldioxidfotavtryck En viktig parameter som förbundet avser att fokusera på i framtiden är det samlade koldioxidfotavtrycket. Nyckeltalet mäts i koldioxidekvivalenter (CO 2e ) och speglar förbundets avtryck av de viktigaste växthusgaserna; koldioxid, lustgas och metan. Det samlade nettoresultatet för 2016 blev ton CO 2e ( CO 2e år 2015). Den största enskilda delen av koldioxidfotavtrycket utgjordes av elförbrukningen. Se diagram nedan. Nytt tillstånd söks för verksamheten Käppalaförbundet lämnade år 2015 in en ny tillståndsansökan till Länsstyrelsen. Den gäller en utökning av Käppalaförbundets koldioxidfotavtryck 2015 och nuvarande tillstånd från personekvivalenter (pe) till pe. Tillståndsansökan innefattar även en ökad biogasproduktion från dagens 6 till 10 miljoner Nm 3 per år och möjligheten att med hjälp av värmepumpar kunna öka leveransen av värme till Lidingös fjärrvärmenät. I oktober 2015 fick förbundet svar från Länsstyrelsen med ett föreläggande om ett antal kompletteringar. Kompletteringarna skickades in i februari I slutet av oktober begärde Miljöprövningsdelegationen på Länsstyrelsen att få ytterligare två kompletteringar, vilka lämnades in i slutet av januari Ny anmälan om slamlager Under 2016 producerades cirka ton avvattnat slam på Käppalaverket (cirka ton år 2015). Under året spreds 83 procent (60 procent år 2015) slam som producerats på Käppalaverket på åkermark. Resterande andel användes till jordtillverkning. Förbundet har direktavtal med fyra lantbrukare som tillsammans tog emot ton slam, vilket utgör cirka 10 procent av årsproduktionen. Innan slam sprids på åkermark måste det mellanlagras i minst sex månader för att hygieniseras. I nuläget hanteras lagringen av anlitade entreprenörer och lantbrukare. Käppalaförbundet vill uppföra egna slamlager för att självständigt få kontroll över hela produktions- och distributionskedjan. Käppalaförbundet ansökte år 2012 om tillstånd att få uppföra ett slamlager i Upplands-Bro. Ansökan beviljades av Länsstyrelsen, men beslutet överklagades av både närboende och Upplands-Bro kommun. Frågan skickades då vidare till Mark- och miljödomstolen för beslut, men innan domen hann komma drog förbundet tillbaka sin ansökan. Behovet av ett slamlager kvarstår dock. Efter att ha tagit till sig av de synpunkter som framkom i den tidigare processen lämnade förbundet in en ny anmälan till Bygg- och miljönämnden i Upplands-Bro i slutet av år I den har ändringar skett bland annat vad gäller det planerade lagrets lokalisering, utformning och storlek. Denna anmälan kompletterades under I slutet av året fattade Bygg- och miljönämnden ett för Käppalaförbundet positivt beslut i frågan, men beslutet överklagades på grund av jäv. Nytt beslut, även det positivt för förbundet, fattades i början av

10 Ett projektintensivt år Käppalaförbundet är inne i en intensiv investeringsperiod. Flera stora projekt var under året i genomförandefas och ytterligare några projekterades. Detta har ställt stora krav på samordning mellan produktions- och projektavdelningarna och på samarbetet mellan förbundet och anlitade entreprenörer. Nedan beskrivs läget i de största pågående projekten. Anslutning av Österåker och Vaxholm Ett stort projekt pågår som har som syfte att ansluta Österåker och Vaxholm till Käppalaförbundet och rena dessa kommuners avloppsvatten i Käppalaverket. Överföring av avloppsvattnet är tänkt att ske via sjöledningar till Svinninge och vidare i en bergtunnel som ansluter till Käppalaförbundets befintliga avloppstunnel i Karby. Tidplanen har reviderats och avloppsvatten från Österåker och Vaxholm kan tidigast komma att renas på Käppalaverket år Under året pågick Fas 1 i projektet. Förundersökningar genomfördes och en systemhandling som beskriver teknisk funktion och geografisk placering av anläggningarna samt kostnadskalkyl för projektet arbetades fram. Projektet arbetade också med att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning och en tillståndsansökan som är tänkt att skickas in till Mark- och miljödomstolen i början av Samråd hölls med såväl myndigheter som allmänhet och andra berörda. Arbete pågick även med att förbereda för medlemskap för Österåker och Vaxholm i Käppalaförbundet. Ny rötkammare och anläggning för högflödesrening En ny rötkammare byggs för att säkerställa en fortsatt stabil drift och process när det gäller slambehandling och fordonsgasproduktion. Den nya anläggningen för högflödesrening byggs med syfte att kunna snabbrena avloppsvatten vid de tillfällen då flödet in till verket är högre än verket har kapacitet att ta emot. Anläggningarna beräknas vara klara vid halvårsskiftet I januari invigde förbundets styrelseordförande bygget av rötkammaren och högflödesreningen. Den första sprängsalvan avfyrades i februari. Omfattande sprängningsarbeten och borttransport av bergmassor pågick sedan hela året parallellt med mark- och byggarbeten. Projektering med fokus på CE-märkning pågick och ett antal upphandlingar genomfördes. Närboende och närliggande verksamheter informerades via möten, utskick och webbinformation. Renovering av Antuna pumpstation I Antuna pumpstation i Upplands Väsby lyfts avloppsvattnet från bergtunneln cirka 20 meter för att därefter rinna vidare med självfall till Edsberg. Under året påbörjades en renovering av pumpstationen med syfte att modernisera hela anläggningen. Bland annat ska fasaden rustas upp, all mekanisk utrustning bytas ut och luftreningsanläggningen uppgraderas och effektiviseras. Projektet är beräknat att pågå till halvårsskiftet Under hösten genomfördes både ovanjordssprängningar och sprängningar under mark. Parallellt med detta pågick detaljprojektering. Renovering av Långängsstrand I Långängsstrand i Danderyd leds avloppsvattnet via en dykartunnel under Lilla Värtan till Spisen på Lidingö. En omfattande renovering av anläggningen påbörjades hösten 2015, pågick under hela 2016 och beräknas vara slutförd sommaren Renoveringsarbetet är uppdelat i två etapper där den första syftar till att säkerställa funktionerna med bräddning, avstängningsluckor och spolning av tunneln samt att åtgärda tätskikt. Projektet är komplext på grund av att anläggningen renoveras under drift. Under 2016 identifierades att man behöver genomföra större betongåtgärder än planerat. Uppgradering av styrsystem Käppalaverkets befintliga styrsystem, som styr och reglerar alla maskiner och processer, närmar sig slutet av sin livslängd. Under 2016 inleddes därför ett projekt för att uppgradera systemet och därmed säkerställa driften av anläggningen för de kommande åren. Uppgraderingen är uppdelad i etapper och projektet beräknas vara slutfört under Under 2016 och i januari 2017 genomfördes den första etappen i projektet vilket innebar att tre av tolv äldre systemdelar moderniserades till den senaste tekniken. Övriga delar kommer att uppgraderas i kommande etapper. Parallellt med den första etappen arbetades en ny standard för styrsystemet fram. Standarden är en del i att säkerställa en enhetlig funktion på verket och kommer att underlätta vid kravställning av framtida uppgraderingar och utbyggnader av styrsystemet. 3-årig informationskampanj avslutad Käppalaförbundets 3-åriga informationskampanj med tema miljöfarliga ämnen i avloppet avslutades under hösten i form av en delkampanj som sammanfattade de fyra teman som tagits upp i tidigare delkampanjer; målarfärg, damm, städning och kläder. Resultaten från de effektmätningar som genomförts av delkampanjerna visar att en stor andel av de som har uppmärksammat kampanjerna har fått ett positivt intryck av förbundet, att de lämnar positiva omdömen 10

11 Anläggningen i Långängsstrand renoveras En omfattande renovering pågår av förbundets anläggning i Långängsstrand i Danderyd. Bland annat säkerställs funktionerna med bräddning, avstängningsluckor och spolning av tunneln och tätskiktet åtgärdas. 11

12 Antuna pumpstation renoveras Antuna pumpstation i Upplands Väsby genomgår en helrenovering. Bland annat ska fasaden rustas upp, all mekanisk utrustning bytas ut och luftreningsanläggningen uppgraderas och effektiviseras. 12

13 om kampanjerna och har uppfattat budskapen. Av de som har sett någon informationskampanj under 3-årsperioden anger 14 procent att de sökt mer information, 52 procent att de fått ökad kunskap om vad som är OK och inte OK att spola ner i avloppet och 35 procent att de har ändrat sitt beteende när det gäller vad de spolar ner i avloppet. Inga studiebesök genomfördes under året av säkerhetsskäl på grund av de pågående sprängningsarbetena. Avsikten är att återuppta studiebesöksverksamheten hösten Förändringar i organisationen En utvärdering genomfördes av den verksamhet som sedan 2006 bedrivits gemensamt av Käppalaförbundet och Norrvatten. Över 90 procent av de mål och aktiviteter som bestämdes när samarbetet startade har genomförts. Mycket av samarbetet kommer att fortsätta men under andra former än tidigare och med specificerade samverkansavtal som grund. Under året beslutades att förbunden inte längre ska dela chefstjänster. Projekt- och utvecklingsavdelningen organiserades om till en renodlad projektavdelning och fick en ny avdelningschef. Utvecklingsfrågorna drivs fortsättningsvis av ett utvecklingsråd. Några mindre organisationsförändringar genomfördes inom produktionsavdelningen och både projektavdelningen och produktionsavdelningen förstärktes för att kunna möta upp mot de krav som ställs i samband med de pågående och kommande stora investeringsprojekten. Forskning och utveckling för att ligga i framkant Käppalaförbundet är en betydelsefull aktör i VA- Sveriges forskningssamhälle och deltar i eller driver ett stort antal forsknings- och utvecklingsprojekt. Under 2016 drevs över 20 utvecklings- och forskningsprojekt av olika storlek och omfattning i förbundets regi. Under 2016 slutfördes ett av förbundet initierat och av branschen uppmärksammat forskningsprojekt SIMFRAM ( Simulering av framtida utsläppskrav ). Projektet leddes av IVL Svenska Miljöinstitutet och utredde hur framtida skärpta reningskrav inverkar på olika miljöfrågor. Med dynamiska datormodeller simulerades Käppalaverket, Henriksdals reningsverk i Stockholm och Kungsängsverket i Västerås med olika reningskrav. Studien visade att skärpta reningskrav kan ha en negativ inverkan på andra miljömål än övergödning, till exempel koldioxidutsläpp, försurning och konsumtion av fossila medel. Resultaten presenterades under 2016 för olika myndigheter och andra intressenter i branschen. En fortsättning av projektet påbörjas under 2017 för att utreda en rad viktiga kvarstående punkter. Ett annat stort forskningsprojekt där Käppalaförbundet deltar är det treåriga HÅVA-projektet ( Hållbarhetsanalys av värmeåtervinning ur avloppsvatten ) som utreder värmeåtervinning från avloppsvattnet. Under senare år har intresset för denna teknik ökat och förbundet anser det nödvändigt att utreda effekten på reningsverket och hur detta bäst kan göras ur ett livscykelperspektiv, så kallad LCA-analys, sett ur ett samhällsperspektiv. Många olika faktorer inverkar, både tekniska, termodynamiska och politiska, varför ett helhetsgrepp är nödvändigt för att kunna vägleda förbundets ägare kring vad som är bäst ur miljö- och kostnadssynpunkt. Även i detta projekt kommer dynamiska datormodeller att användas. Projektet finansieras av Formas, Käppalaförbundet, Sweden Water Research och Tekniska Verken. Projektledare är Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och akademisk part Lunds Universitet. Utöver VA-branschen deltar också ett mycket stort antal intressenter från fastighetsbranschen som vill få vägledning i frågorna. Under 2016 slutfördes projekt DANENA ( Dynamiskt analysverktyg med fokus på energieffektivisering av avloppsreningsverk ) som finansierades av Svenskt Vatten Utveckling, Formas och Käppalaförbundet. Projektpartners var Uppsala Universitet, Lunds Universitet och Svenska Miljöinstitutet. Genom att använda detaljerade dynamiska modeller och kombinera resultat från årslånga simuleringar av Käppalaverket med livscykelanalys har olika driftstrategier tagits fram utifrån en bred uppsättning hållbarhetskriterier. Målet var att maximera resursutvinning och energieffektivitet samtidigt som vattenkvaliteten bibehålls och driftkostnaderna kontrolleras. Projektet har mynnat ut i ett stort antal akademiska rapporter och konferensbidrag. Ett utvecklingsprojekt av mer praktisk karaktär pågick under hela 2016 och kommer fortgå under två år i en av Käppalaverkets reningslinjer. En så kallad hydrocyklon har installerats för att optimera det biologiska reningssteget. Tekniken är mycket kostnadseffektiv och är ett huvudspår för Käppalaförbundet för att anpassa driften av anläggningen till de förmodade framtida skärpta reningskraven på ett resurseffektivt sätt. I förlängningen kan tekniken leda Käppalaverket mot att bli koldioxidneutralt och öka nettoleveransen av energi. Metoden har fått stor uppmärksamhet i branschen och resultat kommer presenteras under kommande år på internationella konferenser. 13

14 En tredje rötkammare byggs En tredje rötkammare byggs vid Käppalaverket för att säkerställa en fortsatt stabil drift och process när det gäller slambehandling och fordonsgasproduktion. Sprängnings- och borrningsarbeten samt bortforsling av bergmassor pågick under hela

15 15

16 Så styrs verksamheten Käppalaförbundets verksamhetsstyrning baseras på den traditionella modellen där det strategiska arbetet utgör planeringsdelen och genomförandet ligger i den operativa delen. Det strategiska arbetet ägs och drivs av förbundets fullmäktige, styrelse och ledning i samverkan medan genomförandet sker i organisationen enligt befintliga processer och handlingsplaner som tas fram för att stödja de strategiska planerna. Den strategiska delen består av uppdrag, vision, övergripande mål samt strategier och påverkas ständigt av omvärldens utveckling, krav och förväntningar. Detta kan vara demografi, kunder och andra intressenter och speglas i bland annat konjunktur och legala krav. Käppalaförbundets uppdrag är att omhänderta och rena medlemskommunernas avloppsvatten. Under 2016 genomförde Käppalaförbundets styrelse i samverkan med förbundets ledningsgrupp en omvärldsanalys som låg till grund för arbetet med att ta fram en ny vision och nya övergripande mål. Strategier och handlingsplaner för att uppnå de övergripande målen och leda förbundet närmare visionen ha därefter tagits fram av ledningsgruppen. Ett antal nyckeltal har också definierats för uppföljning av övergripande mål, strategier och handlingsplaner. Nyckeltalen revideras årligen och följs upp och rapporteras till styrelsen kvartals- och årsvis. Den nya visionen Rent avloppsvatten och rena resurser ger en ideal bild av kvaliteten på inkommande och utgående avloppsvatten samtidigt som den förmedlar att reningsprocessen både nyttjar och producerar rena resurser. De nya övergripande målen, med tillhörande strategier, är: Minskad negativ miljöpåverkan Minska mängden tillskottsvatten Sänka koldioxidfotavtrycket Öka kunskap och påverka beteende hos målgrupperna i medlemskommunerna Stabil ekonomi Effektivisera projektportföljstyrning Utveckla en långsiktig finansieringsstrategi Effektivt resursutnyttjande Utveckla en hållbar återföring av växtnäringsämnen Öka energiutbytet från avloppsvatten Utveckla regionala samarbeten Driftsäker anläggning Hög anläggningstillgänglighet Säker och attraktiv arbetsplats Säkerheten först Behålla och attrahera kompetenta medarbetare Förbundet tar årligen fram en övergripande verksamhetsplan som är ett styrande dokument för verksamheten. Övergripande mål Strategier Aktiviteter och handlingsplaner Nyckeltal Kopplingen mellan mål, strategier, aktiviteter och handlingsplaner samt nyckeltal. 16

17 Käppalaförbundet ska omhänderta och rena medlemskommunernas avloppsvatten Rent avloppsvatten och rena resurser Minskad negativ miljöpåverkan Stabil ekonomi Effektivt resursutnyttjande Driftsäker anläggning Säker och attraktiv arbetsplats Respekt Engagemang Samarbete Käppalaförbundets strategiska plattform kan illustreras i form av ett Käppalahus där fundamentet består av förbundets värderingar: respekt, engagemang och samarbete. Certifieringar Käppalaförbundet följer tre externa standarder för miljö, laboratoriets analyssäkerhet och slamkvalitet. Käppalaförbundet är certifierat enligt miljöledningssystemet ISO Under 2016 genomfördes en omcertifiering, vilket sker vart tredje år. Förbundet uppgraderades i samband med den till den senaste ISO14001-standarden: ISO 14001:2015. Den sätter större fokus på livscykelperspektiv vid både inköp och identifiering av verksamhetens miljöaspekter, något som förbundet har arbetat med under flera år men nu höjt ribban för och förtydligat sina interna processer kring. Den externa revisorn bedömde att Käppalaförbundet har ett väl fungerande miljöledningssystem. Förbundets laboratorium är fortsatt ackrediterat enligt ISO Käppalaförbundets slamproduktion är certifierad enligt Svenskt Vattens certifieringssystem Revaq. Extern revision genomfördes vilket resulterade i fortsatt certifiering. Internrevisioner genomfördes av samtliga certifieringsstandarder med gott resultat. Internrevision för ISO genomfördes i samarbete med Roslagsvatten. Miljötillsyn Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för Käppalaförbundets verksamhet och övervakar att förbundet följer tillståndsvillkoren och relevanta föreskrifter enligt miljöbalken. Länsstyrelsen har hittills inte haft några allvarliga anmärkningar på verksamheten. Villkoren i miljötillståndet har uppfyllts, i de flesta fall med god marginal. 17

18 Käppalaförbundets målarbete I september 2016 fattade förbundets styrelse beslut om den nya målmodell som beskrivs under rubriken Så styrs verksamheten. Måluppföljningen i årsredovisningen för 2016 görs därför i enlighet med tidigare målmodell som är uppdelad i basverksamhet och utvecklingsmål. Slutrapportering sker av utvecklingsmålen. Utvecklingsmålen ingår nu i den ordinarie verksamheten. Slutrapportering av utvecklingsmål Utvecklingsmål Målstatus 1. Utveckla framtida slamstrategier Käppalaförbundet satsar i första hand på att förbundets Revaq-certifierade slam ska spridas på åkermark. Slammet klarar i dagsläget alla krav som ställs men framtida skärpta kvalitetskrav, strängare gränsvärden och den pågående mediedebatten skulle kunna innebära problem i framtiden. Förbundet vill därför av strategiska skäl hitta alternativ till att sprida slam på åkermark. I september 2016 avslutades utvecklingsmålet Utveckla framtida slamstrategier och följande slamstrategi fastställdes: Käppalaförbundet ska sluta kretsloppet genom att sprida minst 75 procent av slammet på åkermark. Övriga 25 procent ska gå till alternativa användningar där fosfor och andra nyttigheter i slammet återförs i så hög grad som möjligt till kretsloppet. Käppalaförbundet kommer under 2017 och 2018 att utreda alternativa användningar genom att utföra en livscykelanalys och en livskostnadsanalys, det vill säga man tar reda på hur stor den totala miljöpåverkan och kostnaden är för olika alternativ. Naturvårdsverket gick år 2013 ut med en remiss angående en ny slamförordning. Förordningen har ännu inte antagits. I remissen finns exempelvis förslag på krav på hygienisering och striktare gränsvärden för metaller och organiska föreningar. Käppalaförbundet avvaktar med att fatta långsiktiga beslut kring framtida slamhantering tills förordningen har antagits. 2. Minska andelen tillskottsvatten Käppalaverket är byggt för att ta emot och rena avloppsvatten procent av det inkommande vattnet är i dag oönskat dagoch dräneringsvatten, så kallat tillskottsvatten. Tillskottsvattnet orsakar kapacitetsproblem i verket och försämrar reningsprocessen. Förbundet vill därför, i samarbete med medlemskommunerna, intensifiera arbetet för att minska mängden tillskottsvatten. Efter att utvecklingsmålet Minska andelen tillskottsvatten slutrapporterats, beslutade styrelsen att uppdra till verksamheten att utifrån orsakerna till mängden tillskottsvatten beskriva och rapportera konsekvenserna av detta. Förslag till åtgärder för att på sikt kunna minska tillskottsvattenmängden ska därefter presenteras. En av tänkbara åtgärder som förbundets medlemskommuner redan arbetar med är lokalt omhändertagande av dagvatten, så kallat LOD. Förbundet har tagit fram en åtgärdsplan för att på sikt bygga in LOD på fastigheten där Käppalaverket ligger. 3. Utvinna värme från det renade avloppsvattnet Redan i dag används en liten del av värmen i det renade avloppsvattnet till fjärrvärmeproduktion och uppvärmning av bostäder i Gåshaga på Lidingö. Förbundet vill ta hand om den outnyttjade resurspotentialen, den spillvärme, som finns att tillgå i det utgående vattnet i större skala än vad som görs i dag. Huvudspåret i detta utvecklingsmål har varit att få till en maximal värmeutvinning tillsammans med värmedistributören Fortum Värme. Under 2016 har det gemensamma projektet övergått från tekniska utredningar till kommersiella diskussioner och finansieringslösningar. Förbundet har via ett examensarbete och tillsammans med Norrenergi undersökt möjligheten att utvinna värme från det orenade vattnet vid Danderyds sjukhus. Resultatet presenterades internt under hösten. Möjligheterna ser dock ut att vara små. 18

19 Uppföljning av basverksamhet Nedanstående nyckeltal har tagits fram för att löpande följa upp den dagliga verksamheten: Nyckeltal Enhet Mål 2016 Utfall 2016 Kommentar Kommuninvånarna och miljön Bräddad volym i förhållande till mottagen volym. BOD 7 -halter i utgående vatten. Fosforhalter i utgående vatten. Kvävehalter i utgående vatten. Anläggningstillgänglighet (T-värde). Polymerförbrukning. Kopparhalt i utgående slam. Kadmiumhalt i utgående slam. Energibalans Fordonsgasleverans. Andel slam till åkermark. % av inkommande mängd mg/l mg/l mg/l % g/kg TS mg/kg TS mg/kg TS kwh ut /kwh-in miljoner Nm 3 /år % 0 < 2 0,2 9 > 95 % < 12, ,78 4,1 >75 % 0,3 < 2 0,2 8,8 96,9 12, , ,2 83 Under året har en anläggning för högflödesrening börjat byggas. Villkorsgräns: 8 mg/l. Villkorsgräns: 0,3 mg/l. Villkorsgräns: 10 mg/l. Kommer att åtgärdas genom bättre utrötning när tredje rötkammaren tas i drift. Målet bör utvärderas utifrån bakgrundsbelastning. Inga punktkällor har hittats. Nyckeltalet började mätas Utfallsvärdet ligger till grund för 2017 års målvärde. Verksamhet Nettokostnad per omhändertagen volym avloppsvatten. Nettokostnad/pe. Kr/m 3 Kr/pe < 3, , Utveckling Utvecklingskostnader i förhållande till omsättningen. % 1,5 % 1,4 Ekonomi Avvikelse budget och utfall. Självfinansieringsgrad. Soliditet % av omsättning Skillnad investeringar/ avskrivningar, % % < ,3 Högre faktiska investeringsutgifter än beräknat. Personal/medarbetare Frisknärvaro. Olyckor med sjukfrånvaro. Genomförda utvecklingssamtal. Inrapporterade förbättringsförslag. % av total tid Antal % Antal/år > 97, >50 97, Utfallet ligger inom +/- 5 % av målet Utfallet ligger inom +/- 10 % av målet Utfallet ligger över 10 % av målet 19

20 20 Styrsystemet uppgraderas Styrsystemet som styr och reglerar alla maskiner och processer i Käppalaverket håller på att uppgraderas. En ny standard för styrsystemet, som säkerställer en enhetlig funktion på verket, arbetas samtidigt fram.

21 F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E Ägarförhållanden och organisation Käppalaförbundet är ett kommunalförbund vars medlemskommuner är Danderyd, Lidingö, Nacka, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, och Värmdö. Ledamöter och ersättare i styrelsen och övriga förbundsorgan redovisas här nedan. Efter de allmänna val som hölls i september 2014 valdes ett nytt förbundsfullmäktige som hade sitt första sammanträde Där utsågs en ny styrelse som tillträdde den 1 januari I nedanstående sammanställning redovisas uppgifter som avser förhållandena under FÖRBUNDSORGAN 2016 Förbundsorgan Ledamöter Ersättare Sammanträden 2016 Förbundsfullmäktige 35 st 35 st 2 st Styrelse 11 st 11 st 4 st AU (arbetsutskott) 3 st 4 st Valberedning 3 st 3 st 1 st Revisorer 3 st 3 st 4 st STYRELSE Ordförande Anna Rheyneuclaudes Kihlman, M, Lidingö* Vice ordförande Catharina Andersson, S, Upplands-Bro* Ledamöter Ersättare Torsten Sjögren, M, Danderyd Kjell Rosén, MP, Danderyd Ronnie Lundin, S, Sigtuna Ulf Weidling, C, Lidingö Anders Ekegren, L, Solna* Gunnar Balfe, C, Sigtuna Torsten Björnsson, M, Täby Robin Sjöberg, S, Sollentuna Tomas Franzén, M, Sollentuna Per-Erik Kanström, M, Upplands Väsby (t o m ) Ali Kashefi, S, Upplands Väsby Jan-Erik Ek, M, Upplands Väsby (fr o m ) Kenneth Bylund, S, Vallentuna Hans Ahlgren, L, Täby Ulf Falkenberg, L, Värmdö Fredrik Kjos, M, Upplands-Bro Eva Närvä-Eickenrodt, M, Nacka Leif Bergmark, M, Solna Bengt-Åke Grip, M, Vallentuna Annika Andersson Ribbing, S, Värmdö (t o m ) Anna-Lena Östman, S, Värmdö (fr o m ) * Ingår i arbetsutskottet (AU) Helena Westerling, S, Nacka Valberedning Benkt Kullgard, M, Sollentuna (Ordförande) Sven Fjelkestam, L, Täby Jan Jogell, S, Sundbyberg Ersättare Lars Rådén, M, Solna Jonas Uebel, L, Danderyd Thore Nyman, S, Sigtuna REVISORER Revisorer Revisorsersättare Bo Klasmark M, Täby Kent Hjalmarsson (fr o m ) Mikael Zuhr, L, Täby Christer Liss, L, Solna Björn Lundin, S, Upplands Väsby Herman Brundin, S, Täby Sakkunnig revisor Carin Hultgren, PwC LEDNING Per Manhem, VD 21

22 Käppalaförbundets styrelse 2016 Övre raden från vänster: Ronnie Lundin, Kenneth Bylund, Ali Kashefi, Bengt-Åke Grip, Fredrik Kjos, Ulf Weidling, Torsten Björnsson, Anna-Lena Östman, Kjell Rosén, Anders Ekegren och Per Manhem (VD). Undre raden från vänster: Ulf Falkenberg, Leif Bergmark, Anna Rheyneuclaudes Kihlman, Torsten Sjögren, Catharina Andersson och Tomas Franzén. Saknas: Eva Närvä-Eickenrodt, Gunnar Balfe, Robin Sjöberg, Jan-Erik Ek, Hans Ahlgren och Helena Westerling. Viktiga händelser under året samt måluppfyllelse År 2016 renade Käppalaförbundet 51,0 (61,0) miljoner kubikmeter avloppsvatten. Grovrenat avloppsvatten bräddades vid tre tillfällen. Sammanlagt bräddades kubikmeter vilket motsvarar 0,3 procent av den totala mängden inkommande avloppsvatten. Driften var stabil och förbundet höll sig, trots bräddningarna, väl inom de tillståndsvärden för utsläpp som gäller för verksamheten. Året präglades av att Käppalaförbundet är inne i en intensiv investeringsperiod. Flera stora projekt var i genomförandefas, byggandet av en tredje rötkammare och en anläggning för högflödesrening samt renovering av två anläggningar utmed tunnelsträckningen. Samtidigt pågick arbete med projektet som har som syfte att ansluta Österåker och Vaxholm till Käppalaförbundet. Den ansökan om nytt tillstånd för verksamheten som förbundet lämnade in till Länsstyrelsen år 2015 kompletterades under året och ytterligare kompletteringar lämnades in i början av I årsredovisningens verksamhetsberättelse redovisas viktigare händelser under året samt förbundets målarbete och måluppfyllelse mer detaljerat. Resultat och finansiell ställning Årets resultat uppgår till 5,1 Mkr (18,9 Mkr). Budget var 13,3 Mkr. Huvudorsaken till underskottet gentemot budget beror på att en nedskrivning av renshanteringsanläggningen genomförts med 6,4 Mkr och att en investeringsfondering genomförts med 20 Mkr. Utan dessa jämförelsestörande poster skulle resultatet ha uppgått till 31,5 Mkr. Nedskrivningen av renshanteringsanläggningen motiveras av att en ny anläggning installeras under som kommer att ge en effektivare drift med lägre driftskostnader. Den nuvarande renshanteringen avvecklas i takt med utbytet och kvarvarande bokfört värde skrevs därför ned vid årsskiftet. Den avsättning för investeringar på sammanlagt 20 Mkr som gjorts avser dels ett pilotförsök i en av verkets reningslinjer, dels en investering för att möjliggöra kommunikation i berganläggningen. Pilotförsöket, som påbörjades under 2016 och som ska vara färdigt för utvärdering under 2017, innebär att en av elva reningslinjer byggs om för att kunna utvärderas i full skala av planerad framtida reningskonfiguration. Förutsatt att förbundet får skärpta reningskrav i det nya tillstånd 22

23 som förbundet ansökt om och att pilotförsöket slår väl ut kommer på sikt hela avloppsreningsverket att kunna byggas om på samma sätt. Pilotförsöksinvesteringen har uppskattats uppgå till cirka 15 Mkr och kommer att skrivas av relativt snabbt. Ytterligare 5 Mkr har fonderats avseende en investering i kommunikationsprojektet i Käppalaberget där ett telefonnät och ett Wi Fi-nät byggs upp. Nuvarande telefonilösning är föråldrad och kan inte längre underhållas. Med det nya systemet kan vanliga mobiltelefoner användas i bergutrymmena och ett modernt positioneringssystem användas vilket ökar personsäkerheten avsevärt. Fondering av kommande investeringar i syfte att jämna ut avgiftsuttaget är tillåtet enligt VA-redovisningen förutsatt att investeringarna tas i drift inom kort tid. Upplösning av fonden sker sedan i samma takt som anläggningarna avskrivs. Det höga initiala resultatet gentemot budget beror främst på följande orsaker: a) Högre intäkter främst genom ökad produktion av fordonsgas (3,4 Mkr) b) Lägre finansiella kostnader på grund av lågt ränteläge och mindre skuldvolym (4,8 Mkr) c) Lägre kostnader för främmande tjänster (7,1 Mkr) d) Lägre personalkostnader på grund av ej besatta vakanser (1 Mkr) e) Lägre elförbrukning och lägre elpris än budgeterat (2,1 Mkr) f) Lägre kemikaliekostnad på grund av låga flöden (0,7 kr) Avskrivningarna stiger i takt med att nya anläggningar tas i bruk då Käppalaförbundet just nu befinner sig i en intensiv investeringsfas. Kapitalkostnaderna kommer således att stiga under de kommande åren trots låga räntelägen och goda villkor på kreditmarknaden. Det genererade överskottet kommer att behövas för att balansera framtida kostnadsökningar beroende på tillväxt och nyinvesteringar. Kostnaden per personekvivalent förväntas dock inte påverkas i lika hög grad av detta eftersom fler delar på de kostnader som tillkommer när kapacitetsinvesteringar genomförs. I nedanstående tabeller och diagram kommenteras vissa kostnadsposter mer ingående. Personal- och pensionskostnader Antalet tillsvidareanställda vid årets slut var 56 (52) personer. Medelantalet anställda under 2016 var 63 st (57 st). Sju nya medarbetare har anställts och tre personer har slutat sin anställning under 2016, vilket är en ovanligt hög personalomsättning jämfört med tidigare år. Två av nyanställningarna beror dock på att Käppalaförbundet och Norrvatten under året beslutat att inte längre dela chefstjänster, vilket medfört att personal flyttat sin anställning till Käppalaförbundet, varvid två främmande tjänster blivit två heltidsanställningar. En viss omstrukturering har genomförts inom produktionsavdelningen och projektavdelningen vilket medfört engångskostnader under Vakanser finns fortfarande inom några avdelningar. Under året har några ersättningsrekryteringar också genomförts. Förändringarna medför att organisationen nu är bättre tkr Personalkostnader Löner i relation till främmande tjänster tkr Löner i relation till köpta tjänster Pensionskostnader Lönekostnader, traktamenten Övriga Pensionskostnader personalkostnader Övriga Lönekostnader, personalkostnader traktamenten Löner och ersättningar Främmande tjänster 23

24 anpassad till de krav som investeringsverksamheten kommer att ställa på förbundet under de närmaste åren. Samtidigt som den egna personalen ökar minskar kostnaderna för inhyrd personal, entreprenörer och konsultinsatser. Personalkostnaderna har ökat med nästan 2,1 Mkr mellan 2015 och 2016 medan kostnaderna för främmande tjänster minskat med 2,7 Mkr under samma period. En annan konsekvens av personalförändringarna är att medarbetarstaben föryngras och att köns- och utbildningsstrukturen förändras. I dag är 38 procent av personalen kvinnor. Under den närmaste femårsperioden kommer en stor andel av personalen, främst män, att gå i pension vilket kommer att leda till ett ökat rekryteringsbehov. I nedanstående diagram redovisas ålders- och könsstruktur vid 2017 års ingång. 62 procent är män och 38 procent kvinnor. Genomsnittsåldern var 45 år. Även utbildningsnivån förändras kontinuerligt. I diagrammet nedan redovisas denna för organisationen vid 2017 års början. Trenden är, och har varit, tydlig mot mer och mer välutbildade medarbetare. I dag är över hälften akademiker och två tredjedelar har eftergymnasial utbildning. Sjukfrånvaron ligger på en stabilt låg nivå, 2,55 procent (2,89 procent). 33 procent (31 procent) av sjukfrånvaron är klassificerad som långtidssjukfrånvaro för ett fåtal befattningshavare. Pensionsmedelförvaltning redovisas i separat not. Alla pensionsmedel återlånas i verksamheten. Kemikalier, slamomhändertagande och elenergi Mängden kemikalier som används i reningsprocessen har minskat efter att tekniken för att avvattna slam ändrades under Konsekvensen av teknikskiftet innebar ett mindre avvattnat slam och därför större slamvolymer och därmed sammanhängande kostnader. Elenergikostnaden sjönk jämfört med tidigare år, i huvudsak på grund av lägre förbrukning som i sin tur hör samman med den mindre mängden inkommande vatten. Käppalaförbundet säkrar elpriserna löpande för att utjämna fluktuationerna i pris vilket varit en lyckad strategi under året. Eldningsoljan håller på att fasas ut helt och hållet och ersätts med värmepumpar. Övriga kostnader I de övriga kostnaderna för driften ingår främst underhållskostnader som materialinköp och inköp av olika entreprenader som berör drift och underhåll av förbundets anläggningar. Dessa kostnader kopplas till livslängden på komponenter och säkras genom underhållsplanering och lämplig reinvesteringstakt. De lägre kostnaderna för främmande arbete har i viss mån kompenserats genom högre kostnader för egen personal. Totalt sett görs dock fortlöpande analyser av bästa kostnadseffektivitet på kort och lång sikt avseende inhyrd respektive egen arbetskraft. Kapitalkostnader Kapitalkostnaderna har generellt sett sjunkit de senaste fem åren trots att upplåningen varit i stort sett oförändrad. Räntekostnaderna har successivt sjunkit i och med att räntenivåerna blivit lägre och äldre bundna lån Åldersstruktur 2016 Utbildningshistorik antal Åldersstruktur Käppalaförbundet Män Kvinnor 24

25 ersatts med kortare löptider. Samtidigt har nyinvesteringarna som gjorts under de senaste åren medfört högre avskrivningar. Under året har ett enskilt lån på 400 Mkr förfallit till betalning och ersatts av två obligationslån som löper på fyra respektive fem år. Obligationerna har ställts ut på marknaden till förmånligare villkor för Käppalaförbundet än vid traditionell bankfinansiering. Det ger Käppalaförbundet en bredare bas i framtiden för olika finansieringslösningar vilket påverkar både finanskostnaden och tillgången till kapital positivt. De stora investeringar som just nu pågår skapar ett behov av nyupplåning. Under 2016 har förbundet ökat sin låneskuld med 114 Mkr (6,6 Mkr). Genom en aktiv portföljhantering och en fortsatt låg räntenivå har den momentana genomsnittsräntan vid årets slut kunnat sänkas till 0,74 procent. Samtidigt har det negativa marknadsvärdet på de utestående derivaten sänkts från -11,9 Mkr till -10,3 Mkr genom aktiva avslut under och en något mer kortsiktig räntesäkringsstrategi i enlighet med styrelsens årliga riskmandatsbeslut. Under 2016 investerades rekordhöga 186,6 Mkr (82,3 Mkr). Under året har en strategisk investeringsplan tagits fram med olika scenarier för framtiden. Investeringsnivån påverkas dels av reinvesteringsbehovet då många av anläggningarna som uppfördes på 1960-talet nu måste renoveras, dels av nyinvesteringsbehov som är kopplat till kapacitets- och kvalitetsökningar. Det i sin tur beror på befolkningsökning och de tillståndskrav som fastställs för verksamheten. I det mest troliga investeringsscenariot kommer över 800 Mkr att behöva investeras inom cirka fem år. tkr Volymberoende kostnader tkr Intäkter exklusive kommunavgifter Intäkter Elenergi Kemikalier Slamomhändertagande Elenergi Kemikalier Slamomhändertagande Eldningsolja, Eldningsolja, vatten vatten tkr Avskrivningar och räntenetto tkr Övriga Övriga kostnader för för drift Avskrivningar Räntenetto Avskrivningar Räntenetto Främmande Material och arbete förnödenheter övrigt Entreprenader Främmande Produktion/Underhåll arbete övrigt Entreprenader Material och förnödenheter Produktion/Underhåll 25

26 Intäkter Intäkterna är i stort sett oförändrade och den största andelen utgörs av volymen försåld fordonsgas. Under första kvartalet 2016 har också en del avloppsvatten från Järfälla kommun behandlats på grund av temporära renoveringsarbeten i kommunen redovisades en jämförelsestörande intäkt om 13 Mkr avseende återbetalning av elskatt för produktion av fordonsgas retroaktivt från Balanskravsresultat Årets balanskravsresultat uppgår till 5,1 Mkr (18,9 Mkr). Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser intjänade före 1998 är 8,5 procent (9,0 procent) vilket innebär att den ligger kvar på en nivå i linje med målsättningen för förbundet som är 7-10 procent. Anledningen till att soliditeten minskar trots ett positivt resultat är att såväl balansräkningens tillgångs- som skuldsida ökar mer än den relativa andelen eget kapital eftersom både tillgångar och lån ökar med den höga investeringstakten. Käppalaförbundet behöver ett stabilt eget kapital för att klara eventuella resultatförsämringar utan att ta till akuta sparåtgärder som kan drabba såväl reningskvalitet som det framtida avgiftsuttaget. Detta är speciellt viktigt eftersom det redan i dagsläget är känt att förbundet inte kan klara sina kommande kapitalkostnader utan att höja avgifterna de närmaste åren på grund av de stora investeringar som genomförs. Driftredovisning budgetutfall per avdelning Budgetföljsamheten är totalt sett god och mycket av avvikelserna hos enskilda avdelningar kan förklaras av förändringar av personalresurser mellan avdelningarna som genomförts under året utan att budgeten förändrats. Projektavdelningen uppvisar ett stort positivt resultat gentemot budget främst beroende på personalomstruktureringar som genomförts vilket skapat vakanser bland projektledarna under året. Trots detta har ändå avdelningen administrerat ett antal stora projekt under året med en rekordhög investeringsinsats. Produktionsavdelningens stora överskott beror främst på minskade volymberoende driftskostnader samt lägre kostnader för entreprenader. Investeringar Under 2016 har totalt 186,6 Mkr (82,3 Mkr) investerats i förbundets anläggningar. Investeringar för 23,1 Mkr (189,4 Mkr) har avslutats. Överskottet mellan beslutade budgeterade investeringar och avslutade investeringar uppgår till 558,3 Mkr som föreslås omfördelas till kommande verksamhetsår. Överskottet beror på att projekteringen för ett antal större projekt har tagit längre tid än förutsatt. I årsredovisningens tabelldel finns detaljerade uppgifter om investeringarna under DRIFTBUDGET (tkr) Budget Utfall Överskott Överskott Utfall Helår 2016 Helår 2016 Underskott Underskott % Helår 2015 Verksamhetsstöd ,7 % Kommunikation ,8 % Miljö och kvalitet ,7 % Uppströmsarbete ,5 % Resursutvinning ,9 % Projekt ,9 % Produktion ,1 % ,7 % PÅGÅENDE INVESTERINGAR (tkr) Ingående Anskaffningsvärde IB Investeringar i avloppsreningsverket Investeringar i yttre anläggningar Övriga investeringar Årets nettoinvesteringar Summa Pågående arbeten Årets Aktiveringar Ackumulerat anskaffningsvärde UB

27 Mål för god ekonomisk hushållning Förbundsfullmäktige har angett ett antal finansiella mål för god ekonomisk hushållning i enlighet med kommunallagens direktiv. Enligt kommunallagen ska också verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning fastställas. I de mål som kommenteras i verksamhetsberättelsen ingår mer eller mindre tydliga mål för god ekonomisk hushållning. Under rubriken Käppalaförbundets målarbete i verksamhetsberättelsen redovisas också de mer specifika finansiella målen. Övrigt För mer information avseende räkenskaper och verksamhetsutfall hänvisas till bifogade resultat- och balansräkningar, finansieringsanalys och noter. Styrelsens förslag till resultatdisposition Styrelsen föreslår att förbundsfullmäktige beslutar att fastställa årets resultaträkning och balansräkning, att överföra oförbrukade investeringsmedel uppgående till 558,3 miljoner kr till 2017 års investeringar samt att i övrigt godkänna årsredovisningen för verksamhetsåret 2016 Lidingö Käppalaförbundets styrelse 27

28 Projekt pågår med syfte att ansluta Österåker och Vaxholm Avloppsvatten från Österåker och Vaxholm kan komma att renas i Käppalaverket. Tanken är att överföra avloppsvattnet från Margretelunds och Blynäs avloppsreningsverk via sjöledningar och bergtunnel som ansluter till Käppalaförbundets befintliga avloppstunnel. Vallentuna Österåker Karby Margretelund Täby Vaxholm Blynäs 28 Lidingö Käppalaverket

29 Resultaträkning (tkr) Not VERKSAMHETENS INTÄKTER Årsavgifter Övriga verksamhetsintäkter Fondering för framtida investeringar Summa verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER Driftskostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Varav nedskrivningar och förlust vid avyttring Summa verksamhetskostnader VERKSAMHETENS NETTORESULTAT FINANSIELLA POSTER Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa finansiella poster ÅRETS RESULTAT Balanskravsresultat Från föregående år 0 0 Årets resultat Justeringar 0 0 Utgående balanskravsresultat NYCKELTAL Nettoresultat i förhållande till omsättning 15 6,9 % 16,5 % Avskrivningar i % av totala kostnader 15 30,9 % 26,7 % Finansnetto i % av totala kostnader 15 4,7 % 9,5 % Antal årsanställda

30 Balansräkning (tkr) TILLGÅNGAR Not Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Anläggningsutrustning och inventarier Tunnlar, ledningar och byggnader Projekt Käppala Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kemikalieförråd Kundfordringar Osäkra kundfordringar 0 0 Övriga kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital därav årets resultat Avsättningar Avsättning för pensioner Avsättning för löneskatt på pensioner Summa avsättningar Långfristiga skulder Anläggningslån Checkräkningskredit Investeringsfondering Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Kortfristig del av långfristiga lån Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser intjänade före Löneskatt på pensionsförpliktelser Summa ansvarsförbindelser NYCKELTAL Soliditet % 15 9,3 % 9,9 % Soliditet inklusive ansvarsförbindelse 15 8,5 % 9,0 % Lånefinansiering % 15 88,0 % 87,2 % 30

31 Finansieringsanalys (tkr) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för övriga likviditetspåverkande poster* Sålda anläggningar 0 0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning kortfristiga skulder Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utbetalad utdelning Amortering av skuld/+ upplåning Medel från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut *Övriga likviditetspåverkande poster Förändring av pensionsavsättningen Summa Självfinansieringsgrad Avskrivningar/Nettoinvesteringar 37 % 73 % Självfinansieringsgrad rullande 10 år 85 % 101 % 31

32 Noter till resultat- och balansräkning Allmänna redovisningsprinciper Belopp anges i tkr om inte annat anges. Belopp inom parentes avser föregående års värden. Årsredovisningen är huvudsakligen uppställd enligt den kommunala redovisningslagen, KRL, och anpassad till den praxis som bland annat kommer till uttryck i rekommendationer och uttalanden från Rådet för kommunal redovisning. Uppställningsformer Uppställning och postindelning av resultaträkningen avviker mot KRL eftersom verksamheten i Käppalaförbundet inte är skattefinansierad. Använd uppställningsform bedöms ge en mer rättvisande bild av den i huvudsak avgiftsfinansierade verksamheten. Värderingsprinciper med mera Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Kemikalieförråd Förrådet har värderats till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Vid bestämmande av anskaffningsvärdet har först in/först ut-principen tillämpats. Förrådet upptas till sitt inventerade värde beräknat efter anskaffningssvärdet med avdrag till bedömt verkligt värde. Periodisering av anslutningsavgifter Käppalaförbundet tillämpar de vägledande principer för redovisning inom VA-branschen som tagits fram under 2007 av branschorganisationen Svenskt Vatten. Det innebär att de anslutningsavgifter (20,2 Mkr) som under tidigare år erhållits från Nacka och Värmdö kommuner periodiserats enligt följande: 10 Mkr har direkt intäktsförts eftersom de avser att täcka redan nedlagda eller avskrivna kostnader i Käppalaförbundets anläggningar. Resterande 10,2 Mkr kommer att intäktsföras under i lika stora delar per helår då de avser att täcka avskrivningar och övriga särkostnader för anslutningen av dessa kommuner under de aktuella åren. Fondering för framtida investeringar Investeringsmedel kan fonderas i syfte att jämna ut resultatskillnader förutsatt att investeringarna tas i bruk inom cirka tre år och att fonden upplöses i takt med investeringarnas avskrivning. Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. 32 Lånekostnader Förbundet tillämpar huvudmetoden vid redovisning av lånekostnader. Kreditkostnader aktiveras således inte i anskaffningsvärdet på anläggningstillgångarna. Säkringsredovisning Käppalaförbundet redovisar månadsvis låneportföljens anpassning till det riskmandat förbundets fullmäktige och styrelse anvisat i förbundets finanspolicy med en årlig strategi för finanshanteringen. I not 4 redovisas ett sammandrag av dessa värden per den sista december. Även förbundets elhandel innefattas i denna säkringsredovisning. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk livslängd. Avskrivningen påbörjas från den månad då den tas i bruk under verksamhetsåret. Avskrivningstiden bedöms utifrån branschrekommendationer och delas upp på ingående komponenter. Anläggningsutrustning och inventarier skrivs av under 3, 5, 10, 15 respektive 20 år. Tunnlar, huvudledningar och byggnader skrivs av under år. Immateriella anläggningar skrivs av på 5 år. Käppala 2001 skrivs av under 10, 20, 35 respektive 50 år med tillämpning av real annuitetsmetod vilket medför stigande planenliga avskrivningar under tillgångens livslängd. Principen avviker från god redovisningssed som förespråkar en linjär avskrivning men är fram t o m 2016 motiverad utifrån ett successivt brukande av investeringen. Från 2017 bedöms dock tillgången vara fullt utnyttjad kapacitetsmässigt och kommer därför från 2017 att börja skrivas av linjärt utifrån då bokförda restvärden reducerade med investeringsbidrag. Avskrivningarna baseras då på bedömd kvarvarande avskrivningstid. En investering uppkommer om utgiften för anskaffandet överstiger kr och nyttjandeperioden bedöms överstiga tre år. Inga avsättningar för återställande av investeringar har bedömts nödvändiga att genomföra. Leasingåtaganden Käppalaförbundet har endast obetydliga operationella leasingåtaganden. Avtal har dock tecknats med flera lantbrukare om hyra av uppläggningsplats för slam. En första förhöjd hyresavgift bokförs som förutbetald kostnad och kostnadsförs sedan löpande över hyreskontraktets återstående tid. Finansiella leasingåtaganden saknas helt eller är av obetydlig omfattning. Någon speciell redovisning av dessa åtaganden har därför inte bedömts nödvändig att genomföra.

33 Not 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Årsavgifter Energiförsäljning Övriga intäkter Anslutningsavgifter (se redovisningsprinciper) Fondering för framtida investeringar * Summa *) Fondering enligt VA-lagstiftningen för Pilotförsök 15 Mkr och Kommunikation i bergsutrymme 5 Mkr. Not 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Pensionskostnader Kemikalier Slamomhändertagande Energi Av- och nedskrivningar Övriga kostnader Summa Not 3 AV- OCH NEDSKRIVNINGAR Immateriella anläggningar Anläggningsutrustning och inventarier *) Tunnlar, huvudledningar och byggnader Käppala 2001 HD Käppala 2001 HD Summa *) I summan ingår en nedskrivning om tkr avseende renshanteringsanläggning som ersätts under Not 4 FINANSIELLA KOSTNADER Räntor på lån och checkkrediter Övriga finansiella kostnader Summa Käppalaförbundet tillämpar en av förbundsfullmäktige antagen finanspolicy som reglerar de bedömda största riskerna för förbundets finanshantering bland annat finansieringsrisk (tillgång på kapital över tid) och ränterisk (kostnad för kapital över tid). Ränterisken möts med derivat där korta räntevillkorsperioder säkras med längre avtal om fast ränta över olika tidshorisonter. Marknadsvärdet på dessa derivat avspeglar kostnaden för dessa säkringar om de skulle sägas upp vid bokslutstidpunkten. Finanspolicyns mandat redovisas inom parentes i nedanstående sammanställning. Lån hos kreditinstitut Lånevolym inklusive checkräkning (max ) Swapvolym Återstående räntebindningstid 1,26 år 1,27 år Andel lån med förfall inom 12 månader (max 50 %)*) 30 % 62 % Andel räntejustering inom 12 mån (40-60 %) 56 % 57 % Snittränta lån (momentan) 0,20 % 0,18 % Snittränta swappar (momentan) 0,51 % 0,57 % Bruttosnittränta (momentan 31/12) 0,71 % 0,75 % Marknadsvärde derivat (tkr) *) Förbundsstyrelsen har godkänt avsteg från Finanspolicyn 2015 på grund av en stor kreditfacilitet som förföll till betalning i november Den ersattes då med två obligationslån om sammanlagt 400 Mkr. Förbundet har upprättat en riskanalys avseende konsekvenser vid fortsatt negativa räntor och tillämpning av räntegolv i kreditfaciliteterna. Not 5 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGAR Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Omklassificering 0 0 Investeringsbidrag 0 0 Utrangering 0 0 Försäljning 0 0 Nedskrivning 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Omklassificering 0 0 Utrangeringar 0 0 Nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde

34 Not 6 ANLÄGGNINGSUTRUSTNING OCH INVENTARIER Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Omklassificering Investeringsbidrag Utrangering Försäljning Nedskrivning Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Omklassificering 0 0 Utrangeringar Nedskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde PÅGÅENDE INVESTERINGAR Ingående anskaffningsvärde Avslutade investeringar Årets anskaffningar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Anläggningsutrustningar och inventarier avskrivs på 3-20 år efter bedömd ekonomisk livslängd. Not 7 TUNNLAR, HUVUDLEDNINGAR OCH BYGGNADER Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar 0 0 Omklassificering 0 0 Investeringsbidrag 0 0 Utrangering 0 0 Försäljning 0 0 Nedskrivning 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Omklassificering 0 0 Utrangeringar 0 0 Nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Tunnlar och huvudledningar skrivs av på år medan byggnader avskrivs på år. Taxeringsvärde fastigheter Not 8 KÄPPALA 2001 HD1 och HD Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar 0 0 Omklassificering 0 0 Investeringsbidrag Utrangering 0 0 Försäljning 0 0 Nedskrivning 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Omklassificering 0 0 Utrangeringar 0 0 Nedskrivningar 0 0 Årets avskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Anläggningarna i Käppala 2001 skrivs av på 10, 20, 35 och 50 år efter bedömd ekonomisk livslängd. 34

35 Not 9 EGET KAPITAL Årets Övrigt Summa Driftfond resultat eget kapital eget kapital IB Omföring Utdelning Årets resultat UB Not 10 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Upplupna räntor Semesterlöneskuld Löneskatteskuld Arbetsgivaravgifter Recipientundersökning Upplupna övriga kostnader Förutbetalda anslutningsavgifter Summa Not 11 ANSVARSFÖRBINDELSER Pensionsförpliktelser intjänade före , enligt PA-KL, uppgår till belopp motsvarande av Kommunernas pensionsanstalt, KPA, utförd beräkning till tkr (8 999 tkr) samt löneskatt tkr (2 183 tkr). Not 12 PERSONAL Medelantal årsanställda Varav kvinnor Antal anställda vid årets slut Löner och andra ersättningar Styrelse och direktör Övriga befattningshavare Summa Direktören erhåller pensionsförmån motsvarande normal nivå enligt ITP-plan. Vid uppsägning från förbundets sida har direktören rätt att erhålla 24 månadslöner. Not 13 REDOVISNING AV SJUKFRÅNVARO Sjukfrånvaro i procent av sammanlagd ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron redovisas inte för gruppen anställda under 29 år då de är färre än tio personer vilket kan medföra möjlighet att identifiera enskilda medarbetare Sjukfrånvaro -29 år 0,00 % - Sjukfrånvaro år 2,49 % 4,09 % Sjukfrånvaro 50- år 3,13 % 1,63 % Kvinnor 1,75 % 2,30 % Män 3,06 % 3,25 % Sjukfrånvaro totalt 2,55 % 2,89 % Varav långtidssjukfrånvaro > 60 dagar utgjorde 32,89 % 30,81 % Not 14 PENSIONSMEDELSFÖRVALTNING Avsättning för pensioner med mera Ansvarsförbindelser för pensioner Finansiella placeringar för pensioner 0 0 Totala förpliktelser Återlåning i verksamheten Aktualitetsgrad 100 % 100 % Pensionsåtagandet är värderat med hjälp av KPA och de antaganden de tillämpar vid beräkningar av skulden. Särskild löneskatt uppgår till 24,26 % och betalas i samband med utbetalning av pensionsmedel. Inga övriga pensionsåtaganden förutom de av KPA förvaltade pensionerna förväntas uppstå. Käppalaförbundet betalar löpande pensionspremier till PVAB avseende pensionsförpliktelser uppkomna efter 1998 varför ingen tillkommande skuld redovisas. 35

36 Not 15 NYCKELTALSDEFINITIONER Nettoresultat i förhållande till omsättning Avskrivningar i procent av totala kostnader Finansnetto i procent av totala kostnader Soliditet procent Lånefinansiering procent Rörelsekapital, Mkr Självfinansieringsgrad % Andel av VA-kostnaderna, Typhus A Nettoresultat dividerat med summa verksamhetsintäkter. Avskrivningar dividerat med summan av verksamhetskostnader, avskrivningar och finansiella kostnader. Summa finansiella poster dividerat med summan av verksamhetskostnader, avskrivningar och finansiella kostnader. Summa eget kapital dividerat med summa tillgångar. Långfristiga räntebärande lån dividerat med anläggningstillgångarna. Omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder. Avskrivningar dividerat med nettoinvesteringar. Typhus A (taxa) - genomsnittlig årskostnad i Stockholms län. Käppalaförbundets andel för 225 m 3 gånger årets nettokostnad per m 3 behandlat avloppsvatten. Typhus A = normalvilla med 150 m 3 i årlig vattenförbrukning + 50 %. Medlemsandelar Medlemskommun Ackumulerade kapitalkostnader , Mkr Kommunernas andelstal i % Danderyd 213 7,6 % Lidingö 279 9,9 % Nacka 143 5,1 % Sigtuna ,1 % Sollentuna ,3 % Solna ,8 % Täby ,3 % Upplands-Bro 153 5,4 % Upplands Väsby 252 8,9 % Vallentuna 134 4,7 % Värmdö 54 1,9 % Total kapitalkostnad ,0 % Från den 1 april 2006 gäller ny taxemodell med pe-avgift i stället för kapitalavgift. 36

37 Budgetuppföljning (tkr) Budget Utfall Överskott Överskott Utfall Helår 2016 Helår 2016 Underskott Underskott (%) Helår 2015 DRIFTBUDGET Verksamhetsstöd ,7 % Kommunikation ,8 % Miljö och kvalitet ,7 % Uppströmsarbete ,5 % Resursutvinning ,9 % Projekt ,9 % Produktion ,1 % ,7 % Kapitalkostnader Avskrivningar ,5 % Räntekostnader ,2 % ,3 % Intäkter Årsavgifter ,0 % Övriga intäkter ,0 % Fondering av investeringar Ränteintäkter ,4 % RESULTAT ,6 % RESULTATRÄKNING Budget Utfall Avvikelse Avvikelse Utfall Helår Budget Budget (%) 2015 Årsavgifter ,0 % Övriga intäkter ,0 % Fondering av investeringar Summa intäkter ,8 % Driftskostnader ,8 % Övriga externa kostnader ,3 % Personalkostnader ,0 % Av- och nedskrivningar ,5 % Summa kostnader ,7 % Rörelseresultat ,2 % Finansiella intäkter Finansiella kostnader ,2 % Resultat ,2 %

38 Kostnadsutveckling (tkr) Ufall Utfall Utfall Utfall Utfall Budget Kostnadsslag Lönekostnader, traktamenten Övriga personalkostnader Pensionskostnader Kemikalier Slamomhändertagande Elenergi Eldningsolja, vatten Material och förnödenheter Entreprenader Produktion/Underhåll Främmande arbete övrigt Övriga kostnader Avskrivningar Räntenetto Övriga finansiella kostnader Summa bruttokostnader Intäkter Summa nettokostnader Summa bruttokostnader exklusive avskrivningar och räntor Summa nettokostnader exklusive avskrivningar och räntor Resultat Nettoinvesteringar Antal pe Behandlad avloppsvattenmängd miljoner m³ 59,7 51,8 54,6 61,0 51,0 52,0 Netto behandlingskostnad kr/m³ avloppsvatten 3,16 3,65 3,47 3,05 3,62 3,78 Netto behandlingskostnad Kr/pe Käppalaförbundets andel av den genomsnittliga totala VA-kostnaden för två typhus i Stockholms län (Svenskt Vattens taxestatistik 2016) Typhus A = normalvilla med 150 m 3 i årlig vattenförbrukning. Typhus B = flerbostadshus med 15 lägenheter och m 3 i årlig vattenförbrukning. Beräkningarna utgår från att vattenförbrukningen ökas med 50 procent. tkr Typhus A (taxa) - genomsnittlig årskostnad i Stockholms län Käppalaförbundets andel 225 m³ 14,34 % 16,55 % 15,48 % 12,36 % 14,11 % Typhus B (taxa) - genomsnittlig årskostnad i Stockholms län Käppalaförbundets andel m³ 20,64 % 22,58 % 19,98 % 17,07 % 19,35 % 38

39 Investeringsprojekt (tkr) Budget Ackumulerad Ingående Upparbetat Avslutat Utgående 2016 budget Yttre anläggningar Österåker/Vaxholm anslutning, Systemhandling Långängsstrand Etapp 1 prioriterade åtgärder Antuna pumpstation renovering Slamlager Brutet vatten mätrännor Löwenströmska ombyggnad anslutning Tunnelinventering och inmätning Fiberkabel Lidingö Edsbergs pumpstation renovering Spisen etapp 1 - prioriterade åtgärder exkl lukt Spisen etapp Förbiledning Långängsstrand Karby-Vallentuna ledningsomläggning Kapacitetsökning NO (Vallentunaanslutning) Käppalaverket Tredje rötkammare R Högflödesrening Ombyggnad renshantering Uppgradering styrsystem Dispositionsplan lab-kontor-verkstad-kontrollrum Utökad överskottsslamförtjockning Brutet vatten på Käppalaverket Egen tankstation fordonsgas Ombyggnad lab-kontor-verkstad-kontrollrum Extern kolkälla Utökad kapacitet luktbehandling Värmepumpsanläggning utvinning värme RAV Hygienisering Hydrocykloner överskottsslam fullskala Lilla värmepumpen On-line instrument 400 Hissar (gallersal/inloppspumpar/rötkammarbotten) Summa planerade investeringar Reinvesteringar enl. åtgärdsplan Oförutsedda investeringar Övriga investeringar Hörsalen Administrativa system (ÄHS-Ekonomi-projekt) Möbler o kontorsutrustning IT-system Bergskommunikation Underhållssystem Distribution Laboratorieutrustning Summa Övriga investeringar Summa investeringar

40 3-årig informationskampanj genomförd En 3-årig informationskampanj med tema miljöfarliga ämnen i avloppet genomfördes Delkampanjerna har handlat om målarfärg, damm, städning och kemikalier i kläder. 40

41 Revisionsberättelse för år 2016 Vi har granskat styrelsens verksamhet och räkenskaper för år Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och förbundets revisionsreglemente. Vår revision har omfattat att löpande granska och ta del av styrelsens protokoll och övriga handlingar som ger information om förbundets verksamhet och ekonomi. Under året har delårsrapporten granskats och utlåtandet från revisionen har tillsänts Förbundsfullmäktige. Förbundsstyrelsens årsredovisning 2016 har varit föremål för granskning och har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som framgår av en särskild granskningsrapport. Granskningsrapporterna tillsänds Förbundsstyrelsen och Förbundsfullmäktige i samband med att denna revisionsberättelse avlämnas. Årets resultat uppgår till tkr, vilket är detsamma som det så kallade balanskravsresultat. Vi instämmer i kommunalförbundets bedömning att detta resultat innebär att kommunalförbundet lever upp till kommunallagens krav på ekonomi i balans (enligt KL 8:5 a-b) för räkenskapsåret Förbundsfullmäktige har i budget för 2016 och verksamhetsplan för år fastställt såväl finansiella mål som verksamhetsmässiga mål inom fem områden som alla har bäring på god ekonomisk hushållning och förbundets vision. Områdena är; kommuninvånarna och miljön, verksamhet, utveckling, ekonomi samt personal/medarbetare. Enligt kommunallagens kapitel 9 9 a skall vi bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål för den ekonomiska förvaltningen, ur ett verksamhetsmässigt såväl som ett finansiellt perspektiv, som förbundsfullmäktige beslutat om i årsbudgeten och flerårsplanen. Vi bedömer att: Årsredovisningen i allt väsentligt är upprättad enligt lag, normer och i övrigt god redovisningssed. Förbundet arbetar seriöst med såväl de finansiella som verksamhetsmässiga målen. I årsredovisningen redovisas graden av måluppfyllelse för de kritiska framgångsfaktorer som fastställts och för utvecklingsmålen samt de finansiella målen. Av redovisningen som görs i årsredovisnigen kan utläsas att graden av måluppfyllelsen för de verksamhetsmässiga målen i huvudsak är god utifrån redovisad målstatus. Av de finansiella målen, som följs upp i årsredovisningen, uppnås i och med redovisat resultat och ställning. Målet för självfinansieringsgrad uppfylls däremot inte för året. Vi tillstyrker att: Förbundsstyrelsen och de enskilda förtroendevalda i detta organ beviljas ansvarsfrihet. Förbundets årsredovisning godkänns. Den är i allt väsentligt upprättad i enlighet med kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Lidingö

42 Käppalaverket Illustrationer: Mario Salutskij/Illustrerad Teknik. 42