-2, STFM :00

Transkript

1 -2, STFM :00 Mötesuppgifter Tid kl Plats Rådhuset, stadsfullmäktiges sessionssal Beslutande Aspvik, Matts Kull, Bjarne Björklund, Lars Lunabba, Maria Boström, Peter Luomala, Eero Brännbacka-Brunell, Brita Lyyra, Anna-Maija Englund, Conny Nyman, Kaj Haldin, Annica Palojärvi, Tuomo Hellén, Ulla Piippolainen, Vuokko Hellstrand,Kurt Rantala, Mervi Hellström, Patrik Sandlin, Anders Henriksson, Anna-Maja Silander, Jaana Holmgård, Sebastian Silvennoinen, Pentti Holmstedt, Simon Sipinen, Helinä Howard III, Lyman Trey Sjölund, Owe Huumarsalo, Kenneth Snellman, Mikael Isokoski, Sauli Storbjörk, Jacob Ittonen, Jarmo Storholm, Stefan Itälehto, Timo Sundqvist, Lisen Jungell, Ida-Marie Suvanto, Vesa Karjaluoto, Johan Tonberg, Christer Kjellman, Marika Westman, Märta-Lisa Koskela, Jaakko Yli-Pelkola, Kim Koskela, Kari Ärenden Enligt bifogade föredragningslista. Enligt uppdrag: Milla Kallioinen stadssekreterare

2 69, STFM :00 SAMMANTRÄDETS LAGENLIGA SAMMANKALLANDE OCH BESLUTFÖRHET

3 70, STFM :00 PROTOKOLLJUSTERING Justering äger rum i stadskansliet tisdagen den 21 juni 2017 kl Förslag Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige utser två protokolljusterare.

4 71, STFM :00 TV: 915/2016 ÄNDRING AV DETALJPLAN I STADSDELEN SVEDJENABBA, KVARTER 33, BÄCKVÄGEN 13 TN Detaljplanekarta: Bilaga 196 A Planbeskrivning: Bilaga 196 B Beredning: stadsplanearkitekt Pekka Elomaa, Arkkitehti Oy Arkitekt Ab Rajaniemi har i samarbete med planläggningsavdelningen utarbetat ett förslag för ändring av detaljplan gällande en utvidgning av kvarter 33 och en ökning av byggrätten i kvarteret. Bäckvägen 13:s fastighet ligger i stadsdelen Svedjenabba, på tomt 1 i kvarter 33. Byggnadens ägares målsättning är att fördubbla våningsytan från den nuvarande ca vy-m². I planarbetet och i därtill hörande utredningar har man undersökt på vilka förutsättningar det är möjligt att utvidga den affärsbyggnad som är belägen på adressen Bäckvägen 13 (Purotie 13). Planändringen anhängiggjordes 31.8 och förslaget till detaljplaneändringen är färdigt och skall läggas fram till påseende och man skall begära utlåtanden om det. Stadsplanearkitekten: Tekniska nämnden lägger fram detaljplaneändringen för kvarter 33 i stadsdel 32, Svedjenabba, till påseende under bestämd tid och begär utlåtanden av följande: - räddningsdirektören, - hälsoinspektionen, - miljö- och byggnadsnämnden, - Jakobstads Vatten - energiverket Oy Herrfors Ab - Österbottens förbund och - NTM-centralen i Södra Österbotten Förslag Beslut Tf. tekniska direktören: Tekniska nämnden besluter i enlighet med stadsplanearkitektens förslag. Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. TN

5 71, STFM :00 TV: 915/2016 Detaljplanekarta: Bilaga 94 A Planbeskrivning: Bilaga 94 B Utlåtanden om planförslaget: Bilaga 94 C Beredning: Stadsplanearkitekt Pekka Elomaa, Förslaget till ändring av detaljplanen har varit framlagt till påseende och utlåtanden om förslaget har inbegärts. Under den tid förslaget var framlagt till påseende inlämnades inga anmärkningar mot förslaget. Alla begärda utlåtanden har inlämnats. Utlåtandena innehåller inte så betydande anmärkningar vad gäller innehållet i planförslaget. NTM-centralen anser att planens bestämmelser angående skyddsgrönområdets plantering eller skyddande av trädbestånd borde specificeras. Ytterligare anser NTM-centralen att man i planen kunde ta tydligare ställning till hantering och absorbering av dagvatten. Detaljplanebestämmelser angående skyddsgrönområdens skyddande av trädbestånd har specificerats. Principer för hantering av dagvatten har kompletterats i detaljplanebeskrivningen. Enligt Österbottens förbund har planeringsområdets läge felaktigt angetts i beskrivningen som område för centrumfunktioner i landskapsplanen. Enligt förbundets tolkning är planeringsområdet beläget utanför gränsen för område för centrumfunktioner. Samtidigt påpekar förbundet att utanför området för centrumfunktioner får man i Jakobstad bygga en högst v-m² detaljhandelsenhet eller -koncentration. Förbundet påpekar även att markanvändnings- och bygglagen håller på att förnyas så att med stora detaljhandelsenheter kommer endast avses över v-m² stora affärer. Man har väntat med ändringen av detaljplanen på grund av ändringen av markanvändnings- och bygglagen som troligtvis träder i kraft , då byggrätten som angetts i detaljplaneändringen obestridligen är laglig. Utlåtanden och bemötanden har skickats till NTM-centralen och man har gemensamt konstaterat att det inte finns något behov för ett myndighetssamråd på grund av utlåtandena och bemötandena.

6 71, STFM :00 TV: 915/2016 De korrigeringar som gjorts i planförslaget är inte till sin karaktär sådana väsentliga ändringar att planförslaget skulle behöva framläggas till påseende på nytt (MBF 32 ). Planläggningsavdelningen anser att det korrigerade förslaget till detaljplan nu är färdigt för fortsatt behandling. Stadsplanearkitekten: Tekniska nämnden beslutar föreslå för stadsstyrelsen att styrelsen skulle föra planförslaget, som korrigerats och kompletterats med anledning av utlåtandena, jämte beskrivning till stadsfullmäktige för godkännande enligt markanvändnings- och bygglagen 52. Förslag Beslut Tekniska direktören: Tekniska nämnden beslutar enligt stadsplanearkitektens förslag. Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. Stst Detaljplanekarta: Bilaga 151 A Planbeskrivning: Bilaga 151 B Utlåtanden om planförslaget: Bilaga 151 C Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att stadsfullmäktige godkänner planförslaget, som korrigerats och kompletterats med anledning av utlåtandena, jämte beskrivning enligt markanvändnings- och bygglagen 52. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm Detaljplanekarta: Bilaga 71 A

7 71, STFM :00 TV: 915/2016 Planbeskrivning: Bilaga 71 B Förslag Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige godkänner planförslaget, som korrigerats och kompletterats med anledning av utlåtandena, jämte beskrivning enligt markanvändnings- och bygglagen 52.

8 Furuvägen , STFM :00 / :s bilaga: Bilaga A, stfm : Pajakatu 6 sp P K3 15K Birgersvägen 33K9 Birgerintie : M617 Itäinen Rengastie :51 21:50 Itäinen Rengastie :61 32P : :14 4: :6 15P P2 3 Permovägen Östra Ringvägen Itäinen Rengastie 33 SIKÖREN 33 SIIKALUOTO 3 38 p Kauparbergsgatan VS 5 24 EV Purotie E SVEDJENABBA KASKINIEMI P Hällebergsvägen Antasvägen Berggränd 32K16 Fridhemsvägen Permontie PERMO 7 VS KL-1 II ap/50m Antintie Kotirinteentie VS 1 EV K Bäckvägen Permovägen 1 32K Vuorikuja : : P Purotie Bäckvägen : :397 antie Paasikal : JAKOBSTAD KL-1 EV-1 PIETARSAARI KVARTERSOMRÅDE FÖR AFFÄRSBYGGNADER. PÅ OMRÅDET FÅR UTÖVER BUTIKSLOKALER FÖR SPECIALVAROR SOM KRÄVER MYCKET UTRYMME PLACERAS HÖGST SAMMANLAGT 400 KVADRATMETER SPECIALHANDEL. AV DENNA YTA FÅR PÅ HÖGST 100 KVADRATMETER SÄLJAS LIVSMEDEL. Liikerakennusten korttelialue. Alueelle saa sijoittaa paljon tilaa vaativan erikoistavarakaupan myymälätilojen lisäksi muun vähittäiskaupan myymälätiloja enintään 400 kerrosalaneliömetriä. Tästä alasta saa korkeintaan 100:lla neliömetrillä myydä elintarvikkeita. SKYDDSGRÖNOMRÅDE, VARS TRÄDBESTÅND BÖR BEVARAS. Suojaviheralue, jonka puusto on säilytettävä. LINJE 3 M UTANFÖR PLANEOMRÅDETS GRÄNS. 3 m kaava alueen rajan ulkopuolella oleva viiva. STADSDELSGRÄNS. Kaupunginosan raja. KVARTERS KVARTERSDELS OCH OMRÅDESGRÄNS. Korttelin, korttelinosan ja alueen raja. GRÄNS FÖR DELOMRÅDE. Osa alueen raja. TOMTGRÄNS OCH NUMMER ENLIGT BINDANDE TOMTINDELNING Sitovan tonttijaon mukaisen tontin raja ja numero. KRYSS PÅ BETECKNING ANGER ATT BETECKNINGEN SLOPAS. Risti merkinnän päällä osoittaa merkinnän poistamista. STADSDELSNUMMER. 32 Kaupunginosan numero. KASK STADSDELS NAMN. Kaupunginosan nimi. 33 KVARTERSNUMMER. Korttelin numero BYGGNADSRÄTT I KVADRATMETER VÅNINGSYTA. Rakennusoikeus kerrosalaneliömetreinä. II 1ap/50m2 ROMERSK SIFFRA ANGER STÖRSTA TILLÅTNA ANTAL VÅNINGAR I BYGGNADER, BYGGNAD ELLER DEL DÄRAV. Roomalainen numero osoittaa rakennusten, rakennuksen tai sen osan suurimman sallitun kerrosluvun. BYGGNADSYTA. Rakennusala. DEL AV OMRÅDE SOM BÖR PLANTERAS. Istutettava alueen osa. DEL AV GATUOMRÅDES GRÄNS DÄR KÖRFÖRBINDELSE ÄR FÖRBJUDEN. Katualueen rajan osa, jonka kohdalta ei saa järjestää ajoneuvoliittymää. BETECKNINGEN ANGER PER HUR MÅNGA KVADRATMETER VÅNINGSYTA EN BILPLATS BÖR ANLÄGGAS. Merkintä osoittaa, kuinka monta kerrosalaneliömetriä kohti on rakennettava yksi autopaikka. GODKÄNT I STADSFULLMÄKTIGE HYVÄKSYTTY KAUPUNGINVALTUUSTOSSA TOMTINDELNINGEN HAR GODKÄNTS I DETALJPLANEN TONTTIJAKO ON HYVÄKSYTTY ASEMAKAAVASSA DETALJPLANENS BASKARTA UPPFYLLER DE KRAV SOM STÄLLS PÅ DEN ASEMAKAAVAN POHJAKARTTA TÄYTTÄÄ SILLE ASETETUT VAATIMUKSET JAKOBSTAD PIETARSAARI JAKOBSTAD DETALJPLANEÄNDRINGEN BERÖR: GENOM DETALJPLANEÄNDRINGEN BILDAS: ASEMAKAAVAN MUUTOS KOSKEE: ASEMAKAAVAN MUUTOKSELLA MUODOSTUU: PIETARSAARI SKALA / MITTAKAAVA RITARE / PIIRTÄJÄ PLANERARE / SUUNNITTELIJA 1:2000 JYRKI KARJALAINEN JUHO RAJANIEMI JAKOBSTAD PIETARSAARI STADEN JAKOBSTAD PLANLÄGGNINGSAVDELNINGEN TRÄTT I KRAFT TULLUT VOIMAAN ANDERS BLOMQVIST fastighetsingenjör / kiinteistöinsinööri KVARTER 33 OCH SKYDDSGRÖNOMRÅDE I STADSDEL 32 (SVEDJENABBA), SAMT EN DEL AV OMRÅDE FÖR HÖGSPÄNNINGSLEDNING I STADSDEL 15 (PERMO). KVARTER 33 OCH SKYDDSGRÖNOMRÅDEN I STADSDEL 32 (SVEDJENABBA). KAUPUNGINOSAN 32 (KASKINIEMEN); KORTTELIA 33 JA SUOJAVIHERALUETTA, SEKÄ KAUPUNGINOSAN 15 (PERMON) VOIMANSIIRTOALUEEN OSAA. KAUPUNGINOSA 32 (KASKINIEMI); KORTTELI 33 JA SUOJAVIHERALUEITA MUUTETTU / ÄNDRAD PEKKA ELOMAA stadsplanearkitekt/asemakaava-arkkitehti PIETARSAAREN KAUPUNKI KAAVOITUSOSASTO

9 71, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 71 B, stfm ÄNDRING AV DETALJPLAN Detaljplaneändring för utvidgning av kvarter 33 i Svedjenabba och Permo. ASEMAKAAVAN MUUTOS Asemakaavan muutos korttelin 33 laajentamiseksi Kaskiniemessä ja Permossa.

10 71, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 71 B, stfm BESKRIVNING ÖVER ÄNDRING AV DETALJ- PLAN Beskrivingen gäller den daterade och ändrade detaljplanekartan. 1 BAS- OCH INDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter Ändringen av detaljplanen berör: Jakobstad, stadsdel 32 kvarter 33 samt skyddsgrönområde och område för högspänningsledning i stadsdel 15. Genom ändringen av detaljplanen bildas: Jakobstad, stadsdel 32 (Svedjenabba) kvarter 33 jämte anslutande skyddsgrönområde. Tomtindelning: I detaljplanen ingår bindande tomtindelning. 1.2 Planeområdets läge Planeringsområdet ligger ca 800 m öster om stadskärnan, se bilaga 1, lägeskarta. I områdets närhet finns flera dagligvaruaffärer (Lidl, Prisma, Citymarket) samt Rautia-byggvaruhus. Direkt söder om området finns en biltvätt, norr om området en högspänningslinje och bostadshus bakom den. Öster om området finns även bostadshus. I väst angränsar området till Ringvägen, och bakom den finns ett fabriksområde. Fabriksbyggnaderna med omgivning är tänkta att ändras till stadslikt område under de kommande årtiondena. För att utveckla idéer för denna ändring ordnades en allmän arkitekturtävling år Planens syfte Syftet med planen är att möjliggöra utvidgning av kvarter 33 och att öka byggrätten för kvarteret. 1.4 Förteckning över beskrivningens bilagor Bilagorna är: 1. Lägeskarta 2. Markägoförhållanden 3. Utdrag ur tidsenlig detaljplan 4. Utdrag ur generalplanen 5. Detaljplan 6. Utredning för affärlokalens utvidgning Bäckvägen 13 (på finska) 7. Användningsplanskiss 8. Perspektivbild från Östra Ringvägen 9. Blankett för uppföljning av detaljplanen 10. Sammanfattning av bemötanden till detaljplaneförslaget samt bemötanden ASEMAKAAVAN MUUTOKSEN SELOSTUS Selostus koskee päivättyä ja muutettua asemakaavakarttaa. 1 PERUS- JA TUNNISTETIEDOT 1.1 Tunnistetiedot Asemakaavamuutos koskee: Pietarsaaren kaupunginosan 32 korttelia 33 ja siihen liittyviä suojaviheralueita sekä kaupunginosassa 15 sijaitsevaa voimansiirtoaluetta. Asemakaavan muutoksella muodostuu: Pietarsaaren 32. kaupunginosan (Kaskiniemi) kortteli 33 sekä siihen liittyviä suojaviheralueita. Tonttijako: Asemakaava sisältää sitovan tonttijaon. 1.2 Kaava-alueen sijainti Suunnittelualue sijaitsee noin 800 metriä ydinkeskustasta itään, ks. liite 1, sijaintikartta. Alueen läheisyydessä on useita päivittäistavaramyymälöitä (Lidl, Prisma, Citymarket) sekä Rautia-rautakauppa. Välittömästi alueen eteläpuolella on autopesula, pohjoispuolella suurjännitelinja ja sen takana asuinrakennuksia. Myös alueen itäpuolella on asuinrakennuksia. Alue rajoittuu länsipuolella Itäiseen Rengastiehen, jonka takana on tehdasalue. Tehdasrakennukset ympäristöineen on tarkoitus tulevina vuosikymmeninä muuttaa kaupunkimaiseksi alueeksi. Tämän muutoksen ideoimiseksi järjestettiin vuonna 2015 yleinen arkkitehtuurikilpailu. 1.3 Kaavan tarkoitus Tarkoituksena on mahdollistaa korttelin 33 laajennus ja korttelin rakennusoikeuden lisääminen. 1.4 Luettelo selostuksen liiteasiakirjoista Selostuksen liiteasiakirjat: 1. Sijaintikartta 2. Maanomistus 3. Ote ajantasa-asemakaavasta 4. Ote yleiskaavasta 5. Asemakaava 6. Selvitys toimitilojen laajentamisesta, Purotie Käyttösuunnitelmaluonnos 8. Perspektiivikuva Itäiseltä Rengastieltä 9. Asemakaavan seurantalomake 10. Tiivistelmä asemakaavaehdotuksesta annetuista lausunnoista sekä niiden vastineet

11 71, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 71 B, stfm SAMMANFATTNING 2.1 Planeringsprocessen Processen sattes igång på initiativ av Versum Capital Oy Ab utvidga kvarter 33 och öka byggrätten för kvarteret. Planförslaget uppgjordes av Arkitekt Ab Rajaniemi, som ansvarig person fungerade tekn.dr., arkitekt SAFA Juho Rajaniemi. Grannar och andra intressenter kontaktades direkt per brev. 2.2 Detaljplanen I förslaget utvidgas kvarter 33 mot norr så att kvarteret omfattar det 10 meter breda skyddsgrönområdet (EV) som anvisas i Sp 346 samt ytterligare 14 meter av område som anvisats för högspänningsledning (VS) i Sp 128. Kvarter 33 anvisas som kvartersområde för affärsbyggnader (KL-1). Byggrätten ökas från 2000 v-m² till 4000 v-m². Skyddsgrönområdet öster om kvarter 33 utvidgas 24 meter norrut. I nordväst anvisas ett mindre skyddsgrönområde mot Östra ringvägen. 2 YHTEENVETO 2.1 Kaavoitusprosessi Prosessi käynnistyi Versum Capital Oy Ab:n aloitteesta korttelin 33 laajentamiseksi sekä sen rakennusoikeuden lisäämiseksi. Kaavaehdotuksen on laatinut Arkkitehti Oy Rajaniemi, jossa vastuuhenkilönä on toiminut TkT, arkkitehti SAFA Juho Rajaniemi. Naapureille ja muille osallisille on ilmoitettu kaavoituksesta kirjeitse. 2.2 Asemakaava Ehdotuksessa laajennetaan korttelia 33 pohjoiseen siten, että kortteliin sisältyy 10 metriä Ak 346:ssa esitettyä suojaviheraluetta sekä 14 metriä Ak 128:ssa esitettyä voimansiirtoaluetta. Kortteli 33 osoitetaan liikerakennusten korttelialueeksi (KL-1). Rakennusoikeutta lisätään 2000 k-m 2 :stä 4000 k-m 2 :iin. Korttelin 33 itäpuolella olevat suojaviheraluetta laajennetaan 24 metriä pohjoiseen. Luoteessa osoitetaan Itäisen rengastien viereen pieni suojaviheralue. 3 UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Redogörelse över planeområdets nuläge Kvartersområdet för affärsbyggnader på planeområdet är redan bebyggt med en affärsbyggnad (2059 v-m²). Skyddsgrönområdet och område för högspänningsområde består i nuläget av skog. Höjdskillnaderna på planeområdet är små förutom på områdets norra del som består av en skogsbeklädd ås Markägoförhållanden Planeringsområdets mark ägs av staden Jakobstad. 3.2 Planeringssituation Planer, beslut och utredningar som berör planområdet. Detaljplanen Detaljplan Sp 346 som gäller för kvarter 33 är godkänd Detaljplan Sp 128 som gäller för område för högspänningsledning är fastställd Generalplanen Jakobstads generalplan 2020 (bilaga 4) är godkänd av stadsfullmäktige. Generalplanen saknar rättsverkan, så landskapsplanen styr planläggningen. Generalplanen är dock en översiktlig plan för stadens markanvändning och trafiken och täcker hela staden och styr detaljplaneringen. I generalplanen har plane- 3 KAAVOITUKSEN LÄHTÖTILANNE 3.1 Suunnittelualueen nykytila Liikerakennusten korttelialueelle on jo rakennettu liikerakennus (2059 k-m 2 ). Suojaviheralueella ja voimansiirtoalueella kasvaa nykyisin puustoa. Kaava-alueen korkeuserot ovat pieniä lukuun ottamatta alueen pohjoisosaa, jossa on metsäinen harju Maanomistus Suunnittelualue on Pietarsaaren kaupungin omistuksessa. 3.2 Kaavoitustilanne Suunnittelualuetta koskevat suunnitelmat päätökset ja selvitykset. Asemakaava Korttelia 33 koskeva asemakaava Ak 346 on hyväksytty Asemakaava Ak 128 voimansiirtoalueella on vahvistettu Yleiskaava Pietarsaaren yleiskaava 2020 (liite 4) hyväksyttiin valtuustossa Yleiskaava on oikeusvaikutukseton, joten maakuntakaava ohjaa kaavoitusta. Yleiskaava on kuitenkin kaupungin maankäytön ja liikenteen järjestämisen yleispiirteinen suunnitelma, joka kattaa koko kaupungin ja ohjaa osaltaan asemakaavoitusta. Yleiskaavassa suunnittelualue on

12 71, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 71 B, stfm ringsområdet anvisats med beteckningen AP område för marknära boende. För planeringsområdets del har bestämmelsen i generalplanen redan avvikits i detaljplanen som uppgjordes år Motiveringen till avvikelsen var buller förorsakat av den redan nu avlägsnade tunga industrin, som skulle ha orsakat problem för bostadsområdet. Landskapsplan I Österbottens landskapsplan 2030, som fastställdes av miljöministeriet är planeringsområdets läge på gränsområde för område för centrumfunktioner och område för tätortfunktioner. Området hör till stadsutvecklingszon inom Jakobstads stadsregion. På området finns inte skyddsvärden. osoitettu merkinnällä AP maanläheisen asumisen alueeksi. Suunnittelualueen osalta yleiskaavan määräyksestä on poikettu jo vuonna 2009 laaditussa asemakaavassa. Poikkeamisen perusteena oli nyt jo poistuneen raskaan teollisuuden aiheuttama melu, joka olisi voinut aiheuttaa ongelmia asuntoalueella. Maakuntakaava Ympäristöministeriön vahvistamassa Pohjanmaan maakuntakaava 2030:ssa suunnittelualue sijaitsee keskustatoimintojen alueen ja taajamatoimintojen alueen rajalla. Alue kuuluu Pietarsaaren kaupunkiseudun kaupunkikehittämiseen vyöhykkeeseen. Alueella ei ole suojelukohteita. Bild 1. Utdrag ur Österbottens landskapsplan Utredningar I januari 2007 gjordes en utredning över handeln i Jakobstads centrum. År 2014 gjordes en uppdatering av utredning över marknadsläget för handeln i Jakobstad. Arkitekt Ab Rajaniemi har utarbetat en utredning angående utvidgning av verksamhetsutrymmen på Bäckvägen 13 sommaren 2016 (bilaga 6, på finska). Kuva 1. Ote Pohjanmaan maakuntakaava 2030:sta. Selvitykset Tammikuussa 2007 tehtiin Pietarsaaren keskustan kaupallinen selvitys. Vuonna 2014 tehtiin selvityksen päivitys kaupan markkinatilanteesta Pietarsaaressa. Kesällä 2016 Arkkitehti Oy Rajaniemi on laatinut selvityksen Purotie 13:n toimitilojen laajentamisesta (liite 6). 4 PLANERINGSSKEDEN 4.1 Behovet av en plan Initiativet är privat (Versum Capital Oy Ab). Genom ändring av detaljplanen möjliggörs utvidgning av affärsbyggnaden i kvarter SUUNNITTELUN VAIHEET 4.1 Kaavan tarve Aloite on tullut yksityiseltä (Versum Capital Oy Ab). Kaavan muutoksella mahdollistetaan liikerakennuksen laajennus korttelissa 33.

13 71, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 71 B, stfm Planeringsstart och -beslut Planeringen påbörjades i oktober 2016 efter förhandlingar mellan markägare och planläggningsavdelningen. 4.3 Anhängiggörande, deltagande och växelverkan En annons om planeringens påbörjande har publicerats i lokaltidningar. Intressenter vid detaljplaneändringen är markägarna samt kringliggande områdens markägare, företag och invånare. Detaljplanen har inte krävt något bredare myndighetssamarbete. 4.4 Offentligt påseende Detaljplaneförslaget fanns till offentligt påseende under tiden Under tiden för påseende gavs sju utlåtanden om förlaget. Utlåtanden samt bemötanden presenteras i ett sammandrag i bilaga 10. Som följd av utlåtandena kompletterades detaljplanebestämmelser med bestämmelse angående skyddsgrönområdens skyddande av trädbestånd. Ändringen är så liten, att ett nytt påseende inte behövs. Dessutom gjordes justeringar i detaljplanebeskrivningen. 4.2 Kaavoituksen aloitus ja sitä koskeva päätös Kaavoitus aloitettiin lokakuussa 2016 maanomistajan ja kaavoitusosaston kesken käytyjen neuvottelujen jälkeen. 4.3 Vireilletulo, osallistuminen ja vuorovaikutus Kaavoituksen vireilletulosta on ilmoitettu paikallisissa sanomalehdissä. Asemakaavamuutoksen osallisia ovat maanomistajat sekä ympäröivien alueiden maanomistajat, yritykset ja asukkaat. Laajempaa viranomaisyhteistyötä ei ole tarvittu. 4.4 Julkinen nähtävilläolo Asemakaavaehdotus oli julkisesti nähtävillä Nähtävilläoloaikana ehdotuksesta jätettiin seitsemän lausuntoa. Lausunnot vastineineen on esitetty tiivistetysti liitteessä 10. Lausuntojen johdosta asemakaavamääräyksiin lisättiin suojaviheralueiden puuston säilyttämistä koskeva määräys. Muutos on niin vähäinen, että uutta nähtävilläoloa ei tarvita. Lisäksi tehtiin tarkistuksia kaavaselostukseen. 5 REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5.1 Planens struktur I planen förstoras kvarteret 33 mot norr. Kvarterets yta förstoras med 2325 m². Kvarterets yta är efter ändringen 9185 m². Mellan högspänningslinjens mittlinje och kvartersgränsen är det 23 meter. Byggnadsytan anvisas fyra meter från kvartersgränsen vilket innebär att avståndet från högspänningslinjens mittlinje till byggnad minst är 27 meter. Från kvarteret är anslutningar till Östra ringvägen förbjudna. Befintlig anslutning till Bäckvägen är den enda möjliga. Byggrätten ökar från 2000 till 4000 kvadratmeter våningsyta, vy-m². Största tillåtna våningstalet är två. Parkeringsnormen är samma som i tidigare detaljplan 1 bilplats / 50 vy-m². Skyddsgrönområdet till bostadsområdet öster om kvartersområde för affärsbyggnader lämnar kvar som skyddsgrönområdet. Skogsområdet i planeområdets nordvästra hörn anvisas som skyddsgrönområde. Skyddsgrönområdens trädbestånd bör skyddas. Ytvatten på planeområdet kan delvis absorberas i mark på områden som planteras. Ytterligare kan taket på nybyggnation utformas som växttak som binder ytvatten. Ytvatten på parkeringsområde leds till stadens dagvattenavloppssystem. 5 ASEMAKAAVA 5.1 Kaavan rakenne Kaavassa korttelia 33 laajennetaan pohjoiseen. Korttelin pinta-ala kasvaa 2325 m 2. Laajennuksen jälkeen korttelin pinta-ala on 9185 m 2. Suurjännitejohdon keskilinjan ja korttelinrajan välinen etäisyys on 23 metriä. Rakennusala osoitetaan neljä metriä korttelinrajasta, joten suurjännitejohdon keskilinjan ja rakennuksen väliin jää vähintään 27 metriä. Korttelista ei saa osoittaa suoria liittymiä Itäiselle Rengastielle. Ainoa mahdollinen liittymä on siten olemassa oleva liittymä Purotielle. Rakennusoikeus kasvaa 2000:sta 4000 kerrosalaneliömetriin. Suurin sallittu kerrosluku on kaksi. Pysäköintinormi on sama kuin aiemmassa asemakaavassa eli 1 autopaikka 50 k-m 2 :ä kohden. Liikerakennusten korttelialueen itäpuolella oleva asuinalueen suojaviheralue säilytetään. Metsäalue kaava-alueen luoteiskulmassa osoitetaan suojaviheralueeksi. Suojaviheralueiden puusto pitää säilyttää. Kaava-alueen hulevedet voidaan osittain imeyttää maahan istutettavilla alueiden osilla. Lisäksi uudisrakennuksen katto on mahdollista suunnitella hulevesiä sitovaksi viherkatoksi. Pysäköintialueen hulevesi ohjataan kaupungin sadevesiviemäriverkostoon.

14 71, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 71 B, stfm Områdesreserveringar Hela planeområdets areal är m² varav 9185 m² är kvartersområde för affärsbyggnader och 2910 m² skyddsgrönområde. Byggrätten för kvartersområdet är 4000 vy-m². Enligt ändringen av markanvändnings- och bygglagen som trädde i kraft gäller placeringsbegränsningar av detaljhandelsenheter endast för enheter större än 4000 v-m². 5.2 Aluevaraukset Suunnittelualueen koko on m², josta 9185 m 2 on liikerakennusten korttelialuetta ja 2910 m 2 suojaviheraluetta. Korttelialueella on rakennusoikeutta 4000 k-m² voimaan tulleen maankäyttö- ja rakennuslain muutoksen mukaan vähittäiskaupan myymälöiden sijaintirajoitukset koskevat vain yli 4000 k-m 2 :n yksiköitä. Bild 2. Skrafferingen visar kvarterets utvidgning. 5.3 Planens konsekvenser Planen möjliggör utvidgning av affärsbyggnaden. Planens verkningar för både bebyggelsen och naturmiljön är små, så även verkningar på trafiken och ekonomiska, sociala och kulturella verkningar. Norrut minskar skogsområdet delvist mot missbrukarhemmet på Permovägen, men åsen mellan byggnaderna täcker största delen av tillbyggnaden. 5.4 Planebeteckningar och -bestämmelser I planen används bestämmelser som ingår i Miljöministeriets förordning och som tidigare använts i staden Jakobstad. Kuva 2. Rasteroitu alue osoittaa korttelin laajennuksen. 5.3 Kaavan vaikutukset Kaava mahdollistaa liikerakennuksen laajentamisen. Vaikutukset sekä rakennettuun että luonnonympäristöön ovat pieniä, samoin liikenteelliset, taloudelliset, sosiaaliset ja kulttuuriset vaikutukset. Permontien päihdekuntoutusyksikön puolella alueen pohjoisosassa oleva metsäalue pienenee, mutta harju peittää suurimman osan lisärakennuksesta. 5.4 Kaavamerkinnät ja -määräykset Kaavassa käytetään Pietarsaaren kaupungin aiemmin käyttämiä sekä ympäristöministeriön asetuksen mukaisia määräyksiä. 6 GENOMFÖRANDET AV PLANEN Versum Capital Oy Ab har för avsikt att bebygga området inom snar framtid. Särskild uppföljning behövs inte. 6 KAAVAN TOTEUTUS Versum Capital Oy Ab:llä on tarkoituksena rakentaa alue lähitulevaisuudessa. Erillinen seuranta ei ole tarpeen.

15 71, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 71 B, stfm STADEN JAKOBSTADS PLANLÄGGNINGSAVDELNING PIETARSAAREN KAUPUNGIN KAAVOITUSOSASTO Jakobstad/Pietarsaari Juho Rajaniemi Planens utarbetare / Kaavan laatija Arkitekt Ab Rajaniemi / Arkkitehti Oy Rajaniemi Pekka Elomaa Stadsplanearkitekt / Asemakaava-arkkitehti Staden Jakobstad / Pietarsaaren kaupunki

16 71, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 71 B, stfm Räddningschefens utlåtande Pelastusjohtajan lausunto 2 Häloinspektionens utlåtande Terveysvalvonnan lausunto 3 Miljö- och Byggnadsnämndens utlåtande Ympäristö- ja rakennuslautakunnan lausunto 4 Affärsverket Jakobstads vattens utlåtande Liikelaitos Pietarsaaren veden lausunto 5 Herrfors Net-Verkko Oy Abs utlåtande Herrfors Net-Verkko Oy Ab:n lausunto 6 Närings-, trafik- och miljöcentralens utlåtande Elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen lausunto 7 Österbottens förbunds utlåtande Pohjanmaan liiton lausunto 8 Framlagd till påseende Asetettu nähtäville 9 Godkänd av stadsfullmäktige Hyväksytty kaupunginvaltuustossa

17 4 Garageleden Autotallireitti Hakamaanreitti Idmansgenv. Idmanin Oikop. Ko rpv. Korpv. Korpint. Luna Bollplan Pallokenttä Fotbollspl. Jalkapallok. onäsink. Yrittäjäntie Rulltobaksg. Ringvägen Taxi Drängst. 1 Larsas gr Permovägen Östra Ringvägen 2 Birgersv. Smedjeg. Pajakatu Fabriksgatan Tehtaankatu 1d JEV/PEL Dagh. Päiväk. Hotel Bibl. Kirj. 11 Choraeusg. JNT 2 Kanava- Apot. 1 espl. Visasbacken P 23 2 nal- Otto Malmsg. P M ä ra Asemapui. 11 Jakobsgatan Victo r Schaumansespl. Itälä Jalkapallokenttä ohjanlahdentie 64 Korsgrundet Veritas Märän k orvenm. Nordanvägen Ristikari 23 2 Torp Equa Dagh. Teollisuustie 18 Ristisuonraitti Nuottalahden k Sofianlaaksonkatu Tsasouna st. Tändst.v. Vanhanhamina nt ie 2 8 rgrundet Kiviaidantie Castrens g. Castrenink Östandalsvägen Itälaaksontie skv. 6 Tallmog. Mäntykankaank Laivurin- Campus Allegro Idmaninkatu Eko-p 10 Vänr. Stålink Korsm.gr. MHSO / MTHA Itänummi creutzg. Döbelnink Mariankatu gatan die- Gar- Dagh. Päiväk. De La SKATA Luotsi- Hämeen- Pohjoisnummi Lotsgatan Eko-p Minigolf Ankarvägen Beckbruksv. 9 7 Näkinkuja 6 37 untie 22 Adv.kyr Fänrik Stålsg Järnvägsgatan Jakobsgatan Kvastb.stråk. Luutav.raitti 21 5 Mormon kyrka Motionstig Kuntopolku Köysikuja Stadsh. Kaup.talo Block- Rauh. Nål makarf. Satamak. 2 Segelsundsg. Pursisal.k. Språkb.skola Kielik.koulu Bapt. kyrka 3 15 Kirkkokatu Alholmsg. Storgatan 18 6 Perämiehenk Sib. 18 Styrmansg. Herrholmsg PinnBodholmsg onäsinkatu Oikotie 9 Skutnäsinkatu 21 Ka Genvägen Fordellsg anpå Johanneskapellet Pentzininkatu Europa Australia Orient Vesta Equatorn Tiaineng Odlingslotter Viljelypalstat 74 Eko-p Korsgr.- 6skvären Kaarilahti Hotel Andersinsv. Fotbollspl. Jalkapallok. Gästhamn Vierassatama Folkhälsan Östanlid Missnev Kråkholmantie Sofiedahlsg. Tjasovna 2 3 P Alholminkatu Kittholmen Östanfjärdsv. Itälahdentie Gam la Ham nvägen 31 ungen Jacob s Kinderg. 12 Ebba Brahe espl. Rantatie 33. Briggv. n Sadelmakarev Permosvängen Kolpintie Roosg. Lagmans skola 2 Hell. kirkko Taljasepänk. Host. 5 Pohjoisnummikatu 12 makaregatan Permonkaarre A-Bes. 21A-Kats a Tengströmsgatan 2 18 Eko-pPermo 36 Träskvägen Dagh. Päiväk Purotie 8 Antasv. Bäc kväg. Sikören Matkah. VR Fiskaruddsstråket Fiskaruddssvängen Fisk Ka laniem. k aarre 17 Palokärjentie 11 Hundskolningsplan Koirakoulutuskenttä A-Besiktning A-Katsastus 5 6 Karviken 1 1 torn 6 17 Gymnasium Lukio Skolparken Koulupuisto 20 Skolgatan Kyrka Nötkråkeväg en Svartkråkev. Vareksent Depågatan Varikonkatu 2 4 Eko-p 5 6 India Rummelgrundet Villa Dagh. Päiväk Sandv Djupviksgatan 41 Ristikari n tie Notviksg Järvis. talo Korsgrundsvägen Karviksg. 2 Båthamn Venesat Itärann a n tie Itäkunnaant. Itälän koulu Syvälahdenkatu 36 5 Herkules Granndalsv. Industrivägen Pohjantie Korsmosståget Itänummenk. 40 Öste25 rmalmsgatan vägen Kvastberget 42Luutavuori Alholmintie 2 Kittholma Repslagarbanan Alholminkatu Skepparegatan Kristiinankatu Mariah Hamng. Pavis 2 1 Östanlidv. Östermalm Idmansg. Ahlströmsgatan Kulneffsg. Adler- Eko-p 19 Munters g Saarikatu Amerikagatan Kråkholms- 2 Hälsovårdscentral / Terveyskeskus 12 Pohjanlahdentie Lontoo London 35 Lotta Svä rdsg Piispankatu Norrmalm Biskopsgatan Mariagatan Djurgårdsleden Prikintie 3 26 Förs.center Seur.keskus Past.kansli Kirkkoh.vir 2 11 Skutkullantie 12 Näckensgr. 5 Durkv 14 Meritie Sj öv. tie 7 Jaakonk. Asematie 1 Kauppiaank. Stationsv. Kvarnb.g. Runebergsg. Runebergink. Norrmalmsgatan Tavastgatan Holmgatan Alholmsgatan Christinegatan Kvastbergsg. Luutavuorenk Concord.gr Strengbergsgatan Loveret 43 Ebba Brahen puistikko 9 Stadstr. Kaup.puut. Eko-p Merimiehent. 60 ie st Muona Backstugust Kaarlonkuja Vuohisillantie Permontie Componenta Eko-p 1a Tobaksmag. Tupakkamak. Hotel Taxi P 2 Salut. Kauppat. Centrum 4 9 Eko-p P Post 24 Höt.C. 21Heinät.K. 19 Rådhusgatan 60 yryntie rundet ari 26 7 Brandstation Paloasema Notvarpet Kaarilahdenk Bottenviksvägen 24 KKC Rautatienkatu Ristikari 49 Vega Jacobstads Wapen 4 FantaSea Park 1 Pavisv. Paviksent. Simstrand Uimaranta Silverhällan Båthamn Venesatama niemi Hovslagarev. Vagnsmakarev. 7 Sjukhus / Sairaala 7 9 Döbelnsgatan 2 Ahlströmink. Tehtaankatu 4 Sven Dufvag. Lagmansg. katu katu Jaakonkatu Amerikankatu Pingstkyrka 10 pui stikko Itäinen Rengastie Museum Museo Mässplan Messukenttä Masaholmsv. Masaholmant. Optima 30 2 gat sst Länsman 21 Kirkkorannank Källback. 45 Tingshusg Past.kansli Kirkkoh.vir. Vaasantie Kyrkostrands- Jungmans skola Dagh. Päiväk Getbrovägen Aspegrens trädgård 1 Rådmansg. Raatim.haka Parentesen 4 Oxhamns skola Pietarinpuistikko Ekovägen Kaikutie Ku m perinkatu an 1 Källbergsgränd 3 Tobaksgatan Ruusuoksantie Nya Bennäsvägen Uusi Pännäiste Byväg Sockenv. Pitäjäntie Storåkersv. Västermalm 23 Västermalmsg. L Pietarsaar Åkerl Pirilöntie niemenkatu Skärsvägen 48 Han tv.g. 122 P irilövägen Björkbacka Koivurinne OptiPark 1 3 Vet. Lastenkuja Karjavalkamankatu 8 Länsinummi 1 äs a 48 Åkerviksv Tupakankatu Rajakiventie 1 Kaski- Runebergssalen Runeberginsali ktfaret Rikets sal Valtak.sali 1a Lappfjärdsväge Eko-p 1 Kivilös 2 Brunnskogsg. 14 Pietarintie Heikelinkatu Heikelsgatan Mararanna Österleden Mjölvägen Ishall Jäähalli 4 Eko-p 8 Paul Hallvars gata Radiotie Bonäs.gr Oxhamnsgatan 2 1 Mällikatu Peders 2 19 Peldanintie Pähkinäntie 24 Abramsvägen 5 55 Kyrkviksvägen Pännäi Smedsv Pedersvägen Helanderinkatu 9 1 2ntie Förs.stuga 2 Choraeuksenk. Info Apot. Polis Keskusta 13 6 Otto Malmink Köpmansg. Centr.idrottspl Kesk.urh.kenttä Pedersesplanaden Fo rdellink. 39 Brunbe P Pedersöre Kyrka Lappfjärden Länsinummen koulu 1 Skolmästargr. Sock elä Furuvägen Företagarvägen Rökverksgatan Hagtornsv M.ungd. gård 50 äg Berggränd Siikaluoto 13 Eko-p 5P Vattent. 2 Himmelsbergsg. Metod.k Miss. kyrka Kela A-E Raatihuoneenkatu kogsgatan 6 Eko-p 10 9 Va Formansv Rauhantie Fredsv Paasikalliontie Hälle b ergsv. Kauparbergsg Itäväylä Rosenlundsg. Fridhemsv. 31 Eko-p Apot Koulukatu Jugends. Dagh katu 24 3 Myllym.k. 5 Etelän. koulu Isokatu Host. 14 Etelänummik Södermalmsg. Herrholmink. 8 Idrottsgård Urheilutalo 29 Pinnonäsgatan Förs.hem Seurak.koti Lapinneva Jääräniitynt. Länsiväylä ägen arnäsv. Tengströminkatu Vallikatu 2 Länsikuja Västerm almsbr Honkatie Savukatu 24 Pietarilankatu Pederstad sg Spireav Videvägen Bennäsvägen Studiebostäder Opiskelija-asunnot 5 Västerleden 1 Joh.gr. 2 3 Lukasgr. 2 Markusgr. Matteusgr. ennis Center Dagh. Päivk Svedjenabbag Käsit.k De Gaml. Hem 2 Puutarhakatu Dagh. Päiväk. Museo Museum 2 Dagh. Päiväk Trädgårdsgatan 6 Tellushallen Tellushalli Dagh. Päiväk. 14 Eko-p Nynäs 1 Väster Lä malmstorg n sin um menkatu 27 Pörkenäsinkatu Kaskiniemi Svedjenabba LÄGESKARTA SIJAINTIKARTTA BILAGA 1 LIITE 1 1 (1) 71, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 71 B, stfm

18 71, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 71 B, stfm MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN MAANOMISTUS BILAGA 2 LIITE K1 4:7 emsvägen : P3 4: tu Kotirinteentie Birgersvägen 33K9 Birgerintie Permovägen Permontie Itäinen Rengastie : Permovägen : P4 Itäinen Rengastie E P5 Purotie Antasvägen K Bäckvägen 8 32K Purotie Östra Ringvägen 32P2 32P Berggränd Antintie K Vuorikuja 2 Bäckvägen :23 STADENS MARK KAUPUNGIN MAATA PRIVAT ÄGD MARK YKSITYISTEN MAATA 1 (1)

19 71, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 71 B, stfm UTDRAG UR TIDSENLIGT DETALJPLAN OTE AJANTASA-ASEMAKAAVASTA BILAGA 3 LIITE 3 1 (1)

20 71, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 71 B, stfm UTDRAG UR GENERALPLANEN OTE YLEISKAAVASTA BILAGA 4 LIITE 4 AP AP PT PT P AP P PT PT EH P II PT Smörgrundet AP AP T AP ndet P / Kittholmen T LR AP Kittholma III P Kvastberget P APLuutavuori AP P Vattungen PT Vesiniemi ET AK AP P P PTAP Itänummi NorrmalmLondon P Pohjoisnummi Lontoo P lm Skutnäs AP III EH SKATA P AK AK P AP P PPT P EH P P P P P AP AK P P/T AK AK P P Sikören AK Centrum Siikaluoto på AP AK C P P Keskusta LP AK AK ä AK AK P AP AK P AP AK P AP P AP LP Västermalm P AP P Länsinummi P mi LP AP AP AK P LR AP AP P P Rummelgrundet Silverhällan P P P AP AP Ristikari Lappfjärden Lapinneva AP Karviken Kaarilahti AP P AP Kivilös P T AP AP Östermalm ET P lm P AP lm LT AP AP P P AK Perm Svedjenabba Kaskiniemi Peders 1 (1) Pe fla A

21 , STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 71 B, stfm DETALJPLAN (KARTA) ASEMAKAAVA (KARTTA) BILAGA 5 LIITE :6 Pajakatu K P Birgersvägen 33K9 Birgerintie : : gastie Itäinen Rengastie 32P2 4: P P Permovägen Östra Ringvägen VS Itäinen Rengastie 33 SIKÖREN 33 SIIKALUOTO EV Purotie E SVEDJENABBA KASKINIEMI P Antasvägen Berggränd K16 ridhemsvägen Permontie PERMO 7 VS KL-1 II ap/50m Antintie Kotirinteentie VS 1 EV K Bäckvägen Permovägen K Vuorikuja : Purotie Bäckvägen :397 1 (2) 3 P

22 71, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 71 B, stfm DETALJPLAN (BESTÄMMELSER) ASEMAKAAVA (MÄÄRÄYKSET) BILAGA 5 LIITE 5 KL-1 EV-1 KVARTERSOMRÅDE FÖR AFFÄRSBYGGNADER. PÅ OMRÅDET FÅR UTÖVER BUTIKSLOKALER FÖR SPECIALVAROR SOM KRÄVER MYCKET UTRYMME PLACERAS HÖGST SAMMANLAGT 400 KVADRATMETER SPECIALHANDEL. AV DENNA YTA FÅR PÅ HÖGST 100 KVADRATMETER SÄLJAS LIVSMEDEL. Liikerakennusten korttelialue. Alueelle saa sijoittaa paljon tilaa vaativan erikoistavarakaupan myymälätilojen lisäksi muun vähittäiskaupan myymälätiloja enintään 400 kerrosalaneliömetriä. Tästä alasta saa korkeintaan 100:lla neliömetrillä myydä elintarvikkeita. SKYDDSGRÖNOMRÅDE, VARS TRÄDBESTÅND BÖR BEVARAS. Suojaviheralue, jonka puusto on säilytettävä. LINJE 3 M UTANFÖR PLANEOMRÅDETS GRÄNS. 3 m kaava alueen rajan ulkopuolella oleva viiva. STADSDELSGRÄNS. Kaupunginosan raja. KVARTERS KVARTERSDELS OCH OMRÅDESGRÄNS. Korttelin, korttelinosan ja alueen raja. GRÄNS FÖR DELOMRÅDE. Osa alueen raja. TOMTGRÄNS OCH NUMMER ENLIGT BINDANDE TOMTINDELNING Sitovan tonttijaon mukaisen tontin raja ja numero. KRYSS PÅ BETECKNING ANGER ATT BETECKNINGEN SLOPAS. Risti merkinnän päällä osoittaa merkinnän poistamista. 32 STADSDELSNUMMER. Kaupunginosan numero. KASK STADSDELS NAMN. Kaupunginosan nimi. 33 KVARTERSNUMMER. Korttelin numero BYGGNADSRÄTT I KVADRATMETER VÅNINGSYTA. Rakennusoikeus kerrosalaneliömetreinä. II ROMERSK SIFFRA ANGER STÖRSTA TILLÅTNA ANTAL VÅNINGAR I BYGGNADER, BYGGNAD ELLER DEL DÄRAV. Roomalainen numero osoittaa rakennusten, rakennuksen tai sen osan suurimman sallitun kerrosluvun. BYGGNADSYTA. Rakennusala. DEL AV OMRÅDE SOM BÖR PLANTERAS. Istutettava alueen osa. DEL AV GATUOMRÅDES GRÄNS DÄR KÖRFÖRBINDELSE ÄR FÖRBJUDEN. Katualueen rajan osa, jonka kohdalta ei saa järjestää ajoneuvoliittymää. 1ap/50m2 BETECKNINGEN ANGER PER HUR MÅNGA KVADRATMETER VÅNINGSYTA EN BILPLATS BÖR ANLÄGGAS. Merkintä osoittaa, kuinka monta kerrosalaneliömetriä kohti on rakennettava yksi autopaikka. 2 (2)

23 71, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 71 B, stfm UTREDNING FÖR AFFÄRLOKALENS UTVIDGNING BÄCKVÄGEN 13 SELVITYS TOIMITILOJEN LAAJENTAMISESTA BILAGA 6 LIITE 6 SELVITYS TOIMITILOJEN LAAJENTAMISESTA BÄCKVÄGEN 13, PIETARSAARI (Työnro ) 1 (8)

24 71, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 71 B, stfm UTREDNING FÖR AFFÄRLOKALENS UTVIDGNING BÄCKVÄGEN 13 SELVITYS TOIMITILOJEN LAAJENTAMISESTA BILAGA 6 LIITE 6 Selvityksen tarkoitus Tämän selvityksen tarkoituksena on tutkia, millä edellytyksillä osoitteessa Purotie 13 (Bäckvägen 13) sijaitseva liikerakennus on mahdollista laajentaa. Rakennuksen omistajan tavoitteena on kaksinkertaistaa kerrosala nykyisestä noin 2000 k-m 2 :stä. Purotie 13:n kiinteistö sijaitsee Kaskiniemen kaupunginosan korttelin 33 tontilla 1. Selvitysalueen perustiedot Selvitysalue sijaitsee Pietarsaaren keskustan läheisyydessä, noin 800 metriä ydinkeskustasta itään. Alueen läheisyydessä on useita päivittäistavaramyymälöitä (Lidl, Prisma, Citymarket) sekä Rautia-rautakauppa. Välittömästi alueen eteläpuolella on autopesula, pohjoispuolella suurjännitelinja ja sen takana asuinrakennuksia. Myös alueen itäpuolella on asuinrakennuksia. Selvitysalue rajoittuu länsipuolella Itäiseen Rengastiehen, jonka takana on Componenta Oyj:n vanhoja tehdasalue. Tehdasrakennukset ympäristöineen on tarkoitus tulevina vuosikymmeninä muuttaa kaupunkimaiseksi alueeksi. Tämän muutoksen ideoimiseksi järjestettiin vuonna 2015 yleinen arkkitehtuurikilpailu. Liikenteellisesti selvitysalue on erittäin hyvin saavutettavissa, sillä Pietarsaaren itäisenä sisääntulotienä toimiva Kolpintie kulkee vain noin 300 metriä alueesta pohjoiseen. Vaikka selvitysalueen liikerakennus sijaitseekin Itäisen Rengastien varrella, kulku sille on tonttikatuna toimivan Purotien kautta. Selvitysalueen maastonmuodot ovat tasaisia lukuun ottamatta selvitysalueen pohjoisosassa olevaa metsäistä harjannetta, joka on noin 2,5 metriä liikerakennuksen pihaa korkeammalla. Alueen korot merenpinnasta vaihtelevat välillä +4,8..+7,5 m. Selvitysalueen koko on noin hehtaari. Liikerakennuksen koko on 2059 k-m 2 ja tontin koko on 6860 m 2. Kuva 1. Selvitysalueen sijainti Pietarsaaren kaupunkirakenteessa (ilmakuva: Pietarsaaren kaupunki). 2 (8)

25 71, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 71 B, stfm UTREDNING FÖR AFFÄRLOKALENS UTVIDGNING BÄCKVÄGEN 13 SELVITYS TOIMITILOJEN LAAJENTAMISESTA BILAGA 6 LIITE 6 Suunnittelutilanne Pohjanmaan maakuntakaavassa 2030 selvitysalue sijaitsee keskustatoimintojen alueen (C) reunaviivan kohdalla. Maakuntakaavan kaupallisia toimintoja koskevan suunnittelumääräyksen mukaan: Keskustatoimintojen alueelle on mahdollista sijoittaa enintään k-m² suuruinen vähittäiskaupan suuryksikkö, paitsi Pietarsaaren keskustaan, jossa yläraja on k-m2. Yksityiskohtaisemmassa suunnittelussa tulee luoda edellytykset kaupallisesti vetovoimaisen ja viihtyisän kaupunkikeskustan kehittymiselle varaamalla alueita tiiviiseen kaupunkirakentamiseen ja monipuolisille palveluille sekä määrittelemällä korkeatasoisen kaupunkikuvan kehittämisen periaatteet. Vähittäiskaupan suuryksiköiden tai myymäläkeskittymien mitoitus tulee sopeuttaa ympäristöön, ja kulttuuriympäristön kerroksellisuuteen tulee kiinnittää huomiota. Maakuntakaavassa Pietarsaaren keskusta-alueen liiketilojen yhteenlasketulle määrälle ei ole määrätty maksimimitoitusta. Kuva 2. Ote Pohjanmaan maakuntakaavasta Kuva 3. Ote Pietarsaaren yleiskaavasta (8)

26 71, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 71 B, stfm UTREDNING FÖR AFFÄRLOKALENS UTVIDGNING BÄCKVÄGEN 13 SELVITYS TOIMITILOJEN LAAJENTAMISESTA BILAGA 6 LIITE 6 Pietarsaaren yleiskaavassa 2020 selvitysalue on osoitettu merkinnällä AP maanläheisen asumisen alueeksi. Yleiskaava ei ole oikeusvaikutteinen, joten periaatteessa Pohjanmaan maakuntakaava ohjaa alueen tarkempaa suunnittelua. Käytännössä yleiskaava on kuitenkin kaupungin maankäytön ja liikenteen järjestämisen yleispiirteinen suunnitelma, joka kattaa koko kaupungin ja ohjaa osaltaan asemakaavoitusta. Suunnittelualueen osalta yleiskaavan määräyksestä on poikettu jo vuonna 2009 laaditussa asemakaavassa. Poikkeamisen perusteena oli tuolloin nyt jo poistuneen raskaan teollisuuden aiheuttama melu, joka olisi koitunut asuntoalueella ongelmaksi. Liikerakennuksen tontilla on voimassa asemakaava vuodelta Tontille on osoitettu rakennusoikeutta 2000 k-m 2. Pysäköintipaikkanormi on 1 ap / 50 k-m 2. Tonttia ympäröi suojaviheralue. Tontille rakennettu liikerakennus ei kaikilta osin ole asemakaavassa määrätyn rakennusalan sisäpuolella. Asemakaavassa on lisäksi kielletty suora liittyminen Itäiselle Rengastielle. Käytännössä ainoa mahdollisuus tonttiliittymälle on sen nykyisellä paikalla. Pietarsaaren kaupungin asemakaava-arkkitehdin kanssa käydyn keskustelun perusteella tilanne tulee olemaan sama myös jatkossa. Selvitysalueen pohjoisosa kuuluu vuonna 1979 vahvistettuun asemakaavaan ja se on osoitettu merkinnällä VS voimansiirtoalueeksi. Kuva 4. Ote voimassa olevasta asemakaavasta. 4 (8)

27 71, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 71 B, stfm UTREDNING FÖR AFFÄRLOKALENS UTVIDGNING BÄCKVÄGEN 13 SELVITYS TOIMITILOJEN LAAJENTAMISESTA BILAGA 6 LIITE 6 Kaupunkikuvallinen analyysi 1. Componenta Oyj:n muutosalue 2. Tärkeät näkymät Itäiseltä Rengastieltä 3. Näkymä asuntolasta 4. Näkymien kannalta tärkeä metsäalue 5. Metsäinen harjanne 6. Asutuksen suojapuusto Kuva 5. Kaupunkikuvallinen analyysi (ilmakuva: Pietarsaaren kaupunki). Componenta Oyj:n muutosalue (1) ei aseta vaatimuksia tai esteitä selvitysalueen liikerakennuksen laajentamiselle. Itäisen rengastien näkymien (2) kannalta on tärkeää, että suunnittelualueen luoteiskulmassa sijaitseva metsäalue (4) säilytetään. Sen sijaan päihdekuntoutujien asuntola sijaitsee noin 50 metrin päässä selvitysalueelta, joten sen näkymään (3) ei liikerakennuksen laajennus aiheuta merkittävää muutosta etenkään, kun otetaan huomioon, että välissä on harjanne, joka peittää suuren osan laajennuksesta. Laajennuksen johdosta poistuva puusto aiheuttaa merkittävän maisemallisen muutoksen, jota voidaan lieventää matalakasvuisilla istutuksilla, jotka eivät ole haitaksi voimalinjoille. Selvitysalue sijaitsee kaupunkirakenteen sisällä, joten varsinaista luonnonvaraista ympäristöä ei alueelta löydy. Kuitenkin selvitysalueen pohjoispuolella on harjanne, josta metsä on suurelta osalta hakattu suurjännitelinjan alta. Metsää on säästynyt noin 20 leveydeltä selvitys- alueen pohjoisosassa (5). Metsäkaista ei kuitenkaan tällä hetkellä toimi viheryhteytenä laajemmassa viherverkostossa, sillä se päättyy selvitysalueelle. Metsäkaista muodostaa kuitenkin tärkeän vihreän linjan, jolla on tärkeä tehtävä voimalinjan maisemallisten haittojen vähentämisessä. Numerolla 4 merkitty metsäalue on tässäkin mielessä tärkein. Selvitysalueella sijaitsevan asutuksen suojapuuston (6) säilyttäminen on jatkossakin tärkeää. Kaupunkikuvallisena yhteenvetona voidaan todeta, että liikerakennusta on mahdollista laajentaa edellyttäen, että kaupunkikuvallisessa analyysissä numeroilla 4 ja 6 esitetyt puustoalueet säilytetään. Lisäksi pitää ottaa huomioon suurjännitelinjan suojaetäisyys. 5 (8)

28 71, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 71 B, stfm UTREDNING FÖR AFFÄRLOKALENS UTVIDGNING BÄCKVÄGEN 13 SELVITYS TOIMITILOJEN LAAJENTAMISESTA BILAGA 6 LIITE 6 Laajennusehdotus Alla olevassa laajennusehdotuksessa on esitetty 1931 k-m 2 :n laajennus nykyiseen liikerakennukseen, jolloin rakennuksen uudeksi kerrosalaksi tulee 3990 k-m 2. Tämä tarkoittaa myös tontin laajennusta pohjoiseen kohti suurjännitejohtoa. Tontti kasvaa 1928 m 2, jolloin sen uusi koko on 8788 m 2. Tontin ainoa liittymä katuverkostoon sijaitsee tontin eteläkulmassa nykyisellä paikallaan. Tämä johtaa siihen epätoivottavaan tilanteeseen, että huoltoliikenne ja asiakasliikenne joutuvat käyttämään samaa liittymää. Lisäksi huoltoliikenne kulkee koko asiakaspysäköintialueen läpi. Tästä aiheutuvat haitat on kuitenkin mahdollista minimoida keskittämällä huoltoliikenne aamuihin, jolloin liiketilat eivät ole vielä avoinna. Laajennuksen myötä nykyinen liikenne ei lisäänny merkittävästi. Pysäköintinormina on syytä edelleen käyttää 1 ap/50 k-m 2, paitsi varastotilojen osalta 1 ap/150 k-m 2. Varastotilojen pinta-alaksi on laajennusehdotuksessa arvioitu 450 k-m 2 ja muiden tilojen pinta-alaksi yhteensä 3540 k-m 2. Näin ollen pysäköintipaikkoja tarvitaan tontille 3+71 eli yhteensä 74 kappaletta. Laajennusehdotuksessa autopaikat on jaettu tontilla siten, että asiakkaille on osoitettu 62 pysäköintipaikkaa ja henkilökunnalle 12. Rakennuksen arkkitehtonista periaatetta on mahdollista kunnioittaa rakentamalla Itäisen Rengastien puoleiseen julkisivuun yksi uusi kulma nykyisten kolmen lisäksi. Lisäksi laajennusehdotus mahdollistaa Itäisen Rengastien puolella olevien istutusalueiden ulottamisen liikerakennuksen seinään asti, minkä ansiosta katunäkymät muuttuvat miellyttävimmiksi asfalttialueiden ja ajoneuvoliikenteen poistuessa seinän vierestä. Kuva 6. Käyttösuunnitelma (1:1000). 6 (8)

29 71, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 71 B, stfm UTREDNING FÖR AFFÄRLOKALENS UTVIDGNING BÄCKVÄGEN 13 SELVITYS TOIMITILOJEN LAAJENTAMISESTA BILAGA 6 LIITE 6 Kuva 7. Näkymä Itäiseltä Rengastieltä etelästä. Laajennuksen likimääräinen paikka ja koko on osoitettu valkoisella neliöllä. Kuva 8. Näkymä Itäiseltä Rengastieltä luoteesta. Laajennuksen likimääräinen paikka ja koko on osoitettu valkoisella suorakaiteella. Yllä olevista kuvista on pääteltävissä, että laajennus soveltuu varsin hyvin Itäisen Rengastien katukuvaan, mikäli rakennusta porrastetaan alkuperäisen arkkitehtonisen idean mukaisesti. Myös ikkuna-aukotuksen tulee noudattaa samaa logiikkaa kuin alkuperäisessä rakennuksessa. 7 (8)

30 71, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 71 B, stfm UTREDNING FÖR AFFÄRLOKALENS UTVIDGNING BÄCKVÄGEN 13 SELVITYS TOIMITILOJEN LAAJENTAMISESTA BILAGA 6 LIITE 6 Kuva 9. Laajennuksen likimääräinen sijainti (ilmakuva: Pietarsaaren kaupunki). Yllä olevasta kuvasta on nähtävissä, että laajentamisen jälkeenkin liikerakennuksen ympärille jää runsaasti rakentamatonta aluetta. Lähimmät naapurit ovat selvitysalueen itäpuolella. Heidän tilanteensa ei käytännössä muutu nykyisestä. Johtopäätökset Tässä selvityksessä on analysoitu lähtökohtia Purotie 13:ssa sijaitsevan liikerakennuksen laajentamiseksi kerrosalaltaan noin kaksinkertaiseksi. Analyysin pohjalta on laadittu laajennusehdotus ja tarkasteltu sen vaikutuksia ympäristöön. Selvityksen perusteella laajentaminen esitetyssä laajuudessa näyttää olevan mahdollista. Ehdotan, että alueelle ryhdytään laatimaan asemakaavan muutosta, jonka aikana tässä selvityksessä esitettyjä ideoita voidaan vielä hioa ja ratkaisun teknisiä yksityiskohtia, kuten liikennettä ja jätehuoltoa, tutkia tarkemmin. Pietarsaaressa 4. kesäkuuta 2016, Juho Rajaniemi TkT, arkkitehti SAFA 8 (8)

31 71, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 71 B, stfm ANVÄNDNINGSPLANSKISS KÄYTTÖSUUNNITELMALUONNOS BILAGA 7 LIITE 7 1 (1)

32 71, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 71 B, stfm PERSPEKTIVBILD FRÅN ÖSTRA RINGVÄGEN PERSPEKTIIVIKUVA ITÄISELTÄ RENGASTIELTÄ BILAGA 8 LIITE 8 1 (1)

33 71, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 71 B, stfm Blankett för uppföljning av detaljplanen BILAGA 9 LIITE 9 Basuppgifter och sammandrag Kommun 598 Jakobstad Datum för ifyllning Planens namn 32 SVEDJENABBA k33 SAMT SKYDDSGRÖNOMRÅDEN. Datum för godkännande Förslagsdatum Godkännare Dat. för meddel. om anh.gör Godkänd enligt paragraf Kommunens plankod Genererad plankod Planområdets areal [ha] 1,2095 Ny detaljplaneareal [ha] Areal för underjordiska utrymmen [ha] Detaljplaneändringens areal [ha] 1,2095 Stranddetaljplan Strandlinjens längd [km] Byggplatser [antal] Med egen strand Utan egen strand Fritidsbost.byggpl. [antal] Med egen strand Utan egen strand Områdesreserveringar Areal [ha] Areal [%] Våningsyta [m²vy] Exploateringstal [e] Ändring i areal [ha +/-] Ändring i våningsyta [m²vy +/-] Sammanlagt 1, , ,33 0, A sammanlagt P sammanlagt Y sammanlagt C sammanlagt K sammanlagt 0, , ,44 0, T sammanlagt V sammanlagt -0,2123 R sammanlagt L sammanlagt E sammanlagt 0, ,1-0,0207 S sammanlagt M sammanlagt W sammanlagt Underjordiska utrymmen Areal [ha] Areal [%] Våningsyta [m²vy] Ändring i areal [ha +/-] Ändring i våningsyta [m²vy +/-] Sammanlagt Skyddade byggnader Ändring i skyddade byggnader Byggnadsskydd [antal] [m²vy] [antal +/-] [m²vy +/-] Sammanlagt 1 (4)

34 71, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 71 B, stfm Underbeteckningar Områdesreserveringar Areal [ha] Areal [%] Våningsyta [m²vy] Exploateringstal [e] Ändring i areal [ha +/-] Ändring i våningsyta [m²vy +/-] Sammanlagt 1, , ,33 0, A sammanlagt P sammanlagt Y sammanlagt C sammanlagt K sammanlagt 0, , ,44 0, KL 0, , ,44 0, T sammanlagt V sammanlagt -0,2123 V -0,2123 R sammanlagt L sammanlagt E sammanlagt 0, ,1-0,0207 EV 0, ,0-0,0207 S sammanlagt M sammanlagt W sammanlagt BILAGA 9 LIITE 9 2 (4)

35 71, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 71 B, stfm Asemakaavan seurantalomake BILAGA 9 LIITE 9 Asemakaavan perustiedot ja yhteenveto Kunta 598 Pietarsaari Täyttämispvm Kaavan nimi 32 KASKINIEMI k33 sekä SUOJAVIHERALUEET. Hyväksymispvm Ehdotuspvm Hyväksyjä Vireilletulosta ilm. pvm Hyväksymispykälä Kunnan kaavatunnus Generoitu kaavatunnus Kaava-alueen pinta-ala [ha] 1,2095 Uusi asemakaavan pinta-ala [ha] Maanalaisten tilojen pinta-ala [ha] Asemakaavan muutoksen pinta-ala [ha] 1,2095 Ranta-asemakaava Rantaviivan pituus [km] Rakennuspaikat [lkm] Omarantaiset Ei-omarantaiset Lomarakennuspaikat [lkm] Omarantaiset Ei-omarantaiset Aluevaraukset Pinta-ala [ha] Pinta-ala [%] Kerrosala [km²] Tehokkuus [e] Pinta-alan muut. [ha +/-] Kerrosalan muut. [km² +/-] Yhteensä 1, , ,33 0, A yhteensä P yhteensä Y yhteensä C yhteensä K yhteensä 0, , ,44 0, T yhteensä V yhteensä -0,2123 R yhteensä L yhteensä E yhteensä 0, ,1-0,0207 S yhteensä M yhteensä W yhteensä Maanalaiset tilat Pinta-ala [ha] Pinta-ala [%] Kerrosala [km²] Pinta-alan muut. [ha +/-] Kerrosalan muut. [k-m² +/-] Yhteensä Suojellut rakennukset Suojeltujen rakennusten muutos Rakennussuojelu [lkm] [k-m²] [lkm +/-] [k-m² +/-] Yhteensä 3 (4)

36 71, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 71 B, stfm Alamerkinnät Aluevaraukset Pinta-ala [ha] Pinta-ala [%] Kerrosala [km²] Tehokkuus [e] Pinta-alan muut. [ha +/-] Kerrosalan muut. [km² +/-] Yhteensä 1, , ,33 0, A yhteensä P yhteensä Y yhteensä C yhteensä K yhteensä 0, , ,44 0, KL 0, , ,44 0, T yhteensä V yhteensä -0,2123 V -0,2123 R yhteensä L yhteensä E yhteensä 0, ,1-0,0207 EV 0, ,0-0,0207 S yhteensä M yhteensä W yhteensä BILAGA 9 LIITE 9 4 (4)

37 71, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 71 B, stfm SAMMANFATTNING AV BEMÖTANDEN TILL DETALJPLANEFÖRSLAGET SAMT BEMÖTANDEN BILAGA 10 Detaljplaneändring för utvidgning av kvarter 33 i Svedjenabba och Permo. Förslag till påseende PLANLÄGGARENS BEMÖTANDEN TILL UTLÅTANDEN Följande utlåtanden framfördes under tiden för påseende till detaljplaneförslaget: Miljö- och byggnadsnämnden Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Jakobstads vatten Österbottens förbund Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk Hälsoinspektionsbyrå Herrfors Nät-Verkko Oy Ab 1/3

38 71, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 71 B, stfm SAMMANFATTNING AV BEMÖTANDEN TILL DETALJPLANEFÖRSLAGET SAMT BEMÖTANDEN 1. Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden hade inga anmärkningar. Bemötande: Utlåtandet noteras. 2. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Enligt Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten kan ökningen av byggrätt i planen anses vara i enlighet med landskapsplanens områdesbeteckning (C) då man beaktar landskapsplanens noggrannhet. NTM-centralen anser att planens bestämmelser angående skyddsgrönområdets plantering eller skyddande av trädbestånd borde specificeras. Ytterligare anser NTM-centralen att man i planen kunde ta tydligare ställning till hantering och absorbering av dagvatten. Bemötande: Detaljplanebestämmelser angående skyddsgrönområdens skyddande av trädbestånd specificeras. Principer för hantering och absorbering av dagvatten kompletteras i detaljplanebeskrivningen och eventuellt i detaljplanebestämmelserna. 3. Jakobstads vatten Jakobstads vatten hade inga anmärkningar. Bemötande: Utlåtandet noteras. 4. Österbottens förbund Enligt Österbottens förbund har planeringsområdets läge felaktigt angetts i beskrivningen som område för centrumfunktioner i landskapsplanen. Enligt förbundets tolkning är planeringsområdet beläget utanför gränsen för område för centrumfunktioner. Samtidigt påpekar förbundet att utanför område för centrumfunktioner får man i Jakobstad bygga en högst 3000 v-m² detaljhandelsenhet eller - koncentration. Förbundet påpekar även att markanvändnings- och bygglagen håller på att förnyas så att med stora detaljhandelsenheter kommer endast avses över 4000 v-m² stora affärer. Bemötande: Planeringsområdets läge är på gränsområdet för område för centrumfunktioner i landskapsplanen. Enligt NTM-centralens tolkning kan landskapsplanen med beaktande av dess noggrannhet tolkas som att området är inom området för centrumfunktioner. Österbottens förbund är emellertid landskapsplanens utarbetare och därmed den primära tolkaren. Ändringen av detaljplanen har skäl att invänta ändringen av markanvändnings- och bygglagen som troligtvis träder i kraft , då byggrätten som angetts i detaljplaneändringen obestridligen är laglig. 5. Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk påpekar att man vid uppgörande av planen bör beakta räddningsfordonen åtkomst till området och att man för släcknings- och räddningsuppdrag har tillräckligt med släckningsvatten. Bemötande: Utlåtandet noteras. 2/3 BILAGA 10

39 71, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 71 B, stfm SAMMANFATTNING AV BEMÖTANDEN TILL DETALJPLANEFÖRSLAGET SAMT BEMÖTANDEN 6. Hälsoinspektion Hälsoinspektionen hade inga anmärkningar. Bemötande: Utlåtandet noteras. 7. Herrfors Nät-Verkko Oy Ab Herrfors Nät-Verkko Oy Ab hade inga anmärkningar. Bemötande: Utlåtandet noteras. Jakobstad Juho Rajaniemi Arkitekt Ab Rajaniemi 3/3 BILAGA 10

40 71, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 71 B, stfm TIIVISTELMÄ ASEMAKAAVAEHDOTUKSESTA ANNETUISTA LAUSUNNOISTA SEKÄ NIIDEN VASTINEET Asemakaavan muutos korttelin 33 laajentamiseksi Kaskiniemessä ja Permossa. Ehdotus nähtävillä KAAVAN LAATIJAN VASTINEET LAUSUNTOIHIN Seuraavat lausunnot jätettiin asemakaavaehdotuksesta nähtävilläoloaikana: Ympäristö- ja rakennuslautakunta Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus Pietarsaaren vesi Pohjanmaan liitto Keski-Pohjanmaan ja Pietarsaaren alueen pelastuslaitos Terveysvalvonta Herrfors Nät-Verkko Oy Ab 1/3 LIITE 10

41 71, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 71 B, stfm TIIVISTELMÄ ASEMAKAAVAEHDOTUKSESTA ANNETUISTA LAUSUNNOISTA SEKÄ NIIDEN VASTINEET 1. Ympäristö- ja rakennuslautakunta Ympäristö- ja rakennuslautakunnalla ei ole huomauttamista asemakaavaehdotuksesta. Vastine: Merkitään lausunto tiedoksi. 2. Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen mukaan kaavassa esitetyn kerrosalan lisäämisen voidaan katsoa olevan maakuntakaavan tarkkuus huomioiden maakuntakaavan aluevarausmerkinnän (C) mukaista. ELY-keskuksen mielestä kaavaa tulisi tarkentaa suojaviheralueen istuttamista tai puuston säilyttämistä koskevin määräyksin. Lisäksi ELY-keskuksen mukaan kaavassa voitaisiin ottaa tarkemmin kantaa hulevesien käsittelyyn ja imeyttämiseen. Vastine: Tarkennetaan suojaviheralueen puuston säilyttämistä koskevia määräyksiä. Lisätään kaavaselostukseen ja mahdollisesti myös kaavamääräyksiin hulevesien käsittelyä ja imeyttämistä koskevia periaatteita. 3. Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren Vedellä ei ole huomauttamista asemakaavaehdotuksesta. Vastine: Merkitään lausunto tiedoksi. 4. Pohjanmaan liitto Pohjanmaan liiton mukaan suunnittelualueen sijoittuminen maakuntakaavan keskustatoimintojen alueelle on kuvattu selostuksessa virheellisesti. Liiton tulkinnan mukaan suunnittelualue sijoittuu keskustatoimintojen alueen rajauksen ulkopuolelle. Samalla liitto muistuttaa, että keskustatoimintojen alueen ulkopuolelle saa Pietarsaaressa rakentaa enintään 3000 k-m2:n vähittäiskaupan suuryksikön tai myymäläkeskittymän. Liitto muistuttaa myös, että maankäyttö- ja rakennuslakia ollaan uudistamassa siten, että vähittäiskaupan suuryksiköllä tullaan tarkoittamaan ainoastaan yli 4000 k-m2:n suuruisia myymälöitä. Vastine: Kaava-alue sijoittuu maakuntakaavassa keskustatoimintojen alueen rajaalueelle. ELY-keskuksen tulkinnan mukaan maakuntakaavaa voidaan sen tarkkuus huomioon ottaen tulkita siten, että alue olisi keskustatoimintojen alueen sisäpuolella. Kuitenkin Pohjanmaan liitto on maakuntakaavan laatijana sen ensisijainen tulkitsija. Asemakaavan muutos onkin syytä odottamaan todennäköisesti voimaan tulevaa maankäyttö- ja rakennuslain muutosta, jonka jälkeen esitetty asemakaavan muutoksessa esitetty rakennusoikeus on kiistatta lainmukainen. 5. Keski-Pohjanmaan ja Pietarsaaren alueen pelastuslaitos Keski-Pohjanmaan ja Pietarsaaren alueen pelastuslaitos lausuu, että kaavoituksessa tulee huomioida riittävässä laajuudessa pelastusajoneuvojen pääsy kohteisiin sekä sammutusveden riittävä saatavuus. Vastine: Merkitään lausunto tiedoksi. 2/3 LIITE 10

42 71, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 71 B, stfm TIIVISTELMÄ ASEMAKAAVAEHDOTUKSESTA ANNETUISTA LAUSUNNOISTA SEKÄ NIIDEN VASTINEET 6. Terveysvalvonta Terveysvalvonnalla ei ole huomauttamista asemakaavaehdotuksesta. Vastine: Lausunto merkitään tiedoksi. 7. Herrfors Nät-Verkko Oy Ab Herrfors Nät-Verkko Oy Ab ei ole huomauttamista asemakaavaehdotuksesta.. Vastine: Lausunto merkitään tiedoksi. Pietarsaaressa Juho Rajaniemi Arkkitehti Oy Rajaniemi 3/3 LIITE 10

43 72, STFM :00 CFV: 401/2017 VAL AV MEDLEMMAR OCH ERSÄTTARE TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS- NÄMNDEN FÖR MANDATPERIODEN Stst Stadssekreteraren: I enlighet med lagen om en kommun- och servicestrukturreform (169/2007) undertecknade Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby och Larsmo ett ramavtal för bildandet av ett samarbetsområde inom social- och hälsovården. Avtalskommunerna har i avtalet kommit överens om att staden Jakobstad är värdkommun och fungerar som förvaltningsenhet för social- och hälsovårdsnämnden som har 16 ledamöter och 16 personliga ersättare, varav 6 ledamöter och 6 ersättare kommer från Jakobstad, 4 ledamöter och 4 ersättare från Pedersöre samt 3 ledamöter och 3 ersättare från vardera Nykarleby och Larsmo. Ordförandeskapet och viceordförandeskapet i social- och hälsovårdsnämnden cirkulerar mellan avtalskommunerna, dock så att värdkommunen alltid innehar antingen ordförandeskapet eller viceordförandeskapet. Staden Jakobstad har innehaft ordförandeskapet från början av år 2015 till utgången av fullmäktigeperioden Staden Jakobstad innehar nu viceordförandeposten fr.o.m. början av fullmäktigeperioden 2017 två år framåt. Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen föreslår att stadsfullmäktige för mandatperioden väljer 6 ledamöter och 6 personliga ersättare till social- och hälsovårdsnämnden samt utser viceordförande i nämnden för samma mandatperiod. Stfm Förslag Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige för mandatperioden väljer 6 ledamöter och 6 personliga ersättare till social- och hälsovårdsnämnden samt utser viceordförande i nämnden för samma mandatperiod.

44 73, STFM :00 CFV: 412/2017 VAL AV MEDLEMMAR OCH ERSÄTTARE TILL AVFALLSNÄMNDEN FÖR MAN- DATPERIODEN Stst Stadssekreteraren: Instruktion för nämnden för avfallsärenden, 2 : "Nämndens sammansättning Till nämnden för avfallsärenden utser stadsfullmäktige i Jakobstad två (2) medlemmar och fullmäktige i övriga deltagande städer och kommuner envar en medlem. För samtliga medlemmar utses en personlig suppleant. Stadsfullmäktige i Jakobstad utser en medlem till ordförande i nämnden samt på förslag av de övriga kommunernas styrelser en viceordförande." Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen föreslår att stadsfullmäktige väljer två medlemmar och två personliga ersättare till avfallsnämnden för mandatperioden samt att stadsfullmäktige utser en medlem till ordförande i nämnden. Stfm Förslag Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige väljer två medlemmar och två personliga ersättare till avfallsnämnden för mandatperioden samt att stadsfullmäktige utser en medlem till ordförande i nämnden.

45 74, STFM :00 CFV: 493/2017 DRÄTSELKONTORET: FASTSTÄLLANDE AV MAXIMIBELOPP FÖR UPPTAGANDE AV KORTFRISTIG KREDIT Stst Beredning: stadskamrer Jonny Wallsten, tel: I budgeten 2017 ingår inga nya budgetlån. Likviditeten regleras sedan 2016 i stället med kortfristiga krediter, dvs. kommuncertifikat, vilka i bokslutet 2016 uppgick till 10,5 milj. euro. Kassamedel uppgick till endast 1,3 milj. euro vid bokslutstidpunkten. Hela lånestocken uppgick till 43,7 milj. euro Under 2017 kommer långfristiga lån att amorteras för 8,3 milj. euro. Investeringsbudgeten är 11,6 milj. euro. Stadsfullmäktige fastställer maximibelopp för upptagande av kortfristiga krediter. Maximibeloppet ligger för närvarande på 32 milj. euro. För att säkerställa den kortfristiga likviditeten föreslås att maximibeloppet för upptagande av kortfristiga krediter höjs till 40 milj. euro. Stadsfullmäktige besluter om eventuella långfristiga budgetlån i samband med fastställandet av budgeten för Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen föreslår att stadsfullmäktige besluter att maximibeloppet för upptagande av kortfristiga krediter höjs till 40 milj. euro. Stfm Förslag Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige besluter att maximibeloppet för upptagande av kortfristiga krediter höjs till 40 milj. euro.

46 75, STFM :00 PB: 279/2017 PERSONALRAPPORT 2016 Ps Bilaga A Personaldirektören: Personalrapporten för 2016 har uppgjorts vid stadens personalbyrå i samråd med social- och hälsovårdsverkets förvaltning. Personalrapporten åskådliggör hela staden som arbetsgivare, således inklusive social- och hälsovården. Strävan är att på ett åskådligt sätt presentera stadens anställda i statistik form samt allmänna bedömningar i textform. Rapporten kan utgöra basmaterial såsom underlag för planering och beslutsfattande. Samarbetsgruppen diskuterade och godkände förslaget till personalrapport för år 2016 på sitt möte Förslag Beslut Personalsektionen godkänner för sin del personalrapporten 2016 som samtidigt överlämnas till stadsstyrelsen för fortsatt behandling. Personalsektionen godkände personalrapporten med ett tillägg om specificering i punkt 4.2, deltagarantal i Tyhy-verksamhet. Stst Personalrapporten: Bilaga 119 Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen föreslår att stadsfullmäktige godkänner stadens personalrapport för år Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm Personalrapporten: Bilaga 75 Förslag

47 75, STFM :00 PB: 279/2017 Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige godkänner stadens personalrapport för år 2016.

48 75, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 75, stfm Personalrapport 2016 Henkilöstöraportti 1. Inledning 2. Personalresurser 2.1 Personalens mängd och struktur 2.2 Årsverken 2.3 Heltid-deltid 2.4 Personalens åldersstruktur 2.5 Förtroende och samarbete 3. En kunnig personal 3.1 Personalens kompetensutveckling 3.2 Rekrytering inom social- och hälsovårdsverket 4. Välbefinnandet i arbetet 4.1 Tillsammans stöder vi arbetsförmågan 4.2 TYHY-verksamheten 4.3 Företagshälsovården Hälsorelaterad frånvaro 4.5 Arbetarskyddet Personalens välbefinnande inom social- och hälsovårdsverket 5. Personalkostnader och personalinvesteringar 6. Jämnställdhet 1. Johdanto 2. Henkilöstövoimavarat 2.1. Henkilöstön määrä ja rakenne 2.2. Henkilötyövuodet 2.3. kokoaika-osa-aika 2.4. Henkilöstön ikärakenne 2.5. Luottamus ja yhteistyö 3. Osaava Henkilöstö 3.1. Henkilöstön osaamisen kehittäminen 3.2. Sosiaali- ja terveysviraston rekrytointi 4. Työhyvinvointi 4.1. Tuetaan työkykyä yhdessä 4.2. TYHY-toiminta 4.3. Työterveyshuolto Työperusteiset poissaolot 4.5. Työsuojelu Henkilöstön hyvinvointi sosiaali- ja terveysvirastossa 5. Henkilöstökustannukset ja henkilöstöinvestoinnit 6. Tasa-arvo

49 75, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 75, stfm Inledning 2016 har på många sätt för staden Jakobstad och dess personal inneburit förändring eller förberedelse till förändring. Omfattande förberedelser, på många nivåer har berört oss. Den största är bolagiseringen av fastighetsskötsel och byggande, städtjänster, kosthåll, gatuunderhåll och depå, parker och grönområden samt idrottsanläggningarna till bolaget Alerte. Cirka 250 medarbetare fick ny arbetsgivare. Omfattande förberedelser har inletts med tanke på den kommande social- och hälsovårdsreformen och kommun- och landskapsreformen. I maj tillträdde vår nya stadsdirektör Kristina Stenman sin tjänst, mitt i förändringstiden. Trots att förändringens vindar blåser och det ständiga behovet av framförhållning får vi ändå inte glömma grundverksamheten och vardagen. Personalen, arbetsmiljön och vi andan är viktiga i tider där något kommer att förändras. Förmännens roll och betydelse under förändringsprocessen är oerhört viktig. Att ge förändringen ett ansikte och ett mål, att konkretisera den till en hanterbar process där var och en känner delaktighet är avgörande för hur bra vi lyckas. För en arbetsgivare med cirka 2600 anställda är utvecklingsbehoven ständiga och därför är det viktigt att komma ihåg och lyfta upp det vi lyckats bra med. Vi har en engagerad och motiverad personal som kan känna stolthet över det arbete den gör. Vi har ett fungerande samarbete, som förutom samarbetet mellan sektorerna även omspänner samarbetet mellan kommuner och språkgränser. En anda av omsorg och genuint intresse för arbetsteamet och kollegan kännetecknar arbetsmiljön. Personalrapportens pärmbild symboliserar på ett mycket förtjänstfullt sätt staden Jakobstads sektorer, avdelningar eller personal, vilken nivå vi än väljer att se det från. Personalen är som trädets stammar, olika men hör ändå ihop. Tillsammans sida vid sida bildar personalen de olika avdelningarna och sektorerna en fungerande helhet som ger balans. Ett träd behöver en stadig grund, ett välmående rotsystem, rätt jordmån med god näringsbalans för att växa sig starkt och tåligt, så behöver även personalen. Uttalade målsättningar och förväntningar, ett gott ledarskap och god arbetsgemenskap lägger grunden till ett gott arbete. Ett träd behöver skötsel och omvårdnad för att må bra och växa, så behöver även personalen. Vi vill att trädets stammar skall växa sig starka för att stå stadigt mot de yttre omständigheter som det utsätts för. Tillväxten kan variera, vissa år växer trädet mera, andra år mindre. Ibland tar man skott och planterar nya träd, för att trygga tillväxten. Äppelträdets blommor är som personalen, de skall få blomma och ges möjlighet till att ge frukt - resultatet av vårt arbete blir sen det konkreta. Eva-Maria Emet personaldirektör Social- och hälsovårdsverket står inför en stor förändring av verksamheten när social- och hälsovårdsreformen framskrider. En del strukturella förändringar har gjorts och kommer att göras innan det nya landskapet inleder sin verksamhet Inom social- och hälsovårdsverket har de här förändringarna märkts i verksamheten under det gångna året. Österbottens sote- och temagrupper påbörjade sitt arbete under hösten. Social- och hälsovårdsverket har egna representanter i alla arbetsgrupper. Det är viktigt att personalen deltar i planeringen och genomförandet av förändringen. År 2016 besvarade personalen en enkät om informationsgången och kommunikationen inom verket. Det är viktigt att responsen beaktas. Personalen behöver få information under hela förändringen. Vid förändringar behövs rättvist ledarskap, god samverkan och öppen information. En fungerande kommunikation inom

50 75, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 75, stfm arbetsgemenskapen spelar en viktig roll för att förändringen ska lyckas och främjar välbefinnandet i arbetet. I en fungerande arbetsgemenskap där interaktionen är trygg, där man känner till målen för arbetet och där man kastar fram idéer tillsammans och kritiskt får granska nuvarande verksamhetssätt, är man också mer mottaglig för ny information och nya verksamhetssätt. Det är skäl att komma ihåg att arbetsplatsmötena är ett viktigt forum, där man redan i god tid kan ta upp och diskutera kommande förändringar. Utvecklingssamtal som upplevs som nyttiga och att personalen ända från början tas med i planeringen av förändringar och utvecklingen av verksamheten bidrar till att personalen känner sig delaktig. Social- och hälsovårdsverket i Jakobstad fick SHQS-kvalitetserkännande år För det här vill jag än en gång tacka alla anställda i vår organisation som har arbetat och också i fortsättningen kommer att arbeta aktivt för en bättre kvalitet. Päivi Stenman Personalchef

51 75, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 75, stfm Personalresurser Stadens personal har till uppgift att främja invånarnas välfärd och en hållbar utveckling inom sitt område (kommunallagen 1 ). Bolagiseringsprocessen inom stödtjänsterna pågick 2016, personalresurserna ingår dock i 2016 års personalrapport Personalens mängd och struktur Stadens personalantal uppgick vid årsskiftet 2016/2017 till sammanlagt 2725 personer. Antalet anställda minskade med 86 personer jämfört med år Se närmare tabellen nedan. Antal anställda, lägesrapport , deltid och heltid Förändring/ Työntekijämäärä, tilanneraportti , osa-aika ja kokopäivä Muutos % av arbetstid, työaika %:ssa % % 100 % Tot./Yht SOCIAL & HÄLSOV. / SOSIAALI & TERVEYS BILDNINGSTJÄNSTER / SIVISTYS TEKNISKA TJÄNSTER / TEKNIIKKA ÖVRIGA / MUUT TOTALT / YHTEENSÄ Av stadens anställda var 340 (12,5 %) män och 2385 (87,5 %) kvinnor Antalet tillsvidareanställda var 1960 personer (72 %) och 765 personer (28,0 %) var anställda på viss tid. Anställningsförhållanden, Palvelussuhteet Män/Miehet Kvinnor/Naiset Sammanlagt/Yhteensä Totalt / Yhteensä Fast anställda, vakinaiset Visstidsanställda, määräaikaiset

52 75, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 75, stfm Antal anställda verksvis/ Työntekijät virastoittain SOCHV /SOSTER Bildning /Sivistys Tekniska / Tekniikka Övriga/ Muut Social- och hälsovårdsverket hade sammanlagt 1593 anställda Resultatområdet hälso- och sjukvård hade 767 anställda, resultatområdet äldreomsorg 707 anställda, resultatområdet socialomsorg 91, miljöhälsovården 17 och förvaltningen 11 anställda. Av de anställda var 5 % män och 95 % kvinnor. Vid årsskiftet var 1164 personer, dvs. 73 %, anställda tills vidare. Antalet visstidsanställda var Årsverken Antalet årsverken har minskat jämfört med föregående år inom stadens alla sektorer. Minskningen uppgår till totalt 51 årsverken, som fördelas enligt tabellen nedan. Antal årsverken sektorvis under åren Henkilötyövuodet toimialoittain Förändring/ Muutos Social & hälsov. / Sosiaali & terveys tot./yht.varav /josta Hälso- och sjukvården/terveydenhuolto Äldreomsorg/Vanhushuolto Socialomsorg/Sosiaalihuolto Övriga / Muut Billdningstjänster / Sivistys Tekniska tjänster / Tekniikka Övriga / Muut Årsverken totalt, Henk.työv. yhteensä Heltid deltid Vid årsskiftet 2016/2017 var antalet deltidsanställda i hela staden 1206 personer, dvs. 44,3 % av personalen. Det största antalet deltidsanställda fanns inom social- och hälsovårdsverket, sammanlagt 864 deltidsanställda med olika anställningsprocent. Det betyder att 54,2 % arbetade deltid. Andelen deltidsanställda har ökat med 2% jämfört med år 2015.

53 75, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 75, stfm Personalens åldersstruktur Medelåldern för hela stadens personal var 46,8 år. Antalet 60 år fyllda var i hela staden 305. Medelåldern för social- och hälsovårdsverkets personal var 46,9 år (45,9 år 2015). Inom resultatområdet äldreomsorg var medelåldern 45.8 år, medan den inom resultatområdet hälsooch sjukvård var 47,8 år. Personalens åldersstruktur Henkilöstön ikäjakauma Ålder Antal % andel Ikä Lukumäärä % -osuus under 30 / alle % % % % % 65 och över 65 ja yli 28 1 % Totalt / yhteensä % medelålder / keski-ikä 46,80 Medelålder för staden Jakobstads anställda Pietarsaaren kaupungin työntekijöiden keski-ikä ,7 46,2 45,9 46,2 46, Förtroende och samarbete Till staden Jakobstads arbetsgivarkultur hör att alltid föra diskussioner med berörd personal eller med fackavdelningarnas representanter i frågor som berör personalen Personalens delaktighet i frågor som påverkat det egna arbetet eller arbetsförhållandena har 2016 getts stor vikt. I överföringsprocessen av stödfunktionerna till bolaget Alerte har en saklig och kontinuerlig dialog förts, det samma gäller de förändringar som berört omställningar inom hälso- och sjukvården. 3.En kunnig personal 3.1.Personalens kompetensutveckling Under året ordnades 104 interna utbildningstillfällen med 2703 deltagare. Av hela personalen inom staden Jakobstad hade 493 personer deltagit 1 dag i utbildning, 351 personer hade deltagit 2 dagar och 755 personer hade deltagit 3 eller flera dagar. Utifrån dessa dagar, maximalt för 3 dagar/ arbetstagare, har arbetsgivaren möjlighet att få en del av lönekostnaderna ersatta från arbetslöshetsförsäkringskassan (TVR) i efterskott. Inom socialoch hälsovårdsverket har 72 % av personalen deltagit i utbildning. Den grupp som deltar minst i utbildning är kontorspersonal och övrig servicepersonal. Den aktivaste gruppen är socialarbetarna där deltagarprocenten är uppe i 97 %. Både gemensamma

54 75, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 75, stfm förmannautbildningar och separata enbart för social-och hälsovårdsverket har ordnats under året. Det genomgående temat har varit förändringsledarskap och förberedelser inför den stora landskapsreformen. För förmän och arbetarskyddspar ordnades under våren utbildning om vikten av tidigt stöd. Digitaliseringen syns också inom utbildningen där man alltmer kan få utbildning via videoöverföring och Skype business. Bl.a. med Eksote har ordnats flera interna utbildningstillfällen. Ett av tyngdpunktsområdena inom äldreomsorgen är utbildningarna i kinestetik som redan många deltagit i. Återkommande fortbildningar är bemötande av både invandrare, personer med psykisk sjukdom samt personer med minnessjukdom. I förstahandssläckning deltar årligen ca 400 personer. Dessa fortbildningar sker i samråd med de olika räddningsverken i regionen. Första hjälpen uppdateringarna hör till fortlöpande utbildningar och datakurser och språkkurser ordnas kontinuerligt. Regionala styrgruppen för elevhälsa, elev- och studerandevårdsgrupperna ordnade en drogförebyggande utbildningshelhet med föreläsarna Staffan Hübinette och Pelle Olsson från Sverige. Optima koordinerade fortbildningen, men den förverkligades i samarbete med utbildningsverken i Jakobstad, Pedersöre och Nykarleby samt social- och hälsovårdsverket. För vårdnadshavarna ordnades en motsvarande drogförebyggande kvällstillställning. I vår organisation utbildas kontinuerligt personal från olika sektorer i metoden Familj & barn i samspel som utvecklar och implementerar hälsofrämjande och problemförebyggande metoder och arbetsrutiner för social- och hälsovårdens bas- och specialtjänster samt för utbildningssektorn. Externa Interna Utbildningsdagar/ Medeltal/Keskiarvo Medeltal/Keskiarvo Ulkoiset Sisäiset Koulutuspäiviä dagar/deltagare dagar/anställd päiviä/osallistuja päiviä/työntekijä Sochv/ ,89 2,07 Soster Bildning/ ,03 1,04 Sivistys Tekniska/ ,86 0,59 Tekninen Övriga/Muut ,71

55 75, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 75, stfm Social- och hälsovårdsverkets utbildningsdagar resultatområdesvis / Sosiaali- ja terveysviraston koulutuspäivät tuloasaluettain Anställda Deltagare i utbildning Antal deltagare % Utbildningsdagar Medeltal dgr/delt. Työntekijät Koulutukseen Osallistujamäärä Koulutus- Keskiarvo osallistuneet % päiviä pvä/osall Hälso- och sjukvården Terveydenhuolto % 78 % ,1 2,9 Äldreomsorg Vanhushuolto % 61 % ,3 2,5 Socialomsorg Sosiaalihuolto Miljöhälsovård Ympäristöterveydenhuolto Förvaltning Hallinto Totalt/Yhteensä % 72 % ,9 2, % 76 % 73 % 81 % 82 % 73 % ,5 5,6 4,8 4,2 6,2 4,9 3.2.Rekrytering inom social- och hälsovårdsverket Läkarsituationen inom primärhälsovården har varit bra under året. Ett aktivt arbete med rekrytering och god handledning med mentorskap har gjort att läkarvikarierna trivs i vår organisation. Osäkerheten om framtiden med den nya landskapsreformen märks mest inom specialsjukvården eftersom en del av verksamheten, bl.a. dygnet runt-verksamhet inom kirurgin, läggs ner. Inom primärhälsovården vill man säkerställa kompetensutvecklingen med att bibehålla rättigheterna för specialisering inom allmän medicin och geriatri. Rekryteringsgruppen för läkare har sammankommit 2 gånger under året och diskuterat nuläget och framtida behov. Fortsättningsvis har man behov av en psykiater till vuxenmottagningen. I år deltog man i läkardagarna i Tammerfors med en monter där staden och social- och hälsovårdsverket marknadsfördes. Intresset för att komma till hälsovårdscentralen och lära sig svenska var påtagligt. Fortsättningsvis satsas det på synlighet genom att delta i olika evenemang, såsom köpmannamässan, där man i år deltog med representanter från socialomsorgen. Det målmedvetna rekryteringsarbetet fortsätter trots nya konstellationer i och med den kommande landskapsreformen. Rekryteringen av tandläkare och munhygienister har fortfarande varit svår. En viktig rekryteringskanal, speciellt när man söker kortvariga vikarier, är vikariebanken. Vikariebankens tjänster erbjuds åt arbetspunkterna inom social- och hälsovårdsverket. En arbetsgrupp, vars målsättning är att planera vikariepoolverksamhet, har hållit regelbundna möten. Vikariebanken koordinerar för tillfället flera tidsbestämda poolbefattningar. För att varje dag kunna svara på det ökande behovet av vikarier skulle det behövas ännu fler poolbefattningar. Vikariebanken har ordnat vikarier till 4280 arbetsskift, och för 571 arbetsskift har man inte lyckats hitta någon vikarie. Om ingen vikarie hittats har arbetspunkterna själva ordnat vikarier genom byten av arbetsskift eller varit underbemannade under ifrågavarande arbetsskift. I allt högre grad och särskilt sommartid har behovet av vikarier skötts genom interna personalförflyttningar Vikariebankens rekryteringsprogram, där det finns möjligt att söka tjänster och befattningar på elektronisk väg, har betydligt underlättat ansökningsprocessen.

56 75, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 75, stfm Välbefinnandet i arbetet Välbefinnandet och hälsan i arbetet påverkas i hög grad av arbetsledningen, av samarbete och förtroende, av yrkeskunskap och kunnande mm. För att minska den skadliga belastningen kan det gälla att trygga personalresurserna, tydliggöra arbetsuppgifterna, planera och dimensionera arbetet, utveckla förmansarbetet och att trygga personalens möjligheter till inflytande. Här behandlas främst sådant som arbetarskydds- och TYHY-verksamheten kan stöda. 4.1 Tillsammans stöder vi arbetsförmågan Stadens anvisningar för att minska långtidssjukskrivningar, Tillsammans stöder vi arbetsförmågan är från Under 2016 godkändes ett tillägg, en fjärde punkt Varaktig och väsentlig nedsatt arbetsförmåga och avslutande av arbets- och tjänsteförhållande. En av anledningarna till det här var att det fanns flera tillsvidareanställda med varaktigt nedsatt arbetsförmåga med långa sjukskrivningar som försvårade rekryteringen av personal. Det är en stor utmaning att i ett tidigt skede känna till och verkligen kunna stöda de anställda vars arbetsförmåga är beroende av ifall stödåtgärder vidtas. Här utgör även budgeten en begränsande faktor då stödjande åtgärder i en del fall måste vara mindre belastning i arbetet genom en minskning av arbetsmängden. FPA och Kommunernas pensionsförsäkring kommer emot först när arbetsförmågan är nedsatt till 60 %. Då 12 % av de anställda har en sjukfrånvaro som utgör 77 % av hela organisationens sjukfrånvarodagar är det av stor vikt att kunna stöda i tid. Det här utan att för den skull glömma bort den förebyggande verksamheten för alla anställda. Även behovet av tidigt stöd vid förändringar är uppenbar. Tidigare ökade medelsjukfrånvaron vid års ålder, nu märks ökningen redan vid TYHY-verksamheten TYHY-verksamheten har skett enligt den godkända TYHY-planen för Ett plock ur verksamheten: 1. På grund av ökad sjukfrånvaro bland äldre anställda har ett TYHY-projekt ordnats för 55-åriga anställda. År 2015 ordnades motsvarande projekt för 58-åringar, men vid utvärderingen konstaterade företagshälsovården att många deltagare skulle ha haft mera nytta av projektet i ett tidigare skede, innan problemen hunnit bli så stora. Vid utvärderingen av projektet 2016 kunde man igen konstatera att projektet främst lockade de med en relativt god arbetsförmåga medan många med betydligt mera nedsatt arbetsförmåga inte deltog. Sjukfrånvaron för dem som deltog, 36 av sammanlagt 83 anställda 55-åringar, ökade till 18,3 dagar/anställd. För de 47 som inte deltog ökade medelsjukfrånvaron till 50,4 dagar. Sammanlagt ökade sjukfrånvarodagarna för 55-åringarna med 889 dagar mellan 2015 och Inför motsvarande projekt för 2017 har innehållet och urvalskriterierna ändrats för att bättre kunna stöda dem som verkligen behöver det. 2. Under hösten 2015 påbörjades, i samarbete med Your Coach, ett mera omfattande hälsostödande TYHY-projekt för anställda vid Hagalund, Hagaborg och avd. 9 i Nykarleby.

57 75, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 75, stfm Projektet avslutades under hösten 2016, men avdelningarna själva fortsätter med en del av de åtgärder till förbättringar som påbörjades under projektet. På grund av alla förändringar som skett i verksamheten är det svårt att dra några långtgående slutsatser av projektet. Man kan ändå konstatera att sjukfrånvaron minskat på alla dessa enheter, medan sjukfrånvaron ökat på de flesta andra motsvarande avdelningar. På Hagalund har sjukfrånvaron på grund av problem i stöd- och rörelseorgan minskat med hela med 64 % (794 dagar) mellan 2015 och Utöver dessa projekt har TYHY-verksamheten, enligt planen, subventionerat och/eller ordnat olika motions- och Pröva på- tillfällen, kuntoremonttikurser och rekreationseftermiddagar mm. Tyhy-verksamhetens betydelse är svår att direkt beräkna i euro, men redan de anställda som själva berättat att de på grund av olika TYHY-åtgärder börjat motionera regelbundet, slutat röka, gått ner i vikt, haft lindrigare besvär i stöd- och rörelseorgan, fått bättre stresstålighet än tidigare mm. bidrar till slutsatsen att verksamheten är lönsam. 4.3 Företagshälsovården 2016 Företagshälsovårdens tre viktigaste mål för verksamhetsperioden har varit: 1. Arbetsplatsutredningar 2. Hälsoundersökningar och 3. Tidigt stödjande av arbetsförmågan. Staden Jakobstad köper även sjukvårdstjänster på allmänläkarnivå. En arbetsgivare får ersättning för företagshälsovårdskostnader, för den räkenskapsperiod som avslutades vid utgången av 2016, endast om det har utförts en grundläggande utredning på arbetsplatsen med tanke på företagshälsovården. Företagshälsovårdens utredning innehåller en bedömning av hur arbetet inverkar på arbetstagarnas hälsa och arbetsförmåga. I rapporten antecknas också åtgärdsförslag för utveckling av arbetsförhållandena. Under 2016 har behovet av/användningen av företagspsykologtjänster ökat, på grund av ökad psykisk ohälsa. Behovet har inte kunnat tillgodoses på grund av brist på psykologtjänster. För 2016 är kostnadernas maximibelopp, som FPA ersätter, 422,40 /anställd. Kostnader(euro) Kostnader Kustannukset FPA-ersättning Kela-korvaus * Nettokostnad Nettokustannukset * Nettokostnad/anställd** ** Nettokust./työnt.** * Uppskattade kostnader ** Antal anställda som omfattas av arbetshälsovården

58 75, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 75, stfm Verksamheten i siffror /Toiminta lukuina Antal besök på mottagning/sjukvård, Vastaanotolla käyntejä/sairaanhoito - läkare /lääkärit - hälsovårdare/terveydenhoitaja Antal hälsoundersökningar/terveystarkastuksia - läkare /lääkärit - hälsovårdare/terveydenhoitaja - fysioterapeut/fysioterapeutti - psykolog/psykologi Arbplatsutredningar /Työpaikkaselvitykset antal arb.platsbesök/työpaikkakäyntien lkm antal timmar /tuntimäärä (h) Hälsorelaterad frånvaro Trots att målsättningarna har varit att minska sjukfrånvaron betydligt har det här inte lyckats. Ökningen av antalet sjukfrånvarodagar beror främst på följande: 1) antalet sjukfrånvarodagar beroende på problem i stöd- och rörelseorgan bland anstaltsvårdarna har ökat med 80 % (1380 dagar) från 2015 till ) inom social- och hälsovårdsverket har antalet sjukfrånvarodagar beroende av psykisk ohälsa ökat med 25 % (1445 dagar) från Det här enligt statistiken från Työplus, vilket betyder att 1-3 dagars frånvaro med egen anmälan inte är medräknad. Anstaltsvårdarna är ju överförda till Alerte från , så där är det andra aktörer som tar vid för att försöka minska sjukfrånvaron. Vad gäller psykisk ohälsa inom social- och hälsovårdsverket ställs stora krav på ledningen och förmännen på grund av alla förändringar som sker, både inom organisationen och nationellt. Många anställda har tagit kontakt med arbetarskyddet. De upplever att de inte kan påverka/inte blir hörda beträffande sitt eget arbete. De vill också gärna ha svar på olika frågor, fastän det ofta inte finns något svar i dagsläget. Men redan möjligheten att inför förändringar få diskutera och uttrycka sin oro och sina farhågor, i en trygg arbetsatmosfär, stöder arbetsförmågan. Man kan ändå inte förbigå det faktum att själva arbetsmängden och därför även belastningen i arbetet har ökat vilket gör att möjligheten att finna tid för information i sig är en utmaning. Även skiftesarbete är en utmaning när det gäller informationen. Det finns många anställda som idag arbetar på gränsen av sin arbetsförmåga. För en del av dem har man dock, genom trepartssamtal eller annat tidigt stöd, hittat bra lösningar. Av statistiken från Työplus framgår även att 52 % av de anställda inte alls varit sjukskrivna under 2016 samt att det är 12 % av de anställda som tillsammans har 77 % av hela organisationens sjukfrånvaro. Det här visar vikten av tidigt stöd.

59 75, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 75, stfm Antal sjukfrånvarodagar (kalenderdagar/anställd, olycksfall ingår) Sairauspoissaolopäivät (kalenteripäiviä/työntekijä, tapaturmat mukaan luettuna) Medelsjuk frånvaro Sairauspoissaolojen keskiarbvo Kalender dagar Kalenter ipäivien lukumäärä Medelsjuk frånvaro Sairauspoissaolojen keskiarbvo Kalender dagar Kalenter ipäivien lukumäärä Medelsjuk frånvaro Sairauspoissaolojen keskiarbvo Kalender dagar Kalenter ipäivien lukumäärä Medelsjuk frånvaro Sairauspoissaolojen keskiarbvo Kalender dagar Kalenter ipäivien lukumäärä Social- & hälsov./ Sosiaali ja terveys 15, , , , Hälso- o sjukvård Terveys- sairaanh 13, , , , Äldreomsorg/ Vanhushuolto 18, , , , Socialomsorg/ Sosiaalihuolto 14, , , , Bildningstjänster/ Sivistys , , Tekniska / Tekninen 19, , , , Övriga/ Muut* , , , Hela personalen/ Koko henkilöstö 15, , , , *Affärsverken, koncernförvaltningen, avfallsnämnden Av sjukfrånvarodagarna är dagar oavlönade och dagar sådana, för vilka 2/3 lön betalats.

60 75, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 75, stfm Frånvarons indelning i kortare och längre frånvaro Sairauspoissaolojen jakauma lyhyisiin ja pitkiin poissaoloihin ,0 % 50,0 % 40,0 % 30,0 % 20,0 % ,0 % 0,0 % 1-3 dgr/pv 4-29dgr/pv dgr/pv dgr/pv dgr/pv dgr/pv De främsta orsakerna/ Yleisimmät syyt Hela staden /Koko kaupunki 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% andningsorgan, hengityselim psykisk ohälsa, mielenterv. stöd- o. rörelseorgan, tuki- ja liikuntaelimet skador,vammat

61 75, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 75, stfm De främsta orsakerna /Yleisimmät syyt SOCHV,SOTE/ Övriga staden, Muu kaupunki 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% SOCHV /SOTE Övriga staden /Muu kaupunki andningsorgan, hengityselim 7% 8% 12% 12% psykisk ohälsa, mielenterv. 24% 28% 22% 16% stöd- o. rörelseorgan, tuki- ja liikuntaelimet 24% 23% 39% 39% skador,vammat 9% 7% 5% 5% Pensioner Enligt kommunernas pensionsförsäkrings prognos för staden Jakobstad kommer sammanlagt lite över 90 anställda att årligen gå i pension mellan åren De yrkesbenämningar där prognosen visar att många anställda går i pension åren är närvårdare (71 anställda), sjukskötare (44 anställda) samt högstadie- och gymnasielärare (34 anställda). Tabellerna nedan visar den verkliga pensionsavgången mellan åren Pensioner /Eläkkeet (antal/lukumäärä) Inv.pension /Työkyvyttömyyseläke Part.invalidpension /Ositt.työkyvyttömyyseläke Ålderspension /Vanhuuseläke Deltidspension Pensioner/Eläkkeet Medelålder/Keski-ikä Inv.pension /Työkyvyttömyyseläke 55,2 52,9 51,3 52,9 52,4 Part.invalidpension /Ositt.työkyvyttömyyseläke 55,6 55,4 55,1 52,7 51,8 Ålderspension /Vanhuuseläke 63,4 63,5 63,8 63,9 63,8 Deltid/Osa-aikaeläke 60,9 61,4 61,6 62,3 61,8

62 75, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 75, stfm Pensionsavgifter /Eläkemaksut Förtida avgift / Varhe-maksu Pensionsbaserad avgift / Eläkemenoperusteinen maksu Förklaring: Arbetsgivaren måste betala Förtida avgift för varje månad som en anställd gått i invalid eller arbetslöshetspension före sin personliga pensionsålder eller före 63 års ålder. Förtida avgift betalas för högst 3 år. 4.5 Arbetarskyddet 2016 Identifiering och förebyggande av faror och skadlig belastning samt bedömning av risker ligger till grund för arbetarskyddsverksamheten. Stadens verksamhetsprogram Arbetarskyddet en del av allas arbete och yrkeskunskap styr arbetarskyddspersonalens verksamhet. Men den påverkas också av arbetarskyddsmyndigheternas krav, liksom även av det som sker på arbetsplatserna. Under de senaste åren har myndigheternas krav på bedömning av den psykosociala belastningen ökat. Behovet av det här syns även i vår sjukfrånvarostatistik, frånvaro på grund av psykisk ohälsa ökar. Som stöd i arbetet att utvärdera den psykosociala belastningen används bl.a. arbetarskyddsförvaltningens Valmeri-förfrågan. Den ger med några enkla frågor, samt öppna frågor, en god bild av belastningen på arbetsplatsen och ger på samma gång även verktyg för förmännen att minska belastningen. Social- och hälsovårdsverket fick under 2016 sitt SHQS-kvalitetscertifikat. I samband med det här granskades även arbetarskyddsverksamheten. Auditörerna hade inget att anmärka på arbetarskyddsverksamheten utan konstaterade att staden har de anvisningar och handlingsprogram som krävs för att man på arbetsplatserna skall kunna förverkliga ett gott arbetarskyddsarbete. (Ansvaret för arbetsplatsernas konkreta arbetarskydd ligger på organisationens förmän och chefer). Men, även den här verksamheten är en process som ständigt behöver förändras och förbättras. Inomhusluftgruppen har under 2016 utarbetat förslag till nya anvisningar för hur problematiken med inomhusluften skall handhas på de arbetsplatser där stadens anställda arbetar, dvs. det gäller inte enbart stadens fastigheter utan alla fastigheter där staden har anställda. Anvisningarna torde godkännas under Det här skulle underlätta inomhusluftens arbete, då bl.a. ansvarsfrågorna förtydligas. Inomhusluftgruppen har under 2016 hållit 6 protokollförda möten och behandlat klagomål, där personalen upplever att det finns problem med inomhusluften. Flera av klagomålen har föranlett mera omfattande konditionsgranskningar av hela fastigheter, för att utreda problemen. De flesta inomhusproblemen har förekommit inom åldringsvården och bildningsväsendet. Arbetsolycksfall och hot om våld Utvecklingen av antalet arbetsolycksfall under perioden 2012 till 2016 har gått i rätt riktning. Antalet ersättningsdagar har minskat, fastän antalet olycksfall ligger på ungefär samma nivå. Olycksfallsfrekvensen för staden Jakobstad är lägre än för jämförbara kommuner. Se tabell 27. Den förebyggande verksamheten fortsätter. Antalet färdolycksfall beror till stor del på vinterns väderlek, men även sandningen på arbetsplatsernas utomhusområden påverkar. Antalet ersättningsdagar för färdolycksfall för 2016 kommer ännu att stiga, då halkolyckor under januari -16 förorsakat sjukdagar ännu under 2017.

63 75, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 75, stfm Från togs inom social- och hälsovårdsverket dataprogrammet Haipro i bruk även för att arbetarskyddsanmälningar (tidigare endast patientanmälningar). Det här har gjort att anmälningar angående Nära ögat situationer har ökat. Förhoppningsvis kan antalet olycksfall ytterligare minska, då man bättre än tidigare informerar om/har möjlighet att förebygga sådant som kan förorsaka olycksfall. I synnerhet har antalet nålstick (26 anmälningar under 2016) blivit synligt och åtgärder för att minska dem har vidtagits I slutet av år 2015 godkändes nya anvisningar för att förebygga våld och hot om våld. De har delgetts samtliga anställda och avsikten är att alla arbetsplatser skall gå igenom dem i förebyggande syfte. Antal ersättningsdagar / Korvauspäivien lukumäärä Olycksfall under arbetsfärd / Työmatkatapa turma Olycksfall på arbetsplatsen / Tapaturma työpaikalla Sammanlagt /Yhteensä Olycksfallsfrekvens/Tapaturmataajuus Jakobstad/Pietarsaari Kommuner/Kunnat* Antal/lukumäärä Anmälningar om hot och våld / Väkivalta- ja uhkatilanneilmoit Olycksfallsfrekvens = antal olycksfall/milj. arbetstimmar. *kommuner, enligt statistikcentralens jfr. För 2015 och 2016 finns inte ännu tillgänglig statistik. 5. Personalkostnader och personalinvesteringar Inom den arbetsintensiva kommunsektorn utgör arbetskraftskostnaderna och investeringarna i personalens arbetshälsa och kompetensutveckling en stor del av kommunens ekonomi. Uppföljningen av strukturen och utvecklingen av arbetskraftskostnaderna är på så sätt centrala också inom personalrapporteringen.

64 75, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 75, stfm Personalkostnaderna inklusive arbetsgivarkostnader har minskat med ca euro jämfört med föregående år. I dessa siffror ingår dock stödfunktionernas personalkostnader. Nettokostnaden för företagshälsovården samt övriga kostnader avviker inte nämnvärt från föregående års motsvarande kostnader. Stadens utbetalda löner och arvoden inkl. ers.från FPA för sjukfrånvaro Kaupungin maksetut palkat ja palkkiot sis. KELAN sairauskorvaukset sairauspoissaoloista Stadens utbetalda löner och arvoden Kaupungin maksetut palkat ja palkkiot Social & hälsov. / Sosiaali & terveys Billdningstjänster / Sivistys Tekniska tjänster / Tekniikka Övriga / Muut Lönekostn. Totalt/ Palkkakust. yhteensä Förändr.fr föreg år / Muutos edell. vuodesta 2,96 % 2,69 % -2,17 % -2,94 % -4,01 % Arbetskraftskostnader och personalinvesteringar Työvoimakustannukset ja henkilöstöinvestoinnit Euro(a) 1. Löner totalt/palkat yhteensä brutto Lön under semestern / Vuosiloma-ajan palkat Lön under hälsorelaterad frånvaro/ Terveysperusteisten poissaolojen palkat Familjeledigheter,lön/Perhevapaa palkat Lön under tiden för andra, avtalsenliga ledigheter/ Muut lakisääteisten/sop.perusteisten poissaolojen palkat (Sparledighet/Säästövapaa, ej soc.kostn, ei sos.kuluja) Pensions- och andra sociala avgifter/ Eläke- ja muut sosiaalikustannukset Personalinvesteringar / Henkilöstöinvestoinnit Företagshälsovård/Työterveyshuolto netto TYHY-verksamhet/-toiminta Utbildning och annan utveckl./ Koulutus ja muu kehittäminen Arbetsplatsbespisning/Työpaikkaruokailu

65 75, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 75, stfm Sparledighet 2015 och 2016 Säästövapaa 2015 ja 2016 Frivillig oavlönad ledighet som beviljats i syfte att nedbringa staden skostnader 2013 myönnetty vapaaehtoinen palkaton vapaa kaupungin kustannusten vähentämiseksi 2015 Antal personer Antal dagar Insparad summa Soc & hälsov /Sos & terveys Alla övriga / Kaikki muut Totalt / Yhteensä Antal personer Antal dagar Insparad summa Soc & hälsov /Sos & terveys Alla övriga / Kaikki muut Totalt / Yhteensä Sociala kostnader ingår, sosiaalikulut mukana PERSONALENS ARBETSPLATSBESPISNING, ANTAL MÅLTIDER HENKILÖSTÖN TYÖPAIKKARUOKAILU, ATERIAMÄÄRÄ Måltidskuponger, restaurang, Aterialipukkeita, ravintola Måltiskuponger, arb.platsen ca. Aterialipukkeita työpaikalla, n Måltider, naturaförmån ca. Aterioita, luontaisetu n MÅLTIDER TOTALT, ATERIOITA YHTEENSÄ Jämställdhet och likabehandling Staden Jakobstad har genom sina personalpolitiska planer förbundit sig att främja jämställdheten mellan könen och sträva till att arbetsplatser skall vara fria från all form av diskriminering. Under år 2016 genomfördes en enkät angående likabehandling på staden Jakobstadsarbetsplatser. Enligt diskrimineringslagen 1325/2014 skall arbetsgivaren vid bedömning av likabehandling åtminstone bedöma likabehandling vid rekrytering fördelning av arbetsuppgifterna beslut om deltagande i utbildning beslut om löner och förmåner relaterade till anställningsförhållanden fastställande av skyldigheter relaterade till arbetet och anställningsförhållanden

66 75, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 75, stfm Enligt ovan nämnda lag har definitionen på diskriminering ändrats och preciserats. Det här beaktades vid uppgörande av enkäten. Enkäten ligger till grund för den personalpolitiska jämställdhets- och likabehandlingsplan som godkändes i slutet av år Enkäten visar att de allra flesta anställda anser sig likvärdigt bemötta, medeltalet ligger betydligt över 4 på en skala från 1-5. Enligt enkäten är det främst ålder och språk som påverkar känslan av hur de anställda blir bemötta. Dessa två områden har därför speciellt lyfts fram i likabehandlingsplanen och är de områden där åtgärder för att förbättra likställdheten planerats. Kvinnors löner i procent av männens/ Naisten palkat prosenteissa miesten palkoista Utvecklingen/ Kehitys /2016 Akta/Kvtes 78, 4 % 80,2 % 85,3 % 85,1 % + 6,7 % Ukta/ Ovtes 93,4 % 97,5 % 98, 0 % 95,5 % + 2,1 TS /TS 88,5 % 92,0 % 90,8 % 87,8 % - 0,7 % Läkta /LS 89,7 % 86,6 % 87 9 % 88,2 % - 1,5 %

67 75, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 75, stfm Likabehandling / Tasavertaisuus Rekrytering/Työhön otto Fördelning av arbetsuppgifterna/ Työtehtävien jako Deltagande i utbildning/ Koulutukseen pääsy 4,4 4,3 4,8 4,8 4,6 4,6 5 4,6 4,7 5 4,1 4,2 4,6 4,7 4,5 4,3 4,9 4,5 4,6 4,8 4,3 4,4 4,8 4,8 4,6 4,6 5 4,7 4,8 4,9 ålder/ikä språk/kieli religion/uskonto politisk verksamhet /poliittinen toiminta familjeförhållanden / perhesuhteet hälsotillstånd/terveydenti la sexuell läggning/seksuaalinen suuntautuminen kön/sukupuoli ursprung/alkuperä Löner och förmåner/palkat ja muut edut 4,5 4,6 4,9 4,9 4,8 4,7 5 4,7 4,9 4,9 Skyldigheter relaterade till arbetet /Työhön liittyviä velvollisuuksia 4,3 4,4 4,7 4,8 4,5 4,5 4,9 4,6 4,7 4,8

68 76, STFM :00 CFV: 260/2017 STADENS BOKSLUT FÖR ÅR 2016 EUK Stadskamreren informerar om bokslutet Beredningen kompletteras på mötet. Förslag Beslut Stadsdirektören: Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen antecknar i detta skede ärendet till kännedom och besluter om kommande mötestidpunkter. Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen: Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen antecknade ärendet till kännedom och beslöt att tidpunkten för nästa möte är 3.5. kl Stst Bokslutet 2016 (del 1 och 2): Bilaga 109 A och B (separata bilagor) Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar - att godkänna staden Jakobstads bokslut för år 2016 för egen del samt underteckna det, - att föreslå att 2016 års underskott, som uppgår till ,91 euro överförs till det egna kapitalet i balansräkningen till kontot för räkenskapsperiodens överskott/underskott, - att överlämna staden Jakobstads bokslut för år 2016 för revision, - att befullmäktiga tjänstemännen att göra eventuella tekniska korrigeringar av bokslutet, samt - att framlägga staden Jakobstads bokslut för år 2016 för stadsfullmäktige för behandling efter slutförd revision. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stst Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar - att godkänna staden Jakobstads bokslut för år 2016 för egen del,

69 76, STFM :00 CFV: 260/ att föreslå att 2016 års underskott, som uppgår till ,91 euro överförs till det egna kapitalet i balansräkningen till kontot för räkenskapsperiodens överskott/underskott, - att överlämna staden Jakobstads bokslut för år 2016 för revision, - att godkänna de tekniska korrigeringar som gjorts i koncernbokslutet, - att föreslå att stadsfullmäktige godkänner en överskridning av beviljade anslag med ,00 för social- och hälsovårdsnämndens del, samt - att framlägga staden Jakobstads bokslut för år 2016 för stadsfullmäktige för behandling efter slutförd revision. Beslut Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Antecknades att 159 i protokollet justerades omedelbart. Stfm Bokslutet 2016 (del 1 och 2): Bilaga 76 A och B Revisionsnämndens utvärderingsberättelse: Bilaga 76 C Revisionsberättelsen: Bilaga 76 D Förslag Hänvisande till ovannämnda handlingar, bilagorna A D, föreslår revisionsnämnden att stadsfullmäktige: - godkänner staden Jakobstads bokslut för år 2016 så, att 2016 års underskott, som uppgår till ,91 euro, överförs till det egna kapitalet i balansräkningen till kontot för räkenskapsperiodens överskott/underskott, - godkänner en överskridning av beviljade anslag med ,00 för social- och hälsovårdsnämndens del, - beviljar stadsstyrelsens medlemmar och övriga räkenskapsskyldiga ansvarsfrihet för räkenskapsperioden.

70 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2016 Del I 0

71 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Innehåll 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET VERKSAMHETSBERÄTTELSEN Bestämmelser om verksamhetsberättelsen Viktiga händelser i verksamheten och ekonomin Stadsdirektörens översikt Kommunförvaltningen och ändringar i den Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunens område Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Kommunens personal Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling Miljöfaktorer Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Räkenskapsperiodens resultatanalys och finansiering av verksamheten Resultaträkning och nyckeltal Resultaträkningens intäkter Resultaträkningens verksamhetskostnader Nettoutgifter inom driftsekonomin (verksamhetsbidraget) Årsbidrag, avskrivningar, räkenskapsperiodens resultat Finansiering av verksamheten Den finansiella ställningen och förändringar i den Totala inkomster och utgifter Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet Styrning av koncernens verksamhet Väsentliga händelser som gäller koncernen Koncernbokslutet med nyckeltal Åtgärder som gäller räkenskapsperiodens resultat BUDGETUTFALL Uppnående av målen Utfallet av anslag och beräknade inkomster Resultaträkningsdelens utfall Investeringsdelens utfall Finansieringsdelens utfall Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster BOKSLUTSKALKYLER NOTER TILL BOKSLUTET AFFÄRSVERKENS BOKSLUT Affärsverkens inverkan på stadens resultatbildning under räkenskapsperioden KONCERNBOLAG UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR

72 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET Vid upprättandet av kommunens bokslut iakttas bestämmelserna i kommunallagen och i tillämpliga delar bestämmelserna i bokföringslagen och -förordningen. Kommunallagen är en speciallag i förhållande till bokföringslagen. Till de delar som bestämmelserna i dessa lagar avviker från varandra tillämpas kommunallagen. Bokföringsnämndens kommunsektion ger anvisningar om hur bestämmelserna i bokföringslagen ska tillämpas. Även vid upprättandet av koncernbokslut iakttas bokföringslagen i tillämpliga delar. Bokslutets innehåll Innehållet i kommunens bokslut fastställs i kommunallagen. Till bokslutet hör balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och bilagor till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Därtill ska en kommun som jämte dottersamfund bildar en kommunkoncern upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut. Närmare anvisningar om upprättandet av ett koncernbokslut för en kommun finns i bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av koncernbokslut för kommuner och samkommuner. Bokslutskalkylerna uppgörs i scheman enligt bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisningar. Noterna uppgörs enligt kommunsektionens allmänna anvisning. Allmänna bokslutsprinciper När bokslutet och den ingående balansen upprättas ska så kallade allmänna boksluts-principer följas (BokfL 3:3 ). Bestämmelsen innehåller sex olika bokslutsprinciper och en princip som gäller den ingående balansen. - Antagande om att verksamheten fortsätter - Konsekvens i förfaringssättet från en räkenskapsperiod till en annan - Innehållsbetoning - Försiktighetsprincipen - Balanskontiniutetsprincipen - Prestationsprincipen - Principen om separat värdering 1

73 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Granskning och godkännande av bokslutet Kommunstyrelsen ska tillställa revisorerna bokslutet och därmed sammanhängande handlingar och underskrifter för granskning. Revisorn ska senast före utgången av maj granska den utgångna räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut och avge en revisionsberättelse till revisionsnämnden. Revisionsberättelsen ska vara adresserad till fullmäktige och den ska innehålla ett uttalande om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet. Om revisionsberättelsen innehåller en anmärkning, ska revisionsnämnden inhämta en förklaring av den som saken gäller och ett utlåtande av kommunstyrelsen. Revisionsnämnden gör en bedömning av anmärkningarna, förklaringarna och kommunstyrelsens utlåtande. Efter att bokslutet beretts i revisionsnämnden förelägger kommunstyrelsen det för fullmäktige senast före utgången av juni året efter räkenskapsperioden. Revisionsnämnden delger fullmäktige revisionsberättelsen och kommer med ett förslag om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens och åtgärds-programmets tillräcklighet. Revisionsnämnden förelägger sin utvärderingsberättelse för fullmäktige som tar upp den som en separat punkt på föredragningslistan. 2

74 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 2.1 Bestämmelser om verksamhetsberättelsen I verksamhetsberättelsen ska det ingå en redogörelse för hur de mål för verksamheten och ekonomin som uppställts av fullmäktige har nåtts i kommunen och kommunkoncernen. I verksamhetsberättelsen ska det också ingå uppgifter om sådana väsentliga omständigheter som gäller kommunens och kommunkoncernens ekonomi och som inte framgår av kommunens eller kommunkoncernens balansräkning, resultaträkning eller finansieringsanalys. Till sådana omständigheter hör åtminstone en uppskattning av den sannolika kommande utvecklingen samt uppgifter om hur den interna kontrollen och riskhanteringen är ordnad och om de centrala slutsatserna. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska det i verksamhetsberättelsen redogöras för hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt för den gällande ekonomiplanens tillräcklighet för balanseringen av ekonomin. Kommunstyrelsen ska i verksamhetsberättelsen lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat. 2.2 Viktiga händelser i verksamheten och ekonomin Stadsdirektörens översikt År 2016 innebar för staden Jakobstad blandade budskap. Nationellt ser ekonomins utveckling nu ut att ta en positiv vändning. BNP ökade med 1,6 % år 2016, och företagen i Jakobstadsregionen klarar sig fortfarande väl. Arbetslösheten var lägst i det fasta Finland i Jakobstadsregionen, 7, 3 % vid årsskiftet, och för Jakobstads del 10,9 %. Å andra sidan fortsatte stadens befolkning att minska och var personer, och skatteintäkterna minskade med -3,3 %. Den här situationen förutsätter av staden en balansgång mellan en stram ekonomi och satsningar som stöder företagsamhet, inflyttning och befolkningens välmående. En anpassning av utgifterna har varit en målsättning under många år, och år 2016 innebar en måttlig ökning av verksamhetskostnaderna med 0,6 %. Då skatteintäkterna samtidigt minskade och ökningen av statsandelarna endast kompenserade dessa minskningar, blev resultatet negativt. Årsbidraget blev 1,9 milj. euro, och resultatet visar ett underskott på 4,87 milj. euro. För den största sektorn, social- och hälsovården, var ökningen 1,48 %, vilket speglar ett ökande servicebehov för den äldre befolkningen, samt delvis också för barnfamiljerna. 3

75 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Ett led i minskandet av verksamhetskostnaderna är en återhållsam rekrytering. Stadens personal minskade år 2016 med 51 årsverken, varav 19 årsverken berodde på överflyttandet av all teknisk personal vid Malmska sjukhuset till samkommunen Malmska fastigheter. Stadens personalkostnader höll sig därmed inom budgeten, men detta innebär också att den kvarvarande personalen delvis har fått nya uppgifter och behövt fortbildning. Det är viktigt att personalen också framöver får stöd i förändringsprocesserna, som i och med landskapsreformen år 2019 kommer att vara omfattande. Förberedelserna för landskapsreformen märktes redan under 2016 i stadens organisation, särskilt inom social- och hälsovården. Tiotals av stadens anställda deltog under året i arbetsgrupper och beredningsarbete, vid sidan om sina vanliga arbetsuppgifter. År 2016 fortsatte staden att investera, delvis i gemensamma satsningar med staten, så som förbättrandet av stamväg 68/hamnvägen. Elektrifieringen av banavsnittet Bennäs-Alholmen pågick även. Tillsammans innebär muddringen av farleden år 2015, elektrifieringen av järnvägen och förbättrandet av stamväg 68 att Jakobstadsregionen får en mycket stark logistisk helhet, som modernt och mångsidigt kan betjäna områdets industri och övriga företag. Staden investerade även i egna projekt, så som förnyandet av Rådmans skolas kök för att möjliggöra ibruktagandet av cook-and-chill-metoden för stadens kosthållning. Investeringarna var sammanlagt 9,6 milj. euro. Stadens lånestock ökade måttligt, från 42,7 milj. euro år 2015 till 43,7 milj. euro Skuldbördan är därmed euro/invånare, då genomsnittet i landets kommuner är euro/invånare. Stadsfullmäktige fattade i juni 2016 beslut om bolagisering av de tekniska stödtjänsterna, och beredningsarbetet var intensivt under hela hösten. Fr.o.m överfördes 249 stadens anställda till Alerte Ab Oy, som tog över produktionen av de tekniska stödtjänsterna. Bolagiseringen ger nya möjligheter att se över verksamhetssätten, och även till att erbjuda tjänster till hela stadskoncernen. Jag inledde mitt arbete i stadens tjänst Detta skedde i en tid som präglades, och präglas, av osäkerhet inför de stora förändringar landskapsreformen, inklusive social- och hälsovårdsreformen innebär. Samtidigt ger de många satsningar som gjorts i regionens infrastruktur, de positiva budskapen från näringslivet, och det mångsidiga utvecklingsarbetet i stadens egen organisation och olika nätverk i staden en god grund för att utveckla staden Jakobstad, centrum i en av de konkurrenskraftigaste regionerna i Finland. Kristina Stenman stadsdirektör 4

76 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Kommunförvaltningen och ändringar i den Stadsfullmäktige År 2016: Ordförande Anna-Maja Henriksson I viceordförande Richard Sjölund II viceordförande Markus Karlsson PRO-Pietarsaari Jakobstad Egen fullmäktigegrupp Sannfinnländarna 1 TOTALT Platser Parti SFP SDP Vf Saml Centerp.+ obundna De Gröna Kristdemokraterna Stadsstyrelsen år ledamöter, SFP 5, SDP 3, Vf 1, PRO 1, Kristdemokraterna 1 Ordförande Peter Boström Stadsdirektör Kristina Stenman Organisationsschema som bilaga Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunens område Den allmänna ekonomiska utvecklingen Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade volymen av bruttonationalprodukten med 1,6 procent år Den privata konsumtionen ökade volymmässigt med 2,0 procent medan den offentliga konsumtionen var oförändrad med 0,0 procent. År 2016 ökade investeringarna med +5,2 procent. Volymen av byggnadsinvesteringar steg med +8,2 procent och volymen av investeringar i maskiner, inventarier och transportmedel med +5,7 procent från år Investeringarna i produkter som skyddas av immateriell äganderätt, t.ex. forskning och utveckling, har minskat redan fr.o.m. år Exportvolymen ökade med 0,7 procent och importvolymen ökade med 2,0 procent. 5

77 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Enligt Kommunförbundets förhandsuppgifter visar kommunerna år 2016 ett resultat som är 0,62 miljarder euro var motsvarande siffra 0,14 miljarder euro. Enligt bokslutsprognoserna var kommunernas och samkommunernas sammanlagda resultat 0,84 miljarder euro. Totalt 111 kommuner uppskattar att kommunens resultat 2016 blir negativt. 18 kommuner uppskattar att årsbidraget blir negativt. År 2015 var årsbidraget negativt i 13 kommuner. På basis av prognoserna för år 2016 var kommunernas årsbidrag per invånare i genomsnitt 439 euro. Året innan var motsvarande siffra 347 euro. Årsbidraget i kommunerna täcker enligt prognosen 117 procent av avskrivningarna och nedskrivningarna och 84 procent av investeringarna. Den årliga ökningen av kommunernas lånestock har varit kraftig under 2000-talet. Kommunernas och samkommunernas sammanlagda lånestock steg 2016 till 18,0 miljarder euro. Lånestocken ökade med 3,6 procent, det vill säga med 0,6 miljarder euro jämfört med året innan Utvecklingen i det egna ekonomiområdet Befolkningsutvecklingen Befolkningen i Jakobstadsregionen uppgick enligt preliminära uppgifter till 49,752 personer vid årsskiftet 2016/2017, vilket är en minskning med 193 personer under år Befolkningsförändringen i Jakobstad var också negativ, -57 personer Jakobstads befolkning per den uppgår, enligt preliminära uppgifter, till 19,361 personer. Staden Jakobstad hade under år 2016 ett födelseunderskott på -30 personer, samt även ett underskott på -115 personer inom inrikesflyttningen. Däremot var det internationella inflyttningsnettot positivt under år 2016 med +70 personer. 6

78 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens satsning på närings- och utbildningspolitik främst i samarbete med regionens övriga kommuner av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i konkurrensen inom regionen. Staden har en positiv utveckling vad gäller internationell flyttning, vilket även i fortsättningen bör bejakas. Sysselsättningsläget Vid årsskiftet 2015/2016 var enligt ELY-centralen 7,3 % arbetssökande arbetslösa i regionen. Motsvarande siffra vid föregående årsskifte låg också på 7,3 %. Antalet arbetslösa arbetssökanden i hela landet uppgick till 13,6 % den då den vid föregående årsskifte låg på 14,4 %. Jakobstads arbetslöshetsprocent sjönk till 10,9 % i slutet av år 2016 när den i slutet på år 2015 låg på 11,1 %. Antalet arbetslösa under 25 år var i december st. ( st) och av det totala antalet arbetslösa i december var 36,4 % över 50 år. Antalet som varit arbetslösa längre än 1 år var i december st. ( st). I januari 2017 låg arbetslöshetsprocenten i Jakobstad på 10,4 %. Stadens självförsörjningsgrad gällande arbetsplatser är över 130 % vilket är bland de högsta i landet Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi År 2017 och åren därefter är en tid av stora förändringar övergick stadens tekniska stödtjänster till Alerte Ab. År 2017 blir beredningen inför landskaps- och social- och hälsovårdsreformen allt intensivare. Den nya kommunallagen träder också i kraft i sin helhet

79 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Kommunens personal Antal årsverken sektorvis under åren : Social- och hälsovårdsväsendet Dagvårds- och utb.väsendet Tekniska tjänster Övriga Årsverken totalt Inverkan av bolagiseringen av Jakobstads Energiverk och Jakobstads Hamn syns i siffrorna för år Under år 2016 minskade antalet årsverken med 51 stycken jämfört med år En orsak till minskningen är att hela personalen (motsvarande 19 årsverken) på Malmska tekniska avdelning överfördes till Malmska fastigheter sk Totala antalet anställda vid årsskiftet (31.12.) är följande: Vid årsskiftet 2016/2017 övergick 249 anställda från Centralen för tekniska tjänster till Alerte Ab Oy. Denna förändring är inte beaktad i ovannämnda siffror Löner totalt: Arvoden totalt: Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling Staden har försäkringar för att skydda sig mot skador (brand- ansvars- och avbrotts-). Dessutom har staden en skadefond vars ändamål är att ersätta sådana skador som åsamkas stadens oförsäkrade egendom (egendomens värde är så lågt att det inte ansetts ändamålsenligt att försäkra den) samt sådana skador på stadens försäkrade egendom som faller inom ramen för stadens självrisk, samt även skador som faller inom ramen för ansvarsförsäkringens självrisk. Skadefondens belopp uppgår till 1,0 milj. euro Miljöfaktorer Ett separat miljöbokslut uppgörs år

80 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Den interna tillsynen har i uppgift att säkerställa att kommunens verksamhet är ekonomisk och resultatrik, att de uppgifter som ligger till grund för besluten är tillräckliga och tillförlitliga och att man följer bestämmelserna i lag, myndighetsföreskrifter och de olika organens beslut samt att tillgångar och resurser tryggas. Intern tillsyn omfattar samtliga åtgärder som ledningen vidtar i syfte att förbättra riskhanteringen samt öka möjligheterna att uppnå fastställda mål. En ny enhetlig förvaltningsstadga trädde i kraft och ersatte en mångfald av enhetsspecifika instruktioner. Användningen av KommunOffice-programmet gör protokoll och tjänstemannabeslut tillgängliga för en bred användarskara och ökar därmed insynen i beslutsfattandet. Utgående från det antal beslut som tagits i stadens förvaltning under verksamhetsåret har antalet besvär och rättelseyrkanden varit ringa. De i budgeten fastställda målen är bindande gentemot fullmäktige och utvärderas i samband med delårsrapporter och bokslut. Avvikelser analyseras och åtgärdas. Den elektroniska fakturahanteringen och utökat antal användare av ekonomisystemet och ledningsrapporteringen har förbättrat ansvarspersonernas möjligheter till budgetuppföljning, liksom insynen i användningen medel. Den kommunstatistik som statistikcentralen årligen publicerar ger jämförelsematerial och utvärderingsverktyg beträffande kostnadsnivån och effektiviteten i stadens verksamhet. Kommunstatistiken följs upp och avvikelser från andra kommuner föranleder analys av den egna verksamheten och korrigerande åtgärder. En kartläggning av kritiska framgångsfaktorer har gjorts i samband med stadens strategiplan Strategiplanen har reviderats 2010 och gäller nu perioden Dessa faktorer beaktas vid måluppställningen i budgeten och målutvärderingen i delårsrapporter och bokslut. Någon systematisk, heltäckande riskkartläggning för hela organisationen har inte gjorts. Förvaltningsenheterna bevakar utvecklingen inom sina verksamhetsområden och vidtar de åtgärder som bedöms nödvändiga för att minimera risker. Inom social- och hälsovården används HaiPro-systemet för rapportering av farliga situationer. Verksamheten på enheterna utvärderas årligen enligt SHQS-kvalitetskriterier via självbedömningar. Varje år görs även interna auditeringar med utbildade interna auditörer. Temat för de interna auditeringarna år 2016 var service-, klient- och vårdplaner. I maj 2016 hölls den första externa auditeringen med sex utomstående auditörer, vilket resulterade i att social- och hälsovårdsverket beviljades SHQS- kvalitetserkännande. SHQS-kvalitetserkännandet är i kraft i tre år och omfattar alla enheter inom förvaltningen, hälso- och sjukvården, äldreomsorgen, socialomsorgen samt hälsoinspektionen. En helhetsmässig riskkartläggning blir småningom aktuell. Staden har en fond för större skadefall och en riskhanteringskommitté som behandlar skadeärenden. Anvisningar för intern kontroll godkändes av stadsfullmäktige Implementeringen av anvisningarna pågår. Stadsdirektören, sektorcheferna och affärsverkens direktörer ansvarar för hur genomförandet av kontrollen organiseras inom deras verksamhetsområden. En förbättring av den interna kontrollen är att fr.o.m sker betjäningen i Stadshusets olika kundbetjäningsenheter via Front Office. Dörrarna mellan avdelningarna är låsta. 9

81 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Qvalia Oy utförde under år 2015 en granskning av staden Jakobstads inköpsfakturor. Granskningen gällde ett material som innehöll inköpsfakturor från åren 2013 och Vi fick slutrapporten om granskningen Syftet var återbetalning av kapital genom att identifiera mervärdesskatt som inte bokförts eller som bokförts inkorrekt, dubbla eller för stora betalningar, samt eventuellt andra felaktigheter i inköpsreskontran. I samband med granskningen hittades endast ett litet antal (2,5 promille) fel som måste korrigeras. Även om antalet fel inte var oroväckande, kommer vi att upprepa granskningen med två tre års mellanrum (eftersom preskriptionstiden för momsen är tre år). BDO Audiator har under perioden genomfört intern revision av stadens förvaltning. Revisionen har bestått av planering, fältarbete och rapportering. Revisionen omfattade 20 dagar och fokuserade på tre delområden: 1) Granskning av grunderna för den interna kontrollen och riskhanteringen samt läget när det gäller god förvaltningssed 2) För ekonomiförvaltningens del granskning av kommunfaktureringen och klientfaktureringen 3) Informationsförvaltningen och -säkerheten BDO Audiators sammandrag och ledningens kommentarer har rapporterats åt såväl stadsstyrelsen som revisionsnämnden. 10

82 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Räkenskapsperiodens resultatanalys och finansiering av verksamheten Resultaträkning och nyckeltal 11

83 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Resultaträkningens intäkter Resultaträkningens intäkter uppgick sammanlagt till 208,6 milj. euro. Skattefinansieringen (skatter + statsandelar) uppgick till sammanlagt 116,8 milj. euro eller 56,0 %. Milj andel 2015 förändring Verksamhetens intäkter 91,2 43,7 % 94,1-3,1 % Skatteinkomster 77,5 37,2 % 80,2-3,3 % Statsandelar 39,2 18,8 % 37,2 +5,3 % Finansiella intäkter 0,7 0,3 % 0,8-8,7 % TOTALT 208,6 100,0 % 212,3-1,7 % Verksamhetsintäkter Milj andel 2015 förändring Försäljningsintäkter 69,0 75,6 % 71,5-3,5 % Avgiftsintäkter 13,2 14,5 % 12,3 +7,7 % Understöd o bidrag 3,9 4,3 % 4,5-13,1 % Övriga verksamhetsintäkter 5,0 5,5 % 5,8-12,6 % TOTALT 91,2 100,0 % 94,1-3,1 % Verksamhetsintäkterna uppgick till 91,2 miljoner euro, vilket innebär en minskning om -3,1 %. Den största posten 2016 är försäljningsintäkterna, 69,0 milj. euro. I försäljningsintäkter ingår de andelar som samarbetskommunerna betalar för social- och hälsovården. Skatteintäkter Skatteinkomster milj andel % 2015 förändring Kommunalskatt 67,7 87,3 % 68,9-1,7 % Samfundsskatt 5,1 6,6 % 5,9-12,4 % Fastighetsskatt 4,7 6,0 % 5,4-14,0 % TOTALT 77,5 100,0 % 80,2-3,3 % De totala skatteintäkterna minskade med 3,3 % (-2,7 milj. euro). Kommunalskatten minskade med 1,7 % (-1,2 milj. euro) i Jakobstad, då ökningen i hela landet var +2,0 %. Den beskattningsbara inkomsten (som ligger till grund för kommunalskatten) minskade i Jakobstad med -0,45 % från 2014 till Inkomstutvecklingen i Jakobstad från 2014 till 2015 var +0,4 %, när ökningen i hela landet var 1,7 %. Samfundsskatten minskade med 12,4 % (-0,7 milj. euro). Samfundsskatten minskade kraftigt (-6,3 %) på nationell nivå år 2016, vilket i huvudsak berodde på att den temporära förhöjningen av kommunernas andel av samfundsskatten upphörde. Den temporära förhöjningen uppgick till 5 procentenheter. Fastighetsskatten minskade p.g.a. korrigeringar av engångskaraktär med 14,0 % (-0,8 milj. euro). 12

84 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Statsandelar Statsandelar milj förändring Statsandel för kommunal basservice (utan utjämningar) 36,9 34,6 +6,8 % Utjämning av statsandelar på basis av skatteink. +2,0 +2,5-21,0 % Övriga statsandelar för undervisning och kulturverksamhet +0,3 +0,1 +107,2 % TOTALT 39,2 37,2 +5,3 % Resultaträkningens verksamhetskostnader Externa verksamhetskostnader 2016 andel 2015 förändring Personalkostnader 107,2 51,9 % 109,4-2,0 % Köp av tjänster 65,9 31,9 % 62,7 +5,0 % Material och förnödenheter 13,6 6,6 % 13,4 +1,3 % Understöd 9,0 4,4 % 9,0 +0,5 % Övriga verksamhetskostnader 11,0 5,3 % 10,7 +2,7 % TOTALT 206,7 100,0 % 205,2 +0,7 % Verksamhetskostnaderna ökade totalt med 0,7 % (1,5 milj. euro) Nettoutgifter inom driftsekonomin (verksamhetsbidraget) Nettoutgifterna inom driftsekonomin uppgick till 114,7 milj. euro (109,9 milj. euro 2015). De finansiella nettokostnaderna minskade med 0,4 milj. euro Årsbidrag, avskrivningar, räkenskapsperiodens resultat Årsbidraget år 2016 ligger på 1,9 milj. euro, när det år 2015 låg på 7,0 milj. euro. Nettoinvesteringarna år 2016 låg på 9,8 milj. euro och avskrivningarna på 6,8 milj. euro. Räkenskapsperiodens resultat visar ett underskott på 4,9 milj. euro. 13

85 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Finansiering av verksamheten Skuldbördan uppgår i slutet av 2016 till 43,7 milj. euro (42,7 milj. euro 2015). 14

86 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm

87 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Den finansiella ställningen och förändringar i den Kommunens finansiella struktur beskrivs med hjälp av balansräkningen euro AKTIVA PASSIVA A BESTÅENDE AKTIVA A EGET KAPITAL I Grundkapital III Övriga egna fonder Överskott från tidigare 16 IV räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens över/underskott II Materiella tillgångar V 1 Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och 3 anordningar C AVSÄTTNINGAR Maskiner och inventarier Avsättningar för pensioner Övriga materiella tillgångar Avstjälpningsplatsen Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar D FÖRVALTAT KAPITAL III Placeringar Aktier och andelar Donationsfonders kapital Övriga lånefordringar Övrigt förvaltat kapital E FRÄMMANDE KAPITAL B FÖRVALTADE MEDEL I Långfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Donationsfondernas särskilda täckning Lån från offentliga samfund Övriga skulder C RÖRLIGA AKTIVA I Omsättningstillgångar II Kortfristigt Material och förnödenheter Massskuldebrevslån Förskottsbetalningar Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund II Fordringar Långfristiga fordringar Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder Övriga fordringar Resultatregleringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Nyckeltal Övriga fordringar Soliditet 62,64 % 62,88 % 3 Resultatregleringar Relativ skuldsättningsgrad 36,46 % 36,91 % Ackumulerat över/underskott 1000 euro Ackumulerat över/underskott /inv Lånestock 1000 euro IV Kassa och bank Lån euro/inv Lånefordringar Antal invånare

88 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm På bestående aktiva är de största posterna materiella tillgångar som uppgår till 110,0 milj. euro och placeringar som uppgår till 95,4 milj. euro. Bland rörliga aktiva utgör fordringarna, 9,1 milj. euro och kassa och bank 1,3 milj. euro de största posterna. På passiva sidan uppgår det egna kapitalet till 139,8 milj. euro. Överskott från tidigare räkenskapsperioder uppgår till 82,6 milj. euro och årets underskott till ,91 euro. I det egna kapitalet ingår också skadefonden som uppgår till 1,0 milj. euro. Den främmande kapitalet som uppgår till 76,0 milj. euro. Soliditeten ligger nu på 62,7 % (62,9 % 2015). Den visar stadens förmåga att bära underskott och dess förmåga att klara av sina åtaganden på lång sikt. En soliditetsgrad på 70 % kan anses vara ett eftersträvansvärt mål inom den kommunala ekonomin. En soliditet på under 50 % innebär en betydande skuldbörda. Den relativa skuldsättningsgraden visar hur stor del av stadens driftsinkomster (räkenskapsperiodens verksamhetsintäkter, skatteinkomster och statsandelar) som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Det ackumulerade överskottet uppgår till 77,7 milj. euro (4015 /inv). Lånefodringarna uppgår till 16,6 milj. euro. Stadens skuldbörda ökar något till 43,7 milj. euro eller 2257 euro per invånare. Skuldbördan i hela landet låg preliminärt år 2016 på 2930 euro per invånare. 2.6 Totala inkomster och utgifter Beräkningen gällande de totala inkomsterna och utgifterna görs utgående från resultaträkningen och finansieringskalkylen vilka endast innehåller externa inkomster, utgifter och finansiella transaktioner och där affärsverken har sammanställts rad för rad. 17

89 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet DOTTERBOLAG Stadens andel ANDELAR I SAMKOMMUNER Stadens andel Jakobstads Företagsfastigheter Ab 100,00 % Vasa sjukvårdsdistrikt 5,50 % Jakobstads Energi Ab 100,00 % Malmska fastigheters sk 67,69 % Jakobstads Hamn Ab 100,00 % Kårkulla kf för spec.omsorger 4,48 % Jakobstads Alerte Ab 100,00 % Eskoon sosiaalipalvelujen kuntayhtymä 2,73 % Fast. Ab Bodgärdet Kiinteistö Oy, 100,00 % Optima samkommun 35,91 % Jakobstads Gamla Hamn Ab 51,62 % Keski-Pohjanmaan koulutusyhtymä 13,67 % Jakobstads Ishall Ab 68,02 % Kvarnens sk (Kronoby folhögssk.) 9,52 % Fastighets Ab Ebba Kiinteistö Oy 100,00 % Svenska Österbottens Förbund för bildning och kultur 4,48 % Österbottens Förbund 12,35 % INTRESSEBOLAG Stadens andel Oy Katternö Ab (via Jakobstads Energi Ab) 40,32 % Ab Jakobstadsregionens näringscentral Concordia 41,00 % Oy Timberpak Ab (via Jakobstads Hamn Ab) 24,59 % Båtbranschens Teknologicentrum BTC Ab 49,50 % Kronoby Flyghangar Fastighets Ab 30,00 % Österbottens Biogas Ab 31,10 % Baltic Boat Yard Oy 62,50 % 18

90 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Styrning av koncernens verksamhet I anvisningarna för den interna kontrollen, som godkändes av stadsfullmäktige i oktober 2012, finns klart preciserat dottersamfundens skyldigheter gentemot moderbolaget Väsentliga händelser som gäller koncernen Hela personalen och verksamheten på Malmska tekniska avdelning överfördes till Malmska fastigheter sk Verksamheten gällande de tekniska tjänsterna: - kosthåll, - städtjänster, - gatuunderhåll och depåverksamhet, - underhåll av parker och grönområden, - fastighetsskötsel och byggande, - underhåll av idrottsområden överfördes vid årsskiftet 2016/2017 till det nybildade bolaget Alerte Ab Oy. 19

91 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Koncernbokslutet med nyckeltal 20

92 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm

93 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm

94 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm

95 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Åtgärder som gäller räkenskapsperiodens resultat Räkenskapsperiodens resultat visar ett underskott på ,91 euro. Underskottet överförs till det egna kapitalet i balansräkningen till kontot för räkenskapsperiodens överskott/underskott. 24

96 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm BUDGETUTFALL 3.1 Uppnående av målen Stadsfullmäktige fastslog följande målsättningar för budget- och ekonomiplaneperioden : o Det strategiska underskottet, dvs. den del av investeringarna som finansieras genom lån, ska reduceras kraftigt. Årsbidraget 2016 var 1,9 milj. euro (2015 7,0) och nettoinvesteringarna 9,8 milj. euro ( ,3). o I budget- och ekonomiplaneförslaget har en minskning av kostnaderna med 2,0 milj. euro intagits för år 2017 och också en minskning med 2,0 milj. euro år I den av stadsfullmäktige fastslagna budgeten för 2017 ingår ett effektiveringskrav som motsvarar 1, milj. euro. I ekonomiplanen för 2018 ingår ett effektiveringsmål på 1,0 milj. euro. o Vad gäller social- och hälsovården är det centralt att nejdens kostnader för social- och hälsovården hålls på en nivå som högst motsvarar landets medelnivå. Social- och hälsovårdsnämnden har vid behandlingen av social- och hälsovårdsverkets strategi beslutat att det behövs strukturella förändringar inom verksamhetsformerna för att få kontroll på kostnadsökningen. Satsningar görs på förebyggande och rehabiliterande insatser samt på samarbete över sektorgränserna. Stadens kostnader för tjänster producerade av social- och hälsovårdsverket uppgår i bokslutet till 53,9 milj. euro. De behovsindexjusterade kostnaderna enligt THL (Social- och hälsovårdsministeriets Institut för hälsa och välfärd) för social- och hälsovården i Jakobstad var år 7 % över landsmedeltalet år THL:s behovsindexjustering sker utgående från åldersstruktur, könsfördelning, sjuklighetsindex och sociala förhållanden. Nettokostnaderna per invånare utan behovsindexjustering år 2015 var i Jakobstad 3661 euro, 12 % över landsmedeltalet 3262 euro. Nettokostnaderna per invånare för social- och hälsovården ökade i hela landet och VSVD medan de hölls på tidigare års nivå i Jakobstad mellan år 2013 och Däremot var nettokostnaderna för hela landet på samma nivå år 2014 och 2015 medan kostnaderna ökade något i Jakobstad. Strategiarbetet för att få till stånd strategisk anpassning av stadens ekonomi fortgår, genom bl.a. följande åtgärder: 25

97 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm o Effektivering av de interna stödtjänsterna genom att dimensioneringar revideras och uppdateras. De enheter inom centralen för interna stödtjänster där verksamheten baserar sig på dimensionering utför kontinuerlig uppdatering och revidering av dimensioneringsvärden. Verksamheten gällande de tekniska tjänsterna: - kosthåll, - städtjänster, - gatuunderhåll och depåverksamhet, - underhåll av parker och grönområden, - fastighetsskötsel och byggande, - underhåll av idrottsområden överfördes till det nybildade bolaget Alerte Ab Oy. o Effektivering av arbetsprocesserna på den kommunaltekniska avdelningen Bolagiseringen av underhållet och förberedelserna för det här ledde till betydande förändringar i användningen av resurser. T.ex. byggverksamheten omorganiserades. Två personer i arbetsledarställning bytte arbetsplats under år 2016, så i stället för att utveckla arbetet blev vi tvungna att koncentrera oss på att upprätthålla serviceproduktionen. Processerna har utvecklats främst i fråga om elektroniska tjänster. Med hjälp av www-blanketter förbättras servicen och tidsanvändningen effektiveras. o En systematisk och opartisk analys av kostnadseffektiviteten för alla serviceproduktionsformer fortgår, varefter den totalekonomiskt effektivaste produktionsformen för service väljs. Arbetet fortgår o En intern arbetsmarknad skapas och arbetsgivaren uppmuntrar, bl.a. genom ett belöningssystem, de anställda till omskolning t.ex. via läroavtal. Under arbete. o Utnyttjandet av den naturliga avgången intensifieras så att åtminstone 30 årsverken årligen reduceras genom naturliga avgångar. Under år 2016 minskade antalet årsverken med 51 stycken jämfört med år En orsak till minskningen är att hela personalen (motsvarande 19 årsverken) på Malmska tekniska avdelning överfördes till Malmska fastigheter sk o Under år 2016 fortgår ett systematiskt kvalitetsarbete inom samtliga förvaltningsgrenar. Inom social- och hälsovårdsverket fortsatte man under år 2016 med det systematiska kvalitetsförbättringsarbetet. Tyngdpunkten för de interna auditeringarna, som utfördes inom alla resultatområden, var en utvärdering av vård-, service- och klientplaner. I maj 2016 hölls verkets första externa auditering. Som ett resultat av den externa auditeringen beviljades social- och hälsovårdsverket i Jakobstad ett kvalitetserkännande enligt SHQS - Social and Health Quality Service för sitt kvalitetssystem. Qualification som beviljar kvalitetserkännanden inom social- och hälsovården konstaterade att social- och hälsovårdsverket i Jakobstad mycket systematiskt och målinriktat har utvecklat kvaliteten på servicesystemet. SHQS-kvalitetserkännandet är i kraft t.o.m

98 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm o Beslutet om väsentlig begränsning av övertiden är fortsättningsvis i kraft och följs systematiskt upp. Antalet övertidstimmar 2016 ökade med 3,4 % jämfört med år Utvärderingen av målsättningarna för de olika nämnderna framgår under driftsekonomidelens utfall Utfallet av anslag och beräknade inkomster Budgeten är enligt stadsfullmäktiges beslut bindande på nämndnivå och till nettoanslag. Stadsfullmäktige beviljade under året följande tilläggsanslag inom driftsbudgeten: åt social- och hälsovårdstjänster beviljades totalt 3,0 milj. euro och åt bildningsnämnden 0,3 milj. euro. Totalt beviljades 3,3 milj. euro i tilläggsanslag. De finansiella nettokostnaderna blev 0,2 milj. euro lägre än budgeterat tack vare det gynnsamma ränteläget. Det enda affärsverkets, Jakobstads Vattens, resultat är positivt +0,3 milj. euro, men 0,6 milj. euro sämre än budgeten. Skatteintäkterna 2016 är 1,5 milj. euro mindre än budgeterat medan statsandelarna är 1,3 milj. euro mer än budgeterat. 27

99 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Resultaträkningsdelens utfall RESULTATRÄKNINGSDEL INKLUSIVE SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Affärsverken endast i form av avkastningen - Liikelaitoksista merkitään ainoastaan tuotto Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Budget efter förändringar Utfall 2016 Avvikelse Utfall 2015 Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt Tillverkning för eget bruk Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt VERKSAMHETSBIDRAG SKATTEINKOMSTER Totalt STATSANDELAR Totalt Ränteintäkter från övriga Ränteintäkter från affärsverken Övriga finansiella intäkter från övriga Ersättning för grundkapital från affärsverken Räntekostnader övriga Räntekostnader till affärsverken Övriga finansiella kostnader FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Tot ÅRSBIDRAG AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT/UND

100 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Specifikation av skatteinkomster Budget 2016 Förverkligat 2016 Avvikelse Skatteinkomster Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Skatteprocent Beskattningsbar inkomst Förändring % Skatteår , ,40 Skatteår , ,12 Skatteår , ,20 Skatteår , ,54 Skatteår , ,16 Skatteår , ,10 Skatteår , ,78 Skatteår , ,51 Skatteår , ,82 Skatteår , ,33 Skatteår , ,28 Skatteår , ,51 Skatteår , ,89 Skatteår , ,28 Skatteår , ,00 Skatteår , ,45 Skatteår ,25 Specifikation av statsandelar Budget 2016 Förverkligat 2016 Avvikelse Statsandelar Statsandel för kommunal basservice (inkl utjämningar) Övriga statsandelar för undervisning och kulturverksamhet Affärsverken Budget 2016 Förverkligat 2016 Avvikelse Ränta på grundkapital 5% Jakobstads Vatten Totalt

101 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Investeringsdelens utfall Stadsfullmäktige har under året beviljat 1,5 milj. euro i tilläggsanslag, inkluderande flyttande av anslag från tidigare år. Tilläggsanslag gavs för Tellushallens matta, 0,2 milj. euro. Flyttade anslag från tidigare år gällde bl.a. Råhusets grundförstärkning, Hamnvägen och Jakobstads Vattens investeringar. De totala investeringarna uppgår till 9,8 milj. euro eller 505 euro/invånare. Av de totala nettoinvesteringarna uppgår stadens andel till 7,3 milj. euro, Social- och hälsovårdsverkets till 0,4 milj. euro och affärsverkets investeringar till 2,0 milj. euro. 30

102 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm INVESTERINGAR - INVESTOINNIT 1000 EURO/A STADSSTYRELSEN - KAUPUNGINHALLITUS BU-ändring Bokslut TA-muutos Tilinpäätös BU-TA BU efter förändring TA muutoksen jälkeen Avvikelse Poikkeama Utg/Menot Övriga värdepapper - Muut arvopaperit Ink/Tulot Försäljning av aktier - Osakkeiden myynti Utg/Menot Centralsjukhuset - Keskussairaala Netto RÄDDNINGSNÄMNDEN - PELASTUSLAUTAKUNTA Utg/Menot Lösegendom - Irtaimisto Ink/Tulot BILDNINGSNÄMNDEN - SIVISTYSLAUTAKUNTA Utg/Menot Tieto- ja viestintätekniikan opetuskäytön kehittäminen Utg/Menot Övriga samkommuner Bildning - Muut kuntayhtymät; Koulut Utg/Menot T ellushallens matta - T ellushallin matto Förbä ttr. a v friluftsomr./le de r - Ulk.a lue ide n/-re ittie n Utg/Me not kunnostus TEKNISKA NÄMNDEN - TEKNINEN LAUTAKUNTA Husavdelningens investeringar tot. - Talo-osaston investoinn Nybyggnad och T illbyggnad -Uudis- ja lisärakentaminen Utg/Menot Staffansnäs - T apaninniemi Nybyggnad och tillbyggnad, totalt - Uudis- ja lisärakentaminen, yht Utg/Menot Underhållande investeringar - Kunnossapitoinvestoinnit Ink/Tulot Utg/Menot Rådmans, köksstrategi - Rådmans, keittiöstrategia Utg/Me not Björkba cka pe rsona le ns socia l utrymme n - Koivurinte e n henkilökunnan sosiaalitilat Utg/Menot Björkbacka ; avdelning 3 - Koivurinne ; osasto Utg/Me not Språkbadskola, planering - Kielikylpykoulu, suunnittelua Utg/Me not Ete lä nummi skola, ta k- och fa sa dre nove ring - Etelänummen koulu, katto- ja julkisivuremontti Utg/Menot BI-fastigheten, planering - BI-kiinteistö, suunnittelua Utg/Menot Stadhuset, infopunkt - Kaupungintalo, infopiste Utg/Menot Rådhuset - Raatihuone Underhållande investeringar totalt -Kunnossapitoinvestoinnit yhteensä Mätning och markanvändning - Mittaus ja maankäyttö, netto Utg/Menot Mätning och markanv. Mark köp o försäljning Ink/Tulot Mittaus ja maankäyttö: maan osto ja myynti Utg/Menot Mätutrustning - Mittauskalusto Utg/Menot Byggande av tomter - tonttien rakentaminen Kommuna lte knik - Kunna lliste kniikka Utg/Menot Löpande investeringar- Juoksevat investoinnit Särskilda Investeringar - Erillisinvestoinnit Utg/Menot Stationsvägen-Fabriksgatan, planering - Asematie - T ehtaankatu, suunnittelua Utg/Menot Stamväg 68, planering - Kantatie 68, suunnittelua Utg/Menot Botte nviksvä ge n-öste rma lmsga ta n-ahströmsga ta n - Pohjanlahdentie -Itänummenkatu - Ahlströminkatu Utg/Menot Förbä ttring och utve ckling a v ce ntrummiljön - Keskustaympäristön parannus ja kehittäminen Utg/Menot Ga tube lysning - Ka tuva la istus Utg/Menot Hamnvägen - Satamatie Utg/Menot Kameraövervakning - Kameravalvonta

103 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm BU-TA BU-ändring TA-muutos BU efter förändring TA muutoksen jälkeen Bokslut Tilinpäätös Avvikelse Poikkeama INVESTERINGAR - INVESTOINNIT 1000 EURO/A STADEN - KAUPUNKI UT GIFT ER-MENOT INKOMST ER-T ULOT NET T O SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN - SOSIAALI- JA TERVEYSLAUTAKUNTA Utg/Me not Socia l- och hä lsovå rdsve rke t - Sosia a li- ja te rve ysvira sto AFFÄRSVERK - LIIKELAITOKSET JAKOBSTADS VATTEN - PIETARSAAREN VESI AFFÄRSVERKEN TOTALT -LIIKELAITOKSET YHTEENSÄ UT GIFT ER-MENOT INKOMST ER-T ULOT NET T O TOTALT STADEN + SOCIAL OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN + AFFÄRSVERKEN - YHTEENSÄ KAUPUNKI + SOSIAALI- JA TERVEYSLAUTAKUNTA + LIIKELAITOKSET INVESTERINGAR - INVESTOINNIT 1000 EURO/A BU-TA BU-ändring TA-muutos BU efter förändring TA muutoksen jälkeen Bokslut Tilinpäätös Avvikelse Poikkeama SUMMA INVESTERINGAR(externa) - INVESTOINNIT YHTEENSÄ(ulkoiset) Summa utgifte r - Me not yhte e nsä Summa inkomster - T ulot yhteensä Netto utgifter - Nettomenot Nettoinvesteringar/inv - Nettoinvestoinnit/asukas

104 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm INVESTERINGAR STADSSTYRELSEN: Vasa centralsjukhus: Ingen finansieringsandel av investeringarna Värdepapper: 0,05 milj. euro investerades i Jakobstads Torgparkering Ab och 0,1 milj. euro i Kronoby Flyghangar Fastighets Ab. Utöver detta ökade stadens aktieinnehav p.g.a. bolagiseringen av tekniska tjänster. Aktieinnehavet i Alerte Ab Oy är 1,7 milj., vilket förverkligades via apport. RÄDDNINGSNÄMNDEN Räddningsnämnden I investeringarna 0,2 milj. euro ingår bl.a. bilar och brandskyddsutrustning. Larsmo kommun deltar med 12,6% i investeringskostnaderna. En del av budgeterade intäkter, d.v.s. ersättning gällande oljeskyddsutrustning, förverkligas i efterskott. TEKNISKA NÄMNDEN Utrymmesförvaltning Underhållet av stadens fastigheter är fortsättningsvis eftersatt på grund av de låga anslagen som beviljas för ändamålet. För löpande investeringar i fastighetsunderhåll fanns i investeringsbudgeten ett anslag på 1,1 M. Av det beviljade anslaget användes 1,13 M. Anslaget överskreds med 2 %. Användningen av anslaget förverkligades enligt följande: Undervisningsbyggnader 0,25 M Vårdbyggnader 0,51 M Musei, idrotts- och samlingsbyggnader 0,07 M Kontorsbyggnader 0,29 M Separata anslag beviljades och användes enligt följande: Renovering och planering av Björkbacka 0,55 M och användes 0,45 M. Färdigställande av Staffansnäs 0,4 M och användes 0,34 M Rådmans kök 1,45 M och användes 1,43 M Stadshuset, front-office 0,03 M och användes 0,03 M Språkbadsskolans planering 0,2 M och användes 0,05 M Rådhusets grundförstärkning 0,41 M och användes 0,41 M Etelänummis taksanering 0,2 M och användes 0,19 M Mätning och markanvändning En aktiv markpolitik lyfts fram som en av de viktigaste funktionerna på mätnings-avdelningen. Anslagen för markanskaffning motiveras med behovet av råmark och åtgärder för att minska den privatägda tomtreserven inom detaljplaneområdet. Enligt stfm:s beslut skall försäljning och inköp av markområden balanseras inom en period på 5-10 år. 33

105 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Kommunalteknik Av anslagen för löpande investeringar användes 65 % för saneringar av gator. De största saneringarna var de etappvis sanerade Bottenviksvägen, Permovägen och Östanpåvägen samt Vestersundgatans färdigställande. Saneringarna år 2016 var samprojekt med Jakobstads Vatten och andra berörda parter. För nya gator användes av löpande investeringar ca 9 %. För denna del byggdes Björsåkersgränd och Skarpnabbgränd och färdigställdes Timotejvägen. Depån förnyade en traktor som i huvudsak används för underhåll av idrottsområden. Anskaffningar gällande fordon utgjorde 4 % av helhetsanslagen. För underhållet idrottsanläggningar användes 6 % av anslagen och för det byttes Centralplanens gräsmatta och åtgärdades grunden för Vestersundsby rinken. För Kittholmens hopptorn gjordes också en konditionsgranskning och en kalkyl över kostnaderna för tornets renovering. Gällande parkenheten renoverades lekparken, där det varit problem med vatten, i Södra Kivilös, för 3 % av anslagen. För asfalteringar användes 4 % av anslagen. För anslagen asfalterades Kråkholmsvägen, Lotta Svärdsgatan, Fänrik Ståhlsgatan, Permovägen och Strandåkersvägen. Av särskilda investeringar användes största delen för Hamnvägsprojektet ( ), Bottenviksvägen ( ) och förbättrandet av Centrummiljön ( ). I centrum förbättrades områdets trafiksäkerhet p.g.a. språkbadskolans flytt och så byggdes en fördröjningstank för torgområdets ytvatten. Saneringar gällande gatubelysning gjordes vid Parentesen och Östra Ringvägen. Utöver detta påbörjades planeringen av järnvägsbron vid Sikören, samt deltogs i planeringen av Stamväg 68 och i polisens kameraövervakningsprojekt. Det ekonomiska resultatet av investeringarna visar på en 4 % överskridning vad gäller summan för löpande investeringar och en 5 % överskridning i fråga om särskilda investeringar. Överskridningen av kostnadsberäkningen för samprojektet Bottenviksvägen berodde på flyttning av trafikljusen på Östermalmsgatan, egna planeringskostnader och tillfälliga arrangemang då projektet delades upp på två år. På förbättring av centrummiljön bokfördes förutom planeringskostnaderna, euro, också de tidigare nämnda kostnaderna för att förbättra trafiksäkerheten vid skolorna, ändringarna av trafikmärken som visar parkeringstiderna i centrum och julbelysningen. Uppgrävningen av torget utnyttjades till att samtidigt bygga en del av ytvattensystemet och till att förnya en elbrunn på gågatan. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Social- och hälsovårdsnämndens investeringar uppgår till 429,000 euro vilka dels finansieras via avskrivningar dels via ett lån av staden Jakobstad. När det gäller affärsverkens investeringar besluter stadsfullmäktige om en investeringsram och affärsverkens direktioner besluter själva om de konkreta investeringarna. JAKOBSTADS VATTEN Totala investeringar under 2016 var 2,0 milj. euro 34

106 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Finansieringsdelens utfall 35

107 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster NÄMNDNIVÅ LAUTAKUNTATASO UTGIFTER O INKOMSTER BS BS Ursprunglig Korrigerad EURO budget Budge t- ä ndring budge t BS Avvike lse BS/BU MENOT JA TULOT T P T P Poikkema 2016 Alkuperäinen T alousarvio- Korjattu T P T P/T A ta lousa rvio muutos ta lousa rvio STADSSTYRELSEN INK - TULOT KAUPUNGINHALLITUS UT G - M EN OT N ET T O ,01 % CENTRALVALNÄMNDEN IN K - T ULOT KESKUSVAALILAUTAKUNTA UT G - M EN OT N ET T O #DIV/0! REVISORER INK - TULOT TILINTARKASTAJAT UT G - M EN OT N ET T O ,96 % SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER INK - TULOT SOSIAALI- JA TERVEYSPALVELUT UT G - M EN OT N ET T O ,25 % MELLERSTA Ö:BOTTENS o J:STADSOMR.RÄDDNINGSVERK INK - TULOT KESKIPOHJMAAN ja P:SAAREN UT G - M EN OT ALUEEN PELASTUSLAITOS N ET T O ,33 % BILDNINGSNÄMNDEN INK - TULOT SIVISTYSLAUTAKUNTA UT G - M EN OT N ET T O ,90 % Svenska Yrkeshögskolan Novia INK - TULOT UT G - M EN OT N ET T O MILJÖ- och BYGGNADSNÄMNDEN INK - TULOT YMPÄRISTÖ- ja RAKENNUSLAUTAKUNTAUT G - M EN OT N ET T O ,56 % TEKNISKA NÄMNDEN INK - TULOT TEKNINEN LAUTAKUNTA UT G - M EN OT N ET T O ,00 % SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN INK - TULOT SOSIAALI- JA TERVEYSLAUTAKUNTA UT G - M EN OT N ET T O ,22 % AVFALLSNÄMNDEN INK - TULOT JÄTELAUTAKUNTA UT G - M EN OT N ET T O ,00 % TOTALT IN K - T ULOT YHTEENSÄ UT G - M EN OT N ET T O ,89 % 36

108 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm BOKSLUTSKALKYLER 37

109 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm

110 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm

111 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm

112 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm KONCERN 41

113 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm

114 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm

115 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm

116 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm NOTER TILL BOKSLUTET Noter angående upprättandet av bokslutet Värdering av bestående aktiva Materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift minskad med avskrivningar enligt plan och med finansieringsandelar för investeringsutgifter. Planavskrivningarna har beräknats utgående från den av stadsfullmäktige i mars 2011 godkända reviderade avskrivningsplanen. Placeringar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift. Värdering av rörliga aktiva Omsättningstillgångar har upptagits i balansräkningen enligt FIFO-principen till beloppet för anskaffningsutgiften. Periodiseringsprinciper Intäkter och utgifter har tagits upp i resultaträkningen på prestationsbasis. Skatteintäkter har dock bokförts enligt redovisningstidpunkten på räkenskapsperioden i fråga. Hantering av derivatavtal Derivatinstrumenten innehåller ränteswapavtal. Alla ränteswapavtal har ingåtts i säkringssyfte. Kommunen har med ränteswapavtal bundit den rörliga räntan för långfristiga lån till en fast ränta. Derivatavtalen har inte bokförts enligt gängse värde Kassaflöden som orsakas av räntederivat har under räkenskapsperioden bokförts som finansiella intäkter och kostnader. Noter angående upprättandet av koncernbokslutet Koncernbokslutets omfattning I koncernbokslutet har samtliga dottersamfund och samtliga samkommuner sammanställts. Interna transaktioner och internbidrag Koncernsamfundens interna intäkter och kostnader samt fordringar och skulder har eliminerats. Intäkter och kostnader samt fordringar och skulder mellan koncernsamfunden och de samkommuner där staden är delägare har eliminerats förutom i fråga om transaktioner av ringa betydelse. Väsentliga interna bidrag som ingår i bestående aktiva har eliminerats. Internt innehav Stadens och dess dottersamfunds interna innehav har eliminerats enligt parivärdemetoden. Minoritetsandelar Minoritetsandelar har avräknats från koncernens över- och underskott i koncernresultaträkningen samt från koncernens eget kapital i koncernbalansen. Korrigering av planmässiga avskrivningar Fastighetsdottersamfundens av väsentlig betydelse varande avskrivningar på immateriella och materiella tillgångar har korrigerats så att de motsvarar avskrivningar enligt plan och utgiftsresterna har bokförts som rättelse av dottersamfundens avskrivningar i koncernresultaträkningen och den differens som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder som en korrigering av över- eller underskott från tidigare räkenskapsperioder i koncernbalansen. Dottersamfund För Jakobstads Ishall Ab:s del har bokslutsinformationen per använts. 45

117 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Intressesamfund Intressesamfunden har sammanställts i koncernbokslutet enligt kapitalandelsmetoden. För Baltic Boat Yard Ab:s del har i koncernbokslutet använts preliminär bokslutsinformation. Reserver Reserverna har i koncernbalansen inte indelats i fritt eget kapital och latent skatteskuld. NOTER RESULTATRÄKNING (1) VERKSAMHETENS INTÄKTER Stadsstyrelsen Social och hälsovårdstjänster (staden) Bildningsnämnden Tekniska nämnden Övriga Social och hälsovårdsnämnden Österbottens avfallsnämnd Jakobstads Vatten Övriga inkomster Totalt NOTER RESULTATRÄKNING (2) SPECIFIKATION AV SKATTEINKOMSTER Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Övriga skatter Totalt NOTER RESULTATRÄKNING (3) SPECIFIKATION AV STATSANDELAR Statsandel för kommunal basservice (utan utjämningar) Utjämning av statsandelar på basis av skatteinkomster Övriga statsandelar för undervisning och kulturverksamhet Kalkylerade statsandelar sammanlagt NOTER RESULTATRÄKNING (4) SPECIFIKATION AV KÖP AV TJÄNSTER Köp av kundtjänster Köp av övriga tjänster Totalt

118 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm NOTER TILL RESULTATRÄKNING (5) 47

119 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm NOTER RESULTATRÄKNING (6) Genomsnittliga avskrivningar och investeringar Avskrivningar enligt plan Egna anskaffningsutgifter för investeringar som är föremål för avskrivning Avvikelse ( ) Avvikelse (%) -36 % -31 % Differensen beror på alltför hög investeringsnivå under granskningsperioden NOTER RESULTATRÄKNING (7) Förändringar i avsättningar Pensionsansvar Minskningar under året Pensionsansvar Derivatavtal Ökning under året Derivatavtal Energimyndigheten Ökning under året Energimyndigheten Avstjälpningsplats Ökning under året Avstjälpningsplats NOTER RESULTATRÄKNING (8) Försäljningsvinster och förluster från anläggningstillgångar som ingår bland övriga verksamhetsintäkter Försäljningsvinster på aktier Försäljning av markområden Övriga försäljningsvinster Totalt NOTER RESULTATRÄKNING (9) Intäkter från andelar i övriga företag och samfund Dividender Ränta på grundkapital samkommuner NOTER RESULTATRÄKNING (10) Ersättning för förlorad arbetsförtjänst

120 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm NOTER RESULTATRÄKNING (11) Stöd till fullmäktigegrupper sammanlagt NOTER BALANSRÄKNING AKTIVA (1) Bestående aktiva Oavskriven anskaffningsutgift 1.1. Ökning Minskning Överföring mellan poster Avskrivning enligt plan Finansieringsandel Oavskriven anskaffningsutgift Immateriella tillgångar 0 0 * Utgifter med lång verkningstid 0 0 Materiella tillgångar * Jord- och vattenområden * Byggnader o konstruktioner * Fasta konstruktioner o anordningar * Maskiner o inventarier * Övriga materiella tillgångar * Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Placeringar * Aktier ** Aktier dotterbolag ** Aktier intressebolag ** Aktier övriga * Samkommunsandelar * Lånefordringar dotterbolag * Lånefordringar övriga Totalt NOTER BALANSRÄKNING AKTIVA (2) Kapitallånefordringar, dotterbolag Kortfristiga fordringar Fordringar på dottersamfund Kundfordringar Fordringar på samkommuner Kundfordringar Fordringar på samarbetskommuner Social- och hälsovård Fordran gällande bibliotekets förseningsavgifter, uppskattningsvis euro, har inte upptagits bland fordringarna i balansräkningen. 49

121 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm NOTER BALANSRÄKNING PASSIVA (3) Eget kapital Grundkapital , ,87 Grundkapital , ,87 Övriga egna fonder; Skadefonden , ,54 Ökning Minskning Övriga egna fonder; Skadefonden , ,54 Över/underskott tidigare år , ,05 Ökning Överföring av över/underskott från tidigare rp , ,19 Över/underskott tidigare år , ,24 Korrigering av resultat från tidigare år Räkenskapsperiodens över/underskott , ,55 Eget kapital , ,20 NOTER BALANSRÄKNING PASSIVA (4) Långfristigt främmande kapital som förfaller senare än efter fem år Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter NOTER BALANSRÄKNING PASSIVA (5) Avsättningar Pensionsansvar Avstjälpningsplatsen NOTER BALANSRÄKNING PASSIVA (6) SPECIFIKATION AV SKULDER Kortfristigt främmande kapital Skuld till dotterbolag Övriga skulder Skuld till samkommuner Övriga skulder Skuld till samarbetskommuner Övriga skulder

122 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm NOTER BALANSRÄKNING PASSIVA (7) Övriga långfristiga skulder Anslutningsavgifter Vårdtagares medel (ingår inte i stadens balansräkning) NOTER BALANSRÄKNING PASSIVA (8) Resultatregleringar Semesterlöneperiodisering Periodisering av löner och lönebikostnader Periodisering räntor NOTER ANGÅENDE SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Av staden givna borgensförbindelser Ursprunglig borgen Återstående 2016 Dotterbolag Intressebolag Övriga Övrigt Pensionsansvar Kommunernas Garanticentral Övriga arrangemang utanför balansräkningen Ansvar för väsentliga hyresavtal per Social- och hälsovårdsnämnden Övriga staden 8,07 milj. 6,09 milj. Betydande samarbets- och partnerskapsavtal Samarbetsavtal med Larsmo, Nykarleby och Pedersöre att fungera som värdkommun för social- och hälsovårdsarbetet i avtalskommunerna, årsnivå Samarbetsavtal med regionala räddningsväsendet inom Mellersta Österbotten, årsnivå 139,8 milj. 2,1 milj. Anhängiga rättsfall Miljöansvar

123 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm RÄNTEDERIVAT Nordea / (börjar ) Nominellt belopp Förfallodag Banken betalar: 6 mån Euribor Staden betalar: 1,64 % p.a. Gängse värde (enligt bankens meddelande) OP-Pohjola (börjar ) Nominellt belopp Förfallodag Banken betalar: 1,64 % p.a. Staden betalar: 6 mån Euribor Gängse värde (enligt bankens meddelande) Nordea / (börjar ) Nominellt belopp Förfallodag Banken betalar: 3 mån Euribor Staden betalar: 2,50 % p.a Gängse värde (enligt bankens meddelande) OP-Pohjola (börjar ) Nominellt belopp Förfallodag Banken betalar: 2,50 % p.a. Staden betalar: 3 mån Euribor Gängse värde (enligt bankens meddelande) Nordea / (börjar ) Nominellt belopp Förfallodag Banken betalar: 6 mån Euribor Staden betalar: 3,29 % p.a. Gängse värde (enligt bankens meddelande) Nordea / (börjar ) Nominellt belopp Förfallodag Banken betalar: 6 mån Euribor Staden betalar: 2,97 % p.a. Gängse värde (enligt bankens meddelande) OP-Pohjola Jakobstad 1 (börjar ) Nominellt belopp Nominellt belopp Nominellt belopp Förfallodag Banken betalar: 3 mån Euribor Staden betalar: 1,67 % p.a. Gängse värde (enligt bankens meddelande)

124 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm LEASINGANSVAR TOTALT Förfaller under följande räkenskapsperiod , ,73 Förfaller senare , ,80 Sammanlagt , ,54 3 STEP IT LEASINGAVTAL Förfaller under följande räkenskapsperiod , ,71 Förfaller senare , ,30 Sammanlagt , ,01 NORDEA TUKIRAHOITUS LEASINGAVTAL (kundnummer 56148) Förfaller under följande räkenskapsperiod 4 578,00 696,00 Förfaller senare 792,00 96,00 Sammanlagt 5 370,00 792,00 NORDEA TUKIRAHOITUS LEASINGAVTAL (kundnummer 47725) Förfaller under följande räkenskapsperiod , ,91 Förfaller senare , ,27 Sammanlagt , ,18 DANSKE FINANCE OY LEASINGAVTAL Förfaller under följande räkenskapsperiod , ,31 Förfaller senare ,31 0,00 Sammanlagt , ,31 SIEMENS FINANCIAL SERVICES Förfaller under följande räkenskapsperiod , ,81 Förfaller senare , ,23 Sammanlagt , ,04 53

125 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm NOTER ANGÅENDE PERSONALEN Antal årsverken Social och hälsovårdsväsendet Dagvård- och utbildningsväsendet Tekniska verket Övriga Antal årsverken totalt, st Personalkostnader Utbetalda arvoden Utbetalda löner Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Personalkostnader Personalkostnader Personalkostnader enligt resultaträkning Personalkostnader som aktiverats bland immatriella och matriella tillgångar Personalkostnader sammanlagt NOTER ANGÅENDE REVISIONSARVODEN KPMG Offentliga Tjänster Ab Revisionsarvoden Utlåtanden av revisor 585 Uppgifter för revisionsnämnden Övriga arvoden totalt BDO Audiator Oy Revisionsarvoden Utlåtanden av revisor Uppgifter för revisionsnämnden Övriga arvoden 781 totalt Ernst & Young Revisionsarvoden Utlåtanden av revisor Uppgifter för revisionsnämnden Övriga arvoden totalt

126 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Tuokko Tilintarkastus Oy Revisionsarvoden Utlåtanden av revisor Uppgifter för revisionsnämnden Övriga arvoden 0 totalt Arvoden sammanlagt NOTER TILL KONCERNBOKSLUT ÄGANDE I ANDRA SAMFUND DOTTERBOLAG Hemort Stadens andel Koncern andel Andel av eget kapital Andel främ.kapital Andel vinst/förlust Fast. Ab Bodgärdet Kiinteistö Oy, J:stad 100,00 % 100,00 % Fastighets Ab Ebba J:stad 100,00 % 100,00 % Jakobstads Alerte Ab J:stad 100,00 % 100,00 % Jakobstads Energi Ab J:stad 100,00 % 100,00 % Jakobstads Företagsfastigheter Ab J:stad 100,00 % 100,00 % J:stads Gamla Hamn Ab J:stad 51,62 % 51,62 % Jakobstads Hamn Ab J:stad 100,00 % 100,00 % Jakobstads Ishall Ab J:stad 68,02 % 68,02 % Dotterbolag totalt ANDELAR I SAMKOMMUNER Hemort Stadens andel Koncern andel Andel av eget kapital Andel främ.kapital Andel vinst/förlust Malmska fastigheter sk Jakobstad 67,69 % 67,69 % Vasa sjukvårdsdistrikt Vasa 5,50 % 5,50 % Jakobstad 35,91 % 35,91 % Optima samkommun Kårkulla samkommun Pargas 4,48 % 4,48 % Svenska Österbottens Förbund för bildning Vasa och kultur SÖFUK 4,48 % 4,48 % Österbottens Förbund Vasa 12,35 % 12,35 % Kvarnen sk (Kronoby Folkhögskola) Kronoby 9,52 % 9,52 % ESKOON sosiaalipalvelujen kuntayhtymä Seinäjoki 2,73 % 2,73 % Keski-Pohjanmaan koulutusyhtymä Karleby 13,67 % 13,67 % Samkommuner totalt Dotter och samkommuner totalt

127 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm INTRESSEBOLAG Hemort Stadens andel Koncern andel Andel av eget kapital Andel främ.kapital Andel vinst/förlust Oy Katternö Ab (via Jakobstads Energi Ab) J:stad 0,00 % 40,32 % Oy Timberpak Ab (via Jakobstads Hamn Ab) J:stad 0,00 % 24,59 % Ab Jakobstadsregionens näringscentral- Concordia-Pietarsaarenseudeun elinkeinokeskus Oy J:stad 41,00 % 41,00 % Båtbranschens Teknologicentrum BTC Ab J:stad 49,50 % 49,50 % Kronoby Flyghangar Fastighets Ab Kronoby 30,00 % 30,00 % Österbottens Biogas Ab Karleby 31,10 % 35,89 % Baltic Boat Yard Ab J:stad 62,50 % 62,50 % Intressebolag totalt Avsättningar Pensionsansvar Övriga avsättningar Resultatregleringar Semesterlöneperiodisering Säkerheter och ansvarsförbindelser Samkommuner Dotterbolag

128 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm AFFÄRSVERKENS BOKSLUT DIREKTIONEN FÖR AFFÄRSVERKET JAKOBSTADS VATTEN Verkställande direktör ANDREAS SVARVAR VERKSAMHETSOMRÅDE: Vattentjänster VERKSAMHETSIDÉ Jakobstads Vatten har som uppgift att producera tjänster i anslutning till samhällets vattenförsörjning och avloppshantering i enlighet med affärsekonomiska principer samt genom att utveckla sin verksamhet i överensstämmelse med samhällets utveckling. Inom eget verksamhetsområde sköter verket vattentjänsterna under alla förhållanden. I mån om möjlighet betjänar verket även kunder utanför det egna verksamhetsområdet, samt övriga vattentjänstverk. Jakobstads Vatten verkar som ett kommunalt affärsverk, för vilket verkets direktion samt stadsfullmäktige ställer upp de verksamhetsmässiga och ekonomiska resultatmålen. VERKSAMHETSMILJÖN De extrema väderleksförhållandena samt de snabba och oförväntade förändringarna mellan väderlekstyperna ser ut att ha blivit bestående. För vår del har detta påverkat rätt kraftigt både vattenverkets och avloppsverkets verksamhet. De tidigare endast på vårarna förekommande flödestopparna ser nu ut att upprepa sig även i slutet av året, t.o.m. värre än om vårarna. I augusti syntes en flödestopp med ett dygnsflöde tre gånger medeltalet. Världsekonomin och delvis även Europas ekonomi visade under året tecken på återhämtning. I Finlands ekonomi kunde man märka en smärre förbättring under året. Jakobstads Vattens omsättning ökade med 3,1 % och samtidigt överskreds de budgeterade driftskostnaderna med 3,4 %. Det var främst materialkostnader och köptjänster som gjorde att driftsbudgeten överskreds. Ändringar i lagen om vattentjänster trädde i kraft redan Samtidigt trädde även de nya stadgandena i markanvändnings- och bygglagen om dagvattenhanteringen i kraft. I och med dem flyttades huvudansvaret om dagvattenhanteringen från vattentjänstverken till kommunerna. Kommunen och vattentjänstverket kan dock avtala om att vattentjänstverket även i fortsättningen har hand om avledande av dagvattnet. Den här saken är för vår del ännu under arbete. 57

129 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT STADSFULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Vattnets kvalitet Kvalitetskrav och rekommendationer (stm 461/2000 och 442/2014) Avbrott i vattenleverans Störning i avloppets funktion Positiv utveckling Positiv utveckling Sätt att förverkliga Ansvarig Myndighets- och egen kontroll, driftsingenjör Registrering av kundrespons, planeringsenheten Utvärdering (Bokslut) Kraven uppfylldes. För rekommendationernas del konstaterades vid en rutinkontroll en avvikelse av manganhalten. Utveckling mot rätt håll Utveckling mot rätt håll PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) min - real - max Ansvarig Arbetsplatsmöten 8 gånger/år verkst. dir., förman På grund av personalombyte uppnåddes inte ambitionsnivån för alla enheter. Aktiv och välmående personal Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Mängd och inriktning av personalskolning Yrkesinriktad 1-2 dagar/år Sätt att förverkliga Ansvarig verkst. dir., förmannen Utvärdering (Bokslut) Ungefär 40 % av personalen uppnådde detta. Här finns utrymme för förbättring. SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Kundavgifter Landets medelnivå +/- 15 % Sätt att förverkliga Ansvarig Vattentjänstverkens avgifter, vvf:s rapporter, verkst. dir. Utvärdering (Bokslut) Då avgifterna för både avloppsvatten och dricksvatten beaktas uppnås ambitionsnivån. RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Investeringarnas inkomstfinansiering Större än 100 % under en 10 års perspektiv Sätt att förverkliga Ansvarig Bokslut, verkst. dir. 58 Utvärdering (Bokslut) Ambitionsnivån uppnåddes.

130 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm VERKSAMHET OCH EKONOMI Organisation och personal Under verksamhetsåret har en del arbetstagare slutat och nya har kommit istället. Eftersom lagerverksamheten överfördes på oss från och med årsskiftet kom även lagerförvaltare Kai Fagerhed och lagerarbetare Viktor Nieminen i vår tjänst. På våren gick driftsingenjör Jonas Ahlström över till andra uppgifter och i hans ställe kom Leif Nyberg. Under sommaren gick även vår andra driftsingenjör Jan Snellman över till andra uppgifter och i hans ställe kom Tom Dahlfelt. På hösten gick vår mångåriga verkställande direktör Markku Kaksonen i pension och i hans ställe kom Andreas Svarvar. På hösten anställdes Roosa Eloniemi som laboratorieansvarig vid Åminne vattenverk. I slutet av året anställdes även Anssi Tervaskangas som planeringsingenjör. I slutet av året var antalet ordinarie anställda 34 personer. Av dessa var 26 månadsavlönade och åtta timavlönade. En arbetstagare av de månadsavlönade och en av de timavlönade var deltidsanställd. Medelålder hos den ordinarie personalen var 44,63 år. Antalet tillfälliga anställda (vikarier m.m.) var under året tre personer. Antalet årsverken var sammanlagt 31,37. Personalen deltog i olika skolningstillfällen rätt aktivt. Minst 1-3 skolningsdagar uppnåddes av cirka 42 % av personalen. Kunder och försäljning Den totala fakturerade vattenmängden ökade något från föregående år medan avloppsvattenmängden däremot minskade. Den fakturerade vattenmängden var m3, då den 2015 var m3 (skillnad 1,9 %). Den fakturerade avloppsvattenmängden var m3, då den 2015 var m3 (skillnad -3,0 %). Minskningen i de fakturerade avloppsvattenmängden förekom till största delen på eget område. I slutet av år 2016 var antalet fakturerade vattenförbrukningsplatser 5 030, då antalet i slutet av föregående år var

131 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Vattenanskaffning Vattenanskaffningen skedde fortsättningsvis huvudsakligen från Esse å. Råvattenmängden som pumpades till Åminne vattenverks behandlingsprocess var m3, som var 6,3 % mindre än föregående år. Behandlat hushållsvatten pumpades i ledningsnätet m3 (-8,3 %) eller m3/d. Mellanskillnaden m3 eller 20,7 % av råvattenmängden användes för vattenverkets interna behov, såsom spolning av flotationsenheter samt sand- och kolfiltren. Vattenmängder (milj.m3) 3 2,5 2 1,5 1 0, råvatten i nätet pumpat vatten fakturerat vatten vattenverkets interna bruk fakturerat av andra verk köpt av andra verk Esse ås råvattenkvalitet under år 2016 har varit bättre än föregående år. Medelvärde för vår viktigaste parameter, kaliumpermanganattal, som beskriver halten organiska ämnen i vattnet, var 66,7 mg/l. Värdet var 12 % lägre än föregående års medelvärde, 74,9 mg/l. Åminne vattenverk/ KMnO4-tal i råvatten och renvatten KMnO4 i råvatten KMnO4 i renvatten Kontrollundersökningarna visade att hushållsvattnet uppfyllde de i förordningen ställda kvalitetskraven förutom i en begränsad kontroll (6.10) då mangan i ledningsnätet uppmättes till 0,180 mg/l, rekommenderade gränsen för mangan är 0,050 mg/l. Kaliumpermanganat-talet i ledningsnätet var i medeltal 7,8 mg/l under året. 60

132 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Klorhalten i ledningsnätet har hållits kontinuerligt på en stabil nivå för att säkerställa vattnets hygieniska kvalitet. Myndighetsövervakningen har omfattat en begränsad kontroll med 24 provtagningar, sammanlagt 531 st. analyser samt utvidgad kontroll med 4 provtagningar, 311 st. analyser, inga överskridningar. Dessutom har hälsoinspektionens råvattenkontroll omfattat 4 st. provtagningar med 72 st. analyser. Själva har vi utfört driftskontroll av råvatten med 381 prov (3356 st. analyser), renvatten med 359 prov (2695 st. analyser), ledningsnät med 3 prov (30 st. analyser), lågvatten-reservoarens inkommande vatten med 6 prov (11 st. analyser) och utgående vatten med 6 prov (49 st. analyser). Utöver detta har det gjorts interna kontroller och analyser från flotation, sandfilter, mellanpumpning, kolfilter, desinficering osv. Spolvatten från flotation bör enligt nuvarande miljötillstånd renas eller pumpas till Alheda reningsverk senast fr.o.m Spolvatten från sand och kolfilter får vi även fortsättningsvis släppa i ån, förutsatt att ph regleras mellan 6 och 8. Rengöring av flotations- och mellanbassänger utfördes 2 gånger under året. Bytet av kalkleverantör (ny SMA Minerals) på grund av den tidigare leverantörens kvalitetsproblem, visade sig vara lyckat, kalkstockningar har minskat rejält. De av Sulzer renoverade råvattenpumparna togs i bruk i början på året. Under året köptes en liten mängd vatten (9 166 m3) från Kovjoki Vatten Ab:s grundvattenverk via förbindelseledningen från Nykarleby hållet (krisvattenledningen). Avsikten var att hålla krisvattensystemet funktionsklar. Reservkraftverket har tidvis varit igång vid flera korta och några längre strömavbrott. Ledningsnät Enheten ledningsnäten verkar på depåområdet i Staffansnäs. Byggandet av ett nytt kall lager och renovering av ett halvvarmt lager för vårt behov påbörjades under år 2015 och togs i bruk i början av år Vi sanerade vatten- och avloppsledningar under året på entreprenad vid Åkerleden, Permovägen, Bottenviksvägen och längs Kållbyvägen i egen regi. Under året fortsatte även arbetet med det stora regionala projektet på avsnittet Spituholmsvägen korsningen Bottenviksvägen-Sofiedahlsgatan. Den nya matarvattenledningen mellan Åminne och Peders lågvattenreservoar togs i sin helhet i bruk under året. Inkopplingen vid Peders var ett utmanande arbete som krävde både utförlig planering samt yrkeskunskap. Antalet ledningsbrott i vattenledningsnätet år 2016 var 36 st. då antalet föregående år var till och med 44 st. 61

133 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm År 2016 noterades endast 2 stycken avloppsstockningar. Det förekom sällan större störningar även om avloppsnätets kondition på många ställen har konstaterats vara svag. Av investeringsanslaget för år 2016 användes för sanering av ledningsnäten. De största objekten var ledningar i Bottenviksvägen ( ), Åkerleden ( ) och Permovägen ( ). För nybyggnad användes av anslaget , varav allt gick för byggande av dagvattenledningar i Lappfjärden. Det färdigställda avsnittet av det regionala projektet Spituholmen-korsningen Bottenviksvägen-Korsgrundsvägen kostade För projektet erhöll vi i statsfinansiering. Under verksamhetsåret byggdes endast m nya tryckavloppsledningar (2315 m) och 362 m (646 m) dagvattenledningar. I samband med saneringsarbeten byggdes nya vattenledningar eller infordrades gamla vattenledningar sammanlagt m (3 065 m), avloppsledningar m (1 179 m) samt nya dagvattenledningar 434 m (2 000 m). Avloppsvattenrening År 2016 behandlades vid Alheda reningsverk sammanlagt m3 avloppsvatten. År 2015 var mängden m3. En minskning på 4,6 %. Dygnsflödet till reningsverket var i medeltal m3. Det största dygnsflödet uppmättes i augusti till m3. Fakturerad avloppsvattenmängd på vårt eget område var m3. Av övriga kommuner/ verk fakturerades avloppsvatten m3. Slam från brunnar togs emot m3. 62

134 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Behandlat avloppsvatten sammanlagt och från övriga verk (milj. m3) 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0, Behandlat avloppsvatten sammanlagt Från övriga verk Avloppsvatten från övriga verk (m3) Nykarleby Pedersöre Larsmo Dekomp.slam mm. Avloppsvatten från Snellman Ab och UPM Oyj, (m3) Snellman UPM 63

135 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Avloppsvattenmängderna från Snellman Ab har ökat under de senaste tio åren, för UPM:s del har det hållit sig på samma nivå. Mängden mottaget slam från hushåll har minskat under år 2016 eftersom vi hänvisat slam från dekompositionsbrunnar till Österbottens Biogasverk i Karleby och numera tar emot enbart slam från slutna system till Alheda. Av industrierna är Snellman Ab vår största kund. Företagets vattenförbrukning och avloppsvatten-mängd har ökat med ca 60 % sedan år Den inkommande organiska belastningen år 2016 var 707 t, då föregående års belastning var 719 t, och fosforbelastningen 22,4 t, då föregående års belastning var 22,9 t. Alheda reningsprocess fungerade relativt bra med tanke på att saneringsarbeten med omändring av två st. flotationsenheter till skivfiltreringsenheter har pågått sedan augusti resp. september. Reningskraven enligt tillståndsbestämmelserna uträknat kvartalsvis, uppfylldes inte till alla delar under alla 4 kvartalen. Reduktionskravet för fast substans, BOD 7, och fosfor överskreds för gränsvärdena samt underskred de procentuella gränsvärdena, under det första kvartalet. För COD underskreds procentuella reduktionskravet under alla kvartalen. Under det andra kvartalet överskreds gränsvärdena och underskreds det procentuella gränsvärdet för fast substans och BOD 7. Under årets sista kvartal överskreds gränsvärdet för fast substans och fosforn. För fosforns del underskreds även det procentuella gränsvärdet. Orsakerna var höga inkommande flöden samt saneringsarbetena Inkommande BOD7 ton/år Utgående BOD7 ton/år Inkommande fosfor ton/år Utgående fosfor ton/år Under året transporterades ton avvattnat slam till Österbottens Biogasverk i Karleby för vidare behandling. År 2015 var mängden ton. Torrsubstanshalten för slammet var i medeltal 20,9 %. Analyserna visade igen att slammet är av god kvalitet, tungmetallhalterna är låga. Slammet lämpar sig väl som jordförbättringsmaterial för jordbruket samt grönarbeten. Den viktigaste sanerings- och effektiveringsåtgärden vid Alheda reningsverk var omändring av två st. flotationsbassänger till skivfiltreringsenheter, DynaDisc, från HyXo Ab, på Projektet med oundvikliga tilläggsarbeten, är ännu inte färdigt och beräknas sammanlagt kosta Till huvudpumpstationen har anskaffats nya frekvensomriktare från ABB som ett pilotprojekt. Vi behövde endast betala för installationen. 64

136 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Planeringen av reningsverkets renovering och effektivering fortsatte under året med planeringsbyrån Ramboll Oy. De viktigaste delområden var sanering och effektivering av efterbehandlingen, vars byggande påbörjades i augusti som KVR projekt, samt utveckling av processautomationen. Under arbete var även byggnadstekniska, el- och VVS-planeringen. Den saneringen kommer att utföras under Sammanlagda kostnaden för planeringen under året var EKONOMI OCH BOKSLUT Omsättningen år 2016 var , vilket är (3,1 %) mera än föregående års omsättning och (6,4 %) mindre än den budgeterade omsättningen. Verksamhetens kostnader var (10,4 %) högre än föregående år och (3,4 %) högre än de budgeterade. Avskrivningarna var , eller större än föregående år. Finansieringsintäkterna och -kostnaderna var eller mindre än föregående år. Rörelseöverskottet var , vilket är (26,9 %) mindre än föregående år. Räkenskapsperiodens överskott var eller (51,5 %) mindre än föregående år. Bruttoinvesteringarna uppgick till Investeringsandelar som bokfördes var Försäljningsintäkter från anläggningstillgångar var Nettoinvesteringarna var , vilket är mera än föregående år. Årets investeringstak plus det outnyttjade investeringsanslaget från 2015 års budget på underskreds med Omsättningen för år 2016 räckte inte till för finansiering av årets investeringar efter verksamhetskostnader, avskrivningar, amortering av lån och avkastning på grundkapitalet till ägaren. Intern finansiering av investeringar för år 2016 var 76,2 %. I tio års perspektiv sjönk den till 116,0 %. Kassamedlen var i slutet av året Något behov till låneupptagning fanns inte. På basen av bokslutet kan konstateras att Jakobstads Vatten, med beaktande av omständigheterna rätt väl har uppnått de målsättningar som ställts på verket i budgeten och ekonomiplanen för år I enlighet med de tidigare boksluten bokförs överskottet på på resultatkontot i balansen som en del av det egna kapitalet. 65

137 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Prestationer/ Nyckeltal VATTENVERKET Pumpat vatten, m3 - från eget verk - från andra verk Fakturerat vatten, m3 - eget område - övriga verk Ofakturerat, % Behandlingskostnader, /m3 Energikostnader Kemikaliekostnader Vattenledn.nätets längd, m Reparerade läckor, st - i allmänna ledningar - i privata ledningar Avgifter, /m3 - bruksavgift - medeltal i landet - jämförelseavgift - medeltal i landet AVLOPPSVERKET Behandlat avloppsvatten, m3 Fakturerat avloppsvatten, m3 - från eget område - av övriga verk - dekompositionsslam mm. Ofakturerat, % Behandlingskostnader, /m3 Energikostnader Kemikaliekostnader Avloppsnätets längd, m Avloppsstockningar, st - i allmänna ledningar Avgifter, /m3 - bruksavgift - medeltal i landet - jämförelseavgift - medeltal i landet Bokslut ,2 0,489 0,040 0, ,72 1,40 2,23 1, ,0 0,040 0,037 1,93 2,21 2,54 2,78 Bokslut ,2 0,540 0,043 0, ,85 1,46 2,38 2, ,6 0,356 0,045 0, ,01 2,35 2,66 2,96 Bokslut ,5 0,532 0,039 0, ,92 1,51 2,45 2, ,0 0,304 0,045 0, Bokslut ,1 0,471 0,071 0, ,92 1,58 2,45 2, ,0 0,280 0,037 0, Budget Bokslut ,8 0,539 0,044 0, ,96 1,65 2,52 2, ,0 0,340 0,041 0, Årsverken 29,5 27,8 28,7 28,8 31,0 31,4 2,10 2,51 2,75 3,21 2,10 2,59 2,70 3,30 2 2,10 2,59 2,70 3,30 66

138 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm

139 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm

140 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm

141 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm AFFÄRSVERKET JAKOBSTADS VATTEN Bokslut 2016 RESULTATRÄKNING Vattenverket Avloppsverket Sidoordnad verksamhet Dagvatten Förvaltning Totalt Omsättning * Avgifter * Överföringsposter (interna) * Övriga verksamhetsintäkter * Tillverkning för eget bruk Material och tjänster * Material, förnödenheter och varor * Köp av tjänster * Personalkostnader ** Löner ** Bikostnader Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan * Överföringsposter (interna) * Övriga verksamhetskostnader Rörelseöverskott Finansiella intäkter och kostnader * Ränteintäkter 0 * Övriga finansiella intäkter * Räntekostnader * Ersättning för grundkapitalet Räkenskapsperiodens över/underskott

142 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm

143 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Affärsverket Jakobstads Vatten NOTER RESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter av affärsverksamhet Vatten, bruksavgifter Avloppsvatten, bruksavgifter Anslutningsavgifter, vatten Anslutningsavgifter, avloppsvatten Anslutningsavgifter, dagvatten Försäjn. av byggtjänster(omvänd moms) Övriga inkomster Övriga intäkter av affärsverksamhet Tomtledningsavgifter Rening av andra komm.avl.vatten Vattenförsäljning, vattenposter Vattenförs. till andra vattenv Vatten, grundavgifter Avlopssvatten, grundavgifter Rening av industr.avloppsv Slammottagning Försäljningsintäkter av affärsverksamhet Totalt Övriga försäljningsintäkter av prestationer Övriga försäljningsintäkter Kopieringsinkomster Ink. av utförda arbeten Vinst från lagret Övriga försäljningsintäkte Utbildningsersättningar Övriga försäljningsintäkter Totalt Hyresintäkter Hyror för bostäder Övriga hyresintäkter 0 0 Hyror för mark- och vattenområden 0 0 Hyresintäkter Totalt Övriga verksamhetsintäkter Övriga intäkter Vinst på försäljning av bestående aktiva 0 0 Övriga verksamhetsintäkter Totalt AVSKRIVNINGSPLAN FÖR STADEN JAKOBSTAD (gäller alla stadens inrättningar och verk) Godkänd i stadsfullmäktige 7 mars 2011 FORM År Byggn för el, vatten o annanprod.verks. sten Lineär 30 Byggn för el, vatten o annanprod.verks. trä Lineär 15 Vattendistributions- avlopps- och dagvattennät Lineär 35 Maskineri vid vatten- avlopps- el- o dyl.verk Lineär 15 Övriga rör och kabelnät Lineär 20 Råvattenbassäng Lineär 30 Övriga transportmedel Lineär 5 Övriga rörliga arbetsmaskiner Lineär 7 Övriga tunga maskiner Lineär 10 Övriga lätta maskiner Lineär 5 Adb-utrustning Lineär 3 Övriga anordningar o utrustningar Lineär 5 Genomsnittliga avskrivningar och investeringar Avskrivningar enligt plan Egna anskaffningsutgifter för investeringar som är föremål för avskrivning Avvikeles ( ) Avvikelse (%) -16,49 % Differensen beror på alltför hög investeringsnivå under granskningsperioden delvis beroende på att under 1990-talet hölls investeringsnivån nere. 72

144 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Affärsverket Jakobstads Vatten NOTER BALANSRÄKNING AKTIVA Bestående aktiva Immateriella tillgångar * Utgifter med lång verkningstid Oavskriven anskaffningsutgift 1.1. Ökning Minskning Avskrivning enligt plan Finansiering s-andel Överföringar mellan poster Oavskriven anskaffningsutgift Materiella tillgångar * Byggnader * Övriga jord- och vattenkonstruktioner * Vattendistributionsnät * Avloppsnät och dagvattennät * Maskiner och anordningar vid vatten * Transportmedel *Pågående projekt Placeringar Aktier och andelar Kortfristiga fordringar Kundfordringar

145 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Affärsverket Jakobstads Vatten NOTER BALANSRÄKNING PASSIVA Eget kapital Grundkapital Grundkapital Över/underskott tidigare år Räkenskapsperiodens över/underskott Eget kapital Resultatregleringar Periodisering av löner och lönebikostnader

146 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Affärsverkens inverkan på stadens resultatbildning under räkenskapsperioden Affärsverkens inverkan på stadens resultatbildning under räkenskapsperioden Staden exkl Affärsverken Totalt före Officiell affärsverken sammanlagt elimineringar Elimineringar resultaträkning Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd o bidrag Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS INTÄKTER Tillverkning för eget bruk Personalkostnader Köp av tjänster Material o förnödenheter Understöd Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter o kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader ÅRSBIDRAG Avskrivningar på anläggn.tillg Extraordinära intäkter RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Ökning(-)minskning(+) fonder Kalkylerade utg/ink RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER/UNDERSKOTT

147 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm KONCERNBOLAG Bolag: Jakobstads Hamn Ab Verksamhetsidé: Att tillsammans med hamnens övriga serviceproducenter producera, utveckla och sälja hamntjänster till näringslivet både på regional och nationell nivå. Konkurrensförmåga skapas genom att satsa i en infrastruktur och service som motsvarar närigslivets behov. Strategiska målsättningar: -Verksamheten skall basera sig på kundernas transportbehov. -Hamnen har en viktig näringspolitisk roll med tanke på företagsetableringar som har behov av hamnen och dess infrastruktur. -Verksamheten baserar sig på lönsamhetskriterier -Verksamheten skall utvecklas via samverkan mellan hamnen kunder och hamnens serviceproducenter -Verksamheten sker inom ramen för en hållbar utveckling Förändringar i verksamhetsförutsättningarna: En svag period inom den världsomspännande ekonomin med flera år av en negativ trend beträffande ekonomis tillväxt har naturligtvis återspeglat sig i de varumängder som hantera i hamnarna. Hamnarna kan dock inte betraktas som en enhetlig grupp. Hur stort bortfall de olika hamnarna har haft beror på vilka varuslag som respektive hamn har som sin specialitet. För Jakobstads del är det importen av råvirke och biobränsle för energiproduktionen som har minskat. Jakobstads hamn har via sina investeringar i djupkajen, utökade lagerfält och farleden in till Jakobstad som nu har ett seglingsdjup på 11 meter skaffat sig konkurrenskraft som aldrig förr. För Jakobstads Hamn Ab är marknadsföringen av vår nya produkt prioritet nummer ett. Målsättningar : -Att få hamnens nuvarande kunder att använda Jakobstads Hamn i Större utsträckning än hittills -Att vinna nya kunder som kan nytta av vår nya farled inom ramen också för nya varusegment -Saluför Jakobstads hamn som en logistisk knutpunkt med ypperliga förbindelser både till lands (nya hamnvägen 2016) per järnväg(elektrifiering av järnvägen ner till hamnen2016) och per flyg. -Öka omsättningen med 15 % jämfört med

148 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Förverkligat 2016: Uppnådda målsättningar Investeringar -Investeringen i cementkajen slutfördes. Totalkostnaden under 2016 var Överenskommet med Finnsemetti Oy om arrendeavtal på 25 år. -Elektrifiering av järnvägen från Bennäs till Alholmen. Hamnens andel Investering i trafiksäkerheten, bommar och trafikljus vid korsningen mellan Laukkovägen och trafikleden mellan UPM och hamnområdet. Hamnens andel Sågvaruhall ca 4000m2 Hallen klar 2016, i bruk Jakobstads Hamnen bygger och hyr ut hallen år hamnoperatören på 15 år så att hyran betalar investeringen. Kostnad Varor-ekonomi: Ökning av sågade varor med 25% jämfört med Totala volymökningen jämfört med 2015 med 7%. Uppnådda volymer i linje med målsättningen. Omsättningen ökade med 10% jämfört med Ökningen något mindre än estimerat. Intensifierad marknadsföring med Euroports förverkligad. -Väsentliga investeringar : till hamnen (1000 ) -Sanering av cementkajen 640 -Underhållsinvesteringer Ofärutsedda Rep av Buskökajen 50 -Elektrifiering av järnvägen (Hamnens spår + elektrifiering och banarb.) -Inga större investeringar 2017 enbart underhålls och reinvesteringar Budgeterat 140 Bolag: Fastighets Ab Ebba Kiinteistö Oy Verksamhetsidé: Att äga och besitta fastigheter, bostäder, byggnader och aktier. Förändringar i verksamhetsförutsättningarna: Styrelsen beslutade den utse Åsa Björkman till verkställande direktör fr.o.m Disponent- och uthyrningsservicens optionsår med Realia Isännöinti Oy utgick Under hösten upphandlades uthyrnings- och kundservicetjänsterna samt ekonomiförvaltnings- och löneberäkningstjänsterna via Hilma. Upphandlingarna vanns av Realia Isännöinti. Avtalstiderna gäller för uthyrningsoch kundservicetjänsterna och för ekonomiförvaltnings- och löneberäkningstjänsterna Målsättningar : Utveckla fastigheterna och vartefter minska renoveringsunderskottet. Utveckla och optimera organisationen, bl.a. genom långsiktiga samarbetspartners och leverantörer. 77

149 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Förverkligat 2016: -Heltidsanställd VD fr.o.m Lägenheter har renoverats enligt behov vid byte av hyresgäst -Målning av fasader påbörjats på Skata Pensionärer 2016, fortsätter 2017 Väsentliga investeringar och deras finansiering : Samtliga investeringar förverkligas med egna medel. -Försäljning av fastigheten på Korpvägen 13, Rivning av Jakolosas A-hus, Planering av fasadsanering vid Jakobs Källa 2017, förverkligande Byggande av gruppboende för personer med funktionshinder på Radiovägen 17, byggstart Planering av bruksvattenrörsanering och sanering av badrum på Ahlströmsgatan 9,2017. Förverkligande Bolag: Fastighets Ab Bodgärdet Kiinteistö Oy Verksamhetsidé: Att äga och besitta studiebostäder, Sockenvägen 3-5. Förändringar i verksamhetsförutsättningarna: Under 2015 har företagssaneringen avslutats. Styrelsen beslutade den utse Åsa Björkman till verkställande direktör för Fastighets Ab Ebba Kiinteistö Oy fr.o.m Enligt avtal hör också uppdraget som verkställande direktör för Ab Bodgärdet Oy till uppgifterna. Målsättningar : Snarast bör beslut tas om bolagets fortsatta verksamhetsförutsättningar. Detta görs i samråd med Statens Bostadsfond (ARA) och statskontoret. Förverkligat 2016: Utretts kostnaderna för lättare sanering av lägenheterna, så att samtliga lägenheter fås i uthyrningsskick. Väsentliga investeringar och deras finansiering : Inga investeringar har planerats för perioden. 78

150 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Bolag: Jakobstads Energi Ab Verksamhetsidé: Bolagets verksamhetsområde är att anskaffa, producera och sälja energi. Bolaget kan äga, inneha och sälja aktier för sin verksamhet. Förändringar i verksamhetsförutsättningarna: Verksamhetsförutsättningarna förväntas inte ändra nämnvärt. Utvecklingen av energipriset är mycket avgörande för bolagets ekonomi. Målsättningar : I enlighet med verksamhetsidén. Förverkligat 2016: Bolaget visar vinst för år Väsentliga investeringar och deras finansiering : Investeringar i Perhonjoki och Katternö Kraft : euro euro euro Finansiering med dividend- och andra intäkter och vid behov beviljad checkkredit i bank. 79

151 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm Bolag: Jakobstads Företagsfastigheter Ab Verksamhetsidé: Bolagets verksamhetsområde är att köpa, sälja, äga och förvalta fastigheter som består av affärs, kontors- och industriutrymmen samt aktier i fastighetsbolag som berättigar till innehav av dylika utrymmen samt uthyrning, bygga, låta bygga och utveckla ovan nämnda fastigheter. Bolaget äger alla aktier i Fastighets Ab Strengberg, Kiinteistö Oy Choraeuksenkatu 11 och Fastighets Ab Karvikshallen. Förändringar i verksamhetsförutsättningarna: Största delen av utrymmena i Strengbergsfastigheten är uthyrda. Maria Malmtomten som ägs av Kiinteistö Oy Choraeuksenkatu 11 är utarrenderad till staden för att användas som parkeringsplats. På sikt avses att tomten skall säljas och bebyggas. Målsättningar : Parkeringen på tomten beräknas fortsätta år Efter detta torde tomten kunna säljas. Förverkligat 2016: Parkeringen på Maria Malm-tomten används av sådana som arbetar i centrum och kompletterar de andra parkeringarna i staden. Parkeringsplatser med parkeringsskiva är numera till stor del en-timmes-platser. Väsentliga investeringar och deras finansiering : Inga väsentliga investeringar. 80

152 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR 81

153 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm

154 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsintäkter i procent av verksamhetskostnader = 100 * Verksamhetsintäkter (Verksamhetskostnader Tillverkning för eget bruk) Årsbidraget i procent av avskrivningarna = 100 * Årsbidraget Avskrivningar och nedskrivningar FINANSIERINGSKALKYLENS NYCKELTAL Intern finansiering av investeringar, % = 100 * Årsbidrag Egen anskaffningsutgift för investeringar Intern finansiering av kapitalutgifter, % = 100 * Årsbidrag (Egen anskaffningsutgift för investeringar + Nettoökning av utgivna lån + Amorteringar på lån) Låneskötselbidrag = (Årsbidrag + Räntekostnader) (Räntekostnader + Amorteringar på lån) Likviditet (kassadagar) = 365 dgr * Kassamedel Kassautbetalningar under räkenskapsperioden BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad, % = 100 * (Eget kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) (Hela kapitalet Erhållna förskott) Relativ skuldsättningsgrad, % = 100 * (Främmande kapital Erhållna förskott) Driftsinkomster Lånestock = Främmande kapital (Erhållna förskott + Skulder till leverantörer + Resultatregleringar + Övriga skulder) Koncernens soliditetsgrad, % = 100 * (Eget kapital + Minoritetsandel + Koncernreserv + Avskrivningsdifferens och reserver) (Hela kapitalet Erhållna förskott) 83

155 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 A, stfm

156 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2016 Del II 0

157 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Innehåll Driftsekonomidelens utfall... 2 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... 2 STADSSTYRELSEN... 3 CENTRALVALNÄMNDEN REVISIONSNÄMNDEN SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD (stadens andel) MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK BILDNINGSTJÄNSTER BILDNINGSNÄMNDEN TEKNISKA TJÄNSTER MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN TEKNISKA NÄMNDEN SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN AVFALLSNÄMNDEN

158 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Driftsekonomidelens utfall STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING Stadsdirektör Kristina Stenman Koncernförvaltning - ekonomi - personal - administration - juridik - stadsutveckling 2

159 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm STADSSTYRELSEN Stadssekreterare: Milla Kallioinen VERKSAMHETSOMRÅDE: Stadskansliet VERKSAMHETSIDÉ Stadskansliets verksamhetsidé går ut på att erbjuda kunderna, dvs. stadens förvaltningar, politiska organ, medborgare, media och företag en kvalitativ service. Med kvalitativ service avses en service som är pålitlig, snabb, kostnadseffektiv, tvåspråkig och kundvänlig. Till stadskansliets kärnverksamhet hör kanslifunktionen, dvs. ärendehantering, berednings-, sekreterar- och verkställighetsuppgifter som berör stadsfullmäktige och stadstyrelsens samt till vissa delar även dagvårds- och utbildningsverkets och centralen för tekniska tjänsters politiska organ. Utöver denna allmänna kanslifunktion erbjuder stadskansliet stadens övriga förvaltningar tjänster inom juridik, upphandlingar, dataskydd, översättning- och tolkning, telefoni och tryckning. Stadskansliet ansvarar även för stadens kollektivtrafik (Vippare). Utöver kanslifunktionen och ovannämnda specialisttjänster bistår stadskansliet stadsdirektören i koordineringen av stadens ledning och förvaltning samt leder utvecklingen av förvaltningen, den externa kommunikationen och deltar efter behov i övriga interna och externa projekt. Till stadskansliet hör även de separata enheterna Turistbyrån, IT-enheten och ekonomi- och skuldrådgivning, socialombudsmannen. För dessa enheter redogörs separat i budgeten. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Det ekonomiska läget i staden innebär att alla verksamheter inklusive stadskansliet bör se över tjänsteutbudet och serviceproduktionen i syfte att minska kostnaderna. Under år 2016 har uppgifterna och processerna på stadskansliet kraftigt omorganiserats. Målet är också att tjänsterna och uppgifterna inom hela staden ska göras digitala och elektroniska. Vi koncentrerar oss på kärnverksamheten och på att sköta den utmärkt. Turistbyrån slutade att fungera som separat enhet under 2016 och fusionerades med stadskansliet. 3

160 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut) 1. Pålitlig och snabb ärendehantering. En realistisk ambitionsnivå är att ett inkommet ärende registreras och vidarebefordras på den 1:a dagen, bereds och förs till behandling i stadsstyrelsen inom 1 månad (utlåtanden inom begärd deadline) eller till stadsfullmäktige inom tre månader. Registraturen är dagligen bemannad. Oklarheter kring ärenden och/eller beredningar klargörs vid de regelbundna kanslist-, stabs- eller ledningsgruppsmötena. Stadssekreteraren är huvudansvarig medan kanslisterna/registratorn har ett delansvar. Målet uppfylls förutom i de fall där ärendena av politiska orsaker kräver ytterligare beredning. 2. Staden agerar lagenligt i sin tjänsteservice, vid offentliga upphandlingar och gällande dataskydd. Inga felaktigheter i besluten som föranleder rättelseyrkanden eller besvär. Ärendena genomgår i beredningsskedet en juridisk granskning Stadssekreteraren har huvudansvaret. De inlämnade rättelseyrkandena och besvären har inte föranletts av beslut som varit felaktiga ur juridisk synvinkel 4

161 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Staden kommunicerar med sina kunder och informerar på ett kundvänligt och tydligt sätt via media, telefon och internet Staden gör upp en informationsoch kommunikationsplan och förnyar sina nätsidor. Under året uppdateras växelns informationsbas. Stadens nätsidor förnyades. Staden har också utvecklat sin kommunikation vad gäller sociala medier. Telefonväxelns och trafikförmedlingens service ska vara tillgänglig, språkkunnig och kundvänlig. Inga klagomål om väntetider eller dålig betjäning. Målet har uppfyllts gällande telefonväxeln och Vippares service 5

162 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Budget Bokslut Årsverken 19,5 19,5 19,0 19,0 18,0 18,0 Turism- och marknadsföringsplanerare: Tiina Pelkonen VERKSAMHETSOMRÅDE: Turistbyrån VERKSAMHETSIDÉ Turistbyrån, som är underställd stadskansliet: fungerar som turistinformationspunkt ansvarar för kommunikation om och marknadsföring av turism inom staden idkar verksamhet i syfte att främja turistnäringen främjar marknadsföringen, skapandet av nätverk och produktutvecklingen tillsammans med stadens turismföretag ansvarar för samarbetet med regionala och nationella turistorganisationer representerar staden i turistprojekt och deras förvaltning deltar som stadens representant i försäljnings-, marknadsförings- och informationstillfällen, mässor osv. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN 7 Broars Skärgård r.f. har lagts vilande och efter bedriver föreningen ingen aktiv verksamhet. Fr.o.m ansvarar Ab Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia för koordineringen av den regionala turismen samt regionens turistmarknadsföring. 6

163 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Förbättrad regional konkurrenskraft Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Aktionsplan för och omorganisering av turistfrämjandet i den regionala turismen Den nuvarande modellen - Aktionsplan för turistfrämjandet i den regionala turismen är färdig Verkställandet av aktionsplanen för turistfrämjandet i den regionala turismen är i gång Aktionsplan i samarbete med Concordia, 7 Broars Skärgård rf, regionens kommuner och turistnäring Turistchefen Utvärdering (Bokslut) Fr.o.m har ansvaret för koordineringen, utvecklingen och marknadsföringen för den regionala turismen flyttats till Ab Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia. 7

164 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Bokslut -15 Budget -16 Bokslut -16 Kundbesök Förmedlade guidade rundturer Övernattningar på inkvarteringsställen i Jakobstadsregionen/ Jakobstad Årsverken 3,9 3,8 3,8 3,5 3,8 2,0 IT-chef : VERKSAMHETSOMRÅDE: Jaakko Kaivosoja IT-tjänster VERKSAMHETSIDÉ Målet är att producera ändamålsenliga informationstekniska tjänster för stadens egen verksamhet. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN År 2016 har operativsystemen vid de olika förvaltningsenheterna moderniserats. Beslutet om att bolagisera stödtjänsterna startade en process hos IT-enheten för planering, val och ibruktagande av kommunikations- och operativsystemlösningarna för Alerte Ab Oy. Utgående från responsen av interna granskningar och auditeringar som genomförts våren 2016 togs vid IT-enheten i bruk ett datasystem för serviceförvaltning av IT-tjänster. I systemet antecknas alla servicebegäranden samt inkommen respons. Förberedelserna och skolningen inför ibruktagandet av webbtjänsten Suomi.fi, som håller på att förnyas, har påbörjats. Liksom under tidigare år kommer IT-enheten att delta aktivt i de utvecklingsprojekt som är på gång i olika förvaltningsenheter. 8

165 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Målet är driftsäkra och Inga avbrott Kritiska program användarvänliga datasystem. förverkligas som dubbletter och så att de är feltoleranta. IT-chefen är ansvarig. Utvärdering (Bokslut) Inga produktionsstörningar på över en timme. SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Tillgång till samarbetspartner Samarbetspartner används Ett fungerande nätverk av när den egna personalens som en kompletterande samarbetspartner resurser inte räcker till. resurs. upprätthålls. IT-chefen är ansvarig. Utvärdering (Bokslut) För att upprätthålla personalens kompetensnivå har skolningstillfällen ordnats tillsammans med samarbetspartner. 9

166 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Budget Bokslut Årsverken 5,95 7,27 10, Motiveringar Personalen på IT-avdelningen består för närvarande av IT-chefen, ICT-koordinatorn, tre ITplanerare, en utvecklingsassistent och fyra mikrostödpersoner. Ekonomi- och skuldrådgivare, socialombudsman Aila Kronqvist VERKSAMHETSOMRÅDE: Ekonomi- och skuldrådgivning samt socialombudsmannaverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Ekonomi- och skuldrådgivning är en lagstadgad service, som är avgiftsfri för klienterna. För den allmänna ledningen och övervakningen av ekonomi- och skuldrådgivningen svarar Konkurrens- och konsumentverket. Staden Jakobstad sköter om att den här servicen ordnas inom ett område som omfattar förutom Jakobstad även Pedersöre, Nykarleby, Larsmo och Kronoby. Syftet är att ge privatpersoner information och råd om ekonomisk planering och skötseln av skulder. Rådgivaren hjälper klienten att kartlägga helhetssituationen och olika möjligheter att lösa skuldproblemen. Rådgivaren kan hjälpa till med att utarbeta frivilliga betalningsprogram och förslag till förlikning med borgenärerna samt att ansöka om borgen för ett skuldsaneringslån från Garanti-Stiftelsen. Den mest omfattande delen av arbetet går ut på att bistå klienter i processen med att ansöka om skuldsanering i tingsrätten. I den här processen ingår en kartläggning av skulderna samt uppgörande av en ansökan om skuldsanering och ett förslag till betalningsprogram. Socialombudsmannaverksamheten baserar sig på lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Lagen förpliktar kommunerna att utse en socialombudsman, som ger klienten råd i frågor som gäller tillämpningen av klientlagen. Staden Jakobstad sörjer för ordnandet av socialombudsmannaverksamheten inom ett område som omfattar förutom Jakobstad även Pedersöre, Nykarleby och Larsmo. Till socialombudsmannens uppgifter hör att vid behov bistå klienten vid framställande av anmärkningar och ansökan om ändring. Dessutom ska socialombudsmannen följa med hur klienternas rättigheter och ställning förverkligas i praktiken och årligen avge en rapport om det här till stadsstyrelsen. Socialombudsmannen är en opartisk person som arbetar för att trygga klienternas intressen. Uppdraget är till sin karaktär rådgivande; socialombudsmannen fattar inte beslut och beviljar inte förmåner. 10

167 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Den reviderade lagen om skuldsanering trädde i kraft i början av år Målet med revideringen var att uppdatera skuldsaneringslagen så, att den motsvarar den förändring som skett inom kreditgivningen. Överskuldsättning, som tidigare i huvudsak orsakades av företags-, borgens-, eller bostadsskulder, är numera oftast en följd av konsumtionskrediter, hyresskulder, snabblån och obetalda räkningar. Lagen ger nu även firmaföretagare en möjlighet att söka sig till skuldrådgivningen och att ansöka om skuldsanering för privatpersoner. Denna lagändring satte ändå inte i gång någon kraftig ökning av klientmängderna, vilket man hade förutsett. Förfrågningar och kontakter från företagare eller före detta företagare har nog förekommit, men under granskningsåret registrerades endast 6 st. av dem som egentliga klienter inom skuldrådgivningen. Som helhet ökade antalet nya klienter inom ekonomi- och skuldrådgivningen rejält under år 2016 och uppgick till 52 (föregående år 41). Även användningen av socialombudsmannens tjänster ökade betydligt jämfört med föregående år; antalet ärendehändelser var 24 (under föregående år 18). Enheten för ekonomi- och skuldrådgivning flyttade just före sommarsemesterperioden från Stadshuset till Rådhuset. Fr.o.m. augusti 2016 kan man alltså få ekonomi- och skuldrådgivnings- samt socialombudsmannatjänster alldeles i stadskärnan. 11

168 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Personer som är skuldsatta, Ekonomi- och En heltidstjänst som riskerar att bli skuldsatta eller skuldrådgivningsservice som ekonomi- och som vill ha råd för att få sin sköts professionellt, skuldrådgivare ekonomi under kontroll kan få omsorgsfullt ekonomi- och och kundcentrerat. Stadsstyrelsen skuldrådgivningsservice i Jakobstad. God tillgång på service: - telefonrådgivning och tidsbeställning - e-post - klientbesök - Internetsidor - telefonrådgivning och tidsbeställning dagligen - e-post besvaras min inom en vecka max samma dag - väntetid för klientbesöken min 60 dygn, real 14 dygn, max 7 dygn Ekonomi- och skuldrådgivaren Utvärdering (Bokslut) Telefonrådgivning har funnits till hands och man har kunnat göra tidsbeställningar dagligen, med undantag av tjänsteinnehavarens semesterdagar och dagar då hon har deltagit i olika typer av utbildning. E- postmeddelanden har i regel besvarats samma eller följande arbetsdag. Väntetiden till klientbesöken har varierat från 2 till 13 dygn. God kvalitet på servicen. Att få klienternas ekonomi i balans med hjälp av betalningsarrangemang, skuldsanering och ekonomirådgivning. Att ge klienten råd, stöd, hjälp och överföra ansvaret för skötseln av klientens ärenden på honom/henne själv. Skuldrådgivningens Internetsidor innehåller information om aktuella saker och råd om vad klienten kan göra under väntetiden för att påskynda behandlingen av sitt ärende. 12

169 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Förbättrad regional konkurrenskraft Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Staden Jakobstad sköter om att Det ska finnas tillgång till En heltidstjänst som ekonomi- och ekonomi- och ekonomi- och skuldrådgivningsservice skulrådgivningsservice skuldrådgivare tillhandahålls, även om som sköts professionellt, Regionförvaltningsverket i omsorgsfullt och Den del av budgeten som Västra Finland har haft som mål kundcentrerat i Stadshuset i överskrider den ersättning att Vasa skulle ansvara för Jakobstad. som staten betalar åt ordnandet av ekonomi- och staden för ordnandet av skuldrådgivningen i servicen täcks med hela Österbotten. kommunal finansiering. Utvärdering (Bokslut) Det har funnits tillgång till ekonomi- och skuldrådgivningsservice som sköts professionellt, omsorgsfullt och kundcentrerat i Stadshuset i Jakobstad, fr.o.m. augusti i Rådhuset. Stadsstyrelsen 13

170 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Bokslut -15 Budget -16 Bokslut -16 Nya klienter Klientbesök Skuldsaner.ansökan till tingsrätten Förslag till betalningsprogram Skriftliga utlåtanden Socialombudsmannakontakter Årsverken Integrationskoordinator i Jakobstadsnejden: Pia Fraktman VERKSAMHETSOMRÅDE: Integrationsenheten i Jakobstadsnejden VERKSAMHETSIDÉ Integrationsenhetens målsättning är att långsiktigt, målinriktat, och systematiskt, i samarbete med övriga sektorer, stöda invandrarens och samhällets interaktiva utveckling med att ge invandraren de kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet samt stöda invandrarens möjligheter att upprätthålla sin egen kultur och sitt eget språk. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Integrationsenheten hör från under stadskansliet och stadsstyrelsen. Personalresurserna flyttade med enheten. Under 2016 öppnades en integrerad öppen infopunkt för invandrare oberoende bakgrund. Infopunkten ger information och rådgivning service för alla invandrare i Jakobstadsnejden. Integrationsporten är öppen må fre Projektet En bra start i Österbotten startade våren Projektet ska förbättra invandrares integration och delaktighet i initialfasen. Målgruppen består av samtliga invandrargrupper. Merparten av finansieringen kommer från Europeiska socialfonden. Övriga finansiärer är Svenska Kulturfonden och Österbottens förbund. Jakobstadsnejdens integrationsenhet är en av 5 genomförare. En heltidsprojektkoordinator arbetar i integrationsenheten. Ett 1-årigt gemensamt integrationsprojekt i Jakobstadsnejden för integration genom motion och idrott har startat. Projektet finansieras med stöd från regionförvaltningsverket. En projektkoordinator har rekryterats till projektet. 14

171 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Personaldirektör: VERKSAMHETSOMRÅDE: Eva-Maria Emet Personalfrågor VERKSAMHETSIDÉ Stadens personalbyrå vill föra en personalpolitik som skapar sådana arbetsförhållanden, personalförhållanden och attityder, att personalen känner tillfredsställelse i sitt arbete och både vill och kan arbeta effektivt för att uppnå stadens syften. Arbetet utförs säkert och ergonomiskt riktigt i en hälsosam arbetsmiljö. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Nuvarande löneprogram kommer att ersättas med nytt. Diskussion gällande nytt program samt gällande löneuträkningens organisation fortgår. Målet är att löneuträkningsfunktionen blir möjligast effektiv och rationell. Stadsstyrelsens personalsektion och personaldirektören fungerar i gott samarbete med socialoch hälsovårdsnämndens personalsektion och personalchefen. Inom sysselsättningsverksamheten kommer de ungdomsarbetslösa och långtidsarbetslösa att ges speciell uppmärksamhet. Enligt förändrad lagstiftning från 2015 har kommunens ansvar och kostnader ökat gällande långtidsarbetslösa. En särskild sysselsättningsavdelning som hör till personalbyrån kommer att bildas. 15

172 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Förmansutbildning för samtliga Systematisk uppdatering av Personalbyrån förmän ledarkunskaper Utvärdering (Bokslut) Förmannautbildning har ordnats för stöd av ledarskap. Planering och start av "Förmannapasset" Aktiv och välmående personal Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Minska sjukfrånvaron bland -61 Sjukfrånvaron minskas med födda anställda %, trots att personalen blir äldre. Aktiv och välmående personal Sätt att förverkliga Ansvarig Personalbyrån Utvärdering (Bokslut) 45 % deltog i projektet. Bland deltagarna ökade sjukfrånvaron med i medeltal 6,4 dagar/anställd. Sjukfrånvaron bland dem som inte deltog ökade med 13,7 dagar/anställd. Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Arbetsplatsmöten samt Arbetsplatsmöten hålls Personalbyrån utvecklingssamtal. minst 8 ggr/år. Personalbyrån statistikför och Utvecklingssamtal enl. rapporterar i personalrapporten samarbetsavtalet. Utvärdering (Bokslut) Personalrapporten 16

173 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Bokslut -15 Budget -16 Bokslut -16 Aktiverade svårsysselsatta Sjukfrånvaro 16,3 15,1 15,7 15,6 15,5 17,1 kalenderdgr/anställd Årsverken 25,6 25,4 25,2 23,1 25,0 27,32 Stadskamrer : Jonny Wallsten VERKSAMHETSOMRÅDE: Drätselkontoret VERKSAMHETSIDÉ Drätselkontoret handhar och bereder ärenden som hänför sig till stadens ekonomiförvaltning. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Samkommunen Malmska fastigheter utlokaliserade sin ekonomiförvaltning från till en privat tjänsteleverantör. Samkommunens ekonomiförvaltning sköttes tidigare av drätselkontoret. Bolagiseringen av tekniska stödtjänster inverkar också på drätselkontorets verksamhet. 17

174 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Rapporteringen och Målsättningar, mätvärden Stadskamreren uppföljningen av målsättningar och rapporteringsformat görs mera användarvänlig. fastslagna. Utvärdering (Bokslut) Målsättningar och mätvärden granskas årligen i samband med budgetbehandlingen. 18

175 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Budget Boksut Årsverken 21,05 20,36 19,97 20, ,6 19

176 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Kalender 2016 Budgetdel Normal drift Kostnadsslag Alla kostnadslag Kostnadställen STADSSTYRELSEN Värden Row Labels Ursprunglig budget Budgetändring Fastställd budget Bokslut 2016 Bokslut 2015 Avvikelse 2016 VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Övriga verksamhetskostnader Grand Total

177 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm CENTRALVALNÄMNDEN Stadsjurist: VERKSAMHETSOMRÅDE: Anne Ekstrand Statliga och kommunala val VERKSAMHETSIDÉ Inga val förrättades år

178 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm REVISIONSNÄMNDEN Ordförande: Kaj Nyman VERKSAMHETSOMRÅDE: Revision VERKSAMHETSIDÉ Revisionsnämnden organiserar granskningen av stadens förvaltning och ekonomi. Revisionsnämnden följer upp hur nämndens och revisorns iakttagelser och rekommendationer gällande verksamheten och ekonomin beaktas samt att eventuella brister rättas till. Nämnden bedömer årligen i en utvärderingsberättelse huruvida man nått de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Den nya kommunallagen trädde i kraft Parallellt med den nya kommunallagen pågår en reform av social- och hälsovården i hela landet. 22

179 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Kalender 2016 Budgetdel Normal drift Kostnadsslag Alla kostnadslag Kostnadställen REVISORER Värden Row Labels Ursprunglig budget Budgetändring Fastställd budget Bokslut 2016 Bokslut 2015 Avvikelse 2016 VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Övriga verksamhetskostnader Grand Total

180 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD (stadens andel) Staden köper idag all social- och hälsovård från social och hälsovårdsverket, Vasa sjukvårdsdistrikt och till en liten del av övriga producenter. Totalt sett överskreds den ursprungliga budgeten med 3,9 milj. euro. Stadsfullmäktige beviljade under året 3,0 milj. euro i tilläggsanslag. Den korrigerade budgeten överskrids med 0,9 milj. euro. Tilläggsanslaget fördelade sig så att för tjänster köpta från social- och hälsovårdsverket beviljades 1,5 milj. euro och anslaget för köptjänster via Vasa sjukvårdsdistrikt 1,5 milj. euro. Av tjänster köpta från social- och hälsovårdsverket ökar tjänster inom socialomsorg mest jämfört med år Kostnadsökningen för socialomsorgen är 4,9 % (0,6 milj. euro). Inom äldreomsorgen ökar kostnaderna med 1,4 % (0,2 milj. euro). Inom hälso- och sjukvård ökar kostnaderna med 1,0 % (0,2 milj. euro). Den totala kostnadsökningen jämfört med 2015 är 0,2 % (0,1 milj. euro), men eftersom integrationsenhetens kostnader (0,8 milj. netto 2016 för Jakobstad) fr.o.m rapporteras under stadsstyrelsen, är den jämförbara kostnadsökningen 0,9 milj. euro. Köptjänsterna från Vasa sjukvårdsdistrikt överskrider den ursprungliga budgeten med 1,6 milj. euro. Ökningen jämfört med 2015 är 4,3 % (0,7 milj. euro). Kostnaderna för de pensionsutgiftsbaserade pensionspremierna inom social- och hälsovården sjönk med 0,1 milj. euro jämfört med Intäkter för flyktingverksamheten överskred budgeten med 0,2 milj. euro. Ökningen av de totala nettokostnaderna för social- och hälsovården jämfört med år 2015 är 1,5 % (1,1 milj. euro), men den jämförbara kostnadsökningen (inklusive integrationsenhetens kostnader) är 2,6 % (1,85 milj. euro). Målsättningar och utvärderingar av dessa finns under social- och hälsovårdsnämndens verksamhetsberättelse. 24

181 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Köptjänster från Social och hälsovårdsverket Bokslut 2015 Ursprunglig budget 2016 Korrigerad budget Bokslut 2016 Förändr BS-korr.BU 2016 Förvaltning ,03 % -3,86 % Äldreomsorg ,36 % 104,22 % Social omsorg ,53 % 87,10 % Hälso- och sjukvård ,87 % 110,36 % Miljöhälsovård ,87 % 94,64 % Totalt Social och hälsovårdsverket ,24 % 102,11 % Pensionsutgiftsbaserade pensionspremier ,85 % 98,46 % Övrig vård ,24 % 19,96 % Arbetsmarknadsstöd ,42 % 100,90 % Inkomster flyktingverksamhet ,16 % 120,40 % Totalt ,63 % 101,44 % Vasa sjukvårdsdistrikt Egen produktion totalt ,19 % Vård i andra inrättningar ,79 % Gememsamma betalningsandelar ,27 % Vasa sjukvårdsdistrikt totalt ,32 % 100,61 % TOTALT SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD ,48 % 101,25 % 25

182 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Kalender 2016 Budgetdel Normal drift Kostnadsslag Alla kostnadslag Kostnadställen SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER Värden Row Labels Ursprunglig budget Budgetändring Fastställd budget Bokslut 2016 Bokslut 2015 Avvikelse 2016 VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Övriga verksamhetskostnader Grand Total

183 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK Räddningsdirektör: Jaakko Pukkinen VERKSAMHETSOMRÅDE: Räddningsverksamhet Allmän översikt År 2016 var det 13:e verksamhetsåret som regionalt räddningsverk för Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk. Räddningsverket producerade lagstadgade tjänster inom räddningsväsendet för 11 kommuner och invånare samt prehospital akutsjukvård (ambulanstjänster) för Jakobstad och Larsmo enligt ett samarbetsavtal med Vasa sjukvårdsdistrikt. Dessutom producerade räddningsverket första delvårdstjänster för hela räddningsområdet. I fråga om tillsynsverksamheten uppnåddes de lagstadgade målen och de mål som uppställts i tillsynsplanen. För räddningsverksamhetens del uppfylldes de riksomfattande kraven på hur lång tid det får ta för att nå olycksplatsen vid utryckning. Brister i resultatet förekommer i huvudsak i fråga om beredning och uppdatering av lagstadgade planer, vilket berodde på brist på arbetskraft inom myndighetsarbetet (prioritering av uppgifterna). Räddningsnämnden Det överkommunala organet med många medlemmar, räddningsnämnden, som ansvarar för områdets räddningsväsende, sammanträdde fyra gånger under berättelseåret. Ekonomi Räddningsverket hölls inom den budget som Karleby stadsfullmäktige hade beslutat. Driftsutgifterna för räddningsväsendet i de elva kommunerna var sammanlagt ( ). De sammanlagda betalningsandelarna för kommunerna i räddningsområdet steg med (i medeltal 2,45 %) jämfört med föregående år. Jakobstads betalningsandel sjönk med (-2,8 %) jämfört med föregående år enligt den preliminära beräkningen. Alla kommuner inom räddningsområdet får för berättelseåret återbäring på de förskott som uppburits enligt räddningsverkets budget. För staden Jakobstad blir återbäringen på de betalningsandelar som uppburits i förskott enligt den preliminära beräkningen. Förebyggande av olyckor För att förebygga olyckor utfördes 605 (566) tillsynsbesök, dvs. målet uppnåddes till 100 %. När det gäller egenkontroll av bostadshus registrerades prestationer för (2 056) objekt, målet uppnåddes således till 100 %. Säkerhetskommunikationen nådde ut till (10 805) av räddningsområdets invånare, vilket överskred målet (6 000 invånare) med 65 %. Övriga inspektioner och syner kunde förrättas enligt servicenivåbeslutet. Räddningsverksamhet Utryckningsuppdragen var st. (1 918 st). Om man ser till typen av olyckor ökade antalet bränder i byggnader och trafikolyckorna minskade. Målet för den första enhetens aktionsberedskapstid uppnåddes till 94 % (93 %) och motsvarande procent för 27

184 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm räddningsverksamheten var 98 % (97 %). Medeltalet för den första enhetens aktionsberedskapstid var 7 minuter 47 sekunder (8:08) och medeltalet för räddningsverksamhetens aktionsberedskapstid var 11 minuter 14 sekunder (11:55). Utbildning och beredskap Utbildningen av personal i huvudsyssla genomfördes enligt vecko- och månadsplanen, utbildningen omfattade ca h (6 620 h). Räddningsverkets 17 avtalsbrandstationer hade 423 personer (392) i tjänst på sin larmavdelning. Avtalspersonalens övningstimmar uppgick till ca (9 932). Stödavdelningarna som hör till avtalsbrandkårsverksamheten hade en styrka på 75 personer (68) och på ungdomsavdelningarna verkade sammanlagt 229 ungdomar (225) fördelade på tio (nio) stationer. De viktigaste prestationerna vad gäller beredskapen var övningarna för storolyckor och övningen Pohja-Botten. Intern kontroll Räddningsverkets interna kontroll förverkligades som en del av ledningen av verkets olika funktioner. Ansvariga tjänsteinnehavare övervakade hur målen för verksamheten uppnåddes med hjälp av databasen Pronto och brandsynsprogrammet Merlot enligt principen om kontinuerlig övervakning. I ledningsgruppen följde man åtminstone en gång i kvartalet upp hur målen för verksamheten uppnåddes. Det ekonomiska utfallet övervakades med hjälp av ekonomistyrningsprogrammet Unit 4:s utfallsrapporter, kontrollen skedde på flera nivåer. De förtroendevalda har möjlighet att övervaka ekonomin genom delårsrapporterna. När det gäller upphandlingen genomfördes kontrollen så, att man skilde åt den tekniska beredningen av upphandlingen, konkurrensutsättningen och beslutsfattandet till separata processer. Verkställandet av upphandlingarna uppföljdes på ledningsgruppsnivå. Det fördes förteckning över material som överlåtits i räddningsverkets besittning. Hanteringen av inköpsfakturor och kontrollen av att beställda varor anlänt verkställdes på flera nivåer (Unit 4). I samband med godkännandet av fakturor övervakades speciellt att kostnadsstället var det rätta, för att kommunernas betalningsandelar skulle bli riktiga. Faktureringen av försäljning skedde på räddningsverkets verksamhetsställen i Karleby och Jakobstad. Vid uträkningen av särskilda ersättningar i anslutning till löneutbetalningen användes programmet Promeron och riktigheten av registreringarna granskades av en person på tjänsteinnehavarnivå, i regel av en tjänsteinnehavare som hör till befälet eller underbefälet. Övervakningen av användningen av räddningsfordon, som är fria från bilskatt, ingick i arbetsledaruppgiften för dem som har förmansställning. 28

185 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Kalender 2016 Budgetdel Normal drift Kostnadsslag Alla kostnadslag Kostnadställen MELLERSTA Ö:BOTTENS O J:STADSOMR. RÄDDNINGSVERKSAMHET Värden Row Labels Ursprunglig budget Budgetändring Fastställd budget Bokslut 2016 Bokslut 2015 Avvikelse 2016 VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Övriga verksamhetskostnader AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNIN Grand Total

186 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm BILDNINGSTJÄNSTER Bildningsdirektör Jan Levander o o o o o o o o o o Förvaltning Förskoleundervisning, morgon- och eftermiddagsverksamhet, grundläggande utbildning, gymnasieundervisning Dagvård Jakobstadsnejdens musikinstitut Jakobstads svenska arbetarinstitut, Jakobstads finskspråkiga arbetarinstitut Ungdomsverksamhet Bibliotek Museiverksamhet Allmän kulturverksamhet Idrott 30

187 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm BILDNINGSNÄMNDEN Bildningsdirektör: VERKSAMHETSOMRÅDE: Jan Levander Förvaltning VERKSAMHETSIDÉ Dagvårds- och utbildningsverket erbjuder sina kunder service i ärenden gällande dagvård och utbildning. Vår verksamhet är kundcentrerad, kvalitativ och tvåspråkig. Vi vill öka barnfamiljernas trivsel och vår målsättning är att stöda en växelverkan mellan familjerna och staden i fostringsfrågor. De övriga förvaltningarna inom bildningsnämnden finns nämnda i sina egna förvaltningsområden. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Inom förvaltningen har morgon- och eftermiddagsverksamhetens administration omorganiserats. Fortfarande köps verksamheten av församlingen och Folkhälsan medan vår egen adminstration sköter anmälan, beviljande av platser och faktureringen av avgiften för verksamheten. 31

188 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig I samband med pensionering Lämplig arbetsmängd för Utvärdering genom samtal utvärderas och omorganiseras personalen Bildningsdirektören/dagvårdschefen arbetsuppgifter Utvärdering (Bokslut) Arbetsvärderingen för personalen har genomgåtts och arbetsuppgifter omfördelats för att motsvara nuvarande och kommande behov. Inga nyanställningar. SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig En effektiv förvaltning inom God kundservice inom hela Genomgång av bildningssektorn bildningssektorn beslutsgången och tjänstemännens befogenheter Bildningsdirektören Utvärdering (Bokslut) Uppgifterna och beslutsgången inom förvaltningen har följts upp och en del brister har korrigerats. Ny genomgång i och med ny förvaltningsstadga har påbörjats. 32

189 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Jämförelse av organisationen Min: att producera minst lika Statistik inom förvaltningen med bra service som Bildningsdirektören grannkommuner och liknande jämförelsekommunerna med kommuner i Finland de personalresurser som finns att tillgå Utvärdering (Bokslut) statistik 33

190 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Budget Bokslut Årsverken 9,5 9,0 8,0 8,0 7,3 7,6 Bildningsdirektör : Jan Levander VERKSAMHETSOMRÅDE: Förskoleundervisning, skolelevernas morgon- och eftermiddagsverksamhet, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning VERKSAMHETSIDÉ Dagvårds- och utbildningsväsendet i Jakobstad är en tvåspråkig organisation, som befrämjar principerna om livslångt lärande samt som genom fostran och utbildning ger de lärande individerna beredskap och förutsättningar att klara av vardagen, arbetslivet samt fortsatta studier i en snabbt föränderlig värld. Genom den samverkan, tvåspråkighet, internationalisering och det samarbete som betonas i verksamheten, garanterar vi kvalitativa tjänster och främjar en god livskvalitet samt stöder individens möjligheter att växa till en trygg medlem av samhället. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Arbetet med ny läroplan för förskolan, den grundläggande utbildningen och gymnasierna har färdigställts. Läroplanen blir helt digitaliserad och fortbildningsdagarna för personalen har i huvudsak berört läroplanen under detta läsår. Läroplanen har trätt i kraft All förskoleundervisning ordnas på skolorna. På alla skolor ordnas morgonvård och eftermiddagsvård före och efter förskoleverksamheten. Förskoleverksamheten ordnas igen 20 timmar per vecka. (19 h/v under fjolåret). Skolornas morgon- och eftermiddagsverksamhet Verksamheten gäller eleverna i årskurs 1 2 samt alla elever överförda till specialundervisningen. Utbildningsväsendet ordnar morgonverksamheten på skolorna. Eftermiddagsverksamheten ordnas i huvudsak av församlingen och Folkhälsan. Avtalen med församlingen och Folkhälsan är i kraft tre år framåt. Grundläggande utbildning Den förberedande undervisningen för invandrare har minskat kraftigt för år De barn som är asylsökande får sin undervisning på finska och kvotflyktingarna undervisas på svenska. För närvarande har vi en grupp förberedande undervisning i gång på Itälä skola, en grupp på Lagmans skola och en grupp på Oxhamns skola. Besluten om att placera eleverna i åk 6 i Etelänummi skola sköts fram. Planeringen av en ny Språkbadsskola pågår. 34

191 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Gymnasieutbildningen En gemensam gymnasienämnd för regionen är verksam. Nämnden sammankommer med jämna mellanrum och nämnden har hållit sina möten runt om i regionen på respektive gymnasium. Aktuella frågor är bland annat specialiseringslinjer för de olika gymnasierna, stödfunktioner bl.a. skjutsar, datautrustning. Maria Söderbacka är anställd på deltid med projektpengar för att utveckla verksamheten. För närvarande är Pedersöre kommun föredragande i nämnden. 35

192 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Kvalitetskriterier inom den grundläggande utbildningen: Utvärdering (Bokslut) 1. Ekonomiska resurser, kostnader per elev inom den grundläggande utbildningen medelnivå i Finland Officiell statistik i Finland (UBS) 2. Undervisningsgruppernas storlek gruppstorlekar på elever per grupp Jämförelse regionalt Bildningsdirektören Rapporterna som bilaga. 3.Kostnader per studerande i gymnasiet. medelnivå i Finland Officiell statistik i Finland (UBS) 36

193 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm NYCKELTAL Prestationer Elever inom förskoleundervisningen - svenskspråkiga - finskspråkiga Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Budget Bokslut Elever inom den grundläggande utbildningen - svenskspråkiga - finskspråkiga Morgon- och eftermiddagsverksamhet - svenskspråkiga - finskspråkiga Gymnasieutbildning - Jakobstads gymnasium - Pietarsaaren lukio Årsverken Motiveringar Statsandelen för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen är 100 %. Statsandelen grundar sig på antalet elever den I bildningsnämndens intresse ligger naturligtvis att statsandelen som kommer kommunen till godo används för undervisningen. 37

194 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Dagvårdschef: VERKSAMHETSOMRÅDE: Tom Enbacka Dagvård VERKSAMHETSIDÉ Dagvården strävar till att bli en viktig del i arbetet med att utveckla staden Jakobstad, genom att barnfamiljerna erbjuds en mångsidig och kvalitetsmässigt högtstående dagvård. Detta uppnås genom: - att i dagvården bidra till att barnen i Jakobstad får en meningsfull barndom och en god start i livet genom att väva samman lek, inlärning och omvårdnad till en fungerande helhet - att i mån av möjlighet uppfylla de önskemål som föräldrarna ställer - att erbjuda personalen goda arbetsförhållanden och möjligheter till fortbildning Vi arbetar mångprofessionellt tillsammans med barnen och familjen för att nå välbefinnande. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Trycket på dagvården är oförändrat stort. Bristen på adekvata utrymmen gör att verksamheten tvingas fungera i oändamålsenliga lokaler, vilket i sin tur ger extra utgifter, både direkt och indirekt. Därför är det livsviktigt att planeringen av ett nytt daghem kommer i gång så fort som möjligt. Hela Pursisalmi daghem (två grupper) finns tillfälligt inhyst i Länsinummi skola efter stängningen av Pursisalmifastigheten. Nordmans daghem startade sin verksamhet efter att alla gruppfamiljedaghem stängdes Nordmans daghem bildades av fyras stycken gruppfamiljedaghem. Två gruppfamiljedaghem blev en ny daghemsavdelning under Barnabo daghem och ett gruppfamiljedaghem stängdes. Försöket med elektronisk närvaroregistrering blev permanent och infördes under året på alla daghem. Endast familjedagvården står utanför tills vidare. Antalet familjedagvårdare har fortsatt att minska och finns endast 14 familjedagvårdare kvar. Det betyder i praktiken att en del av de platser vi tappar inom familjedagvården måste ersättas inom daghemsvården. Skärpt lagstiftning gör också att gruppfamiljedaghemmens kostnadsnivå småningom överstiger daghemmens. Över 30 % av barnen i dagvården vistas i oändamålsenliga och slitna utrymmen idag, vilket betyder att dagvården har akuta behov av nya utrymmen för verksamheten. Arbetet med planen för småbarnspedagogik som ska träda i kraft fortgår tillsammans med grannkommunerna. 38

195 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Kvalitetskriterier för dagvården arbetsgrupper utarbetas i samråd med Dagvårdschefen grannkommunerna, utveckla utvärderingen av dagvården i enlighet med den nya lagen om småbarnspedagogik Utvärdering (Bokslut) Arbetet pågår och sker i samband med utformandet av planen för småbarnspedagogik, som ska träda i kraft SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Dagvårdens organisation gås Dagvårdschefen igenom och ändras vid behov Bildningsdirektören på grund av pensioneringar Dagvårdens förmän Utvärdering (Bokslut) Arbetet pågår 39

196 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm NYCKELTAL Prestationer vårddagar, daghem/ köpta tjänster Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut / 6100 Bokslut -15 Budget -16 Bokslut / 5035 vårddagar, familjedagvård 0 6-åringar åringar i dagv. % 54 58,3 59, ,7 Barn/heldag daghem Barn/heldag familjedagvård Barn/heldag gruppfamiljedaghem Årsverken

197 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Rektor VERKSAMHETSOMRÅDE: Bo-Anders Sandström Jakobstadsnejdens musikinstitut VERKSAMHETSIDÉ Musikinstitutets grundutbildning ska: ge grundutbildning i musik på likartade grunder till nejdens barn och ungdomar ge färdighet för yrkesinriktade studier i musik men även sträva till att fostra medvetna musikkonsumenter och hobbymusiker samarbeta med daghem, grundskolor samt stadens och medlemskommunernas övriga kulturinstitutioner och föreningar upprätthålla kontakter till nationella och internationella musik- och kulturorganisationer. Bildkonstskolan Balatako ska: ge grundutbildning i bildkonst till barn och ungdomar i Jakobstad ge färdigheter för yrkesinriktade studier i bildkonst samt fostra medvetna kulturkonsumenter och hobbyutövare samarbeta med daghem, grundskolor samt stadens övriga kulturinstitutioner och föreningar upprätthålla kontakter till nationella och internationella kulturorganisationer. Jakobstad Sinfonietta ska: - upprätthålla Jakobstad Konsertserie med egna konserter och produktionskonserter - fungera som utbildningsorkester för yrkesstuderande vid Musikhuset i Jakobstad. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Balatako växer ännu hösten -16. Nya utrymmen för undervisningen är galleri GRO:s andra våning. Utrymmet är både större och mera ändamålsenligt än det tidigare utrymmet på första våningen i galleriet. Balatako borde bli en regional verksamhet på samma sätt som musikinstitutet, som är verksamt i Jakobstad, Larsmo, Pedersöre och Nykarleby. Som regional skola har man större möjlighet att få statsstöd för verksamheten. 41

198 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Totalantalet timmar för JMI hålls Att hålla budgeten. Rektor ansvarar kring 377h/vecka. Balatakos tillsammans med elevantal ökar men kostnaderna institutets direktion för att hålls på 2015 års nivå. budgeten efterföljs. Utvärdering (Bokslut) Bildkonstskolan Balatako gjorde en nettoöverskridning på vilket i procent motsvarar 117,9 %. Ägarstyrning Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Balatako borde bli regionens konstskola på samma sätt som musikinstitutet. Informera Jakobstadsnejdens bildningsdirektörer om möjligheten att erhålla statsstöd ifall Balatako blir regional. Diskutera ärendet i samarbetsnämnden. Rektor sammankallar bildningsdirektörerna. Rektor för ärendet till samarbetsnämnden. Utvärdering (Bokslut) En plan för hur Balatakos verksamhet ska ansöka om statsunderstöd uppgjordes. En anhållan om statsunderstöd, innehållande ett intentionsavtal mellan Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby och Larsmo, lämnas in i mars

199 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Budget Bokslut Årsverken 22,32 21,14 21,74 21,87 20,3 20,48 Motiveringar Musikverksamheten som helhet gjorde en överskridning på Största orsaken är minskade inkomster. Musikinstitutets bokslut visar en nettoöverskridning på och den beror på minskade inkomster via terminsavgifter och kommunandelar. Under hösten slutade ovanligt många elever samtidigt som det inte fanns tillräckligt med elever på reservlista. Verksamhetens kostnader har också på grund av sparkrav kommit ner så att den uträknade kommunandelskostnaden sjunkit från att 2015 ha legat på /elev och år till /elev år Det positiva med institutets bokslut 2016 är att personalkostnaderna nu kommit ner. På kostnadssidan förorsakade höjda elpriser och satsningar på en ergonomisk arbetsmiljö för administrativa sekreteraren en överskridning på Jakobstads Sinfonietta gjorde ett bra resultat. Verksamhetens kostnader underskreds med Bildkonstskolan Balatako gjorde en nettoöverskridning på vilket i procent motsvarar 117,9 %. Överskridningen består av personalkostnader och hyror. Hyrorna för det nya utrymmet i Galleri GRO:s andra våning var ännu i budgeteringsskedet uppskattade hyror. De verkliga hyrorna blev 3000 högre än uppskattade. Höga personalkostnader beror dels på att verksamheten nu nådde sitt tak för hur många elever som kan studera i Balatako och dels på att planeringen av grundverksamhet och kompletterande verksamhet ökade. Den bästa lösningen vore att inrätta en tjänst inom Balatako, så att verksamheten kunde planeras med hjälp av övrigt arbete, som ingår i en tjänst. JMI:s undervisningstimmar landade på 376,7 h/vecka. Musikinstitutet har rätt till statsunderstödd undervisning 377 h/vecka, så det lönar sig inte att underskrida 377 h/v i det långa loppet. Balatakos kostnader ökade p.g.a. personalkostnader. Rektor ser över den kompletterande verksamheten. 43

200 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Rektor VERKSAMHETSOMRÅDE: Marie-Louise Björndahl Jakobstads svenska arbetarinstitut VERKSAMHETSIDÉ Institutet ska skapa miljöer för inlärning och därigenom bidra till att utveckla kursdeltagarnas allmänbildning, kulturnivå, individuella ansvar och välbefinnande. Institutet verkar för en meningsfull och aktiv fritid för olika målgrupper. Den del av institutets verksamhet som omfattar konst (bildkonst, musik, dans m.m.) strävar till att utveckla deltagarnas intresse och smak samt ge upplevelser. I de olika kunskapsämnena (språk, naturvetenskap, samhällsvetenskap m.m.) strävar institutet till att höja deltagarnas kunskapsnivå. Inom motionsgymnastiken sätts tyngdpunkten på att förbättra och bibehålla deltagarnas hälsa. Institutet har verksamhet också i Larsmo. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Förändringar gällande finansieringen av den fria bildningen har länge diskuterats på statligt håll. Hittills har statsandel erhållits helt och hållet på basen av antalet genomförda lektioner. Kopplingen till befolkningstätheten (vilket i hög grad gynnat Jakobstad) har slopats, men under många år har de institut som legat i gruppen med högst befolkningstäthet (bl.a. Jakobstad) fått en kompensation på 15 %. Nu har förändringarna verkställts. Enligt de nya finansieringsgrunderna för den fria bildningen har medborgarinstituten en statsandelsfinansiering som består av en fast del på 90 % och en rörlig del på 10 %. Det antal undervisningstimmar som instituten fått för statsandelen 2016 är det timantal som i fortsättningen finns som grund för statsandelsberäkningen. I beräkningen ingår kvoten på 90 % och den rörliga delen på 10 %. Den rörliga delen påverkas av följande faktorer: befolkningsunderlag och förändringar i det samt antal arbetslösa, invandrare och personer över 65 år som är bosatta i kommunen. Enhetspriset är i fortsättningen detsamma för institut i tätorter och i glesbygder. Statsandelen är fortfarande 57 % av de kalkylerade kostnaderna. Personalsituationen på institutet är fortsättningsvis ytterst svår. Både textillärar- och språklärartjänsterna hålls tills vidare obesatta. Undervisningen i både textilämnen och språk sköts med timlärare som inte har något helhetsansvar för ämnet. Arbetsbördan på kansliet är många gånger också övermäktig för endast två personer (rektor, kurssekreterare). 44

201 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Att kunna betjäna kursdeltagare Sätt att förverkliga Ansvarig statistik rektor, kurssekreterare Utvärdering (Bokslut) Nöjda kursdeltagare ganska bra - mycket bra - utmärkt kursutvärdering rektor 4,26 på en skala 1-5 Positiv image Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Synlighet i media ggr Sätt att förverkliga Ansvarig statistik rektor Utvärdering (Bokslut) 27 Publika evenemang ggr statistik rektor 10 RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Att inom ramen för budgeten kunna genomföra lektioner statistik rektor Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut)

202 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Bokslut -15 Budget -16 Bokslut- 16 Lektionsantal Deltagarantal, brutto Deltagarantal, (?) netto Deltagare/invånare 35,4 38,5 37,4 38, ,21 i % (inkl. Larsmo) Deltagare/invånare 51,37 56,2 54,9 56, ,33 i % (endast svenskspråkiga i Jakobstad) Totala utgifter, Totala inkomster, Netto Statsandel Årsverken 10,62 11,42 12,31 11, ,63 Rektor VERKSAMHETSOMRÅDE: Päivi Rosnell Jakobstads finskspråkiga arbetarinstitut VERKSAMHETSIDÉ Arbetarinstitutet är en läroinrättning som i första hand ordnar allmänbildande vuxenutbildning. Institutets uppgift är att stärka samhällshelheten, ett aktivt medborgarskap och förutsättningarna för livslångt lärande. För att förverkliga det här strävar institutet till att tillgodose utbildningsbehoven genom att ordna kursverksamhet, bl.a. inom följande delområden: konst- och färdighetsämnen, språk, datateknik, musik, dans och motion. Dessutom svarar institutet på de utmaningar som förändringarna i samhället ställer genom att erbjuda kortare studiehelheter och föreläsningstillfällen kring olika teman. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Läsåret fungerade en person som kvällsövervakare på institutet, i stället för tidigare två anställda, och skötte om kvällsövervakningen och uppsnyggningen både i institutshuset och i Etelänummi skola. Arbetarinstitutets administrativa personal flyttade till Strengbergsfastigheten på Skolgatan. I verksamhetsutrymmena fungerar förutom förvaltningen också institutets och Arbis språkutbildning. I utbildningen dagtid deltog ca 120 studerande. Utrymmena på Runebergsgatan användes vid sidan av den egentliga verksamheten också av ca 100 asylsökande som studerade finska. 46

203 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Tillgänglig kursverksamhet. Att kunna betjäna ca 35 % av den finskspråkiga befolkningen. Sätt att förverkliga Ansvarig 30 %/33 %/37 % statistik rektor, kanslist Utvärdering (Bokslut) 1081 enbart finskspråkiga nettostuderande Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Kursutbudet motsvarar lektioner kundernas behov Sätt att förverkliga Ansvarig utvärdering och statistik/rektor Utvärdering (Bokslut) 6361 statsandel lektioner/ tot PERSONALEN Aktiv och välmående personal Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Personalens kunnande utmärkt/gott/tillfredsställande motsvarar syftet med verksamheten. Sätt att förverkliga Ansvarig utvärdering av resultaten och kundenkät/rektor Utvärdering (Bokslut) utvärdering: gott 47

204 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Utveckling av verksamheten förverkligas minimalt/ utvecklingen påbörjas/ utvecklingen genomförd Sätt att förverkliga Ansvarig finansiering från UBS/rektor Utvärdering (Bokslut) utvecklingen genomfördes år 2016 RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Prognostisering av struktur- och prognostiseringen finansieringsreformen inom det börjar/prognostiseringen fria bildningsarbetet beaktas/har genomförts Sätt att förverkliga Ansvarig kartläggning och utvärdering av situationen/ finansiering från UBS rektor Utvärdering (Bokslut) prognostiseringen beaktades i verksamheten 48

205 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Bokslut -15 Budget -16 Bokslut -16 Lektioner Bruttostuderande Nettostuderande Verksamhetsutgifter Inkomster Statsandel Årsverken 10 10,43 11,24 9,5 8,63 9,5 Motiveringar Det ökade antalet lektioner har varit i linje med det ökade antalet studerande. Statsandel utbetalas utgående från antalet lektioner som hållits. Språkkurserna för invandrare (7 kurser) har ordnats som utbildning dagtid. I ekonomiplaneringen beaktades att antalet invandrarsökande växer för varje år. Leader projektets ( ) första period ökade kostnaderna. Leader projektets kostnader återbetalas efteråt. Työväenopistos och Arbis språkundervisning (Skolgatan A): totala utgifter är euro. Sex dagskurser med sju lärare samt utrymmen och övriga kostnader. 49

206 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Ungdomssekreterare : Tiina Höylä-Männistö VERKSAMHETSOMRÅDE: Ungdomsarbete VERKSAMHETSIDÉ Ungdomsväsendet i Jakobstad är en tvåspråkig organisation inom staden, som upprätthåller ett fungerande ungdomsutrymme och skapar förutsättningar för ordnandet av ungdomsverksamhet. Ungdomsväsendet ordnar verksamhet förutom i ungdomsutrymmet även i skolorna. I all verksamhet betonas samarbete, jämlikhet, trygghet, uppfostran, internationalism och drogfrihet. Syftet med verksamheten är att hjälpa ungdomarna utveckla sina sociala färdigheter och växa upp till självständiga individer. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Det regionala nätverket för vägledning av och tjänster för unga hade fyra möten under året. Projektet "ABC möter ungdomar" tog slut 2013, men i Jakobstad fortsatte ABC-samarbetet också under år Ungdomarna, som är med i samarbetet, deltog i evenemanget Barnens dag. Vårens stora satsning var YEY-evenemanget som ordnades på skolavslutningskvällen. Evenemanget samlade ca 200 ungdomar och kvällens huvudartist var Softengine. Veckoslutet gick lugnt till den här gången. "Vuxna på stan"-grupper var också aktiva under denna kväll. Sommarens lägerverksamhet ordnades på FantaSea. Totalt 86 barn deltog i sommarens läger (sammanlagt fyra lägerveckor). Ungdomsväsendet organiserade ett ungdomsläger på Oxhamns skola. Lägret var en del av vänortsmötet och hade totalt 25 deltagare, 14 av dem kom från andra länder (från Sverige, Norge och Island). Ungdomsfullmäktige sammanträdde 11 ggr under året. Sammanlagt 82 behandlades. Ungdomsfullmäktiges medlemmar deltog också aktivt i olika nämnders möten under året. Det ordnades två gemensamma träffar med grannkommunernas ungdomsfullmäktige år Finlands Ungdomsfullmäktiges förbunds distriktsorganisation i Mellan-Finland valde Jakobstads ungdomsfullmäktige till årets ungdomsfullmäktige 2016 i sitt område. I november ordnades ett diskussionstillfälle med politiker. Ungdomsportalen Decibel.fi har varit aktivt i bruk. Portalen presenterades under hösten på Etelänummi skola och på Oxhamns skola i början av året. Under året kom det totalt 317 frågor från Jakobstad till "Våga fråga"-delen. Födelsedagskalasen för lågstadieelever på Tobaksmagasinet har fortfarande varit efterfrågade. Under året arrangerades sammanlagt 25 kalas. 50

207 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Genom att öka ungdomarnas Under året ges ungdomarna delaktighet förbättras ungdomarnas 1/2/4 olika tillfällen att delta möjligheter att påverka i beredningen av beslut som rör unga Sätt att förverkliga Ansvarig Diskussionstillfälle Projekt för ungdomarnas delaktighet Ungdomsfullmäktige Ungdomssekreteraren Utvärdering (Bokslut) Via diskussionstillfället och andra påverkningsmöjligheter uppnåddes målet på maxnivå RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Ungdomsväsendets ekonomi Målsättning: att söka balanseras genom anskaffning finansiering för 2/3/4 av tilläggsresurser via olika projekt under året projekt/projektfinansieringar. Sätt att förverkliga Ansvarig Ungdomssekreteraren och ungdomsledarna Utvärdering (Bokslut) Målet uppnåddes på realnivå (3 tilläggsbidrag) 51

208 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Bokslut -15 Budget -16 Bokslut -16 Gruppstorlek/ledd klubb/tobaksmagasin Besökarantal/mätningsvecka/Tobaksm Årsverken 9 8, ,5 8,5 Biblioteksdirektör VERKSAMHETSOMRÅDE: Leif Storbjörk Biblioteksverksamhet (Biblioteks- och informationstjänster) VERKSAMHETSIDÉ Stadsbiblioteket ska som ett modernt allmänt bibliotek i informationssamhället verka så att de fysiska och de virtuella tjänsterna stöder och förstärker varandra. Den traditionella kulturoch bildningsuppgiften kombineras med en mångsidig informationsförmedlings- och rådgivningsfunktion. Till verksamhetsförutsättningarna hör en bibliotekslag och -förordning. Visionen är följande: Biblioteket i centrum. Stadens bästa informationskanal, där kunden är kung, kunskapen demokratisk och läsningen fri. Vårt stadsbibliotek ska av de allmänna biblioteken i Finland vara bland de bättre och, vad gäller de tvåspråkiga, vara bland de bästa. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Ett påbörjat samarbetsprojekt mellan Fredrikabiblioteken ( och Vasa stadsbibliotek/landskapsbibliotek strävar till att öppna upp de fysiska samlingarna för en totalekonomiskt fördelaktig gemensam användning i hela Österbotten. Enkla beställarfunktioner och en fungerande logistik för transporter ska byggas upp. Anstaltsbiblioteket, det av stadsbiblioteket upprätthållna patientbiblioteket vid Malmska, stängdes Enligt beslut av social- och hälsovårdsnämnden vid möte togs de för biblioteksverksamhet anvisade utrymmena (36 m 2 ) bort från stadsbibliotekets användning för att tas i bruk för andra ändamål. Ärendet behandlades i bildningsnämndens kultursektion Kulturbyråns kansli var inflyttat till Runebergsgatan 12 vid årsskiftet och den allmänna kulturverksamheten har haft sin verksamhet under verksamhetsåret 2016 i gemensamma utrymmen med Stadsbiblioteket. Även ungdomsfullmäktige har tagit plats på Stadsbiblioteket. Enhetscheferna vid stadsbiblioteket, kulturbyrån och ungdomsbyrån har tillsammans med ungdomsfullmäktige i staden arbetat för att ge ungdomsfullmäktiges verksamhet en större synlighet. Information om ungdomsfullmäktige och dess verksamhet finns numera även på stadsbiblioteket, på första våningen. Planer finns även för ett mera utvidgat samarbete och aktiviteter på Biblioteks- och kulturhuset. 52

209 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Tillgänglighet till bibliotekets Många biblioteksbesök, såväl Kundvänliga, regelbundna utrymmen och tillgång till fysiska som över nätet. och fasta öppettider. bibliotekets samlingar såväl det Bra utlåning. Fortlöpande anskaffning. fysiska materialet som e- Tillräcklig anskaffning. Tillräckligt med personal material. Tillgång till sökverktyg min: enligt som ger fullgod service. och databaser. Kvalitetsrekommendation real: klara jämförelse med Landskapet Österbotten max: bland landets bästa. Utvärdering (Bokslut) Biblioteksmaterial finns per totalt exemplar, böcker 89,5 %. E-böcker och annat e- material finns tillgängligt. Såväl besökssiffrorna som webbesökens antal är på stigande. Evenemangen och utbildningstillfällena utvecklas. De totala lånesiffrorna sjönk märkbart under året, en orsak till detta var bortfallet av lån vid anstaltsbiblioteket. Antalet aktiva låntagare i förhållande till invånarantalet är på samma höga nivå som tidigare 2016: 39 %, 2015: 39,80 % (jfr 2014 års statistik: Jakobstad 40,57 %, Österbotten 36,83, Hela landet 37,45) Personalsituationen har varit bekymmersam med många pensioneringar. 53

210 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Ett fungerande bibliotekshus, Att i samråd med en samlingsplats för alla fastighetsansvariga hålla grupper i samhället. bibliotekshuset i prima skick. Samhällsinformation och demokrati. Delaktighet i samhället. Redan etablerade verksamhetsformer vidareutvecklas och nya satsningar görs på utåtriktad verksamhet. Författarbesök, temadagar, evenemang, utställningar. Att informera om aktuella samhällsfrågor. Biblioteket får positiv respons i nyhetsförmedlingen, även landsomfattande Utvärdering (Bokslut) De av stadsbiblioteket ordnade evenemangen och användarutbildningarna har varit välbesökta. Runebergsveckan med program på biblioteket och med organiserade författarbesök i stadens skolor. Utställningsverksamheten har varit omfattande. Biblioteket är en omtyckt utställningslokal. I nyhetsförmedlingen har synligheten varit god. Den nya bibliotekslagen har diskuterats. Biblioteks- och kulturhuset börjar bli ett begrepp i staden, vilket ger många synergieffekter och höjer biblioteksverksamhetens totala synlighet och genomslagskraft. 54

211 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Inom begreppet biblioteks- och Stabila volymsiffror informationstjänster produceras volymtjänster som utlåning i Biblioteksservice på svenska storleksordningen och på finska förverkligas lån/år och biblioteksbesök enligt enahanda grunder (fysiska + webben) i storleksordningen Flerspråkig och besök/år. mångkulturell Tillkommer informationsarbete, biblioteksmiljö Ansvariga: rådgivning och vägledning i Kultursektionen informationssökningsprocesser Biblioteksdirektören tillika med läsfrämjande verksamhet. Om det görs en ny kundenkät kring servicen, liknande den som gjordes 2014 bland invånarna i Jakobstad: Biblioteket får max. poäng Biblioteket ges resurser och personalen ges de verktyg som behövs för att förverkliga målsättningarna. Viss grad av självbetjäning Utvärdering (Bokslut) Bibliotekets utbyggda lokala trådlösa nät möjliggör flexibla lösningar och goda användningsvillkor, t.ex. att PressReader med utländska tidningar och tidskrifter (tillsammans cirka 6000 st.) tillåter nedladdning till användarens egna mobila enheter och en viss distansanvändning. För att göra biblioteksmiljön mera mångkulturell och flerspråkig driver Fredrikabiblioteken gemensamt ett projekt för utbyggnad och vidareutveckling av mångkulturell biblioteksverksamhet. Läsfrämjande: Det litterära Jakobstad - en guidetur. Bra för nyinflyttade. Tydlig lokalhistoria med stort litteraturintresse. Omtyckt av turister. Används även i skolorna. 55

212 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Bokslut -15 Budget -16 Bokslut -16 Utlåning Låntagare under året (aktiva lånekort) Fysiska besök Besök över nätet Antal deltagare vid ordnade evenemang och användarutbildningar Årsverken 18,2 17, , ,5 Motiveringar Biblioteksverksamheten är kommunal basservice. Statsandelsfinansiering för biblioteken är en del av statsandelen för kommunal basservice. Statistikjämförelser från den landsomfattande statistikdatabasen har använts ( Stängningen av anstaltsbiblioteket, patientbiblioteket vid Malmska påverkade årsstatistiken på ett negativt sätt. Användningen av e-material statistikförs numera som en egen avdelning i den nationella statistiken. Det skulle på sikt vara motiverat att införa nyckeltal som även beaktar detta, för med nuvarande nyckeltal ser man inte hela användningen av bibliotekets e-resurser. Användningen var kraftigt stigande från år 2015 till (Några plock: Naxos musik från 4768 till 10572, PressReader från 655 till 3884, Epress från 517 till 1300). Under slutet av året blev det klart att den nya bibliotekslagen faktiskt kommer att träda i kraft De aviserade förändringarna påverkade arbetet redan innan lagen trädde i kraft. Frågan om vilka bibliotek som ska få bli utvecklingsbibliotek och hur regionala och språkliga aspekter beaktas, avgörs genom förordning efter att lagen trätt i kraft. Stadsstyrelsen i Jakobstad har gett ett utåtande till Undervisningsministeriet. 56

213 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Museichef: Carola Sundqvist VERKSAMHETSOMRÅDE: Museiverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Jakobstads museum ska på ett mångsidigt sätt berätta om vad som skett i staden och nejden av stort och smått för stadens invånare och gäster genom utställningar, föredrag och publikationer. Museets främsta uppgift är att samla, bevara, forska och informera om stadens andliga och materiella kulturarv samt förkovra och utveckla de befintliga samlingarna av föremål, arkivalier och konst. Museet ska vara sakkunnig i antikvariska frågor inom museets verksamhetsområde och bistå kommunala och statliga myndigheter med information och utlåtanden. Museiverksamheten ska utgöra en levande länk mellan regionens historia, nutid och framtid. Alla stadens invånare ska uppleva Jakobstads museum som sitt museum oberoende av språklig tillhörighet, politisk eller kulturell bakgrund. Museets strävan är att bli regionens bästa kulturhistoriska museum och ett av de främsta då det gäller skeppsbygge och sjöfart i Österbotten. Tobaksmuseet skall utvecklas till ett specialmuseum för hela landet inom sitt område och bli ett av de främsta i Europa. Jakobstads museum ska vara en självklar aktör inom stadens kultur, stadsbyggande, undervisning och historisk forskning. Samarbetet inom ramen för statsandelar för museiverksamhet fortsätter liksom tidigare med Nykarleby museiverksamhet. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Inga större förändringar är planerade, men i.o.m. att en del av personalen under de kommande åren uppnår pensionsålder, kommer personalförändringar att bli aktuella. 57

214 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Tillgänglighet till museets Besökarantal: samlingar av föremål, konst, Min fotografier, boksamlingar och arkiv Real i funktionella och för ändamålet Max anpassade utrymmen. Sätt att förverkliga Ansvarig Regelbundna och fasta öppethållningstider. God information genom massmedia, hemsida och andra webbtjänster Utvärdering (Bokslut) Positiv image Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Verksamhet utanför museet: Min 25 föreläsningar och utställningar i Real 30 skolor och institutioner. max 35 Sätt att förverkliga Ansvarig personalen 27 Utvärdering (Bokslut) 58

215 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Medverka i och bidra till olika Min 2 evenemang som vänder sig till Real 4 stadens och regionens invånare Max 6 evenemang och i samarbete med andra kulturproducenter Sätt att förverkliga Ansvarig Personalen; medarrangörer och delansvariga Utvärdering (Bokslut) 10 Pedagogisk verksamhet för barn och vuxna: Föreläsningar i samband med utställningar och evenemang, s.s. Jakobs dagar, Spotlight och Jul på Södermalm. Real sammanlagt 3000 deltagare I samarbete med andra organisationer och egen personal Årliga barnevenemang för daghem och skolor. Min 1000 Real 1500 Max 2000 deltagare Utställning med workshop, tidsresor. Personalen (nov. -16 jan. -17) 59

216 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Genom personliga kontakter med stadens och regionens invånare; genom informativa, kvalitativa, pedagogiska och engagerade utställningar, specialguidningar, föreläsningar, evenemang och publikationer. Stå till tjänst med information till privatpersoner, massmedia, kommunala och statliga organ Effektiv och ändamålsenlig organisation Utställningar i samproduktion: real 12 st. Egna producerade utställningar: max 4 Sätt att förverkliga Ansvarig Genom kunnig och engagerad personal Utvärdering (Bokslut) 11 6 Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut) Fortsatt koncentration och utveckling av museiområdet vid Storgatan 2 och 4 Renovering av de inre utrymmena i Nygårds verkstad Överföra den tillfälliga utställningsverksamheten till Nygårds verkstad _ 60

217 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) min - real - max Ansvarig Bibehålla museets status som ett statsunderstött museum genom att bibehålla antalet årsverken. Real 10 Bibehålla antalet anställda 9 (inkl. 1 till Nykarleby) 61

218 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Bokslut -15 Budget -16 Bokslut -16 Besökare, enskilda evenemangsbesökare Besökarantal, grupper Antal utställningar, medarrangör Utställningar, egna Statsandelar i Årsverken 8,8 9,6 10,5 10,15 10,15 10 Motiveringar En koncentration av museets verksamhet till museiområdet vid Malmska gården och Storgatan 4 är fortsättningsvis aktuell. En renovering av Nygårds verkstad borde genomföras för den tillfälliga utställningsverksamheten. Renoveringen skulle också höja områdets attraktionsvärde och stöda de verksamheter som finns här och göra stadsdelen Södermalm till ett verkligt kulturcentrum. 62

219 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Kultursekreterare VERKSAMHETSOMRÅDE: Marja-Leena Pitkäaho Allmän kulturverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Jakobstad formas till en mångsidig kulturstad med sina egna kulturella traditioner och sin tvåspråkighet. Den allmänna kulturverksamheten ger invånarna möjlighet till en mångsidig kulturservice och stöder lokala projekt som berör invånarna. Alla har samma rätt att skapa konst och delta i kulturverksamhet. Den allmänna kulturverksamheten i Jakobstad främjar, stöder och organiserar kulturverksamhet enligt lagen om kommunernas kulturverksamhet. Kulturverksamheten ordnar möjligheter för invånarna att få grundundervisning i konst, samt sådan undervisning inom olika konstområden som stöder amatörer. Kulturbyrån ger service och information till invånarna i kulturfrågor samt finns till för och främjar ett rikt förenings- och kulturliv i staden. Den allmänna kulturverksamheten i Jakobstad vill vara en mångsidig och utåtriktad verksamhets- och serviceform. Ett rikt och mångsidigt kulturutbud bidrar till kommuninvånarnas välbefinnande samt gör staden attraktiv. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Kulturbyrån satsar målmedvetet på program riktat till barn och unga samt åldringar. Runebergsveckan, stadens kulturvecka, samarbetar aktivt med stadens övriga kulturarrangörer och ett målmedvetet arbete görs för att hålla kulturveckans nivå hög. Runebergsveckan 2016 "Sjukt galet!" hade en total besökarsiffra om personer. Finland firar 100 år av självständighet Kulturbyrån har informerat och förberett jubileumsårets verksamhet under hela Kulturbyråns nya Leader-projekt, Kulturell mångfald i Jakobstad, startade i mars Stadens kulturpolitiska program har varit under arbete Verksamhetsåret bjöd på många fina händelser, t.ex. författaren Herman Lindqvists besök i Jakobstad i oktober Besöket ordnades som ett samarbete mellan Stadsbiblioteket, Pensionärsföreningen Milstolpen och kulturbyrån. Arrangerandet av Spektakeldagen - för att uppmärksamma Barnkonventionens dag - håller på att hitta en etablerad form. Spektakeldagen ordnas som ett samarbete mellan kulturbyrån och barnkonstskolan Balatako. Enligt tema har Spektakeldagen ytterligare samarbetspartner varje år. Temat för år 2016 var "Rytm och rörelse" och samarbetspartner var Rytmlinjen vid JMI. 63

220 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Tvåspråkig, mångsidig och min: besökare/år utåtriktad verksamhet. real: besökare/år Mångkulturell verksamhet. max: besökare/år Sätt att förverkliga Ansvarig Målmedveten planering av verksamheten samt effektiv information. Kultursekreteraren Utvärdering (Bokslut) besökare SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Nätverksbyggande och Att behålla det nuvarande Regelbundna möten och samarbete. Regionalt samarbetet. evenemangssamarbete. samarbete. Kultursekreteraren Utvärdering (Bokslut) Många fina gemensamt ordnade evenemang, t.ex. Veteranfesten och Spektakeldagen. RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Balanserad ekonomi genom Att kunna starta ett nytt Extern finansiering. samarbete och externa Leader-finansierat Kultursekreteraren finansieringar. kulturprojekt. Utvärdering (Bokslut) Leader-projektet Kulturell mångfald har startat

221 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Bokslut -15 Budget -16 Bokslut -16 Besökarantal, hela verksamhetsåret Runebergsveckan, besökarantal Konstverksamhet, antal kurser Uthyrning av Skolparkens utescen, FBK-området, Viktor Sunds stuga, antal gånger Evenemangskalender, användarantal/evenemang Årsverken 2,5 2,16 1,2 1,2 1,2 1 Motiveringar Kommunerna beviljas statsandel för allmän kulturverksamhet. Den allmänna kulturverksamhetens statsandelsfinansiering är en del av statsandelen för kommunal basservice. Statsandelen för kommunal basservice omfattar social- och hälsovård, förskoleundervisning, grundläggande utbildning, bibliotek, allmän kulturverksamhet och grundläggande konstundervisning. Kulturbyrån ordnar inte längre konstkurser av ekonomiska orsaker. Kulturbyråns ekonomiska utfall 2016 är överensstämmande med delårsrapport nr 2/2016, men "belastas" av kostnaderna för projektet Kulturell mångfald om ca , en utbetalningsansökan som är inne och får betydelse i BS

222 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Idrottsdirektör VERKSAMHETSOMRÅDE: Tove Jansson Motions- och idrottsverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Målsättningen är att garantera möjligheterna för kommuninvånarna att dagligen röra på sig och motionera i en trygg, tvåspråkig omgivning på nära avstånd. 1. MOTIONSIDROTT Upprätthållande och utvecklande av idrottsanläggningarna och friluftsområdena på en sådan nivå att de på ett ändamålsenligt sätt motsvarar föreningarnas och kommuninvånarnas behov. Vid fördelning av resurser i form av understöd och bidrag fästs uppmärksamhet vid verksamhetens omfattning, ungdomsverksamhet och idrottens samhälleliga betydelse. 2. HÄLSOFRÄMJANDE MOTION Utvecklande av samarbete med andra motionsarrangörer, för att nå ett mångsidigt utbud av hälsomotion och ge information om hälsofrämjande idrott. 3. MOTION FÖR SPECIALGRUPPER För äldre personer och för olika specialgrupper borde kommunen garantera möjlighet att dagligen året om använda trafikleder och motionsplatser, som är lättillgängliga och som lockar till motion. Speciellt när det gäller äldre och personer med nedsatt syn, hörsel och begränsad rörelseförmåga är den dagliga motionen i närmiljön viktig. I närmiljön bör finnas lättrafikleder och byggnader där man kan röra sig tryggt och obehindrat. 4. SKOLIDROTT Skolidrottens behov bör beaktas så att eleverna har möjlighet att mångsidigt motionera, träna och idka friluftsliv. 5. TÄVLINGS- OCH ELITIDROTT Idrottsanläggningarna underhålls så att tävlings- och elitidrott möjliggörs. Särskild uppmärksamhet fästs vid föreningarna som på ett förtjänstfullt sätt presterar toppresultat på nationell och internationell nivå. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Förändringar i enlighet med stadens strategi. 66

223 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Stadens nuvarande Tillräckligt med servicepersonal Centralen för tekniska idrottsanläggningar hålls i skick i Idrottsgården och tjänster genom fortsatt underhåll och på uteanläggningarna. tillräcklig mängd servicepersonal. Utvärdering (Bokslut) Under år har en breddning av Östanpå motionsspår utförts. - Fäboda skidspår förbättras årligen - har Centralplanens gräsmatta förnyats. - har Tellus konstgräsmatta förnyats. - har Vestersundsby rinks botten dränerats och förnyats. - Centralplanens läktares omklädningsrum har renoverats under åren och korridoren har renoverats

224 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Staden svarar för utövarnas Real: nuvarande Upprätthållande av behov och ser till att det finns anläggningar underhålls. nuvarande servicenivå. tillräckligt med idrottsanläggningar Max: byggande av nya Centralen för tekniska till invånarnas anläggningar för idrott. tjänster förfogande Utvärdering (Bokslut) Staden Jakobstad har gjort ett 10-årigt hyresavtal med FAB Bottensviksvägen. Rettigs industribyggnad byggs om till en allaktivetshall i 2 olika skeden. Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Yrkeskunnig personal Vid val av ordinarie och Idrottsdirektören och tillfällig personal prioriteras idrottssektionen yrkeskunskap. Utvärdering (Bokslut) Simhallsövervakarna, både ordinarie och tillfälliga, har alla utfört FSH:s simtest godkänt. Idrottsektionens personal har deltagit i 2 första-hjälp/livräddningskurser under året. Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Bra idrottsservice Utvecklande av samarbetet Idrottssektionen och med närkommunerna. bildningsnämnden Idrottssektionen och närliggande kommuner Utvärdering (Bokslut) De idrottsansvariga i regionens kommuner har deltagit i styrgruppen för projektet Integration genom motion och idrott. 68

225 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm NYCKELTAL Prestationer Simhallen, kunder varav simskolegruppe Innebandysalen, kunder Dans- och övre salen, kunder Tellus, kunder Aktiva idrottare Fotbollstimmar på plan Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Bokslut -15 Budget -16 Bokslut Friidrottstimmar Årsverken 11,29 10,74 10,55 10,55 10,55 10,55 Motiveringar Servicenivån enligt verksamhetsidén. Statsbidrag för idrottsverksamhet utbetalas åt staden Jakobstad på följande grunder: invånarantalet x 12 euro och därav 30 % enligt 21 och i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009). 69

226 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Bildningsväsendet 2016 Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader netto Utbildningsförvaltning Grundutbildning Gymnasieutbildning Musikverksamhet Vuxenutbildning Ungdomsverksamhet Småbarnspedagogik Samkommuner mm Kurator Allmän kulturverksamhet Museiverksamhet Biblioteksverksamhet Idrottsverksamhet Totalt

227 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Kalender 2016 Budgetdel Normal drift Kostnadsslag Alla kostnadslag Kostnadställen BILDNINGSNÄMNDEN Värden Row Labels Ursprunglig budget Budgetändring Fastställd budget Bokslut 2016 Bokslut 2015 Avvikelse 2016 VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Övriga verksamhetskostnader AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNING Grand Total

228 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm TEKNISKA TJÄNSTER o o o o Miljövård Byggnadstillsyn Centralen för tekniska tjänster Centralen för interna stödtjänster 72

229 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN o o Miljövård Byggnadstillsyn 73

230 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Tf. Miljövårdschef : Sofia Zittra-Bärsund VERKSAMHETSOMRÅDE: Miljövård VERKSAMHETSIDÉ Verksamhetsidén är att verkställa de uppgifter, som ålagts den kommunala miljövårdsmyndigheten i lagen om kommunernas miljövårdsförvaltning och andra lagar samt därigenom bidra till att trygga en hälsosam, trivsam och stimulerande samt naturekonomiskt hållbar livsmiljö för stadens invånare. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Miljölagstiftningen utvecklas fortfarande i snabb takt. År 2014 trädde en ny miljöskyddslag (527/2014) och miljöskyddsförordning (713/2014) i kraft. Revideringsfas 2 av miljöskyddslagen behandlades av riksdagen under år Målet var att bedöma behovet att ändra miljöskyddslagen och annan miljölagstiftning som tillämpas på de verksamheter som avses i miljöskyddslagen. Revideringsfas 3 är ännu under arbete. Lagändringarna innebär bl.a. att större tyngd ska läggas på tillsynen av miljötillståndspliktig verksamhet, men de ger också möjlighet att uppbära avgifter för tillsynen. Förändringarna i regelverken och nya tillämpningar kräver en betydande arbetsinsats enbart för att bibehålla nödvändig kunskapsnivå och beredskap att handlägga ärenden och ta nödvändiga initiativ. Arbetsvolymen kommer också i viss mån att öka, men åtminstone i detta skede verkar det mest realistiskt att utgå från att uppgifter genom omprioriteringar kan handhas inom den nuvarande personalresursen. Statens klimat- och energipolitik och målsättningar för hållbar utveckling och bevarande av naturens mångfald har även återverkningar inom kommunernas miljövårdsförvaltning. Miljö- och byggnadsnämnden justerade år 2016 taxorna för marktäkter för att bättre motsvara de verkliga kostnaderna som uppstår vid behandlingen av ärenden. Miljövårdschefen beviljades tjänstledighet fr.o.m till Ersättaren tillträdde tjänsten som tf. miljövårdschef fr.o.m

231 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Smidig och korrekt Åsikt att handläggningen Upprätthållande av handläggning av tillstånds- och varit korrekt: 100 % gedigen sakkunskap och andra beslutsärenden / förmåga att ge relevant Förfrågan till sökande och information och betjäning parter Ansvarig: miljövårdschefen Utvärdering (Bokslut) En förfrågan om miljövårdsbyråns servicenivå skickades ut till samarbetspartner. Svarsprocenten var 47 %. Av de svarande var 38 % mycket nöjda och 62 % nöjda med den service de hade fått. 13 % kom med förslag på hur servicen kunde utvecklas. Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Relevant information om Miljövårdsbyråns hemsidor Miljödata insamlas och stadens miljö finns lätt utvecklas och infotillfällen lagras organiserat. tillgänglig och informationen ordnas vid behov. sprids aktivt. Ansvarig: miljövårdschefen, miljöinspektören och miljöplanerare Utvärdering (Bokslut) Den kontinuerliga mätningen av luftens kvalitet har fortsatt och mätresultat finns tillgängliga på internet. Invånarna har informerats via pressen om överskridning av gränsvärde. 75

232 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Ansvarig Genomsnittlig behandlingstid för tillståndsärenden / Tid från inlämnad ansökan tills beslutet ges 3 månader Miljövårdschefen Under året har ett miljötillstånd beviljats, behandlingstiden var lång (32 mån.) p.g.a. ärendets natur och införskaffande av nya mätdata. RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Verksamheten finansieras i 25 %. Efter färdigställande av Strikt budgetdisciplin och högre grad av intäkter / tillsynsplan kan aktivt sökande av Intäkternas andel av ambitionsnivån höjas. projektfinansiering och kostnaderna samarbete Miljövårdschefen Utvärdering (Bokslut) Under 2016 överskreds budgeten med 16 % ( ), till följd av oförutsedda kostnader i luftkvalitetsuppföljningen. Intäkternas andel av kostnaderna uppnådde inte ambitionsnivån. Intäkternas andel av kostnaderna var 12 %. I oktober togs tillsynsplanen i bruk, som möjliggör tagande av inspektionsavgifter. 76

233 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm NYCKELTAL Prestationer Antal behandlade tillståndsansökningar och anmälningar Tillsyns- och övervakningsärenden Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Budget Bokslut Utlåtanden Behandlingstid för 3 5,6 5,5 4 32* miljötillstånd, mån. Årsverken 3 2,3 2 2,1 2,5 2,5 Motiveringar * Den långa behandlingstiden för miljötillståndet berodde på ärendets natur, som krävde nya data angående det använda råmaterialet (aska). Miljövårdsbyråns uppgifter kan i stort sett uppdelas i rena myndighetsuppgifter såsom tillståndsbeviljande och tillsyn samt de utvecklingsuppgifter som nämns i 6 i lagen om kommunernas miljövårdsförvaltning. Hit hör bl.a. att bidra till planering och utveckling av miljövården, ge akt på miljösituationen, bidra till handledning, rådgivning och informera om miljön. Inom sina myndighetsuppgifter beviljade miljö- och byggnadsnämnden år 2016 ett miljötillstånd gällande användning av aska vid Alholmens Kraft Oy Ab. Två verksamheter gällande distribution av flytande bränslen registrerades, ABC Prisma och Neste Markkinointi Oy. Nämnden gav utlåtande till regionförvaltningsverket om miljötillståndsansökningar för Jakobstads Vatten och Jakobstads Hamn och utlåtande om ett vattenlagsärende för UPM Kymmene Oyj. Utlåtande gavs till NTM-centralen angående MKB-program för Jeppo Biogas. Två bemötanden gavs av besvär till VFD och HFD, gällande Evijärven perunat och Alholmens Kraft Oy Ab. Sju bulleranmälningar gällande tillfällig verksamhet behandlades. Miljövårdsmyndigheten granskade ett stort antal utsläpps- och kontrollrapporter från olika verksamheter. Miljövårdsbyrån deltog tillsammans med byggnadstillsynsbyrån i miljösynen i staden och påtalade konstaterade fall av nedskräpning. Miljövårdsbyrån gjorde år 2016 sex inspektioner tillsammans med NTM-centralen för att kontrollera reningsverkets funktion vid farmområdet Vallan. Miljövårdsbyrån deltog i samarbetsgruppen för miljöförbättringsåtgärder vid farmområdet Vallan tillsammans med Svenska Österbottens pälsdjursodlarförening rf. Konkreta åtgärder som gjordes under 2016 var t.ex. utplacering av betongelement för att dämma upp och minska flödet till det södra reningsverket. Merparten av miljövårdsbyråns arbetsinsats bestod under år 2016 fortsättningsvis av handläggning av lagstadgade tillståndsärenden, tillsynsuppgifter och övervakning av miljöns tillstånd. I enlighet med miljöskyddslagen (527/2014) ska den kommunala miljövårdsmyndigheten för den regelbundna tillsynen göra upp en tillsynsplan för sitt område samt utarbeta ett tillsynsprogram. Tillsynsplanen och tillsynsprogrammet ska utarbetas inom tre år från ikraftträdandet av lagen. Tillsynsplanen togs i bruk i november Tillsynsprogrammet tas i bruk under år Uppgörandet av tillsynsplanen och tillsynsprogrammet möjliggör att man för granskningar och inspektioner som utförs i enlighet med dem kan uppbära en avgift. Tyngdpunkten läggs på samarbete med den övriga stadsförvaltningen, grannkommunerna och andra aktörer. Till följd av kraven på inbesparingar har inga nya betydande utvecklingsprojekt kunnat startas, men mätningen av luftens kvalitet har fortsatt i samarbete med industrin och grannkommunerna. 77

234 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Ledande byggnadsinspektör VERKSAMHETSOMRÅDE: Micael Nylund Byggnadstillsynsbyrån VERKSAMHETSIDÉ Verksamhetsidén är att betjäna och vägleda byggare vid planering och byggande via lovbehandling och övervakning samt därigenom säkerställa en säker, hälsosam och trivsam miljö för boende och arbetande i staden. Utföra de uppgifter som bostadslagstiftningen ålagt kommunerna: förmedling av bostäder på sociala grunder, godkänna räntestöd för byggande och grundförbättring av bostäder, bevilja reparations- och energiunderstöd, bevilja lättnader i betalningen av statliga lån, övervaka användningen av statliga lån och understöd. Allmän rådgivning i bostadsfrågor. Följa med bostadsförhållandenas utveckling i staden. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN En ny byggnadsinspektör anställdes i början av I slutet av 2016 beslöts att en biträdande byggnadsinspektör får anställas under Utbyggnaden av parkeringen under torget samt byggande av den så kallade HAB-affärsbyggnaden inklusive bostäder kring torget börjar vara på slutrakan och kommer att färdigställas under Byggandet av småhus på det nya området i Vestersundsby pågår för fullt. 78

235 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Andel nöjda kunder / 100 % Bra kundbetjäning Kundenkät till vart tionde Ledande ibruktagna och färdigställda byggnadsinspektören projekt. Utvärdering (Bokslut) Medarbetare 72,45 % Kunder 72,2 % SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Sätt att förverkliga Ansvarig Behandlingstider för tillstånd i 3 mån./ 2 mån./ 1,5 mån. Snabb behandling medeltal Ledande byggnadsinspektören Utvärdering (Bokslut) 1,1 mån. RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Kundernas andel av 45 % Revidering av avgifter kostnaderna under en period på Ledande 5 år byggnadsinspektören Utvärdering (Bokslut) 34,67 % / 5 år 79

236 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm NYCKELTAL Prestationer BEVILJADE bygglov (nämnd + byggn.inspektör) byggn.insp.tillst. + Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Budget Bokslut övriga beslut. anmälningsärenden färdigställda bostäder syneförrättningar Årsverken 7 6, ,5 4,5 80

237 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Kalender 2016 Budgetdel Normal drift Kostnadsslag Alla kostnadslag Kostnadställen MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Värden Row Labels Ursprunglig budget Budgetändring Fastställd budget Bokslut 2016 Bokslut 2015 Avvikelse 2016 VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Övriga verksamhetskostnader Grand Total

238 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm TEKNISKA NÄMNDEN Centralen för tekniska tjänster Centralen för interna stödtjänster 82

239 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Tf. teknisk direktör VERKSAMHETSOMRÅDE: Rune Hagström Centralen för tekniska tjänster VERKSAMHETSIDÉ Centralen för tekniska tjänster bereder stadens mark- och planläggningspolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna för utvecklandet av samhällets olika funktioner förvaltar, uppför, planerar, bygger och underhåller stadsbornas gemensamma egendom så som gator, leder för lätt trafik, parker, båthamnar och idrottsplatser samt sköter om stadens skogsbestånd sköter lyhört stadsmiljön så att den utvecklas till en harmonisk helhet utvecklar de offentliga uterummen och samhällstekniken i staden så att de stimulerar ett vitalt stadsliv. Detta görs i samarbete med alla dem som verkar inom stadsförvaltningen, med stadens invånare samt med olika sociala, kulturella och ekonomiska sammanslutningar. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Under år 2016 är fokus fortfarande på effektivering av produktiviteten och fortlöpande förbättring av verksamheten inom Centralen för tekniska tjänsters serviceområden planläggning, mätningsverksamhet och kommunalteknik. Målsättningarna och mätarna som gäller Centralen för tekniska tjänster är lika med målsättningarna och mätarna för de tre serviceområdena. Centralen för tekniska tjänster tar aktivt del i det strategiarbete som pågår inom stadens organisation. Verksamheten gällande de tekniska tjänsterna: - kosthåll - städtjänster - gatuunderhåll och depåverksamhet - underhåll av parker och grönområden - fastighetsskötsel och byggande - underhåll av idrottsområden överfördes till det nybildade bolaget Alerte Ab Oy. Tekniska direktörstjänsten sköts av vikarie tills rekrytering av ny teknisk direktör verkställs. NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Budget Bokslut Årsverken 99,13 94,85 88,75 83, ,97 83

240 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Stadsplanearkitekt : Pekka Elomaa VERKSAMHETSOMRÅDE: Stadsplanering VERKSAMHETSIDÉ Planläggningsavdelningen bereder stadens planläggningspolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna för utvecklandet av samhällets olika funktioner, så att stadsstrukturen hålls kompakt, sköter genom planering, rådgivning och skolning, kontroll och myndighetsutlåtande om kvaliteten på stadsbyggandet och stadsbilden så att de främjar den enskilda individens välbefinnande och resulterar i ett kommunikativt och estetiskt högklassigt samhälle. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Förändringen i befolkningens åldersstruktur förutsätter att planeringen i högre grad beaktar kvaliteten på miljön ur "seniorperspektiv", t.ex. vid planeringen av stadens centrala delar. På samma gång bör planläggningen bereda plats för potentiella inflyttare, som kommer att ersätta de stora åldersklasserna i arbetslivet. I stadsregionen ökar behovet av koordinerad, regional markanvändningspolitik, vilket ställer mera krav på planeringssamarbete över kommungränserna speciellt tillsammans med Larsmo och Pedersöre. 84

241 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Den planmässiga beredskapen Planläggningsverksamheten Stadsplanearkitekten motsvarar samhällets omfattar även planer för en byggnadsbehov, med väsentlig, kvalitativ tillräckliga reserver för förbättring av stadsmiljön. bostadsbyggandets och näringslivets tomtbehov. Utvärdering (Bokslut) Under räkenskapsperioden har 2 trafikområdesdetaljplaner (Peders och Granholmens anslutningar, sammanlagt 25,3 ha) godkänts i stadsfullmäktige. I detaljplanerna har 15,8 ha trafikområde och 9,5 ha specialområde inkluderats. Kvalitet samt god tillgänglighet till service kräver bättre personalresurser än nuvarande. 85

242 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Invånarnas medvetande om Informationsaktiviteter Stadsplanearkitekten planläggningens roll i utvecklas. samhällsutvecklandet och den enskilda kommuninvånarens roll och rättigheter i processerna utvecklas. Utvärdering (Bokslut) Programmet för deltagande och bedömning har utvecklats märkbart i en mera informativ riktning och detta har främjat deltagande i planläggningen och invånarna har ofta besökt planläggningsavdelningen i privata och gemensamma ärenden. Man har märkt att den nya praxisen tydligt har främjat själva planläggningsarbetet. Förbättrad regional konkurrenskraft Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig En gemensam syn på Arbetet genomförs i markanvändningsgruppen Stadsplanearkitekten målsättningarna för (en markanvändningen i regionen. fortsättning på MAL-arbetet och JASU) Kontinuerligt underhåll av strukturmodellen för livskvalitet Utvärdering (Bokslut) Planläggningsavdelningen har deltagit i markanvändningsgruppens verksamhet. En bra planering av markanvändningen ur stadens synpunkt är samtidigt den bästa regionala planeringen när det är fråga om regionens service- och regioncentrum. 86

243 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Budget Bokslut Årsverken 3,89 4,1 4 3,73 3,5 3,93 Stadsgeodet VERKSAMHETSOMRÅDE: Christer Tonberg (tf.) / Anders Blomqvist Mätning och markanvändning VERKSAMHETSIDÉ - bereder stadens markpolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna för utvecklandet av samhällets olika funktioner - utvecklar och underhåller stadens lägesdatasystem - för stadens fastighetsregister - sköter och utvecklar fastighetsbildningen inom detaljplaneområden - ansvarar för fastigheternas adressystem - förvaltar stadens markegendom, sköter markanskaffningar och marköverlåtelser samt stadens ekonomiskogsområden enligt en skogsbruksplan - ansvarar för stadens kartprodukter och mätningsverksamhet FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Utvecklingen och upprätthållandet av lägesdatasystemet fortsätter. Stadsgeodeten var tjänstledig fram till Avdelningens funktioner har delvis skötts genom omfördelning av arbetsuppgifter, omplacering och omskolning av personalen. Omorganisationen gällande skötsel av stadens skogsområden verkställdes under år Uppdateringen av mångbruksplanen och omfördelningen skogsområdenas skötselansvar slutfördes under år

244 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Aktiv näringspolitik Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Tillgång till behövligt antal Råmark köps ha tomter för boende och under fem år, företagsverksamhet. min 2 ha/år real 5 ha/år max 15 ha/år Sätt att förverkliga Ansvarig Förhandlingar med markägare inom aktuella områden. Utvärdering (Bokslut) Staden har under år 2016 förvärvat ca 4 ha råmark. Minimi-nivå uppnådd. Stadsstyrelsen fäster uppmärksamhet vid en fortsatt aktiv tomtpolitik för bostadsbyggande och näringsverksamhet samt att man säkrar möjligheterna för att även etablerade företag kan utvecklas. Nya småhustomter erbjuds: min 25 st. real 40 st. max 60 st. Prioritering av rätta gatubyggnadsprojekt. Kommunaltekniska avtal med privata tomtägare. Vid årsskiftet fanns 39 st. lediga småhustomter (2 st. färre än 2015). Minimi-nivå uppnådd. 88

245 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Markpolitikens balans positiv Inkomsterna från markpå lång sikt. försäljning och kapitaliserade (5 %) arrendeinkomster för granskningsårets nya kontrakt överskrider sammanlagt markköpsutgifterna och övriga investeringar gällande markområden. min: under en justeringsperiod om 5 10 år real: under en justeringsperiod om 2 3 år. max: årligen Sätt att förverkliga Ansvarig Bevarande av en stabil markprisnivå. Försäljning av värdefulla objekt genom anbud. Utvärdering (Bokslut) Inkomsterna från markförsäljning understiger utgifterna för markköp för år 2016, men med beaktande av nya arrenden är balansen positiv. I ett längre tidsperspektiv är balansen också positiv. Realistisk nivå har uppnåtts. 89

246 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Bokslut -15 Budget -16 Bokslut -16 Såld mark 1000 euro Köpt mark 1000 euro Virkesink euro Registr. tomter st Regist. allm. omr. st Årsverken 17,67 16,37 14,4 13, ,86 Motiveringar Utbudet på lediga småhustomter har under året minskat något, eftersom inga nya småhusområden har öppnats. Markaffärerna beror på kort sikt direkt på vilka objekt som staden erbjuds att köpa eller som kan avyttras inom perioden. Nyckelvärden är därför svåra att bestämma på årsnivå. En stor del av stadens skogsinnehav har nu uppnått ett tillväxtskede där beståndsvårdande gallringar behövs. Den nya mångbruksplanen visar att det ekonomiska utfallet från skogen ökar. Intäkternas andel (arrenden inte medräknade) av kostnaderna har varit ca 25 %. 90

247 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Stadsingenjör VERKSAMHETSOMRÅDE: Harri Kotimäki Kommunalteknik VERKSAMHETSIDÉ Kommunaltekniska avdelningen förvaltar, låter bygga, planerar, bygger och underhåller stadens gator, leder för lätt trafik, torg och övriga allmänna områden, parker och grönområden, båthamnar samt idrotts- och rekreationsanläggningar producerar och utvecklar också stödtjänster för verkets övriga serviceproduktion, såsom material-, verkstads-, maskin- och transporttjänster. producerar som beställningsarbete åt staden planering och byggande av kommunalteknik administrerar parkeringsövervakningen. Till år 2017 har verksamhetsidén omformulerats. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Överföringen av lagerfunktionerna till Jakobstads Vatten gjordes vid årsskiftet. Övrigt underhåll inom kommunalteknik fortsatte oförändrat till årets slut. Byggande i egen regi avslutades och byggarna överfördes till underhållsuppgifter redan på hösten. Minskningen av personal kompenserades med tillfälliga specialarrangemang till årets slut. Det gångna året visade att vi behöver mera resurser. Avgiftsbelagd parkering togs ibruk. Inkomsterna som inflyter täcker arrendekostnaderna för parkeringsområdena och övervakningskostnaderna (Maria Malms tomthyra och biljettautomat). 91

248 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Ärendebehandlingen effektiveras ytterligare Antalet ärenden som väntar på behandling minskar. Alla ärenden tas till behandling i ankomstordning. Behandlingstiden förkortas enligt Lean-principen. Alla kommunoffice-användare på avdelningen deltar. Utvärdering (Bokslut) Målen nåddes inte. Under andra halvåret tog bolagiseringen extra tid, också från beredningsarbetet. Brådskande ärenden togs först till behandling. RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Teknisk uppföljning av fordon 1, 2 eller 3 av följande och arbetsmaskiner utnyttjas verkställs: först under ett års tid, varefter - Dokumentering av körtider det fattas beslut om ett (användningssätt för permanent och brett maskiner under arbetsskift) ibruktagande av systemet. - Uppföljning och styrning av Antagandet är att arbetsprestation (på grund kostnadsinbesparingar kan av läge i realtid) uppnås och att produktiviteten - Uppsamling av data för ökar. fakturering och bokföring (elektroniskt) Sätt att förverkliga Ansvarig Depåchefen och vägmästaren utreder vilka möjligheter en GPSuppföljning kan ge och tillämpar dessa i den praktiska arbetsledningen. Utvärdering (Bokslut) Läget i realtid följdes upp och även uppgifter om körhistoria kunde hämtas vid behov. Ambitionsnivån minimum 1 nåddes. 92

249 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm NYCKELTAL Prestationer Parkeringsövervakning: - betalningsuppmaningar - protester skriftl, muntl. - inkomna betalningar Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut -15 Budg et -16 Bokslut Underhåll av gator: Underhåll av trafikområden /invånare ( inv.) - sommarunderhåll av gator (241 km) - vinterunderhåll av gator (252 km) - antal plogningar ,36 /m ,66 /m * ,55 /m ,18 /m ,55 /m ,47 /m ,43 /m ,11 /m , ,09 /m ,73 /m 14 Båtplatser - driftsutgifter - driftsutgifter/plats - totalkostnad/plats , , , , , Underhåll av idrottsoch rekreationsområden: - underhåll /invånare ( inv.) - Centralidrottsplan /plan 8250m² - Västerplan /hela området m² /plan 6732 m² - matchgräsplaner (3) /hela området m² /plan m² - träningsgräsplaner (2) /områden 14000m²(skolel.) - grusplaner (2) (+ isplan) /områden m² - Tellus /plan 6320 m² - elljusspår /13 km - vandringsleder /25 km - ishockeyrinkar (3) /rink - simstränder (5) /strand 35, /m² ,47 /m² 3,94 /m² ,88 /m² 1,46 /m² 447 0,03 /m² ,26 /m² ,33 /m² ,81 /m ,52 /m , ,5 /m² ,24 /m² 3,33 /m² ,63 /m² 1,04 /m² 620 0,04 /m² ,20 /m² ,38 /m² ,59 /m ,36 /m , ,21 /m² ,59 /m² 1,57 /m² ,37 /m² 0,61 /m² 876 0,06 /m² ,10 /m² ,36 /m² ,56 /m ,65 /m , ,9 /m² ,40 /m² 1,06 /m² ,39 /m² 0,64 /m² ,07 /m² ,22 /m² ,48 /m² ,21 /m² ,01 /m , ,44 /m² ,15 /m² 3,08 /m² ,68 /m² 1,12 /m² ,09 /m² ,24 /m² ,35 /m² ,59 /m ,56 /m

250 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Underhåll av parker och grönområden: - underhåll /invånare ( inv.) Anlagda parker och grönområden ha - m²/invånare - underhåll /m² - underhåll /invånare Lekparker - invånare/park - underhåll /lekpark - underhåll /invånare 46, ,69 13, ,71 48, ,57 7, ,75 48, ,21 6, ,47 48, ,50 6, , , ,32 6, ,34 Prestationer Maskinpark: Medelålder år Arbetstimmar i medeltal - lastbilar (3) /1650 h - väghyvlar (2) /1650 h - traktorer (5) /1650 h - frontlastare (2) /1650 h Bokslut -12 6, h 83 % 1053 h 64 % 955 h 58 % 1303 h 79 % Bokslut h 82 % 844 h 51 % 996 h 60 % 1455 h 88 % 6,67 Bokslut -14 7, h 87 % 757 h 35 % 775 h 47 % 1210 h 73 % Bokslut -15 7, h 93 % 863 h 52 % 1000 h 61 % 1337 h 81 % Budget -16 Bokslut ,29 10, h 83 % 950 h 58 % 922 h 56 % 1128 h 68 % Verkstad: Fakturering /anställd Lagret: Fakturering /anställd Byggande och byggherreverksamhet: Sanerade gator - byggda i egen regi - byggda av entreprenörer Nya gator - byggda i egen regi - byggda av entreprenörer 960 m 960 m m 1212 m 550 m 910 m 910 m m 305 m 820 m 1270 m 780 m 490 m 500 m 120 m 380 m 34 m 1315 m 800 m 500 m 1551 m m 1687 m 117 m 1570 m Planering: Gatuplaner -rättelseyrkanden Grävningstillstånd Årsverken 74,57 74,54 67,36 63,74 65,36 58,25 Motiveringar Till Jakobstads Vatten flyttades två anställda. Depåchef, montör, byggherreingenjör och en arbetsledare vid byggande slutade under året. Projektet Jakobstads Hamnväg blev färdigt och där ingick nya och ombyggda gator ca 1570 m. 94

251 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Tf. teknisk direktör : Rune Hagström VERKSAMHETSOMRÅDE: Centralen för interna stödtjänster VERKSAMHETSIDÉ Centralen för interna stödtjänster - fungerar som hyresvärd och sköter om att stadens olika förvaltningsenheter har så ändamålsenliga och ekonomiska verksamhetsutrymmen som möjligt antingen i stadens egna byggnader eller i upphyrda utrymmen - låter bygga, planerar, fungerar som disponent och underhåller stadens verksamhetsutrymmen och byggnader - städar stadens verksamhetsutrymmen och byggnader - tillreder och serverar smakliga och näringsriktiga måltider åt daghemsbarn, skolelever, åldringar, hälsovårdens klienter och dess personal. - producerar ändamålsenliga datatekniska tjänster för stadens eget behov. Det här görs till ett kostnadseffektivt pris så att vi strävar till kundvänlighet, kunnande och en god totalekonomi. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN För alla tre serviceområden utrymmesförvaltning, kosthåll och städtjänster fortsätter utvecklingen av intern fakturering, produktivitet och effektivitet. Eventuella förändringar på grund av strategiarbetet planeras och verkställs. IT-tjänsterna har via en förändring i förvaltningsstadgan flyttats till centralförvaltningen och verkställs budgettekniskt från Målsättningar och mätare som gäller centralen för interna stödtjänster är lika med målsättningar och mätare för de tre serviceområdena. Verksamheten gällande de tekniska tjänsterna: - kosthåll - städtjänster - gatuunderhåll och depåverksamhet - underhåll av parker och grönområden - fastighetsskötsel och byggande - underhåll av idrottsområden överfördes till det nybildade bolaget Alerte Ab Oy. NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Budget Bokslut Årsverken 222,19 259,36 244,06 231, ,36 95

252 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Husbyggnadschef VERKSAMHETSOMRÅDE: Rune Hagström Utrymmesförvaltning VERKSAMHETSIDÉ Utrymmesförvaltningen fungerar som hyresvärd och sköter om att stadens olika förvaltningsenheter har så ändamålsenliga och ekonomiska verksamhetsutrymmen som möjligt antingen i stadens egna byggnader eller i upphyrda utrymmen. låter bygga, planerar, fungerar som disponent och underhåller stadens verksamhetsutrymmen och byggnader. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Följande förändringar sker i utrymmesförvaltningen: Planering och förverkligande av eventuella förändringar på grund av strategiarbetet. Ett processtyrningsprogram tas i bruk inom fastighetsskötselverksamheten. Hela personalen på Malmska tekniska avdelning överfördes till Malmska fastigheter sk

253 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Tidtabellsuppföljning: 90 % av innehållet uppnått Avstämning av godkänd Godkänd/Förverkligad tidtabell mot förverkligad. Uh-investeringar: Projektingenjören, större investeringar: Byggherreingenjören Utvärdering (Bokslut) Målsättningen förverkligats enligt ambitionsnivå SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Förutseende, långsiktigt Dimensioneringen verkställs Vägledning av personalen. program för fastighetsskötsel 100 % Disponenten Utvärdering (Bokslut) Målsättningen förverkligats enligt ambitionsnivå Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Uppföljning av 90 % uthyrt Jämförelse av statistik över fastighetsanvändningsgraden användningsgraden. Disponenten Utvärdering (Bokslut) Målsättningen förverkligats enligt ambitionsnivå 97

254 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm RESURSER OCH EKONOMI Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Godkända målprisberäkningar överskrids inte Målprisberäkningarna håller till 100 % Kontinuerlig kostnadsuppföljning. Husbyggnadschefen Utvärdering (Bokslut) Målsättningen förverkligats enligt ambitionsnivå 98

255 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Bokslut -15 Budget -16 Bokslut -16 Bostadsbyggnader Vårdbyggnader Kontorsbyggnader Musei- och allmänna byggnader Undervisningsbyggnader Jordbruksbyggnader Övriga byggnader Totalt Årsverken 59,73 59, , ,2 Kosthållschef VERKSAMHETSOMRÅDE: Lisa Kentala Kosthåll VERKSAMHETSIDÉ Kosthållet erbjuder sina kunder smakliga måltider som har tillräckligt bra kvalitet och näringsinnehåll och som samtidigt uppnår en optimal kostnadseffektivitet. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Kosthållet undersöker olika alternativa verksamhetsmetoder för att effektivera produktionsprocesserna och minska totalkostnaderna. Kosthållet övergår till kg-beställning, vilket betyder minskning av svinn. Användningen av Aivo-beställningsprogrammet garanterar en noggrannare uppföljning mellan beställare och producent. Samtliga kök använder Aivoprogrammets receptik och det garanterar en jämnare kvalitet på maten. 99

256 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig I fyra tillredningskök är Minimi är 250 prestationer/ Kosthållsarbetsledare och prestationerna (portioner) ca dag/arbetstagare och max är kosthållschefen /arbetstagare 300. Utvärdering (Bokslut) ca 260 prestationer/ arbetstagare RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Aivo- beställningsprogrammet i 100 % i samtliga kök Kosthållschefen i samråd användning i samtliga kök. med IT-avdelningen Utvärdering (Bokslut) I 100 % användning, både i receptbas, beställning och fakturering. Serviceköken har beställt maten med kgbeställning från tillredningsköket. Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Bioavfall vägs och Kontinuerlig uppföljning och Kosthållsarbetsledare och dokumenteras månatligen. minimering av svinn Kosthållschefen Minskning från 100 kg/dag till 20 kg/dag (inom hela kosthållet sammanlagt) Utvärdering (Bokslut) Januari ca 70 kg/dag och i november ca 29 kg/dag. 100

257 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Bokslut -15 Budget -16 Bokslut -16 Antal luncher i daghem/dag Antal luncher i daghem/år (220 dgr) Antal luncher i skolor /dag Antal luncher i skolor /år (190) Antal luncher på Malmska per dag Lunchpriset i skolor 2,40 2,66 2,45 2,67 Dagspriset i daghem 4,20 4,65 4,25 4,63 Lunchpriset Malmska 9,75 8,62 8,08 8,22 8,00 8,46 Årsverken 67,56 63,55 59,23 55,22 52,50 51,78 Motiveringar Personalminskningen via naturlig avgång är ca 3 4 årsverken/år. Även om ny personal har anställts, sker dock en minskning av årsverken. Under 2015 avgick fyra personer med pension och endast 2,5 personer anställdes, således en inbesparing på 1,5 årsverken. En föryngring av personalen sker. Malmska köket är överdimensionerat och där kan man ännu minska personalen när arbetstagare går i pension. Köket ska saneras och förnyas med modernare maskiner med start år Rådmans centralkök blev färdigt och togs i bruk v. 52 (skolning om maskinerna ). Köket producerar enligt Cook & Chill-metoden. Sanering av Malmska köket är framflyttad att börja Städchef VERKSAMHETSOMRÅDE: Annika Stenvik Städtjänster VERKSAMHETSIDÉ Vi betjänar Staden Jakobstads arbetstagare och invånare helhetsmässigt. Vi ser till att våra kunder har rena och trivsamma utrymmen att vistas i, att de får mat samt en ren säng att vila i. Allt detta gör vi kostnadseffektivt och omsorgsfullt. Våra medarbetare inom städtjänsterna är yrkeskunniga och erfarna inom städbranschen. 101

258 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Förbättrad regional konkurrenskraft Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Sätt att förverkliga Ansvarig Upprätthålla uppnådd Personalomfördelning arbetseffektivitet (m 2 /h) Förmännen Utvärdering (Bokslut) 144,45 m 2 /h 102

259 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Bokslut -15 Budget -16 Bokslut -16 m 2 /h staden m 2 /h soc- och hälsovård m 2 totalt , /m 2 /mån staden 2,39 2,57 2,41 2,49 2,46 2,36 /m 2 /mån sjukhuset 5,55 9,67 9,28 8,13 9,12 8,13 Årsverken 88,95 129,26 123,09 122, ,42 Motiveringar Mycket hög sjukfrånvaro påverkar årsverkena. 103

260 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Bokslut Tekniska nämnden 2016 Verksamhetsområde Verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetskostnader Nettoresultat Centralen för tekniska tjänster Administrativa kansliet+nämnden Stadsplanering Mätning och markanvändning Kommunalteknik Totalt Centralen för interna stödtjänster Utrymmesförvaltning Städtjänster Kosthåll Totalt Tekniska nämnden totalt

261 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Kalender 2016 Budgetdel Normal drift Kostnadsslag Alla kostnadslag Kostnadställen TEKNISKA NÄMNDEN Värden Row Labels Ursprunglig budget Budgetändring Fastställd budget Bokslut 2016 Bokslut 2015 Avvikelse 2016 VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Övriga verksamhetskostnader AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNING Grand Total

262 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER Social- och hälsovårdsdirektör Pia Vähäkangas Förvaltning Hälso- och sjukvård Äldreomsorg Socialomsorg Miljöhälsovård 106

263 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Social- och hälsovårdsverket VERKSAMHETSOMRÅDE: Tf. social- och hälsovårdsdirektör Pia-Maria Sjöström Social- och hälsovårdsverket VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 VERKSAMHETSIDÉ Social- och hälsovårdsverket producerar service inom primärhälsovård, grundläggande specialiserad sjukvård, socialomsorg, äldreomsorg och miljöhälsovård i syfte att främja befolkningens välbefinnande och hälsa i samarbetskommunerna samt att förebygga social otrygghet och negativa verkningar orsakade av sjukdomar och en ohälsosam miljö. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN ÅREN Arbetet med den nationella social- och hälsovårdsreformen pågår fortfarande, när det här skrivs, så något beslut om antalet sote-områden finns inte. Utmaningen för planperioden är att finslipa den nuvarande organisationsstrukturen så, att den blir allt mer klientorienterad och kostnadseffektiv. Till de framtida utmaningarna hör också en integrerad och rehabiliteringsfrämjande verksamhet samt klienternas/patienternas delaktighet. De utvecklingsområden som berör ledarskap gäller en förstärkning av närledarskap liksom också klargörande av ledningssystem och ansvarsområden. Enligt den nuvarande nationella planeringen övergår ansvaret för den offentliga social- och hälsovården från kommunerna till 18 landskap , för social- och hälsovårdsverkets samarbetskommuners del till Österbotten. Social- och hälsovården och miljöhälsovården kommer att tillhöra olika delar av landskapsförvaltningen. Ett temporärt beredningsorgan på tjänstemannanivå tillträder Under året har förberedelserna för reformen påbörjats och ca 30 av social- och hälsovårdsverkets anställda har aktivt deltagit i de olika arbetsgrupperna på landskapsnivå. Social- och hälsovårdsdirektör Pia Vähäkangas utsågs i slutet av året till förändringsagent för äldreomsorgen i landskapet. Enligt lagförslagen sker den offentliga finansieringen av social- och hälsovården från 2019 genom att landskapen erhåller ersättning från staten främst utifrån befolkningsunderlag och sjuklighet. För Österbottens del innebär det att kostnaderna för social- och hälsovården måste minska, exakt hur stor minskningen blir är ännu inte helt klart. På samarbetskommunernas (Pedersöre, Larsmo och Jakobstad) initiativ gjordes under året en utredning om en eventuell utläggning av största delen av social- och hälsovårdsverkets verksamhet till ett sambolag mellan kommunerna och privat aktör. De största verksamhetsförändringarna under året: - geriatriska avdelningen 7 (långvård) avslutades på våren. Klienterna styrdes till andra boenden och personalen omplacerades - renoverade utrymmen för avdelning 9 i Nykarleby togs i bruk på hösten och avdelningen bytte namn till Nykarleby vårdavdelning 107

264 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Hagaborg i Nykarleby ändrade profil till effektiverat serviceboende för äldre med psykiska sjukdomar och verksamheten överfördes till mental- och beroendevårdsenheten - vårdplatserna för akut neurologi på Malmska avslutades och ersattes med platser för avancerad geriatrisk rehabilitering - boendeenheten för missbrukare fick nya lokaler och bättre verksamhetsförutsättningar. Verksamheten har upphandlats och sköts av Mikeva. - avdelningen för inremedicin och lungsjukdomar, samt åtgärdsavdelningen/hemsjukhuset flyttade till geriatriska avdelningen 7:s utrymmen under sommaren. I och med detta finns bättre förutsättningar för en rehabiliterande vård på avdelningen. Synergieffekter fås också när de två verksamheterna har gemensamma utrymmen. - Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen ska bl.a. operationsverksamheten allt mera centraliseras i framtiden. Beslut togs under hösten om att avsluta korttidskirurgin och dygnet runt-vården på Malmskas avdelning 3 i början av 2017, och samarbetsförhandlingar har förts med personalen. Dagkirurgiska verksamheten fortsätter. - Björkbackas avdelning 3 fick, p.g.a. problem med inomhusluften, användningsförbud från regionförvaltningsverket och de boende evakuerades till tillfälliga elementhus på området. - Purmo mottagning avslutades. Behövlig sjukmottagning för äldre och laboratorieprovtagning fås via Purmohemmet. Verksamheten vid Esse mottagning utlokaliserades, p.g.a. problem med inomhusluften, till Kållby mottagning. Inom ledningen betonas metoder som främjar mångprofessionellt kunnande, förändringsledning och informationsledning. Benchmarking, att lära sig av god praxis och en kritisk utvärdering av den egna verksamheten är redskap för att förbättra kostnadseffektiviteten. Social- och hälsovårdsverkets strukturella och innehållsmässiga huvudmål för år 2016 Verksamheten inom primärhälsovården, socialomsorgen och äldreomsorgen samt den grundläggande specialiserade sjukvården är integrerad och baserar sig på en mångprofessionell servicehandledning och på förebyggande verksamhet. I Jakobstad finns samarbetsområdets hälsovårdscentral/sjukhus, i Nykarleby hälsovårdscentral med avdelning. I de övriga samarbetskommunerna finns ett tillräckligt antal mottagningar, där mångprofessionellt kunnande är samlat. Hälso- och sjukvårdens och handikappomsorgens mental- och missbrukarvård har under året integrerats till en gemensam helhet, och erfarenheterna har varit goda. Förberedelser för en gemensam enhet för dem som jobbar med barn, unga och familjer har gjorts under året och tas ibruk från början av Mångprofessionella team för servicehandledning för äldre, för vuxna med stort vård- och servicebehov och socialvårdsteam har fungerande verksamhet. Via det nationella projektet bättre vardag utvecklas servicehandledningen för barnfamiljer. Lagförslagen som gäller valfrihet inom social- och hälsovården och bolagisering av tjänsterna kan i sin nuvarande form utgöra ett hot mot den uppnådda integreringen av verksamheten. Enligt förslagen kan inte grundservicen och myndighetsutövande eller mera omfattande servicehandledning handhas av samma aktör. Larsmo välfärdsstation har färdigställts för ibruktagande i början av I Nykarleby har planeringsarbetet för renovering av hälsovårdscentralen påbörjats. Förutom mottagningen i Bennäs planeras det för en ny gemensam mottagning för den östra delen av Pedesöre, men det konkreta arbetet har ännu inte kommit igång. Ombyggnadsarbeten för att koncentrera hälso- och sjukvården i Jakobstad och delar av socialomsorgen till Malmska området pågår. 108

265 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm För området har skapats ett kompetenscentrum, där det specialkunnande som finns inom nuvarande social- och hälsovårdsverk (t.ex. smärtbehandling, krävande rehabilitering, ätstörningsvård, geriatrisk och gerontologisk rehabilitering) är samlat. Centret producerar tjänster också utanför samarbetsområdet. Verksamheterna utvecklas. Fredrikakliniken har tagit en ny vårdmodell för ätstörningar i bruk. Den förkortar vårdtiderna och stärker familjernas roll i vården. De akuta sjukhusplatserna för neurologi avslutades våren 2016 och ersattes av vårdplatser för avancerad geriatrisk rehabilitering för klienter med försämrad funktionsförmåga och risk för att inte klara sig i sitt boende. Smärtrehabiliteringen stödjer hela sjukvårdsdistriktets hälsovårdscentraler då det gäller vård av patienter med kroniska smärtor. Social- och hälsovårdsverkets samtliga tjänster produktifieras och kvaliteten auditeras externt (SHQS) våren Lean-metoden utnyttjas i arbetet med att utveckla verksamhetsprocesserna. Social- och hälsovårdsverket genomgick i maj 2016 extern auditering och har erhållit kvalitetscertifikat enligt SHQS. Produktifieringen av tjänsterna har fortsatt och från 2017 faktureras även största delarna av äldreomsorgen och vuxensocialarbetet enligt produkter. Social- och hälsovårdsverkets mål för år 2016 som är bindande mot fullmäktige: 1. Bestämmelserna om vårdgaranti inom hälso- och sjukvården samt fatalietiderna för verksamheten inom socialomsorgen uppfylls till 100 %. o Nyckeltal: uppföljning av tillgången på service Munhälsovårdens vårdgaranti har kunnat uppfyllas från andra halvan av året med hjälp av köptjänster. I övrigt har köerna inom hälso- och sjukvården hållits inom vårdgarantin. Barnskyddets behandlingstider om 3 mån. överskrids fortsättningsvis. Ärendet har varit under Valviras och AVI:s övervakning, men tillsynsärendet upphörde genom beslut med uppmaning om att de lagstadgade behandlingstiderna ska följas. Behandlingstiden om 7 dagar för utkomststöd har till största delen förverkligats. 2. Minst 80 % av patienterna/klienterna upplever att de har varit delaktiga i planeringen av sin vård/service, att de har blivit hörda och vänligt bemötta. o Nyckeltal: patient-/klientenkäter och uttryck för missnöje Vid patientenkäten för hälso- och sjukvården, samt äldreomsorgens avdelningar 8 och 9, 2016 fick frågan fick du delta i planeringen av din vård betyget 4,21 på skalan 1-5. Frågan om gott bemötande fick betyget 4,65. 98,5 % angav att de betjäntas på sitt modersmål av vårdpersonalen och 94 % av de som träffade läkaren hade fått vård på sitt modersmål. I hemvårdens klientenkät fick frågan om servicens kvalitet och tillräcklighet >3,5/5. 3. En modell för sektoröverskridande servicehandledning utvecklas för att kunna svara på klienternas/patienternas servicebehov på ett ändamålsenligt sätt och för att verksamheten ska vara förebyggande o Nyckeltal: modellen i bruk hösten 2016 Mångprofessionella team för servicehandledning för äldre, för vuxna med stort vård- och servicebehov och socialvårdsteam har fungerande verksamhet. Via det nationella projektet bättre vardag utvecklas servicehandledningen för barnfamiljer. 109

266 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm När organisationsstrukturen förnyas, effektiveras också ledningssystemet så att det blir klientinriktat och rehabiliteringsfrämjande. o Nyckeltal: en klientinriktad organisationsmodell i bruk i slutet av år 2016 o Utvecklingssamtal: hålls, målsättning 80 % Enligt social- och hälsovårdsnämndens beslut gjordes ingen organisationsförändring under 2016 p.g.a. av den pågående utredningen om utlokalisering av verksamheten. Utvecklingssamtal i grupp har tagits i bruk där det är tillämpligt. Andelen utvecklingssamtal mäts i samband med personalenkäten som görs vartannat år, följande gång Personalens sjukfrånvaro minskar jämfört med år 2015 o Nyckeltal: frånvaro Sjukfrånvaron har stigit till 17,9 dagar (16,1 år 2015) per person. Sjukfrånvaron har ökat mest inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvården där också de största organisatoriska förändringarna har skett. Inom socialomsorgen har sjukfrånvaron minskat. Aktivt samarbete har förts med företagshälsovården. Huvudmålet för hälso- och sjukvården är att genomföra en behärskad strukturomvandling, som berör följande delområden: Ibruktagande av en hemvårdsinriktad verksamhetsmodell effektivare analys av patienters servicebehov vid utskrivning från sjukhusets avdelningar och i samband med patienters jouroch öppenvårdsbesök, speciell målgrupp är storanvändare av service det sektoröverskridande samarbetet har förbättrats. Hemsjukhuset och jourens observationsplatser har minskat behovet av sjukhusvård. Mångprofessionella team samarbetar kring vård- och servicekrävande klienter. Personal från rehabiliteringsavdelningen har besökt de övriga vårdavdelningarna och fungerat som stöd för personalen. Det rehabiliterande arbetssättet på avdelningarna har vidareutvecklats. Planering och ibruktagande av en mångprofessionell verksamhetsmodell för barn och unga verksamhetsmodellen har planerats under året och tas i bruk Planering av välfärdscentermodell för primärhälsovården Larsmo välfärdsstation har färdigställts för ibruktagande i början av I Nykarleby har planeringsarbetet för renovering av hälsovårdscentralen enligt modellen för välfärdsstation påbörjats. Vid planeringen av den diskuterade nya mottagningen i Pedersöre finns motsvarande modell i åtanke. Ibruktagande av verksamhetsmodell för mentalvårdsservicen hälso- och sjukvårdens vuxenpsykiatri och handikappomsorgens stöd för klienter med psykiatrisk- och beroendeproblematik slogs samman till en gemensam helhet våren Samtidigt ändrade det effektiverade serviceboendet Hagaborg i Nykarleby profil till effektiverat serviceboende för äldre, psykiatriskt sjuka klienter med behov av dygnet runt-vård. Stödboendena Harmony och Maya i Jakobstad kunde, i samband med att Maya fick tillgång till flera lägenheter, sammanslås. Dessa förändringar har lett till att 110

267 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm personalen kan användas mera effektivt, att det rehabiliterande arbetssättet på boendena blir bättre och att köptjänsterna kunnat minskas. Övernattningsmodulen i anslutning till mentalvårdsbyråns dagavdelning har avslutat verksamheten, och i och med detta kan personalresurser styras till kvällar och helger och möjligheterna till hemrehabilitering har förbättrats. Huvudmålet för äldreomsorgen är att övergå från en institutionsdominerad vård till en verksamhet som främjar rehabilitering och hemmaboende Ibruktagande av modeller för hemrehabilitering under året har ett projekt för effektivare hemrehabilitering haft goda resultat och verksamheten fortsätter i ordinarie form Omorganisering av hemvårdens ledning har planerats under året och piloteras Via den geriatriska rehabiliteringen på Malmskas avdelning 2 kan effektiva punktinsatser göras för klienter där försämrad funktionsförmåga hotar deras möjlighet att klara hemmaboende. En vård- och serviceplan är uppgjord för de flesta av hemvårdens klienter. Socialomsorgen har som målsättning att satsa på ett mångprofessionellt samarbete inom service för barn och unga samt att minska på omhändertaganden och institutionsvård. samarbetet mellan enheterna som jobbar med barn, unga och familjer har förbättrats. Konkreta exempel är samarbete mellan familjearbetare och hälsovårdare i familjeskolan (stöd för familjer med barn med adhd-problematik) och kurserna föräldrarskapet främst för småbarnsfamiljer. Barnskyddets institutionsvård har upphandlats. Kostnaderna för institutionsvård av omhändertagna barn har inte ökat under året, men är fortsättningsvis för höga. Gemensamma utrymmen för rådgivningsverksamheten och familjeservice-centralen färdigställs på Malmska området i nära anslutning till övriga enheter som jobbar med barn, unga och familjer. I övriga samarbetskommuner får mödra-barnrådgivningen och familjearbetet utrymmen nära varandra. Miljöhälsovårdens huvudsakliga målsättning är att förverkliga den planerade (förebyggande) tillsynen enligt de årliga riskbaserade tillsynsplanerna. har förverkligats enligt plan, prestationerna ökade med 4,5 % jämfört med året innan. Mobila lösningar piloteras och dessutom satsas på optimal användning av verksamhetsutrymmen inom social- och hälsovårdsverket. under 2016 har social- och hälsovårdsverket haft en projektanställd som bland annat utrett alternativen för mobila IT-lösningar. Mobilt Effica (klientjournalsystem) har planerats till hemvården och tas i bruk våren Verksamhetsutrymmena har gåtts igenom och planering gjorts för en så optimal användning som möjligt. Via den interna kontrollen säkerställs att målsättningar uppnås, att verksamheten följer lagar, förordningar och andra direktiv och att resurserna används på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Samtliga anställda inom social- och hälsovårdsverket ska följa organisationens regelverk och rapportera observerade brister. Förtroendevalda, ledande tjänstemän och förmän har dock ett särskilt ansvar för att den interna kontrollen uppfylls. Som stöd för den interna kontrollen följs de av staden utarbetade anvisningarna. För risksituationer i klient- och patientarbete, samt vid farosituationer för personalen används incidentrapportering via HaiPro-systemet. Social- och hälsovårdsnämnden följer fortlöpande med de ledande tjänstemännens beslutsfattande. 111

268 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Bokslut -15 BU -16 Bokslut -16 Milj. 128,3 134,8 134,6 137,8 135,6 139,8 Årsverken 1365, , , Budgeterade tjänster och befattningar 1170, , , ,5 1123,4 1123,4 Resultatområdeschef: RESULTATOMRÅDE: Peter Granholm Förvaltning FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN 2016 Social- och hälsovårdsnämnden bär det politiska ansvaret för social- och hälsovården inom samarbetsområdet. Förvaltningen samordnar och stöder verksamheten så, att behövlig socialoch hälsovård kan upprätthållas och utvecklas. Hälsovårdslagen trädde i kraft Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre, dvs. den så kallade äldreomsorgslagen, trädde i kraft En ny socialvårdslag trädde i kraft år Planeringen av förnyandet av de nationella och regionala strukturerna för social- och hälsovården fortsätter. En genomgripande förnyelse av verksamhetsgrunderna är alltså aktuell. Åtstramningen av kommunalekonomin kräver åtgärder. Ledningen och förvaltningen ska inom ramen för en hållbar ekonomi anpassa verksamheten till en åldrande befolknings ökande behov av service och omsorg. Verksamhetens rutiner för social- och hälsovården säkras genom kvalitetsutvärdering och kvalitetserkännande enligt SHQS år 2016, efter att självbedömningar och intern auditering har förverkligats på samtliga enheter 2015 och den externa auditeringen Kvalitetsprogrammet gör att förvaltningen kan följa strategin med målsättningen att ge god vård. 112

269 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE 2016 KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Utvärdering (Bokslut) Korrekt och snabb behandling av ärenden Inga påpekanden eller anmärkningar om dröjsmål i förvaltningsärenden God yrkeskunskap och handlingsberedskap hos alla berörda Inga dröjsmål Högre kvalitet i vården Färre rättelseyrkanden, besvär, patientskadeanmälningar i hela socialoch hälsovårdsverket. Behov av mindre kontakter till socialombudsmannen. God yrkeskunskap och handlingsberedskap hos alla berörda Rättelseyrkanden, besvär m.m.: 52 (2014) 62 (2015) 68 (2016) Patientombudsman, kontakter: 168 (2014) 151 (2015) 173 (2016) Socialombudsman, kontakter: 13 (2014) 18 (2015) 24 (2016) Kvalitetsutvärdering med SHQS SHQS används på samtliga verksamhetsenheter Extern auditering 2016 SHQS-kvalitetserkännande Extern auditering 2016 SHQS-kvalitetserkännande Ökat klientdeltagande i vården med hjälp av projekt och förbättrade rutiner Klienterna kan påverka vården Klienternas åsikter beaktas i vårdplanering, vårdutförande och eftervård Klienternas åsikter beaktas vid uppgörandet av vårdplaner Erfarenhetskunniga utbildas och deras resurser används i vården inom budgetramen Erfarenhetskunniga används som stöd för verksamheten Erfarenhetskunniga används i verksamheten som stöd i vården, för utbildning och information Har använts vid information och utbildning 113

270 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Resultatområdeschef: RESULTATOMRÅDE: Päivi Stenman Personalförvaltning FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN 2016 Personalförvaltningen kommer att uppdatera personalstrategin och samtidigt också ställa upp nya mål för de kommande åren. Staden Jakobstad har som målsättning att vara en modern, attraktiv arbetsgivare med en motiverad, kunnig och välmående personal. Socialoch hälsovårdsverket kommer att fästa mer uppmärksamhet än tidigare vid rekryteringen av arbetstagare. Social- och hälsovården är utsatt för ständiga förändringar, så därför bör speciellt förändringsledarskap och personalens delaktighet utvecklas. Social- och hälsovårdsverket måste förnyas som organisation så att det är mer berett på de utmaningar som social- och hälsovårdsreformen (SOTE) för med sig. En utmaning är att utveckla det översektoriella ledarskapet. En annan stor utmaning är omplaceringen av personal i samband med de kommande strukturella förändringarna. Den interna förmansskolningen, som syftar till att stärka i synnerhet närförmännens ledarskap, fortsätter under de kommande åren. Målsättningen med utbildningen för övrig personal är att utveckla kunnandet inom det egna området och att arbetstagarna ska utvecklas i sin arbetskarriär. På grund av de ständiga förändringarna inom social- och hälsovården är det på sin plats att utvärdera och vidareutveckla ledarskapet, personalens påverkningsmöjligheter och arbetsgemenskapen med speciell tyngdpunkt på personalens positiva inställning till utveckling och innovation. Ur arbetsgivarens synvinkel är det viktigt att samarbetet på arbetsplatserna fungerar väl och att personalen är motiverad, behärskar sitt arbete och utvecklar nya, innovativa arbetssätt över sektorgränserna. Allt mer uppmärksamhet fästs vid att utveckla personalens arbetstider. Nya verksamhetsmodeller som har positiv inverkan både på klienterna och på de anställdas välbefinnande utvecklas via olika nationella projekt. Hela personalen bör också ha möjlighet att delta i utvecklingssamtal. Att sjukfrånvaron hålls under kontroll och uppföljs i samarbete med företagshälsovården är en viktig del av personalledningen. En utmaning för personalförvaltningen under det kommande året är också att verksamheten utvecklas så att den uppfyller de utvärderingskriterier som uppställts inom social- och hälsovårdsverkets kvalitetsledning. Verksamheten inom social- och hälsovårdsverkets personalförvaltning har utvecklats så, att utvärderingskriterierna för kvalitetsledningen (SHQS) ska uppfyllas. I staden Jakobstad har man under år 2016 satt i gång en uppdatering av strategin. Personalförvaltningen kommer sedan att uppdatera stadens personalstrategi. Inom social- och hälsovårdsverket har man under flera år fäst speciell uppmärksamhet vid rekryteringen av vissa yrkesgrupper. Den här effektiverade rekryteringen har burit frukt vad gäller socialarbetare och hälsovårdscentralläkare. Den nya lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården, som trädde i kraft år 2016, kommer att försvåra anskaffningen av vikarier för socialarbetare. Det interna systemet med reservpersonal har vidareutvecklats i samarbete med vikariebanken, äldreomsorgen och representanter för resultatområdena inom hälso- och sjukvården. 114

271 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Social- och hälsovårdsverket har stått inför fortgående strukturella förändringar. I synnerhet inom hälso- och sjukvården har utmaningen under det gångna året varit att genomföra flera samarbetsförhandlingar. Den största utmaningen har varit att omplacera personal på lediga tjänster och befattningar. I början av året fortsatte förhandlingarna om en överföring av anställda som tidigare haft formellt periodarbete till allmän arbetstid. Den här förändringen gällde nästan 300 personer och för de flesta av dem flyttades matpausen utanför den egentliga arbetstiden. Elektronisk uppföljning av arbetstiden har under år 2016 piloterats på Malmskas olika enheter. Under år 2017 kommer den elektroniska uppföljningen av arbetstiden att tas i bruk i större utsträckning. Den interna förmansskolningen i syfte att omsätta personalstrategin i praktiken har fortsatt under det gångna året. Målsättningen med utbildningen för övrig personal har varit att utveckla kunnandet inom det egna området och att arbetstagarna ska utvecklas i sin arbetskarriär. Flera fortbildningstillfällen i anslutning till säkerhet och räddningsövningar har ordnats. En arbetsgrupp, som tillsatts av social- och hälsovårdsdirektören, har arbetat med en klientcentrerad organisations- och ledningsmodell. Arbetsgruppen fick organisations- och ledningsmodellen färdig i slutet av år Under hösten påbörjade SOTE-arbetsgrupperna i Österbotten och landskapens temagrupper sitt arbete. Social- och hälsovårdsverket har representanter i alla arbetsgrupper. Resultaten av Arbetshälsoinstitutets undersökning av välbefinnandet i arbetet är från år Undersökningen av välbefinnandet i arbetet kommer att genomföras på nytt hösten Uppföljningen av sjukfrånvaron och strävan att hålla den under kontroll i samarbete med företagshälsovården har utgjort en viktig del av personalledningen. Vi har likväl inte helt lyckats med att hålla sjukfrånvaron under kontroll. Antalet sjukfrånvarodagar har ökat under år Forskningen visar att sjukfrånvaron ökar när en organisation genomgår stora förändringar. Från personalförvaltningens sida har vi deltagit i flera trepartsförhandlingar som har lett till lyckade omplaceringar. 115

272 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE 2016 KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Utvärdering (Bokslut) 1. Balans i personalresurseringen och personalkostnaderna i budgeten. 2. Sjukfrånvaron minskar 1 2 dagar per anställd 3. En framgångsrik förändringsledning Organisationen utvecklas Budgetuppföljning Personalkostnaderna ska hållas inom budgeten 100 % Sjukfrånvaro i hela organisationen i genomsnitt 14,5 15,0 dgr/anställd Budgeten uppföljs via ledningsrapportering. Omplacering, arbetsrotation, karriärutveckling Personalresursering/uppföljning Speciell uppmärksamhet fästs vid välmående i arbetet, förmansarbetet, tidigt stöd och hur personalen orkar, Tyhy-verksamhet, arbetsrotation, omplacering. Utvärdering av nuvarande arbetsuppgifter (trepartssamtal). Innovativa arbetsmetoder utvecklas bl.a. kinestetik, Lean. Långtidssjukledigheterna utreds och åtgärdas. Se bokslutet Förmännen följer upp utvärderingen av ekonomin med hjälp av Exreport. Att hålla sjukfrånvaron under kontroll har inte helt lyckats. Sjukfrånvaron 17,9 dgr (16,1 år 2015) per person. Sjukfrånvaron har ökat mest inom äldreomsorgen och resultatområdet hälso- och sjukvård. Inom socialomsorgen har sjukfrånvaron minskat. Det har hållits flera trepartsförhandlingar, som har lett till lyckade omplaceringar. 4. Arbetstiderna motsvarar verksamheten Arbetstiderna ökar välmåendet i arbetet. Välmåendeundersökning Personalen delaktig % av personalen anser sig ha goda möjligheter att påverka Organisationsmodellen förnyas (sektoröverskridande organisationsmodell). Närledarskapet förstärks. Smidigt beslutfattande/ledarskap Fortbildning i förändringsledarskap ordnas. Regelbundna möten så att personalen känner sig delaktig. Den sektoröverskridande organisationsmodellen blev färdig i slutet av år Verksamhetsmodellen har inte helt tagits i bruk. Flera avdelningsmöten har hållits i enlighet med lagen om samarbetsförfarande. 5. En innovativ och fungerande arbetsgemenskap Välmåendeundersökning Sjukdagar Titania-projektet Titania-projekt/arbetstidsutveckling Arbetstidsuppföljning elektroniskt En rapport om Titania-projektet kom i slutet av året. Rapporten har sänts till alla enheter för kännedom. Elektronisk uppföljning av arbets- 116

273 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Attraktiv och modern arbetsgivare 7. Kompetensutveckling Planenlig utbildning Välmåendeundersökning Innovativitet 3,3 3,5 Utveckling av arbetsgemenskapen 3,0 3,8 Antal sökande Antal inhoppare minskar från 2015 Fortbildningsdagar per anställd på samma nivå som år 2015 Nya rehabiliterande arbetsmetoder tas i bruk (kinestetik), smidigare arbetsprocesser (Lean, kvalitetsutveckling) Mångprofessionellt teamarbete Närmaste förman stöder en positiv utveckling Utarbeta belöningssystem Rekryteringen effektiveras och blir mera synlig Möjlighet till arbetsrotation och karriärutveckling Till korta vikariat planeras andra lösningar via pool -arrangemang (obs. svårt att hitta inhoppare via vikariebanken) Utvecklande av resursbanken tiden har under hösten piloterats på Malmska. Ett lokalt avtal om ibruktagande av flexibel arbetstid har ingåtts. För år 2016 finns inga resultat av någon välmåendeundersökning. Utbildning i kinestetik har ordnats. Beskrivningen av huvudprocesserna har ännu bearbetats. Något nytt belöningssystem har inte utarbetats. Som en följd av de strukturella förändringarna har omplaceringen av personal sysselsatt förmännen för ifrågavarande avdelningar, ledningen och personalförvaltningen. Ett system med reservpersonal (poolpersonal) har utvecklats i samarbete med vikariebanken. Antalet fortbildningsdagar har förblivit på samma nivå som år Kompetensnivån motsvarar framtida kompetensbehov 117

274 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Resultatområdeschef: RESULTATOMRÅDE: Pia-Maria Sjöström Lis-Marie Vikman Hälso- och sjukvården FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN 2016 Den planerade klientfokuserade organisationsmodellen genomförs år Fokus ligger under året på de aktörer som arbetar med barn, unga och familjer samt på mental- och missbrukarvården inom social- och hälsovårdsverket. Det psykiska illamåendet i samhället och de ökade problemen med drogmissbruk ställer allt större krav på intensivt samarbete mellan enheterna inom verket, men också med externa aktörer såsom bildningssektorn, polisen och frivilligorganisationer. Servicehandledningen i samarbete med övriga sektorer integreras och möjligheter till elektronisk kommunikation och kundservice utökas. Mottagning fram till kl.18 vissa dagar i veckan prövas och utvärderas. Modell för sektoröverskridande servicehandledning har utarbetats Öppethållningstiderna har justerats något i och med införande av allmän arbetstid. För övrigt har inte kvällsmottagning utökats Hälsofrämjande, förebyggande arbete och funktionsupprätthållande arbetssätt har en framträdande roll inom all verksamhet. Patienternas valfrihet och delaktighet betonas. EUprojektet TBRS (tidig bedömning och rehabilitering i samråd) för patienter med smärtproblematik och KASTE-projektet Parempi Arki för servicehandledning för långtidsarbetslösa med många kontakter till social- och hälsovården utvecklar det multiprofessionella sektoröverskridande samarbetet. Koordinering av social- och hälsovårdstjänsterna för invandrare utvecklas via ett mindre projekt. Projekten har framskridit enligt plan och har integrerats i normal verksamhet Inriktningen mot öppna och halvöppna vårdformer fortsätter. Hemsjukhuset bildar tillsammans med åtgärden en kompletterande och flexibel verksamhetsform som stöder hemmaboende, minskar behovet av vårdplatser och dubbel användning av befintliga platser. Hemsjukhusverksamheten omfattar även barn och unga, men sköts till den delen av pediatriken. Hemsjukhuset för vuxna har kommit bra i gång och andelen patienter som vårdas via hemsjukhuset har ökat Då A9 i Nykarleby är renoverad minskar platserna på avdelning 6 till 30 platser med oförändrad grundbemanning. Patientomsättningen har ökat och den palliativa patientgruppen med anhöriga behöver prioriteras. Vårdavdelningsplatserna (6) för akut neurologi avslutas och ersätts av platser för akut geriatrisk rehabilitering. Den neurologiska poliklinikverksamheten fortsätter. Platsminskningen på A6 har inte kunnat verkställas p.g.a. att en hel geriatrisk avdelning stängts och de allmänmedicinska vårdplatserna behövts Vårdavdelningsplatserna för akut neurologi har avslutats och A2 vidareutvecklats till en rehabiliteringsavdelning med 11 platser för avancerad och 6 platser för geriatrisk rehabilitering Rådgivningsverksamheten får ökat stöd av familjeterapeut och familjebarnmorska för arbetet bland familjer med särskilda behov. Samarbetet med familjearbetet inom socialomsorgen förstärks. En ny faderskapslag träder i kraft år 2016 och erkännande av faderskap överflyttas från socialomsorgen till mödrarådgivningen. Fredrikaklinikens dagavdelning tar i bruk en ny 118

275 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm vårdmodell för att effektivera sin verksamhet och förkorta vårdperioderna. Projektet för att hitta modeller för ett mångprofessionellt stöd för välmående bland barn, unga och familjer fortsätter. Rådgivningen har fått en familjebarnmorska, familjeterapeuten fortsätter Erkännande av faderskap har verkställts enligt lagändringen Fredrikaklinikens vårdmodell har tagits i bruk och effektiverat vårdperioderna Projektet som utvecklar modeller för mångprofessionellt stöd för barn och unga har fortsatt och arbetsmetoder piloterats Social- och hälsovårdsverkets mentalvård (vuxenpsykiatri, MVC dagavdelning, handikappomsorgens psykiatriska verksamhet i öppenvård och på boenden, samt beroendevården) bildar en gemensam administrativ enhet för ett funktionellt, klientfokuserat samarbete. Den nya verksamhetsmodellen har fått en bra start och verkställts enligt plan Hagaborg boende har ändrats till effektiverat serviceboende med 12 platser för äldre klienter Verksamheterna som överförts från handikappomsorgen samt Hagaborgs effektiverade serviceboende ökar personalen inom hälso- och sjukvården med ca 30 befattningar och tjänster Primärvårdens astmavård och specialsjukvårdens lungpoliklinikverksamhet ökar sitt samarbete med målsättningen att bilda en gemensam enhet, primärhälsovård och specialsjukvård, med modell från diabetes- och reumavården. Arbetsfördelningen mellan läkare/tandläkare och vårdpersonal vidareutvecklas och sköterske- och terapeutmottagningarna utvidgas där det är ändamålsenligt. En modell för en gemensam lung- och astmavård har utarbetats och är klar att tas i bruk 2017 För patienter med många besök och omfattande vårdbehov, nyckelpatienter, utses en koordinerande sjukskötare som planerar och koordinerar vården och uppföljningen En tandskötare har blivit klar med sin tilläggsutbildning och kan ta emot av tandläkare delegerade uppgifter inom tandregleringsverksamheten. Besöken ersätter tandläkarbesök. Läkarna på jouren är från anställda av social- och hälsovårdsverket och köptjänsten av läkare minskar därmed. Jouren i Nykarleby avslutas , förutom måndagar. Akuta mottagningstider finns fortsättningsvis tjänstetid. Jour-1 linjen sköts av egna läkare. Köptjänstavtalet för läkare på jour-2 linjen utanför tjänstetid har upphandlats och sköts fortsättningsvis av Attendo Oy. Från har Nykarleby mottagning varit öppen 8-16, akuta mottagningstider finns fortsättningsvis under tjänstetid MRI-verksamheten påbörjas hösten Malmska fastigheter iordningställer utrymmen och personalen planerar och fortbildar sig för den nya verksamheten. Under en övergångsperiod behövs ökade utbildningsanslag och extra personalresurs (0,5 röntgenskötare), men på sikt finansieras verksamheten genom att nuvarande kostnader för köp av röntgentjänster minskar. Röntgenverksamheten i Nykarleby avslutas. Undersökningarna kan utföras vid Malmskas röntgenavdelning, men påverkar servicenivån i Nykarleby. Magnetröntgenverksamhet i egen regi påbörjas mars 2017 Röntgenverksamheten i Nykarleby har avslutats i början av året EKG-programvaran med tillhörande apparatur förnyas under året och i samband med det överförs Malmska hvc-mottagnings EKG-verksamhet till laboratoriet. Anvisningarna inför laboratorieprov förenklas, provtagningen i hemmen vidareutvecklas i samarbete med hemvården. Med sjukhuskemisten blir det aktuellt med ett generationsskifte Förändringarna inom EKG har genomförts Provtagning i hemmen har piloterats och utvecklingen fortsätter 2017 En ny sjukhuskemist har rekryterats och generationsskiftet har lyckats bra 119

276 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Fastigheterna skapar förutsättningar för ökad inriktning på öppenvård och integrering av verksamheterna. Larsmo mottagning beräknas bli inflyttningsklar i slutet av Mottagningen blir gemensam för hälso- och sjukvården inklusive munhälsovården, hemvården och familjearbetet. De utrymmen som renoveras för Esse mottagning och hemvård beräknas bli inflyttningsklara i december Samtidigt stängs Kållby mottagning och klienterna styrs till Bennäs och Esse mottagningar. Utrymmena för Bennäs mottagning planeras för framtida behov för hemvård och hälso- och sjukvård. På Malmska hvcmottagning råder brist på mottagningsutrymmen. Nykarleby hvc-mottagning är i stort behov av renovering. Specialistpoliklinikernas mottagningsutrymmen renoveras på sjukhusets första våning och blir klara att tas i bruk i slutet av året. De renoverade utrymmena för dialys, endoskopi och EKG tas i bruk i januari år Under år 2016 planeras även för flytt av avdelning 1, som är i stort behov av renovering. Barnrehabiliteringen behöver få utrymmen intill varandra för ett fungerande samarbete. Planering påbörjas för att få gemensamma utrymmen för merparten av dem som arbetar med barn, unga och familjer inom social- och hälsovården. Delar av rådgivningsverksamheten vid Centrummottagningen i Jakobstad flyttar till Malmska området redan i slutet av år Larsmo mottagning kan tas i bruk februari 2017 Renoveringen av Esse mottagning har stannat av. I Pedersöre finns i slutet av året en mottagning i Kållby och den andra i Bennäs, samt en sidomottagning för sjukvårdsbesök en dag per vecka i Purmohemmets utrymmen Planeringen av renovering av utrymmen för Nykarleby social- och hälsovårdsmottagning har påbörjats I samband med att den klientfokuserade organisationsmodellen diskuterats vidare, har planeringen för våning 1 vid Malmska, byggnad H, inriktats på att förbereda gemensamma utrymmen för verksamhet med barn, unga och familjer som målgrupp (rådgivning, familjecentral) Avdelningen för inremedicin och lungsjukdomar flyttade till A7 i byggnad B tillsammans med åtgärden och hemsjukhuset våren 2016 Specialistmottagningarna på sjukhuset har flyttat till lediga utrymmen på våning 4 Utrymmen för endoskopi, dialys och EKG har renoverats och tagits i bruk på våning 1 Enheterna förbereder sig för extern auditering våren Målsättning är att få kvalitetserkännande enligt SHQS (Sosiaali- ja terveyspalveluiden laatuohjelma, Social and Health Quality Service). Inför auditering görs självbedömning av varje enhet. Ny struktur och praktisk modell för elektroniska kvalitetshandböcker skapas Metoder från Lean tillämpas inom de flesta enheter för att analysera och förbättra arbetsprocesserna. Organisationen som helhet lyckades få kvalitetserkännande enligt SHQS efter ett målmedvetet arbete och extern auditering För smidigare personalplanering slås en del kostnadsställen ihop: Avdelning 1 (inremedicin och lungmedicin) blir ett kostnadsställe med 22 patientplatser Avdelning 2 (krävande rehabilitering och akut geriatrisk rehabilitering) blir ett kostnadsställe med 17 patientplatser Hemsjukhuset och åtgärden (som hittills registrerats på de olika specialistpoliklinikerna) blir ett kostnadsställe med gemensam personal Skol- och studerandehälsovården i Jakobstad, Larsmo och Pedersöre bildar ett kostnadsställe Mottagningarna Bennäs-Purmo samt Esse-Kållby bildar två kostnadsställen med gemensam personal. 120

277 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm NYCKELTAL Prestationer BOKSLUT -12 BOKSLUT -13 BOKSLUT -14 BOKSLUT -15 BU -16 BOKSLUT -16 Årsverken 671, ,7 625, UNG. 627,5 Budgeterade tjänster och befattningar 595,17 568,05 578,56 554,42 559,18 ÄNDRING ÄR NETTO AV ÖKNING FRÅN HANDIKAPPOMSORGEN OCH HAGABORG SAMT MINSKNINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 121

278 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE 2016 KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Utvärdering (Bokslut) Fungerande servicehandledning utifrån klientens vårdbehov. Vård på rätt nivå och i rätt tid är målsättningen att nyckelklienter med många besök har en vårdplan, kontaktperson, minskat behov av vårdkontakter. Jämlik, behovsprövad tillgång till vård Patienten delaktig i vårdplaneringen Nya kundvänliga redskap tas i bruk ss. elektronisk tidsbeställning och avbokning av tider, påminnelse per SMS, elektronisk anmälan, kundvänliga internet-sidor, servicesedlar Uppföljning av kösituationen, nåbarhet, antal oplanerade besök Antal vårdplaner Patientrespons Antal och användning Icke-annullerade tider Patientsakkunniga ger feedback på sochvhemsidor Antal använda servicesedlar Noggrant triage på hvc och jour Utveckla teamarbete, arbetsfördelning Projekt: TBRS/VAKY, Parempi Arki, invandrarprojekt Gruppverksamhet där ändamålsenligt Koordinerande sjukskötare på hvc för nyckelpatienter Planering av övergången till en översektoriell servicehandledning Hvc-psykologer och mentalvårdens vuxenmottagning har gemensam vårdplanering och kö Programanskaffning och pilotering (munhälsovården). Självanmälan piloteras inom munhälsovården med fortsättning på mottagningar och polikliniker SMS-påminnelse till mentalvårdsbyrån och psykologenheten Servicesedlar piloteras inom munhälsovården Triage och teamarbetet på hvc har vidareutvecklats och syns i högre kundnöjdhet. Projekt TBRS/VAKY och Parempi Arki inplementerat i den egna verksamheten som "Toivoteam" dvs. servicehandledning för klienter med stort servicebehov t.ex. kronisk smärta och långtidsarbetslösa. Finns koordinerande sjukskötare för nyckelpatienter. Antalet vårdplaner ökat. Köer under kontroll. Gemensam servicehandledning implementeras. Elektronisk anmälan har införts i munhälsovården. Internetsidorna uppdaterats i nuvarande program utgående från kundgrupper och öppnas Ett projekt för utvecklande av elektroniska tjänster pågått under året. Servicesedlar har inte tagits i bruk, köerna inom munhälsovården har skötts med hjälp av köptjänst. Patientvården är trygg och säker Antal checklistor i bruk Infektionsstatistik Haipro-statistik Apparaturregister, antal Elektronisk remisshantering på specialistpoliklinikerna Ett heltäckande register av social- och Remisshanteringen är elektronisk i slutet av året. Apparaturregistret anskaffats och piloterats inom IT och tas i bruk för övrig apparatur våren 122

279 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm registrerad apparatur hälsovårdsverkets apparatur Haipro används och resultaten utvärderas årligen. Nyckeltal för uppföljning av patientsäkerheten har valts. Haipro används även för uppföljning av personalens risksituationer. PERSONALEN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Utvärdering (Bokslut) Alla förmän har resurser och färdigheter att genomföra förändringar och att leda sin personal genom förändringsprocessen. Antalet personalansvariga förmän minskar, större/flera enheter per förman. Välmåendeundersökning Sjukfrånvarostatistik Följsamhet av verksamhetsplanen Antal utvecklingssamtal Respons från nyanställda och studerande Antal förmän med personalansvar Analys av undersökningar och statistik Mångsidig fortbildning Ledningens stöd, mentorskap, coaching, handledning Introduktion av nya förmän Vidareutveckla utvecklingssamtalen Handledning och stöd av cheferna. Inledningsvis gemensam förman för vårdpersonalen vid: Nykarleby-Pedersöre hälsostationer, Jakobstads centrum-, Larsmo mottagningar, skol- och stud.hälsovård barnenheten, Fredrikakliniken och barn- och ungdomsmottagningen A3 och operativa poliklinikerna för mentalvårdens enheter för vuxna för operationsavdelningen, smärtpolikliniken, endoskopi och dialys Sjukfrånvaron ökat från 14, till 15,4 dagar per anställd Fortbildningen uppföljs vid utvecklingssamtal och i personalrapporten. Utvecklingssamtal hålls, även i grupp. Arbetshandledning ordnas vid behov. Handledningsgrupper ordnats för förmän. Antal personalansvariga förmän minskat enligt plan. Därutöver har kirurgiska avdelningen och operationsavdelningen samt operativa polikliniker haft gemensam förman från hösten. Överskötarna minskats med 1,2 årsverken. Tillräcklig tillgång på behörig personal till alla verksamhetsenheter Säkra tillgången på vikarier till vårdavdelningarna Rafaela vårdtyngdsmätare Personalomsättning Antal sökande till befattningar och vikariat Särskild satsning på rekrytering av sjukskötare, psykiatriska sjukskötare, tandläkare, munhygienister, psykiater. Längre anställningsförhållanden åt Till befattningar för munhygienister har inte kunnat rekryteras behöriga sökande. Det har rått stor brist på sjukskötarvikarier hela året. 123

280 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Arbetstrivsel och fungerande samarbete Obemannade arbetsskiften Välmående- och responsresultat, se ovan visstidsanställda. Tillräcklig vikariebudget, samanvändning av vikarier Utveckla avdelningsläkarnas arbetsrutiner som en del av teamarbetet Luciakaffe och sommarfest Psykiaterarbetet skötts med tillfälliga arrangemang och köptjänster. Vikariebudgeten har varit otillräcklig. Det har krävts stora ansträngningar för att verkställa den inom budgetramarna. Med stöd av sjukvårdens fondmedel har personalen bjudits på Luciakaffe. En fest för patienter och personal ordnades i augusti. PROCESSER OCH SERVICEPRODUKTION Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Utvärdering (Bokslut) Ökad inriktning på hemvård och öppenvård med målsättning att så många som möjligt kan vara hemma trots sjukdom Rehabiliterande arbetssätt Antal besök och vårddagar Återinläggningar Antal patienter via hemsjukhuset Antal hemskrivna via jourens observationsplatser Antal vårdplaner Uppföljning av klinikklara Klockmodellen; uppföljning av dagliga aktivitetstimmar Vårdperiodernas längd Antal patienter som utskrivs Stegvis styrning av vårdar- och terapeutresurser till öppenvårdens behov Hemsjukhusverksamheten för barn och vuxna vidareutvecklas Observationsplatser på jouren för att undvika onödig intagning till avdelning. Planering av utskrivning och vård påbörjas när vården inleds. Ny verksamhetsmodell tas i bruk vid Fredrika dagavdelning för kortare vårdperioder. Ny verksamhetsmodell för psykiatriska dagavdelningen och övernattningsmodulen Palliativa vården på avdelning och i öppenvård vidareutvecklas. Utrymmen som möjliggör aktiviteter. Kinestetikutbildning för sjukhusavdelningarnas personal Klockmodellen implementeras och sprids Hemsjukhuset har ökat antal besök med resursöverföring från inremedicinska avdelningen. Hemsjukhusverksamheten för barn och unga vidareutvecklas Närmare 500 patienter har skötts via jourens observationsplatser. Fredrika dagavdelning har ändrat sin vårdmodell och kan därmed öka antalet vårdade patienter. Psykatriska dagavdelningen har stärkt den dagtida verksamheten och avslutat övernattningsmodulen i början av året. Palliativa polikliniken är öppen en hel dag per vecka och utökar verksamheten med stöd av fondmedel Avdelningen för inremedicin och lungsjukdomar har fått bättre förutsättningar för rehabilitering i 124

281 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Stärka den hälsofrämjande verksamheten så den svarar mot nya behov. Prioritera klientgrupper som har behov av ökat stöd RESURSER OCH EKONOMI via annan avdelning än där vården inleddes Uppföljning av resultaten från screening vid omfattande hälsogranskningar Hälsa i skolan-undersökning Respons från gruppmottagningar Sotkanet, Tea-viisari, palveluvaaka m.fl. Drogförebyggande upplysning och samarbete med andra sektorer Familjebarnmorska för familjer med särskilt behov av stöd Effektiverad antirökningsupplysning och effektivt avvänjningsstöd Implementera modellen Föräldraskapet främst för familjer som får sitt första barn Stöda familjers och individers eget ansvarstagande för munhälsan och med flytten till A7. En del av personalen på alla vårdavdelningar har fått kinestetikutbildning. Aktiverande arbetsmetoder och uppföljning tas i bruk, sakkunskap inom rehabiliteringen används för att identifiera patienter på avdelningarna. Drogförebyggande föreläsningar ordnats i samarbete med utbildningssektorn. Familjebarnmorska finns. Föräldraskapet främst-grupper erbjuds. Den förebyggande munhälsovården i samarbete med familjen har inte kunnat verkställas Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Utvärdering (Bokslut) Arbetsmängd och resurser i balans, förbättringar i den fysiska arbetsmiljön Där Rafaela-mätare: optimal vårdtyngd minst 70 % av dagarna. Ingen ökning av sjukfrånvarodagarna. Färre kostnadsställen underlättar Rafaela-vårdtyngdsmätare Välmåendeundersökningar Sjukfrånvaro Budget- och bokföringsrapporter Analys av undersökningar och statistik Samarbete med fastighetsägarna Utvecklingssamtal Personalbudgeteringen i balans med behoven och verksamhetens krav Förbättringsarbete; kontinuerlig utveckling av arbetsmetoderna Gemensamt kostnadsställe för Enligt välmåendeundersökningar upplever personalen att arbetsintensiteten ökat. Sjukfrånvaron har ökat. Enligt Rafaela hålls vårdtyngden inom det optimala området på vårdavdelningarna, men på den kirurgiska avdelningen har budgeten överskridits för att hålla en skälig vårdarbemanning i relation till vårdbehovet (andelen patienter med allmänmedicinsk profil varit högre än planerat). På en del mottagningar och polikliniker syns att patientarbete har överförts till öppna vården men personalresurserna har inte 125

282 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm budgetuppföljningen. Ändamålsenlig användning av personalens tid Antal kostnadsställen per förman och chef Arbetstidsuppföljning Antal elektroniska möten vårdplatserna på A1, A2, för skol- och studerandehälsovården och för Pedersöre mottagningar (Esse+Kållby, Bennäs+Purmo). Åtgärden-hemsjukhuset som gemensamt kostnadsställe tas arbetstidsuppföljning i bruk vid Malmska områdets enheter Effektiva och väl förberedda möten Öka andelen elektroniska möten ss. Skype för att minska resetiden Fortgående förbättringsarbete med hjälp av Lean justerats motsvarande. Kostnadsställen har verkställts enligt plan. Samarbetsmöten hålls med fastighetsägarna. Berörd personal har varit delaktig i nybyggen och renoveringsarbeten. Arbetstidsuppföljningen har haft programtekniska svårigheter och verkställigheten fortsätter Elektroniska möten ökat. Ständiga förbättringar enligt Lean-filosofi görs på de flesta enheter. 126

283 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Resultatområdeschef: RESULTATOMRÅDE: Chefen för äldreomsorgen Pirjo Knif Äldreomsorg FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN 2016 Planen för de äldres välbefinnande godkändes i social- och hälsovårdsnämnden i början av året ( 16/ ). I planen har riktlinjerna för utvecklingen av äldreomsorgen dragits upp, både vad gäller strukturer och innehåll. Planen är baserad på äldreomsorgslagen (980/2012) och på kvalitetsrekommendationen om tjänster för äldre (SHM 2013:11). Förverkligandet av planen utvärderas årligen. Det viktigaste i utvärderingen är att det produceras tillräckliga och högklassiga tjänster samt att det anvisas tillräckliga resurser för att ordna tjänsterna. Väntetiderna till olika tjänster uppföljs och de meddelas offentligt. Som hjälp vid utvärderingen av tjänsterna används nyckeltal inom äldreservice, vilket möjliggör en nationell jämförelse. För utvärderingen av planen för de äldres välbefinnande hördes kommunernas äldreråd och utlåtanden inbegärdes av dem. Väntetiderna till serviceboende och långvård har blivit längre och är nu i genomsnitt 4,6 månader. När man jämför tjänsterna för äldre med den nationella nivån kan man konstatera att servicestrukturen som helhet har utvecklats i önskad riktning. Antalet närståendevårdare har ökat i någon mån, likaså har de äldres hemmaboende ökat. Tyngdpunkten i verksamheten inom äldreomsorgen har förskjutits till hemvården. Inom hemvården grundar sig utvecklingen av tjänsterna på den vård- och serviceplan som uppgörs för alla klienter. Vid utvecklandet av hemvårdstjänster koncentrerar man sig på att utveckla innehållet speciellt i den rehabiliterande och mångprofessionella verksamheten. Det gerontologiska socialarbetets andel ska förstärkas under år Inom hemvården betonas det rehabiliterande vårdarbetets andel: en kunnig personal kan stöda de äldres funktionsförmåga och rehabilitering hemma. En vård- och rehabiliteringsplan har uppgjorts för största delen av hemvårdens klienter. Målet är fortsättningsvis att alla klienter ska ha en aktuell vård- och serviceplan. Det har varit möjligt att stärka det gerontologiska socialarbetet som planerat tack vare lyckad rekrytering. För att stöda genomförandet av rehabiliterande hemvård har det funnits ett speciellt projekt, och den modell som skapades under projektet ska förankras som en del av den permanenta verksamheten. Hemvårdens tjänster riktas så att resurserna används så effektivt som möjligt och med maximal effekt. Ett mobilt system samt optimering ska tas i bruk hösten 2016, och då har Effica-systemet utvidgats till att omfatta hemvården i alla samarbetsområdets kommuner. Hemvårdens samarbete med hälso- och sjukvården, hemsjukhuset och handikappomsorgen ska intensifieras. Samarbetet med privata aktörer ökar likaså när deras verksamhet blir lättare och vårdansvaret för klienterna överförs på hemvården. Dagcenterverksamheten ska konkurrensutsättas under år 2016 när avtalet går ut. Möjligheten att flytta minnesrådgivningen till sjukhuset/primärhälsovården ska utredas. Samarbetet med tredje sektorn förverkligas via ett projekt med frivilligt arbete. Ibruktagandet av Effica i Pedersöre sköts upp till början av år 2017, då man också tar i bruk det mobila systemet inom hemvården. Förberedelser för det här vidtogs hösten Intensifieringen av samarbetet mellan hemvården och andra aktörer är inte ännu på tillräcklig nivå. Hemvården har fått mer ansvar för klienter på privata servicehem. Minnesrådgivningen fortsätter tills vidare i nuvarande lokaler. Inom samarbetet med tredje sektorn har nya möjligheter öppnats bl.a. via ett projekt med frivilligarbete och projektet Må Bra-TV. Inom boendeservice utvecklas innehållet i servicen så att det motsvarar de äldres behov. Behovet av effektiverat serviceboende utvärderas hela tiden, för det är många faktorer som inverkar på det. En minskning av antalet dygnet runt-vårdplatser planeras i enlighet med planen för de äldres välbefinnande. Också andra variabler måste tas i beaktande, såsom 127

284 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm utbudet på privat serviceboende och seniorboende. Konkurrensutsättningen av serviceboende, där effektiverat serviceboende för minnessjuka konkurrensutsätts, blir klar i slutet av år De sociala utrymmena på Björkbacka renoveras. Under renoveringen används utrymmen på avd. 4 tillfälligt som socialutrymmen. Under den här tiden kan de fem platserna på avdelningen inte användas. Purmohemmets verksamhet som åldringshem ändras till effektiverat serviceboende. Avdelning 3 på Björkbacka belades med användningsförbud av Regionförvaltningsverket och som ersättande utrymmen uppfördes en elementbyggnad, som stod färdig i oktober. När de sociala utrymmena blev färdiga, kunde också avdelning 4 användas som ersättande utrymmen för klienterna på avdelning 3. Stängningen av avdelning 7 och ändringen av verksamheten på Hagaborg till psykogeriatrisk avdelning hade stor inverkan på utbudet av boendeservice och väntetiderna blev längre. Verksamheten på Purmohemmet har inte ändrats tills vidare beroende på andra förändringar. Någon konkurrensutsättning av boendetjänster har inte genomförts, eftersom antalet platser som är i bruk är tillräckligt. En servicesedel för boendetjänster är under planering. När det gäller den kommunala boendeservicen bedöms speciellt behovet hos äldre personer med minnessjukdom och psykogeriatriskt vårdbehov samt behovet av intervallvård. Det är ändamålsenligt att ordna vården av de här klientgrupperna i egna, separata enheter och för att hitta lösningar fortsätter profileringen av verksamheten i de olika enheterna. Geriatrisk avdelning 8 fungerar som rehabiliteringsavdelning. Det är nödvändigt att platserna på avdelningen kan användas för det ändamål som de planerats för, dvs. intervallvård och rehabilitering. Avdelning 9 flyttar i september 2016 in i nya utrymmen och då upphör arrangemangen för den tillfälliga verksamheten (avd. 9:s verksamhet på första våningen i Hagalund och Nykarlebys köptjänster av Folkhälsan). Avdelning 7 stängs. Andra placeringsalternativ för långvårdspatienterna på avdelningen utreds, inom effektiverat serviceboende (privat eller egna enheter) eller inom långvård som köptjänst. Nedläggningen av avdelning 7 inverkar också på användningen av platserna inom effektiverat serviceboende, fler sådana platser behövs i motsvarande grad. Avdelning 7, som fungerat som hemavdelning för långvårdspatienter, lades ner och de 30 klienterna på avdelningen placerades på andra långvårdsplatser och boenden. Avdelning 9 flyttade in i nya utrymmen i oktober, och namnet på avdelningen med 25 platser ändrades till Nykarleby vårdavdelning. Behovet av intervallvård har ökat, speciellt p.g.a. ökad efterfrågan på ledighet för närståendevårdarna. Användningen av servicesedel har gett fler möjligheter att ordna ledighet för närståendevårdare. Alla enheter inom äldreomsorgen har nu Effica-systemet, vilket är en betydande förbättring, som ger tillgång till elektroniska patientuppgifter på alla enheter inom äldreomsorgen. Det här ökar patientsäkerheten och gör det möjligt att få tillgång till uppdaterade statistikuppgifter. Dessutom underlättas faktureringen av klienter. Med hjälp av Rai-data uppföljs förverkligandet av vårdens kvalitet. Möjligheten att smidigare få tillgång till mer heltäckande statistik i anslutning till verksamheten är till hjälp för ledningen och vid planeringen av verksamheten. Det finns fortsättningsvis stora utmaningar i fråga om tillgången till statistiska uppgifter. Tillgången till aktuella statistiska uppgifter och uppgifter om verksamheten är ett viktigt redskap för ledningen av verksamheten. En motiverad och välmående personal samt inspirerande och kunniga förmän möjliggör äldreservice av hög kvalitet. Fler arbetssätt som möjliggör klienternas delaktighet ska utvecklas inom verksamheten. Utgående från resultaten av kvalitetsenkäter riktade till klienter, anhöriga och personal utvecklas verksamheten inom boendeservice, hemvård och på de geriatriska avdelningarna. Ovissheten om kommande förändringar borde kunna skingras så att personalen skulle ha lättare att orientera sig i förhållande till dem. I enkäten som riktades till klienter, anhöriga och anställda inom hemvården fick vi positiv respons i fråga om verksamheten men också många utvecklingsförslag. Det finns behov av att vidareutveckla det integrerade verksamhetssättet inom social- och hälsovårdsverket; det har ofta avgörande betydelse för hur väl genomförd vård- och serviceprocessen blir för en äldre person. 128

285 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE 2016 KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målen Ansvariga Högklassiga tjänster för äldre Äldre klienter delaktiga i tjänster som gäller dem Rai-kvalitetsindikatorer för boendeservice; målnivå = nationell nivå 1. förändringar i adlfunktionerna 2. i sängen 22 h/dygn 3. begränsad rörlighet 4. användning av mediciner 5. användning av sömnmedicin 6. social isolering Rai-kvalitetsindikatorer för hemvård; absoluta: 1. viktminskning 2. medicineringen har inte granskats av läkare 3. nödvändiga hjälpmedel saknas 4. ingen rehabilitering även om det finns förutsättningar för rehabilitering 5. faller 6. social isolering 7 otillräcklig smärtlindring 8. sjukhusvård Kvalitetsenkäter riktade till klienter och anhöriga Rai-bedömning görs minst 2 ggr/år Resultaten uppföljs och jämförs med den nationella nivån och med andra kommuner Utgående från resultaten övervägs åtgärder för individer och enheter Anställda och enheter ska få feedback på de mätningar och bedömningar som gjorts. Förbättringsåtgärder planeras på enheterna tillsammans med de anställda; förmannen spelar en viktig roll. Klientens vård- och serviceplan grundar sig på Rai-mätningar och på en helhetsbedömning. Vården planeras, genomförs och uppföljs utgående från dem. Kvalitetsenkät inom hemvården våren 2016 Regelbundet samarbete med äldreråden. Utvärdering (Bokslut) Resultaten av RAI-kvalitetsmätarna presenteras i en separat tabell i slutet. Antalet Haipro-anmälningar har ökat på Sandlunden. På alla ställen har anmälningarna mest gällt olika typer av fallolyckor. Enligt Rafaela-mätaren har vårdtyngden på avdelning 8 överskridit det optimala med 25 % i huvudsak p.g.a. användningen av extra platser. Enligt rekommendationerna borde vårdtyngden inte vara mer än 15 % över det optimala. En kvalitetsenkät genomfördes inom hemvården i alla samarbetsområdets kommuner våren Målgruppen var klienter, anhöriga och personal. De klienter som i sin respons gav uttryck för missnöje utgör mindre än 1 % av totalantalet klienter inom äldreservicen (>1500). Största delen av klienterna är nöjda med den service de fått. Deltagande i äldrerådens kommunmöten och regionträffar. 129

286 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm (Hanteringen av besvär i avsnittet om förvaltning). PERSONALEN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målen Ansvariga Utvärdering (Bokslut) Välmående och motiverad personal Sjukfrånvaron/ antalet sjukfrånvarodagar minskar med i medeltal 2 dgr/ anställd Fortbildning: minst 3 fortbildningsdgr/anställd Kvalitetsenkäter/riktade till personalen Enkät om personalens välmående Enkät riktad till vikarierna I utvecklingssamtalen tar man upp välbefinnande i arbetet och motivationsfaktorer Orsakerna till sjukfrånvaro utreds och förbättringar av arbetsförhållandena genomförs efter behov, t.ex. rättvisa, de anställdas möjligheter att påverka olika frågor i arbetsgemenskapen Med hjälp av förmannens arbete uppmuntras anställda att utvecklas i sitt yrke, bl.a. genom fortbildning. Fortbildningen registreras systematiskt. Utgående från en analys av enkäterna vidtas åtgärder för att öka personalens välbefinnande och motivation samt för att göra arbetsplatserna inom äldreomsorgen mer intressanta. Sjukfrånvaron har ökat jämfört med föregående år. Allvarliga sjukdomar som kräver lång sjukfrånvaro har ökat det totala antalet sjukfrånvarodagar. Det finns skillnader mellan enheterna i fråga om sjukfrånvaron. Problem med inomhusluften i flera fastigheter som används för verksamheten har också orsakat sjukfrånvaro bland personalen. På Björkbacka har flyttningen av verksamheten på avdelning 3 till ersättande utrymmen sysselsatt förmännen till den grad att utvecklingssamtal inte har hållits. När det gäller förmansuppgifterna inom hemvården har personalbyten bidragit till att målen för utvecklingssamtalen inte har uppnåtts. Fortbildning ordnas mer än förr i 130

287 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm egen regi. I personalförvaltningens bokslutsdel finns mer information om målen som gäller personalen och uppföljningen av dem. PROCESSER OCH SERVICEPRODUKTION Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målen Ansvariga Välfungerande servicekedja för äldre Nationella nyckeltal, gäller 75 år fyllda: 1. regelbunden hemvård % 2. effektiverat serviceboende 6 7 % 3. långvård 2 3 % 4. närståendevård 6 7 % 5. hemmaboende % Vårddygn på sjukhusets avdelningar i väntan på utskrivning Haipro visar de kritiska punkterna i serviceprocessen Plan för de äldres välbefinnande ; förverkligandet av planen uppföljs och utvärderas. I planen har angetts enligt vilken tidtabell de nationella nyckeltalen/kvalitetsrekommendationerna ska uppnås. Om det finns orsak till det, införs nödvändiga ändringar i förverkligandet av planen för de äldres välbefinnande. En effektiv och kompetent klienthandledning och rådgivning ordnas och genomförandet uppföljs. Nödvändiga åtgärder för att förbättra serviceprocessen vidtas och den rehabiliterande hemvården utvidgas. Servicesedlar som hjälp vid utskrivning Gränserna mellan sektorerna luckras upp och samarbetet intensifieras. Utvärdering (Bokslut) Se tabellen med nyckeltal i slutet. SAS-gruppen har placerat sammanlagt 141 klienter (år ) i dygnet runt-vård (serviceboende och långvård). Servicehandledningens processer har utvecklats. Äldre klienters möjlighet att bo hemma har understötts med ett rehabiliteringsprojekt inom hemvården. Platserna för geriatrisk rehabilitering på avdelning 2 har använts för rehabilitering av äldre. Vi strävar till att öka användningen av servicesedlar för tillfällig hemvård genom att bredda kriterierna. Väntetiderna till dygnet runt-vård har blivit längre jämfört med 131

288 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Tillräcklig service för äldre - Tillgången på service - Väntetiderna överskrider inte rekommendationer och lagstadgade gränser Planeringen och genomförandet av verksamheten utgår från klienternas behov. Väntetiderna uppföljs regelbundet minst 2 ggr/år. Kriterierna för tjänsterna utvärderas. Uppföljning av annan respons föregående år. Väntetider: till effektiverat serviceboende 6,4 mån, till demensboende 4,0 mån. och till långvård 3,7 mån. Hemvårdens tjänster har kunnat förverkligas enligt målsättningen. Mer om respons och besvär i förvaltningsdelen. RESURSER OCH EKONOMI Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målen Ansvarig Utvärdering (Bokslut) Resurser och serviceproduktion i balans Uppföljning av budgetutfallet Uppföljning av fastigheternas skick Serviceproduktionen grundar sig på den äldre befolkningens antal; nationella nyckeltal styr serviceproduktionen. De utgår från 1. att man tar den äldre befolkningens behov i beaktande 2. att man beaktar de totalekonomiska villkoren ur kommunens synvinkel. Effektiv användning av personalresurserna vid förändringar En realistisk budget och kontinuerlig uppföljning av budgetutfallet i enheterna Samarbetet med anhöriga och frivilliga samt föreningar ökas och stöds på olika sätt Arbetsfördelningen mellan egen verksamhet och köptjänster utvärderas utgående från effektivitet, produktionskostnader samt kvalitetsfaktorerna för vård och omsorg. Vid behov görs ändringar i arbetsfördelningen. Förutsättningarna för att de fastigheter som används för verksamheten är i gott skick uppfylls, t.ex. ändamålsenliga bredbandsförbindelser och larmsystem har ordnats. Personaldimensioneringen är baserad på hur krävande vården är. Nödvändiga ändringar av personalresurserna genomförs, t.ex. när platssituationen Närförmännen har ekonomiskt ansvar för enheten. Inom hemvården har det här inte förverkligats. Därför har man berett en ändring av förmansmodellen inom hemvården. År 2016 gjordes flera utredningar av inomhusluften i fastigheter eller andra missförhållanden, alla utredningar är inte klara än. De kriterier för äldreservicen som är i bruk (hemvården och hemvårdens stödtjänster, boendeservice, stöd för närståendevård) har styrt verksamheten så att den blivit enhetlig och jämlik. Kriterierna för boendeservice har lett till att klienterna bor kortare tid i serviceboende. 132

289 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm ändrar. Kontinuerlig utvärdering. Vikariearrangemangen utvecklas så att man kan minska resurserna som används för anskaffning av vikarier. I samband med nedläggningen av avdelning 7 placerades personalen på lediga befattningar. I stället för kortvariga vikarier används mer långvariga vikarier för att möta vikariebehovet, vilket förbättrar kontinuiteten i verksamheten. 133

290 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm NYCKELTAL Prestationer Hemmaboende personer över 75 år % av befolkningen Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo SOCHV Hela landet Målsättning Stöd för närståendevård över 75 år, % av befolkningen Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo SOCHV Hela landet Målsättning Regelbunden hemvård över 75 år, % av befolkningen Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo SOCHV Hela landet Målsättning Serviceboende, heldygnsomsorg över 75 år, % av befolkningen Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo SOCHV Hela landet Målsättning Långvård för över 75 år fyllda (ålderdomshem eller hvc), % av befolkningen Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo SOCHV Hela landet Målsättning Bokslut ,6 86,5 85,6 86,1 86,1 90,0 2,9 2,9 2,4 2,9 2,8 4,5 8,8 10,6 10,5 7,7 9,4 11,9 7,7 7,7 4,9 8,8 7,3 6,1 Bokslut 88,0 87,4 84,8 87,4 86,9 90,3 3,8 3,7 2,9 3,7 3,5 4,6 8,8 9,9 10,6 7,2 9,1 11,9 8,5 7,2 5,2 11,4 8,0 6, Bokslut -14 statistik 88,0 87,4 84,8 86,9 86,8 87,0 Sotkanet ,6 3,1 3,3 3,1 3,3 4,5 Sotkanet ,7 10,2 11,4 8,5 10,0 11,8 statistik 8,5 7,2 5,2 11,4 8,0 6,0 statistik Bokslut Statistik 88,7 89,2 90,3 88, Statistik 3,6 2,6 3,1 3, Statistik 9,7 8,5 11,4 10, Statistik 7,8 10,1 7,0 6, Statistik Budget 90,0 7,0 13,0 6,0-16 Bokslut Statistik 88,0 88,9 90,9 88,7 89,1 90,6 92, Statistik 3,6 3,3 3,3 3,0 3,3 4, Statistik 10,2 9,7 12,2 8,7 10,2 11, Statistik 8,7 7,0 6,2 10,7 8,1 7, Statistik 1,4 2,2 2,2 2,4 2,4 5,1 4,9 5,0 0 3,9 9,5 10,0 10,0 1,5 1,2 3,6 0,0 3,6 4,9 0 4,9 4,3 5, ,9 3,8 3,1 2,1 2,0 2,0 1-2 Årsverken 566,5 550,36 561,6 563,3 559,5 537,3 463,05 460,71 457,33 459,6 365 Budgeterade tjänster och befattningar

291 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm ÄLDREOMSORGEN, NYCKELTAL - VANHUSHUOLTO, TUNNUSLUVUT Prestationer Suoritteet Bokslut Tilinpäätös Bokslut Tilinpäätös 2015 Budget Budjetti 2016 Bokslut Tilinpäätös 2016 Minnesrådgivningen - Muistineuvonta Antal besök - Käyntien määrä Dagverksamhet - Päivätoiminta Azalea Mimosa Sandlunden Lyo Herrmangården, köptjänst/ostopalvelu Besök, totalt - Käynnit yhteensä Närståendevård > 65 år Omaishoitaja > 65 v Jakobstad - Pietarsaari Nykarleby - Uusikaarlepyy Pedersöre Pedersören kunta Larsmo - Luoto Antal personer, tot. - Henkilöiden määrä yht. Hemvård Kotihoito Jakobstad - Pietarsaari Nykarleby -uusikaarlepyy Pedersöre Pedersören kunta Larsmo - Luoto Besök, totalt - Käynnit yhteensä Antal kunder Asiakkaiden määrä Serviceboende, demensboende Palveluasuminen, dementiakoti Antalet vårddygn - Hoitovuorokausien määrä Beläggningsprocent - Käyttöprosentti Antal platser - Paikkojen määrä *Varav intervallplatser *Niistä intervallipaikk. ** Hagaborg ej medräknat, Björkbacka 55 pl Åldringshem - Vanhainkoti Antalet vårddygn - Hoitovuorokausien määrä Beläggningsprocent - Käyttöprosentti Antal platser - Paikkojen määrä *Varav intervallplatser *Niistä intervallipaikk. Geriatriska avd. Geriatriset osastot Antalet vårddygn - Hoitovuorokausien määrä Beläggningsprocent - Käyttöprosentti Antal platser - Paikkojen määrä *Avd. 7 ständgdes Os.7 suljettiin Köptjänster: serviceboende, demensb. Ostopalvelut Palveluas. dementia-as. Antalet vårddygn - Hoitovuorokausien määrä Beläggningsprocent - Käyttöprosentti , , , , , , , Hagaborg ej medräknad , ** 94,76 243** 24* , * ,41 92 Antal platser - Paikkojen määrä Köptj.: långvård - Ostopalv. Pitkäaikaish. Antalet vårddygn - Hoitovuorokausien määrä

292 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Beläggningsprocent - Käyttöprosentti Antalet platser - Paikkojen määrä 75, , ,82 46 RAI-kvalitetsindikatorer, hemvård Social- och hälsovårdsverket i Jakobstad Landets medeltal Material 2016_1 2016_ och 2016 Antal bedömda klienter Viktminskning % 16,7 11,4 11,2 Medicineringen har inte granskats av läkare % 4,1 4,1 4,4 Nödvändiga hjälpmedel saknas % 38,2 37,8 31,9 Ingen rehabilitering, även om det finns förutsättningar för rehabilitering % 16,6 15,9 13,7 Faller (under de senaste 90 dygnen) % 68,7 74,0 67,9 Social isolering % 14,5 9,8 8,6 Otillräcklig smärtlindring % 13,2 7,9 7,9 Sjukhusvård % 6,5 5,1 3,8 RAI-kvalitetsindikatorer, serviceboende Nio mediciner eller mer Social- och hälsovårdsverket i Jakobstad Material 2016_1 2016_2 Landets medeltal 2016_1 och 2016_2 Antal bedömda klienter % 53,2 50,6 50,7 Sköts i sängen % 11,3 14,0 11,6 Försämring av ADLfunktionerna % 56,2 43,7 48,3 Regelbunden användning av sömnmediciner % 22,0 18,0 23,1 Daglig begränsning av rörelsefriheten % 16,3 19,8 14,3 Social inaktivitet % 40,4 39,5 54,4 136

293 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Chef för socialomsorgen: VERKSAMHETSOMRÅDE: Carola Lindén Socialomsorg FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN 2016 Nya socialvårdslagen som trädde i kraft ställer allt högre krav på socialvården. I lagen betonas bl.a. klientprocessen och bedömning av servicebehovet, invånarnas tillgång till rådgivning och handledning samt skyldigheten att ordna service för personer i behov av särskilt stöd. I lagen ingår också bestämmelser om skyldighet att utse en egen kontaktperson för klienten samt flera bestämmelser om anmälningsskyldighet. I samband med socialvårdslagen har gjorts betydande ändringar i barnskyddslagen och bestämmelser om skyldighet att ordna övervakning av umgänge mellan barn och föräldrar. Målet med socialvårdslagen är att stärka basservicen och främja tidigt stöd samt stärka ett klientorienterat och övergripande synsätt för att bemöta klientens behov. Lagen främjar samarbetet mellan socialvården och andra myndigheter för att upprätthålla klienternas välmående. I första hand ska service ges enligt socialvårdslagen, först i andra hand enligt speciallagar. Förebyggande tjänster till familjer och enskilda, t.ex. hemservice, stödfamilj eller stödperson, service som stöder rörligheten, ska minska behovet av kostsammare service enligt speciallagstiftning för handikappade eller tunga korrigerande barnskyddsåtgärder. Ett barn blir klient inom barnskyddet först om det konstateras finnas behov av barnskydd eller om familjen får stödåtgärder inom ramen för barnskyddet, t.ex. effektiverat familjearbete, familjerehabilitering eller placering av barn utanför hemmet. Kriterierna för brådskande placeringar har skärpts och ett barn kan placeras brådskande endast om förutsättningarna för omhändertagande uppfylls och barnet är i omedelbar fara. Missbrukarvård Beroendevården överfördes till enheten för mental- och beroendevård. Före överföringen upphandlades serviceproducent för det nybyggda serviceboendet vid Permovägen. Handikappomsorg Från överfördes den psykiatriska öppenvården från handikappomsorgen till enheten för mental- och beroendevård. I samband med detta utvidgade psykiatriska stödboendet Maya i Jakobstad sin verksamhet då stödboendet Harmonys verksamhet flyttades över dit. Ankaret i Larsmo samt dagcenterverksamheterna i kommunerna (Sympati, Träffen, Lillhaga) överfördes till den nya enheten. Arbetsverksamheten för psykiatriska klienter kvarstår inom handikappomsorgen. Köptjänster för serviceboende för psykiatriska klienter har under år 2016 administrerats av handikappomsorgens socialarbetare. Psykiatriska öppenvården inklusive köptjänster har haft en budget om ca 2,6 milj. och har utgjort ca 1/7 av handikappomsorgens budget. I enlighet med nya socialvårdslagen betonas klienternas självbestämmanderätt. Framställandet av klientplaner och dokumentering ligger i fokus. Personalens tidsåtgång till dokumentering har ökat avsevärt, likaså registrering av varje ny kontakt samt åtgärder. Utbildning av en dokumenteringsutbildare inom ramen för Kansa-hanke-projektet har pågått under hösten. Utbildningen ska ge grundläggande kunskap åt personalen tills socialvårdens dokumentation och klientuppgifter överförs till Kanta. Alla klienter ska då ha möjlighet att logga in sig i Oma-Kanta för att läsa vad som dokumenteras inom socialmyndigheten. Det nya finskspråkiga serviceboendet Kotilinna samt arbetscentralen Veturi i Jakobstad, vilka bedrivs av Eskoo, har inarbetats under verksamhetsåret. 137

294 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Neuropsykiatriska verksamheten vid Radiovägen 15 har utvecklats och utvidgats. Personalen ger nu boendestöd utanför boendeenheten i hela samarbetsområdet. Antalet klienter och handledningsbesök ökar och det kan konstateras att verksamheten medför stora inbesparingar i form av motverkande av köptjänster och marginalisering av personer med neuropsykiatriska problem. Verksamheten har fått en teamledare genom omstrukturering av personal. Utbildning i personlig budgetering har under år 2016 genomförts i samarbete med Eskoo. Finansiering har skett med statliga medel. En del av personalen har utbildats inom projektet och har nu en uppfattning om hur personlig budgetering är möjlig att genomföra. Inom Sote-reformen lyfts personlig budgetering fram som en del av valfriheten. Personlig budgetering betyder möjlighet för klienten att förverkliga självbestämmande samtidigt som kostnadsmedvetenheten ökar. Hela samarbetsområdet har nu i bruk den elektroniska uppföljningen av färdtjänstresor. Med hjälp av GPS- koordinater kan missbruk av färdtjänstresor kontrolleras. Missbruk av färdtjänstresor sker bl.a. med resor som anknyter till sjukvård, vilka hör till FPA:s ersättningar. En ökning av missbruket har kunnat konstateras i samband med att FPA höjde sin självrisk för sjukvårdsresor från 16 till 25. Ändringsarbeten i hemmet enligt handikappservicelagen tar alltför stora resurser av socialarbetarna. I vissa samarbetskommuner står tekniska sektorn till tjänst med beräkningar och ritningar, men inte i alla. Då måste tjänsterna köpas från privata producenter. Vid anlitande av företag för utförande av det praktiska omändringsarbetet, hamnar socialarbetare att agera koordinator och arbetsledare, vilket är tidsdrygt och inte ingår i deras yrkeskunskap. Bedömning av servicebehovet och servicehandledning har utvecklats tvärsektoriellt speciellt i samarbete med vuxensocialarbetet. Genom planering av samarbetsmetoder undviks dubbelarbete. Handikappomsorg, psykiatrisk öppenvård och äldreomsorg har många gemensamma kontaktytor där samarbetet kan effektiveras för att få en ändamålsenlig service till klienterna. Planen med nybyggnation av Kevakoti har framskridit och byggnadsritningar har färdigställts under år Familjeservicecentralen Omorganisering och utveckling av service till barnfamiljer fortsätter. Social- och hälsovårdsnämnden godkände i oktober 2016 ny verksamhetsmodell för barn, unga och familjer. Familjeservicecentralens personal från hela samarbetsområdet flyttar hösten 2017 till Malmska området tillsammans med bl.a. barnrådgivningen, barn- och ungdomsmottagningen, barnavdelningen. Social- och hälsovårdens samarbete har under året intensifierats på många plan, både på chefsnivå och bland personalen i det praktiska klientarbetet. Genom gemensamt utvecklingsarbete, bl.a. studiebesök till EKSOTE, Kick Offdag och Parempi Arki-seminarierna, har konkreta samarbetsformer utarbetats. Goda exempel på bra samarbete i förebyggande barnskyddsarbete är Familjeskolan och kurser i Föräldraskapet främst. Familjeskolan dras gemensamt av personal från familjearbete och barn- och ungdomsmottagningen och kurser i Föräldraskapet främst ordnas gemensamt med familjearbetare och hälsovårdare. I och med att socialvårdslagen förnyades år 2015 ålades kommunen att erbjuda tjänster såsom familjearbete, stödperson, stödfamilj till barnfamiljer, även utan klientskap inom barnskyddet. Organisering av ett socialvårdsteam har påbörjats och under 2016 har bedömning av servicebehovet enligt socialvårdslagen utvecklats. Ett mångprofessionellt team bestående av 3 personal från vuxensocialarbete, familjearbete, psykiatrin, gör utredningarna enligt socialvårdslagen. 138

295 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Barnskyddets utredningsenhet har under år 2016 utvidgats så, att även barnskyddsanmälningar från Larsmo och Nykarleby utreds. Endast Pedersöres barnskyddsanmälningar utreds fortsättningsvis av socialarbetarna i Pedersöre. Barnskyddet har under året haft regelbunden dialog med/konsultation till/utbildning till skolor, daghem och hälsovården. Höga kostnader för placeringar av barn/ungdomar utanför hemmet vittnar om att det förebyggande barnskyddet i basservicen inte fungerar optimalt. Även om det förebyggande arbetet hela tiden förbättras och medvetenheten om tidigt ingripande ökar, syns det ännu inte i barnskyddets kostnader. Anstaltsplaceringar och kostnader har under året inte minskat, utan kostnaderna för köptjänster är fortfarande höga. Under våren/sommaren 2016 har barnskyddets köptjänster av anstaltsplatser 24/7 upphandlats. Av totalt 54 anbud har 19 anbudsgivare valts till producenter av professionell familjehemsvård, institutionsvård samt krävande institutionsvård för tiden Ramavtal har ingåtts med serviceproducenterna. Behovet av stödpersoner för ungdomar har varit mycket stort under året. Stödpersoner värvas och avlönas dels direkt via familjeservicen och dels som köptjänster. Samarbetet med polisen har intensifierats under år Socialarbetare och socialhandledare har under vissa veckoslut (skolavslutning, Jakobs dagar, helgen före skolstart och nyårsafton) jobbat tillsammans med polisen. Under året har utarbetande av systematisk klientrespons inom barnskyddet påbörjats som en del av en personals kandidatarbete i socialarbetarstudier. I och med nya faderskapslagen görs fr.o.m de flesta faderskapserkännandena vid barnrådgivningarna. Samarbetet i faderskapsärenden med rådgivningarna har inom samarbetsområdet börjat fungera snabbt, snabbare än på många andra ställen. Under året har regelbundna gruppträffar med stöd- och fosterfamiljer ordnats, likaså kurskvällar i föräldraskap för adoptiv- och fosterfamiljer. Vuxensocialarbete Enheten för vuxensocialarbete har under det gångna året förberett sig på de förändringar som sker när det grundläggande utkomststödet överförs till FPA fr.o.m Personalen har under året deltagit i informationsmöten och skype-möten med FPA:s regionansvariga. Handläggare från FPA har besökt samtliga kommuner och introducerat både klienter och personal i hur man ska gå till väga när man ansöker om grundläggande utkomststöd från FPA. Samarbetsmodell med Folkpensionsanstalten har utarbetats på nationell nivå. År 2016 ökade antalet hushåll som lyft utkomststöd i Jakobstad med sammanlagt 100 hushåll jämfört med året innan. Detta har märkbart känts av bland den redan belastade personalen. Det kompletterande och förebyggande utkomststödet blir kvar inom vuxensocialarbetet, men kommer att utgöra endast en bråkdel av nuvarande arbete. System för elektronisk överföring av klientärenden från FPA till kommunerna för behandling av kompletterande respektive förebyggande utkomststöd har utarbetats. Personalstyrkan har minskats och personalresurser har överförts till familjeservicen. Förändringen ska ge utrymme för utveckling av socialt arbete och nya arbetssätt. Samarbetet med arbets- och näringsbyrån, Intro, rehabiliterande arbetsverksamhet har fortgått i syfte att förebygga negativa konsekvenser av arbetslöshet genom att tillhandahålla möjlighet till arbetsverksamhet. Aktivering av arbetslösa minskar kommunernas finansieringsandel till arbetsmarknadsstödet för långtidsarbetslösa. Samarbetet med hälso- och sjukvård, missbrukarvård och äldreomsorg intensifieras. 139

296 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE 2016 KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet Ansvariga Utvärdering (Bokslut) Kvalitetserkännande för SHQS kvalitetssystem Extern auditering 2016 Åtgärda utvecklingsbehoven som framkommer i de interna auditeringarna hösten 2015 SHQS-kvalitetserkännande erhölls Utveckla klientresponsen Enkäter Utarbeta och genomföra enkäter under år 2016 En enkätundersökning för utveckling av elektroniska tjänster inom socialomsorgen utfördes nov. dec Uppnå lagstadgade behandlingstider inom barnskydd, utkomststöd och handikappservice Statistik över behandlingstider Antal klienter/ socialarbetare Hanterbar arbetsmängd. Förändring av arbetssätt. Rätt registrering av klientärenden. Barnskyddets behandlingstider om 3 mån. överskrids fortsättningsvis. Ärendet under Valviras och AVI:s övervakning i flera år. AVI inbegärt 2 förklaringar under år Tillsynsärendet upphörde genom beslut med uppmaning om att de lagstadgade behandlingstiderna ska följas. Behandlingstiden om 7 vardagar för utkomststödet har hållits under hela året, men i nov. och dec. överskreds behandlingstiderna för 11 resp. 22 ansökningar. Behandlingstiderna om 7 dgr resp. 3 mån. har hållits inom handikappomsorg., förutom i 6 ärenden (omfattande ändringsarbeten i bostad). 140

297 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm PERSONALEN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Utvärdering (Bokslut) Välmående personal som trivs i arbetet, har kunnande och hanterbar arbetsmängd. Antal sjukdagar. Välmåendeundersökning. Låg personalomsättning. Rekrytering av behörig personal. Antal klienter/socialarbetare Rekommendation: Barnskydd: 30 familjer/socialarbetare, 40 barn/ansvarig socialarbetare. Familjearbete: 15 familjer/familjearbetare/ handledare, då 1-2 barn/familj. Vuxensocialarbete/handledning: klienter/ tjänsteman. Tydliga arbetsuppgifter och arbetsprocesser. Dialog, stöd förman personal och resultatområdeschef enhetsansvarig. Utvecklingssamtal. Antalet sjukdagar 2016: 11,7 dgr/anställd (13,2 år 2015), vilket är lägst i organisationen. Socialomsorgen goda resultat i välmåendeundersökningen; visar att trots krävande arbetsuppgifter har personalen en stark social sammanhållning, som stöder orken i arbetet. Personalomsättningen varit låg. Utvecklingssamtal har hållits. Antal barn per socialarbetare inom barnskyddet : 51barn/ ansvarig socialarbetare. Familjearbete: 15 familjer/fam. arbetare/handledare + övervakade träffar. Vuxensocialarbete: 174 hushåll/ tjänsteman (går ej att få ut enbart handledning, då alla tj.män även räknat utkomststöd) 141

298 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm PROCESSER OCH SERVICEPRODUKTION Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Utvärdering (Bokslut) Ändamålsenlig och tydlig dokumentation Uppgjorda, uppdaterade klientplaner Stickprov av dokumentation och klientplaner Utbildning i dokumentering Direktiv för dokumentering Hanterbar arbetssituation som möjliggör dokumentering 1 dokumentationsutbildare har utbildats inom Kansa-hankeprojektet hösten -16. Personalutbildningen påbörjats jan.-17 enl. Kansa-hankes direktiv. Stickprov av klientplaner gjorts i okt.-16 samt intern auditering av klientplaner. Utvecklingsrekommendationer för klientplaner inom socialomsorg uppgjorts i nov.-16. Fungerande processer inom socialomsorgen Uppgjorda processbeskrivningar för olika delområden Arbetet med processbeskrivningar fortsätter i respektive enhet Processbeskrivningar uppgörs vartefter behov uppstår. Huvudprocesser för social- och hälsovårdsverket har utarbetats under hösten. Fungerande bedömning av klienternas servicebehov i enlighet med socialvårdsl Klienterna får servicebehovet bedömt Utarbeta modell för bedömning av servicebehovet/sektoröverskridande samarbete. Resurser? Bedömning av servicebehovet har preliminärt gjorts i samarbete mellan 3 personal. Modell ska utvecklas. Arbetsmodell för vuxensocialarbete samt kompletterande och förebyggande utkomststöd fr.o.m Arbetsmetoder/samarbete Behandling av kompletterande och förebyggande utkomststöd Utarbeta modell för fördelning av arbetsuppgifter socialarbetare/ socialhandledare/förmånshandläggare Personalen inom vuxensocialarbetet har haft regelbundna samarbetsmöten med FPA under år 2016 och utvecklat system för samarbete fr.o.m , då grundläggande utk.stödet 142

299 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm överfördes till FPA. Val av serviceproducent till missbrukarboendet Offerter Upphandlingen färdigställs hösten 2015 Anslag för köp av serviceproduktion Upphandlingen färdigställdes i början av 2016 och serviceproducent valdes våren -16. Ta i bruk personlig budgetering inom handikappservicen Genomförda personliga budgeteringar Projektsamarbete med Eskoo. Personalutbildning inom ramen för projektet. En del av personalen har utbildats inom projektet och har nu en uppfattning om hur personlig budgetering är möjlig att genomföra. Inom Sote-reformen lyfts personlig budgetering fram som en del av valfriheten. 143

300 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm RESURSER OCH EKONOMI Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Utvärdering (Bokslut) Omstrukturering och effektivering av resurser inom barnskyddet Ny enhet för psykiatriska öppenvården Förbättrad servicehelhet för psyk.klienter Nöjdare kunder och personal Effektiverad användning och uppföljning av psyk. RAImätare inom hela öppenvården -Stöd från beslutsfattare -Gemensam budget -Personalen jobbar över kommungränserna -Utökat sektoröverskridande samarbete -Behov av 1 socialhandledartjänst Psykiatriska öppenvården inom handikappomsorgen (koordinering, dagcenter, stödboenden, arbetsverksamhet, köptjänster) överförs till ny enhet senast Beslut för verkställighet Social- och hälsovårdsnämnden har under hösten -16 godkänt ny organisationsmodell för familjeservice. Samarbete hälsosjukvård-socialomsorg redan påbörjats. Personalresurser överförts från vuxensocialarbetet samt som omfördelning av egna budgetmedel. Psykiatriska boendeenheterna och dagcentren överfördes till enheten för mental- och beroendevård. Köptjänsterna och öppen arbetsverksamhet för psyk.klienter har under år 2016 administrerats av handikappomsorgen. Möjliggöra personalens arbetsbörda vid psykiatriska stödboendet Maya p.g.a. utökat platsantal (8 ->15) samt förbättra klienternas matvanor. Personal hinner med klienterna Klienternas matvanor förbättras En tilläggspersonal 60 % arbetstid Egen lunchtillredning, köptjänst avslutas Mental- och beroendevården utvärderar. Handikappservicens socialarbetare, socialhandledare och kanslister finns administrativt på samma ställe Omfördelning av arbetsuppgifter på ett ändamålsenligt sätt Förstärkt personalstöd Socialarbetaren i Pedersöre samt socialarbetaren och kanslisten i Nykarleby har sin fysiska arbetspunkt på samma ställe som de övriga. Fältarbetet sker i kommunerna Handikappomsorgens personal för Pedersöre och Nykarleby har fortsättningsvis sin fysiska arbetspunkt i resp. kommun. 144

301 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Utvecklande och ledande av verksamheten vid stödboendet Radiovägen 15 Effektiverad fältverksamhet; förutom service till stödboendet utöka fältservice till klienter i eget hem. Egen teamledare: Ombilda ledig närvårdarbefattning 75 % till socialhandledare. Nattövervakning upphörde i okt R15 har en egen team-ledare. Verksamheten har utvecklats under året och flera nya klienter tillkommit. Ingen personal kl Fakturering, uppföljning av serviceavgifter och hyror vid missbrukarboendet Permov. 32 Fakturerade avgifter Uppföljning av intäkter Utöka arbetstid för närvårdare vid Beroendevårdskliniken 70 % -> 100 % Överförts till enheten för mentaloch beroendevård Arbetstiden har utökats för närvårdaren. 145

302 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Bokslut -15 Budget -16 Bokslut -16 Årsverken 101,2 102, ,4 73,68 Budgeterade tjänster och befattningar 90 93,56 102,13 97,28 146

303 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Förverkligad Förverkligad Bokslut Bokslut Plan Bokslut HANDIKAPPOMSORG Sysselsättning, egen verksamhet; öppna 98/12731 arb.marknaden Antal klienter/dagar Habiliteringshandledning 29/346 24/724 antal personer/antal timmar R15 stödboende; antal personer som fått stöd antalet handledningsbesök på fältet vårddagar Handikappade som beviljats assistans antal personer antal timmar/ motsvarande heltidstjänster /23, /24,13 Stöd för närståendevård, antal 0 64 år Egna serviceboenden, fr.o.m endast KevaKoti+ Grönkulla; vårddagar Serviceboenden köptjänster; / /45625 platser/vårddagar Anstaltsvård köptjänster; platser/vårddagar /2868 5/1825 5/1495 Arbetsverksamhet köptjänster, dagar Kårkulla + Eskoo Toimintakeskus, egen verksamhet., dagar Färdtjänsttagare enligt HandikappserviceL Färdtjänsttagare enligt SocialvårdsL

304 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm FAMILJESERVICECENTRAL Antal barnskyddsanmälningar Barn i anstaltsvård/yrkesmässigt familjehem Barn i familjevård (fosterhem) Barnskydd inom öppna vården Antal barn med förebyggande stödfamiljsverksamhet, inte barnskydd Familjer som fått familjearbete Antal fastställda vårdnadsavtal Antal utlåtanden till domstol i 9 5 vårdnadstvister Antal övervakade träffar 6 VUXENSOCIALARBETE Hushåll som lyft grundläggande utkomststöd Hushåll som lyft kompletterande utkomststöd Hushåll som lyft förebyggande utkomststöd

305 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Chef för miljöhälsovården: Marit Björkstrand RESULTATOMRÅDE: Miljöhälsovården FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN 2016 Miljöhälsovården består av resultatenheterna hälsoinspektion och veterinärvård. Arbetsuppgifterna är till stor del myndighetsövervakning och styrs av centralmyndigheter som Evira, Valvira, Tukes och Regionförvaltningsverket. Konsumentsäkerhetsövervakningen överfördes från kommunerna till Tukes från Hälsoinspektionen: Inom hälsoinspektionen är nationellt flera stora förändringar på gång. För att göra tillsynen av livsmedelslokaler i landet mer enhetlig har OIVA-systemet införts gradvis med början år Från 2016 kommer alla livsmedelslokaler att höra till OIVA. Detta har förverkligats. I det riksomfattande tillsynsprogrammet för miljöhälsovården för åren finns följande förändringsområden: All tillsyn ska vara riskbaserad, effektivt fokuserad och tillsynen ska göras mer synlig. Under år 2016 har alla livsmedelslokaler riskklassificerats enligt Eviras anvisning. Även hälsoskyddets objekt övervakas enligt en riskbaserad klassificering. Kostnaderna för tillsynen ska tas ut i form av årsavgifter. För livsmedelstillsynen är det tänkt att detta ska påbörjas år Nationellt beslöts att årsavgifter inte tas i bruk förutom för övervakningen av tobaksförsäljning. Vissa objekt ska övervakas endast när verksamheten inleds och vid klagomål. De objekt som inte berörs av den planerade tillsynen är borttagna ur tillsynsplanerna. Byråkratin ska minskas genom att en del godkännandeförfaranden ändras till enbart anmälningsförfaranden. Vi har följt nationella bestämmelser vartefter hälsoskydds- och livsmedelslagarna har uppdaterats. För registrering och uppföljning av verksamheten ska de centrala datasystemen (KUTI, YHTI och VYHA) användas. Dessa fungerar inte ännu optimalt och kommer även år 2016 att kräva betydande arbetsinsatser. Vi rapporterar det som är möjligt via våra datasystem. Kvalitetsarbetet fortsätter och med hjälp av Lean-principer försöker hälsoinspektionen höja förverkligandegraden av den planerade tillsynen. Vi vidareutvecklar kvalitetsarbetet. Veterinärvården: Från år 2016 är veterinärvården ett enda kostnadsställe och utgifterna mellan kommunerna fördelas enligt 50 % på basen av antalet kommuninvånare och 50 % på basen av hur kommuninvånarna använt våra veterinärtjänster. Fördelningen av veterinärvårdens kostnader fördelades för år 2016 enligt ovan. De praktiserande veterinärerna finns i Jakobstad, Bennäs och Nykarleby. Vården av smådjur styrs rätt långt till mottagningen i Jakobstad och veterinärerna i Bennäs och Nykarleby sköter främst nyttodjuren i området. Så har det skett under år

306 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE 2016 KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Utvärdering (Bokslut) Hälsoinspektion och veterinärvård: En trygg och hälsosam livsmiljö för samarbetsområdets alla invånare och djur Tillsynsplanerna förverkligas till 70 % Tillsynsplanerna är riskbaserade enligt centralmyndigheternas rekommendationer/chefen för miljöhälsovård, hälsoinspektörer, veterinärer. Jämfört med den egna arbetsplanen förverkligades 69,4 %. Kvalitetserkännande enligt SHQS De föreslagna åtgärderna vid den interna auditeringen och självbedömningen utförs. Utvecklingsförslagen följs systematiskt upp via egna kvalitetsmöten/chefen för miljöhälsovård. Ett kvalitetserkännande erhölls i september Utvecklingsförslagen har följts upp vid de egna kvalitetsmötena. Sex kvalitetsmöten hölls år Beslut och handläggningar som gäller våra kunder sker inom rimlig tid. Beslut bör göras inom 60 dagar. Handläggningar bör göras inom 14 dagar. Behandlingen av beslut och handläggningar prioriteras/ hälsoinspektörer, veterinärer. Uppgifterna har fördelats på veckopalavrar enligt hälsoinspektörernas specialiseringsområden/arbetsbörda så att ärendena har kunnat skötas inom den överenskomna tiden. PERSONALEN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Utvärdering (Bokslut) Se personalförvaltning 150

307 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm PROCESSER OCH SERVICEPRODUKTION Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Utvärdering (Bokslut) Hälsoinspektionen: Arbetet utförs enligt den årliga tillsynsplanen (planerad verksamhet) samt resurser avsätts även för oplanerad verksamhet. De tillgängliga resurserna beaktas i arbetsplanerna. Det totala antalet prestationer och använda dagsverken på samma nivå som tidigare % av befintliga dagsverken är bokförda i dataprogrammet. Personliga tillsynsplaner uppgörs realistiskt och uppföljning sker var tredje månad samt i samband med delårsrapporter/chefen för miljöhälsovård, hälsoinspektörer. Det totala antalet prestationer är 2059, vilket är 4,5 % fler än året innan. De bokförda dagsverkena år 2016 är 671, vilket är 6,2 % fler än år Av hälsoinspektörernas och provtagarens utförda dagsverken är 45,8 % bokförda. All tid som används för tillsyn blir inte bokförd i dataprogrammet. Veterinärvård: Jour dygnet runt samt icke-akuta fall inom en vecka Möjlighet till telefonkontakt vid akuta fall dygnet runt Tidsbeställningen följs med Jourlistor uppgörs i god tid för att säkerställa att jouren fungerar/chefen för miljöhälsovård, kanslist, veterinärer. Arbetet planeras så att någon av områdets tre veterinärer kan ta emot patienterna inom utsatt tid/veterinärer. Veterninärjouren har fungerat dygnet runt under alla årets dagar och vård enligt tidsbeställning har vid behov erhållits inom 3-5 dagar. 151

308 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm RESURSER OCH EKONOMI Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Utvärdering (Bokslut) Hälsoinspektionen: Specialiseringen av arbetsuppgifterna blir dokumenterad. Skriftliga beskrivningar av arbetsuppgifterna för varje hälsoinspektör finns tillgängliga. Via utvecklingssamtal och palavrar diskuteras en ändamålsenlig fördelning av arbetsuppgifterna/chefen för miljöhälsovård, hälsoinspektörer Skriftliga beskrivningar av hälsoinspektörernas arbetsuppgifter är under arbete. Utvecklingssamtal har hållits. Kundavgifter som motsvarar arbetsprestationerna Inkomsterna från prestationer täcker minst 12 % av utgifterna. Uppföljning av inkomster från utförda prestationer samt en årlig justering av taxan/chefen för miljöhälsovård Inkomsterna under året täcker 17,2 % av utgifterna. Hälsoinspektion och veterinärvård: Inga budgetöverskridningar Använda budgetmedel hålls inom godkänd budget Månatlig uppföljning av budgetutfallet/ chefen för miljöhälsovård Uppföljning av budgetutfallet följs med varje månad. Miljöhälsovården har hållit budgeten för

309 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Bokslut -15 Budget -16 Bokslut -16 Hälsoinspektionen: Inspektioner Provtagningar Utlåtanden Beslut/handläggning Övrigt Prestationer totalt Tillsynsplanens 47 % 48 % 48 % 77 % 70 % 69,4 % förverkligandegrad (32 %) Årsverken 7,3 6,8 6,9 7,4 8,2 8,1 Budgeterade tjänster och befattningar 7,7 7,7 7,7 7,9 8,2 8,2 Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Bokslut -15 Budget -16 Bokslut -16 Veterinärvård: Sjukbesök, tjänstetid Smådjursbesök, tjänstetid Hälsovårdsbesök Sjukbesök, jourtid Smådjursbesök, jourtid Djurskyddsbesök Prestationer totalt Årsverken 2,6 4,2 4,5 4,8 5,3 4,8 Budgeterade tjänster och befattningar 4 3, ,0 5,3 5,3 153

310 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Kalender 2016 Budgetdel Normal drift Kostnadsslag Alla kostnadslag Kostnadställen SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Värden Row Labels Ursprunglig budget Budgetändring Fastställd budget Bokslut 2016 Bokslut 2015 Avvikelse 2016 VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Övriga verksamhetskostnader FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNAD AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGA Grand Total

311 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm AVFALLSNÄMNDEN Avfallshanteringschef: VERKSAMHETSOMRÅDE: Johan Hassel Österbottens avfallsnämnd VERKSAMHETSIDÉ Österbottens avfallsnämnd verkar som gemensam avfallshanteringsmyndighet för avtalskommunerna enligt vad som bestäms i avfallslagens 23. Följande kommuner är medlemskommuner i Österbottens avfallsnämnd: Städerna Karleby, Kauhava, Jakobstad och Nykarleby samt kommunerna Evijärvi, Kaustby, Kronoby, Larsmo, Pedersöre och Vetil. Staden Jakobstad är värdkommun för den interkommunala avfallshanteringsmyndigheten. Österbottens avfallsnämnd sköter om avtalskommunernas till avfallshanteringen hörande myndighetsuppgifter enligt avfallslagen (646/2011) 23. Dessa uppgifter är bl.a: 1. godkännande av allmänna avfallshanteringsbestämmelser och beslutande av kommunens insamlings- och behandlingsplatser i detta sammanhang (91, 35.3 ) 2. enskilda avvikelser från avfallshanteringsbestämmelserna (91.3 ) 3. beslutande om ärenden som berör avfallstransporter (35 38 ) 4. förande av ett register över avfallstransporter (143 ) 5. beslut om enskilda undantag från skyldigheten att överlämna avfall från offentligrättsliga samfunds förvaltning eller serviceverksamhet till kommunalt ordnad avfallshantering (42 ) 6. godkännande av avfallstaxan (79.3 ) 7. påförande av avfallsavgifter, beslut om nedsättning och behandling av anmärkningar (81 ) 8. lämnande av avfallsavgifter för utsökning (145 ) 9. övriga kommunala myndighetsuppgifter som hör till avfallshanteringen. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Under år 2016 har Österbottens avfallsnämnd beaktat målsättningarna som framställts i Statsrådets regeringsprogram parallellt med EU:s avfallsdirektiv gällande materialåtervinning genom ändringar i de kommunala avfallshanteringsföreskrifterna. Målsättningen år 2020 är att återanvända 50 % av kommunalt avfall som material. Under år 2016 har Österbottens avfallsnämnd ordnat tillsammans med Ekorosk informationstillfällen för disponenter, transportbolag och förtroendevalda med temat cirkulär ekonomi. I övrigt, under år 2016 har Österbottens avfallsnämnds verksamhet inte påverkats av lagändringar som trätt i kraft. 155

312 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Avfallsnämnden strävar till att Miniminivån är att uppfylla kommuninvånarna ska ha de lagstadgade kraven. tillgång till kvalitativ kommunal Realistisk nivå är en avfallsservice med rimliga konstant utveckling av den kostnader. befintliga avfallsservicen för Mäts enligt servicegraden i kommuninvånarna. förhållande till de kommunala Maximinivån för tillgång och avfallsavgifterna. kvalitet kan inte uppnås utan ansenligt höga höjningar av kommunala avfallsavgifter. PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Personalen sköter åligganden Miniminivån är att bibehålla som är stadgade i nämndens nuvarande nivå. Realistisk instruktion för personalen utan nivå är en förbättring av de att motivationen och trivseln nuvarande arbetsrutinerna äventyras. Personalen ska och den fysiska uppfatta arbetsuppgifterna som arbetsomgivningen. meningsfulla och viktiga samt Maximinivån för målinriktat uppmuntras till att utveckla sig och bra ledarskap kan inte själva inom ramen för tilldelade fastställas, eftersom den arbetsuppgifter. alltid bör vara optimal. Mätare: Den allmänna arbetstrivseln återspeglas i sjukfrånvaron. Sätt att förverkliga Ansvarig Utöva verksamheten enligt lagstiftarens och de lokala avfallspolitiska linjedragningarna. Ansvarig: Österbottens avfallsnämnd. Sätt att förverkliga Ansvarig Ansvarig: avfallshanteringschefen Utvärdering (Bokslut) Under år 2016 har avfallsnämnden möjliggjort att hushållen kan erbjudas mångsidigare avfallshanteringstjänster. Med lägre kommunala avfallsavgifter har man strävat till att styra hushållen till alternativ som gynnar den cirkulära ekonomin. Utvärdering (Bokslut) Personalen har skött sina åligganden enligt avfallsnämndens instruktion. Personalen har beretts möjlighet att utveckla sig själv i arbetet samt varit delaktig i förbättrande av arbetsmiljön. Sjukfrånvaron uppfattas fortsättningsvis som relativt låg. 156

313 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Utveckla förutsättningarna för Miniminivån är att uppfylla förbättrade de lagstadgade kraven på avfallshanteringstjänster på kommunal avfallsservice. verksamhetsområdet. Mätare: Realistisk nivå är att utveckla Nöjda kommuninvånare och servicen tillsammans med övriga målgrupper samarbetsparterna. Maximinivån är att fastslå en egen servicestrategi med hög ambitionsnivå. Sätt att förverkliga Ansvarig Beslutsfattande som är enhetligt med de strategiska målsättningarna. Ansvarig: Medlemskommunerna Utvärdering (Bokslut) Österbottens avfallsnämnd har uppfyllt de lagstadgade kraven. Avfallsnämnden har tillsammans med Ekorosk deltagit i utvecklingen av de kommunala avfallshanteringstjänsterna. 157

314 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Budget Bokslut Årsverken

315 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 B, stfm Kalender 2016 Budgetdel Normal drift Kostnadsslag Alla kostnadslag Kostnadställen ÖSTERBOTTENS AVFALLSNÄMND Värden Row Labels Ursprunglig budget Budgetändring Fastställd budget Bokslut 2016 Bokslut 2015 Avvikelse 2016 VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Övriga verksamhetskostnader Grand Total

316 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 C, stfm

317 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 C, stfm

318 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 C, stfm

319 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 C, stfm

320 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 C, stfm

321 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 C, stfm

322 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 C, stfm

323 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 C, stfm

324 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 C, stfm

325 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 C, stfm

326 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 C, stfm

327 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 C, stfm

328 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 C, stfm

329 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 C, stfm

330 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 C, stfm

331 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 D, stfm

332 76, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 76 D, stfm

333 77, STFM :00 CFV: 395/2017 RAMAR FÖR BUDGETEN 2018 OCH EKONOMIPLANEN FÖR ÅREN EUK Diskussionen om budgetramarna 2018 och ekonomiplanen inleddes utgående från ekonomiplanen Under den kommande ekonomiplaneperioden genomförs stora reformer i den offentliga ekonomin med minskade skatteintäkter som följd, vilket förutsätter att staden ser om sin intäkts- och kostnadsstruktur. Förslag Beslut Stadsdirektören: Behandlingen av budgetramarna fortsätter på nästa möte. Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen: Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen godkände förslaget. EUK Förslag till budgetramar 2018: Bilaga 11 Beredning: stadskamrer Jonny Wallsten, tel Staden har för höga kostnader per invånare inom social- och hälsovården och delvis en oändamålsenlig struktur inom äldrevården. Inom bildningsväsendet bör daghems- och skolnätet ses över för att möjliggöra en bättre utnyttjandegrad av fastigheterna och en ändamålsenlig personalplanering, samt för att möjliggöra framtida investeringar. Budgetramarna för år 2018 byggs på följande antaganden: Inga ökningar jämfört med budget 2017: Personalkostnader 0,0 % Köp av tjänster 0,0 % Material 0,0 % Intern hyra 0,0 % Försäljningsintäkter 0,0 % Stadsfullmäktige beslöt dock om följande ökning i budgetramarna: 1,2 milj. euro för år 2018 och 1,1 milj. euro för år 2019 samt 0,8 milj. euro för år 2020 i kommunaltekniska avdelningens driftsbudget.

334 77, STFM :00 CFV: 395/2017 Detta har beaktats i budgetramförslaget. Efter att kostnader justerats enligt ovanstående fastställs ett effektiveringskrav som är totalt 1,0 milj. euro. Effektiveringskravet fördelas på nämndnivå. Budgetramen för social- och hälsovårdsverket är dock på samma nivå som budgeten Social- och hälsovårdskostnader (tusen euro): Statsandelarna beräknas utgående från Kommunförbundets uppskattning. Kommunalskattesatsen är högst 21,25 % åren Gällande fastighetsskatten föreslås följande ändringar: - Allmän fastighetsskatt 1,05 -> 1,15 % - Fastighetsskatt för stadigvarande bostad 0,45 -> 0,50 % - Fastighetsskatt för annan bostadsbyggnad 1,05 -> 1,15 % - Fastighetsskatt för obebyggd tomt 3,00 -> 4,00 % Skatteintäkterna baseras på Kommunförbundets prognos. Räntekostnaderna beräknas utgående från en medelränta på 2,0 % åren Avskrivningar enligt nu gällande avskrivningsplan. Investeringar Nettoinvesteringsnivån är enligt ekonomiplanen 13,3 miljoner euro 2018 och 11,9 miljoner euro Beslut om investeringarna tas i samband med höstens budgetbehandling. Förslag

335 77, STFM :00 CFV: 395/2017 Stadsdirektören: Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen föreslår för stadsstyrelsen att stadsstyrelsen besluter att föreslå för stadsfullmäktige att stadsfullmäktige godkänner bifogade förslag till budgetramar: - nämndvis på nettonivå resultaträkning 2018 samt att - nettoinvesteringsnivån 2018 kommer att vara högst 8,3 miljoner euro plus finansiering för byggande av Språkbadsskolans utrymmen. I budgetramförslaget ingår en höjning av fastighetsskatten, vilket beräknas öka intäkterna från fastighetsskatten med 0,5 milj. euro. Beslut om investeringarna tas i samband med höstens budgetbehandling. Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen ger stadsdirektören och stadskamreren i uppdrag att uppgöra ett åtgärdsprogram för att effektivera fastighets- och personalanvändningen inom bildningsväsendet samt för att utveckla processerna inom social- och hälsovården, särskilt åldringsvården i Jakobstad. Beslut Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen: Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen godkände förslaget. Stst Förslag till budgetramar 2018: Bilaga 185 Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen besluter föreslå för stadsfullmäktige att stadsfullmäktige godkänner bifogade förslag till budgetramar: - nämndvis på nettonivå resultaträkning 2018 samt att - nettoinvesteringsnivån 2018 kommer att vara högst 8,3 miljoner euro plus finansiering för byggande av Språkbadsskolans utrymmen. Beslut om investeringarna tas i samband med höstens budgetbehandling. Beslut Stadsstyrelsen: Under diskussionen ändrade stadsdirektören sitt förslag enligt följande: Stadsdirektören:

336 77, STFM :00 CFV: 395/2017 Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att stadsfullmäktige godkänner bifogade förslag till budgetramar: - nämndvis på nettonivå resultaträkning 2018 samt att - nettoinvesteringsnivån 2018 kommer att vara högst 8,3 miljoner euro. - dessutom beslutar stadsstyrelsen be nämnderna om förslag till effektivering av verksamheterna senast dessutom beslutar stadsstyrelsen föreslå för stadsfullmäktige att fullmäktige i enlighet med tidigare beslut beslutar att en svenskspråkig och en finskspråkig skola dras in år dessutom beslutar stadsstyrelsen föreslå för stadsfullmäktige att fullmäktige godkänner att det byggs en stor enhet för barndagvården och att 3 4 enheter läggs ner år Beslut om investeringarna tas i samband med höstens budgetbehandling. Stadsstyrelsen godkände förslaget. Kv Förslag till budgetramar 2018: Bilaga 77 Förslag Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att stadsfullmäktige godkänner bifogade förslag till budgetramar: - nämndvis på nettonivå resultaträkning 2018 samt att - nettoinvesteringsnivån 2018 kommer att vara högst 8,3 miljoner euro. - dessutom beslutar stadsstyrelsen föreslå för stadsfullmäktige att fullmäktige i enlighet med tidigare beslut beslutar att en svenskspråkig och en finskspråkig skola dras in år dessutom beslutar stadsstyrelsen föreslå för stadsfullmäktige att fullmäktige godkänner att det byggs en stor enhet för barndagvården och att 3 4 enheter läggs ner år Beslut om investeringarna tas i samband med höstens budgetbehandling.

337 77, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 77, stfm

338 77, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 77, stfm