FIRST. Forskning, utveckling och innovation för dagens och morgondagens räddningstjänst. Lotta Vylund. Haukur Ingason. Mia Kumm
|
|
- Klara Arvidsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut FIRST Forskning, utveckling och innovation för dagens och morgondagens räddningstjänst Lotta Vylund Haukur Ingason Mia Kumm FIRST First Responders of Tomorrow December 2016, version 2.0
2 2
3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 3 1 Inledning 4 2 Bakgrund Problemställning och historik Forskning och utveckling 7 3 Beskrivning av framtida verksamhet Metodsammanställning Mötesplatser Nya former av samverkan Forskning Utbildning Produktbedömning - testbädd 14 4 Organisation 16 5 Förslag till forskningsprogram 17 6 Samarbetsprojekt med räddningstjänster 19
4 1 Inledning En utveckling sker mot mer komplexa samhällsstrukturer och därmed ett behov av ny teknik, taktik och metodik vid räddningsinsatser. För att kunna utveckla ny relevant teknik och koppla den till taktik och metodik anpassad för räddningstjänstens rådande förutsättningar behövs en effektiv omvärldsanalys inom många områden. Detta gäller först och främst erfarenheter och möjligheter för utveckling av ny släckoch räddningsteknik, ändringar i samhällsbyggandet till nya riskbilder och övrig samhällsutveckling. I en tidspressad tillvaro kan det vara svårt för räddningstjänsten att hinna arbeta med utvecklingsfrågor, trots att idéerna finns. Forskarvärlden har många gånger grunden till svaren på utvecklingsfrågorna, men är inte alltid effektiva att nå ut med resultatet till de som behöver den. Företag som utvecklar nya produkter kan behöva hjälp med verifiering eller input om vilka behov som finns på marknaden. De tre nyckelaktörerna är räddningstjänsten, forskarna och företagen som tillhandahåller ny teknik. Det finns därför en bra grund för ett nära samarbete för att gemensamt driva forskningsnära utveckling för räddningstjänstens behov. Om dessa tre aktörer länkas ihop, så att forskning och innovation kommer räddningstjänsten till godo och skapas ett säkrare samhälle i framtiden. Utbildning som sprider resultat från forskning och utveckling är också en viktig fråga för såväl organisationer som för den enskilda. FIRST (First Responders of Tomorrow) avser att vara den som länkar ihop räddningstjänsten, forskare och företag som tillhandhåller ny teknik samt vara den självklara partner för myndigheter, räddningstjänst, forskare och företag när det gäller frågor kring räddningsinsatser inom teknik, taktik och metodik. FIRST är organisatoriskt placerad på enheten SP Safety, avdelningen SP Fire Research, vid SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Detta prospekt behandlar den ambition FIRST har oberoende finansieringsmodell. Plattformens utformning kan komma att anpassas efter behov och resurser. 4
5 2 Bakgrund 2.1 Problemställning och historik Samhällsbyggandet går mot mer komplexa samhällsstrukturer och därmed ett behov av ny teknik, taktik och metodik för att upprätthålla en säker olyckshantering. Räddningstjänsten ställs inför nya utmaningar med förändrade organisationer och resurser, både i storstads- och glesbygdsmiljö. För att möta utmaningen behöver räddningstjänsten identifiera och implementera möjlig teknik, utveckla nya metoder och processer och följa övrig samhällsutveckling inom sitt och intilliggande verksamhetsområden. Det är det svårt att utveckla nya idéer inom den kommunala miljön. Räddningstjänsten är dock en bra grogrund behovsidentifiering och räddningstjänsten har ofta många bra idéer som skulle kunna vidareutvecklas till marknad och verksamhet om tiden, möjligheterna och resurserna fanns. Den nyligen publicerade rapporten om metodsamordning inom svensk räddningstjänst 1 påtalar flera utmaningar inom metodområdet. Utmaningar som också identifierats i räddningstjänstrelaterade forskningsprojekt utförda på SP Fire Research och under arbetet med utveckling av FIRST 2,3. Räddningstjänsten efterlyser en neutral och kvalitetssäkrad omvärldsbevakning och metodutveckling baserad på forskning, där metoderna är anpassade såväl för storstadsförhållanden, som för glesbygdsräddningstjänsten med mer begränsade personella och materiella resurser. Med dagens resursoptimerade organisation är det svårt för den enskilda räddningstjänsten att ensam effektivt sköta omvärldsbevakning, taktik- och metodutveckling, och att identifiera, utveckla och implementera ny teknik. FIRST kan med sitt nätverk av forskningsinstitut, universitet, högskolor, myndigheter samt industri förse räddningstjänsterna med den verktygslåda av teknik, taktik och metodik som krävs för att möta framtidens utmaningar. I Sverige bedrivs omfattande forskning inom räddningstjänstområdet, både vid universitet/högskolor och institut men det sker också en hel del utveckling hos räddningstjänster och företag. Problemet idag är att det saknas ett samlat grepp kring teknik, taktik och metodik vid räddningstjänstinsatser. Många småprojekt bedrivs och intressanta resultat fås fram, men för att hela Sverige, och även omvärlden, ska 1 Att uppfinna hjulet en studie av behovet av metodsamordning inom svensk räddningstjänst, Fredrik Sjögren, Avd för Arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet, Ansökan till MSB 2015 angående räddningsinsatser med fokus på skadeplats, diarienummer Ansökan till MSB 2016 angående innovationsmekanism, diarienummer
6 få nytta av dessa resultat krävs det ett dedikerat team som fångar upp resultaten och driver frågan framåt. Forskningsprojekt måste omsättas i praktisk verksamhet och inte bara generera vetenskapliga publikationer, även om detta också behövs för att synliggöra svensk räddningstjänstforskning på den internationella arenan. Klyftan mellan dessa vetenskapliga publikationer och utbildnings- och utvecklingsmaterial anpassat för räddningstjänstens dagliga verksamhet måste överbryggas. Idéer från forskningsvärlden, räddningstjänsten och företag behöver tas om hand och teknik och metoder som bottnar i forskningsresultat behöver vidareutvecklas, anpassas och implementeras. SP har en lång tradition av att samverka med räddningstjänster. Det bevisar inte minst alla de forskningsprojekt som genomförts och finns presenterade i litteraturen, (se kapitel 6), de olika utbildningarna som SP bedriver på landets högskolor och universitet, vidareutbildningar för räddningstjänst 4 samt handledning av kommunal doktorand hos Storstockholms brandförsvar 5. Denna erfarenhet ligger till grund för idéerna hur en kompetensplattform som FIRST ska drivas och utvecklas. Även tidigare erfarenhet av att driva andra kompetensplattformar 6 underlättar uppbyggnad och drift av en kompetensplattform riktad mot räddningstjänstområdet. FIRST har också haft inledande samtal med motsvarigheten till FIRST i USA, Center for First Responder Technology 7 som drivs av Worcester Polytechnic Institute (WPI). I samarbete med Räddningstjänsten i Worcester, Massachusetts Firefighting Academy och andra myndigheter har centret producerat en rad innovationer för att göra räddningstjänstens arbete både säkrare och effektivare. Ytterligare en källa till inspiration för FIRST är UL Firefighter Safety Research Institute (FSRI) 8 i USA. FSRI är en dedikerad forskningsgrupp som arbetar nära ihop med räddningstjänsten, myndigheter och företag med forskning och utbildning för att öka kunskapen om brandsläckning hos räddningstjänsten. FIRST är organisatoriskt placerad på enheten SP Safety, avdelningen SP Fire Research, vid SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Från och med den 1 juli 2016 ingår SP i ett samlat RISE Research Institutes of Sweden. RISE gruppen bestående av SP, Swedish ICT, Swerea och Innventia skapar en samlad 4 T.ex. Brandingenjörsprogrammet i Luleå och Lund samt Utbildningar på Mälardalens Högskola. SP har varit en del av utvecklingen av MSB kursen Brand i undermarksanläggningar instruktörskurs 5 Anders Palm, Storstockholms brandförsvar. 6 SP Tunnel, Offshore Väst, SP Fuel Storage Safety
7 institutssektor för att bli en starkare innovationspartner för näringsliv och samhälle 9 än vad de enskilda instituten förmått. Målet är ökad samordning och större kapacitet att bidra till konkurrenskraft och nya arbetstillfällen i industrin. Med över 3000 anställda finns spetskompetens, men också bredd att fånga upp, förvalta och driva projekt inom en lång rad områden knutna till räddningstjänst. RISE har stora resurser som kan knytas till FIRST verksamhet när behovet uppstår. Här kan exempelvis nämnas att införlivandet av Swedish ICT i RISE kommer att stärka förmågan hos FIRST vad gäller frågor om t.ex. digitalisering. 2.2 Forskning och utveckling FIRST avser att verka brett inom hela räddningstjänstens område och har idag fem områden inom vilka det finns starka forskningsmiljöer, främst vid SP Fire Research, och därmed spetskompetens, intresse och kunskap. Nedan följer en kort introduktion till dessa fokusområden samt vilka utmaningar och möjligheter som finns inom respektive område. Fordon: Samhällets krav på energibesparingar, övergång till en fossilfri transportsektor och nya transportlösningar inklusive förarlösa transporter och autonom framdrift skapar många möjligheter, men också många utmaningar. Med nya energibärare i fordon kommer också nya typer av risker, exempelvis med biogasdrift i stadsmiljö och behov av ökad kunskap kring teknik, taktik och metodik vid släck- och räddningsinsatser. Ett annat exempel är ökad batterianvändning och dess risker vid överladdning eller sekundära risker efter kollisioner eller andra olyckor. Dessa nya typer av energibärare ger dock också nya möjligheter att utveckla energieffektiva och miljövänliga alternativ till dagens räddningsfordon, även mindre och lättare fordon som kan användas vid räddningsinsatser i komplexa miljöer, exempelvis tunnlar eller gruvor. Med ett väl etablerat samarbete med fordonsindustrin, tillgång till det världsunika testcentret för framtidens fordons- och trafiksäkerhet AstaZero 10 där SP är delägare samt verksamheten inom divisionen RISE Safety and Transport finns goda förutsättningar att tillvarata forskningsresultat och stödja teknik-, taktik- och metodutveckling. Undermarksanläggningar: Det byggs allt fler tunnlar och undermarksanläggningar i syfte att korta avstånd och frigöra värdefull markyta till andra ändamål, exempelvis bostadsbyggande i storstadsregioner. Infrastrukturen under mark blir alltmer komplex, både i dagens och morgondagens undermarksanläggningar samsas ofta flera olika transportslag. Stora mängder människor nyttjar och är beroende av
8 storstadsregionernas masstransportsystem och transportinfrastruktur. Nya energibärare i fordon representerar nya risker och utmaningar vid räddningsinsatser under mark, såväl i tunnlar som vid bränder i garage under mark. Även i glesbygdsområden finns spårtunnlar med dess utmaningar och gruvindustrin är en stark industrinäring i flera Norrlandskommuner. Räddningsinsatser i dessa typer av anläggningar är svåra och komplexa och kräver såväl stora resurser, som stort kunnande och ny teknik. För att genomföra effektiva och säkra räddningsinsatser i denna typ av anläggningar finns ett stort behov av att vidareutveckla taktik och metodik och ta fram ny teknik som stödjer räddningsinsatsen. Den begränsande faktorn vid räddningsinsatser i komplexa undermarksanläggningar är oftast tillgången på andningsluft. Inom detta fokusområde har de senaste stora forskningsprojekten 11 också visat på behovet av utveckling av bärbar teknologi för att stödja räddningsinsatsen, exempelvis system för övervakning, positionering, kommunikation i en vidare bemärkelse samt IR-teknik och övriga analysinstrument. SP Fire Research har en gedigen forskningsverksamhet inom området undermarksanläggningar och mycket kunskap kan hämtas från den etablerade kunskapsplattformen SP Tunnel 12. Byggnader: I takt med att städer förtätas, mer komplexa byggnader byggs och kraven på nära-noll-energibyggnader ökar utvecklas också nya byggmetoder och nya byggnadsmaterial. Exempelvis har kravet på energieffektivitet i byggnader inneburit att användningen av brännbara isoleringsmaterial ökat, vilket ställer nya krav på teknik och kunnande hos räddningstjänsten. Stora komplexa byggnader innebär, liksom i undermarksanläggningar, långa inträngningsvägar och därmed ett behov av insatsstödjande teknik. Byggnader blir högre, vilket också påverkar räddningstjänstens insats, speciellt om den inbyggda tekniken inte fungerar fullt ut eller om systemen blir så komplexa att de kan vara svåra att förstå under en räddningsinsats. Inom detta område finns behov av såväl utveckling av bärbar teknik, som analysverktyg och teknik att bedöma hur branden i konstruktionen sprids eller kan spridas. Inom detta område kommer det ske ett nära samarbete med den nyetablerade kompetensplattformen CFORT 13 Bränslelagring: Samtidigt som det i samhället fortfarande finns, och under lång tid kommer att finnas, stora depåer av fossila bränslen så används och lagras också nyare typer av bränslen, exempelvis biobränslen eller avfall. Denna lagring och hantering finns främst inom transport och energisektorn. Traditionellt har skumanvändning 11 Till exempel TMU Taktik och metodik vid brand under mark, METRO, Barbara och Tunnelbyggaren CFORT (Centrum för fortifikatorisk kompetens). Att bygga upp och utveckla kompetens inom det fortifikatoriska området för det civila samhället och försvarsmaktens behov. 8
9 som släckmetod använts vid bränder i dessa depåer och omfattningen av miljöeffekterna av denna användning har uppdagats på senare år. Utvecklingen inom detta område bör inriktas på dels analysverktyg för att identifiera en begynnande värmeutveckling innan det hinner utvecklas till en brand i biobränsle och avfall, men också den svåra utmaningen att hitta effektiva och miljövänliga ersättningar och metoder till skumanvändning. SP Fire Research har ett utvecklat samarbete med såväl petroleumindustrin som kraftvärmeverk och bioastillverkare. Kunskap kommer att inhämtas från kunskapsplattformen SP Fuel Storage Safety 14. Räddningsledning: Detta sista fokusområde har starka kopplingar till samtliga av de andra fokusområdena och kan sägas knyta ihop säcken med övriga områden. Det är inom detta område som utmaningar inom beslutsfattande och ledning samlas. Men också frågor kring vilka metoder kan användas i olika situationer och hur kan räddningstjänsten använda sin verktygslåda med metoder. Detta område har många synergier och gemensamma nämnare med det DHS-finansierade initiativet EMERGE 15 samt Casceff 16. Målsättningen med detta fokusområde är att skapa förutsättningar för en säker arbetsmiljö för räddningstjänsten samtidigt som räddningsinsatsen gynnas ur ett effektivitets- och resultatperspektiv
10 3 Beskrivning av framtida verksamhet FIRST:s övergripande målsättning är att vara en internationellt erkänd kompetensplattform som säkerställer leverans av evidensbaserad metodutveckling av räddningstjänstinsatser genom att: 1. Skapa och upprätthålla mötesplatser för ömsesidig förståelse och reflektion mellan forskare, personal inom räddningstjänsten samt näringsliv. 2. Förse räddningstjänsterna med kunskap om den verktygslåda av teknik, taktik och metodik som krävs för att möta framtidens utmaningar genom en metodsammanställning. 3. Stärka den behovsbaserade forskningen genom att utveckla nya former av samverkan mellan forskning och utvecklingsarbetet hos räddningstjänsterna. 4. Bedriva forskning som grundar sig i räddningstjänstens behov och möjligheter. 5. Naturligt länka ihop forskning, innovation och utveckling och som synergieffekt skapa ett bra utbildningsunderlag för dagens och morgondagens räddningstjänstpersonal. 6. Minska klyftan mellan vetenskapliga publikationer och utbildnings- och utvecklingsmaterial anpassat för räddningstjänstens dagliga verksamhet. 7. Tillhandahålla testbädd för produktutveckling och utvärdering av ny innovativ teknik för räddningsinsatser. Den första och andra punkten handlar om kunskapsinsamling för att sammanställa aktuell forskning, statistik, erfarenheter etc. samt att kunna fånga upp de utmaningar och möjligheter som räddningstjänsten står inför. Forskningsresultat måste nå räddningstjänsten samtidigt som erfarenheter från räddningstjänstens arbete med ny teknik måste nå forskarsamhället och kunskaper från olyckor och inträffade händelser måste tas tillvara. Den tredje punkten handlar om att hitta nya former för samverkan eftersom forskning har svårt att nå ut till användarna genom de traditionella kommunikationskanalerna. Den fjärde punkten, att bedriva forskning, utgör kärnan i verksamheten, då utvecklingen utan ny kunskap inte kan drivas vidare. Forskningen är viktig för att fylla kunskapsluckor och driva kunskapsfronten framåt. Punkt fem och sex handlar om att stärka kompetens, kunskap och utbildning i förmågan att förhålla sig till en komplex verksamhet i en komplex omgivning, genom att forskningsresultat implementeras i såväl utbildning för yrkesverksamma, som i den högre utbildningen. Att ha kompetens och kunskap att välja metod efter situation och omständigheter är grundläggande för att dra nytta av den verktygslåda med metoder som räddningstjänsten har att tillgå. Sista punkten handlar om att hjälpa 10
11 företag att utveckla sina nya eller existerande produkter för att passa de krav som samhället ställer. Nedan beskrivs FIRST arbetsmetodik mer ingående. 3.1 Metodsammanställning Utredningar har visat att räddningstjänsten skulle ha stor nytta av en tydlig och lättillgänglig metodsammanställning för de vanligaste insatstyperna vid brand 17. Metodsammanställningen handlar om att utgå från olika typhändelser och kring varje typhändelse kommer forskning, statistik och erfarenhet från verkliga händelser att sammanställas för att ge en grundläggande förståelse för vilka metoder som kan användas för just den typhändelsen. Genom denna sammanställning kan räddningstjänsten få en förståelse hur olika metoder kan användas vid olika typer av insatser och därmed få kunskap om nya metoder och ny teknik som förbättrar möjligheterna till en lyckad insats. Denna metodsammanställning kommer vara till nytta både för räddningstjänst, forskare och företag som utvecklar räddningstjänstprodukter: Räddningstjänsten kommer att få tillgång till en opartisk sammanställning av olika metoders styrkor och svagheter. Forskare kommer att få tillgång till en bred databas att utgå från i sina forskningsprojekt samt lättare hitta kunskapsluckor där ny forskning behövs. Företag som utvecklar och säljer räddningstjänstutrustning kommer få en bra kunskapskälla för att vidareutveckla sina befintliga produkter eller utveckla nya innovativa idéer. En metodsammanställning måste vara opartisk och stödja sig på existerande forskning, försök och erfarenheter från verkliga bränder. Både samhället och teknik förändras så därför behöver en metodsammanställning finnas på en interaktiv plattform som kontinuerligt uppdateras. Sammanställningen kommer att finnas på FIRSTs hemsida där även aktuella utbildningar inom nätverket meddelas och resultat från utförd forskning presenteras. 3.2 Mötesplatser Hemsidan ska vara en naturlig mötesplats för forskare, näringsliv och räddningstjänst och kommer också att presentera relevanta och aktuella resultat från övrig forskning inom nätverket som berör räddningstjänstområdet. 17 Att uppfinna hjulet, Fredrik Sjögren, avdelningen för arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet 11
12 Nyhetsbrev kommer att skickas ut kvartalvis med det senaste inom forskning, innovation och utveckling. Genom olika kontaktnät och påverkansplattformar, såsom SP tunnel, CFORT och andra organisationer, kommer resultat regelbundet att nå intressenter och behovsägare. Texten på hemsidan kommer vara anpassad till de relevanta målgrupperna och alla aktuella forskningsresultat som producerats inom FIRST kommer att ha populärvetenskapliga sammanfattningar. Genom egen konferens, FIRST, som kommer att startas som en internationell konferens vartannat år, och genom olika workshops, kommer återkoppling från intressenter och behovsägare att nå forskargruppen och kunna implementeras i utvecklingen. FIRST har en särskild kommunikationsansvarig som tillser att informationsflödet till intressenter och behovsägare fungerar. Med hjälp av FIRST kommunikationsansvariga kommer riktade satsningar att göras när intressanta resultat erhållits, för att säkerställa att samverkan med aktuella intressentgrupper vidmakthålls. FIRST har redan idag ett väl etablerat samarbete med flera räddningstjänster i Sverige och i resten av världen som kommer att utnyttjas. Exempel på nationella räddningstjänstorganisationer som medverkat i forskningsprojekt, referensgrupper eller där långtgående diskussioner om fördjupat samarbete har hållits är; Storstockholms brandförsvar, Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund, Räddningstjänsten Storgöteborg, Räddningstjänsten Skåne-Nordväst, Räddningstjänsten Sala-Heby, Mälardalens brand och räddningsförbund, Räddningstjänsten Höga kusten, Räddningstjänsten Arvika Eda, Medelpad, Värends räddningstjänst och Luleå räddningstjänst. 3.3 Nya former av samverkan Grunden i FIRST är kunskap om de behov, utmaningar och möjligheter som räddningstjänsten står inför. Varje typhändelse kommer ha en ledare som är en erfaren forskare med ett stort kontaktnät och kunskap om typhändelsen. Forskaren ansvarar för att fånga upp behov, idéer och aktuella forskningsresultat inom typhändelsen. För att få ett mer interaktivt lärande mellan forskare och räddningstjänst ska det finnas regionala kontaktpersoner som har till uppgift att förmedla kunskap ut till räddningstjänsten samt vara en viktig resurs i informationshämtningen. Svenska HLR 18 -rådet arbetar t.ex. på detta sätt och anser att det är ett bra arbetsätt för att nå ut 18 Svenska rådet för hjärt- och lungräddning 12
13 med ny information. Även hos MSB finns detta arbetssätt inom mångfaldhet, kemikalieolyckor och olycksutredning. Mycket tester och utveckling sker också hos räddningstjänsten, problemet är att resultaten ofta stannar hos den enskilda kåren. En av de regionala samordnarnas uppgifter blir att lyfta upp och förmedla intressanta resultat från det som sker hos räddningstjänsterna och samtidigt få värdefull information om verksamhetsnära behov. För att ytterligare skapa ett interaktivt lärande mellan forskargruppen och räddningstjänsten planeras också att initiera en observatörsverksamhet för vissa typhändelser. Som observatör kan erfarenheter från skadeplatsen tas till vara och utgöra underlag för förståelse vilka konsekvenser olika beslut får, hur ny taktik och metodik fungerar och hur väl ny innovativ teknik stödjer insatsens syfte och mål. Efter att räddningsinsatsen avslutats kan samlade intervjuer genomföras om beslutsprocessen för de taktik- och metodval som togs och kommunicerades under insatsen i syfte att vidareutveckla insatsarbetet. Resultatet från dessa observatörsinsatser kan både nyttjas direkt i forskningen och utgöra ett förstärkt underlag vid räddningstjänstens egen erfarenhetsåterföring. Redan idag bistår SP t.ex. försäkringsbolag, Haverikommissionen och näringslivet vid olycksundersökningar. Erfarenheter från dessa kan också användas vid erfarenhetsåterföringen till och inom olika räddningsaktörer. Om erfarenheterna också inarbetas i räddningstjänstrelaterad kurslitteratur sprids kunskapen till flera även utanför den egna räddningstjänstorganisationen, där olyckan inträffat. För att säkerställa att resultat och erfarenheter från forskningen inom FIRST direkt kan användas i dagens skadeplatsarbete planeras också att utveckla en expertstödsgrupp som på distans, eller vid vissa fall av större händelser på plats, kan stödja räddningsledaren i beslutsprocessen. Denna funktion skulle kunna samordnas med MSB:s Tjänsteman i beredskap (TiB) och kunna utgöra stödfunktion för beslutsfattare vid kriser och olyckor på såväl kommunal, regional som nationell nivå. 3.4 Forskning FIRST kommer hålla ihop den forskning som berör räddningstjänsten inom SP och RISE för att kunna skapa synergieffekter. I omvärldbevakningen kommer forskarna inte bara hålla samman forskningen inom SP och RISE utan även bidra till att samla ihop forskning från hela världen inom sin typhändelse och på så sätt alltid vara på framkant med den senaste forskningen. 13
14 Forskning inom FIRST som resulterat i nya innovativa produkter, metoder eller processer kommer också att presenteras med hjälp av utbildningsvideor, se exempel på UL Firefighters Safety Research Institute hemsida 19. Förutom att bidra till att förse räddningstjänsten med kunskap om olika metoders styrkor och svagheter kommer metodsammanställning hjälpa till att hitta kunskapsluckor förankrade hos räddningstjänsten. Därmed ökar sannolikheten för att hitta meningsfulla forskningsobjekt som är behovsstyrda och lättare kan få genomslag hos räddningstjänsterna. För att ytterligare öka möjligheten till utväxling mellan forskning och praktik kommer doktorander inom FIRST ha handledare både på universitet och hos räddningstjänsten. Genom att räddningstjänsten bidrar med både tid och resurser skapas ett engagemang som ökar chansen för att forskning får större genomslagskraft och nyttogörande i praktiken. Förslag på forskningsprogram finns i kapitel Utbildning Den kunskap som har genererats i genomförda forskningsprojekt samt ovan nämnda metodsammanställning med tillhörande omvärldsbevakning ger FIRST stora möjligheter att driva en utbildningsverksamhet av världsklass. FIRST avser också starta ett utbildningsprogram för vidareutbildning för redan yrkesverksamma så att kunskapen inom FIRST kan förmedlas vidare till räddningstjänsten. Både externa öppna kurser och interna kurser på högskolor och universitet kommer att ges, med bas i den forskning som bedrivs inom SP. Detta är dels en viktig inkomstkälla som kan bidra till att FIRST övriga verksamhet kan bedrivas, men också en viktig parameter i arbetet med att förbereda framtida blivande ingenjörer och brandmän. Genom aktivt samarbete med industrin och forskningsvärlden kommer FIRST:s utbildningar också att kunna utgöra en värdefull resurs för redan yrkesverksamma. Det utbildningsmaterial som finns redan i form av lärarhandlingar, presentationsmaterial, artiklar och handböcker kommer att ligga till grund för dessa framtida kurser. Den koppling som redan finns mot högskolor och universitet kommer att underlätta för utvecklingen av nya kurser och utbildningar, både generella och skräddarsydda för intressenter med önskemål om vidareutbildning inom specifika områden. 3.6 Produktbedömning - testbädd På marknaden finns det många företag med innovativa produkter. För att hjälpa dessa företag att utveckla produkter som kommer till nytta hos räddningstjänsten ska en
15 utvärderingsmetodik tas fram för att kunna bedöma produktens fördelar och begränsningar mot ett antal typhändelser. Produktbedömningen ska grunda sig i de behov som räddningstjänsten har samt de identifierade typhändelserna. Bedömningen kommer att utgå från ett antal kriterier som kommer att tas fram under arbetets gång men exempel ges nedan: Miljö o Hur påverkar metoden den yttre miljön (luft, vatten, mark)? o Hur lätt är det att sanera? Arbetsmiljö o Hur lätt är den att använda? o Hur undviks påverkan av giftiga brandgaser på räddningstjänstpersonal? Släckkapacitet Återantändningsrisken Tidsåtgång för användning av metoden. Personalåtgång Kostnad för inköp, service etc. Personalens behov av utbildning innan implementering Denna produktbedömning kommer inte bara vara till nytta för företagen i deras utvecklingsarbete utan också för räddningstjänsten. Vid beslut om vilken ny teknik som ska köpas in inhämtar räddningstjänsten ofta beslutmaterial genom att fråga grannen, åka runt på mässor eller besöka/få besök av försäljare. Det tar mycket tid i anspråk och det är ofta svårt att få med hela bilden. Räddningstjänsten upplever också att de är i händerna på försäljarna och att det är svårt att jämföra olika teknik och utrustning, samt hur deras förmåga påverkas genom att köpa in en viss teknik. Det är också svårt att formulera ett upphandlingsunderlag om man inte vet vilken utrustning som behövs för att höja eller vidmakthålla sin förmåga. Företagen kan då visa räddningstjänsten en opartisk granskning av deras produkt och därmed lättare visa dess fördelar och begränsningar. 15
16 4 Organisation FIRST är placerat på SP - Safety och föreståndare för FIRST är Adj Prof Haukur Ingason. Biträdande föreståndare är Tekn. Lic. Mia Kumm och Brand- och riskingenjör Lotta Vylund är koordinator för FIRST samt för de samverkande organisationerna. Kommunikatör är Kaisa Kaukoranta som ansvarar för hemsida, nyhetsbrev, sociala medier och tryckt informationsmaterial. I tabellen presenteras ansvarig forskare knutna till FIRST olika forskningsområden. Tabell 1 FIRST forskningsområden. FIRST Forskningsområde Fordon (nya energibärare i fordon mm) Infrastruktur (tunnlar, gruvor, undermarksgarage mm) Brand i byggnad (bostads-, industri-, konstruktionsbrand, mm) Brand i bränslelager (Cistern, biobränsle, avfall mm) Räddningsledning (taktik och metodik) Forskare/projektledare Jonas Brandt Mia Kumm Petra Andersson Henry Persson Anders Lönnermark 16
17 5 Förslag till forskningsprogram I diskussion med tilltänkta aktörer inom FIRST har följande lista på vägledande forskningsområden tagits fram. Förslaget till forskningsprogram skall ses som ett antal prioriterade områden inom vilka förslag till konkreta forsknings- och utvecklingsprojekt definierats i syfte för styrgruppen att ta ställning till under Q Då det finns många beröringspunkter med forskningsprogram i andra kompetensplattformar (SP tunnel, CFORT och SP Fuel Storage Safety) kommer ett nära samarbete med dessa att utvecklas och forskningsprojekt som berör flera verksamhetsområden bedrivas i samproduktion mellan kompetensplattformarna. Områden och projektförslag kan komma att förändras i enlighet med styrgruppens synpunkter över tid. Förslag på projekt eller förstudier med start 2017 och 2018: Undersöka hur en metodsammanställning kan utformas. Vad behöver räddningstjänsten veta för att kunna bedöma vilken metod och taktik som ska användas i olika situationer. Detta är ett arbete både under insatsen men också i det förberedande arbetet. En organisation kan bara välja mellan de metoder som de har tränat på och har utrustning samt organisation för att kunna genomföra. Identifiering av typhändelser som ska täcka in de mest relevanta vardagshändelserna som en räddningstjänst ska hantera. Typhändelserna bestäms genom intervjuer/enkäter med räddningstjänst, försäkringsbolag, företag som utvecklar och säljer räddningstjänstutrustning samt forskare. Metodik för bedömning av räddningstjänstinsatser. Vid utvärdering av en produkt är det viktigt att förhålla sig till vilka behov som räddningstjänsten har så att produkten utvärderas utifrån rätt kriterier och rätt scenario. Metod för riskbedömning vid räddningsinsatser i olika komplexa miljöer, exempelvis tågtunnlar, skyddade anläggningar, gruvor eller tunnlar under byggnation (i samarbete med SP tunnel). Metod för att hantera emissioner från bränder med särskilt fokus på emissioner från nya byggnadsmaterial eller nya bränslen. Metoder för hantering av släckvatten och beslutsstöd för miljövänliga släckinsatser vid bränder i nya material och bränslen. Införande av utökad anläggningsinformation som stöd vid räddningsinsats och införandet av nya tekniklösningar för konnektivitet och informationsutbyte (i samarbete med SP tunnel). 17
18 Studier om ergonomi och om de fysiska kraven under rekryteringsprocessen med fokus på genusperspektiv. Utvärdera andra koncept för skydd och släckning av stora vätskebränder som i vissa applikationer kan ersätta användningen av brandsläckningsskum, exempelvis genom användning av fast skum (t ex expanderat glas), (i samarbete med SP Fuel Storage Safety). Metoder för bedömning av brandspridning inuti konstruktioner, exempelvis vid brand i brännbar isolering. Användning av drönare för beslutsstöd vid stora eller komplexa insatser i utomhusmiljö. Metodstöd för säkra och effektiva räddningsinsatser vid tung räddning eller vid komplexa trafikmiljöer. 18
19 6 Samarbetsprojekt med räddningstjänster Nedan finns ett urval av de projekt som SP genomfört i samverkan med räddningstjänsten. [1] Övertrycksventilation - Förstudie över brandventilation med mobila fläktar, FoU Rapport P21-092/94, Räddningsverket [2] Ingason, H., Fallberg, R., Palmkvist, K., Gustavsson, S., Brandförsök med offensiv släckning kombinerat med övertryckningsventilering - Erfarenheter och mätresultat från försök i Svaneholm 5-6 nov 1997, SP AR 1998:08, Brandteknik, Borås [3] Ingason, H., Fallberg, R., Övertrycksventilation i medelstora lokaler, försök med mobila fläktar, SP Rapport 1998:41. [4] Fallberg, R., Ingason, H., Erfarenheter med övertrycksventilation, FoU Rapport P21 331/00, Räddningsverket [5] Ingason, H., Fallberg, R., Övertrycksventilation i medelstora lokaler försök med rökdykare, FoU Rapport P21-397/02, Räddningsverket [6] Ingason, H., Fallberg, R., Positive Pressure Ventilation in Medium-Sized Premises, Fire Technology, v 38, 2002, pp [7] SÄRF och SP, Skärsläckarkonceptets operativa användande. MSB , [8] Cutting Extinguishing Concept practical and operational use MSB report EU Project FIREFIGHT II, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. [9] Ingason, H., Fallberg, R., Palmkvist, K., Edholm, U., Övertrycksventilation kombinerad med skärsläckare, SP Rapport 2012: [10] Försth, M., Ochoterena, R., Lindström, J. Spray characterization of the cutting extinguisher, SP, Arbetsrapport 2012:14, 2012, Borås. [11] Ingason, H., Kumm, M., Nilsson, D., Lönnermark, A., Claesson, A., Li, Y. Z., Fridolf, K., Åkerstedt, R., Nyman, H., Dittmer, T., Forsén, R., Janzon, B., Meyer, G., Bryntse, A., Carlberg, T., Newlove-Eriksson. L., Palm, A. (2012) The METRO project - Final report. SiST 2012:8, Västerås: School of Sustainable Development of Society and Technology, Mälardalen University. 19
20 [11] Lindström, J., Appel, G., Palmkvist, K., Bialas, K.O., Förmåga och begränsningar av förekommande släcksystem vid brand i byggnad fokus på miljöarbete, MSB rapport MSB618, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, 2013 [12] Ingason, H., Vylund, L., Lönnermark, A., Kumm, M., Fridolf, K., Frantzich, H., Palm, A., Palmkvist, K. Taktik och Metodik vid brand i Undermarksanläggningar (TMU) sammanfattningsrapport, SP-rapport 2015:17, 2015, Borås. [13] Holmstedt, G., Johansson, N., Särdqvist, S., Vylund, L., Ingason, H., Lindström, J., Palmkvist, K., Nystrand, B. Storskadeproblematiekn, 2015 Publikationsnummer: MSB827 20
HUR KAN RÄDDNINGSTJÄNSTEN OCH FORSKARVÄRLDEN SAMVERKA
HUR KAN RÄDDNINGSTJÄNSTEN OCH FORSKARVÄRLDEN SAMVERKA Lotta Vylund September 2018 Research Institutes of Sweden twitter.com/risefr Tre har blivit ett RISE Innventia, SP och Swedish ICT har gått samman
Läs merKjell Wahlbeck, Räddningschef i Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund SÄRF:
Pressmeddelande Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund SÄRF har i samarbete med SP Sveriges Tekniska forskningsinstitut utarbetat rapporten Skärsläckarkonceptets operativa användande, som nu överlämnas
Läs merGemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström
Läs merVerksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Verksamhetsplan 2015 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap
Läs merProgramplan
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Programplan 2015-2017 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap
Läs merKunskapsutveckling för ett säkrare samhälle. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Kunskapsutveckling för ett säkrare samhälle Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB organisation Avdelningen för utveckling av samhällsskydd Enheten för kunskapsutveckling Avdelningen för utveckling
Läs merKommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa
Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt
Läs merIf I had asked people what they wanted, they would have said faster horses.
If I had asked people what they wanted, they would have said faster horses. Henry Ford Innovationsmekanism inom samhällssäkerhet Skånsk brandskyddsdag 14 september 2017 Utmaningar för den kommunala räddningstjänsten
Läs merTaktik, metodik och teknik vid brand under mark Erfarenheter och slutsatser efter TMU-projektet -utmaningar och möjligheter Anders Palm SSBF/MDH &
Taktik, metodik och teknik vid brand under mark Erfarenheter och slutsatser efter TMU-projektet -utmaningar och möjligheter Anders Palm SSBF/MDH & Mia Kumm SP/MDH Innehåll Utmaningarna TMU-projektet Fullskaliga
Läs merForskning för ett säkrare samhälle
FORSKNING Forskning för ett säkrare samhälle Sammandrag av Forskningsprogram för MSB 2011 2013 MSB och forskningen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arbetar för ett tryggare och säkrare
Läs merRegeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK
Regeringsuppdrag Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014 Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Mötesplats SO 2015-04-28 Bitr. projektledare Anna Johansson, fil.dr. Fakta om
Läs merLars Berg. Avdelningen för utveckling av beredskap Enheten för samverkan och ledning lars.berg@msb.se. 23 september 2015 Reservkraftsprojektet 1
Lars Berg Avdelningen för utveckling av beredskap Enheten för samverkan och ledning lars.berg@msb.se 23 september 2015 Reservkraftsprojektet 1 Reservkraftprojektet 2013 2015 Bakgrund 2012 genomförde Livsmedelsverket,
Läs merIndustriell plattform för leverantörer
Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin
Läs merTaktik och Metodik vid brand i Undermarksanläggningar
Taktik och Metodik vid brand i Undermarksanläggningar (TMU) 2 MSB:s kontaktpersoner: Sara Brunnberg, 0771-2404087 Publikationsnummer MSB 847-2015 ISBN 978-91-7383-567-1 3 Förord Rapporten sammanfattar
Läs merEn skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?
2012-02-17 1 (5) En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? Världen förändras, och det måste skolan också göra. Utan ett väl fungerande utbildningsväsen riskerar vi stagnation
Läs merUtlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (7) Enheten för inriktning av forskning Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap Inledning
Läs merJämställdhet och mångfald i kommunal räddningstjänst. Henrik Larsson, enhetschef
Jämställdhet och mångfald i kommunal räddningstjänst Henrik Larsson, enhetschef Framtidsstudien Hälften av alla barn som börjar skolan i år kommer arbeta med jobb som inte finns i dag!! De globala drivkrafterna
Läs merEffektiva räddningsinsatser för framtidens skadeplats
Effektiva räddningsinsatser för framtidens skadeplats Sofie Pilemalm Biträdande Professor Informatik Föreståndare för Centrum för forskning inom respons och räddningssystem (CARER) Linköpings universitet
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merÖrebro universitets vision och strategiska mål
Örebro universitets vision och strategiska mål 2018 2022 Beslutad av Universitetsstyrelsen 21/12 2017 Det går bra för Örebro universitet. Allt fler söker sig till våra utbildningar. Forskningsverksamheten
Läs merInternationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner
Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings
Läs merStrategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1
Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Vad betyder SILS-agendan för dig? Du som företagare får bättre tillgång till forskningsresurser
Läs merInformation och kriskommunikation
Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten
Läs merVÄLKOMNA! NÄTVERKSKUNSKAP OCH SAMVERKANSPROJEKT WORKSHOP
VÄLKOMNA! NÄTVERKSKUNSKAP OCH SAMVERKANSPROJEKT WORKSHOP Om Länka Consulting Tider och innehåll 9.00 Start Check in Föreläsning inspiration Workshop Reflektion Check ut 10.45 Avslut Check in Vad hände
Läs merSvenska Cykelstäder. Verksamhetsplan för Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 VERKSAMHETSPLAN SVENSKA CYKELSTÄDER
Kansli Svenska Cykelstäder info@svenskacykelstader.se 073-324 77 84 Svenska Cykelstäder Verksamhetsplan för 2018 2019 Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 Introduktion Svenska Cykelstäder vill öka andelen
Läs merINDUSTRINYTTA PÅ VETENSKAPLIG GRUND
INDUSTRINYTTA PÅ VETENSKAPLIG GRUND Peter Bökmark peter.bokmark@ri.se 27 Mars 2019 Research Institutes of Sweden Material and Production RISE IVF 2 Ägarens uppdrag till RISE Industriforskningsinstituten
Läs merSäkerhet i tunnlar för energi- och kommunikationsdistribution
Säkerhet i tunnlar för energi- och kommunikationsdistribution Fyra grupper diskuterade aktuella teknikområden med fokus på förhållandena i kabel- och distributionstunnlar. Instruktionen var att grupperna
Läs merÅrsberättelse Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (14) Datum
samhällsskydd och beredskap 1 (14) Martin Åberg 010-240 35 85 martin.aberg@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Årsberättelse 2012 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap 2 (14)
Läs merCentrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV) Verksamhetsplan för
Bilaga 6 Dnr: 695-16 Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV) Verksamhetsplan för 2017-2019 CAV, Centrum för Arbetsliv och Vetenskap är en centrumbildning vid Högskolan i Borås (HB). CAVs devis är Samverkan
Läs merAvsiktsförklaringen. Syftet
Skåne Syftet Avsiktsförklaringen Öka tryggheten för de som bor och vistas i länet genom ett samordnat olycksförebyggande och skadeavhjälpande arbete. Skapa gemensamma och kända strukturer för snabba och
Läs merGrundutbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap erfarenheter från första året med nya utbildningen
samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Enheten för utbildningssamordning Henrik Berglind Grundutbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap erfarenheter från första året med nya utbildningen Bakgrund
Läs merDatum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet
Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne
Läs merAktivitetslista för utveckling av näringslivsklimatet
Aktivitetslista för utveckling av näringslivsklimatet Aktivitetslista Under våren 2017 har Gislaveds kommun genom intervjuer och en workshop genomfört en dialog med näringslivet. Syftet har varit att hitta
Läs merBrandstatistik vad vet vi om anlagd brand?
Ansökan om forskningsmedel inom forskningssatsningen Anlagd Brand Brandstatistik vad vet vi om anlagd brand? Anlagd brand är ett stort samhällsproblem. Enligt statistik från Svenska Brandskyddsföreningen
Läs merKommungemensam handlingsplan
FoU Fyrbodal Kommungemensam handlingsplan för FoU Fyrbodal Kommungemensam handlingsplan för FoU Fyrbodal Syfte Denna Handlingsplan är ett led i att stärka Fyrbodalskommunernas kapacitet att bedriva en
Läs merUtlysning av forskningsmedel: Brand och olyckor a tga rder och effekter, Steg 1-fo rstudieanso kan
samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) Utlysning av forskningsmedel: Brand och olyckor a tga rder och effekter, Steg 1-fo rstudieanso kan MSB-51.1 samhällsskydd och beredskap PM 2 (8) Innehållsförteckning
Läs merK2:s publiceringspolicy
Uppdaterad 2018-06-05 K2:s publiceringspolicy Syftet med denna policy är att visa hur publicering av forskningsresultat fungerar på K2 genom att tydliggöra själva processen samt vilka riktlinjer och kriterier
Läs meridentifiera www.iuc.se
Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare
Läs merDen moderna räddningstjänsten arbetsmiljön i fokus för effektivare insatser. Rorsersberg den 4 november 2010
Den moderna räddningstjänsten arbetsmiljön i fokus för effektivare insatser Rorsersberg den 4 november 2010 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Enheten för utveckling av räddningstjänst och
Läs merANSÖKAN medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan
ANSÖKAN 2014 37-medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan För information och tips om hur ansökan ska fyllas i; se Vägledning
Läs merInternationell strategi. för Gävle kommun
Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com
Läs merOmställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund
Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund Innehållsförteckning Inledning... Uppdragsbeskrivning för Skaraborgs Kommunalförbunds FoU-verksamhet... FoU verksamheten
Läs merStrategi för digitalisering
Strategi för digitalisering Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2017:666 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades den:
Läs merSteget före tillsammans
Foto: Cargotec Steget före tillsammans I södra Sverige finns föreningen Tunga fordon som är en medlemsorganisation med världsledande tillverkare av tunga fordon som dumprar, hjullastare, skogsmaskiner,
Läs merStrategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012
17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka
Läs merDoktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik
Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling
Läs merAnsökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2014-10-02 RS140392 HANDLÄGGARE Lena Johansson, utvecklingsledare Näringsliv Tel: 0722-162387 Regionstyrelsen Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland
Läs merMänskliga rättigheter i styrning och ledning
2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016
Läs merPROTOKOLL. Varför lär vi oss aldrig? eller gör vi de? Kultur
Kontaktperson RISE Lotta Vylund, RISE 2018-09-28 1 (4) Safety 010-516 60 01 lotta.vylund@ri.se Nätverksträff erfarenhetsåterföring 20180925 (2 bilagor) Under Skadeplatskonferensen 2018 anordnas en nätverksträff
Läs merProgram för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne
Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är
Läs merVerksamhetsplan 2013
Verksamhetsplan 2013 Strokecentrum Väst Om stroke Var 17:e minut insjuknar någon i Sverige med stroke I Västra Götaland cirka 5 000 fall varje år Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos
Läs merKlassificering av MSB:s utbildningar inom EQF/NQF
MSB-1.4 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 () Ert datum Er referens Utbildning, övning och beredskap Verksamhetsställe Sandö Enhetschef Tomas Ljunglund 010-240 2107 Tomas.ljunglund@msb.se Myndigheten
Läs merStrategi för förstärkningsresurser
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Enheten för samverkan och ledning Jassin Nasr 010-240 53 21 jassin.nasr@msb.se Strategi för förstärkningsresurser Strategidokument samhällsskydd och beredskap 2 (8) Innehållsförteckning
Läs merTECHTANK VERKSAMHETSPLAN 2018 TECHTANK.SE
TECHTANK VERKSAMHETSPLAN 2018 TECHTANK.SE OM TECHTANK Techtank är ett teknikkluster i södra Sverige som samlar avancerade industri- och teknikföretag. Medlemsföretagen har kunder på olika internationella
Läs merUtveckling av process för samverkan avseende FoU inom området CBRNE
Utveckling av process för samverkan avseende FoU inom området CBRNE Presentation av den rapport som FOI, FM och MSB har arbetat med under 2015 Sara Brunnberg, MSB och Åsa Scott, FOI Det blev en rapport!
Läs merProgrambeskrivning RE:Source bilaga D Kommunikationsstrategi för RE:Source Etapp
Programbeskrivning RE:Source bilaga D Kommunikationsstrategi för RE:Source Etapp 1 2016-2018 1 (5) Mål för programkommunikationen Vision för RE:Source Sverige ska bli världsledande på att minimera och
Läs merSol(s)ting Innovatum 150414. Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP
Sol(s)ting Innovatum 150414 Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP What energy crisis? In less than 20 years, solar power will be so inexpensive and widespread that it will
Läs merRapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Läs merMålbild Konstnärliga fakulteten Fastställd av Konstnärliga fakultetsnämnden Diarienummer: B6 5782/09
Fastställd av Konstnärliga fakultetsnämnden Diarienummer: B6 5782/09 Sida: 2 (7) Om målbilden en för består av fem övergripande målformuleringar. Varje övergripande målformulering har ett antal underpunkter
Läs merAnsvar, samverkan och handling
Ansvar, samverkan och handling Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (JU 2015/1400/SSK) Anna Johansson MSB Insynsråd 2016-05-12 anna.johansson@msb.se
Läs merAvsiktsförklaring gällande MAPCI fas 2
Sida 1(6) Avsiktsförklaring gällande MAPCI fas 2 Detta dokument är en icke bindande avsiktsförklaring från medlemmarna i Mobile and Pervasive Computing Institute at Lund University (MAPCI) angående dess
Läs merINTERNATIONELL PLAN STYRDOKUMENT FÖR INTERNATIONELLT ARBETE I KARLSTADS KOMMUN
INTERNATIONELL PLAN STYRDOKUMENT FÖR INTERNATIONELLT ARBETE I KARLSTADS KOMMUN KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Kommunstyrelsen Ansvarig samt giltighetstid: Mia Marklund 2017-2018 Diarienummer: KS-2016-315
Läs merRegionförbundet Östsams Internationella strategi
1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins
Läs merSvenskt Vatten Utveckling
Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan
Läs merNäringslivsprogram Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810
Läs merCentrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH
Centrum för energieffektiv belysning Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Bertil och Britt Svenssons stiftelse Syfte att
Läs merRättsmedicinalverkets forskningspolicy
POLICY (PO) 1 (5) Rättsmedicinalverket Beslutsdatum Dnr Robert Kronstrand Beslutsfattare Ikraftträdande Version Lars Werkström 2019-01-29 1.0 - Godkänd Rättsmedicinalverkets forskningspolicy Syfte med
Läs merK2:s publiceringspolicy
K2:s publiceringspolicy Syftet med denna policy är att visa hur publicering av forskningsresultat fungerar på K2 genom att tydliggöra riktlinjer och kriterier samt processen. K2:s publiceringspolicy riktar
Läs merStrategiska direktiv inför ansökningsperioden 2018 inom INFINIT
Rektor UPPDRAG 2017-12-20 Dnr HSK 2017/28 Strategiska direktiv inför ansökningsperioden 2018 inom INFINIT 1 Inledning Dessa strategiska direktiv baseras på de mål som uttrycks i INFINIT:s verksamhetsplan
Läs merBilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010
Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät
Läs merSAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR
SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR SETT UR AKADEMINS PERSPEKTIV Fredrik Nilsson, Professor Dr., Arkitekt SAR/MSA, Prefekt, Institutionen för Arkitektur / Forskningsstrateg, White Arkitekter EN STARK
Läs merHandlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling
Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling -01-11 1 (7) Inledning Avsikt Avsikten med handlingsplanen är att identifiera gemensamma aktiviteter som
Läs merIUC UTVECKLAR SVERIGES SMÅ OCH MEDELSTORA INDUSTRIFÖRETAG
IUC UTVECKLAR SVERIGES SMÅ OCH MEDELSTORA INDUSTRIFÖRETAG Gunilla Nordlöf, Generaldirektör, Tillväxtverket: IUC finns nära industriföretagen och har därför en god förståelse för deras vardag, utmaningar
Läs merVetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning
Datum Diarienummer 2017-03-13 1.2.4-2017-612 Handläggare Mikael Jonsson Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning Vetenskapsrådet ansvarar enligt instruktionen för att nationellt samordna
Läs merSUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07
SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig
Läs merÅrsplan för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang för år 2018
Datum Dnr 2017-12-20 16 075 Årsplan för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang för år 2018 Syfte I enlighet med Inriktningsdokument för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang
Läs merDigitaliseringsstrategi för Vallentuna kommun
2019-01-14 KS 2018.327 1.4.5.3 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Digitaliseringsstrategi för Vallentuna kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2019-01-14 11 Avdelning/enhet med ansvar för revidering: Kommunledningskontoret/Ekonomiavdelningen
Läs merSyfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning
utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar
Läs merELVÄGAR. För ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige Martin Gustavsson & Conny Börjesson 20 januari RISE IKT RISE Viktoria
ELVÄGAR För ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige Martin Gustavsson & Conny Börjesson 20 januari 2017 Research Institutes of Sweden RISE IKT RISE Viktoria RISE Viktoria 2 RISE Viktoria Forskningsinstitut
Läs merIUC Sverige det operativa innovationsnätverket
IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC är ett fungerande innovationsnätverk för utveckling IUC Sverige bidrar tillsammans med kompletterande regionala och nationella organisationer till att
Läs merSAMVERKAN KTP DALARNA
SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 Allmänna råd Utkom från trycket den 22 november 2012
Läs merSP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT 2013
SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT 2013 SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINTITUT VÅR VISION Ett internationellt ledande institut VÅR AFFÄRSIDÉ Skapa, använda och förmedla internationellt konkurrenskraftig
Läs merKommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015
Kommittédirektiv Forskning och utveckling på försvarsområdet Dir. 2015:103 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till inriktningen, omfattningen
Läs merRegional ledningssamverkan
Regional ledningssamverkan Medborgaren i fokus Effektiv samverkan Samlad lägesbild Prioritera resurserna dit där de gör störst nytta 2 Krissamverkan i Blekinge Inledning I Sverige lever vi i ett samhälle
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,
Läs merSunet /7 SUNET
Sunets unika datanät garanterar säker och stabil infrastruktur för datakommunikation till universitet, forskningsinstitut och många andra statliga institutioner. I världen av forskning och utbildning blir
Läs merAvsiktsförklaring. Bakgrund
Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med
Läs merStrategisk plan för samverkan med det omgivande samhället perioden
Sid 1 (10) Strategisk plan för samverkan med det omgivande samhället perioden 2009-2013 Fastställd av universitetsstyrelsen den 11 juni 2009 Sid 2 (10) Innehåll sid. 1. Uppdraget att samverka 3 2. Umeå
Läs merVägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan
Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan 2019-2022 Ansvarig enhet på MSB: Enheten för samverkan och planering Diarienummer 2018-13415 Publikationsnummer MSB 1364 mars 2019 2 3 Innehållsförteckning
Läs merDatum 2016-05-18 Dnr 1601956. Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne
Regionstyrelsen Lennart Svensson Strateg 0768-870445 lennart.r.svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-05-18 Dnr 1601956 1 (6) Regionstyrelsen Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne
Läs merVad gör en plats attraktiv?
Vad gör en plats attraktiv? Målbilder och genomförande i den kommunala utvecklingspolitiken Vad är det som gör att en plats uppfattas som intressant och attraktiv? Vad kan en kommun göra för att en plats
Läs merVerksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering
Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta
Läs merSmart Industri Nyindustrialiseringsstrategi för Sverige
Finansiering av forskning och utveckling vilka möjligheter för företag? Susanna Kindberg Smart Industri Nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Industri 4.0 Ta tillvara på digitaliseringens möjligheter.
Läs merInnehåll. 1 Bakgrund. 2 Inledning
Innehåll 1 Bakgrund... 1 2 Inledning... 1 3 Mission... 2 4 Vision... 2 5 ICT Swedens värdegrund... 3 6 Aktiviteter... 3 7 ICT Swedens verksamhet och ledning... 4 8 Budget... 5 9 Uppföljning och utvärdering...
Läs merCatalyser. Samverkansgrupp: Västra Götalandsregionen med Gothia Forum och Innovationsplattformen samt Medtech West och Astra Zeneca Bioventure Hub
Catalyser Sahlgrenska Science Park driver Catalyser i samverkan med Business Region Göteborg Catalyser finansieras av Tillväxtverket och Västra Götalandsregionen Samverkansgrupp: Västra Götalandsregionen
Läs merVåga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och
Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet
Läs merAlingsås och Vårgårda räddningstjänstförbund. Verksamhetsplan 2018
Alingsås och Vårgårda räddningstjänstförbund Verksamhetsplan 2018 Vi söker ständigt bättre sätt att göra ditt liv tryggare Varje dag arbetar vi aktivt och innovativt för att förhindra olyckor. Vi är öppna
Läs merRiktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27
Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund
Läs mer