10 timmars temacirkel för en medveten kemikaliekonsumtion

Transkript

1 Kemikalier 10 timmars temacirkel för en medveten kemikaliekonsumtion

2 Inspirationsmaterial kemikalier De senaste årtiondena har det skett stora förändringar på marknaden, både när det gäller mat, varor och tjänster. Som konsumenter måste vi därför på ett nytt sätt utvärdera information, ifrågasätta och ställa nya krav. Vi lever i en tid med ett ständigt växande materialflöde, och behöver därför nya kunskaper och färdigheter för en hållbar konsumtion en av grundpelarna för en hållbar livsstil. I din hand håller du ett inspirationsmaterial vars syfte är att hjälpa dig att bli mer medveten om de olika kemikalier som finns omkring dig i vardagen. Fördjupa dig i Marthaförbundets broschyr Hemmets kemikaliekompott med hjälp av diskussioner, reflektioner, studiebesök, upplevelser och olika praktiska övningar och vardagsexperiment. Samla dina vänner, kolleger, föreningsaktiva eller kretsmedlemmar och diskutera temat tillsammans! Att lära sig nya saker är givande, oberoende av om du är Martha eller inte. I varje kapitel i boken finns förslag på nspiration vidare läsning och länkar för dig som vill veta mera. Se lästipsen som en möjlighet, inte som ett måste. Start Temacirkeln är en metod för lärande i grupp. Samtalet är svaret på frågan i en temacirkel. Delade kunskaper är dubbla kunskaper i gott sällskap. Temat är fritt, det viktiga är att alla är intresserade. Innehåll, tider, mötesplatser m.m. kan ordnas fritt. I en temacirkel lär man sig nya saker, diskuterar och prövar sig fram genom att ta reda på och experimentera både enskilt och tillsammans. I gruppen skall det finnas utrymme för att utbyta åsikter och erfarenheter, att låta sig inspireras och att få stöd för sina idéer. Viktigt är att lyfta fram och inse att alla har olika utgångslägen och att målsättningarna för var och en i gruppen får och bör variera. Inled er första träff med att läsa sidan 3 i broschyren Hemmets kemikaliekompott och diskutera era förväntningar inför temacirkeln. Skriv gärna upp förväntningarna och idéerna i en gemensam anteckningsbok eller starta en gemensam Marthablogg. Ni kan fritt välja innehåll, så länge det har med vardagslivets kemikalier att göra. Detta material är tänkt som en idébank, inte som ett obligatoriskt program. Ni kan träffas och diskutera broschyrens innehåll eller så kan ni bjuda in föreläsare som hjälper er på vägen. Efter första träffen kan ni anmäla gruppen som en studiecirkel till Svenska studiecentralen. Vi rekommenderar att ni träffas regelbundet, exempelvis med två till fyra veckors mellanrum. Slå gärna fast datum och plats för träffarna redan under den första träffen, och diskutera eventuella gemensamma aktiviteter eller studiebesök. Om ni är intresserade av att veta mera om Martha, att bilda en ny krets eller komma med förslag på nya temacirklar: tag kontakt! Kontaktuppgifter finns på Martha.fi.

3 Bidrag Gruppen kan få bidrag för godtagbara, verifierade kostnader (närmare anvisningar fås då cirkeln anmäls) från Svenska studiecentralen för arbetet med temacirkeln om följande kriterier uppfylls: Gruppen består av minst 5 personer Gruppen är anmäld som en studiecirkel till Svenska studiecentralen senast efter första mötet. Anmäl studiecirkeln via webbplatsen Det går även bra att sända in en anmälan per post. Kontakta i så fall Studiecentralens centralkansli, tfn Gruppen träffas minst 10 x 45 minuter (t.ex. 5 kvällar á 1,5 h) En kontaktperson fyller i en redovisningsblankett och en närvarolista och returnerar dem senast en månad efter avslutad temacirkel till Svenska studiecentralen. Då cirkelanmälan är registrerad hos Studiecentralen sänds redovisningsblankett, närvarolista samt närmare anvisningar till kontaktpersonen. Att vara cirkelledare Cirkelledaren fungerar som kontaktperson till Svenska studiecentralen och ansvarar för att en korrekt närvarolista lämnas in. Den som är ledare för en temacirkel är samtidigt deltagare i cirkeln, en i gruppen. Vardagsexperiment Ett inspirerande sätt att pröva tankarna i praktiken efter varje träff är att bestämma sig för att genomföra ett vardagsexperiment mellan träffarna! I vardagen följer vi ofta gamla rutiner och gör saker som vi alltid gjort dem. Men när vi ser över hur vi använder våra resurser stänger vi av autopiloten för en stund och väljer mer medvetet och prövar göra saker annorlunda: Hur blir det om jag gör så här? Att experimentera med sina vardagsvanor är ett sätt att få syn på vad man I en temacirkel finns det ingen lärare, utan alla söker kunskap och inspiration tillsammans. En cirkelledare behöver inte kunna eller veta mer än de andra temacirkeldeltagarna gällande kemikalier. verkligen behöver och vill, men också ett sätt att skapa utrymme för förändring. Listan att göra på egen hand kan inspirera till vardagsexperiment, men man får givetvis själv välja nivå för sitt åtagande. Man kan i gruppen antingen komma överens om ett experiment som alla på var sitt håll genomför, eller så väljer man olika åtaganden. Följande träff kan man inleda med en kort utvärdering av hur man upplevt experimentet och vilka följder det fått. Sista träffen Sammanfatta muntligt vad ni kommit fram till under cirkelns gång och utvärdera eventuella experiment och studiebesök. Gå igenom förväntningarna från första träffen och jämför era erfarenheter. Har du förändrat din syn på kemikalierna i vardagen? Har du blivit en mer medveten kemikaliekonsument? Närvarolistan med namn och datum skickas in till Svenska studiecentralen senast en månad efter att cirkeln avslutats. Vi på Marthaförbundet är också nyfikna på era erfarenheter av temacirkeln och tar gärna del av era aha-upplevelser och förslag till förbättring! Ni kan utvärdera temacirkeln utgående från vad ni tyckte var speciellt positivt, vad som kunde ha varit annorlunda och vad ni tyckte var speciellt intressant. Skicka utvärderingen till Marthaförbundet eller via epost till ekologi@ martha.fi. 5

4 Ren mat Vad vi äter har en direkt koppling till både hälsan, miljön och privatekonomin. Att tänka på vad maten vi äter egentligen innehåller blir allt vanligare idag och många är oroliga över de tillsatser maten innehåller. Oftast beror matens skadliga effekter mer på dåliga matvanor, tillredningsmetod och förvaring än på enskilda tillsatsämnen. Väljer man goda råvaror och tillreder maten själv slipper man bekymra sig. Eller? Att göra på egen hand Läs Marthaförbundets broschyr Hemmets kemikaliekompott, s. 4 8 om ren mat. Läs igenom listan om förpackningar och kärl på s. 8 i broschyren Hemmets kemikaliekompott. Vilken av punkterna skulle du kunna börja tillämpa i din vardag? Berätta för de andra hur du gått tillväga! Bekanta dig med Livsmedelssäkerhetsverket Eviras information om livsmedel Välj ett tema under rubrikerna Nyheter, Återkallelser och Aktuellt som du inte kände till och berätta gärna för de andra. Ta reda på vad det står om rekommenderat intag av fisk på Att diskutera Vad är tillsatsämnen egentligen och varför används de? Vilken är skillnaden mellan tillsatsämnen och så kallade främmande ämnen i mat? Varför är det skäl att undvika mat som innehåller bekämpningsmedel? Varför är bekämpningsmedel vanligare i importerade livsmedel jämfört med inhemska? Hur kan man undvika bekämpningsmedel? Vilka teman på Eviras webbplats intresserade flest personer i gruppen? Varför? Att göra tillsammans Lista de tillsatsämnen ni känner till. Ta reda på varför dessa kemikalier används och vilka deras uppgifter är. Välj en produkt var ur följande lista. Ta reda på vad den innehåller (exempelvis till nästa träff) och föreslå ett alternativ eller en motsvarighet till produkten i fråga. Maizena redningspulver, matlagningsgrädde, blåbärsyoghurt, buljongtärning, margarin, citronpeppar, vanillinsocker Beställ Marthaförbundets matkulturbroschyrer (Martha.fi/broschyrer) eller låna boken Mat Rätt (se listan nedan) eller Carolas ekokök. Mat som smakar på riktigt av Carola Magnusson och välj var sitt recept. Experimentera hemma och ordna ett knytkalas vid nästa träff. at Mera att läsa: Mats-Eric Nilsson: Den hemlige kocken (2008) eller Äkta vara (2008) Michael Pollan: Till matens försvar (2008) Nina Colliander-Nyman och Maria Riska: Mat Rätt om barn, mat & hälsa (2009) Malin Olofsson och Daniel Öhman: Matens pris. Boken som matindustrin inte vill att du ska läsa (2011) Maria Österåker: Lev mer på mindre (2012) Finlands svenska Marthaförbund: broschyren Rena råvaror (2011) 7

5 Fixa, pyssla & dona Vilka slags kemikalier är det vi använder egentligen? Vi tänker inte alltid på att de medel och vätskor som finns i köket, garaget och badrummet är farliga om de pyssla används eller förvaras på fel sätt. Nu är det dags att granska innehållsförteckningarna och varningssymbolerna och komma på smartha alternativ till de skadliga ämnena. Att göra på egen hand Läs Marthaförbundets broschyr Hemmets kemikaliekompott, s om att fixa, pyssla och dona. Läs igenom listan om anvisningarna på s. 13 i broschyren Hemmets kemikaliekompott. Vad kan du ta i beaktande som du inte gjort hittills? Gör en lista över de kemikalier du hittar hemma i ditt garage och fundera över förslag på miljö- och hälsovänligare alternativ. Fundera över vilka kemikalier du kommer i kontakt med via din hobby eller familjens fritidsintressen. Att diskutera Behövs verkligen alla dessa kemikalier i dag? Hur kan man undvika kemikalier i hemmet? Vad borde man tänka på vid renovering, målning och tapetsering hemmet? Hur kan vi skydda oss själva, våra barn och vår miljö från skadliga ämnen? Var kan man få reda på mer information om de kemikalier vi står i beråd att köpa? Vilka fritidsintressen har vi idag där kemikaliebelastningen är betydlig? Att göra tillsammans Gör en lista över de kemikalier ni hittar hemma och ge förslag på miljö- och hälsovänligare alternativ. Läs igenom ett säkerhetsdatablad/ skyddsinformationsblad för en kemikalie, till exempel: Aceton: pdf/aceton.pdf Terpentin: files/3762/ pdf Välj en produkt var ur följande lista. Ta reda på vad den innehåller (till exempel till nästa träff) och föreslå ett alternativ eller en motsvarighet till produkten i fråga. Maskindiskmedel, propplösare för avloppet, lösningsmedel, målarfärg, bensin, kylarvätska, myggmedel. För att få produkter av naturliga material såsom trä och läder att bli hållbara behövs en hel del kemikalier. Därför klassas exempelvis tryckimpregnerat trä (som används bland annat i sandlådor, klätterställningar och terrasser) som farligt avfall. Ta reda på olika sätt att behandla olika träslag. Mera att läsa: Rick Smith och Bruce Louries bok Förgiftad: om kemikalierna i vardagen och det dolda hotet mot vår hälsa (2010) Monica Kauppi: Impotensmadrassen (2009) Anja Nystén: Kemikaalikimara (2008) 9

6 Fint hemma Alla vill väl ha ett rent hem och gärna ett som doftar gott också. Men behöver vi egentligen de färggranna, dyra städmed len som finns att köpa i butiken? Det finns enkla alternativ som är hud- och miljövänligare, billigare och ändå effektiva. Att göra på egen hand Läs Marthaförbundets broschyr Hemmets kemikaliekompott, s om städning. Se över din städskrubb. Vilka medel hittar du och vad innehåller de? Hur ofta städar du och vilka medel använder du? Bekanta dig med maskindiskmedlets säkerhetsföreskrifter. Rengör din tvätt- och diskmaskin med citronsyra (fås på apoteket) eller ättika. Lägg g citronsyra eller 2 3 dl ättika i tvättmedelsfacket och kör en tom maskin på grader. hemma Att diskutera Varför finns det så många olika rengöringsmedel på marknaden? Vad innebär det att en produkt är miljömärkt (t.ex. Svanen)? Vilka medel behöver vi egentligen för att få ett rent hem? Hur rengjorde man sitt hem förr? Kan man spara tid genom att städa oftare? Diskutera skillnaden mellan mekanisk städning (skrubba och ta i) och kemisk städning. Hur kan man inspirera hela familjen till att städa tillsammans? Att göra tillsammans Gör upp en linje av sex papper med siffrorna 1 6 skrivna på (en siffra per papper). Vid linjens början skriver ni stämmer bra och vid linjens slut stämmer inte alls. Läs upp ett av påståendena nedan högt. Därefter placerar var och en i gruppen in sig själv på linjen genom att ställa sig vid den siffra som bäst motsvarar den egna åsikten, med det avstånd man önskar till de två ytterligheterna (viktigt/oviktigt). När alla markerat sin ståndpunkt, får man i tur och ordning beskriva varför man placerat sig där man står antingen för den som står närmast, eller för hela gruppen. För mig är det viktigt att... ha en städdag per vecka. städningen inte tar för lång tid. sätta saker på sina rätta platser varje dag. storstäda 1 2 gånger per år. mitt hem är kliniskt rent. hela familjen hjälps åt med städningen. det doftar gott i mitt hem då det är nystädat. Ordna storstädningsdagar hemma hos varandra då ni hjälps åt med sådant som värdinnan tycker är mindre kul, till exempel fönstertvätt, dammtorkning, skåpstädning eller dylikt. Ta era mattor till ett mattvättningsställe på land och ha en mattvättningsdag tillsammans. Glöm inte picknick-korgen! Tipsa varandra om fläckborttagningsmetoder. Behövs flera råd går det bra att kontakta Marthaförbundets hushållsrådgivare, hushall@martha.fi. Välj en produkt var ur följande lista. Ta reda på (till exempel till nästa träff) hur de kan användas i städningen. Matsoda, ättika, tallsåpa, olivtvål, citron, salt. Mera att läsa: Finlands svenska Marthaförbund: Smartha tips Rick Smith och Bruce Lourie: Förgiftad: om kemikalierna i vardagen och det dolda hotet mot vår hälsa (2010) Karen Kingston: Rensa i röran (2010) Paul Andreas: Den fantastiska bikarbonaten (2005) Morotsliv.blogspot.com 11

7 Prylarna omkring oss Praktiska prylar och föremål som pryder vårt hem kan vara behandlade med en hel del kemikalier som inte hittas på någon innehållsförteckning. Granska hemmiljön tillsammans och fundera på varifrån råvarorna till olika material egentligen kommer. Hur behandlas materialen för att de ska hålla eller inte hålla? Att göra på egen hand Läs Marthaförbundets broschyr Hemmets kemikaliekompott, s om prylarna omkring oss. Ta reda på hur dina möbler (både inom- och utomhus) är behandlade. Vilka plaster finns i ditt hem? Ta reda på hur ytbehandlingen av kläder och skor, som t.ex. Goretex, går till. Bekanta dig med bruksanvisningen till en ny elektronisk apparat. Att diskutera Vad brukar du tänka på när du köper textilier, exempelvis kläder? För- och nackdelar med naturliga kontra syntetiska fibrer. Olika smuts- och vattenavstötande ytbehandlingar av textilier och skor försvinner med tiden. Vart tar de vägen? Varför är det viktigt att undvika att plaster blir varma? Vad borde man tänka på när man köper leksaker? Var hittar man miljöoch hälsovänligare alternativ? När man köper nya elektronikprylar rekommenderas det att man vädrar dem innan man börjar använda dem. Hur vanligt är det att vi konsumenter tar oss tid att göra detta? Vad blir konsekvenserna om man låter bli att vädra dem? Vilka prylar är egentligen nödvändiga och vilka är lyx? Fundera på om de fyller ett behov eller tillfredsställer ett begär. Att göra tillsammans Välj en pryl var ur följande lista. Ta reda på (till exempel till nästa träff) olika alternativ eller vad man bör tänka på för att undvika att utsättas för onödiga kemikalier. Telefon, tv, dator, leksaker, handdukar, möbler, teflonpannor, kläder, skor. Bekanta er med olika plaster (läskflaska, plastpåse, plastmugg, etc.) och dess märken. Skriv ut guiden på förhand: se/gron-guide/kopa/plast/ Nyårslyckor av tenn innehåller bly, som klassas som farligt avfall. Fundera på andra roliga sätt att fira och spå det nya året. Besök ett lopptorg och fynda. Mera att läsa: Rick Smith och Bruce Lourie: Förgiftad: om kemikalierna i vardagen och det dolda hotet mot vår hälsa (2010) Monica Kauppi: Impotensmadrassen (2009) Anja Nystén: Kemikaalikimara (2008) Birgitta Johansson: Giftfri miljö utopi eller verklig chans? (2006) Anna Froster, Magnus Hedenmark, Roger Olsson: Den flamsäkra katten om kemisamhället, hälsan och miljön (2011) prylarna 13

8 Kosmetika och personlig hygien Att göra på egen hand Läs Marthaförbundets broschyr Hemmets kemikaliekompott, s om kosmetika och personlig hygien. Inventera ditt badrumsskåp. Vilka produkter använder du dagligen, ibland och mera sällan? Vad innehåller de produkter du använder oftast? Ta reda på vad nanopartiklar är för något. Vem vill inte vara snygg och ren? Uppsjön av olika produkter för hygien och skönhet växer ständigt och innehållsförteckningarna är inte lätta att begripa sig på. Marknaden för ständigt in nya kemikalier i produkterna, medan forskningen inte alltid hänger med vad beträffar de långsiktiga konsekvenserna på hälsa och miljö. Därför är det viktigt att bli medveten om hur vi kan göra för att undvika hormonstörande, cancer- och allergiframkallande ämnen. För det finns enkla och billiga alternativ som håller oss rena, fräscha och friska. Att diskutera Vilka kemikalier sätter vi på vår hud varje dag? Vilka kemikalier utsätts våra barns hud för? För- och nackdelar gällande solkrämernas fysikaliska och kemiska skydd. Finns det andra sätt att skydda sig mot solen? Varför är det skäl att undvika starkt parfymerade produkter? Hur lär vi våra tonåringar att bli mer medvetna konsumenter? Varför och hur ska vi lära oss att gilla vår egen hårfärg? Vilken är skillnaden mellan deodorant och antiperspirant? Finns det miljöoch hälsovänligare alternativ? Var får man tag i naturkosmetik? Att göra tillsammans Boka in en dag då ni gör egna spaprodukter såsom badsalt, ansiktsmasker, hudoljor och hårinpackningar. Sök recept från Gör ett studiebesök till en ekofrisör. Testa olika solkrämer som finns på marknaden. Tillverka er egen Marthasalva. Mera att läsa: Katarina Johansson: Badskumt Gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg (2011) Noora Schingler: Lingon och läppstift (2011) Lisen Sundgren: Lisens örtspa (2008) Rita Stiens: Skönhet till vilket pris? (2007) osmetika

9 Marthasalva Här är det enklaste möjliga receptet för en riktigt fet och hållbar salva som är mångsidig och möjlig att variera i det oändliga. Använd den till nästan allt som är torrt eller fnasigt: händer, fötter, sprickor, barnrumpor, svårläkta sår, torr hårbotten och som skydd mot kyla på vintern. Också träbänkarna i köket och läderstövlarna kan få sig en omgång med salvan! salva Av receptet nedan får du en dryg deciliter salva. 25 g bivax 10 g lanolin (ullfett) kan uteslutas 1 dl vegetabilisk olja (t.ex. rypsolja) 6 10 droppar eterisk olja kan uteslutas Lägg bivaxet (och ullfettet) i ett värmetåligt kärl, exempelvis ett större decilitermått av rostfritt stål eller en mindre kastrull. Koka upp vatten till vattenbad. Ställ kärlet med bivaxet i vattenbadet. När vaxet smält tillsätts den vegetabiliska oljan. Först ser det konstigt ut när oljan blandar sig med det varma bivaxet, eftersom vaxet stelnar av den kalla oljan, men det smälter strax. Rör om försiktigt med en pinne av trä eller glas. Lyft kärlet ur vattenbadet och fortsätt röra tills salvan börjar tjockna (vilket den gör då den svalnat till cirka 50 grader). Tillsätt eventuellt eterisk olja, som gärna får vara av någon ört, exempelvis rosmarin eller lavendel. Pytsa ut salvan i rena glasburkar med lock. Vänta med att sätta på locket tills salvan svalnat helt. Sätt på en fin etikett. Salvan är uppmjukande, skyddande och näringsrik. Variationsmöjligheter Salva som håller mygg och knott på avstånd får du genom att tillsätta en droppe (cirka 1/4 tsk) tjära eller beckolja i salvan medan den ännu är varm. Hudläkande salva för skavsår eller solbränd hud får du om du först gör en örtolja av torkade ringblomsblad. Värm den vegetabiliska oljan tillsammans med 1 dl torkade ringblomsblad i vattenbad cirka 1,5 timme. Sila ordentligt genom silduk innan du tillsätter oljan i det smälta bivaxet. Värmande salva för kalla fötter eller ömma muskler får du om du tillsätter 8 g cayennepeppar, 3 g senapspulver, 3 g malen ingefära och 2 g malen svartpeppar i grundreceptet

10 Marthainspiration Marthaförbundet utkom år 2009 med en programförklaring kring en hållbar livsstil genom medvetna val. Globaliseringen innebär många förändringar både positiva och negativa. Överkonsumtion, klimatförändringar, avfallsberg, en orättvis fördelning av tillgångarna i världen och den ekonomiska krisen som nu drabbar stora delar av världen är alla faktorer som väcker oro för vart samhället är på väg. Den livsstil vi har i dag är inte hållbar i ett längre perspektiv. Att ta ansvar för framtiden och för de val vi gör låter kanske jobbigt och tråkigt då vi samtidigt vill leva och njuta av ett så gott liv som möjligt. Kan vi kombinera ett liv med ansvarstänkande för framtiden med att njuta och unna oss det goda i livet? Marthas specialstyrka inspiratörer för en hållbar livsstil (i broschyren kallade Marthainspiratörer) inledde sin verksamhet under hösten 2010 som ett interregionalt projekt mellan Österbotten och Östra Nyland. De 30 utbildade Marthainspiratörerna föreläser och inspirerar kring en hållbar livsstil. Temacirkeln är ett av deras material.

11 MILJÖMÄRKT Trycksak Utgivare Finlands svenska Marthaförbund & Marthas specialstyrka inspiratörer för en hållbar livsstil med understöd av: Finlands svenska Marthaförbund rf Bölegatan 2, Helsingfors Tfn Marthaförbundets rådgivning Tfn (tisdag till torsdag kl ) Tfn Tfn FOTO Karin Lindroos GRAFISK FORMGIVNING Adverbi TRYCK Kirjapaino Uusimaa 2012 UPPLAGA 2 000