-2, STST :00

Transkript

1 -2, STST :00 Möteskallelse Måndagen den 18 september 2017 kl i stadsstyrelsens sammanträdesrum Beslutande Ordinarie ledamöter Personliga ersättare Peter Boström, ordförande Pentti Silvennoinen Lars Björklund, I viceordförande Helinä Sipinen Kurt Hellstrand, II viceordförande Mikael Snellman Märta-Lisa Westman Monica Grankulla-Häggblom Owe Sjölund Sebastian Holmgård Anders Sandlin Conny Englund Marika Kjellman Maria Lunabba Jaana Silander Brita Brännbacka-Brunell Ulla Hellén Vesa Suvanto Kari Koskela Mervi Rantala Vuokko Piippolainen Sauli Isokoski Övriga deltagare Kristina Stenman, stadsdirektör Milla Kallioinen, stadssekreterare Anne Ekstrand, stadsjurist Anna-Maja Henriksson, stadsfullmäktiges ordförande Jacob Storbjörk, stadsfullmäktiges I viceordförande Annica Haldin, stadsfullmäktiges II viceordförande Jarmo Ittonen, stadsfullmäktiges III viceordförande Ärenden Enligt bifogade föredragningslista. Enligt uppdrag: Milla Kallioinen stadssekreterare

2 294, STST :00 SAMMANTRÄDETS LAGENLIGA SAMMANKALLANDE OCH BESLUTFÖRHET

3 295, STST :00 PROTOKOLLJUSTERING Stadssekreteraren: Protokolljustering äger rum i stadskansliet måndagen den 25 september Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen utser Kurt Hellstrand och Anders Sandlin till protokolljusterare.

4 296, STST :00 ANMÄLNINGSÄRENDEN Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur skn inbjuder till informationsmöte måndagen den 2 oktober 2017 kl , Campus Kungsgårdens auditorium, Kungsgårdsvägen 30 A, Vasa. Vid informationstillfället presenteras samkommunens budgetramar för budgetåret 2018 och ekonomiplaneåren Meddela deltagande senast till camilla.nyman@sofuk.fi. Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen antecknar ärendet för kännedom.

5 297, STST :00 CFV: 26/2017 ÖVERTAGANDE AV ÄRENDEN TILL BEHANDLING I STADSSTYRELSEN Stadssekreteraren: Enligt 51 i kommunallagen kan kommunstyrelsen, dess ordförande, kommundirektören eller en tillförordnad tjänsteman överföra av en nämnd redan avgjort ärende till behandling i styrelsen. Styrelsen kan, med vissa undantag, upphäva nämndens beslut eller återföra ärendet till ny behandling. När rätten utövas skall det anses att ett beslut är fattat när protokollet är justerat. Rätten skall utövas inom den tid som gäller för framställande av rättelseyrkande. Enligt förvaltningsstadgan för staden Jakobstad 45 skall nämnd eller direktion meddela stadsstyrelsen senast inom fyra dagar efter att protokollet justerats om beslut i sådana ärenden som kan tas till behandling i stadsstyrelsen. Beträffande social- och hälsovårdsnämndens beslut har staden Jakobstad, Larsmo kommun, Nykarleby stad och Pedersöre kommun i samarbetsavtalet inom detta område avtalat att värdkommunens (staden Jakobstads) styrelse inte utnyttjar den rätt som den har, i egenskap av högre organ, att till behandling i stadsstyrelsen överta ärenden som den gemensamma nämnden eller dess sektioner fattat beslut i. Undantaget är de fall där övervakningen av beslutens laglighet kräver det. Protokoll från bildningsnämndens sammanträde och tekniska nämndens sammanträde finns till påseende på sammanträdet, samt på Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar att inte utöva sin rätt att överta behandlingen av något av de ärenden som det fattats beslut om på bildningsnämndens sammanträde och tekniska nämndens sammanträde

6 298, STST :00 TV: 437/2017 DETALJPLAN OCH ÄNDRING AV DETALJPLAN SOM BERÖR ETT TRAFIKOM- RÅDE I STADSDEL 10 ALHOLMEN, REKREATIONS- OCH GATU- OMRÅDEN I STADSDEL 11 KORSGRUNDET SAMT OPLANERADE MARKOMRÅDEN NORR OM KORSGRUNDETS BOSTADSMÄSS- OMRÅDE I JAKOBSTAD TN Detaljplanekarta: Bilaga 98 A Planbeskrivning: Bilaga 98 B Beredning: Stadsplanearkitekt Pekka Elomaa, Planläggningsavdelningen har uppgjort ett förslag till detaljplan och detaljplaneändring som berör ett trafikområde i stadsdel 10 Alholmen, rekreations- och gatuområden i stadsdel 11 Korsgrundet samt oplanerade markområden norr om Korsgrundets bostadsmässområde i Jakobstad. Syftet med detaljplaneändringen är att möjliggöra byggandet av en småbåtshamn och ett varv med vinterförvaring av båtar på ett oplanerat område i Alholmen invid Alholmsfjärden, att möjliggöra en fortsättning av gång- och cykelvägen från korsningen mellan Larsmovägen och Alholmsvägen till bostadsmässans planområde, samt att skydda de fornlämningar som finns strax norr om Larsmovägen och öster om Alholmsvägen. Detaljplaneförslaget är klart för att framläggas till påseende samt för att begära in utlåtanden. Stadsplanearkitekten: Tekniska nämnden framlägger detaljplaneförslaget och ändring av detaljplan till påseende under den tid som fastställs enligt lag samt begär utlåtanden senast av: räddningsdirektören, hälsoinspektionen, miljö- och byggnadsnämnden, Jakobstads Vatten, Oy Herrfors Ab (energiverket), Jakobstads museum, Österbottens förbund, NTM-centralen i Södra Österbotten och Museiverket. Förslag Tekniska direktören: Tekniska nämnden besluter i enlighet med stadsplanearkitektens förslag.

7 298, STST :00 TV: 437/2017 Beslut Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. TN Ändrad detaljplanekarta: Bilaga 144 A Ändrad beskrivning över detaljplanen: Bilaga 144 B Beredning: Stadsplanearkitekt Pekka Elomaa, Detaljplanen och förslaget till ändring av detaljplanen för småbåtshamnen i Alholmen har varit till påseende och nio utlåtanden har begärts för förslaget. Under tiden för påseendet har inga anmärkningar inlämnats mot förslaget. Samtliga begärda utlåtanden har inkommit, utom energiverket Herrfors utlåtande. Bland de allmänt positiva utlåtandena framkommer en sak som ger upphov till att granska innehållet i planförslaget. Närings-, trafik- och miljöcentralen har ingenting att anmärka mot den allmänna markanvändningen i detaljplaneförslaget och konstaterar att detaljplaneprojektet är i enlighet med landskapsplanen och Jakobstads generalplan, samt att man i detaljplanen har beaktat rekommendationerna i de utredningar som gjorts för detaljplaneprojektet. Även de enligt lagen skyddade fornminnena har beaktats i detaljplanen. NTM-centralen påpekar att man på grund av serviceområdets karaktär och utbredning bör beakta hanteringen av dagvattnet från området för båtförvaring och -service i planbestämmelserna och planbeskrivningen, för att undvika att obehandlat dagvatten släpps ut direkt på vattenområdet. De påpekade bristerna i planbeskrivningen och planbestämmelserna rättas. Österbottens förbund konstaterar att detaljplanen är i enlighet med landskapsplanen och Jakobstads generalplan och anser att det inte finns något behov av att ge ett utlåtande om detaljplaneändringen. Synpunkten antecknas för kännedom. Museiverket har meddelat att Österbottens museum enligt överenskommelse ger utlåtande angående planförslaget.

8 298, STST :00 TV: 437/2017 Österbottens museum konstaterar att löpgravarna från första världskriget har beaktats i detaljplaneförslaget. Löpgravarna är belägna inom skyddsgrönområdet och de har beaktats med en skyddsbeteckning. Österbottens museum har ingenting att anmärka på detaljplaneförslaget. Utlåtandet antecknas för kännedom. Jakobstads museum har ingenting att invända mot detaljplaneförslaget. Fornminnet har beaktats och skyddats i planen. Utlåtandet antecknas för kännedom. Miljö- och byggnadsnämnden anser att planbeteckningen LV, kvartersområde för småbåtsvarv och lagring, medför att områdesanvändningen blir begränsad. Nämnden föreslår att områdets norra del kunde ges beteckningen T-1, kvartersområde för industri och lagerbyggnader, för att ge området en mångsidigare användningsmöjlighet. För övrigt anser miljö- och byggnadsnämnden att områdets befintliga naturvärden har beaktats väl i planen. Själva avsikten med detaljplanen är att styra båtbranschens verksamhet till den specifika platsen och därför är den valda planbeteckningen befogad. Jakobstads Vatten lyfter i sitt utlåtande fram att Jakobstads Vattens huvudpumpstation för avloppsvatten är belägen på planområdet och att det därför finns många ledningar på området. Detta har beaktats i planförslaget. Utlåtandet antecknas för kännedom. Räddningsmyndigheten har ingenting att anmärka på planen. Hälsoinspektionen framför i sitt utlåtande att de inte har något att anmärka på den uppgjorda detaljplanen, samt att en koncentrering av småbåtsförvaringen till ett för ändamålet planerat område är en väsentlig förbättring för området Korsgrundet/Alholmen. Utlåtandet antecknas för kännedom. Sammanfattning och fortsatt behandling Planläggningsavdelningen har utgående från utlåtandena som getts med anledning av förslaget granskat och kompletterat planförslaget. Ändringarna och kompletteringarna gäller ett tillägg till de särskilda bestämmelserna för kvartersområ-

9 298, STST :00 TV: 437/2017 det för småbåtshamnen (LV) på detaljplanekartan, samt ett tillägg till detaljplanebeskrivningen angående dagvattenhanteringen på småbåtshamnens område. Planbeskrivningen och detaljplanekartan har kompletterats med bestämmelser för dagvattenhanteringen på området. Datumet för det ändrade planförslaget är Planförslaget har inte ändrats väsentligt sedan det var offentligt framlagt och därmed är det inte nödvändigt att lägga fram det ändrade förslaget till påseende på nytt (MBF 32 ), och förslaget är nu klart för fortsatt behandling. Stadsplanearkitekten: Tekniska nämnden beslutar föreslå för stadsstyrelsen, att styrelsen för det ändrade planförslaget till fullmäktige för godkännande enligt Markanvändnings- och bygglagen 52. Förslag Beslut Tekniska direktören: Tekniska nämnden besluter i enlighet med stadsplanearkitektens förslag. Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. Stst Ändrad detaljplanekarta: Bilaga 298 A Ändrad beskrivning över detaljplanen: Bilaga 298 B Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige, att stadsfullmäktige godkänner det ändrade planförslaget enligt markanvändnings- och bygglagen 52.

10 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 A, stst JAKOBSTAD PIETARSAARI VL LR LV ET EV EV-1 W OMRÅDE FÖR NÄRREKREATION. Lähivirkistysalue. JÄRNVÄGSOMRÅDE. Rautatiealue. KVARTERSOMRÅDE FÖR SMÅBÅTSVARV OCH LAGRING. Pienvenetelakan ja varastoinnin korttelialue. OMRÅDE FÖR BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR FÖR SAMHÄLLSTEKNISK FÖRSÖRJNING. Yhdyskuntateknistä huoltoa palvelevien rakennusten ja laitosten alue. SKYDDSGRÖNOMRÅDE. Suojaviheralue. SKYDDSGRÖNOMRÅDE DÄR FORNMINNEN BEVARAS. Suojaviheralue, jolla muinaisjäännökset säilytetään. VATTENOMRÅDE. INOM VATTENOMRÅDET FÅR BRYGGOR OCH VÅGBRYTARE BYGGAS. Vesialue. Vesialueelle saa rakentaa laitureita ja aallonmurtajia. LINJE 3 M UTANFÖR PLANEOMRÅDETS GRÄNS. 3 m kaava alueen rajan ulkopuolella oleva viiva. vh vs is ajo nä BYGGNADSYTA DÄR SERVICEHALLAR FÖR BÅTAR FÅR PLACERAS. Rakennusala, jolle saa sijoittaa veneiden huoltohalleja. RIKTGIVANDE DELOMRÅDE DÄR BÅTAR FÅR FÖRVARAS. Ohjellinen osa alue, jolla saa säilyttää veneitä. PILEN ANGER DEN SIDA AV BYGGNADSYTAN SOM BYGGNADEN BÖR TANGERA. Nuoli osoittaa rakennusalan sivun, johon rakennus on rakennettava kiinni. DEL AV OMRÅDE SOM SKALL PLANTERAS. PÅ OMRÅDET FINNS GAMLA ÄDELLÖVTRÄD SOM SKA BEVARAS. Istutettava alueen osa. Alueella olevat vanhat jalot lehtipuut on säilytettävä. GATA Katu. KÖRFÖRBINDELSE. Ajoyhteys. FÖR HAVSUTSIKTSOMRÅDE RESERVERAD DEL AV OMRÅDE, PÅ VILKET DET INTE FÅR FINNAS BYGGNADER ELLER PLANTERINGAR, SOM HINDRAR HAVSUTSIKTEN. Merinäkymäalueeksi varattu alueen osa, jolla ei saa olla merinäkymää estäviä rakennuksia tai istutuksia. ERITYISMÄÄRÄYKSET, JOTKA KOSKEVAT LV KORTTELIALUETTA: 1 Istutettavan alueen osan lännen puoleisille rajoille ja VL alueen rajoille vesirajasta istutettavan alueen osan länsirajaan asti on rakennettava aita. Alholmintien sunnassa aita toteutetaan hallien itäpäätyjen linjassa julkisivujen jatkeena. Aidasta on nähtävä läpi. Aidasta saa olla enintään 40 % umpiosaa. Aidan on oltava 2m korkea. 2 Rakennusten julkisivujen päämateriaalin on oltava terästä, betonia, poltettua savitiiltä ja/tai lasia. Julkisivuvärit on sopeutettava ympäristöön keskisävyä tummemmilla värisävyillä, ja vesikaton tulee olla musta tai tummanharmaa. 3 Käsittelemättömiä hulevesiä ei saa johtaa suoraan vesistöön; ne on johdettava maastoon ja imeytettävä istutettaville alueille rakennusluvan yhteydessä laadittavan erillisen pintavesisuunnitelman mukaisesti. STADSDELSGRÄNS. Kaupunginosan raja. pp UNGEFÄRLIGT LÄGE FÖR GATA RESERVERAD FÖR GÅNG OCH CYKELTRAFIK. Sijainniltaan ohjeellinen yleiselle jalankululle ja polkupyöräilylle varattu katu. KVARTERS KVARTERSDELS OCH OMRÅDESGRÄNS. Korttelin, korttelinosan ja alueen raja. FÖR LEDNING RESERVERAD DEL AV OMRÅDE. Johtoa varten varattu alueen osa. GRÄNS FÖR DELOMRÅDE. Osa alueen raja. RIKTGIVANDE GRÄNS FÖR OMRÅDE ELLER DEL AV OMRÅDE. Ohjeellinen alueen tai osa alueen raja. KRYSS PÅ BETECKNING ANGER ATT BETECKNINGEN SLOPAS. Risti merkinnän päällä osoittaa merkinnän poistamista. STADSDELSNUMMER. 10 Kaupunginosan numero. ALHOLMA STADSDELSNAMN. Kaupunginosan nimi. 19 KVARTERSNUMMER. Korttelin numero. ALHOLMSGATAN NAMN PÅ GATA, VÄG, ÖPPEN PLATS, TORG, PARK ELLER ANNAT ALLMÄNT OMRÅDE. Kadun, tien, katuaukion, torin, puiston tai muun yleisen alueen nimi BYGGNADSRÄTT I KVADRATMETER VÅNINGSYTA. Rakennusoikeus kerrosalaneliömetreinä. am RIKTGIVANDE PLACERING FÖR VÅGBRYTARE. Aallonmurtajan ohjeellinen sijainti. a 1ap/150m2 sm GÅNG OCH CYKELFÖRBINDELSE UNDER GATA ELLER TRAFIKOMRÅDE. Kadun tai liikennealueen alittava kevyen liikenteen yhteys. DEL AV GATUOMRÅDESGRÄNS DÄR IN OCH UTFART ÄR FÖRBJUDEN. Katualueen rajan osa, jonka kohdalta ei saa järjestää ajoneuvoliittymää. BETECKNINGEN ANGER PER HUR MÅNGA KVADRATMETER VÅNINGSYTA EN BILPLATS BÖR ANLÄGGAS. Merkintä osoittaa, kuinka monta kerrosalaneliömetriä kohti on rakennettava yksi autopaikka. DEL AV OMRÅDE, DÄR DET ENLIGT LAGEN OM FORNMINNEN FINNS EN FREDAD FORNLÄMNING. Alueen osa, jolla sijaitsee muinaismuistolailla rauhoitettu kiinteä muinaisjäännös. TRÄD SOM SKALL BEVARAS. Säilytettävä puu. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER SOM GÄLLER KVARTERSOMRÅDET FÖR SMÅBÅTSHAMNEN (LV): 1 Ett staket skall byggas utmed den västra kanten av del av område som skall planteras och utmed gränsen till grönområden från strandlinjen till västra kanten av delområde som skall planteras. I riktning med Alholmsvägen skall ett staket uppföras i linje med och som en fortsättning av hallarnas fasader mot öst. Staketet skall kunna ses genom. Staketet får endast vara kompakt till 40%. Staketet skall vara 2 m högt. pj vv RIKTGIVANDE BYGGNADSYTA, PÅ VILKEN FÅR PLACERAS BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR SOM BETJÄNAR BRÄNSLEFÖRDELNING. Ohjeellinen rakennusala, jolle saa sijoittaa polttoaineiden jakelua palvelevia rakennuksia ja laitteita. BYGGNADSYTA DÄR FÖRVARINGSHALLAR FÖR BÅTAR FÅR PLACERAS. HALLENS FRIA MINIMIHÖJD SKALL VARA 10 M. Rakennusala, jolle saa sijoittaa veneiden varastohalleja. Hallin vapaa vähimmäiskorkeus tulee olla 10 m. 2 Fasaderna bör i huvudsak ha stål, betong, brändtegel och/eller glasyta. Fasadfärgerna skall anpassas till omgivningen med mörkare färgnyans än medel och vattentaken skall vara svart eller mörkgrå. 3 Obehandlat dagvatten får inte ledas direkt till vattendraget utan skall ledas till terrängen och absorberas på delområdet som ska planteras i enlighet med en skild ytvattenplan som uppgörs i samband med byggnadslovet holmintie : : W am am pj LV 1ap/150m vh vs K1 VL pp M vv vv vv ET nä P VL ALHEDA Veritas is ajo is is 2 is is Alholmsvägen ALHOLMSVÄGEN a ALHOLMINTIE 11K Alholmsvägen ALHOLMEN : ALHOLMA EV sm Luodontie KORSGRUNDET RISTIKARI : : LR : EV 1: Bottenviksvägen GODKÄNT I STADSFULLMÄKTIGE HYVÄKSYTTY KAUPUNGINVALTUUSTOSSA DETALJPLANENS BASKARTA UPPFYLLER DE KRAV SOM STÄLLS PÅ DEN ASEMAKAAVAN POHJAKARTTA TÄYTTÄÄ SILLE ASETETUT VAATIMUKSET JAKOBSTAD PIETARSAARI JAKOBSTAD PIETARSAARI DETALJPLANEÄNDRINGEN BERÖR: STADSDEL 10 ALHOLMEN TRAFIKOMRÅDE, STADSDEL 11 REKREATIONS- OCH GATUOMRÅDEN, SAMT DELAR AV FASTIGHETERNA , M624 OCH GENOM DETALJPLANEÄNDRINGEN BILDAS: ASEMAKAAVAN MUUTOS KOSKEE: KAUP.OSAN 10 ALHOLMAN LIIKENNEALUETTA, KAUP.OSAN 11 RISTIKARIN VIRKISTYS- JA KATUALUETTA, SEKÄ OSIA KIINTEISTÖISTÄ , M624 OCH ASEMAKAAVAN MUUTOKSELLA MUODOSTUU: SKALA / MITTAKAAVA RITARE / PIIRTÄJÄ PLANERARE / SUUNNITTELIJA 1:2000 JYRKI KARJALAINEN MELINDA LUNDGREN JAKOBSTAD PIETARSAARI STADEN JAKOBSTAD PLANLÄGGNINGSAVDELNINGEN TRÄTT I KRAFT TULLUT VOIMAAN ANDERS BLOMQVIST fastighetsingenjör / kiinteistöinsinööri STADSDEL 10 ALHOLMEN KVARTER 19 SAMT SPECIAL-, REKREATIONS-, GATU-, VATTEN- OCH TRAFIKOMRÅDE, SAMT STADSDEL 11 REKREATIONS-, VATTEN OCH GATUOMRÅDEN. KAUPUNGINOSAN 10 ALHOLMAN KORTTELI 19 SEKÄ ERITYIS-, VIRKISTYS-, KATU-, VESI- JA LIIKENNEALUEITA SEKÄ KAUPUNGINOSAN 11 RISTIKARIN VIRKISTYS-, VESI- JA KATUALUEITA KOMPLETTERAD / TÄYDENNETTY PEKKA ELOMAA stadsplanearkitekt/asemakaava-arkkitehti PIETARSAAREN KAUPUNKI KAAVOITUSOSASTO

11 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst DETALJPLAN OCH DETALJPLANEÄNDRING 10 Alholmen k Korsgrundet 10 Alholma k Ristikari

12 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst BESKRIVNING ÖVER DETALJPLAN OCH DETALJPLANEÄNDRING Beskrivningen berör den daterade och kompletterade detaljplanekartan. ASEMAKAAVAN JA ASEMAKAAVA- MUUTOKSEN SELOSTUS Selostus koskee päivättyä ja täydennettyä asemakaavakarttaa. 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter Detaljplanen och detaljplaneändringen berör: Gatu- och rekreationsområde i staden Jakobstads stadsdel 11, Korsgrundet, samt järnvägsområde och oplanerade markområden i stadsdelen 10, Alholmen. Genom detaljplanen och detaljplaneändringen bildas: Special-, rekreations-, gatu-, trafik- och vattenområden i staden Jakobstads stadsdelar 10, Alholmen och 11, Korsgrundet. 1.2 Planområdets läge Planområdet ligger cirka 2,5 kilometer norr om Jakobstads centrum vid Alholmsfjärdens strand och. Planen kommer att omfatta området som i söder angränsar till bostadsmässans planområde, i öster till Alholmens industriområde, i väster till havet och i norr till den gamla sommarvillabebyggelsen vid Alholmsvägen. 1 PERUS- JA TUNNISTETIEDOT 1.1 Tunnistetiedot Asemakaava ja asemakaavamuutos koskevat: Katu- ja virkistysalueita Pietarsaaren kaupungin kaupunginosassa 11, Ristikari sekä rautatiealuetta ja kaavoittamattomia maa-alueita kaupunginosassa 10, Alholma. Asemakaavalla ja asemakaavamuutoksella muodostuu: Erityis-, virkistys-, katu-, liikenne- ja vesialueita Pietarsaaren kaupunginosissa 10, Alholma ja 11, Ristikari. 1.2 Kaava-alueen sijainti Kaava-alue sijaitsee n. 2,5 km Pietarsaaren keskustan pohjoispuolella, Alholmanlahden rannalla ja se rajoittuu etelässä asuntomessualueeseen, idässä Alholman teollisuusalueeseen, lännessä mereen ja pohjoisessa vanhaan kesähuvila-asutukseen Alholmintien varressa. Bild 1: Lägeskarta. Kuva 1: Sijaintikartta.

13 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst Planens syfte En stor del av planeringsområdet har ingen detaljplan. Avsikten är att skapa ett område för vinterförvaring av fritidsbåtar samt för service av båtar. Genom att ändra det nu oanvända området till ett förvaringsområde för båtar kan vissa områden som nu används för detta syfte bebyggas med bostadshus. Samtidigt skapas ett område som är lämpligt för vinterförvaring av större båtar, vilket nu saknas. 1.5 Förteckning över bilagor till beskrivningen Beskrivningens bilagor är: 1. Detaljplanekarta med bestämmelser 2. Naturutredning på detaljplaneområdet för småbåtshamnen i Alheda 3. Asemakaavan seurantalomake 4. Lausunnot 1.3 Kaavan tarkoitus Valtaosalla suunnittelualueesta ei ole asemakaavaa. Tarkoituksena on luoda telakka-alue vapaa-ajanveneiden talvisäilytystä ja huoltoa varten. Muuttamalla nyt käyttämätön alue veneiden säilytysalueeksi voidaan tiettyjä alueita, joita nyt käytetään tähän tarkoitukseen, vapauttaa asuinrakentamiseen. Samalla saadaan alue, joka sopii myös suurempien veneiden säilytykseen, jollainen nyt puuttuu. 1.5 Luettelo selostuksen liiteasiakirjoista Selostuksen liitteet ovat: 1. Asemakaavakartta määräyksineen 2. Alhedan pienvenesataman asemakaavaalueen luontoselvitys 3. Blankett för uppföljning av detaljplan 4. Utlåtanden 2 SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planprocessen Planen anhängiggjordes första gången under våren 2011 och ett utkast till detaljplan gjordes av stadsplanearkitekt Ilmari Heinonen. Beredningen avstannade när man väntade på en lösning i markägosituationen och planläggningsarbetet återupptogs i början av år 2016 med en något förstorad detaljplaneavgränsning. Den 27 januari samma år hölls ett möte med museichefen, där områdets historia och fornminnen kartlades. En uppdatering av programmet för deltagande och bedömning gjordes i slutet av mars Om planeringsstarten meddelades i lokaltidningarna (ÖT och PS) Detaljplaneområdets intressenter har kontaktats direkt per brev och haft möjlighet att bekanta sig med skissmaterialet. Planförslaget färdigställdes i slutet av april 2017 för att föreläggas tekniska nämnden. 2.2 Detaljplanen och detaljplaneändringen Genom detaljplanen skapas ett ca 11,4 ha stort 2 TIIVISTELMÄ 2.1 Kaavaprosessin vaiheet Kaava pantiin ensimmäistä kertaa vireille keväällä 2011 ja asemakaavan luonnoksen laati asemakaava-arkkitehti Ilmari Heinonen. Valmistelu jäi odottamaan maanomistus tilanteen ratkeamista ja kaavoitustyö otettiin uudelleen valmisteltavaksi vuoden 2016 alussa hieman laajennetulla asemakaavarajauksella. Museojohtajan kanssa 27. tammikuuta samana vuonna pidetyssä kokouksessa kartoitettiin alueen historia ja muinaismuistot. Osallistumis- ja arviointisuunnitelman päivitys tehtiin maaliskuun lopussa Suunnittelun jatkamisesta on ilmoitettu paikallisissa sanomalehdissä (ÖT ja PS) Asemakaavaalueen osallisiin on otettu suoraan yhteyttä kirjeitse ja heille on ollut mahdollisuus tutustua luonnosaineistoon. Kaavaehdotus valmistui huhtikuun lopussa 2017 esiteltäväksi tekniselle lautakunnalle. 2.2 Asemakaava ja asemakaavamuutos Asemakaavalla luodaan noin 11,4 ha suuruinen

14 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst område för förvaring och service av fritidsbåtar, en småbåtshamn och ett varv. Strandlinjen kommer att skyddas med vågbrytare och fyllas ut för att man ska kunna bygga bryggor. Därtill reserveras ett område för byggnader och anläggningar som betjänar samhällsteknisk försörjning i detaljplanen. Mellan varvsstranden och bostadsmässans planområde lämnas ett parkområde som buffert. På planeringsområdet anvisas tre byggnadsytor för förvaringshallar och en för hallar för service av båtar, samt möjlighet till en försäljningspunkt för bränsle och båttillbehör. Från korsningen mellan Alholmsvägen och Larsmovägen anvisas ett ungefärligt läge för en gång- och cykelväg till bostadsmässans planområde. Det oplanerade markområdet öster om Alholmsvägen tas med inom planeringsområdets gräns och fornminnet, en skyddsvall med löpgravar belägen mellan Alholmsvägen och järnvägen, skyddas och området markeras som skyddsgrönområde. Det oplanerade triangelformade markområdet öster om järnvägen tas också med i detaljplanen. 2.3 Genomförandet av detaljplaneringen Förverkligandets tidtabell beror främst på marknadsläget. alue vapaa-ajanveneiden säilytystä ja huoltoa varten. Laitureiden rakentamiseksi rantaa täytetään ja suojaksi rakennetaan aallonmurtajat. Asemakaavaan varataan lisäksi yhdyskuntateknistä huoltoa palvelevien rakennusten ja laitosten alue. Telakkarannan ja asuntomessualueen väliin jätetään puistoalue puskurivyöhykkeeksi. Suunnittelualueella osoitetaan kolmen rakennusalaa varastohallille ja yksi veneiden huoltoahallia varten, sekä mahdollisuus polttoaineiden ja veneilytarvikkeiden myyntipistettä varten. Alholmintien ja Luodontien välisestä risteyksestä asuntomessujen kaava-alueelle osoitetaan ohjeellinen kävely- ja pyörätie. Alholmintien itäpuolelta otetaan suunnittelualueeseen mukaan kaavoittamaton alue, Alholmintien ja rautatien välistä, missä olevat muinaismuistot, suojavallit juoksuhaudat suojellaan ja tämä alue on merkitty suojaviheralueeksi. Lisäksi mukaan on liitetty vielä pieni kappale kaavoittamatonta maata radan itäpuolelta. 2.3 Asemakaavan toteuttaminen Toteutuksen aikataulu riippuu lähinnä kysyntätilanteesta. 3 UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet En allmän beskrivning av området Detaljplaneområdet ligger cirka 2,5 km norr om centrum av Jakobstad och söder om storindustriområdet på Alholmen, på båda sidorna om Alholmsvägen. Planeringsområdet är låglänt och plant. Tidigare fanns sommarvillor på området väster om Alholmsvägen, men de är nu rivna. På grund av närheten till industrin kan planeringsområdet inte användas för byggande av bostäder. En stor del av detaljplaneområdet utgörs av gles skog. Inom detaljplaneområdet finns två anläggningar för samhällsteknisk försörjning, ett pumphus och en utloppsledning. Detaljplaneområdet gränsar delvist till Alheda 3 LÄHTÖKOHDAT 3.1 Selvitys suunnittelualueen oloista Alueen yleiskuvaus Asemakaava-alue sijaitsee noin 2,5 km Pietarsaaren keskustan pohjoispuolella ja Alholman suurteollisuusalueen eteläpuolella, molemmin puolin Alholmintietä. Suunnittelualue on alavaa ja tasaista. Aikaisemmin Alholmintien länsipuolisella alueella olleet kesämökit on purettu ja teollisuuden läheisyyden vuoksi suunnittelualuetta ei voida käyttää asuntorakentamiseen. Suuri osa asemakaava-alueesta on harvaa metsää. Asemakaava-alueella on kaksi yhdyskuntateknisen huollon varustusta, pumppaamo ja puhdistuslaitoksen purkuputki. Kaava-alue rajautuu pohjoisessa osittain vedenpuhdistamon

15 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst reningsverk i norr. Strax söder om planeringsområdet finns en skyddad byggnad, den så kallade Willes villa. Söder om planeringsområdet finns också ett detaljplanerat bostadsområde, bostadsmässans planområde (AKR, AP och AO). Sydost om området ligger Kråkholmsfjärden och öster om området finns ett detaljplanerat industriområde (T-1/kem). alueeseen. Aivan suunnittelualueen eteläpuolella sijaitsee suojeltu rakennus, nk. Willen villa. Suunnittelualueen eteläpuolella on myös asemakaavoitettu asuntoalue, asuntomessujen kaava-alue (AKR, AP ja AO). Alueen kaakkoispuolella sijaitsee Kråkholmanjärvi ja alueen itäpuolella sijaitsee asemakaavoitettu teollisuusalue (T-1/kem). Bild 2: Flygfoto Naturmiljön En stor del av planeringsområdet har historiskt sett varit ett strandområde med sommarvillor och å andra sidan har den hundraåriga industrin format området fram tills idag. En naturinventering för området väster om Alholmsvägen gjordes i slutet av juli Inom det inventerade området finns inga naturtyper som är skyddade enligt lagen och inga flygekorrar påträffades inom området. En nordisk fladdermus observerades, men områdets betydelse för fladdermöss bedöms vara litet. Människan, det närliggande reningsverket och Alholmens pappersindustri har kraftigt påverkat skogen och miljön Kuva 2: Ilmakuva Luonnonympäristö Suunnittelualue on merkittävältä osaltaan entistä huviloiden ranta-aluetta ja toisaalta satavuotinen teollisuus on muovannut aluetta tähän päivän saakka. Alholmintien länsipuolella sijaitsevasta alueesta tehtiin heinäkuun lopulla 2015 luontoinventointi. Inventoidulla alueella ei ole lailla suojeltuja luontotyyppejä eikä alueella tavattu liito-oravia. Pohjanlepakko havaittiin, mutta alueen merkitys lepakoille arvioidaan pieneksi. Ihminen, lähellä sijaitseva puhdistuslaitos ja Alholman paperiteollisuus ovat vaikuttaneet hyvin voimakkaasti alueen metsään ja ympäristöön. Ranta-alueella kasvaa 15

16 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst på området. Vid stranden växer en 15-årig tät lövblandskog och invid Alholmsvägen domineras naturen av en närmare 60-årig lövblandskog. Området håller på att växa igen, men det domineras ännu av gamla ädellövträd från borgarvillornas tid. I naturinventeringen konstateras att man i samband med detaljplaneringen bör sträva efter att åtminstone bevara de gamla ädellövträden ekarna, lönnarna och lindarna, vilka har märkts ut på inventeringskartan. Stranden på planeringsområdet har fyllts ut med muddringsmassor och strandlinjen har flyttats längre ut i Alholmsfjärden än dess ursprungliga läge. Detaljplaneområdet behöver fyllas ut ytterligare med ca 0,5 meter. Den slutliga fyllningsmängden definieras i gatuplanen/nivåplanen för området. vuotta vanha tiheä lehtisekametsä kun Alholmintien varrella luontoa hallitsee lähes 60 vuotta vanha lehtisekametsä. Alue on kasvamassa umpeen, mutta sitä hallitsevat vielä vanhat, porvarishuviloiden aikaiset jalopuut. Luontoinventoinnissa todetaan, että asemakaavoituksen yhteydessä on pyrittävä ainakin säilyttämään vanhat jalolehtipuut: tammet, vaahterat ja lehmukset, jotka on merkitty inventointikarttaan. Suunnittelualueen rantaa on täytetty ruoppausmassoilla ja rantaviiva on siirtynyt alkuperäistä ulommaksi Alholminlahdelle. Asemakaavaaluen laiturialueella tarvitaan lisätäyttöä vielä noin 0,5 metriä. Lopullinen täytön määrää alueen katusuunnitelman/tasopiirustuksen. Bild 3: Strandlinjens ungefärliga läge ca år i blått Den byggda miljön Området är obebyggt med undantag för järnvägen som går genom områdets östra del, Alholmsvägen och Jakobstads Vattens reningsverks pumphus beläget väster om vägen. Längs Alholmsvägen och Larsmovägen finns gångoch cykelleder åtskilda från körfilerna. Inom planeringsområdet finns ståtliga ädellövträd kvar från borgarvillornas tid, som i mån av möjlighet bör bevaras. Inom planeringsområ- Kuva 3: Rantaviivan likimääräinen sijainti noin vuonna on merkitty sinisellä Rakennettu ympäristö Alue on rakentamaton, lukuun ottamatta alueen itäpuolen läpi kulkevaa rautatietä, Alholmintietä ja sen länsipuolella olevaa Pietarsaaren Veden puhdistuslaitoksen pumppaamorakennusta. Alholmintien ja Luodontien varrella on erilliset kevyenliikenteen väylät. Porvarishuviloiden ajalta alueella on vielä jäljellä komeita jalolehtipuita, jotka tulee ottaa suunnittelussa mahdollisuuksien mukaan huomioon. Kaava-

17 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst det, öster om Alholmsvägen, finns ett fornminne som består av en skyddsvall med löpgravar från första världskriget och som ska skyddas i detaljplanen. I övrigt saknar området skyddsvärden. På detaljplaneområdet går en fjärrvärmeledning i nord-sydlig riktning och sju viktiga huvudvattenledningar: två hushållsvattenledningar och fem avloppsledningar, vilka har beaktats i detaljplanen. Därtill planeras en ny avloppsledning till reningsverket genom området, vilket har beaktats i detaljplanen Markägoförhållanden Staten äger järnvägsområdet. Därutöver ägs hela planeringsområdet av staden Jakobstad efter att ett markköp förverkligats med UPM- Kymmene Oyj. alueella, Alholmintien itäpuolella on muinaismuistoja, suojavalleja ja vallihautoja ensimmäisen maailmansodan ajalta. Muuten ei suojeluarvoja alueella ole. Kaava-alueella kulkee pohjois-eteläsuunnassa kaukolämpöjohto ja seitsemän tärkeää runkovesijohtoa: kaksi talousvesijohtoa ja viisi jätevesiviemäriä, mikä on otettu huomioon asemakaavassa. Tämän lisäksi suunnitellaan yhtä uutta alueen läpi kulkevaa viemärilinjaa vedenpuhdistamolle, mihin kaavassa on varauduttu Maanomistus Valtion omistamaa rautatiealuetta lukuun ottamatta Pietarsaaren kaupunki omistaa koko kaava-alueen UPM-Kymmene Oyj:n kanssa toteutuneen kaupan jälkeen. Bild 4: Markägoförhållanden. Kuva 4: Maanomistuskartta. 3.2 Planeringssituationen Planer, beslut och utredningar som berör planområdet Landskapsplanen På planområdet gäller Österbottens landskapsplan Österbottens förbunds landskapsfullmäktige godkände planen , och 3.2 Suunnittelutilanne Kaava-aluetta koskevat suunnitelmat, päätökset ja selvitykset Maakuntakaava Kaava-alueella on voimassa Pohjanmaan maakuntakaava Pohjanmaan liiton maakuntavaltuusto on hyväksynyt kaavan ja

18 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst den fastställdes av miljöministeriet I landskapsplanen anvisas planeringsområdet som ett område för tätortsfunktioner (A). Området ligger inom strandzonen, samt inom stadsutvecklingszonen Jakobstads stadsregion (kk-2) och Jakobstadsregionens område med turistattraktioner / utvecklingsområde för turism och rekreation (mv-9). Genom planeringsområdet går en ledning för överföringsavlopp (jv) och intill området finns ett avloppsreningsverk (et-j). kaava on vahvistettu ympäristöministeriössä Maakuntakaavassa suunnittelualue on osoitettu taajamatoimintojen alueeksi (A). Alue sijaitsee rantavyöhykkeellä, sekä Pietarsaaren kaupunkiseudun kaupunginkehittämisvyöhykkeellä (kk-2) ja Pietarsaaren seudun matkailunähtävyyksien matkailun vetovoima-alueella / matkailun ja virkistyksen kehittämisen kohdealueella (mv-9). Suunnittelualueen läpi kulkee siirtoviemärin yhteys (jv) ja alueen läheisyydessä sijaitsee jätevedenpuhdistamo (et-j). Bild 5: Utdrag ur landskapsplanen. Generalplanen I den av stadsfullmäktige år 2008 godkända generalplanen är området reserverat för rekreation/grönområde (södra delen), för service (norra delen), för samhällsteknisk försörjning (öster om Alholmsvägen) samt för produktion och lagerhållning, där det finns en betydande anläggning för produktion eller lagring av farliga kemikalier (öster om järnvägen). Längs Alholmsvägen finns en rutt för cykel- och gångtrafik och längs stranden anvisas en rutt för cykel- och gångtrafik. Kuva 5: Ote maakuntakaavasta. Yleiskaava Kaupunginvaltuuston 2008 hyväksymässä yleiskaavassa on alue varattu virkistys/viheralueeksi (eteläosa), palveluille (pohjoisosa), yhdyskuntateknisen huollon alueille (Alholmintien itäpuolella) sekä tuotantoa ja varastointia varten, sekä teollisuus- tai varastorakennusten alue, jolle saa sijoittaa merkittävän, vaarallisia kemikaaleja valmistavan tai varastoivan laitoksen (rautatien itäpuolella). Alholmintien vartta kulkee pyörä- ja kävelyliikenteen reitti ja rantaan on merkitty pyörä- ja kävelyliikenteen reitti.

19 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst Bild 6: Utdrag ur generalplanen. Detaljplanen Förutom de mindre rekreations-, trafik- och gatuområdena saknar planeringsområdet detaljplan. Kuva 6: Ote yleiskaavasta. Asemakaava Suunnittelualue on vähäisiä virkistys-, liikenneja katualueita lukuun ottamatta kaavoittamaton. Bild 7: Utdrag ur tidsenlig detaljplan. Utredningar År 2015 gjordes en naturinventering för området mellan Alholmsvägen och stranden. I inventeringen, som finns som bilaga till beskrivningen, konstateras att det på området inte finns några naturtyper som är skyddade, och att området inte heller är av någon större betydelse för flygekorrar, fladdermöss eller häckande fåglar. Däremot finns många gamla ädellövträd som borde bevaras på området. En kartering av lövträden har gjorts och de kommer att beaktas i planeringen. Kuva 7: Ote ajantasa-asemakaavasta Selvitykset Vuonna 2015 tehtiin luontoselvitys Alholmintien ja rannan välisellä alueella. Selvitys on selostuksen liitteenä ja siinä todetaan, ettei alueella ole suojeltavia luontotyyppejä, eikä alue ole merkityksellinen liito-oravien tai lepakoiden elinympäristönä. Sen sijaan alueella on runsaasti jaloja lehtipuita, puista on tehty kartoitus ja puut tulee ottaa alueen suunnittelussa huomioon.

20 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN OCH DETALJPLANEÄNDRINGEN 4.1 Behovet av detaljplanering Största delen av planeringsområdet är oplanerat, bortsett från mindre detaljplanerade rekreations-, trafik- och gatuområden. Det finns ett behov av båthallar för vinterförvaring och servicetjänster i Jakobstad och området i fråga är mycket lämpligt för detta ändamål. 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna Initiativet till planeringen togs av staden Jakobstad år 2011 utan något separat planeringsbeslut. Planändringen anhängiggjordes i april samma år och ett utkast till detaljplaneförslag gjordes, men beredningen gick inte vidare. Planläggningsarbetet återupptogs i början av år 2016 och samtidigt förstorades planeringsområdet något. En uppdatering av programmet för deltagande och bedömning gjordes i mars Detaljplaneområdets intressenter har kontaktats direkt per brev och de har haft möjlighet att bekanta sig med skissmaterialet. Planförslaget färdigställdes i slutet av april 2017 för att föreläggas tekniska nämnden. 4.3 Deltagande och samarbete Intressenter Intressenter är markägaren staden Jakobstad, staten samt detaljplaneområdets rågrannar Anhängiggörande Beredningen av planen anhängiggjordes första gången i april Programmet för deltagande och bedömning godkändes av tekniska nämnden vintern Det uppdaterade programmet för deltagande och bedömning antecknades för kännedom på tekniska nämndens möte Intressenter har per brev meddelats om planeringen. 4 ASEMAKAAVAN JA ASEMAKAAVAMUUTOKSEN SUUNNITTELUN VAIHEET 4.1 Asemakaavan suunnittelun tarve Suunnittelualue on suurimmalta osaltaan kaavoittamatonta lukuun ottamatta vähäisiä virkistys-, liikenne- ja katualueita. Pietarsaaressa on tarvetta vapaa-ajan veneiden talvisäilytys ja huoltopalveluille ja kyseinen alue on tähän tarkoituksen hyvin sopiva. 4.2 Suunnittelun käynnistäminen ja sitä koskevat päätökset Suunnittelu on käynnistetty Pietarsaaren kaupungin aloitteesta vuonna 2011, ilman erillistä kaavoituspäätöstä. Kaavamuutos pantiin vireille huhtikuussa sama vuonna ja laadittiin asemakaavaehdotuksen luonnos mutta valmistelu ei edennyt pitemmälle. Kaavatyötä jatkettiin vuonna 2016 alussa ja samalla laajennetiin hieman suunnittelualuetta. Osallistumis- ja arviointisuunnitelman päivitys tehtiin maaliskuussa Asemakaava-alueen osallisiin on otettu suoraan yhteyttä postitse ja heillä on ollut mahdollisuus tutustua luonnosaineistoon. Kaavaehdotus valmistui huhtikuun lopussa 2017 tekniselle lautakunnalle esiteltäväksi. 4.3 Osallistuminen ja yhteistyö Osalliset Osallisia ovat maanomistaja Pietarsaaren kaupunki, valtio sekä asemakaava-alueen rajanaapurit Vireilletulo Kaavoituksen vireille tulosta ilmoitettiin ensimmäistä kertaa huhtikuussa Osallistumis- ja arviointisuunnitelma on hyväksytty teknisessä lautakunnassa talvella Päivitetty osallistumis- ja arviointiohjelma merkittiin tiedoksi teknisen lautakunnan kokouksessa Osallisille on ilmoitettu kirjeitse suunnittelun käynnistymisestä.

21 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst Deltagande och växelverkan Intressenter har beretts möjlighet att få information om projektet och att ge sina åsikter genom att direkt besöka planläggningsavdelningen. Detaljplaneområdets rågrannar har informerats om planeringen per brev. Detaljplaneförslaget har varit till påseende och nio utlåtanden har begärts för förslaget. Under tiden för påseendet har inga anmärkningar inlämnats mot förslaget. Samtliga begärda utlåtanden har inkommit, utom energiverket Herrfors utlåtande. Som en följd av utlåtandena kompletterades detaljplanekartan och planbeskrivningen med bestämmelser för dagvattenhanteringen på området för småbåtshamnen (LV). Planförslaget har inte ändrats väsentligt sedan det var offentligt framlagt och därmed är det inte nödvändigt att lägga fram det ändrade förslaget till påseende på nytt (MBF 32 ) Myndighetssamarbete Planen har diskuterats med stadsgeodeten och byggnadsinspektören samt med kommunaltekniska avdelningen, Jakobstads vatten, Jakobstads energiverk och stadsmuseet. Den hölls ett möte med NTM-centralen där bland annat detaljplanen för småbåtshamnen i Alheda behandlades och diskuterades. 4.4 Mål för detaljplanen och detaljplaneändringen Detaljplanen uppgörs för att utfylla behovet av ett varvsområde för fritidsbåtar. Genom detaljplanen möjliggörs den förbindelse för gångoch cykeltrafik mellan Larsmovägen och bostadsmässans planområde, i enlighet med generalplanen, och fornminnet som finns inom detaljplaneområdet skyddas. Planeringsområdet ligger inom ett område med turistattraktioner i landskapsplanen, där man bör beakta områdets särdrag, anpassa byggandet till miljön och där rekreationsleder ska bilda ett nätverk. Genom detaljplanen stöds och uppfylls alla dessa förutsättningar och mål som landskapsplanen ställer på planeringen Osallistuminen ja vuorovaikutus Osallisille on varattu mahdollisuus saada hankkeesta tietoa ja esittää mielipiteensä käymällä kaavoitusosastolla. Asemakaava-alueen rajanaapureille on ilmoitettu suunnittelusta kirjeitse. Asemakaavaehdotus on ollut nähtävillä ja ehdotuksesta on pyydetty 9 lausuntoa. Nähtävillä olon aikana ei ole jätetty muistutuksia ehdotusta vastaan. Ehdotuksesta on saatu kaikki pyydetyt lausunnot energialaitos Herrforsin lausuntoa lukuun ottamatta. Lausuntojen johdosta asemakaavakarttaan ja kaavaselostukseen lisättiin venesataman (LV) alueen hulevesien hallinnan määräyksillä. Kaavaehdotusta ei ole olennaisesti muutettu sen jälkeen, kun se on asetettu julkisesti nähtäville ja näin ollen ei ole tarpeen asettaa nähtäville asettamisen jälkeen muutettua asemakaavaehdotusta uudelleen nähtäville (MRA 32 ) Viranomaisyhteistyö Kaavasta on keskusteltu kaupungingeodeetin ja rakennusvalvojan kanssa, kunnallisteknisen osaston, Pietarsaaren veden, Pietarsaaren energialaitoksen ja kaupunginmuseon kanssa. ELYkeskuksen kanssa pidettiin työkokous Kokouksessa käsiteltiin muiden muassa Alhedan pienvenesataman asemakaavaa. 4.4 Asemakaavan ja asemakaavamuutoksen tavoitteet Asemakaava laaditaan huviveneiden telakkaalueen tarpeeseen. Asemakaavalla mahdollistetaan kevyenliikenteen väylä Luodontieltä asuntomessualueelle yleiskaavan mukaisesti ja suojellaan alueen muinaismuistot. Asemakaava sijaitsee maakuntakaavassa alueella jolla on matkailuvetovoimaa ja suunnittelussa tulee ottaa huomioon alueen erityispiirteet, sopeuttaa rakennukset ympäristöönsä ja muodostaa ulkoilureittien ehyt verkosto. Asemakaavalla mahdollistetaan kaikki nämä maakuntakaavan asettamat tavoitteet.

22 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5.1 Planens struktur Dimensionering Planområdets areal är 11,48 hektar. Ca 4,01 ha är kvartersområde (LV) varav ca 1,68 ha utgörs av ett delområde som skall planteras, ca 2,11 ha är specialområde (ET och EV), ca 1,6 ha är rekreationsområden (VL), ca 2,60 ha är vattenområde, ca 0,85 är järnvägsområde och ca 0,3 ha är gatuområde. Den totala byggnadsrätten blir 8610 m² våningsyta Service Området har inget behov av service, förutom det som planen avser. 5 ASEMAKAAVAN KUVAUS 5.1 Kaavan rakenne Mitoitus Kaava-alueen pinta-ala on 11,48 ha. Noin 4,01 ha on korttelialuetta (LV) josta noin 1,68 ha on istutettavaa alueen osaa, noin 2,11 ha on erikoisaluetta (ET ja EV), noin 1,6 ha on virkistysaluetta (VL), noin 2,60 ha on vesialuetta, noin 0,85 on rautatiealuetta ja noin 0,3 ha on katualuetta. Kokonaisrakennusoikeus on 8610 m² kerrosalaa Palvelut Alueella ei ole palvelun tarvetta, lukuun ottamatta kaavan tarkoittamaa. 5.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet Genom att bevara en stor del av de landskapsmässigt värdefulla träden bevaras områdets historia på ett tillfredsställande sätt, samtidigt som man undviker att strandområdet blir ett trist lagerområde. Dagvattnet på småbåtsvarvets område ska ledas till terrängen och absorberas på delområdet som ska planteras i enlighet med en skild ytvattenplan som uppgörs i samband med byggnadslovet, så att vattenkvaliteten inte riskeras. 5.3 Områdesreserveringar Kvartersområden Kvartersområde för småbåtsvarv och lagring: Kvartersområdet omfattar ca 4,01 ha, varav ca 1,68 ha är ett delområde som skall planteras. På kvartersområdet får tre lagerhallar på 2500 m² våningsyta vardera byggas. 960 m² våningsyta reserveras för servicehallar och 250 m² för försäljning av bränsle och båttillbehör. Mot Alholmsvägen lämnas en ca 20 meter bred zon som bör planteras, och där värdefulla träd bör bevaras. 5.2 Ympäristön laatua koskevien tavoitteiden toteutuminen Kun huomattava osa alueen maisemallisesti arvokkaista puista säilytetään, säilytetään myös alueen historia tyydyttävällä tavalla. Samalla vältetään tylsän varastokentän syntyminen rannalle. Pienvenetelakan hulevedet on johdettava maastoon ja imeytettävä istutettaville alueille rakennusluvan yhteydessä laadittavan erillisen pintavesisuunnitelman mukaisesti, että vesistön laatua ei vaaranneta. 5.3 Aluevaraukset Korttelialueet Pienvenetelakan ja varastoinnin korttelialue: Kortteli-alue on suuruudeltaan noin 4,01 ha josta noin 1,68 ha on istutettavaa osa-aluetta. Korttelialueelle saa rakentaa kolme, kerrosalaltaan 2500 m 2 suuruista varastohallia, 960 kem² huoltohalleja varten ja 250 kem 2 polttoaineiden ja veneilytarvikkeiden myyntiä varten. Alholmantietä vasten jätetään noin 20 metrin levyinen istutettava vyöhyke, jolla arvokkaat puut on säilytettävä.

23 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst Övriga områden Specialområden Inom båthamnsområdet finns ett ca 0,26 hektar stort, separat specialområde för samhällsteknisk försörjning där pumphuset är beläget och där byggnadsrätten är 150 m². På området finns en körförbindelse med ett servitut genom båthamnsområdet. Det icke planlagda markområdet norr om Larsmovägen, förutom det trafikområde som behövs för järnvägen, anvisas som skyddsgrönområde. Mellan Larsmovägen och reningsverket finns ett fornminne bestående av en skyddsvall med löpgravar från första världskriget. Fornminnet skyddas i planen med delområdesbeteckningen för fornminnen, sm. Gatu- och trafikområden: Gatuområdets (Alhomsvägen) areal är ca 0,30 hektar och järnvägsområdets areal är ca 0,85 ha. Rekreationsområden Området mellan småbåtshamnen och bostadsmässans planområde anvisas som ett område för närrekreation (VL). Arealen är ca 1,44 ha. Genom rekreationsområdet går en gång- och cykelväg mellan Alholmsvägen och bostadsmässans planområde. I detaljplaneområdets norra del anvisas ett 0,16 ha stort närrekreationsområde. Vattenområden Vattenområdet framför båthamnen har en areal på ca 2,60 hektar. Inom vattenområdet får vågbrytare och småbåtsbryggor byggas. 5.4 Planens konsekvenser Konsekvenser för den byggda miljön När planen förverkligas kommer den obebyggda lövblandskogen som tidigare täckte stranden att byggas om till kaj, vilken skyddas av eventuella vågbrytare. På varvsområdet byggs hallar och servicebyggnader som fyller hamnsstranden. Vid kanterna fylls området som ska planteras av ädelträden som bevaras Muut alueet Erityisalueet Pienvenetelakan alueella on erillinen, noin 0,26 hehtaarin suuruinen erityisalue yhdyskuntateknistä huoltoa varten, missä on pumppaamo ja 150 kem². Alueella on ajoyhteys ja rasite sitä varten venesataman alueen kautta. Kaavoittamaton alue joka on Luodontien pohjoispuolella, rautatietä varten tarvittavia liikennealueita lukuun ottamatta, osoitetaan suojaviheralueeksi. Luodontien ja vedenpuhdistamon välisellä alueella on muinaismuistoja, suojavalleja ja vallihautoja ensimmäisen maailmansodan ajalta. Nämä suojellaan asemakaavalla merkinnällä sm. Katu- ja liikennealueet Katualueen (Alholmintien) ala on noin 0,30 hehtaaria ja rautatiealueen ala on noin 0,85 ha. Virkistysalueet Pienvenesataman ja asuntomessualueen välinen alue osoitetaan lähivirkistysalueeksi (VL). Alueen pinta-ala on n. 1,44 ha. Virkistysalueen läpi kulkee kävely- ja pyörätie Alholmintien ja asuntomessualueen kaava-alueen välillä. Asemakaava-alueen pohjoisosaan osoitetaan 0,16 ha suuruinen lähivirkistysalue. Vesialueet Venetelakan vesialueen ala on noin 2,60 ha. Vesialueelle voi rakentaa aallonmurtajia ja pienvenelaitureita. 5.4 Kaavan vaikutukset Vaikutukset rakennettuun ympäristöön Kaavan toteutuessa aikaisemmin rakentamaton sekalehtimetsän peittämään ranta rakennetaan laituriksi joita mahdolliset aallonmurtajat suojaavat. Telakka-alueelle rakennetaan satamarantaa täydentäviä halleja ja huoltorakennuksia. Reunustavia suuria istutettavia alueita täydentävät säilytettävät jalopuut.

24 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst Konsekvenser för naturen och naturmiljön Landskapsbilden på planeringsområdet domineras i nuläget av en gles lövskog med ädellövträd från borgarvillornas tid. När detaljplanen förverkligas kommer ädellövträden att framträda tydligare i landskapsbilden i och med att en stor del av dem bevaras på småbåtshamnens kvartersområde. Under tiden stranden byggs utsätts vattnet i närheten av en kortvarig belastning Vaikutukset luontoon ja luonnonympäristöön Suunnittelualueen maisemaa hallitsee harva lehtimetsä porvarihuviloiden ajalta säilyneine jalopuineen. Huomattava osa jalopuista säilytetään kaavaa toteutettaessa pienvenesataman korttelialueella ja ne tulevat korostumaan maisemassa huomattavasti selvemmin. Rannan rakentamisella on luonnollisesti paikan lähivesillä lyhytaikaisia vaikutuksia. 5.5 Störande faktorer i miljön På planområdet finns inga störande faktorer, och denna ändring kommer inte heller att förorsaka sådana. Vid detaljplanens södra och norra gräns reserveras områden för närrekreation, vilka fungerar som buffertzoner. 5.6 Planbeteckningar och -bestämmelser I planen används traditionella planbeteckningar och -bestämmelser. 5.5 Ympäristön häiriötekijät Kaava-alueella ei ole nyt ympäristöä häiritseviä tekijöitä, eikä tämä kaavamuutoskaan sellaisia aiheuta. Kaava-alueen etelä- ja pohjoispäässä on lisäksi suojavyöhykkeenä toimiva lähivirkistysalue. 5.6 Kaavamerkinnät ja -määräykset Kaavassa käytetään vain tavanomaisia kaavamerkintöjä ja -määräyksiä. 6. GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 6.1 Planer som styr och åskådliggör genomförandet Illustration över planförfattarens vision. 6 ASEMAKAAVAN TOTEUTUS 6.1 Toteutusta ohjaavat ja havainnollistavat suunnitelmat Havainnekuva kaavanlaatijan näkemyksestä.

25 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst Kuva 8: Illustration. 6.2 Genomförande och tidsplanering För att förverkliga planerna för småbåtshamnen och -varvet i Alholmen förutsätts ett markköp av UPM-Kymmene Oyj. Kuva 8: Havainnekuva. 6.2 Toteutus ja ajoitus Pienvenesataman ja -telakan suunnitelmien toteuttamiseksi edellytetään maakauppaa UPM- Kymmene Oyj:n kanssa. 6.3 Uppföljning av genomförandet Särskild uppföljning behövs inte. 6.3 Toteutuksen seuranta Erityisen seurannan tarvetta ei ole. STADEN JAKOBSTADS PLANLÄGGNINGSAVDELNING PIETARSAAREN KAUPUNGIN KAAVOITUSOSASTO Jakobstad/Pietarsaari Pekka Elomaa Stadsplanearkitekt / Asemakaava-arkkitehti Melinda Lundgren Tf. byråarkitekt / Vt. toimistoarkkitehti

26 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst JAKOBSTAD PIETARSAARI BILAGA 1 LIITE 1 VL LR LV ET EV EV-1 W OMRÅDE FÖR NÄRREKREATION. Lähivirkistysalue. JÄRNVÄGSOMRÅDE. Rautatiealue. KVARTERSOMRÅDE FÖR SMÅBÅTSVARV OCH LAGRING. Pienvenetelakan ja varastoinnin korttelialue. OMRÅDE FÖR BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR FÖR SAMHÄLLSTEKNISK FÖRSÖRJNING. Yhdyskuntateknistä huoltoa palvelevien rakennusten ja laitosten alue. SKYDDSGRÖNOMRÅDE. Suojaviheralue. SKYDDSGRÖNOMRÅDE DÄR FORNMINNEN BEVARAS. Suojaviheralue, jolla muinaisjäännökset säilytetään. VATTENOMRÅDE. INOM VATTENOMRÅDET FÅR BRYGGOR OCH VÅGBRYTARE BYGGAS. Vesialue. Vesialueelle saa rakentaa laitureita ja aallonmurtajia. LINJE 3 M UTANFÖR PLANEOMRÅDETS GRÄNS. 3 m kaava alueen rajan ulkopuolella oleva viiva. vh vs is ajo nä BYGGNADSYTA DÄR SERVICEHALLAR FÖR BÅTAR FÅR PLACERAS. Rakennusala, jolle saa sijoittaa veneiden huoltohalleja. RIKTGIVANDE DELOMRÅDE DÄR BÅTAR FÅR FÖRVARAS. Ohjellinen osa alue, jolla saa säilyttää veneitä. PILEN ANGER DEN SIDA AV BYGGNADSYTAN SOM BYGGNADEN BÖR TANGERA. Nuoli osoittaa rakennusalan sivun, johon rakennus on rakennettava kiinni. DEL AV OMRÅDE SOM SKALL PLANTERAS. PÅ OMRÅDET FINNS GAMLA ÄDELLÖVTRÄD SOM SKA BEVARAS. Istutettava alueen osa. Alueella olevat vanhat jalot lehtipuut on säilytettävä. GATA Katu. KÖRFÖRBINDELSE. Ajoyhteys. FÖR HAVSUTSIKTSOMRÅDE RESERVERAD DEL AV OMRÅDE, PÅ VILKET DET INTE FÅR FINNAS BYGGNADER ELLER PLANTERINGAR, SOM HINDRAR HAVSUTSIKTEN. Merinäkymäalueeksi varattu alueen osa, jolla ei saa olla merinäkymää estäviä rakennuksia tai istutuksia. ERITYISMÄÄRÄYKSET, JOTKA KOSKEVAT LV KORTTELIALUETTA: 1 Istutettavan alueen osan lännen puoleisille rajoille ja VL alueen rajoille vesirajasta istutettavan alueen osan länsirajaan asti on rakennettava aita. Alholmintien sunnassa aita toteutetaan hallien itäpäätyjen linjassa julkisivujen jatkeena. Aidasta on nähtävä läpi. Aidasta saa olla enintään 40 % umpiosaa. Aidan on oltava 2m korkea. 2 Rakennusten julkisivujen päämateriaalin on oltava terästä, betonia, poltettua savitiiltä ja/tai lasia. Julkisivuvärit on sopeutettava ympäristöön keskisävyä tummemmilla värisävyillä, ja vesikaton tulee olla musta tai tummanharmaa. 3 Käsittelemättömiä hulevesiä ei saa johtaa suoraan vesistöön; ne on johdettava maastoon ja imeytettävä istutettaville alueille rakennusluvan yhteydessä laadittavan erillisen pintavesisuunnitelman mukaisesti. STADSDELSGRÄNS. Kaupunginosan raja. pp UNGEFÄRLIGT LÄGE FÖR GATA RESERVERAD FÖR GÅNG OCH CYKELTRAFIK. Sijainniltaan ohjeellinen yleiselle jalankululle ja polkupyöräilylle varattu katu. KVARTERS KVARTERSDELS OCH OMRÅDESGRÄNS. Korttelin, korttelinosan ja alueen raja. FÖR LEDNING RESERVERAD DEL AV OMRÅDE. Johtoa varten varattu alueen osa. GRÄNS FÖR DELOMRÅDE. Osa alueen raja. RIKTGIVANDE GRÄNS FÖR OMRÅDE ELLER DEL AV OMRÅDE. Ohjeellinen alueen tai osa alueen raja. KRYSS PÅ BETECKNING ANGER ATT BETECKNINGEN SLOPAS. Risti merkinnän päällä osoittaa merkinnän poistamista. STADSDELSNUMMER. 10 Kaupunginosan numero. ALHOLMA STADSDELSNAMN. Kaupunginosan nimi. 19 KVARTERSNUMMER. Korttelin numero. ALHOLMSGATAN NAMN PÅ GATA, VÄG, ÖPPEN PLATS, TORG, PARK ELLER ANNAT ALLMÄNT OMRÅDE. Kadun, tien, katuaukion, torin, puiston tai muun yleisen alueen nimi BYGGNADSRÄTT I KVADRATMETER VÅNINGSYTA. Rakennusoikeus kerrosalaneliömetreinä. am RIKTGIVANDE PLACERING FÖR VÅGBRYTARE. Aallonmurtajan ohjeellinen sijainti. a 1ap/150m2 sm GÅNG OCH CYKELFÖRBINDELSE UNDER GATA ELLER TRAFIKOMRÅDE. Kadun tai liikennealueen alittava kevyen liikenteen yhteys. DEL AV GATUOMRÅDESGRÄNS DÄR IN OCH UTFART ÄR FÖRBJUDEN. Katualueen rajan osa, jonka kohdalta ei saa järjestää ajoneuvoliittymää. BETECKNINGEN ANGER PER HUR MÅNGA KVADRATMETER VÅNINGSYTA EN BILPLATS BÖR ANLÄGGAS. Merkintä osoittaa, kuinka monta kerrosalaneliömetriä kohti on rakennettava yksi autopaikka. DEL AV OMRÅDE, DÄR DET ENLIGT LAGEN OM FORNMINNEN FINNS EN FREDAD FORNLÄMNING. Alueen osa, jolla sijaitsee muinaismuistolailla rauhoitettu kiinteä muinaisjäännös. TRÄD SOM SKALL BEVARAS. Säilytettävä puu. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER SOM GÄLLER KVARTERSOMRÅDET FÖR SMÅBÅTSHAMNEN (LV): 1 Ett staket skall byggas utmed den västra kanten av del av område som skall planteras och utmed gränsen till grönområden från strandlinjen till västra kanten av delområde som skall planteras. I riktning med Alholmsvägen skall ett staket uppföras i linje med och som en fortsättning av hallarnas fasader mot öst. Staketet skall kunna ses genom. Staketet får endast vara kompakt till 40%. Staketet skall vara 2 m högt. pj vv RIKTGIVANDE BYGGNADSYTA, PÅ VILKEN FÅR PLACERAS BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR SOM BETJÄNAR BRÄNSLEFÖRDELNING. Ohjeellinen rakennusala, jolle saa sijoittaa polttoaineiden jakelua palvelevia rakennuksia ja laitteita. BYGGNADSYTA DÄR FÖRVARINGSHALLAR FÖR BÅTAR FÅR PLACERAS. HALLENS FRIA MINIMIHÖJD SKALL VARA 10 M. Rakennusala, jolle saa sijoittaa veneiden varastohalleja. Hallin vapaa vähimmäiskorkeus tulee olla 10 m. 2 Fasaderna bör i huvudsak ha stål, betong, brändtegel och/eller glasyta. Fasadfärgerna skall anpassas till omgivningen med mörkare färgnyans än medel och vattentaken skall vara svart eller mörkgrå. 3 Obehandlat dagvatten får inte ledas direkt till vattendraget utan skall ledas till terrängen och absorberas på delområdet som ska planteras i enlighet med en skild ytvattenplan som uppgörs i samband med byggnadslovet holmintie : : W am am pj LV 1ap/150m vh vs K1 VL pp M vv vv vv ET P8 nä VL ALHEDA Veritas is ajo is is 2 is is Alholmsvägen ALHOLMSVÄGEN a ALHOLMINTIE 11K Alholmsvägen ALHOLMEN : ALHOLMA EV sm Luodontie KORSGRUNDET RISTIKARI : : LR : EV 1: Bottenviksvägen GODKÄNT I STADSFULLMÄKTIGE HYVÄKSYTTY KAUPUNGINVALTUUSTOSSA DETALJPLANENS BASKARTA UPPFYLLER DE KRAV SOM STÄLLS PÅ DEN ASEMAKAAVAN POHJAKARTTA TÄYTTÄÄ SILLE ASETETUT VAATIMUKSET JAKOBSTAD PIETARSAARI JAKOBSTAD PIETARSAARI DETALJPLANEÄNDRINGEN BERÖR: STADSDEL 10 ALHOLMEN TRAFIKOMRÅDE, STADSDEL 11 REKREATIONS- OCH GATUOMRÅDEN, SAMT DELAR AV FASTIGHETERNA , M624 OCH GENOM DETALJPLANEÄNDRINGEN BILDAS: ASEMAKAAVAN MUUTOS KOSKEE: KAUP.OSAN 10 ALHOLMAN LIIKENNEALUETTA, KAUP.OSAN 11 RISTIKARIN VIRKISTYS- JA KATUALUETTA, SEKÄ OSIA KIINTEISTÖISTÄ , M624 OCH ASEMAKAAVAN MUUTOKSELLA MUODOSTUU: SKALA / MITTAKAAVA RITARE / PIIRTÄJÄ PLANERARE / SUUNNITTELIJA 1:2000 JYRKI KARJALAINEN MELINDA LUNDGREN JAKOBSTAD PIETARSAARI STADEN JAKOBSTAD PLANLÄGGNINGSAVDELNINGEN TRÄTT I KRAFT TULLUT VOIMAAN ANDERS BLOMQVIST fastighetsingenjör / kiinteistöinsinööri STADSDEL 10 ALHOLMEN KVARTER 19 SAMT SPECIAL-, REKREATIONS-, GATU-, VATTEN- OCH TRAFIKOMRÅDE, SAMT STADSDEL 11 REKREATIONS-, VATTEN OCH GATUOMRÅDEN. KAUPUNGINOSAN 10 ALHOLMAN KORTTELI 19 SEKÄ ERITYIS-, VIRKISTYS-, KATU-, VESI- JA LIIKENNEALUEITA SEKÄ KAUPUNGINOSAN 11 RISTIKARIN VIRKISTYS-, VESI- JA KATUALUEITA KOMPLETTERAD / TÄYDENNETTY PEKKA ELOMAA stadsplanearkitekt/asemakaava-arkkitehti PIETARSAAREN KAUPUNKI KAAVOITUSOSASTO

27 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst NATURINVENTERING AV DETALJPLANEOMRÅDET FÖR ALHEDA I JAKOBSTAD ALHEDAN PIENVENESATAMAN ASEMAKAAVA-ALUEEN LUONTOSELVITYS BILAGA 2 LIITE 2 Naturinventering av detaljplaneområdet för Alheda i Jakobstad Mattias Kanckos September 2015 Huvudsjövägen 411 GSM: Lappfors info@essnature.com Finland

28 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst NATURINVENTERING AV DETALJPLANEOMRÅDET FÖR ALHEDA I JAKOBSTAD ALHEDAN PIENVENESATAMAN ASEMAKAAVA-ALUEEN LUONTOSELVITYS BILAGA 2 LIITE 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Material och metoder 2 3. Allmän beskrivning av området 3 4. Växtlighet 4 5. Fågelfaunan 6 6. Flygekorre 7 7. Fladdermöss 7 8. Åkergroda 7 9. Utter Övrig Fauna Rekommendationer för uppgörande av detaljplanen Litteratur 8 Bilaga 1. 9 Förekomst av skyddsvärda, gamla lövträd och ädla lövträd (ek, lind, lönn) inom det inventerade området.

29 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst NATURINVENTERING AV DETALJPLANEOMRÅDET FÖR ALHEDA I JAKOBSTAD ALHEDAN PIENVENESATAMAN ASEMAKAAVA-ALUEEN LUONTOSELVITYS BILAGA 2 LIITE 2 1. Inledning Staden Jakobstad håller på att uppgöra en ny detaljplan för ett litet område vid Alheda i närheten av Alholmen i Jakobstad. Detaljplaneområdet utgörs av ett knappt 6 hektar stort område. Området består till största delen av ett obebyggt område intill havet. En detaljplan bör grunda sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. Till dessa undersökningar hör alltid en naturinventering av flora och fauna inom detaljplaneområdet. Målsättningen med naturinventeringen är att ge tillräckligt god kännedom om områdets naturvärden för att kunna bedöma detaljplanens inverkan på den biologiska mångfalden. 2. Material och metoder En naturinventering kan omfatta många olika artgrupper som kräver olika typer av inventeringsmetodik. Denna naturinventering vid Alheda i Jakobstad omfattar en inventering av växter, häckande fåglar, flygekorre och fladdermöss. Dessutom ingår en inventering av olika naturtyper som en naturlig del vid en undersökning som denna och ger dessutom en mycket bra, allmän bild av naturen inom området. Växt- och naturtypsinventeringen utfördes den Målsättningen med inventeringen var att allmänt beskriva naturen i området, att eventuellt hitta utrotningshotade eller skyddsvärda växter och naturtyper enligt naturskydds-, vatten- eller skogslagen. Förutom de enligt lag skyddade naturtyperna noterades även lokalt sällsynta naturtyper som kan vara viktiga för den biologiska mångfalden eller som kan tänkas utgöra livsmiljö för hotade och skyddade arter. Inventering av häckande fåglar gjordes tre gånger under den optimala inventeringstidpunkten för fåglar (22.5, 1.6 och 12.6). Fågelinventeringen gjordes under den tidiga morgonen (kl ) då fåglarna sjunger som aktivast. Fåglarnas revir ritades in på kartor och jämfördes mellan de olika tillfällena. På så sätt fick man en uppfattning om det verkliga antalet häckande par. Denna naturinventering omfattar också en inventering av flygekorre. I lämpliga miljöer inventerades flygekorre genom att söka efter den arttypiska spillningen under träd. I praktiken är det främst under stora granar och aspar som man hittar spillningen och dessa träd kontrollerades speciellt noggrannt. Inventeringen av flygekorre gjordes den Inventeringen av fladdermössen följer de rekommendationer som uppgjorts av chiropterologiska föreningen i Finland. Fladdermössen inventerades nattetid med hjälp av strålkastare och en ultraljudsdetektor av märket (Pettersson Ultrasound Detector D240X). Fladdermusens läten bandades vid behov med en digital bandspelare. Arterna artbestäms antingen i fält eller efteråt genom att analysera ljudupptagningar med ljudanalysprogrammen BatSound. I mån av möjlighet gjordes även synobservationer av fladdermössen eftersom flygmönster och jaktbeteende är i vissa fall viktiga för artbestämningen. Inventeringen av fladdermössen gjordes sammanlagt under två nätter i juli och augusti. Inventeringen av fladdermössen gjordes den 11.7 och Inventeringen inleddes ca en halvtimme efter solnedgången och pågick ett par timmar under natten. Inventeringen gjordes endast under de kvällar då väderleken var tjänlig eller då vinden var svag och temperaturen över + 10 C. Ihållande regn, kyla och hård vind minskar nämligen märkbart fladdermössens aktivitet och rörelse och försvårar också arbetet för inventeraren. Inventeringen av fladdermössen gjordes till fots och hela området inventerades. Spår och direkta observationer av övriga däggdjur noterades givetvis också och finns omnämnda i texten. Naturinventeringen har i sin helhet gjorts av FM biolog Mattias Kanckos från essnature.

30 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst NATURINVENTERING AV DETALJPLANEOMRÅDET FÖR ALHEDA I JAKOBSTAD ALHEDAN PIENVENESATAMAN ASEMAKAAVA-ALUEEN LUONTOSELVITYS BILAGA 2 LIITE 2 3. Allmän beskrivning av området Det inventerade området ligger norr om Jakobstads centrum och strax söder om storindustriområdet vid Alholmen. I öster finns vattenreningsverket och ännu längre österut finns den fågelrika sjön Kråkholmsfjärden. Området består till största delen av en mycket frodig lund med en parkliknande lövblandskog. Stranden mot havet är obebyggd, medan det finns en byggnad ganska mitt i området. Skogen och omgivningen är mycket kraftig påverkat av människan och man kan se hur naturen påverkats av det närliggande reningsverket och pappersindustrin vid Alholmen. Bild 1. Översiktskarta över inventeringsområdet

31 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst NATURINVENTERING AV DETALJPLANEOMRÅDET FÖR ALHEDA I JAKOBSTAD ALHEDAN PIENVENESATAMAN ASEMAKAAVA-ALUEEN LUONTOSELVITYS BILAGA 2 LIITE 2 4. Växtlighet Växtligheten och naturtyperna inom det inventerade området redovisas i två olika figurer som har något så när enhetlig växtlighet. Figurernas nummer avser numreringen på kartan i bild 2. Bild 2. Det inventerade området med de två olika figurerna. Figur 1. Vid stranden växer en ca 15-årig, ställvis ogallrad och mycket tät lövblandskog. I trädskiktet påträffas sälg (Salix caprea), gråal (Alnus incana) och glasbjörk (Betula pubescens). Buskskikt saknas. I fältskiktet påträffas mycket frodig växtlighet såsom ögontröst (Euphrasia sp.), höskallra (Rhinanthus serinus), rödklöver (Trifolium pratense), kråkvicker (Vicia cracca), ängskavle (Alopecurus pratensis), groblad (Plantago major), älggräs (Filipendula ulmaria), duntrave (Epilobium angustifolium), smörblomma (Ranunculus acris), blomsterlupin (Lupinus polyphyllos), vänderot (Valeriana sambucifolia), renfana (Tanacetum vulgare). Vid vattenbrynet växer även bladvass (Phragmites australis), rörflen (Phalaris arundinacea), åkerbär (Rubus arcticus), ängskovall (Melampyrym pratense), topplösa (Lysimachia tyrsiflora), kabbeleka (Caltha palustris), borsttistel (Cirsium helenioides), häckvicker (Vicia sepium), hundäxing (Dactylis glomerata), kirskål (Aegopodium podagraria), maskros (Taraxacum sp.), jättebalsamin (Impatiens glandulifera), hästhov (Tussilago farfara) och brännässla (Urtica dioica).

32 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst NATURINVENTERING AV DETALJPLANEOMRÅDET FÖR ALHEDA I JAKOBSTAD ALHEDAN PIENVENESATAMAN ASEMAKAAVA-ALUEEN LUONTOSELVITYS BILAGA 2 LIITE 2 Bild 3. En mycket frodig lund med en parkliknande lövblandskog i figur 2. Figur 2. En frodig lund med en parkliknande, rätt gles, närmare 60-årig lövblandskog. I trädskiktet dominerar grova vårtbjörkar (Betula pendula) och en del rönn (Sorbus aucuparia). I trädskiktet förekommer dock även ädla lövträd såsom åtskilliga parklindar (Tilia X vulgaris), enstaka lönnar (Acer platanoides) och ekar (Quercus robur) samt mindre granar (Picea abies) och en del små lärkträd (Larix decidua). I buskskiktet växer i norr rätt rikligt med videbuskar (Salix sp.), björk- (Betula sp.) och gråalsplantor (Alnus incana). I söder finns i buskskiktet rätt rikligt med olvon (Viburnum opulus), röda vinbär (Ribes spicatum) och svarta vinbär (Ribes nigrum). I det mycket frodiga och nästan 1,5 meter höga fältskiktet dominerar älggräs (Filipendula ulmaria), brännässla (Urtica dioica), ormbär (Paris quadrifolia), snårvinda (Calystegia sepium), rödblära (Silene dioica), skogsbräken (Dryopteris cartusiana), hallon (Rubus idaeus), smörblomma (Ranunculus acris), teveronika (Veronica chamaedrys), skogspipa (Angelica sylvestris), hässlebrodd (Milium effusum), jordreva (Glechoma hederacea), sengröe (Poa palustris), ängssyra (Rumex acetosella), harstarr (Carex ovalis) och blomsterlupin (Lupinus polyphyllos). Ställvis förekommer även humle (Humulus lupulus) och blekspirea (Spirea X rubella). I nordöstra delen av figuren påträffades även ett litet bestånd av strutbräken (Matteuccia struhiopteris) som troligtvis härstammar från någon närliggande trädgård. Figuren är delvis utdikad. I figuren påträffas rätt rikligt med dött virke. I delar av figuren har man även dumpat trädgårdsavfall.

33 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst NATURINVENTERING AV DETALJPLANEOMRÅDET FÖR ALHEDA I JAKOBSTAD ALHEDAN PIENVENESATAMAN ASEMAKAAVA-ALUEEN LUONTOSELVITYS BILAGA 2 LIITE 2 5. Fågelfaunan På det inventerade området vid Alheda förekommer en relativt rik fågelfauna med betoning på sådana arter som häckar i frodiga lundar och lövskogar. Dylika arter är bl.a. trädgårdssångare, lövsångare, svarthätta, koltrast, rosenfink och grå flugsnappare. Däremot häckade inga sjöfåglar eller vadarfåglar i området trots att området utgörs delvis av en obebyggd havsstrand. Den enda arten som är typisk för stränder och vattendrag är sävsparven. I området finns ett antal hålträd där bl.a. talgmes, blåmes och svartvit flugsnappare häckade. Däremot finns inga holkar i området. Förutom svarthättan, som lokalt är en rätt ovanlig fågel, påträffades i området endast talrika och vanliga fågelarter. Den enda utrotningshotade arten som påträffades var rosenfinken som också fortsättningsvis förekommer talrikt i nejden. Rosenfink räknas numera som en nära hotad art (NT) enligt klassificeringen av utrotningshotade arter. I tabell 1 finns en sammanställning över de fågelarter som påträffades häckande på planeområdet. Sammanlagt påträffades 17 olika häckande arter och totalt 32 par. Tabell 1. Fågelarter som påträffades häckande på inventeringsområdet Art Antal par Hotgrad Lövsångare Phylloscopus trochilus 6 Trädgårdssångare Sylvia borin 4 Bofink Fringilla coelebs 3 Blåmes Parus caeruleus 2 Grönsiska Carduelis spinus 2 Rödhake Erithacus rubecula 2 Rödvingetrast Turdus iliacus 2 Talgmes Parus major 2 Grå flugsnappare Muscicapa striata 1 Grönfink Carduelis chloris 1 Koltrast Turdus merula 1 Kråka Corvus corone cornix 1 Rosenfink Carpodacus erythrinus 1 NT Svarthätta Sylvia atricapilla 1 Svartvit flugsnappare Ficedula hypoleuca 1 Sädesärla Motacilla alba 1 Sävsparv Emberiza schoeniclus 1 Totalt 32

34 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst NATURINVENTERING AV DETALJPLANEOMRÅDET FÖR ALHEDA I JAKOBSTAD ALHEDAN PIENVENESATAMAN ASEMAKAAVA-ALUEEN LUONTOSELVITYS BILAGA 2 LIITE 2 6. Flygekorre Flygekorren räknas som en sårbar art (VU) enligt den nyaste klassificeringen av våra utrotningshotade arter och den finns även med på bilaga IVa i EU:s habitatdirektiv. Enligt direktivet är det förbjudet att förstöra eller försvaga artens föröknings- och rastplatser. Inom det inventerade området påträffades inte spår av flygekorre trots att området inventerades mycket noggrant och att det förekommer flygekorren i närheten. 7. Fladdermöss Inom det inventerade området förekommer nordisk fladdermus (Eptesicus nilssoni). En enda jagande nordisk fladdermus påträffades under båda inventeringsrundorna i områdets nordöstra del. Under det andra tillfället observerades fladdermusen till största delen utanför det inventerade området, längre norrut vid den gamla villan. I området hittades ingen rast- eller förökningsplats för fladdermöss. Sammantaget kan man säga att områdets betydelse fladdermöss är liten och att ingen speciell hänsyn bör tas till fladdermössen vid planeringen. 8. Åkergroda Åkergrodan (Rana arvalis) finns liksom flygekorren även med på bilaga IVa i EU:s habitatdirektiv. Enligt direktivet är det förbjudet att förstöra eller försvaga dessa arters föröknings- och rastplatser. Detta gäller alla förekomstplatser även utanför de befintliga skyddsområdena. Åkergrodan är tämligen vanlig i de flesta sjöar i Österbotten. Alla grodarter i Finland är också fridlysta. I området finns inga miljöer som skulle vara speciellt viktiga för åkergrodan och därför gjordes ingen inventering av denna art. 9. Utter Utter (Lutra lutra) finns liksom flygekorren och åkergrodan även med på bilaga IVa i EU:s habitatdirektiv. Enligt direktivet är det förbjudet att förstöra eller försvaga dessa arters föröknings- och rastplatser. Detta gäller alla förekomstplatser även utanför de befintliga skyddsområdena. Uttern har blivit tämligen vanlig i de flesta sjöar, åar och vattendrag i Österbotten. Den förekommer numera också vid havet. Uttern är i Finland också fridlyst. I området vid Alheda finns dock inga miljöer som skulle vara speciellt viktiga för uttern och därför gjordes ingen inventering av denna art. Uttern kan dock eventuellt tidvis röra sig i området. 10. Övrig fauna Under inventeringen observerades i området inga däggdjur, varken spår eller spillning. I området kan säkert dock åtminstone tidvis förekomma antagligen samtliga i Finland vanliga däggdjursarter, men områdets betydelse för övriga däggdjur är litet.

35 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst NATURINVENTERING AV DETALJPLANEOMRÅDET FÖR ALHEDA I JAKOBSTAD ALHEDAN PIENVENESATAMAN ASEMAKAAVA-ALUEEN LUONTOSELVITYS BILAGA 2 LIITE Rekommendationer för uppgörande av detaljplanen Inom det inventerade området finns inga naturtyper som är skyddade enligt naturskyddslagen, vattenlagen eller skogslagen. Inom planeområdet påträffades inte flygekorre. Området lämpar sig heller inte för åkergroda eller utter. I området observerades en enda nordisk fladdermus under båda inventeringsrundorna och områdets betydelse för fladdermössen bedöms vara litet. Områdets betydelse för häckande fåglar är också rätt litet. Hela området är redan i dagsläget mycket kraftigt påverkat av människan och skogen påminner mera om en park än om en naturlig skog. I området finns en hel del gamla, ädla lövträd som man kunde bevara i samband med detaljplaneringen av området. I området finns bl.a. 5 större lönnar, 11 lindar, 5 stora sälgar, 8 större ekar och 1 gammalt äppelträd. Man bör i samband med detaljplaneringen sträva efter att åtminstone ekarna, lönnarna och lindarna sparas. I bilaga 1 finns en noggrannare kartering av de värdefulla lövträdens plats i området. 12. Litteratur Kuusipalo, J Suomen metsätyypit. Kirjayhtymä OY. 145 s. Laine, J. & Vasander, H Suotyypit ja niiden tunnistaminen. Metsäkustannus OY. 110 s. Rassi, P., Hyvärinen, E., Juslén, A. & Mannerkoski, I. (toim./eds.) 2010: Suomen lajien uhanalaisuus Punainen kirja Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus, Helsinki. 685 s. SLTY. Suomen lepakkotieteellinen yhdistys ry:n suositus lepakkokartoituksista luontokartoittajille, tilaajille ja viranomaisille ( (2011). at < Söderman, T Luontoselvitykset ja luontovaikutusten arviointi. Ympäristöopas S.

36 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst NATURINVENTERING AV DETALJPLANEOMRÅDET FÖR ALHEDA I JAKOBSTAD ALHEDAN PIENVENESATAMAN ASEMAKAAVA-ALUEEN LUONTOSELVITYS BILAGA 2 LIITE 2 Bilaga 1. Förekomst av skyddsvärda, gamla lövträd och ädla lövträd (ek, lind, lönn) inom det inventerade området.

37 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst Blankett för uppföljning av detaljplanen BILAGA 3 Basuppgifter och sammandrag Kommun 598 Jakobstad Datum för ifyllning ALHOLMEN k. 19, vatten-, rekreation-, special-, trafik- och gatuområden samt 11 Planens namn KORSGRUNDET vatten-, rekreation- och gatuområden Datum för godkännande Förslagsdatum Godkännare Dat. för meddel. om anh.gör Godkänd enligt paragraf Kommunens plankod Genererad plankod Planområdets areal [ha] 11,4830 Ny detaljplaneareal [ha] 9,6871 Areal för underjordiska utrymmen [ha] Stranddetaljplan Strandlinjens längd [km] Byggplatser [antal] Med egen strand Utan egen strand Fritidsbost.byggpl. [antal] Med egen strand Områdesreserveringar Areal [ha] Areal [%] Våningsyta [m²vy] Detaljplaneändringens areal [ha] 1,9600 Utan egen strand Exploateringstal [e] Ändring i areal [ha +/-] Ändring i våningsyta [m²vy +/-] Sammanlagt 11, , ,08 9, A sammanlagt P sammanlagt Y sammanlagt C sammanlagt K sammanlagt T sammanlagt V sammanlagt 1, ,0 0,6770 R sammanlagt L sammanlagt 5, , ,17 4, E sammanlagt 2, , ,01 2, S sammanlagt M sammanlagt W sammanlagt 2, ,7 2,6019 Underjordiska utrymmen Sammanlagt Areal [ha] Areal [%] Våningsyta [m²vy] Ändring i areal [ha +/-] Ändring i våningsyta [m²vy +/-] Skyddade byggnader Ändring i skyddade byggnader Byggnadsskydd [antal] [m²vy] [antal +/-] [m²vy +/-] Sammanlagt

38 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst Underbeteckningar Områdesreserveringar Areal [ha] Areal [%] Våningsyta [m²vy] Exploateringstal [e] Ändring i areal [ha +/-] Ändring i våningsyta [m²vy +/-] Sammanlagt 11, , ,08 9, A sammanlagt P sammanlagt Y sammanlagt C sammanlagt K sammanlagt T sammanlagt V sammanlagt 1, ,0 0,6770 VL 1, ,0 0,6770 R sammanlagt L sammanlagt 5, , ,17 4, Gator 0,3009 5,8 0,0820 LR 0, ,4 0,2017 LV 4, , ,22 4, E sammanlagt 2, , ,01 2, ET 0, , ,06 0, EV 1, ,8 1,8498 S sammanlagt M sammanlagt W sammanlagt 2, ,7 2,6019 W 2, ,0 2,6019 BILAGA 3

39 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst Asemakaavan seurantalomake LIITE 3 Asemakaavan perustiedot ja yhteenveto Kunta 598 Pietarsaari Täyttämispvm Kaavan nimi Hyväksymispvm 10 ALHOLMA k. 19, vesi-, virkistys-, erityis-, liikenne- ja katualueet sekä 11 RISTIKARI vesi-, katu ja virkistysalueet. Ehdotuspvm Hyväksyjä Vireilletulosta ilm. pvm Hyväksymispykälä Generoitu kaavatunnus Kaava-alueen pinta-ala [ha] Maanalaisten tilojen pinta-ala [ha] Kunnan kaavatunnus 11,4830 Uusi asemakaavan pinta-ala [ha] 9,6871 Asemakaavan muutoksen pinta-ala [ha] 1,9600 Ranta-asemakaava Rantaviivan pituus [km] Rakennuspaikat [lkm] Omarantaiset Ei-omarantaiset Lomarakennuspaikat [lkm] Omarantaiset Aluevaraukset Pinta-ala [ha] Pinta-ala [%] Ei-omarantaiset Kerrosala [km²] Tehokkuus [e] Pinta-alan muut. [ha +/-] Kerrosalan muut. [km² +/-] Yhteensä 11, , ,08 9, A yhteensä P yhteensä Y yhteensä C yhteensä K yhteensä T yhteensä V yhteensä 1, ,0 0,6770 R yhteensä L yhteensä 5, , ,17 4, E yhteensä 2, , ,01 2, S yhteensä M yhteensä W yhteensä 2, ,7 2,6019 Maanalaiset tilat Yhteensä Pinta-ala [ha] Pinta-ala [%] Kerrosala [km²] Pinta-alan muut. [ha +/-] Kerrosalan muut. [k-m² +/-] Suojellut rakennukset Suojeltujen rakennusten muutos Rakennussuojelu [lkm] [k-m²] [lkm +/-] [k-m² +/-] Yhteensä

40 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst Alamerkinnät Aluevaraukset Pinta-ala [ha] Pinta-ala [%] Kerrosala [km²] Tehokkuus [e] Pinta-alan muut. [ha +/-] Kerrosalan muut. [km² +/-] Yhteensä 11, , ,08 9, A yhteensä P yhteensä Y yhteensä C yhteensä K yhteensä T yhteensä V yhteensä 1, ,0 0,6770 VL 1, ,0 0,6770 R yhteensä L yhteensä 5, , ,17 4, Kadut 0,3009 5,8 0,0820 LR 0, ,4 0,2017 LV 4, , ,22 4, E yhteensä 2, , ,01 2, ET 0, , ,06 0, EV 1, ,8 1,8498 S yhteensä M yhteensä W yhteensä 2, ,7 2,6019 W 2, ,0 2,6019 LIITE 3

41 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst UTLÅTANDEN LAUSUNNOT BILAGA 4 (1/13) LIITE 4 (1/13)

42 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst UTLÅTANDEN LAUSUNNOT BILAGA 4 (2/13) LIITE 4 (2/13)

43 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst UTLÅTANDEN LAUSUNNOT BILAGA 4 (3/13) LIITE 4 (3/13)

44 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst UTLÅTANDEN LAUSUNNOT BILAGA 4 (4/13) LIITE 4 (4/13)

45 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst UTLÅTANDEN LAUSUNNOT BILAGA 4 (5/13) LIITE 4 (5/13)

46 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst UTLÅTANDEN LAUSUNNOT BILAGA 4 (6/13) LIITE 4 (6/13) Tekniska nämnden Diarienr TV 437/ UTLÅTANDE ANGÅENDE DETALJPLAN OCH ÄNDRING AV DETALJ- PLAN SOM BERÖR ETT TRAFIKOMRÅDE I STADSDEL 10 ALHOLMEN, REKREATIONS- OCH GATUOMRÅDEN I STADSDEL 11 KORSGRUNDET SAMT OPLANERADE MARKOMRÅDEN NORR OM KORSGRUNDETS BOSTADSMÄSSOMRÅDET I JAKOBSTAD Tekniska nämnden, begäran om utlåtande: Bilaga 120 A Detaljplanekarta: Bilaga 120 B Planskrivning: Bilaga 120 C Syftet med detaljplaneändringen är att möjliggöra byggandet av en småbåtshamn och ett varv med vinterförvaring av båtar på ett oplanerat område i Alholmen invid Alholmsfjärden, att möjliggöra en fortsättning av gång- och cykelvägen från korsningen mellan Larsmovägen och Alholmsvägen till bostadsmässans planområde, samt att skydda de fornlämningar som finns strax norr om Larsmovägen och öster om Alholmsvägen. En stor del av planeringsområdet har ingen detaljplan. Detaljplaneändringens avsikt är att skapa ett område för vinterförvaring av fritidsbåtar samt för service av båtar. Genom att ändra det nu oanvända området till ett förvaringsområde för båtar, kan vissa områden närmare stadens centrum som nu används för vinterförvaring av båtar i framtiden bebyggas med bostadshus. Samtidigt skapas ett område som är lämpligt för vinterförvaring av större båtar. Detaljplaneområdet ligger cirka 2,5 km norr om centrum av Jakobstad och något söder om storindustriområdet på Alholmen. På grund av närheten till industrin kan det nu planerade området inte användas för byggande av bostadsbyggnader. Enligt planförslaget får området vid kvarter 19 beteckningen LV, Kvartersområde för småbåtsvarv och lagring Planebeteckningen LV medför att användningen för området enligt planen blir ganska begränsad. Norra delen av området närmare storindustrin kunde ha beteckningen T-1, Kvartersområde för industri och lagerbyggnader vilket skulle ge mångsidigare användningsmöjligheter för området.

47 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst UTLÅTANDEN LAUSUNNOT BILAGA 4 (7/13) LIITE 4 (7/13) För övrigt har man i planen väl beaktat områdets befintliga naturvärden. Förslag Beslut Ledande byggnadsinspektören: Miljö- och byggnadsnämnden sänder ovanstående som sitt utlåtande till tekniska nämnden. Förslaget godkändes. Utdragets riktighet bestyrker Anne Ekstrand stadsjurist

48 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst UTLÅTANDEN LAUSUNNOT BILAGA 4 (8/13) LIITE 4 (8/13) Diaarinro TV 437/2017 Tekninen lautakunta 120 LAUSUNTO KOSKIEN ASEMAKAAVAA JA ASEMAKAAVAN MUUTOSTA, JOKA KOSKEE LIIKENNEALUETTA KAUPUNGINOSASSA 10 ALHOLMA, VIRKISTYS- JA KATUALUEITA KAUPUNGINOSASSA 11 RISTIKARI SE- KÄ KAAVOITTAMATTOMIA MAA-ALUEITA RISTIKARIN ASUNTOMES- SUALUEEN POHJOISPUOLELLA PIETARSAARESSA Tekninen lautakunta, lausuntopyyntö: Liite 120 A Asemakaavakartta: Liite 120 B Kaavaselostus: Liite 120 C Asemakaavamuutoksen tavoitteena on mahdollistaa venesataman ja veneiden talvisäilytystelakan rakentaminen kaavoittamattomalla alueella Alholmassa, Alholmanlahden rannassa, mahdollistaa kevyenliikenteenväylän jatkamisen Luodontien ja Alholmantien risteysalueelta asuntomessualueelle, sekä suojella Luodontien pohjoispuolella ja Alholmantien itäpuolella olevat muinaisjäännökset. Valtaosalla suunnittelualueesta ei ole asemakaavaa. Asemakaavamuutoksen tarkoituksena on luoda telakka-alue vapaa-ajanveneiden talvisäilytystä ja huoltoa varten. Muuttamalla nyt käyttämätön alue veneiden säilytysalueeksi, voidaan tiettyjä alueita, lähempänä kaupungin keskustaa, joita nyt käytetään veneiden talvisäilytykseen, vapauttaa asuinrakentamiseen. Samalla saadaan alue, joka sopii myös suurempien veneiden säilytykseen. Asemakaava-alue sijaitsee noin 2,5 kilometriä Pietarsaaren keskustan pohjoispuolella ja hieman Alholman suurteollisuusalueesta etelään. Teollisuuden läheisyyden vuoksi nyt suunniteltua aluetta ei voida käyttää asuntorakentamiseen. Kaavaehdotuksen mukaan kortteli 19 alue saa merkinnän LV Pienvenetelakan ja varastoinnin korttelialue. Kaavamerkintä LV aiheuttaa sen, että alueen kaavanmukainen käyttö on melko rajoitettua. Alueen pohjoispuolella, lähempänä suurteollisuusaluetta voisi olla merkintä T-1, Teollisuusja varastorakennusten korttelialue, mikä voisi antaa monipuolisemmat käyttömahdollisuudet alueelle.

49 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst UTLÅTANDEN LAUSUNNOT BILAGA 4 (9/13) LIITE 4 (9/13) Muutoin suunnitelma ottaa hyvin huomioon alueen olemassa olevat luontoarvot. Ehdotus Päätös Johtava rakennustarkastaja: Ympäristö- ja rakennuslautakunta lähettää ylläolevan lausuntonaan tekniselle lautakunnalle. Ehdotus hyväksyttiin. Otteen oikeaksi todistaa Anne Ekstrand kaupunginlakimien

50 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst UTLÅTANDEN LAUSUNNOT BILAGA 4 (10/13) LIITE 4 (10/13) Lausunto MV/157/ /2017 1(1) Pietarsaaren kaupunki PL PIETARSAARI Viite Asia PIETARSAARI, Asemakaava ja asemakaavan muutos 10 Alholma ja 11 Ristikari Pietarsaaren kaupunki on lähettänyt Museovirastoon lausuntopyynnön, joka koskee asemakaavaa ja kaavamuutosta alueilla 10 Alholma ja 11 Ristikari, Pietarsaaressa. Museovirasto toteaa asiasta seuraava. Pohjanmaan museon ja Museoviraston yhteistyösopimuksen mukaisesti asiasta lausuu Pohjanmaan museo. Lausuntoaineisto on lähetetty Pohjanmaan museoon. Yli-intendentti Intendentti Helena Taskinen Satu Mikkonen-Hirvonen Tiedoksi Vaasan kaupunki/pohjanmaan Museo - Vasa stad/österbottens museum Pentti Risla PL 913, Helsinki, kirjaamo@museovirasto.fi, puh , faksi ,

51 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst UTLÅTANDEN LAUSUNNOT BILAGA 4 (11/13) LIITE 4 (11/13) From: kirjaamo@obotnia.fi To: Pekka Elomaa Subject: Asian ÖFPL/136/ /2017 käsittelypyyntö Date: fredag 7 juli :40:18 Attachments: Liite_1_Lausuntopyyntö_Asemakaava_ja_asemakaavan_muutos,_joka_koske.PDF Liite_1_1_Epj_685_A.DOC Liite_1_2_TL_98_A.PDF Liite_1_3_TL_98_B.PDF Asia: Asemakaava ja asemakaavan muutos, joka koskee liikennealuetta kaupunginosassa 10 Alholma, virkistysja katualueita kaupunginosassa 11 Ristikari sekä kaavoittamattomia maa-alueita Ristikarin asuntomessualueen pohjoispuolella, Pietarsaari Asianumero: ÖFPL/136/ /2017 Käsittelijä: Voldi Tero Käsittelijän puhelinnumero: Ohessa tiedoksi... Hei! Kiitämme lausuntopyynnöstä koskien asemakaavaa ja asemakaavan muutosta Pietarsaaren kaupunginosissa 10 Alholma ja 11 Ristikari sekä osia asemakaavoittamattomista alueista. Pohjanmaan liitto katsoo, ettei sillä ole tarvetta lausua asemakaava muutoksesta. Katsoimme, että asemakaava on maakuntakaavan mukainen ja jokseenkin myös yleiskaavan mukainen, sillä veneensäilytys ja telakka-alue ovat jo sinällään palveluita eli ne soveltuvat YK:ssa palveluille varataulle alueelle. Lisäksi alueelle on tarkoitus tulla uusina palveluina mm. polttoaineen jakelua ja venetarvikkeiden myyntiä. Alueen sijoittuminen tukee myös viereiseen veneväylään liittyvää veneily- ja virkistystoimintaa. Tero Voldi Pohjanmaan liitto Hietasaarenkatu Vaasa tero.voldi@obotnia.fi Tämä viesti on lähetetty asiankäsittelyjärjestelmästä, tähän viestiin ei voi vastata sähköpostilla. Lisätietoja antaa tarvittaessa asian käsittelijä.

52 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst UTLÅTANDEN LAUSUNNOT BILAGA 4 (12/13) LIITE 4 (12/13)

53 298, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 298 B, stst UTLÅTANDEN LAUSUNNOT BILAGA 4 (13/13) LIITE 4 (13/13)

54 299, STST :00 CFV: 496/2017 VAL AV REPRESENTANTER TILL SAMKOMMUNSTÄMMAN FÖR SVENSKA ÖS- TERBOTTENS FÖRBUND FÖR UTBILDNING OCH KULTUR HÖSTEN 2017 Stst Stadssekreteraren: Samkommunstämman för Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur hålls den 30 augusti Enligt kommunallagen 60 ska medlemskommunerna utse sina representanter särskilt till varje stämma. Varje medlemskommun utser till samkommunstämman en representant för varje påbörjat fyratusental svenskspråkiga invånare i kommunen vid ingången av det år som föregår valåret. Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar utse 3 representanter till samkommunstämman. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen utsåg Märta-Lisa Westman, Lars Björklund och Jaana Silander till stadens representanter till samkommunstämman för Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur 30 augusti Stst Stadssekreteraren: Samkommunstämman för Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur hålls igen den 7 november Enligt kommunallagen 60 ska medlemskommunerna utse sina representanter särskilt till varje stämma. Varje medlemskommun utser till samkommunstämman en representant för varje påbörjat fyratusental svenskspråkiga invånare i kommunen vid ingången av det år som föregår valåret. Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar utse 3 representanter till samkommunstämman.

55 300, STST :00 TV: 708/2017 ANHÅLLAN OM ANSLAG FÖR BYGGANDE AV ETT NYTT OLJEBEKÄMPNINGS- LAGER TN Ritningar: Bilaga 149 A Oljeskyddsfondens beslut om understöd: Bilaga 149 B Beredning: Teknisk direktör Rune Hagström Mellersta Österbottens och Jakobstads regionens räddningsverk har ett oljebekämpningslager i Alhomen vid Nautors brygga samt tillgång till kajplats för sina räddningsbåtar. Oljebekämpningslagret består idag av sjökontar som inte fyller kraven på lagerbyggnader. Dessutom ligger en hel del av oljebekämpningsmaterialet oskyddat invid kajen. Staden Jakobstad, utrymmesförvaltningen har tillsammans med räddningsverket underhandlat med Nautor om en ny placering av oljebekämpningslagret och kajplatsen, som nu är överenskommen. Dessutom har staden uppgjort preliminära ritningar för lagerbyggnaden. Staden har också sökt understöd från Oljeskyddsfonden för byggandet av lagret. Oljeskyddsfondens styrelse har den gjort ett förhandsbeslut om att understöda byggandet av oljebekämpningslagret upp till Understödet betalas i efterskott då alla kostnader för projektet är klara. Utrymmesförvaltningen har uppgjort en kostnadskalkyl baserande på ritningarna och den uppgår till Eftersom det inte i årets investeringsbudget finns några medel för byggandet av lagret bör ett extra anslag beviljas för ändamålet. Ekonomiskt torde det bli i slutändan ett nollspel för staden eftersom oljeskyddsfondens beslut om understöd uppgår till en högre summa än den kalkylerade summan. En konkurrensutsättning av projektet kan ske efter att medel beviljats. Förslag Beslut Tekniska direktörens beslutsförslag: Tekniska nämnden godkänner för sin del projektet och föreslår för stadsstyrelsen att stadsstyrelsen godkänner projektet och att stadsstyrelsen föreslår för stadsfullmäktige att ett anslag på beviljas för byggandet av ett nytt oljebekämpningslager. Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget.

56 300, STST :00 TV: 708/2017 Stst Ritningar: Bilaga 300 A Oljeskyddsfondens beslut om understöd: Bilaga 300 B Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar godkänna projektet och föreslår för stadsfullmäktige att ett anslag på beviljas för byggandet av ett nytt oljebekämpningslager. Finansieras med lån.

57 300, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 300 A, stst

58 300, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 300 A, stst

59 300, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 300 A, stst

60 300, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 300 B, stst

61 300, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 300 B, stst

62 300, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 300 B, stst

63 301, STST :00 CFV: 856/2016 UTNÄMNANDE AV PERSONALDIREKTÖR Stst Stadssekreteraren: Tjänsten som personaldirektör är för närvarande ledig och uppgifterna sköts t.o.m av en person som stadsdirektören förordnat. Stadens verksamhet står inför många förändringar under de kommande åren, och för närvarande är det inte skäl att lediganslå tjänsten som personaldirektör externt. Stadens personal står inför många förändringar som en följd av bolagiseringen och landskapsreformen. Stadens personalantal kommer att minska i framtiden. I det här läget kunde man med en temporär tjänsteöverföring förflytta en av stadens ordinarie tjänsteinnehavare till att sköta tjänsten som personaldirektör. Integrationskoordinator Eva-Maria Emet har gett sitt samtycke till den temporära tjänsteöverföringen och stadsstyrelsen har intervjuat henne Enligt 24 i lagen om kommunala tjänsteinnehavare kan en tjänsteinnehavare av grundad anledning för högst ett år förflytttas till ett annat tjänsteförhållande hos den egna arbetsgivaren, om tjänsteinnehavaren uppfyller behörighetsvillkoren för tjänsteförhållandet och det kan anses vara lämpligt för honom eller henne och förutsatt att tjänsteinnehavarens ordinarie lön inte sjunker. Förordnandet för tjänsteinnehavaren kan när som helst återkallas, varvid tjänsteinnehavaren är skyldig att omedelbart återgå till sitt tidigare tjänsteförhållande med därtill hörande löneförmåner. Integrationsenheten överfördes med stadsfullmäktiges beslut från social- och hälsovårdsverket till staden Jakobstad och stadskansliet. I det här läget skulle det vara ändamålsenligast att stadsstyrelsen skulle besluta att inom koncernförvaltningen överföra integrationsenheten från stadskansliet till personalbyrån. Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar förflytta magistern i hälsovetenskaper Eva-Maria Emet till tjänsten som personaldirektör för ett år Stadsstyrelsen beslutar att integrationsenheten administrativt överförs till personalbyrån fr.o.m Beslut Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget.

64 301, STST :00 CFV: 856/2016 Stst Stadssekreteraren: Under år 2017 har man kunnat konstatera att stadens organisation behöver en personaldirektör. Den planerade landskapsoch social- och hälsovårdsreformen har flyttats framåt, och man vet inte med säkerhet när stadens personalantal kommer att minska. Dessutom behöver stadens personalpolitik i vilket fall som helst förstärkning på HR-sidan, oberoende av hur det går med förändringarna. Under år 2017 har tjänsten som personaldirektör skötts genom en sådan intern förflyttning av tjänsteinnehavare som avses i 24 i lagen om kommunala tjänsteinnehavare. Ett sådant här arrangemang får vara i kraft högst ett år. Tjänsten som personaldirektör bör lediganslås offentligt, om man vill besätta tjänsten tills vidare. Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar att tjänsten som personaldirektör besätts tills vidare och att tjänsten lediganslås offentligt med en ansökningstid på tre veckor.

65 302, STST :00 CFV: 264/2017 STADENS KONCERNDIREKTIV EUK Stadsjuristen informerar om förslag till koncerndirektiv. Beredningen kompletteras på mötet. Förslag Beslut Stadsdirektören: Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen antecknar i detta skede ärendet till kännedom. Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen: Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen godkände förslaget. EUK Förslag till koncerndirektiv: Bilaga 8 Stadsjuristen och stadskamreren har uppgjort ett förslag till koncerndirektiv. Förslag Beslut Stadsdirektören: Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen diskuterar förslaget till koncerndirektiv. Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen: Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen behandlade förslaget till koncerndirektiv för staden Jakobstad och återkommer till direktiven på nästa möte. EUK Förslag till koncerndirektiv: Bilaga 14 Förslag Beslut Stadsdirektören: Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen diskuterar förslaget till koncerndirektiv. Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen:

66 302, STST :00 CFV: 264/2017 Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen godkände förslaget till koncerndirektiv och skickar ärendet vidare till stadsstyrelsen. Stst Förslag till koncerndirektiv: Bilaga 288 Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att fullmäktige godkänner förslaget till koncerndirektiv. Stadsstyrelsen: Under diskussionens gång ändrade stadsdirektören sitt förslag som följande: stadsstyrelsen beslutar sända koncerndirektivet till revisionsnämnden för utlåtande innan det förs till stadsfullmäktige för godkännande. Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stst Förslag till koncerndirektiv: Bilaga 302 A Utdrag ur revisionsnämndens protokoll : Bilaga 302 B Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att fullmäktige godkänner förslaget till koncerndirektiv.

67 302, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 302 A, stst INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Koncerndirektivets syfte och mål 2. Tillämpningsområde 3. Behandling och godkännande av koncerndirektivet 4. Koncerndirektivets bindande karaktär 5. Fördelningen av befogenheter för stadens organ och tjänsteinnehavare 6. Planering och styrning av kommunkoncernens ekonomi och investeringar 7. Ordnandet av koncernövervakningen och rapporteringen samt riskhanteringen 8. Skyldighet att inhämta stadens åsikt före beslutsfattandet 9. Koncernens interna tjänster 10. Personalpolitik 11. Sammansättningen och utnämningen av styrelserna för stadens dottersammanslutningar 12. Information 13. Tryggad rätt för stadens förtroendevalda att få upplysningar 14. Revision 15. Revisionsnämnden 16. Intern kontroll 17. Förfarandet vid bolagsstämma

68 302, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 302 A, stst Koncerndirektiv för staden Jakobstad 1. Koncerndirektivets syfte och mål Genom koncerndirektivet skapar staden ramar för ägarstyrningen i enlighet med sina mål. Koncerndirektivet har som syfte att förenhetliga förfaringssätten vid styrningen och effektivera förutsättningarna för ledningen av kommunkoncernen så att kommunkoncernen och stadens övriga verksamhet kan ledas som en helhet med enhetliga principer och med beaktande av kommunkoncernens fördel som helhet. 2. Tillämpningsområde Koncerndirektivet gäller staden och dess dottersammanslutningar samt dessas dottersammanslutningar. I samkommuner och i stadens intressesammanslutningar ska stadens representanter sträva till att principerna i stadens koncerndirektiv iakttas också i dessa sammanslutningar. I kommunkoncernen ingår dottersammanslutningar, där kommunen har bestämmande inflytande enligt 1 kap. 5 i bokföringslagen. Till stadens kommunkoncern hör följande sammanslutningar där staden har bestämmande inflytande ( ): Jakobstads Företagsfastigheter Ab Jakobstads Energi Ab Alerte Ab Oy Jakobstads Hamn Ab Fastighets Ab Bodgärdet Kiinteistö Oy Jakobstads Gamla Hamn Ab Pietarsaaren Vanha Satama Oy AB Jakobstads Ishall Pietarsaaren Jäähalli Oy Fastighets Ab Ebba Kiinteistö Oy Med stadens intressesammanslutning avses sådana ägarintresseföretag och intresseföretag som avses i 1 kap. 7 och 8 i bokföringslagen. Staden har följande intressesammanslutningar ( ): Oy Katternö Ab Oy Timberpak Ab Ab Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia- Oy Pietarsaaren seudun Kehittämisyhtiö Concordia Båtbranschens Teknologicentrum BTC Ab

69 302, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 302 A, stst Kiinteistö Oy Kruunupyyn Lentohalli - Kronoby Flyghangar Fastighets Ab Oy Pohjanmaan Biokaasu-Österbottens Biogas Ab Baltic Boat Yard Ab Staden är medlem i följande samkommuner ( ): Vasa sjukvårdsdistrikt Malmska fastigheter sk Kårkulla kf för specialomsorger Eskoon sosiaalipalvelujen kuntayhtymä Optima samkommun Keski-Pohjanmaan koulutusyhtymä Kvarnens samkommun Svenska Österbottens Förbund för bildning och kultur Österbottens Förbund 3. Behandling och godkännande av koncerndirektivet Koncerndirektivet behandlas och godkänns vid bolagsstämman och i styrelsen för stadens dottersammanslutningar samt i motsvarande organ för övriga sammanslutningar där staden har bestämmande inflytande. Samtidigt förbinder sig dottersammanslutningarna att iaktta koncerndirektivet i sin helhet. 4. Koncerndirektivets bindande karaktär Det koncerndirektiv som godkänts i kommunkoncernen iakttas i koncernens dottersammanslutningar om inget annat följer av tvingande lagstiftning som gäller dem, av bolagsordning, avtal eller stadgor. I sin ägarstyrning ska kommunen beakta de principer om jämbördigt bemötande av sammanslutningens ägare som ingår i lagstiftningen för respektive sammanslutning. Ägarstyrningen får inte skötas så att beslut eller åtgärder av sammanslutningen är ägnade att ge en enskild ägare eller någon annan obefogad fördel på bekostnad av sammanslutningen eller andra ägare (likställighetsprincipen). Om enskilda anvisningar som baserar sig på koncerndirektivet står i konflikt med lagstiftning som gäller sammanslutningen, t.ex. samfundslagstiftningen, bokföringslagen eller annan tvingande lagstiftning, iakttas den gällande lagstiftningen. Sammanslutningens ledning ska omedelbart skriftligen underrätta koncernledningen om konflikten. Koncerndirektivet ändrar inte den rättsliga ställningen eller ansvaret hos

70 302, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 302 A, stst ledningen för en dottersammanslutning, intressesammanslutning eller samkommun. 5. Fördelningen av befogenheter för stadens organ och tjänsteinnehavare Bestämmelser om koncernledningen, koncernledningens uppgifter och befogenheter ingår i stadens förvaltningsstadga kap Planering och styrning av kommunkoncernens ekonomi och investeringar Fullmäktige sätter i budgeten upp mål för dottersammanslutningarnas verksamhet och ekonomi. Målen har härletts ur kommunens strategi med tillhörande ägarpolitik och ur sammanslutningens affärsverksamhet. Koncernledningen ska förhandla med dottersammanslutningarna om de mål som sätts upp, innan målen slutligt godkänns. Med de mål som uppställts som ett resultat av samarbetet strävar man till att säkerställa att dottersammanslutningarnas verksamhet främjar kommunkoncernens intresse som helhet. Dottersammanslutningarnas ekonomiplaner bör utgå från de mål som fullmäktige satt upp för dem. Dottersammanslutningarnas styrelser ansvarar för att ekonomin sköts på ändamålsenligt sätt. Koncernledningen strävar till att stöda uppnåendet av de uppställda målen. Kommunkoncernens ekonomiska ansvar och förpliktelser bör beaktas i stadens budget och ekonomiplan. Därför ska dottersammanslutningarnas styrelser tillställa staden de uppgifter som staden förutsätter om dottersammanslutningarnas resultat- och finansieringsplaner och investeringsprogram samt om väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer i sammanslutningarnas verksamhet. Dessutom ska uppgifter inlämnas bl.a. om kommande koncern- och bolagsarrangemang, om betydande ändringar i nämnda sammanslutningars affärsverksamhet och verksamhetsområde samt om betydande åtaganden på det sätt som koncernledningen noggrannare har bestämt. 7. Ordnandet av koncernövervakningen och rapporteringen samt riskhanteringen Stadens dottersammanslutningar och samkommuner ska ge stadsstyrelsen de uppgifter som behövs för bedömning av kommunkoncernens ekonomiska ställning och för beräkning av resultatet av dess verksamhet. Koncernledningen följer regelbundet upp resultatet av dottersammanslutningarnas verksamhet. Dottersammanslutningarna ska för uppföljningen halvårsvis ge kommunen en rapport om hur de mål som uppställts för sammanslutningen uppnåtts, om hur verksamheten och ekonomin utvecklats samt en bedömning av

71 302, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 302 A, stst riskerna i anslutning till dem. Dottersammanslutningarna bör för ändamålet ha tillräckliga system för uppföljning och mätning av ekonomin och verksamheten samt av sammanslutningens styrelse godkända handlingsdirektiv för intern kontroll och riskhantering. Risker som sannolikt kommer att realiseras ska omedelbart rapporteras till koncernledningen. Räkenskapsperioden är ett kalenderår för de dottersammanslutningar som ingår i kommunkoncernen, om det inte finns ett särskilt skäl till att avvika från det här. Dottersammanslutningarna bör tillställa kommunen uppgifter för upprättandet av koncernbokslutet. Koncernledningen ger närmare anvisningar om de uppgifter som behövs för upprättandet av koncernbokslutet, tidtabellen för upprättandet, tidsfrister för de uppgifter som ska lämnas och eventuella blankettmallar för bokslutsuppgifter och för uppgifter till verksamhetsberättelsen. 8. Skyldighet att inhämta stadens åsikt före beslutsfattandet Sammanslutningens verkställande direktör ska redan när ärendet bereds inhämta koncernledningens ståndpunkt för följande åtgärder: grundande av dottersammanslutning ändring av sammanslutningens verksamhetsidé, verksamhet eller juridiska struktur ärenden som till väsentliga delar avviker från de mål som uppställts för dottersammanslutningarna i kommunstrategin och budgeten en ändring av sammanslutningens verksamhet som innebär att sammanslutningen kan gå miste om sin ställning som anknuten enhet i förhållande till staden enligt upphandlingslagstiftningen eller rättspraxis väsentlig ändring av bolagsordningen eller stadgarna investeringar som är betydande i förhållande till verksamheten investeringar som inte alls eller endast indirekt hör till den ordinarie verksamheten och finansieringen av dem betydande anskaffning, försäljning, överlåtelse eller pantsättning av egendom eller rättigheter (även immateriella) betydande upplåning och utlåning samt givande av säkerheter, borgensförbindelser eller andra betydande finansiella skyldigheter som är bindande för bolaget eller ändring av villkoren för dem användning av derivatinstrument avtal som inte hör till sammanslutningens normala verksamhet eller avtal med ovanliga villkor mellan bolaget och en aktieägare eller styrelseledamot, ändring av sådana avtal samt avstående från avtalsbaserade rättigheter

72 302, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 302 A, stst principiella eller ekonomiskt betydande avtal och vittgående ändringar i verksamheten, betydande personalpolitiska beslut förslag till bolagsstämman om sådan vinstutdelning som avviker från det normala förfarandet i bolaget överlåtelse av samfundets egendom för konkurs eller likvidation samt inledande av saneringsförfarande. Sammanslutningens verkställande direktör ska redan när ärendet bereds informera koncernledningen om följande åtgärder: val av verkställande direktör ändring av kapitalstrukturen val eller byte av arbetskollektivavtal för sammanslutningen. Dottersammanslutningens verkställande direktör eller styrelseordförande svarar för att förhandsuppfattningen har inhämtats och att den antecknas i protokollet på det styrelsemöte där beslut fattas i ärendet som kräver förhandsutredning. Om ett ärende som förutsätter förhandsutredning av kommunens ståndpunkt ska avgöras av bolagsstämman, ska den instans som koncernledningen bestämmer se till att stadens ståndpunkt i det ärende som kräver förhandsutredning vid behov inkluderas i det protokollsutdrag, med vilket en person befullmäktigas att representera staden på bolagsstämman. Det slutliga beslutet och ansvaret i en fråga som förutsätter utredning av preliminära ståndpunkter faller alltid på sammanslutningens eget beslutsorgan, även om sammanslutningen före beslutet utrett hur staden förhåller sig. 9. Koncernens interna tjänster När sammanslutningarna upphandlar stödtjänster ska de ta reda på vilka tjänster staden erbjuder och om det är möjligt att ansluta sig till de tjänsteavtal som staden konkurrensutsatt. Stödtjänster är bl.a. lokal- och fastighetstjänster, ekonomiförvaltningstjänster, dataadministrationstjänster, personalförvaltningstjänster samt andra förvaltningstjänster. Sammanslutningarna bör i första hand använda de lokal- och fastighetstjänster som koncernen erbjuder. Staden erbjuder sina dottersammanslutningar interna stödtjänster när resurserna och verksamheten gör det möjligt, om staden anser att gemensam användning ger nytta för koncernen. Staden kan också konkurrensutsätta stödtjänster för

73 302, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 302 A, stst dottersammanslutningar och då är dottersammanslutningarna skyldiga att anlita dem. Mellan staden och sammanslutningarna ska sådana upphandlingar samt köp och försäljning av tjänster eftersträvas att de totalekonomiskt är så fördelaktiga som möjligt. I sin upphandlingsverksamhet iakttar koncernbolagen stadens anskaffningsdirektiv och deltar i de system för samupphandling som man fattat beslut om. 10. Personalpolitik Sammanslutningarna i koncernen ska i tillämpliga delar följa modersammanslutningens personalpolitiska principer. Vid anställning av personal ska dottersammanslutningarna beakta möjligheterna till intern överföring av personal i koncernen. 11. Sammansättningen och utnämningen av styrelserna för stadens dottersammanslutningar Bolagsstyrelsen väljs enligt respektive bolagsordning och stadgar. Vid sidan av kommunkoncernens verksamhetsprinciper arbetar aktiebolagens styrelser i enlighet med rättigheter, ansvar och skyldigheter som grundar sig på aktiebolagslagen. Styrelsemedlemmarna har i uppdrag att främja bolagets och alla aktieägares intresse. Den som väljs till medlem i styrelsen ska ha den behörighet som uppdraget förutsätter och möjlighet att använda tillräckligt med tid för att sköta uppdraget. Styrelsemedlemmar ska ha ändamålsenlig sakkunskap om verksamhetsområdet, organisationens verksamhet samt förvaltning och ledning. Med tanke på styrelsens uppdrag och en effektiv verksamhet är det viktigt att styrelsen består av medlemmar som har en mångsidig erfarenhet och kunskap som kompletterar varandra. 12. Information God förvaltning förutsätter en tillförlitlig och tillräcklig informationsverksamhet. Utifrån de uppgifter som bolaget lämnar kan aktieägarna bedöma bolagets verksamhet och fatta beslut om sitt ägande. Bolaget avgör i enlighet med sina egna behov och utgångspunkter hur och i vilken omfattning det informerar om sina ärenden till övriga intressentgrupper. Styrelsen ska se till att informationen är lagenlig och tillräcklig.

74 302, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 302 A, stst Dottersammanslutningarna är därtill skyldiga att informera koncernledningen separat innan ett betydande ärende blir offentligt. Sammanslutningens styrelseordförande ansvarar för att informationsskyldigheten förverkligas. Vid ärenden rörande kommunikation och lämnande av upplysningar ska kommunens allmänna informationsprinciper samt offentlighets- och sekretessbestämmelser iakttas. En styrelsemedlem, verkställande direktören, en tjänsteinnehavare inom koncernförvaltningen eller övrig tjänsteinnehavare inom kommunen får inte ge ut ärenden som ingår i bolagets affärshemlighet till en utomstående. Information rörande bolaget får inte användas till skada för bolaget eller tredje part. De handlingar som bolaget sänder till kommunen är offentliga på det sätt som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheters verksamhet. 13. Tryggad rätt för stadens förtroendevalda att få upplysningar Enligt 83 i kommunallagen har förtroendevalda för skötandet av sitt uppdrag rätt att av stadens koncernledning få upplysningar rörande dottersammanslutningarnas verksamhet, om inte något annat följer av sekretessbestämmelserna. Den förtroendevalda får inte överlåta upplysningar som han eller hon fått tillgång till utifrån rätten till upplysningar. För sammanslutningens del svarar styrelsen och verkställande direktören för informationen om sammanslutningen och ordnandet av informationen. Vid ärenden rörande kommunikation och lämnande av upplysningar ska stadens allmänna informeringsprinciper samt offentlighets- och sekretessbestämmelser iakttas. 14. Revision Enligt i kommunallagen ska kommunens revisionssammanslutning väljas till revisor i kommunens dottersammanslutningar, om det inte i anslutning till ordnandet av granskningen finns grundad anledning att avvika från detta. En sådan anledning kan vara ett stort antal dottersammanslutningar. För alla stadens dottersammanslutningar ska väljas en revisor, även om sammanslutningens stadgar skulle tillåta att man väljer en verksamhetsgranskare. Ärendet bör uppmärksammas i bolagsordningen.

75 302, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 302 A, stst Revisionsnämnden Revisionsnämnden utarbetar en plan för hur koncernsammanslutningarnas revision ska organiseras med tanke på utnämningen av revisorskandidater. Stadsstyrelsen utser revisorskandidater och beslutet fattas på sammanslutningarnas bolagsstämmor och stiftelsernas årsmöten. Revisionsnämnden har rätt att begära uppgifter av dottersammanslutningarna för utvärderingen av huruvida de mål som fullmäktige satt upp har nåtts och huruvida kommunkoncernens verksamhet är ordnad på ett resultatrikt sätt. Revisionsnämnden kan kalla en medlem i ett organ i en dottersammanslutning eller en anställd i sammanslutningen till nämndens möte för att bli hörd. En medlem i revisionsnämnden får inte för utomstående röja sekretessbelagda uppgifter som han eller hon fått kännedom om. 16. Intern kontroll Dottersammanlutningarna skall följa stadens anvisningar för intern kontroll. 17. Förfarandet vid bolagsstämmor Kallelse till bolagsstämma ska tillställas stadsstyrelsen i god tid och senast två veckor före stämman. I samband med stämmokallelse ska behövligt mötesmaterial skickas. Om det p.g.a. praktiska skäl inte är möjligt att iaktta ovan nämnda tidtabell, ska man skilt komma överens om avvikande förfarande. Bolagets styrelseordförande samt verkställande direktör ska närvara vid stämman.

76 302, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 302 B, stst

77 302, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 302 B, stst

78 302, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 302 B, stst

79 302, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 302 B, stst

80 303, STST :00 CFV: 419/2017 JAKOBSTADS SOCIALA SAMARBETSORGANISATION RF: ANSÖKAN OM AN- SLAG FÖR ÅR 2018 Ansökan: Bilaga 303 Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar sända ansökan till budgetberedningen.

81 303, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 303, stst

82 303, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 303, stst