Läget på nätet? Sandra Beijer. Daniel Paris. Kim Cesarion. Nellie Berntsson. Behrang Safari. Sakib Zabbar. Misslisibell. Vera Nord.

Transkript

1 Läget på nätet? Kim Cesarion Daniel Paris Sandra Beijer Behrang Safari Nellie Berntsson Dennis Dewide Widehammar Misslisibell Sakib Zabbar Vera Nord Linnea Henriksson Oscar Zia Happy Jankell

2 På omslaget: några av de personer som ställt upp i våra kampanjer där de visat att de tycker att nätkränkningar inte är okej. Innehåll Vad gör InteOkej? 3 Inledning 4 Ålder och kön 5 Hur många timmar per dag är du på nätet? Vad använder du oftast när du är på nätet? 9 Vad gör du oftast på nätet? 11 Vilka sociala sajter/appar använder du? 13 Hur mycket använder du sociala sajter/appar? 15 Har du hittat nya vänner på nätet? 1 Vad tycker du är mest kränkande? 19 Vad skulle du göra om du blev kränkt på nätet? 21 Vad anser du är värst med att bli kränkt på nätet? 23 Hur bra koll tycker du att dina lärare har på sociala appar och sajter som finns på nätet? 25 Vad tycker du att skolan ska göra för att motverka nätkränkningar? 2 När jag är på nätet känner jag mig Var på nätet ser du oftast kränkningar? 31 Känner du att det finns någon vuxen på skolan som du kan vända dig till om du blir kränkt på nätet? 33 Kryssa i de alternativ som stämmer 35 Redigering: Sara Arvidsson, David Raflund Grafisk design: Henrik Petersson Ansvarig utgivare: Henrik Melius 2015 Spiritus Mundi Mina föräldrar... Kontakta oss 3 39

3 vad gör inteokej? Den digitala verksamheten Består av sajten inteokej.nu, ett forum där barn och unga upp till 19 år diskuterar vad som är okej och inte okej på nätet, samt ger och får tips och stöd av andra i samma ålder. Den fysiska verksamheten Innefattar utbildning, workshops, analys och uppföljning av skolor. Diskussioner och kreativa inslag varvas för att engagera eleverna. InteOkej-rörelsen Är främst aktiv på de sociala medierna och verkar opinionsbildande. Rörelsen låter alla som vill ta ställning mot sådant som inte är okej på nätet. Inledning Det finns en skillnad i hur människor ur olika generationer ser på internet. Vuxna tenderar att skilja på nätet och den fysiska verkligheten även om det är samma personer som umgås på de olika arenorna. För barn och unga är det ofta tvärt om, nätet och den fysiska verkligheten är så sammanflätade att det blir en gemensam verklighet. Detta innebär dock en del utmaningar. Konsekvenstänket är en av de förmågor som ibland åsidosätts på nätet trots att konsekvenserna av en handling kan bli ytterst verkliga och påtagliga även i den fysiska världen. Vi vuxna har en skyldighet att prata om detta med barn och unga och samtidigt reflektera över vårt eget beteende och våra egna nätvanor. InteOkej utgår från att problemet med mobbning, kränkningar, hot och hat på nätet inte är en fråga om enskilda nätverkstjänsters vara eller inte vara. Det handlar heller inte om den tekniska aspekten eller användningen av datorer, surfplattor och telefoner. Problemen är i grund och botten mänskliga och handlar om värderingar, relationer och ansvar. Om undersökningen och datainsamling Svaren i vår undersökning samlades in på skolor vi arbetade med under höstterminen Sammanlagt svarade 1415 stycken elever på mellanoch högstadiet. Vi redovisar här svaren och ger reflektioner bland annat på orsaker och möjliga lösningar. Tanken med denna sammanställning är inte att hävda att exakt så här ser läget ut på nätet idag. Vår ambition är snarare att den först och främst ska fungera som en pratstart mellan barn/unga och vuxna. Vi hoppas att du finner läsningen intressant! Med vänliga hälsningar David Raflund Sara Arvidsson Henrik Petersson 3 4

4 Ålder och kön ÅLDER På frågan där vi bad eleverna fylla i deras könstillhörighet hade vi med tre svarsalternativ - tjej, kille och annat. Efter att vi samlat in samtliga svar insåg vi att antalet som svarat annat var så litet att det inte skulle gå att behandla separat i analysen eftersom att det inte skulle gå att dra några pålitliga slutsatser utifrån så få svar. Därför visar analysen bara svar från de två större grupperna i de fall då svaret visas efter kön. På de frågor där könstillhörighet inte redovisas har svar från de som identifierat sig som annat tagits med. Vår förhoppning är att kunna fördjupa oss i den mindre gruppens erfarenheter av näthat och nätkärlek och återkomma med resultat gällande detta senare! Utav de som svarade angav 695 att de är killar och 683 är tjejer. På de frågor där de som svarat annat filtrerats bort är antalet elever 138 stycken. ANNAT 3 KÖN

5 Hur många timmar per dag är du på nätet? Tittar vi på de som ligger i det övre spannet, alltså de som spenderar mycket tid på nätet (mer än 5 timmar och 3-5 timmar), hittar vi procentuellt sett fler åringar än åringar. Ju yngre barnen är desto mindre frihet och tidigare läggtider har de sannolikt. Detta, i kombination med att tillgången till egen smartphone ökar med stigande ålder, är rimliga förklaringar till varför siffrorna ser ut som de gör år år Mer än 5 timmar 3-5 timmar 2-3 timmar 1-2 timmar Mindre än en timme Jag är inte på nätet varje dag Aldrig 8

6 Vad använder du oftast när du är på nätet? DATOR 21 Barn i åldern år surfar mer via datorn än den äldre åldersgruppen. Användningen av surfplatta är jämn mellan åldersgrupperna - ungefär en tredjedel av de som svarat anger att de oftast använder surfplatta. Andelen som surfar via mobil ökar med åldern och förklaringen till detta finns delvis i Statens Medieråds rapport Unga & medier Här framkommer att 86 i åldern 9-12 år äger en mobiltelefon och 8 har en egen smartphone. I åldern år har hela 98 en egen telefon och 95 har en smartphone. 48 SURFPLATTA 35 MOBIL 44 Mobiltelefonen är det dominerande sociala verktyget bland unga idag DATOR 10 SURFPLATTA 32 Endast var tionde mellan år använder datorn som det främsta verktyget när de är på nätet 10 MOBIL

7 Vad gör du oftast på nätet? (max tre alternativ) Använder sociala sajter Spelar spel Ser film/serier Läser andras bloggar 1 2 Andel som valt respektive svar I samtliga åldersgrupper anger killar och tjejer att de ser ungefär lika mycket på film och serier. När det kommer till att spela spel och att använda sociala sajter är könsuppdelningen tydlig. Killarna spelar spel i betydligt större utsträckning än tjejerna. Mer än 0 av killarna i båda åldersgrupperna anger spela spel som en av de tre onlineaktiviteter de lägger mest tid på. Hos tjejer i åldern år är siffran 53, för att sjunka till bara 16 i åldern år. Samtidigt sker en markant ökning i tjejers användande av sociala sajter - från 51 i årsåldern till 84 i årsåldern. Anmärkningsvärt är att nästan 30 fler tjejer än killar mellan år uppger att sociala medier är en av de saker på nätet de spenderar mest tid på. Användandet av sociala sajter ökar hos både tjejer och killar i den äldre åldersgruppen. I övrigt går det att konstatera att tjejer spenderar väsentligt mycket mer tid på att läsa bloggar än vad killar gör. Pluggar Laddar upp/tittar på bilder Läser nyheter YouTube skiljer sig från andra tjänster I majoriteten av de fritextsvar som kom in nämndes YouTube som alternativ. I mindre utsträckning förekom Skype och i enstaka fall Minecraft eller andra spel. Det är uppenbart att många yngre inte ser YouTube som hemmahörande i kategorin sociala sajter/appar utan sajten ses snarare som en hybrid mellan en musik-, film- och social nätverkstjänst. Bloggar Mejlar Annat KILLAR ER VALDE SPELA SPEL SOM TOPP TRE-AKTIVITET PÅ NÄTET 11 12

8 Vilka sociala sajter/appar använder du? (Du kan välja flera) Andel som valt respektive svar YouTube är den tjänst som det syns minst skillnad på i användandet mellan åldersgrupperna. Att YouTube är så populärt redan i de yngre åldrarna kan förklaras av att idag introduceras de flesta barn för tjänsten innan de ens börjat skolan. De är därför vana användare redan i 10-årsåldern. Kik Instagram YouTube Snapchat Intresset för Facebook lågt hos yngre barn Intresset för Facebook bland yngre barn är lågt men ökar med åldern. Att så få av de yngre barnen anger att de använder Facebook tror vi delvis kan bero på att många anser att föräldrarna har tagit över, vilket vi ofta får höra under våra workshops. När en tjänst blivit populär hos en äldre målgrupp tenderar de yngre att leta sig till nya arenor, vilket är precis vad som håller på att ske med Facebook. Att Facebook håller på att minska i popularitet hos barn och unga ser vi också tydligt i IIS rapport Eleverna och internet Facebook Våra erfarenheter från möten med barn och unga under det senaste året är att Snapchat snabbt har blivit populärt, framför allt bland äldre tjejer, vilket stämmer väl överens med det vi ser i undersökningen. Ask.fm Twitter Tumblr Topp 3 i kategorin Annat : - Skype 22 - VideofyMe - MovieStarPlanet, Minecraft och andra spel 14 LinkedIn Inga alls Annat

9 Hur mycket använder du sociala sajter/appar? 40 av tjejerna mellan år använder sociala medier över 3 timmar om dagen, att jämföra med 25 av killarna i samma ålder. Endast 12 av tjejerna mellan år använder sociala medier 3 timmar och uppåt. För killarna i samma ålder är siffran 1. Däremot är det fler killar än tjejer i denna åldersgrupp som anger att de aldrig använder sociala medier. Kille år Spelandet stort hos killar Tjej år Kille år Bland de yngre barnen är det procentuellt sett fler pojkar än tjejer som anger att de använder sociala medier minst 3 timmar om dagen, vilket är något överraskande. En rimlig förklaring till detta kan finnas i frisvaren vi fick på frågorna Vad gör du oftast på nätet? och Vilka sociala sajter/appar använder du?. Många yngre killar svarar där att de spelar Minecraft och andra onlinespel och ser på dessa som sociala sajter. Spelandet gör lätt att timmarna flyger iväg. Tjej år Använder aldrig några sociala sajter/appar Mer än 5 timmar per dag 3-5 timmar per dag 2-3 timmar per dag 1-2 timmar per dag Mindre än en timme per dag Aldrig Använder sociala sajter/appar mer än 3 timmar per dag

10 Har du hittat nya vänner på nätet? NEJ 29 VET INTE JA Betydligt fler killar än tjejer uppger att de hittat nya vänner på nätet. Förklaringarna till detta kan givetvis vara många. En kan vara att killar spelar mer och upplever att de interagerar över nätet på ett annat sätt via headset och kamera än vad som vanligtvis sker på sociala medier som Facebook, Instagram och Kik. På de senare sker den primära kommunikationen genom text, korta filmer och foton och dessa tjänster är vanligare bland tjejer. Dessutom har användarna oftast samma vänner på dessa sociala medier som i den fysiska verkligheten. På till exempel Instagram finns heller inget som heter vänner utan ordet som används är följare. Denna bild stämmer väl överens med de samtal vi haft med unga killar som säger att de umgås med vänner som de inte träffat i den fysiska verkligheten på nätet. Detta sker framför allt via olika onlinespel och i spelcommunities och förflyttas sedan till arenor utanför spelet, till exempel Skype, Snapchat eller Kik. VET INTE 21 JA NEJ 1

11 Vad tycker du är mest kränkande? Kille Både tjejer och killar anser att hot är mest kränkande, även om fler tjejer än killar svarat detta i första hand. På andra plats kommer att flera personer mobbar en och sedan att någon man känner skriver något taskigt om en. På fjärde plats kommer att en anonym person skriver elaka saker om en. Resten av alternativen har inte så många valt, detta betyder inte att de inte ses som jobbiga utan bara att de inte anses vara värst. På nätet får en ta lite skit - eller? Tjej Nätet har gjort att gränsen mellan offer och förövare suddats ut allt mer. Det är en arena som kan användas för att hämnas och skapar möjligheter att hävda sig på sätt som inte är möjliga att göra i den fysiska verkligheten. Många som gör detta ser sig inte själva som förövare utan försvarar sig med att de bara ger igen, på till exempel en mobbare från skolan. Någon hotar en Flera personer mobbar en Någon man känner skriver elaka saker om en En anonym person skriver elaka saker om en En kompis postar en bild på en med en taskig kommentar Någon kapar ens Facebook-konto och skriver något pinsamt Någon accepterar inte ens vänförfrågan Ingen gillar en statusuppdatering eller en bild man lagt upp Upplevelsen av vad som faktiskt är en kränkning är subjektiv. På vissa nätforum är jargongen hård och det är då extra viktigt att poängtera att den som upplever sig kränkt eller hotad alltid äger sin personliga upplevelse och därför även tolkningen av den. Om ett barn anser att det blivit kränkt ska vuxna inte nedvärdera barnets tolkning. Istället ska barnet stöttas i att säga ifrån, markera, blockera och anmäla. Alla ska ha samma rätt till nätet och alla möjligheter det erbjuder. Barn och unga behöver få ökad insikt om de konsekvenser som nätmobbning kan ha både för offer och förövare 19 20

12 Vad skulle du göra om du blev kränkt på nätet? (Du kan välja flera alternativ) Prata med föräldrar Anmäla/blockera/ta bort personen som kränkt mig Prata med en kompis Andel som valt respektive svar Det går att se mönster i vilka strategier barn och unga använder då de utsätts för jobbiga situationer. Strategierna skiljer sig åt beroende på om den utsatte är kille eller tjej och vilken ålder den är i. Yngre barn väljer ofta att berätta för sina föräldrar och framförallt tjejer, både yngre och äldre, väljer i större grad än killar att anmäla/blockera/ta bort personen som kränkt dem. Det vi också kan se är att yngre barn är mer benägna att prata med en lärare och att äldre tjejer ofta väljer att prata med en kompis eller att säga ifrån till de som utsätter dem. Av de äldre killarna uppger 40 att de inte bryr sig, att jämföra med 23 av tjejerna. Säga till personen som kränkt mig Viktigt med dialog mellan barn och vuxna Prata med lärare Prata med syskon Siffrorna överensstämmer med våra erfarenheter från workshops i skolor. Yngre elever berättar ofta att de pratar med vuxna när de upplever något jobbigt kopplat till deras nätvardag. Med stigande ålder kommer naturligt en ökad vilja hos unga att hantera problemen själva eller ta hjälp av sina vänner. Sluta använda tjänsten/appen där jag blev kränkt Skriva något elakt tillbaka Prata med kurator/psykolog Prata med tränare eller annan vuxen jag träffar på min fritid Inget, det är ingen mening att göra något Inget, bryr mig inte Annat

13 Vad anser du är värst med att bli kränkt på nätet? Att den som kränker är anonym upplevs ofta som mycket jobbigt för den utsatte och svaret ligger i topp hos alla utom äldre tjejer. Vi ser också att spridandet av information, varaktigheten och att man ständigt är uppkopplad är andra saker som oroar. I åldern år är det tydligt att killarna tycker att anonymiteten är jobbigast medan tjejerna oroar sig mest först just spridandet. Kille år Den jämna fördelningen av svaren visar att kränkningar på nätet kan upplevas som obehagliga av flera anledningar. Tjej år Publikens storlek svår att uppskatta Kille år Publikens storlek kan också göra att en kränkning på nätet upplevs som extra jobbig. Att se alla visningar, delningar och likes av en kränkande bild eller kommentar förvärrar känslan av att ha blivit kränkt ytterligare för den utsatte. Även ovetskapen om storleken på den dolda publik som sett det som lagts upp kan upplevas som väldigt påfrestande om något känsligt eller privat fått spridning. Tjej år Trots att anonymitet på nätet ofta förknippas med kränkningar är det viktigt att komma ihåg att den också har fördelar. Anonymitet kan fungera som ett skydd och ger en möjlighet att prata om känsliga ämnen utan att känna sig utlämnad. Att man inte alltid vet vem det är Att kränkningarna aldrig slutar eftersom man alltid är uppkopplad Att det kan sprida sig så fort och till så många personer Att det är svårt att veta hur man kan få hjälp/vem man kan vända sig till Att det som postas på nätet aldrig försvinner Spridningseffekten är det som oroar tjejer mellan år mest 23 24

14 Hur bra koll tycker du att dina lärare har på sociala sajter och appar som finns på nätet? GANSKA DÅLIG 20 DÅLIG 10 BRA 23 0 av de yngre barnen tycker att deras lärare har bra eller ganska bra koll medan majoriteten av de äldre tycker att deras lärare har dålig eller ganska dålig koll. Bara 4 av de äldre tycker att deras lärare har bra koll. Eleverna kan givetvis inte veta hur bra koll deras lärare har på olika appar och vad de gör på nätet på sin fritid. Troligtvis handlar det om upplevelsen av hur mycket ämnet diskuteras i klassrummet och på rasterna och hur läraren reagerat (eller inte reagerat) under samtal om saker som är kopplade till elevernas nätvardag. GANSKA BRA 4 DÅLIG 25 BRA 4 GANSKA BRA 33 GANSKA DÅLIG

15 Vad tycker du att skolan ska göra för att motverka nätkränkningar? (Du kan välja flera) De svar som valts flest gånger är de som innebär samtal om nätet. Barn och unga vill prata om lagar, om nätbeteende och vad som kan göras när något väl händer. Prata om hur man ska/bör bete sig på nätet Andel som valt respektive svar Äldre killar är minst benägna att vilja prata om nätet och vad de gör där och nästan 30 av dem tycker att skolan inte har med det att göra. 25 av tjejerna i åldern år tycker att förbud mot mobiler i skolan är ett sätt att hantera kränkningar. En del, framför allt yngre elever, vill att skolan ska vara mer aktiv på sociala medier. Prata om vart man kan vända sig/ vad man kan göra om man blir utsatt Vuxna har ett ansvar Prata om vilka lagar som gäller på nätet Ingenting, skolan har inte med det att göra Förbjuda mobiler under skoltid Med tanke på hur mycket tid som spenderas på nätet dagligen är det självklart att nätet måste vara en naturlig del i samtalet med barn och unga. Det handlar inte bara om det juridiska ansvaret som skolan har, kopplat till skollag och diskrimineringslag, utan också om att vuxna har en moralisk skyldighet gentemot barn och unga att prata om nätet och om hur vi alla bör bete oss där. Därför är det viktigt att även vuxna börjar reflektera över sitt eget nätbeteende och sina egna nätvanor, och agerar förebilder Förbjuda användandet av sociala sajter/appar under skoltid Vara aktiv på sociala sajter/appar och leta efter nätkränkningar Tror inte många bryr sig om regler och lagar att du får inte göra det o det, det bästa är nog om man pratar om det och att andra kan få en bild av hur de beter sig mot andra och hur det hade varit tvärtom - kille 15 år [frisvar] Annat ÅR 64 VILL FÖRJBUDA MOBILER I SKOLAN VILL PRATA OM NÄTBETEENDE 2 28

16 När jag är på nätet känner jag mig... (Du kan välja flera) Glad Trygg Populär Modig Tuff Andel som valt respektive svar De som har svarar att de känner sig rädda, ensamma eller utstötta på nätet är få. Många känner sig glada och mer än hälften av killarna svarar att de känner sig trygga. Dock är antalet tjejer som anger att de känner sig trygga lågt, framför allt bland de äldre där knappt var tredje valt detta alternativ. Bland de som svarar att de känner sig rädda på nätet är tjejerna överrepresenterade, vilket gäller för båda åldersgrupperna. Ofta fokus på det negativa Det blir lätt ensidigt och med fokus på det negativa när nätkränkningar är samtalets ingångspunkt, men vi får inte glömma att det finns många fördelar med att som ung röra sig ute på nätet jämfört med i den fysiska verkligheten. Att kolla upp saker som kan kännas pinsamma eller jobbiga är lätt gjort online och det finns en självklar trygghet i att till exempel kunna vara anonym. Med det sagt är det anmärkningsvärt att skillnaden av upplevd trygghet är stor mellan könen. En möjlig förklaring till detta finns på sidan 3. Rädd Ensam Utstött Annat

17 Var på nätet ser du oftast kränkningar? (Du kan välja flera) Ask.fm är den tjänst där det uppges ske flest kränkningar, följt av Facebook och Instagram på en delad andraplats. Värt att nämna är att 1 uppgav att de inte ser några kränkningar alls. Många fortsätter använda tjänsterna trots kränkningar 42 Ask.fm är en fråga och svar -sajt där användarna skapar en profil med personlig info och bild. Andra användare kan sedan ställa frågor och kommentera, anonymt om så önskas. Det går att välja att inte få anonyma frågor genom en enkel inställning. Trots detta väljer många att fortsätta ta emot anonyma frågor, ofta med förklaringen att om man väljer att inte ta emot anonyma frågor så skriver ingen och då är det inte kul eller spännande Elever som utsätts för kränkningar på nätet och trots detta fortsätter att använda tjänsterna de utsätts via förklarar ofta detta med: bara för att jag tar bort mitt konto betyder inte det att folk slutar snacka skit om mig eller att om folk snackar skit om mig så vill jag veta vad de säger Små kommentarer tar jag inte hårt. Men har sett personer som fått kanske 10 st långa meddelanden där det står hur dåliga och fula och värdelösa dom e - tjej 13 år [frisvar] Ask.fm Facebook Instagram YouTube Kik På bloggar Twitter Snapchat Tumblr Annat Ser inga alls 1 SER INGA KRÄNKNINGAR

18 Känner du att det finns någon vuxen på skolan som du kan vända dig till om du blir kränkt på nätet? Majoriteten svarar nej eller vet inte på frågan. Endast 39 av killarna och 45 av tjejerna svarade ja. Skolan får dåligt betyg VET INTE 3 NEJ 24 JA 39 Vår uppfattning är att vet inte här är lika negativt som ett nej. Det är uteslutande ett vuxenansvar att berätta för eleverna vad som gäller i skolan och vad de kan förvänta sig av personalen om de behöver hjälp. Detta ansvar är lagstadgat. Hade vi i frågan bytt ut nätet mot skolgården hade siffrorna troligtvis sett helt annorlunda ut. En vanligt förekommande uppfattning hos vuxna är att om en kränkning sker på nätet är det svårt att avgöra var gränsen går för skolans ansvar och många upplever detta som svårt att hantera. Om upprepade kränkningar däremot sker på skolans område och inget görs, så ses det definitivt som ett misslyckande av skolan. Barn och unga är idag ständigt uppkopplade och när trakasserierna på skolgården flyttar ut på nätet måste skolornas åtgärder och förebyggande arbete hänga med. Då räcker det inte med att tillsätta en extra rastvakt. VET INTE 36 JA 45 Elevinflytande viktigt Ett bra sätt för att skapa ett öppet samtalsklimat på skolan är att få in nätet och ungas nätvardag i allt likabehandlings- och värdegrundsarbete. Att använda eleverna som kunskapskällor när problemområden kopplade till nätet kartläggs borde vara självklart - allt för att åtgärder och det förebyggande arbetet ska vara förankrat hos dem det är menat att hjälpa. NEJ

19 Kryssa i de alternativ som stämmer. (Du kan välja flera) Framför allt yngre tjejer och killar uppger att de pratar med sina föräldrar när de stöter på problem på nätet. Även bland de äldre eleverna uppger över hälften att de gör det. Jag pratar med mina föräldrar när jag har problem på nätet Andel som valt respektive svar Det är inte speciellt många som tycker att föräldrar och lärare inte kan någonting om nätet. På påståendet Mina lärare frågar mig om vad jag gör på nätet svarar endast 3 av tjejerna mellan år att de upplever att deras lärare är intresserade av deras nätvardag. Ingen av de tillfrågade grupperna kommer över 10. Mina föräldrar frågar mig om vad jag gör på nätet Könsskillnaden är tydlig framför allt när det kommer till påståendet Mina föräldrar frågar mig vad jag gör på nätet, då betydligt fler tjejer svarar detta. Mina lärare kan ingenting om nätet Mina föräldrar kan ingenting om nätet Lärarna ointresserade av vad eleverna gör på nätet? Föräldrar med äldre barn ger dem ofta större frihet och förväntar sig samtidigt att de ska kunna ta mer ansvar och hantera sina egna problem. Detta kan vara en förklaring till att en större andel av de yngre än de äldre barnen tycker att deras föräldrar är intresserade av vad de gör på nätet. Jag pratar med lärare när jag har problem på nätet Mina lärare frågar mig om vad jag gör på nätet Antalet som svarar att deras lärare frågar dem om vad de gör på nätet är väldigt lågt. Här finns ett tydligt samband med det låga antalet som valt Jag pratar med lärare när jag har problem på nätet. Varför skulle en elev vilja anförtro sig speciellt om det är något jobbigt eller pinsamt till någon som inte verkar bry sig? Det har redan framgått att elever vill prata om nätet och därför är det viktigt att vuxna visar intresse för barnens nätvardag. Detta för att skapa det förtroende som behövs och på så sätt bidra till den trygga skolmiljö som alla strävar efter barn som vuxna

20 Mina föräldrar... (Du kan välja flera) Svaren avslöjar elevernas upplevelse av föräldrarnas engagemang. Det föräldrar gör mest är att prata om risker och faror på nätet med sina barn. Antalet som svarar detta är högre bland tjejer än killar, oavsett ålder. Pratar om olika risker/ faror på nätet Andel som valt respektive svar Tjejerna anger också oftare, oberoende ålder, att deras föräldrar är mer intresserade av deras nätvardag än vad killarna anger. Nästan hälften av de yngre barnen anger att deras föräldrar pratar nätbeteende med dem. Siffrorna sjunker hos elever över 13 år, mest bland killar. Ungefär 20 av tjejerna uppger att deras föräldrar surfar tillsammans med dem. Pratar om hur man ska/ bör bete sig på nätet Är intresserade av vad jag gör på nätet Mer fokus på tjejers nätanvändande Det är tydligt att det finns ett större intresse för tjejers än killars nätanvändande från föräldrars sida, något som också framkommer på sidan 36. Troligtvis beror det till stor del på en allmän uppfattning av att tjejer är mer utsatta på nätet än vad killar är, och därför finns det en större oro hos många föräldrar gällande sina döttrars nätanvändande. Pratar inte alls om nätet Surfar ibland tillsammans med mig på nätet Snittet visar att endast cirka en tredjedel tycker att deras föräldrar är intresserade av vad de gör på nätet. Med tanke på hur mycket tid svenska barn och unga spenderar på nätet idag är dessa siffror låga. Resultatet stämmer väl överens med våra egna erfarenheter av vad barn och unga säger när vi pratar om deras föräldrars intresse för deras nätvardag. Annat ÄR DINA FÖRÄLDRAR INTRESSERADE AV VAD DU GÖR PÅ NÄTET? 35 JA

21 Kontakta oss Vill ni boka en utbildning eller workshop med oss? Vill ni ta del av ett av våra utbildningspaket? Vill ni ha mer information om vårt arbete? Hör av er till oss via telefon eller mejl! Telefon: (Spiritus Mundis växel) E-post: för bokningar och offerter för övriga förfrågningar, press etc Här hittar du oss! Webb: inteokej.se Forum: inteokej.nu Facebook: facebook.com/inteokej.nu Instagram: instagram.com/inteokej Twitter: twitter.com/inteokejnu 39