Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006

Transkript

1 Ura 2005:5 ISSN Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 AMS Torbjörn Israelsson Magnus Ericson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

2 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning...3 Uppföljning av tidigare prognoser...14 Internationell översikt...15 Finansiella marknader...24 Svensk ekonomi...31 Efterfrågan på arbetskraft...48 Sysselsättningen...58 Näringsgrenar...64 Jord- och skogsbruk...64 Industri...66 Byggnadsverksamhet...71 Privata tjänstesektorn...76 Offentliga tjänster...80 Utbudet av arbetskraft...85 Arbetslöshet...90 Undersysselsatta...94 Arbetsmarknadspolitiska program...96 Regional utveckling...119

3 2

4 Sammanfattning God konjunktur drar upp tillväxten De ekonomiska utsikterna för Sverige har ljusnat sedan våren Det betyder att den konjunkturdämpning som inträffade vinterhalvåret 2004/2005 endast var av tillfällig karaktär, vilket bland annat bekräftas av vår intervjuundersökning av arbetsställen inom privata näringslivet. Den främsta förklaringen till omsvängningen är en förbättrad internationell konjunktur med god tillväxt i Förenta staterna och Sydostasien. Liksom vid föregående prognos är utvecklingen inom Euroområdet bekymmersam även om det nu finns positiva konjunkturtecken inom exportsektorn. Hushållen inom området är tyngda av en hög arbetslöshet och budgetsaneringar och väljer därmed sparande framför konsumtion. Det finns förhoppningar om en ökad privat konsumtion, men än så länge finns inga synliga tecken på en sådan. Det innebär att BNP-tillväxten inom Euroområdet beräknas stanna vid svaga 1,2 procent år 2005 och 1,6 procent år I Förenta staterna bedöms tillväxten till goda 3,6 procent år 2005 och 3,4 procent år De asiatiska länderna fortsätter att uppvisa en stark tillväxt år 2006 exempelvis Kina med cirka 9 procent vilket innebär att världsekonomin fortsätter att växa i god takt eller med cirka 4 procent både 2005 och Den svenska ekonomiska tillväxten har ökat sedan fjärde kvartalet 2004 och exportindustrin har lämnat över stafettpinnen till hemmamarknadsefterfrågan. Investeringskonjunkturen har uppvisat en stadigt god tillväxt samtidigt som den privata konsumtionen har förstärkts, men den offentliga konsumtionen har uppvisat en svag utveckling. Det senare kan kopplas ihop med den budgetsanering som skett inom den kommunala sektorn. De ekonomiska utsikterna för år 2006 är goda. Hushållens inkomster förstärks påtagligt åren 2005 och 2006 samtidigt som läget på arbetsmarknaden ljusnar. Inflationen förblir låg och räntorna ökar endast svagt, vilket bör leda till att hushållssektorns optimism realiseras i en ökning av den privata konsumtionen. Den sistnämnda ökningen kan ske trots ett fortsatt högt sparande. Investeringskonjunkturen förblir stark nästa år, även om ökningstakten reduceras. Bland annat dämpas industrins investeringar. Det finns också goda förutsättningar för en markant ökning av offentlig konsumtion år De kommunala statsbidragen ökar påtagligt 2005 men även 2006 och till detta kommer en ökad skattebas via en ökad sysselsättning. Alla dessa inhemska faktorer tillsammans med en ökad aktivitet inom exportindustrin borgar för en god ekonomisk tillväxt. Vi beräknar att BNP-tillväxten till 2,4 år 2005 och 3,3 procent år

5 Drygt fler sysselsatta nästa år Vår intervjuundersökning visar på flera intressanta utfall. Det ena är att näringslivet blivit påtagligt mer positivt avseende efterfrågan på varor och tjänster jämfört med föregående undersökning våren Det andra är att rekryteringsplanerna nu blivit mer expansiva efter flera år av svaga utfall, där både byggnadsverksamheten och privata tjänstesektorn planerar för fler anställda. Vi beräknar en sysselsättningsökning på drygt personer år 2005 och på ytterligare drygt personer år En mycket stor del av sysselsättningsuppgången faller på tillfälligt anställda medan de fasta anställningarna endast ökar svagt. Utbudet av arbetskraft är svårare än vanligt att beräkna. Det sammanhänger med omläggningen av AKU. Det vanliga när sysselsättningen börjar öka är att även utbudet av arbetskraft stiger. Det sammanhänger med att personer som varit i utbildningar och som valt att förlänga sin studietid i ett läge när efterfrågan på arbetskraft varit svag söker sig ut på arbetsmarknaden i större utsträckning. Vi räknar med att denna effekt får en inverkan på arbetskraftsutbudet nästa år och att uppgången blir personer. Arbetslösheten sjunker från 6,0 till 5,2 procent Arbetslösheten kommer att minska avsevärt nästa år. Minskningen beror på ökad sysselsättning men även på att de arbetsmarknadspolitiska programmen dras upp från till drygt personer. Uppdragningen får dock inte effekt fullt ut i sysselsättningen och arbetslösheten beroende på undanträngningseffekter. Vi beräknar arbetslösheten till personer motsvarande 6 procent för år 2005 och personer motsvarande 5,2 procent för år Det så kallade obalanstalet (arbetslösa plus deltagare i arbetsmarknadspolitiska program) ökar år 2006 med cirka personer. Det innebär att obalanstalet ökar från 8,7 procent av arbetskraften år 2005 till 8,8 procent av arbetskraften år Det är emellertid värt att notera att nästan hela uppdragningen av programinsatserna klassificeras som sysselsättning och dessa kommer sannolikt i många fall att i slutänden utmynna i en reguljär anställning. Det höga obalanstalet fördelar sig inom ett brett spektrum av yrken, vilket medför att rekryteringsproblemen kan hållas i schack även nästa år. Det innebär att vi inte räknar med något nämnvärt tryck uppåt på lönerna utan ökningstakten antas stanna på cirka 3,6 procent år Andelen arbetsgivare som angivit brist på arbetskraft vid rekryteringar har dock börjat öka inom delar av det privata näringslivet och uppgick till nästan 20 procent hösten 2005 vilket kan jämföras med 15 procent för ett år sedan. Den ökade andelen arbetsgivare faller främst på byggnadsverksamheten och vissa delar av privat tjänstesektor. 4

6 Arbetslösa och typ av programinsats Arbetslösa Utbildningsprogram Procent av arbetskraften Källa: AMS Sysselsättningsprogram Sysselsättningen väntas öka kraftigast i Norrbotten Vår intervjuundersökning visar att det råder en utbredd optimism bland företag över landet i ett mycket större och bredare geografiskt fält än på flera år. Det finns därför inget genomgående geografiskt mönster som det ofta tidigare funnits i resultaten, det vill säga att sysselsättningsökningen koncentrerats till vissa regioner av landet. Av svaren att döma i vår undersökning ligger Stockholm, Uppsala och Norrbotten i topp med de mest optimistiska arbetsgivarna när det gäller tillkomsten av sysselsättning. Länsarbetsnämnderna i storstadslänen förutser en uppgång av sysselsättningen på cirka 1,6 procent år Både Stockholm och Skåne räknar med en tilltagande sysselsättningstillväxt. Västra Götaland är försiktiga i sin bedömning och förutser en uppgång på knappt 1 procent, det vill säga lägre än riksgenomsnittets 1,5 procent. Sysselsättningen väntas även öka i de flesta andra länen i Syd- och Mellansverige (1,3 procent exkl. storstadslänen) år Sysselsättningen väntas öka procentuellt mest i Östergötland, Halland, Kalmar, Uppsala, Jönköping och Örebro. En lägre ökningstakt väntas i Blekinge, Södermanlands och Kronobergs län. Gotlands och Västmanlands län avviker från övriga Sverige och förutser en i stort sett oförändrad sysselsättning. Sysselsättningen väntas öka med cirka 1 procent i skogslänen under år Den största uppgången i landet förutses i Norrbottens län med cirka 2 procent. Bakom uppgången står en stark utveckling inom den råvarubaserade industrin samt ett nytillskott av arbetstillfällen inom byggnadsverksamhet och delar av privat tjänstesektor såsom handeln. Även länsarbetsnämnderna i Dalarnas och Gävleborgs län bedömer att de når upp till den genomsnittliga ökningen av sys- 5

7 selsättningen inom gruppen skogslän. Däremot väntar sig länsarbetsnämnderna i Värmland, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland att sysselsättningstillväxten ligger under genomsnittet. Stark byggkonjunktur ger betydligt fler byggsysselsatta Byggnadskonjunkturen har förstärkts påtagligt och näringsföreträdarna bedömer att den utvecklingen består år Rekryteringsplanerna är expansiva. Under 2005 ökar sysselsättningen med personer och under 2006 med personer. Rekryteringsproblemen har ökat snabbt eller från 27 procent av de intervjuade arbetsställena för ett år sedan till närmare 40 procent hösten Enligt vår bedömning ökar rekryteringsproblemen ytterligare under det närmaste året och regionalt är problemen redan nu svårlösta. Det är främst en fortsatt ökad bostadsproduktion som ytterligare förstärker byggarbetsmarknaden men även en påtaglig ökning inom anläggningssektorn bidrar. Antalet påbörjade lägenheter uppgick till år År 2005 beräknar vi antalet till och år 2006 till Industrijobben fortsätter att minska men i lägre takt Den försvagning som skedde av industrikonjunkturen vid slutet av 2004 visade sig vara tillfällig och under det senaste halvåret har konjunkturen återigen förstärkts. Det slår igenom i vår undersökning i att industriföretagen är betydligt mer optimistiska än vad fallet var för 6 månader sedan. De planerar dock för att antalet anställda fortsätter att minska, men vår intervjuundersökning visar att nedgångstakten bromsar in år Rekryteringsproblemen är begränsade inom industrin, en situation som består i stora drag under Regionalt kan dock rekryteringsproblemen öka, framför allt inom verkstadsindustrin, men tillgången på arbetslösa yrkesarbetare och tekniker är stor i landet som helhet. Utbildningsvolymen till industriyrken är emellertid låg vilket kan komma att leda till växande rekryteringsproblem i ett längre tidsperspektiv. Stark tillväxt och nya jobb inom delar av privat tjänstesektor Den privata tjänstesektorn är inne i en expansiv fas. Inom hela sektorn räknar vi med att sysselsättningen ökar med år Det mesta av ökningen beräknas tillkomma inom uppdragsverksamheten. Arbetsgivare inom den näringen räknar med en kraftig ökning av efterfrågan på deras tjänster och dessutom är rekryteringsplanerna expansiva. Delar av varuhandeln går bra i synnerhet sällanköpsvaruhandeln och räknar med en fortsatt stor uppgång av omsättningen. Det ligger också i linje med att hushållen får en god inkomstökning 2005 och Dessutom är partihandeln inne i en stark utveckling genom den goda 6

8 byggkonjunkturen och en förstärkt industrikonjunktur. Inom dagligvaruhandeln fortsätter dock stormarknader och lågpriskedjor att vinna terräng vilket leder till färre anställda. Sammantaget för varuhandeln räknar vi med att sysselsättningen ökar något men inte i linje med den väntade försäljningsökningen. Omstruktureringarna inom bank- och försäkringsverksamhet har gått in i ett lugnare skede och vi räknar med ett i stort sett oförändrat antal sysselsatta, trots att området gynnas av växande utlåning och en ökad försäljning av värdepapper. Delar av transportnäringen går bra i kölvattnet av en stark byggkonjunktur och växande aktivitet inom exportindustrin. Även affärs- och privatresandet ökar vilket påverkat tågoch flygtrafiken positivt. Den senare är fortfarande inne i en omstruktureringsprocess för att öka lönsamheten, vilket går ut över antalet anställda. Sammantaget räknar vi med något fler anställda inom transportnäringen. Fler jobb inom kommunerna främst genom programinsatser Vår intervjuundersökning med företrädare från den kommunala sektorn slår fast att sektorns rekryteringsplaner är återhållsamma nästa år. Detta kan förefalla överraskande då kommunernas och landstingens ekonomiska ställning stärkts påtagligt, dels genom ökade statsbidrag dels genom skattehöjningar. Framöver väntas en ytterligare förbättring även genom ett förstärkt skatteunderlag. Till detta skall också läggas att den kommunala sektorn redan genomfört stora besparingsprogram med färre anställda som följd. Vi har därför valt att göra en mer positiv bedömning av sysselsättningen inom den kommunala sektorn år 2006 än vad våra intervjuresultat visar. I vår bedömning inkluderar vi även en positiv sysselsättningseffekt genom införandet av plusjobb och utbildningsvikariat. Inom statlig sektor genomförs en rad åtgärder bland annat generationsväxlingen, fortsatt utbyggnad av högskolorna och tillfälliga resurstillskott till flera stora statliga myndigheter vilket bör bidra till något fler statligt anställda år Sammantaget räknar vi med att antalet offentligt anställda ökar med personer år Ungdomar med bristfällig utbildning drabbas hårt Det finns flera grupper som har svårare än andra att få fotfäste i arbetslivet. Den slutsats som vi drog i föregående prognos var att andelen arbetslösa (inkl programdeltagare) som uppvisar en mer svårlöst arbetsmarknadssituation är i stigande. Den utvecklingen har också besannats. En grupp som kan räknas till denna kategori är ungdomar med högst grundskola eller avbruten gymnasieutbildning. För denna grupp av ungdomar var under hösten 2005 drygt 21 procent av arbetskraften arbetslösa eller placerade i konjunkturprogram och nivån stiger kontinuerligt. En grupp av ungdomar som har det särskilt svårt på arbetsmarknaden är 7

9 utlandsfödda. En starkt bidragande orsak är att många utlandsfödda ungdomar inte har klarat av sin grundutbildning och de lämnar ofta skolan utan slutbetyg eller med bristfälliga betyg. I Skolverkets uppföljning framgår att cirka 37 procent av samtliga utlandsfödda ungdomar inte fått slutbetyg från gymnasieskolan fyra år efter påbörjad utbildning. Det kan jämföras med 23 procent bland svenskfödda ungdomar. Resultaten i gymnasieskolan grundläggs för ungdomar redan i grundskolan där alltför många inte är behöriga att söka sig till något av de nationella programmen. Hög andel inskrivna utomnordiska medborgare med kort utbildning Arbetsmarknadsdata belyser stora skillnader i arbetsmarknadssituationen beroende på utbildningsnivå bland utomnordiska medborgare. Andelen inskrivna vid Arbetsförmedlingen bland utomnordiska medborgare i förhållande till den utomnordiska befolkningen inom motsvarande utbildningsnivå uppgick hösten 2005 till hela 44 procent, det vill säga nära hälften av utbildningsgruppen är inskrivna. Nivån är dubbelt så hög som bland utomnordiska medborgare som har högskoleutbildning. Arbetsmarknadsutvecklingen för nämnda grupp av grundskoleutbildade är fortsatt mycket dyster, andelen inskrivna ökar i stark takt och det gäller för såväl män som kvinnor. Den bristande utbildningsbakgrunden kräver stora och långsiktiga insatser om de någonsin ska få ett riktigt fotfäste på arbetsmarknaden. Den negativa utvecklingen för denna utbildningsgrupp bidrar till att det totala antalet inskrivna med utomnordiskt medborgarskap ökar. Antalet inskrivna uppgick under tredje kvartalet i år till personer vilket motsvarar var fjärde av den utomnordiska befolkningen år. Uppgången av antalet inskrivna faller främst på männen (mätt i procent av befolkningen). Statistiska data (enligt AKU) tyder på att orsaken till att antalet inskrivna kvinnor inte ökat lika mycket är att många utomnordiska kvinnor lämnat arbetskraften. Korttidsutbildade kvinnor har drabbats hårt av nedskärningar Arbetsmarknadssituationen för kvinnor har fortsatt att försämras i linje med vad vi bedömde i föregående prognos. De rationaliseringar som genomförts de senaste åren har överlag slagit hårt mot vissa kvinnodominerande yrken inom till exempel kommunal verksamhet, handel, privat service och industrin. Rationaliseringarna har främst drabbat korttidsutbildade kvinnor, vilket visar sig i att det relativa obalanstalet är betydligt högre bland kvinnor än bland män med högst grundskoleutbildning. Korttidsutbildade kvinnor kommer enligt vår bedömning att ha en fortsatt besvärlig arbetsmarknad under prognosperioden. En viss lättnad i arbetsmarknadssituationen kommer dock att märkas under år 2006 genom 8

10 kommunernas förbättrade ekonomiska läge tillsammans med de ökade satsningarna inom arbetsmarknadspolitiken. För såväl gymnasieutbildade som eftergymnasialt utbildade är det relativa obalanstalet lägre för kvinnor än för män. Totalt sett skiljer tre tiondels procentenheter mellan kvinnor och män i oktober Det betyder att skillnaden i nivå har minskat med två tredjedelar på ett år. Mycket talar för att den utvecklingen fortgår under prognosperioden och den slutsatsen styrks av att det relativa obalanstalet fortfarande ökar för kvinnor på samtliga utbildningsnivåer medan motsatt tendens råder för män i nämnda utbildningskategorier. Fortgår den utvecklingen i enlighet med vår bedömning medför det ett trendbrott, det vill säga att kvinnors relativa obalansnivå når männens inom de närmaste månaderna. Allt fler inskrivna med funktionshinder Antalet inskrivna med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga vid Arbetsförmedlingen har ökat under åren 2004 och En anledning är Försäkringskassans striktare regeltillämpning vid sjukskrivning som får en konsekvensens i att fler med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga blir inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Under tredje kvartalet 2005 fanns totalt inskrivna på Arbetsförmedlingen med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga, vilket motsvarade 37 procent av antalet funktionshindrade i arbetskraften. Andelen inskrivna är i tydlig uppgång och det gäller för såväl män som kvinnor. Nivån på andelen inskrivna män ligger betydligt högre än nivån för kvinnor. En viktig förklaring är att många kvinnor med funktionshinder övergått till sjuk och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension). Dämpad övergång till sjuk- och aktivitetsersättning Övergången av arbetskraft till sjuk- och aktivitetsersättning är på väg att reduceras. Under år 2005 beräknar vi en övergång till sjuk- och aktivitetsersättning på uppskattningsvis personer från arbetskraften vilket är några tusen färre än år Som mest var övergångstakten till sjuk- och aktivitetsersättning uppe i drygt personer år År 2006 sker en ytterligare nedtrappning, vilket innebär ett trendbrott på det sättet att övergången till sjuk- och aktivitetsersättning blir något lägre än det demografiska tillskottet i arbetskraften på grund av befolkningsökningen och förändringar i befolkningsstrukturen. 9

11 Arbetsmarknadspolitikens utmaningar under 2006 Arbetsmarknadspolitiken kommer mot vad som ovan beskrivits att ställas inför en rad utmaningar under år Nedan följer en sammanfattande redovisning av vilka dessa främst är enligt vår bedömning: 1. Bristen på utbildad arbetskraft tenderar att öka inom vissa yrkeskategorier: - byggnads- och anläggningsverksamhet - teknik och data - bristöar regionalt/lokalt inom yrken inom privat tjänstesektor - några högskoleyrken inom offentlig sektor 2. Vissa grupper har mycket svårt att få fotfäste i arbetslivet rundgång mellan arbetslöshet, korta jobb (deltid, timtid) och programinsatser - Vissa grupper av akademiker får allt längre inskrivningstider - Arbetslöshet och obalans stiger bland ungdomar med kort utbildning hela 21 procent av arbetskraften är i obalansen - Höga inskrivningstal för utomnordiska medborgare med kort skolutbildning 44 procent inskrivna av motsvarande utbildningsgrupp - Kvinnor med kort skolutbildning drabbas hårt lägre sysselsättningsgrad, högre obalanstal och fler övergångar till sjuk- och aktivitetsersättning - Övergång av personer från arbetskraften till sjuk och aktivitetsersättning är fortsatt stor, cirka personer per år, men antalet minskar - Inskrivna med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga ökar 37 procent av den funktionshindrade arbetskraften inskrivna Nya möjligheter inom arbetsmarknadspolitiken Arbetsmarknaden går under år 2006 in i en ny utvecklingsfas. Efterfrågan på arbetskraft är i stigande och vi förutspår för första gången på flera år en kraftigt ökad sysselsättning. Den utvecklingen ger Arbetsförmedlingen betydligt bättre möjligheter att använda sina olika arbetsmarknadspolitiska instrument på ett mer offensivt sätt. Platsförmedlingen och matchningen ska naturligtvis stå i fokus. En utvecklingstendens som vi ser är att bristen på arbetskraft riskerar att öka inom delar av arbetsmarknaden. I en sådan utveckling är det särskilt viktigt att ha goda kontakter med arbetsgivare och under hösten 2005 har Arbetsförmedlingarna intensifierat arbetet med arbetsgivarkontakterna och det arbetet fortsätter under år Nära kontakter med arbetsgivare ger förmedlingen bättre möjligheter att underlätta matchningsprocessen mellan lediga platser och 10

12 arbetssökande/arbetslösa, allt för att undvika bristsituationer, då bristen kan leda till allvarliga konsekvenser för produktion, lönebildning mm. I det fall det råder brist på arbetssökande lokalt och där det inte finns möjlighet att lösa bristen genom pendling eller flytt är arbetsmarknadsutbildning en viktig programinsats som kan tillgripas av Arbetsförmedlingen. De senaste årens låga efterfrågan på arbetskraft har inneburit att flera grupper av arbetslösa fått en betydligt svårare arbetsmarknadssituation och allt fler har drabbats av längre arbetslöshetstider. Denna bekymmersamma bild för grupper av arbetslösa riskerar till och med att försämras nästa år om inte de arbetsmarknadspolitiska ansträngningarna ökar. År 2006 förbättras emellertid våra möjligheter att underlätta för dessa grupper av arbetslösa att få ett fotfäste i arbetslivet, i första hand genom den ökade arbetskraftsefterfrågan men även genom utökade möjligheter inom ramen för de arbetsmarknadspolitiska programmen. De arbetsmarknadspolitiska programmen får en ny inriktning mot sysselsättningsprogram, det vill säga en mer offensiv inriktning för att arbetslösa ska komma ut i arbete, samtidigt som de utökas till att omfatta i genomsnitt fler deltagare per månad jämfört med år Utökningen innefattar en utbyggnad av anställningsstödet för att tidigarelägga och stimulera nya rekryteringar men stödet ger också Arbetsförmedlingen möjligheter att påverka valet av vem arbetsgivaren rekryterar. Utökningen innefattar dessutom nya programinsatser som avser att direkt rikta sig till grupper av arbetslösa som har en särskilt bekymmersam arbetsmarknadssituation. Några exempel på detta är akademikerpraktik för kategorier av högskoleutbildade som varit arbetslösa under en tid, lärlingsplatser för ungdomar med kort och bristfällig skolutbildning samt plusjobb och utbildningsvikariat för långtidsinskrivna och korttidsutbildade inom yrken tillhörande offentlig sektor. 11

13 Valda indikatorer BNP, till marknadspris, proc föränd. 0,9 2,1 1,5 3,5 2,4 3,3 Antal arbetade timmar, proc föränd. 0,5-1,2-1,3 0,9 0,5 1,5 Produktivitetstillväxt, proc föränd. 0,4 3,3 2,8 2,6 1,9 1,8 UND1X, inflation, årsgenomsnitt, procentuell förändring. 2,8 2,6 2,3 1,0 0,7 1,3 Timlön, procentuell förändring. 4,4 4,1 3,5 3,3 3,3 3,6 Hushållens reala disp. inkomster, procentuell förändring 3,8 0,9-1,9 1,2 2,7 3,6 Privat konsumtion, procentuell förändring 0,4 1,4 1,5 1,8 2,3 3,5 Sparkvot, inkl avtalspension (kvot priv. koms.) 8,3 9,0 8,6 8,4 8,6 8,5 Kommunernas resultat i miljarder kronor 2 1,3-7 -0, Talen är ej kalenderkorrigerade. 2 Resultat före extraordinära kostnader. Källa: Kommunförbundet. 12

14 Nyckeltal 3 Tusental personer Länkning** Förändring Länkning** Utfall Prognos Utfall Prognos * 2006* * 2006* Arbetskraften Sysselsatta Arbetslösa Procent av AK 4,0 4,0 4,9 5,5 6,0 5,2-0,7 0,0 +0,9 +0,6 0-0,8 Arb.marknadspolitiska program , Procent av AK 2,5 2,6 2,1 2,4 2,7 3,6-0,1 +0,1-0,6 +0,3 +0,3 +0,8 Obalans i % av AK 6,5 6,6 6,9 7,9 8,7 8,8-0,7 +0,1 +0,3 +1,0 +0,4 +0,1 * OBS. Talen för arbetskraften, sysselsatta och arbetslösheten åren 2005 och 2006 är inte jämförbara med tidigare år på grund av omläggningen av AKU. ** Länkning enligt AMS. 3 Arbetskraften är summan av sysselsatta och arbetslösa, och obalansen är summan av arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Summorna stämmer inte alltid på grund av avrundningar. 13

15 Uppföljning av tidigare prognoser Först som sist måste konstateras att det denna gång är svårare än tidigare att värdera och jämföra olika prognoser, eftersom SCB:s arbetskraftsundersökningar från och med april i år anpassades till EU-standard, vilket innebär vissa förändringar i definitioner och frågeformulär. Visserligen har länkningar gjorts mellan årets och fjolårets värden, men länkningsförfarandet är behäftat med en stor osäkerhet, se vidare avsnittet om statistikomläggningen. De senaste årens gynnsamma utveckling av den svenska ekonomin har börjat avsätta vissa spår på arbetsmarknaden. Sålunda har sysselsättningen börjat öka igen, om än i måttlig takt. Vi förutsåg i vårens prognos en sysselsättningsuppgång för i år med personer, och detta har i höstens prognos reviderats upp marginellt till drygt I fråga om arbetslösheten förutsades i vårprognosen en nedgång i år med 0,4 procentenheter. När det gäller de faktiska nivåerna finns emellertid en komplikation på grund av AKU-förändringarna, varvid de statistikförda arbetslöshetsnivåerna höjts med en halv till en procentenhet. Arbetslösheten för 2005 förutses med den nya definitionen uppgå till 6,0 procent. Detta värde är inte jämförbart med värdet för 2004, varför det inte är möjligt att följa upp vårt tidigare prognostiserade värde för året. Arbetskraften har av statistiska skäl höjts markant, dels på grund av en mindre justering uppåt av den uppmätta sysselsättningen, dels och framför allt på grund av den förhöjda arbetslöshetsnivån. Därför är nivåerna för 2004 och 2005 inte jämförbara, men vi gör ändå utifrån omräknade värden bedömningen att nivån har stigit mellan dessa år. Prognoser över arbetslösheten enligt olika bedömare Nordea 8,9 7,2 7,3 8,4 6,7 6,1 5,0 3,9 4,5 4,5 5,4 5,1 1 Handelsbanken 8,1 7,4 8,2 7,6 7,5 5,7 4,8 3,8 4,4 4,7 5,5 5,0 1 Svenskt Näringsliv 8,0 7,0 8,0 8,0 6,8 6,1 4,9 4,1 4,2 4,6 5,8 5,3 1 TCO 8,8 7,3 7,9 7,7 6,9 5,4 4,2 3,9 4,3 4,7 5,3 5,4 LO 8,4 7,2 7,2 8,1 6,7 5,5 4,7 4,2 4,2 4,4 5,3 5,0 1 Finansdepartementet 8,0 6,8 7,2 7,9 6,7 5,7 4,6 3,9 4,3 4,5 5,5 5,0 1 Konjunkturinstitutet 8,0 7,4 7,5 8,3 6,7 5,9 4,7 3,9 4,3 4,6 5,6 5,1 1 OECD 8,8 7,7 7,3 7,4 7,3 6,2 4,8 4,1 4,1 4,5 5,8 5,0 1 AMS 8,3 7,2 8,1 8,4 6,6 5,8 4,9 4,0 4,0 4,8 5,6 5,1 1 Utfall 8,0 7,7 8,1 8,0 6,5 5,6 4,7 4,0 4,0 4,9 5,5-1 Lagda prognoser i början av respektive år. 14

16 Internationell översikt Sårbar global tillväxt tar ny fart Efter 2004 års starka globala ekonomiska tillväxt bedömdes det under våren att en dämpning under såväl 2005 som 2006 stod inför dörren. Under våren visade flera indikatorer på en snabbare avmattning i BNP än vad vi tidigare prognostiserat. God ekonomisk sommar och stadiga utsikter för 2006 har emellertid gjort vårens något mer dämpade utsikter överspelade och de globala tillväxttalen ser återigen starka ut. Arbetsmarknadsstyrelsen utgår från en global ekonomisk tillväxt på 4,1 procent i år och 3,8 procent under 2006, en nivå över det som betraktas som långsiktig trend. Liksom tidigare är det Förenta staterna och Asien i synnerhet Kina och Indien, men även Japan till viss del som står för huvudparten av tillväxten. Euroområdet upplever inhemska efterfrågeproblem, men vi bedömer att det finns ett förbättringsutrymme under Bortsett från det starkt växande Island fortsätter de nordiska länderna att uppvisa en ekonomisk tillväxt runt respektive trendnivåer och någon dramatisk revidering från vårprognosen är inte gjord. Detta är i stora drag den bakgrund mot vilket höstens arbetsmarknadsprognos ska ställas. Emellertid finns genuina osäkerhetsmoment däribland makroekonomiska obalanser, stigande energipriser och effekter av tilltagande terrorism som kan resultera i en ekonomisk vinter där tillväxt, sysselsättningsökning och arbetslöshetssänkning kan frysa inne. Vi anser att det främsta hotet till en mindre gynnsam världskonjunktur under prognosperioden är de oljerelaterade priserna (bensinpris, pris på eldningsolja med mera) och de kommer med all sannolikhet att sätta köpkraften på hårda prov hos såväl europeiska som amerikanska hushåll. De amerikanska hushållen har visserligen klarat av många ekonomiska duster tidigare, men när sparandet i princip är obefintligt och konsumtionen starkt sammankopplad med stigande fastighetspriser finns det en påtaglig risk för att den amerikanska privatkonsumtionen försvagas markant med återverkningar på de globala tillväxttalen. De finansiella politiken världen över är ändock generellt expansiv, vilket är till fördel för hushåll och företag. Således ter det sig som att världsekonomins utveckling under prognosperioden kommer att kunna bäst beskrivas som en dragkamp mellan höga oljepriser som hämmar tillväxten och relativt låga räntor som fortfarande verkar expansivt 4. 4 Ränte- och inflationsutvecklingen beskrivs utförligt i avsnittet De finansiella marknaderna. 15

17 Fortsatt god tillväxt i Förenta staterna De makroekonomiska effekterna av orkanerna Katrina, Rita och Wilma är i dagsläget svåröverskådliga, men det mesta tyder på att den amerikanska ekonomin klarade av deras härjningar förvånansvärt bra. Visserligen har den senaste tiden inneburit en period med diffus makroekonomisk statistik, men vi bedömer att den underliggande styrkan i ekonomin fortfarande är god och detta tillsammans med de positiva BNP-effekterna av återuppbyggnadsarbetet talar för en robust ekonomisk utveckling under hela prognosperioden. BNPtillväxten beräknas uppgå till 3,6 procent i år och 3,4 procent år 2006, det vill säga en mindre revidering uppåt för i år och en större för nästa år jämfört med vårprognosen. Arbetslöshetsnivån har utvecklats väl i Förenta staterna. Innan stormen Katrina hade närmare personer per månad (nettotal för perioden augusti 2004-augusti 2005) funnit jobb, vilket pressat ner arbetslöshetsnivån under året, och den uppgick i augusti till 4,9 procent. I takt med att det katastrofdrabbade området byggs upp igen utgår vi från att arbetslösheten sjunker efter den temporära höjningen i september (5,1 procent) och oktober (5,0 procent). Tusental 450 Katrina - en regional, inte en nationell händelse Nya arbetslösa som söker arbetslöshetsersättning Totalt Exkl. Katrina Veckodata Källa: EcoWin, AMS Genomsnittsnivån för arbetslösheten år 2005 beräknas hamna runt 5,1 procent, en klar förbättring jämfört med 5,5 procent för år Företagens anställningsplaner, nivån på resursutnyttjandet och vakansstatistiken för hela 16

18 ekonomin 5 pekar på att nivån kvarstår alternativt förbättras under 2006 och en årsgenomsnittsnivå runt 5,0 procentenheter är därför sannolik. Index 42 Efterfrågan på arbetskraft Rekryteringsindex (Help wanted index)* *Index över hur mycket personal företagen uppger sig behöva rekrytera. Källa: EcoWin Stora ekonomiska uppgifter att lösa återfinns dock. Förenta staternas underliggande balanssituation är ohållbar på längre sikt och vägen till en förbättring har inte beträtts. Hushållssparandet är lågt men kan till viss del förklaras av stigande hus- och tillgångspriser 6. Bytesbalansunderskottet fortsätter att slå nya rekord, och någon vändning kan inte skönjas i en situation där tillväxtgapet mellan Förenta staterna och resterande industriella länder fortfarande är betydande, den amerikanska dollarn har återvunnit styrka samt utländska investerares fortsatta vilja att köpa statsobligationer kvarstår. Men i takt med stigande räntekostnader dämpas ökningen av privatkonsumtionen, vilket leder till ökat sparande. Och med tanke på att det länge har varit den inhemska efterfrågan framför allt hushållens konsumtion som drivit tillväxten i Förenta staterna finns det anledning att övervaka eventuella förändringar då det kommer att ge utslag i tillväxtstatistiken. Det är emellertid omöjligt att säga när ovan nämnda effekter får avgörande konsekvenser för på den amerikanska ekonomin. 5 För detaljerad information av Job openings and Labor Turnover Surveys (JOLTS), besök htpp://stats.bld.gov/jlt. 6 Sparkvot är ett mycket oklart begrepp och en tillgångsförändring i form av stigande aktiekurser påverkar inte hushållens inkomster enligt nationalräkenskaperna trots att hushållens förmögenhet ökade. Detsamma gäller fastigheter. De allt större förmögenheterna vid en kraftig börsuppgång alternativt fastighetsprisuppgång vid realisation medför emellertid att förmögenhetsskatten ökar vilket påverkar den disponibla inkomsten negativt. 17

19 Vår slutsats är därför att ekonomins utveckling under prognosperioden får en annan sammansättning än tidigare. Återuppbyggnadsarbetet blir viktigare för BNP-tillväxten då privatkonsumtionen dämpas till följd av det högre ränteläget. Tillväxten under 2006 blir således alltjämt hög, men kan till viss del härledas till återuppbyggnadsarbetet efter orkanernas framfart. Skakiga ekonomier i Euroområdet Låg tillväxt, hög arbetslöshet och oro om att en allmän prisuppgång ska sprida sig till högre inflationsförväntningar samt kompensationskrav på lönesidan denna mix är euroområdets ekonomiska dilemma och inte mycket pekar på en avsevärd förbättring i det ekonomiska klimatet under prognosperioden. Ett ekonomiskt dragplåster är fortfarande exporttillväxten från vissa medlemsländer, men det mesta talar för att nettoexporttillväxten blir lägre under 2006 framför allt på grund av stigande import i jämförelse med I prognosen förväntas BNP i euroområdet växa med 1,2 procent i år, en mindre revidering från vårens prognos, och åtminstone 1,6 procent nästa år. Anledningen till årets revidering är bland annat de många politiska problemen på europeisk nivå som har påverkat den inhemska efterfrågan. Här kan nämnas den havererade nya EU-konstitutionen, svårigheter med långtidsbudgeten, reglerna kring stabilitetspakten och inhemska sociala problem i ett antal medlemsländer. Euro-områdets tillväxt följer inköpschefsindex (PMI) BNP (årstakt) PMI Index Procent 2,0 60 1,5 55 1,0 50 0, Kvartalsdata Källa: EcoWin, AMS 0,0 Konjunkturbilden för de olika medlemsländerna står sig i stort sett från föregående arbetsmarknadsprognos. Den tyska industrin fortsätter att växa för att tillmötesgå en god efterfrågetillväxt från omvärlden. Enligt OECD var Tyskland världens största varuexportör under 2004 med en andel på närmare 10 procent av världshandeln. Italien som sedan gammalt varit en pålitlig indu- 18

20 strination fortsätter att uppvisa sjunkande industriproduktion. Svaghetstecken för ekonomin i sin helhet finns emellertid i flera av medlemsländerna. I exempelvis Tyskland och Frankrike växer hushållens konsumtion mycket långsamt samtidigt som en stor del av inkomstökningarna går till sparande. Sparkvoten i Tyskland är nu närmare 14 procent av disponibel inkomst. Förklaringar är bland annat den arbetsmarknadsreform som regeringen har infört, vilket har medfört en ökning i försiktighetssparande, men också den modesta reallöneutveckling som Tyskland har upplevt de senaste tio åren. Medan de tyska lönestyckkostnaderna varit konstanta sedan 1995 har de ökat i genomsnitt med nära 20 procent i Förenta staterna och i EU. De återhållsamma reallöneökningarna är naturligtvis en viktig förklaring till exportindustrins framgångar och storvinster. Under de senaste månaderna har arbetslösheten i euroområdet planat ut och det ter sig som att årets minst sagt dystra tillväxtutveckling har fått begränsat genomslag. Vissa medlemsländer däribland Spanien uppvisar en förbättring av arbetsmarknaden, men från en hög arbetslöshetsnivå. Försök att modernisera den europeiska arbetsmarknaden tillsammans med en ökad optimism bland företagen anser vi kommer att generera en viss förbättring av både ekonomi och arbetsmarknad. Följaktligen bedömer vi att arbetslösheten minskar något (till cirka 8,5 procent 2006) och att sysselsättningen ökar (0,9 procent under 2006, årstakt) under prognosperioden. Arbetslöshetsnivån är emellertid alltjämt hög och det är därför troligt att konsumentförtroendet inte kommer att stärkas nämnvärt och att hushållssparandet kvarstår på dagens höga nivå. Tillväxten i Storbritannien dämpas Efter flera år av stabil ekonomisk tillväxt har konjunkturen dämpats avsevärt under året. Främsta skälet är en svagare inhemsk konsumtion som kan kopplas till bostadsmarknadens prisnedgång. Arbetsmarknaden ser fortfarande bra ut och arbetslösheten uppgick i september till 4,7 procent. Vissa tecken bland antalet personer som söker om arbetslöshetskassa pekar emellertid mot en marginell försämring under prognosperioden. Redan i vårprognosen såg vi tecken på en tillväxtdämpning i år, och BNP-ökningen väntas nu uppgå till cirka 1,8 procent istället för 2 procent i år för att sedan åter stärkas under 2006 (2,2 procent). Ljusning i Japan Under de senaste månaderna har hushållens och företagens framtidstro tett sig hoppingivande och framtidsutsikterna ser numera ljusa ut. Återhämtningen drivs för en gångs skull av en inhemsk efterfrågan som hänger samman med att arbetsmarknaden har förbättrats under året. Arbetslösheten började visserligen 19

21 sjunka redan i januari 2003, men i år har allt fler deltidsjobb övergått till heltidskontrakt samtidigt som de nya arbetstillfällena i större utsträckning är heltidsanställningar. I september i år uppgick arbetslösheten till 4,2 procent och antalet lediga platser per arbetssökande fortsätter att stiga. Arbetslöshetsnivå och antal lediga platser per jobbsökare i Japan Arbetslöshet Lediga platser Procent 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3, Källa: EcoWin Antal 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 Hushållsinkomsterna stiger, vilket lett till ökad detaljhandelsförsäljning. Som ett resultat av bland annat den förstärkta inkomstsituationen bedömer vi att deflationsspiralen äntligen kommer att brytas efter fem år 7. Företagens ljusare syn på framtiden kan härledas till exporttillväxten till Kina och den fortsatta efterfrågan på japanska varor hos amerikanska konsumenter. Flera företag har också reviderat upp sina investeringsplaner kraftigt. Ekonomin står emellertid inför flera svårigheter med icke obetydliga nedåtriskerna under prognosperioden. Svaga statsfinanser (budgetunderskott på närmare 6 procent av BNP och en statskuld på cirka 170 procent av BNP), kvarstående strukturella problem inom banksektorn, sjunkande fastighetspriser runtom i Japan och landets höga oljeberoende kan dämpa den tydliga optimism som finns i dag. Vi anser dock att mycket har förändrats inom den japanska ekonomin och att årets BNPtillväxt kommer att överstiga vår tidigare prognos och nå åtminstone 2 procent. Bilden för 2006 är osäker, men vi bedömer att ekonomin förstärks ytterligare och räknar med en tillväxt runt 2,2 procent för Arbetslösheten väntas 7 Årets låga inflationstakt i Japan kan härledas till avreglering inom el- och telemarknaden som har medfört lägre konsumentpriser. Från och med nästa år får dessa poster marginaliserad roll i inflationstakten. I och med regeringens kommande reformarbete inom den offentliga sektorn kan vi ännu en gång se tilltagande produktivitet som kommer att hämma en önskad inflationsutveckling i Japan. 20

22 kvarstå runt 4,2 procent under 2005 och gå ned marginellt under 2006 (till cirka 4,1 procent). Nära tvåsiffrig tillväxttakt i Kina Ekonomin i Mittens rike växte med imponerande 9,5 procent under årets första halvår och vi ser inga tecken på någon nämnvärd avmattning under prognosperioden. Det innebär att BNP-tillväxten kommer att ligga kring 9 procent under såväl 2005 som Motorn i landets tillväxt och sysselsättning är investeringar och investeringskvoten i relation till BNP på närmare 50 procent får ses som extrem. Hushållens konsumtion är dock ännu ringa vilket kan tolkas som en otillräcklig efterfrågan, bland annat beroende på ojämn inkomstfördelning runtom i landet 8, något som har föranlett statsledningen att lansera en delvis ny inriktning för landet utveckling. En annonserad åtgärd är att eventuellt införa skattelättnader för låginkomsttagare. Det talas med rätta om Kinas allt viktigare roll i världsekonomin. Landets export ökar för varje år, men hittills har Kina framför allt importerat varor i allmänhet och energi i synnerhet. Nu finns det tecken på en importavmattning och det förefaller troligt att landets nettoexport i ett längre perspektiv kommer att fortsätta öka i allt högre grad. Efter år av hög tillväxt och vidare öppning mot omvärlden har Kina idag blivit världens tredje största handelsnation och i en nyligen publicerad rapport från OECD ses Kina som världens största exportnation år Problemområdena i Kina är likväl flera. Enligt de kinesiska myndigheterna är visserligen inflationen under kontroll, trots stigande råvarukostnader runt om i världen. Inflationen uppgavs uppgå till 1,8 procent i juli, en dämpning med hela 3,2 procentenheter jämfört med för ett år sedan. Däremot är arbetslösheten ett problem. Hur stor den är i dagsläget är okänt för de flesta bedömare och någon användbar arbetslöshetsstatistik offentliggörs inte, men mycket talar för att den är hög. Östeuropa och Ryssland går bra Utvidgningen av EU har agerat god draghjälp för de nya medlemmarna. Ända sedan tullmurarna revs mellan EU och de blivande medlemsländerna i mitten 8 Idag sparar genomsnittskinesen en ansenlig summa av sin disponibla inkomst. Ett direkt resultat av landets obefintliga sociala skyddsnät är en mycket låg nivå vissa bedömare uppskattar nivån till närmare procent av pensionsdeltagande. 9 Källa: OECD. China. Economic Surveys. 2005, nr

23 på 1990-talet har handeln mellan de gamla och de nya medlemsländerna bidragit positivt till den annars låga tillväxt som flertalet av EU:s stora medlemmar har upplevt. I kontrast till den låga tillväxten bland flera av de gamla medlemsländerna växer de nya medlemmarnas ekonomier. Detta gäller de flesta länderna, men Estland och Litauen uppvisar de snabbaste BNP-ökningarna. Inflationen är dock ett problem. I samband med EU-inträdet märktes det en tydlig uppgång i inflation, bland annat till följd av högre momssatser, och den senaste tidens höga energipriser har resulterat till att flertalet länders inflation bitit sig fast på nivåer över EU:s prisstabilitetskrav 10. Problemet är störst i Baltikum, i synnerhet i Lettland där låga räntor, snabb kreditexpansion och en blomstrande exportsektor har bistått den privata konsumtionen 11. Ryssland gynnas fortfarande av det rådande höga oljepriset. Bekymret är att tillväxtfaktorerna är få och endast återfinns vid sidan av en stark privat konsumtion inom energisektorn. Statsfinanserna har förbättrats avsevärt och vi står fast vid vårprognosen att BNP-tillväxten under 2005 och 2006 kommer att uppgå till närmare 6 procent. Island går starkast i Norden De nordiska länderna uppvisar fortfarande en stark utveckling med relativt expansiv räntemiljö, förbättrad arbetsmarknad och sunda statsfinanser. Island har den starkaste ekonomiska utvecklingen. BNP-tillväxten uppgick till mycket goda 6,2 procent under 2004, en nivå klart över den uppskattade potentiella nivån på 5 procentenheter 12. Den registrerade arbetslösheten har sedan länge varit låg och uppgick till 1,9 procent i augusti. Sysselsättningsgraden var under samma period 83,5 procent. Utsikterna för den isländska ekonomin ter sig fortfarande ljusa, men en viss dämpning är att vänta under prognosperioden till 10 För att ett medlemsland skall kunna upptas i valutaunionen och införa euron måste landet uppfylla de s.k. konvergenskriterierna i EU-fördraget. Inflationskriteriet är att inflationen inte får överstiga inflationen i de tre EU-länder som har best performance, något som tolkas som lägst inflation (länder med deflation exkluderas i praktiken). Källa: Sveriges Riksbank. 11 Här bör det nämnas att länder med fast växelkurs till exempel Lettland som använder en sorts skuggvaluta knuten till euron som växer snabbare än genomsnittet i det område (läs: euroområdet) som valutan är knuten till får ett högre inflationstryck enligt Balassa-Samuelson-teoremet. Anledningar är bland annat att hög och tilltagande produktivitet i exportsektorn pressar upp lönerna i de mindre produktiva sektorerna och därigenom den generella nivån på inflationen. Källa: Porter, M.E., The Competitive Advantage of Nations, Free Press. 12 Uppskattningen av potentiell BNP är utförd av OECD. Källa: OECD Economic Outlook, No. 76, December. 22

24 följd av bland annat högre räntor. BNP-tillväxten för i år prognostiseras till 5,9 procent och för 2006 till 5,5 procent. Efter en avmattning i den finska ekonomin, som kan härledas till en arbetsmarknadskonflikt under det andra kvartalet, visar nu indikatorerna på en ökad BNP-tillväxt under andra halvåret. För 2005 som helhet väntas BNP att öka med knappt 2 procent för att sedan stärkas under Följaktligen har vi reviderat ner årets BNP-tillväxt kraftigt främst som följd av arbetsmarknadskonflikten som bromsat tillväxten i högre grad än befarat. Procent 5 Real BNP-utveckling per kvartal (årstakt) Danmark Finland Norge kv kv kv kv kv kv kv kv kv Källa: Ecowin Sedan den ekonomiska vändningen sommaren 2003 har den danska ekonomin vuxit stadigt, och under prognosperioden förväntas denna trend fortsätta. Ökande konsumtion, relativt låg arbetslöshet (5,7 procent i augusti) och expansiva penningförhållanden talar för en stark BNP-tillväxt såväl i år (2,8 procent) som nästa år (2,5 procent). BNP-tillväxten i Norge väntas uppgå till närmare 2,7 procent i år och till 3,1 procent nästa år. Investeringarna inom oljesektorn fortsätter och det höga oljepriset bistår utvecklingen. Arbetslösheten enligt norska arbetskraftsundersökningen är varit fortsatt låg och uppgick till 4,8 procent i augusti. Inflationen har stigit under augusti och september till följd av att priserna på importerade varor såsom kläder och skor har höjt sig över det normala. Den inhemska inflationen är emellertid fortfarande modest. 23

25 Finansiella marknader Alltjämt låga räntor runtom i världen De historiskt låga statsobligationsräntorna runt om i världen kan delvis förklaras med ett antal globala anpassningsprocesser makroekonomiska obalanser, ökad konkurrens bland företag, tilltagande sparande i vissa utvecklingsländer, stödköp från flertalet asiatiska länder samt stigande produktivitet. Detta har sammantaget lett till låg global inflation och låga statsobligationsräntor. På grund av ett allt större kapacitetsutnyttjande och stigande energipriser har emellertid inflationen i ett flertal länder stigit sedan föregående arbetsmarknadsprognos, vilket har föranlett flera centralbanker däribland den amerikanska (Fed) 13, sydkoreanska och lettiska att höja respektive styrräntor. Nominella styrräntor i euroområdet, Förenta Staterna och Sverige Riksbanken Fed ECB Procent 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Källa: Federal Reserve, ECB och Riksbanken Tilltagande oro för inflation har också fått den svenska centralbanken att skärpa tonläget, men vi bedömer att det fortfarande kommer att dröja innan Riksbanken går från ord till handling i fråga om räntorna. Stegrad konjunktur, förbättrad arbetsmarknad och stigande importpriser under kommande år talar dock för att Riksbanken höjer sin styrränta med 0,75 procentenheter under Visserligen har Fed kontinuerligt höjt sin styrränta sedan juni 2004, men det ska ses mot bakgrund av den låga räntenivån (1 procent) innan räntehöjningscykeln påbörjades. 24

26 ECB höjer räntan lagom till julhandeln Allt fler tecken tyder på att den europeiska centralbanken (ECB) kommer att höja styrräntan under prognosperioden. Tilltagande tillväxt i penningmängd (M3) 14, oro inför den stora skillnaden mellan inflation och kärninflation 15, samt tecken på en stigande konjunktur kan sluta med att ECB höjer styrräntan redan den 1 december "Spread"kärninflation/inflation Stiger kärninflationen? Kärninflation Källa: EcoWin, AMS ECB drar sig för att strama åt ekonomin i ett återhämtningsläge och det som komma att vara utslagsgivande för räntehöjningar under prognosperioden är när centralbanken kan säkerställa att en bred tillväxt inom euroområdet har skett. Det troliga är att en räntehöjning kan komma relativt snabbt, och sedan följer en period av utvärdering före nästa höjning. Vi räknar med att ECB höjer styrräntan med 0,5 procentenheter under prognosperioden, till 2,5 procent. 14 ECB har åtskilliga gånger påpekat sambandet mellan penningmängdens tillväxt och kommande inflation. Horisonten anses vara 2,5-3 år. Anledningen till att ECB inte agerade under var att förändringarna i de finansiella portföljerna stod för en signifikant del av penningmängdsförändringen. 15 Differensen mellan kärninflation och ordinär inflation liknar situationen registrerad under , vilket föranledde stigande kärninflation under

27 Tillväxten i penningsmängd stiger alltjämt M3 justerat för bedömd effekt* M3 årstakt ECB:s referensvärde Procent *M3 justerat för bedömd effekt av portföljförändringar, årstakt Källa: EcoWin Inflationsprognosen för år 2005 är 2,2-2,3 procentenheter medan den för 2006 är 1,9-2,0 procentenheter. Räntehöjningscykeln når sin klimax i Förenta staterna Trots den amerikanska centralbankens (Feds) kontinuerliga höjningar av den nominella styrräntan har den reala styrräntan (nominell ränta minus inflation mätt som KPI för alla varor och tjänster) pressats under noll procentenheter. Priset på pengar i Förenta staterna är alltså negativt, en situation som inte Fed vill befinna sig i när de långsiktiga konjunkturutsikterna ser allt mer diffusa ut och bostadsmarknaden visar tecken på en prisstegringsdämpning. Procent 1,0 Real styrränta i Förenta Staterna 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0-2,5 Jan 2003 Jan 2004 Jan 2005 Källa: Federal Reserve, EcoWin och egna beräkningar 26