Käppalaförbundets vision Vi är en ledande miljöaktör som bidrar till rena vatten i vår region.

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2014

2 Käppalaförbundet på fem sekunder Käppalaförbundet renar avloppsvatten från mer än en halv miljon människor i elva medlemskommuner norr och öster om Stockholm. Reningen sker i Käppalaverket som är ett av världens mest effektiva avloppsreningsverk. Vi tar också tillvara den näring och energi som finns i avloppsvattnet och återför slam, biogas och värme till samhällets kretslopp. Käppalaförbundets vision Vi är en ledande miljöaktör som bidrar till rena vatten i vår region. Käppalaförbundet Producerad av Society Kommunikationsbyrå AB och Käppalaförbundet. Foto: Björn Leijon utom sid 1; Kari Kohvakka och Tobias Dahlin. Illustrationer: Mario Salutskij/Illustrerad Teknik. Svanenmärkt trycksak av Åtta45 Tryckeri AB, maj

3 Innehåll VD har ordet Kommunikation för ett renare avloppsvatten Verksamhetsberättelse Året i sammandrag Så styrs verksamheten Käppalaförbundets målarbete Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Noter till resultat- och balansräkning Medlemsandelar Budgetuppföljning Kostnadsutveckling Investeringsprojekt Revisionsberättelse Käppalaverket 3

4 4

5 VD har ordet Efter diverse juridiska turer har förbundet fått klartecken från myndigheterna att ansluta avloppsvattnet från Öster - åkers och Vaxholms kommuner. Det är glädjande både för miljön och ekonomin med denna möjliga regionala lösning. Nu återstår planering och beslutsfattande för att en sådan teknisk lösning ska bli verklighet. Projektet har startat på allvar med sikte på att anslutningen ska tas i drift Förutom detta projekt pågår planering av flera andra stora investeringsprojekt. De kommande projekten är en blandning av utbyggnad för större kapacitet, skärpta reningskrav och behövlig modernisering. En annan viktig del i vårt miljöarbete är att vi har ansökt om förnyat miljötillstånd för ett framtida utbyggt Käppalaverk som ska klara reningskraven fram till Det innebär att vi nu tar sikte på en ännu effektivare rening och återvinning av avloppsvattnets resurser för alla de som bor och kommer att bosätta sig i vårt upptagningsområde. Vårt uppströmsarbete syns mer och mer, inte minst tack vare vår treåriga informationssatsning med budskapet Kemikalier i avloppet. Nej tack!. Vi ser en ökad betydelse av att medverka i sociala medier för att nå fram med budskapet vid sidan av traditionell annonsering. Mer om detta finns att läsa i årsredovisningen. Att kommunicera miljö- och kretsloppsfrågor har betydelse för hur väl vi lyckas med vår rening och i vilken omfattning vi kan återföra resurser i form av slam och biogas till samhället. Vi har i dag en god kännedom om och styrning av anslutna verksamheter genom samarbetet med medlemskommunernas miljöförvaltningar. Huvuddelen av avloppsvattnet, närmare 85 procent, kommer från hushållen och där har vi vår stora utmaning, att få invånarna att hjälpa till att sortera vid källan och välja miljömärkta produkter. Detta uppströmsarbete driver utfasning av oönskade ämnen från samhället och har resulterat i att mängden farliga ämnen har minskat avsevärt har varit ett år då vi också har fokuserat på interna arbeten såsom att skapa en trivsam och funktionell arbetsplats där alla drar åt samma håll. Vi har ett pågående arbete för att skapa en arbetskultur som ska bidra till en hälsosam, säker och trygg arbetsplats. Vi har även genomfört ett antal revisioner inom miljö- och arbetsmiljöarbetet för att förbättra våra rutiner kring lagefterlevnad och våra egna satta krav. Säkerhetsrutiner och riskanalyser är en del av det arbete vi i dag jobbar med. Förbundet går nu in i en fas som kommer att präglas av stora ombyggnader samtidigt som driften ska skötas på ett säkert och förnuftigt vis. Då är det skönt att veta att vi står rustade med en kompetent och engagerad personal - styrka som kommer att borga för ett framgångsrikt resultat. Per Manhem VD, Käppalaförbundet 5

6 Kommunikation för ett renare avloppsvatten Foto: Thomas Henrikson Käppalaförbundets kommunikationsverksamhet fokuserar på att ta hjälp av invånarna i medlemskommunerna för att minska verksamhetens miljöpåverkan. När fler använder avloppet på rätt sätt blir reningen enklare och kostnaderna lägre men framför allt kan ett ännu renare vatten släppas ut i Östersjön och ett slam av ännu högre kvalitet levereras till jordbruket. Käppalaförbundet bedriver sedan länge ett framgångsrikt så kallat uppströmsarbete som har som mål att stoppa föroreningar redan vid källan. Det här arbetet riktas mot företag och verksamheter i medlemskommunerna, och genomförs i samarbete med kommunernas miljö- och hälsoskyddsförvaltningar. Resultaten kan bland annat ses i sjunkande halter av tungmetaller och organiska föroreningar i det inkommande avloppsvattnet. Detta arbete fortsätter med oförminskad kraft, men kompletteras sedan ungefär tio år med en aktiv kommunikationsverksamhet som vänder sig till invånarna i upptagningsområdet. Omkring 80 procent av avloppsvattnet kommer nämligen från privatpersoner och här finns alltså en stor potential att minska mängden miljöstörande ämnen i avloppsvattnet. Miljöarbetet börjar i hemmet Genom att vända oss direkt till våra anslutna kunder kan vi påverka dem att till exempel välja bort produkter som inte hör hemma i ett kretsloppssamhälle, använda miljömärkta produkter och slänga skräp i en papperskorg i stället för i toaletten. På det viset kan belastningen på miljön minska. Reningen blir enklare och kostnaderna lägre men framför allt kan ett ännu renare vatten släppas ut i Östersjön och ett slam av ännu högre kvalitet levereras till jordbruket. För att lyckas med detta behöver våra kunder både få kunskap om problemet och inse att de själva, via sitt agerande, är en del av lösningen. Ett sätt att kommunicera med invånarna i medlemskommunerna är via informationskampanjer. Förbundet har genomfört flera sådana de senaste åren. De har handlat om skräp, damm, färg och hygienprodukter. Riktade kampanjer har också genomförts för att få konstnärer att undvika färg som innehåller kadmium. År 2014 tog förbundet ett mer långsiktigt grepp och startade en treårig informationskampanj med tema kemikalier. Under perioden genomförs två delkampanjer 6

7 Foto: Jakob Dahlström. Någon måste tänka på framtiden och se till att målarfärg inte hamnar i avloppet. Vad spolar du ner i toaletten? Det enda du ska spola ner är det som kommit ur din kropp samt toalettpapper. Tops, tamponger, snus och annat skräp som spolas ner är ett problem. Det kan orsaka stopp i ledningarna, försämra processen i avloppsreningsverket och skada miljön. Släng alltid ditt skräp i en papperskorg. Tack för hjälpen! Det är väl ingen fara att hälla ut lite färg i avloppet? Eller? Färg innehåller kemikalier som vårt avlopps - reningsverk inte klarar av att rena bort. Kemikalierna försämrar reningsprocessen och en del fortsätter ut i eko systemet och påverkar miljön negativt. Hjälp oss genom att ta hand om dina färgrester på rätt sätt. All överbliven färg ska du hantera som farligt avfall och lämna till en miljöstation. Läs mer om hur du målar en grönare framtid på Mer information finns på Dammråttor är fulla med kemikalier. Spola inte ner dem, sug upp dem. mg/kg TS 1,5 Kadmiumhalt i avvattnat slam 1,2 0,9 0,6 0,3 Damm drar till sig skadliga kemikalier från till exempel elektronik och plast. Kemikalier som vårt reningsverk inte kan rena bort. Om du våt torkar och spolar ner dammet i avloppet hamnar kemikalierna i naturen. Använd dammsugare och mikrofiberduk i stället så hamnar dammet på rätt ställe. På finns fler miljötips och filmen om hur dammråttor ska tas! 0, per år. För att skapa igenkänning kommer samtliga delkampanjer att visa barn som gör rätt och parollen Kemikalier i avloppet. Nej tack! kommer att vara ett återkommande grafiskt element. Den första delkampanjen handlade om att målarfärg inte ska hamna i avloppet och den andra om att damm kan dra till sig skadliga kemikalier och därför ska sugas upp i stället för att spolas ner. Under de kommande två åren planeras delkampanjer som tar upp andra vardagliga beteenden som många kan känna igen sig i. Förutom traditionella media används sociala medier och korta filmer. Förbundet samarbetar också med medlemskommunerna för att sprida budskapen och deltar på kommundagar och liknande evenemang. Alla kampanjer följs upp med avseende på hur många som sett dem, om man förstått budskapet, om man har ändrat sitt beteende med mera. Omfattande studiebesöksverksamhet Förutom informationskampanjer bedrivs en omfattande studiebesöksverksamhet. Varje år besöker mellan och personer Käppalaverket. Det här är en långsiktig och förebyggande satsning. Studiebesöken riktar sig i första hand till skolklasser i medlemskommunerna, men även organisationer, föreningar, politiker, branschkollegor med flera kommer på besök. Höjdpunkten brukar vara den guidade turen nere i reningsverket där man får se hur reningsprocessen går till, men besöken fokuserar också på kretsloppet och vad varje enskild person själv kan göra för att bidra till en bättre miljö. Ungefär vart tredje år finns det också möjlighet för gemene man att besöka verket. Då bjuder Käppalaförbundet in alla invånare i medlemskommunerna till Öppet hus. Dessa har rönt stort intresse och genererat mycket positiv respons. Vid varje tillfälle har omkring 700 besökare kommit och gått guidade turer nere i reningsverket. Många förundras över hur rent det är och hur lite det luktar och får en större förståelse för vikten av att inte spola ner skräp och miljöstörande ämnen i toaletten. Många närboende brukar ta tillfället i akt och se vad grannen har för sig. Käppalaverket ligger mycket nära bebyggelse vilket ställer särskilda krav på att ha en bra relation till de närboende och att undvika störningar i form av lukt, buller etc. 7

8 8

9 V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E Året i sammandrag Stabil drift År 2014 renade Käppalaförbundet 54,5 miljoner kubikmeter avloppsvatten (51,8 miljoner kubikmeter år 2013). Ingen bräddning förekom, däremot slogs nivågivare ut i samband med flera blixtnedslag vilket ledde till att en mindre mängd, kubikmeter, nästan färdigrenat avloppsvatten inte filtrerades genom sandfiltren, utan leddes förbi dessa direkt till utloppet. I övrigt var driften stabil. Förbundet höll sig väl inom de tillståndsvärden för utsläpp som gäller för verksamheten. Även gasproduktionen var stabil. 3,9 miljoner Nm 3 fordonsgas levererades till SL, vilket motsvarade volymen år Eftersedimenteringsbassängerna renoverades och i princip alla utbytbara delar byttes ut, något som var nödvändigt efter över 15 års drift. Dessutom installerades nya automatiska slamlod i dessa bassänger som visar slamnivån kontinuerligt i styrsystemet vilket ger helt nya optimeringsmöjligheter. Förutom bättre kontroll på slammet under högflödesförhållanden kan verket också driftas på ett mer energieffektivt sätt under normaldrift. Risken för bräddning minskade i och med att returslampumparna i eftersedimenteringen byttes ut mot nya som har en bättre kapacitet att klara höga flöden. En ny värmepump togs i drift som tar tillvara värmen från det utgående avloppsvattnet för att värma de egna lokalerna. Fortfarande måste olja eller gas användas under vissa omständigheter men den årliga oljeförbrukningen kommer att minska med cirka 400 m 3. Underhållssystemet samt delar av styrsystemet uppgraderades. Reinvesteringar genomfördes i systemen som används för att kommunicera med förbundets anläggningar utmed tunnelsystemet. Kemicond-anläggningen där slammet tidigare genomgick en kemisk process innan avvattning togs ur drift Under hösten 2014 tömdes anläggningen på kemikalier och monterades ner. Käppalaförbundet blev för andra året i rad nettoleverantör av energi. Under 2014 producerade förbundet 5 GWh mer energi än vad som konsumerades (3 GWh under 2013). El och automation i egen regi Vid halvårsskiftet avslutade förbundet det samarbete med ABB som pågått sedan 1998 inom områdena el, automation och ventilation. Service och underhåll inom dessa områden sköts nu i egen regi. Fyra nyanställningar genomfördes. Dessutom inleddes ett samarbete med Norrvatten, med främsta syfte att åstadkomma en kostnadseffektiv beredskap inom el och automation. Förändringen ledde till ökad egenkompetens, vilket är viktigt inte minst i samband med pågående och kommande stora investeringsprojekt, samtidigt som eldriftsäkerheten och beställarkompetensen stärktes. Nytt tillstånd söks för verksamheten Käppalaförbundet fick sitt nuvarande tillstånd Under året pågick arbetet med att ta fram en ny tillståndsansökan som baseras på hur verksamheten kommer att se ut år Förbundet vill utöka sitt tillstånd till att omfatta avloppsrening för personekvivalenter (pe), jämfört med dagens Detta är nödvändigt med tanke på den befolkningstillväxt som sker i medlemskommunerna och med anledning av att ytterligare kommuner förväntas ansluta sig till förbundet. Förbundet vill också ha möjligheten att öka biogasproduktionen från dagens 6 till 10 miljoner Nm 3 per år. Ansökan inkluderar även möjligheten att med hjälp av värmepumpar kunna öka leveransen av värme till Lidingös fjärrvärmenät. Två samrådsmöten hölls under våren där allmänhet och verksamheter gavs möjlighet att ställa frågor och inkomma med synpunkter. Ansökan lämnades in till Länsstyrelsen i januari

10 Tillstånd att ansluta Österåker och Vaxholm År 2010 lämnade förbundet in en ansökan om att få ansluta två nya kommuner, Österåker och Vaxholm, till Käppalaverket. Efter en långdragen process fick förbundet i juni tillstånd av Mark- och miljödomstolen att ta emot och behandla avloppsvatten från dessa kommuner. En anslutning innebär att avloppsvatten från ytterligare cirka personer kommer att renas i Käppalaverket och att förbundet i framtiden kommer att bestå av tretton kommuner, jämfört med dagens elva. Under hösten påbörjades arbetet med att förankra anslutningen av Österåker och Vaxholm politiskt i berörda kommuner och i förbundets styrelse. Parallellt med detta genomförs en förstudie för att utreda på vilket sätt man rent tekniskt ska överföra avloppsvattnet och till vilken kostnad detta kan ske. Enligt planerna ska Österåkers och Vaxholms avloppsvatten renas på Käppala verket från och med Ny slamentreprenör Efter upphandling av transport samt nyttjande av slam fick förbundet en ny entreprenör som kommer att sköta dessa åtaganden under perioden september 2014-september Det nya avtalet innebär att ungefär 75 procent av slammet kommer att användas på åkermark, vilket är en större andel än tidigare. Resterande slam kommer att användas som växtnäringsskikt på deponi eller till jordtillverkning. Under 2014 producerades cirka ton slam på Käppalaverket ( ton år 2013). Under året spreds 46 procent slam som producerats på Käppalaverket på åkermark. Resterande andel användes huvudsakligen som växtnäringsskikt på deponi och en mindre del till jordtillverkning. Ett direktavtal slöts under året med ytterligare en lantbrukare som kommer att ta emot slam från Käppalaverket under den kommande tioårsperioden. Innan slam sprids på åkermark måste det mellanlagras i minst sex månader för att hygieniseras. I nuläget hanteras lagringen av anlitade entreprenörer och lantbrukare. Käppalaförbundet vill uppföra ett eget slamlager för att självständigt få kontroll över hela produktions- och distributionskedjan. Förbundet ansökte 2012 om tillstånd att få uppföra ett slamlager i Upplands-Bro. Ansökan beviljades av Länsstyrelsen, men beslutet överklagades av både närboende och Upplands-Bro kommun. Käppalaförbundet valde att inte 10

11 gå vidare med ansökan utan tittar nu i stället på alternativa lösningar eftersom behovet av ett slamlager kvarstår. Flera stora investeringsprojekt på gång Flera stora investeringsprojekt pågick under året, varav en del var i projekteringsstadium och andra i genomförandefas. Förbundets nya slamhanteringsanläggning togs i drift. Anläggningen gör det möjligt att hantera större slamvolymer, minskar risken för luktolägenheter för närboende och innebär en förbättrad arbetsmiljö för både personal och entreprenörer. I den nya trevåningsbyggnaden finns bland annat avvattningscentrifuger, slamsilos och en utlastningshall där lastbilar hämtar det avvattnade slammet flera gånger per dag. Efter en del förseningar togs anläggningen i provdrift i början av oktober. Bara några dagar därefter drabbades den gamla slamavvattningsbyggnaden, som fortfarande var i normaldrift, av en brand. Brandkåren var snabbt på plats och släckte branden men byggnaden kontaminerades allvarligt och kunde inte tas i drift utan totalrenovering. Den nya slamhanteringsanläggningen togs därför i skarp drift tidigare än planerat, något som dock fungerade mycket bra. Under hösten färdigställdes Käppalaverkets nya välkomnande entré och reception samt moderna och funktionella omklädningsrum för personalen, något som uppskattas av både besökare och personal. I september togs den nya västra infarten till verket i bruk. Projektet har genomförts i samarbete med SL och är en del i förbundets arbete med att undvika störningar i närmiljön. Infarten används av tung trafik, godstransporter och förbundets personal, vilket väsentligt minskar trafiken förbi den närliggande skolan och leder till en förbättrad miljö för de närboende. Projektering påbörjades för arbetet med att renovera förbundets ena pumpstation, Antuna. Förbundets anläggning i Långängstrand kommer att genomgå en omfattande renovering och ledningen som för över avloppsvattnet från Danderyd till Lidingö utreds för att eventuellt kompletteras med en redundansledning. Projektering pågick under Förbundet vill undvika bräddningar som beror på höga flöden vilket kan uppstå i samband med snösmältning och stora nederbördsmängder. En ny separat högflödesrening som kan hantera detta kommer därför att byggas på Käppalaverket. Projektering av denna anläggning pågick under

12 För att höja driftsäkerheten och förbättra avskiljningen av skräp och rens kommer grovreningen att rustas upp med nya rensgaller. En anläggning installeras där renset tvättas och avvattnas innan det transporteras bort från verket till förbränning. Projektering pågick under Projektering för att bygga en tredje rötkammare pågick under året. De två befintliga rötkamrarna är hårt belastade och utgör därmed en kritisk faktor när det gäller slambehandling och fordonsgasproduktion. Utbyggnaden minskar riskerna för driftavbrott vid rötningsprocessen och ökar kapaciteten avsevärt, vilket till exempel innebär att det skulle vara möjligt att även röta organiskt material från avfallsanläggningar i framtiden. Framgångsrik dammkampanj Under treårsperioden satsar förbundet på en informationskampanj med tema kemikalier. Den vänder sig till invånarna i medlemskommunerna och har som syfte att minska mängden oönskade kemikalier i det inkommande avloppsvattnet och därmed utsläppen till miljön. Under året genomfördes två delkampanjer en som fokuserade på att målarfärg inte ska hamna i avloppet och en som handlade om att damm ska sugas upp, inte spolas ner. Dammkampanjen fick ett mycket bra genomslag i media och ledde bland annat till inslag i SVT ABC, intervju i P4 Radio Stockholm, TT-notis som spreds i riksmedia och en livlig diskussion på förbundets Facebooksida. En lördag i oktober bjöd förbundet in invånarna i medlemskommunerna till ett Öppet hus på Käppalaverket. Cirka 700 personer kom för att delta i guidade turer i reningsverket, titta på film, besöka ett informationstält och diskutera med förbundets personal. Enkätsvaren visade att det var ett omtyckt arrangemang med besökare som upplevde att de lärde sig mycket. En viktig del i förbundets kommunikationsverksamhet är att erbjuda skolelever studiebesök på Käppalaverket. Vid dessa besök gör de bland annat en rundvandring i reningsverket och ser en film om vattnets kretslopp. Under 2014 besökte personer verket, varav 700 var besökare på Öppet hus (4 397 personer år 2013). Besökarna fördelades på 172 grupper. De flesta var skolelever. Effektivare ärendehantering och nya datorer Ett nytt ärendehanteringssystem upphandlades och implementerades. Syftet med det nya systemet är att säkerställa allmänhetens tillgång till allmänna handlingar, skydda sekretessbelagt material och förbättra sökbarhet och effektivitet i all dokumenthantering. Ett stort antal medarbetare involverades i arbetet med att ta fram dokumenthanteringsplaner, en enhetlig klassificeringsmodell och arkiveringsregler. En stor del av förbundets personal fick användarutbildning i det nya systemet. Arbetet fortsätter under första halvåret Samtliga kontorsarbetsstationer gicks igenom och byttes ut för att åstadkomma en enhetlig, kostnadseffektiv och gemensam IT-plattform. En utredning genomfördes för att ta reda på förutsättningarna för ett eget telefonnätverk i förbundets bergrum och övriga anläggningar där vanlig telefoni inte fungerar. Målet är att uppnå en enkel telefonhantering och ett säkert system för övervakning och positionering av medarbetare och leverantörer som arbetar i dessa utrymmen. En upphandling startades men fick avbrytas, bland annat på grund av för få anbudsgivare. Ny upphandling genomförs under Verksamheten fortsatt ISO-certifierad En extern revision genomfördes av miljöledningssystemet vilket resulterade i fortsatt certifiering enligt ISO Laboratoriet granskades av SWEDAC och fick fortsatt ackreditering enligt ISO En arbetsmiljödelegeringsstruktur togs fram och processflödet för avvikelsehantering och förbättringsförslag reviderades och uppdaterades. En lagefterlevnadsrevision genomfördes som visade på en god lagefterlevnad och en hög miljömedvetenhet bland medarbetarna. Efter en mindre organisationsförändring är laboratoriet nu en enhet under miljö- och kvalitetsavdelningen. En avdelningschef rekryterades och en laboratoriechef utsågs. Forskning och utveckling för att ligga i framkant Käppalaförbundet fortsatte sitt engagemang i VAkluster Mälardalen, ett forsknings- och utbildningskluster inom vatten- och avloppsområdet. Förbundets första industridoktorand inom klustret disputerade med en avhandling som behandlade hur man med hjälp av reglerteknik kan göra luftningsprocessen i det biologiska reningssteget mer energieffektiv. Ytterligare två industridoktorander finansieras av Käppalaförbundet. En av dem forskar om biogasproduktion och hur denna kan optimeras. Den andra forskar om feldetektering och övervakning i styrsystemet. Förbundet medverkar också i två forskningsprojekt som utreder reningsverkens totala miljöpåverkan och hur denna ändras med olika reningskrav. Projekten är ett samarbete mellan flera stora VA-bolag i Sverige och samfinansieras av Svenskt Vatten. Käppalaförbundet deltar även i ett stort forskningsprojekt, MistraPharma, som har som uppgift att hitta och testa ny teknik som framgångsrikt kan avskilja läkemedelsrester från avloppsvattnet. Under året utvärderade forskare från Industriell bioteknologi på KTH olika reningstekniker för detta ändamål. Fokus låg på behand- 12

13 ling med ozon och aktiverat kol. Försöken utfördes i en pilotanläggning som byggts i samverkan med Käppalaförbundet. Efter sex månaders drift flyttades anläggningen till Uppsala och därefter till Västerås för att jämföra olika avloppsvattens påverkan på behandlingsbarheten. Kompletterande försök med förbehandling, inblandning och styrning av ozon påbörjades efter att anläggningen flyttats tillbaka till Käppalaverket i slutet av Resultaten redovisas i sin helhet Inom läkemedelsområdet bildades också en klustergrupp på initiativ av Swedish Water House med syfte att på sikt kunna minska utsläpp av läkemedel till vatten. I gruppen ingår parter från såväl näringslivet som statliga och regionala myndigheter, konsultföretag, universitet och VA-branschen, bland annat Käppalaförbundet. Käppalaförbundet deltar sedan 2014, tillsammans med bland annat textilbranschen, i ett fyraårigt projekt som finansieras av det statliga Forskningsrådet Formas. Projektet har som syfte att försöka hitta alternativ till perfluorerade ämnen i textilier. Dessa ämnen används ofta som smuts- och vattenavvisande impregneringsmedel på till exempel allväderskläder. 13

14 Så styrs verksamheten Sveriges Riksdag har antagit 16 nationella miljömål. Dessa beskriver det tillstånd som miljön bör ha uppnått inom en generation. Det är framför allt sex av målen som berör Käppalaförbundets verksamhet: begränsad klimatpåverkan, frisk luft, giftfri miljö, skydd av ozonskiktet, ingen övergödning samt god bebyggd miljö. Käppalaförbundets uppdrag är att rena medlemskommunernas avloppsvatten inom ramen för en ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. Förbundets devis För renare sjöar och skärgård förklarar nyttan med verksamheten. Till detta kan också läggas den nytta som skapas genom att förädla energi och näringsämnen i form av biogas, slam och värme. Systematiskt målarbete Käppalaförbundets verksamhet och vardag är till största delen ett miljöarbete. Arbetet bedrivs systematiskt: från planering och genomförande till uppföljning och förbättringar. Arbetet har systematiserats så att förbundets inre och yttre miljöpåverkan blir så liten som möjligt och så att arbetet ger resurser tillbaka till samhället. För att uppnå detta har en ny målstyrningsmodell tagits fram. I Käppalaförbundets styrmodell, som tillämpas fullt ut sedan 2014, skiljer förbundet mellan basverksamhet och utvecklingsmål. Inom basverksamheten återfinns det dagliga arbetet. De tre utvecklingsmålen är mer övergripande och kopplade till förbundets prioriterade utvecklingsområden. Till basverksamheten har ett antal kritiska framgångsfaktorer och nyckeltal definierats. Målarbetet följs upp under rubriken Käppalaförbundets målarbete längre fram i årsredovisningen. Förbundet uppfyller sedan år 1999 kraven för certifiering enligt miljöledningsstandarden ISO Laboratoriet är ackrediterat sedan 1991 enligt standarden ISO och senare uppgraderat enligt ISO Käppala förbundet är dessutom Revaq-certifierat sedan Syftet med certifiering av avloppsreningsverk enligt Revaq är att kvalitetssäkra reningsverkens uppströmsarbete för att möjliggöra återföring av slam till jordbruk. Ständiga förbättringar av slamkvaliteten, krav på spårbarhet och ett aktivt uppströmsarbete är centralt i ett bra Revaq-arbete. Revaq ägs av Svenskt Vatten AB och leds av en styrgrupp som består av representanter för Svenskt Vatten, Livsmedelsföretagen, Lantbrukarnas Riksförbund, Svensk Dagligvaruhandel, Naturvårdsverket samt deltagande reningsverk. Planering I planeringsarbetet ingår att kartlägga vad som ska styra målarbetet det vill säga lagkrav och miljöpåverkan samt att ta fram mål och handlingsplaner för att uppfylla lagkraven och minska miljöpåverkan. Exempel på regler som berör verksamheten är: Vattentjänstlagen, som bland annat beskriver VA-verkens skyldigheter mot abonnenten ABVA (allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna VA-anläggningen), som bland annat beskriver abonnentens skyldigheter mot VA-verken Miljöbalken, som ligger till grund för det tillstånd som mer i detalj beskriver hur förbundet får påverka omgivningen Föreskrifter från Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Tillståndsbeslut med tillhörande specifika villkor Genomförande Miljö- och arbetsmiljörelaterade rutiner integreras i möjligaste mån med befintliga driftinstruktioner. Parallellt med detta fördelas ansvar och informations- och utbildningsinsatser genomförs enligt kraven för miljöledningssystemet i ISO 1400-standarden samt enligt kraven i laboratoriestandarden ISO Uppföljning Ekonomisystemet och dess rutiner och instruktioner följs upp genom kontinuerlig lagstadgad extern revision. Revision av miljöledningssystemet sker en gång per år av en extern revisor och två gånger per år av interna revisorer. Såväl den interna som den externa revisionen hjälper Käppalaförbundet att följa upp egenkontrollen. Lagefterlevnadsrevisioner inom både miljö och arbetsmiljöområden genomförs med hjälp av tredjepartsrevisorer som kontrollerar hur väl förbundet lever upp till alla relevanta lagkrav som ställs på verksamheten. En gång vartannat år genomförs en revision av laboratoriets kvalitetssystem av en extern revisor. En årlig revision görs också av personal från ett annat laboratorium i branschen. En gång per år sker en extern revision av förbundets Revaq-certifiering. 14

15 Ständiga förbättringar I ledningsgruppens mötesrutiner ingår att kontinuerligt följa upp verksamhet och målarbete. ISO 14001, ISO och Revaq ges speciellt fokus vid ledningens genomgång en gång om året. En gång per år träffas hela personalen och analyserar i vilken omfattning de uppsatta målen nåtts, och nya mål med en högre ambitionsnivå, arbetas fram. Miljöarbetet pågår ständigt. Miljötillsyn Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för Käppalaförbundets verksamhet och övervakar att förbundet följer tillståndsvillkoren och relevanta föreskrifter enligt miljöbalken. Länsstyrelsen har hittills inte haft några allvarliga anmärkningar på verksamheten. Villkoren i miljötillståndet har uppfyllts, i de flesta fall med god marginal. Käppalaförbundets miljöpolicy Käppalaförbundet ska: med god marginal uppfylla kraven i lagar och förordningar producera slam som kan återföras i ett kretslopp fortbilda och engagera all personal i miljöarbetet sprida information och arbeta förebyggande för att minimera mängden ej behandlingsbara ämnen i avloppsvattnet väga in miljöaspekter vid upphandling av varor och tjänster minska förbrukningen av resurser i form av energi och kemikalier successivt förbättra miljöarbetet. Miljöaspekter och miljöpåverkan Miljöaspekter kan vara båda positiva och negativa. Käppalaförbundets verksamhet har överlag en positiv påverkan på miljön. Näringsämnen såsom fosfor och kväve renas i Käppalaverket och en stor del av fosforn och en del av kvävet fångas upp i slammet. Näringen återförs sedan till kretsloppet när slammet sprids i jordbruket. Kvaliteten på slammet garanteras tack vare att Käppalaförbundet är Revaq-certifierat. Ämnen i inkommande avloppsvatten som kan medverka till syrebrist i recipienten bryts ner under reningsprocessen. Verksamheten är energikrävande. Mest energikrävande är det biologiska reningssteget i och med inblåsning av luft i bassängerna. Andra energikrävande poster är ventilation, pumpning av avloppsvatten och slam samt en mindre del till belysning. Tack vare tillvaratagandet av biogasen återförs energi till kretsloppet och förbättrar energibalansen. Merparten av biogasen förädlas till fordonsgas. Verksamheten är delvis självförsörjande beträffande det egna värmebehovet, vilket bland annat möjliggörs genom värmeväxling av avloppsvatten och slam. Uppströmsarbete i form av information till allmänheten och tätt samarbete med medlemskommuner och anslutna industrier minskar det inkommande avloppsvattnets innehåll av metaller och organiska föroreningar. Detta bidrar starkt till att Käpp alaförbundet kan släppa ut ett renare vatten och producera slam av hög kvalitet. 15

16 Käppalaförbundets målarbete I Käppalaförbundets styrmodell, som tillämpas fullt ut sedan 2014, skiljer förbundet mellan basverksamhet och utvecklingsmål. Inom basverksamheten återfinns det dagliga arbetet. De tre utvecklingsmålen är mer övergripande och kopplade till förbundets prioriterade utvecklingsområden. Till basverksamheten har ett antal kritiska framgångsfaktorer och nyckeltal definierats. Uppföljning av utvecklingsmål Utvecklingsmål Målstatus 1. Utveckla framtida slamstrategier Käppalaförbundet satsar i första hand på att förbundets Revaq-certifierade slam ska spridas på åkermark. Slammet klarar i dagsläget alla krav som ställs men framtida skärpta kvalitetskrav, strängare gränsvärden och den pågående mediedebatten skulle kunna innebära problem i framtiden. Förbundet vill därför av strategiska skäl hitta alternativ till att sprida slam på åkermark. Käppalaförbundet påbörjade tillsammans med Chalmers tekniska högskola och fem andra svenska reningsverk ett projekt där olika slamhanteringsalternativ undersöks med hjälp av livscykelanalys, det vill säga man tar reda på hur stor den totala miljöpåverkan är för olika alternativ. Projektet finanserias av Svenskt Vatten Utveckling samt av de medverkande reningsverken och ska vara klart i december Ett examensarbete slutfördes inom det pågående slamförädlingsprojektet, som har som syfte att utveckla nya, slambaserade produkter. Arbetet innebar att de fältförsök som utfördes under 2012 och 2013 sammanställdes i en rapport. Resultaten visar bland annat att när slam komposteras ihop med stallgödsel sker en nedbrytning av organiska föreningar som till exempel nonylfenoler och ftalater. 2. Minska andelen tillkottsvatten Käppalaverket är byggt för att ta emot och rena avloppsvatten, men ungefär procent av det inkommande vattnet är i dag oönskat dag- och dräneringsvatten, så kallat tillskottsvatten. Tillskottsvattnet orsakar kapacitetsproblem i verket och försämrar reningsprocessen. Förbundet vill därför, i samarbete med medlems - kommunerna, intensifiera arbetet för att minska mängden tillskottsvatten. Under året fortsatte medlemskommuner och förbundet att jobba tillsammans för att minska andelen tillskottsvatten. Bland annat genomfördes en workshop för att få fram relevanta gemensamma aktiviteter, målsättning och arbetsgång. Genom att få mer kunskap om varandras arbetsmetoder och dela erfarenheterna ökar möjligheten att minska andelen tillskottsvatten. Förbundet fortsatte att jobba med kvalitetssäkring av flödesmätningen, nederbördsmätare installerades vid yttre anläggningar och arbetet med att bygga upp en hydraulisk modell av hela tunnelsystemet fortskred. 3. Utvinna värme från det renade avloppsvattnet Redan i dag används en liten del av värmen i det renade avloppsvattnet till fjärrvärmeproduktion och uppvärm - ning av bostäder i Gåshaga på Lidingö. Förbundet vill ta hand om den outnyttjade resurspotentialen, den spillvärme, som finns att tillgå i det utgående vat t - net i större skala än vad som görs i dag. År 2013 initierade Käppalaförbundet ett samarbete med Fortum Värme för att utreda tekniska och miljömässiga förutsättningar samt lönsamhet för värmeåtervinning av det renade avloppsvattnet (RAV). Under 2014 har en fördjupad förstudie genomförts som utreder möjligheten att utvinna upp till 40 MW. Det innebär värmeutvinning i stor skala där i princip hela RAV-flödet utnyttjas. Vid sidan av ovan nämnda utredning inventeras alternativa avsättningar. 16

17 Uppföljning av basverksamhet Nyckeltal Enhet Mål 2014 Utfall 2014 Kommentar Kommuninvånarna och miljön Bräddad volym i förhållande till mottagen volym. BOD 7 -halter i utgående vatten. Fosforhalter i utgående vatten. Kvävehalter i utgående vatten. Anläggningstillgänglighet (T-värde). Kadmiumhalt i utgående slam. Förbrukning av kemikalier per avskild mängd fosfor. Energiverkningsgrad/Nettoenergi. Fordonsgasleverans. Andel slam till åkermark. % av inkommande mängd mg/l mg/l mg/l % mg/kg TS kg Fe/kg P-avskild % miljoner Nm 3 /år % 0 < 2 0,2 9 > 95 % < 0,80 < 1,5 > 100 % > 4,0 > 60 % 0 < 2 0,2 8,2 95,4 % 0,79 1,5 114 % 3,9 46 % Villkorsgräns: 8 mg/l. Villkorsgräns: 0,3 mg/l. Villkorsgräns: 10 mg/l. Verksamhet Nettokostnad per omhändertagen volym avloppsvatten. Nettokostnad/pe. Kr/m 3 Kr/pe < 3,63 < 300 3, Utveckling Utvecklingskostnader i förhållande till omsättningen. % Ej fastställt 1,50 % Mål sätts för 2015 baserat på 2014 utfall. Ekonomi Avvikelse budget och utfall. Självfinansieringsgrad. % av omsättning Skillnad investeringar/ avskrivningar 5 % > 100 % 7 % 111 % Driftutfall följer budget, men ej kapitalkostnader på grund av nedskrivning och erlagd ränteskillnadsersättning. Investeringar finansieras med egna medel. Personal/medarbetare Nöjd medarbetarindex. Personalomsättning. Frisknärvaro. % av referensgrupp % av anställda % av total tid > 100 % < 10 % > 97,4 % 54 % 6 % 97,2 % Andel negativa svar i förhållande till referensgrupp. Utfallet ligger inom +/- 5 % av målet Utfallet ligger inom +/- 10 % av målet Utfallet ligger över 10 % av målet 17

18 F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E Ägarförhållanden och organisation Käppalaförbundet är ett kommunalförbund vars medlemskommuner är Danderyd, Lidingö, Nacka, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, och Värmdö. Ledamöter och ersättare i styrelsen och övriga förbundsorgan redovisas här nedan. Efter de allmänna val som hölls i september 2014 valdes ett nytt förbundsfullmäktige som hade sitt första sammanträde Där utsågs en ny styrelse som tillträder den 1 januari I nedanstående sammanställning redovisas uppgifter som avser förhållandena under STYRELSE 2014 Förbundsorgan Ledamöter Ersättare Sammanträden 2014 Förbundsfullmäktige 33 st 33 st 3 st Styrelse 11 st 11 st 4 st AU (arbetsutskott) 3 st 4 st Valberedning 3 st 3 st 3 st Revisorer 3 st 3 st 4 st Ordförande Paul Lindquist, M, Lidingö* Vice ordförande Lennart Gabrielsson, FP, Sollentuna* Ledamöter Ersättare Torsten Sjögren, M, Danderyd Jörgen Elfving, C, Danderyd Ronnie Lundin, S, Sigtuna Bo-Göran Hellers, FP, Lidingö Anders Ekegren, FP, Solna Abir Karademir, S, Sigtuna Torsten Björnsson, M, Täby Gunnar Örnéus, M, Sollentuna Catharina Andersson, S, Upplands-Bro* Magnus Nilsson, M, Solna Per-Erik Kanström, M, Upplands Väsby Mikael Zuhr, FP, Täby Lars Filipoff, M, Vallentuna Stanislaw Lewalsky, M, Upplands-Bro Lars Bryntesson, S, Sigtuna Ali Kashefi, S, Upplands Väsby Eva Närvä-Eickenrodt, M, Nacka Tommy Eckelöv, S, Vallentuna Lars-Erik Alversjö, M, Värmdö * Ingår i arbetsutskottet (AU) Gunnel Nyman Gräff, S, Nacka Valberedning Sven Kinnander, Solna (Ordförande) Sven Fjelkestam, Täby Jan Jogell, Sundbyberg Ersättare Bengt Kullgard, Sollentuna Jonas Uebel, Danderyd Leif Berglund, Upplands Väsby REVISORER Revisorer Bo Klasmark, Täby Anders Sjölund, Täby Björn Lundin, Upplands Väsby Revisorsersättare Jan Eckert, Upplands Väsby Lennart Sundquist, Solna Ove Nilsson, Sollentuna Sakkunnig revisor Carin Hultgren, PwC LEDNING Per Manhem, VD 18

19 Käppalaförbundets styrelse 2015 Övre raden: Ronnie Lundin, Kjell Rosén, Kenneth Bylund, Ulf Weidling, Torsten Björnsson, Robin Sjöberg, Gunnar Balfe, Bengt-Åke Grip, Ulf Falkenberg och Hans Ahlgren. Nedre raden: Per Manhem (VD), Anders Ekegren, Eva Närvä-Eickenrodt, Anna Rheyneuclaudes Kihlman, Torsten Sjögren, Catharina Andersson och Leif Bergmark. Saknas: Annika Andersson Ribbing, Tomas Franzén, Per-Erik Kanström, Ali Kashefi, Fredrik Kjos och Helena Westerling. Viktiga händelser under året samt måluppfyllelse År 2014 renade Käppalaförbundet 54,5 miljoner kubikmeter avloppsvatten (51,8 miljoner kubikmeter år 2013). Ingen bräddning förekom. Förbundet höll sig väl inom de tillståndsvärden för utsläpp som gäller för verksamheten. Förbundets nya slamhanteringsanläggning togs i drift. Vidare togs den nya västra infarten till Käppalaverket samt den nya besöksentrén i bruk. Förbundet fick tillstånd av Mark- och miljödomstolen att ta emot och behandla avloppsvatten från Österåker och Vaxholm, något som enligt planerna ska ske från och med Under året pågick projektering av flera stora investeringar som ska garantera att Käppalaverket står rustat för framtiden. I årsredovisningens verksamhetsberättelse redovisas viktigare händelser under året samt förbundets målarbete och måluppfyllelse mer detaljerat. 19

20 Resultat och finansiell ställning Årets resultat var 0,7 Mkr (0,7 Mkr), se tabell på sid 25. En stor post som påverkar resultatet jämfört med budgeten är skattebefrielse på elförbrukning som används vid framställandet av fordonsgas, vilken minskar förbundets kostnader gentemot budget med 6,1 Mkr. Totalt sett följdes budgeten väldigt väl. De två poster som sticker ut i jämförelsen är avskrivningarna och räntekostnaderna. Avskrivningskostnaderna överskrider budgeten på grund av nedskrivningar av den gamla slamavvattningsanläggningen som tagits ur bruk. En stor del av det värde som fanns kvar skrevs ned 2013, men under året har undersökningar genomförts som visat att ytterligare nedskrivningar var nödvändiga. Totalt under 2014 har nedskrivningar gjorts till ett värde av 5,6 Mkr. Att räntekostnaderna överskrider budgeten är en följd av att ett räntederivat avslutades under året. Det negativa värdet på räntederivatet blev 8,1 Mkr vilket direkt påverkar årets resultat. Merparten av förbundets kostnader är oberoende av mängden avloppsvatten som behandlas i Käppalaverket. Ett nyckeltal som används för att följa upp kostnaden är kostnad per personekvivalent (pe) som även utgör utgångspunkten för kommunernas avgift till Käppalaförbundet. Kostnaden per pe har den senaste 10-årspe- Kr Käppalaförbundets del av VA-taxan den senaste 10-årsperioden % % % % % % Typhus A (taxa) - genomsnittlig årskostnad i Stockholms län, kr Käppalaförbundets kostnadsandel, % av VA-taxan I nedanstående tabell redovisas några kostnadsposter både avseende förändring gentemot föregående år och mot budget för KOSTNADSSLAG tkr Lönekostnader, traktamenten Övriga personalkostnader Pensionskostnader Kemikalier Slamomhändertagande Elenergi Eldningsolja, vatten Material och förnödenheter Entreprenader Produktion/Underhåll Främmande arbete övrigt Övriga kostnader Avskrivningar Räntenetto Övriga finansiella kostnader Summa bruttokostnader Intäkter Summa nettokostnader Utfall Utfall Budget Diff Diff Budget

21 tkr Personalkostnader tkr Volymberoende kostnader Pensionskostnader Övriga personalkostnader Elenergi Slamomhändertagande Lönekostnader, traktamenten Kemikalier rioden sjunkit från cirka 350 kr till cirka 300 kr. Denna kostnad förväntas dock öka något i framtiden på grund av stora investeringar var denna kostnad 298 kr/pe (305 kr/pe), se tabell på sid 34. Käppalaförbundet använder även ett nyckeltal för att se hur stor del av VA-taxan för ett normalhushåll i Stockholms län som förbundet står för. Trenden har varit att den delen har sjunkit tack vare att Käppalaförbundet har kunnat hålla avgiften orörd i flera år och att nettointäkterna för fordonsgasförsäljningen ökat. Förbundets andel av VA-taxan förväntas dock öka något i framtiden på grund av stora investeringar. För 2014 är Käppalaförbundets del av VA-taxan 15,5 procent (16,5 procent) Personal- och pensionskostnader Personalkostnaden fortsätter att öka i takt med att fler personer anställs. Samtidigt bör påpekas att färre uppdrag läggs ut på extern part. Antalet anställda vid årets slut är 50 stycken. Kemikalier, slamomhändertagande och elenergi Mängden kemikalier som används i reningsprocessen har minskat kraftigt efter att tekniken för att avvattna slammet ändrades under Det negativa med den nya tekniken är den lägre torrhalten som gör att mängden slam som behöver transporteras ökar. Lycko samma upphandlingar av kemikalier har inneburit att priserna pressats. Den totala elkostnaden är något lägre än vad den var Orsaken till detta är att priset på elkraft varit lägre under 2014 jämfört med Förbundets totala elförbrukning var högre 2014 än under 2013 beroende på den ökade avloppsvattenmängden jämfört med Övriga kostnader I de övriga kostnaderna för driften ingår främst underhållskostnader som materialinköp och inköp av olika entreprenader som berör drift och underhåll av verket. Dessa kostnader kopplas till livslängden på komponenter i verket. När verket blir äldre kommer det att krävas mer drift- och underhållsarbete för att 2 hålla det driftsäkert. Kapitalkostnader De stora investeringar som just nu pågår skapar ett behov av nyupplåning. Under 2014 har förbundet ökat sin låneskuld med 45,9 Mkr. Genom en aktiv portföljhantering och en fortsatt låg räntenivå har den genomsnittliga räntan under året kunnat sänkas från 2,48 procent till 1,71 procent vid årets utgång. Under 2014 investerades 101,6 Mkr (104,3 Mkr under år 2013). Käppalaförbundet är just nu inne i en period med många stora investeringar som kommer att öka låneskulden och kapitalkostnaderna under den kommande femårsperioden. Under året avslutades ett räntederivat som påverkar årets resultat negativt med 8,1 Mkr men som kommer att ge ett positivt totalt utfall för förbundet under den kommande femårsperioden. 21

22 Kostnader avseende produktion och drift tkr tkr Kapitalkostnader Främmande arbete övrigt Entreprenader Produktion/Underhåll Räntenetto Avskrivningar Material och förnödenheter Intäkter Huvuddelen av intäkterna utgörs av försäljning av fordonsgas. Den stora skillnaden i utfallet 2014 jämfört med 2013 är att Käppalaförbundet då fick tillbaka 12,9 Mkr som felaktigt hade betalats in för elskatt under perioden Under året har förbundet tagit emot en ökad andel avloppsvatten från Järfälla kommun på grund av temporära renoveringsarbeten i kommunen. Totalt har detta gett Käppalaförbundet en ökad intäkt på 3,3 Mkr under Driftredovisning Budgetutfall per avdelning Överlag är det en bra överenstämmelse mellan budget och utfall. De största avvikelserna finns på verksamhetsstöd och på produktion. En av orsakerna till överskottet på verksamhetsstöd är att förbundet under 2014 fick tillbaka pengar för försäkringspremier som betalades in under 2005 och På produktion är överskottet helt kopplat till den lägre energikostnaden som beror på elskattebefrielse på den delen av elen som används vid biogasproduktionen. Intäkter tkr Balanskravsresultat Årets balanskravsresultat uppgår till 0,7 Mkr (0,7 Mkr). Soliditeten är 8,5 procent (8,8 procent) vilket innebär att den ligger kvar på en nivå i linje med målsättningen för förbundet. Käppalaförbundet behöver ett stabilt eget kapital för att klara eventuella resultatförsämringar utan att ta till akuta sparåtgärder som kan drabba såväl reningskvalitet som det framtida avgiftsuttaget. Investeringar Under 2014 har totalt 101,6 Mkr (104,3 Mkr) investerats i förbundets anläggningar, se tabell på sid 35. Den största pågående investeringen är den nya slamhanteringsanläggningen där 63,0 Mkr upparbetades under året. Investeringar för 36,2 Mkr (17,8 Mkr) har avslutats. Den största investeringen som avslutades under året är ombyggnationen av reception och omklädningsrum. Denna investering gjordes för att skapa en bättre logistik och en välkomstmiljö som stämmer överens med vår verksamhet samt förbättra arbetsmiljön för anställda. Överskottet mellan budgeterade och faktiska investeringskostnader på 282,5 Mkr beror på att projekteringen för ett antal större projekt tagit längre tid än förutsatt. Detta gäller bland annat investering i ny renshantering samt ny rötkammare, där genomförandefasen startar under I årsredovisningens tabelldel finns detaljerade uppgifter om investeringarna under

23 DRIFTBUDGET (tkr) Budget Utfall Överskott Utfall % Budget Helår 2014 Helår 2014 Underskott Helår 2013 Utfall Verksamhetsstöd ,2 % Kommunikation ,5 % Laboratorium ,7 % Miljö och kvalitet ,1 % Uppströmsarbete ,5 % Resursutvinning ,9 % Projekt och utveckling ,2 % Produktion ,0 % ,2 % INVESTERINGAR (tkr) Investeringar i avloppsreningsverket Investeringar i yttre anläggningar Övriga investeringar Summa investeringar Årets aktiveringar Ackumulerat anskaffningsvärde Personal Medelantalet anställda 2014 är 50 st (47 st). Under 2014 har två personer slutat medan sex har anställts. Den största förändringen på personalsidan har gjorts på produktion där fyra personer som tidigare hyrdes in nu har anställts av Käppalaförbundet. Sex tjänster har delats med Norrvatten. Dessa finns inom administration, IT, ekonomi och kommunikation. Sjukfrånvaron ligger på en stabilt låg nivå, 2,04 procent (1,49 procent). Pensionsmedelförvaltning redovisas i separat not. Alla pensionsmedel återlånas i verksamheten. Mål för god ekonomisk hushållning Förbundsfullmäktige har angett ett antal finansiella mål för god ekonomisk hushållning i enlighet med kommunallagens direktiv. Enligt kommunallagen ska också verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning fastställas. Under rubriken Käppalaförbundets målarbete i verksamhetsberättelsen redovisas också de mer specifika finansiella målen. Övrigt För mer information avseende räkenskaper och verksamhetsutfall hänvisas till bifogade resultat- och balansräkningar, finansieringsanalys och noter. Finansiella mål Målområde Delmål Kommentar och utfall Hög säkerhet i uppföljning av ekonomi och prognoser Avvikelsen mellan resultatprognos vid delårsbokslutet och faktiskt utfall ska inte vara högre än 5 % av omsättningen. Prognosen var 1,5 Mkr och utfallet blev 0,7 Mkr. Resultatavvikelsen blev således 0,35 % i förhållande till omsättningen. Resultat och eget kapital Soliditeten ska ligga på 7 till 10 %. Soliditeten är 8,5 % exklusive pensionsskulden. Självfinansieringsgrad Självfinansieringsgraden bör inom ett tioårigt perspektiv ligga på minst 100 %, det vill säga investeringarna bör inte överskrida avskrivningarna. Måluppfyllnad : 111 %. 23