Kvalitetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse, redovisning av förbättringsarbeten och kvalitetsparametrar
|
|
- Ann-Marie Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvalitetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse, redovisning av förbättringsarbeten och kvalitetsparametrar Capio Geriatrik Dalen 2015
2 Innehållsförteckning Sida Inledning Året som gått Kvalitetspolicy Samverkan med vårdgrannar Frågor relaterade till geriatrikens flöde Frågor relaterade till Avancerad sjukvård i hemmet Ledningssystem för kvalitet och miljö Ledningens struktur för uppföljning och utvärdering Medarbetarnöjdhet Studerandeprocessen/Verksamhetsintegrerat lärande Resultatredovisning av kvalitets/patientsäkerhetsarbete Riskanalys Systematiskt avvikelsearbete Punktprevalensmätningar och patientsäkerhetsrelaterade QPI:er o Fall o Trycksår o Malnutrition o Vårdrelaterade infektioner o Basal hygien o Patientupplevd kvalitet upplevelse av vården o Patientenkät för patienter vårdade på Geriatriken Revisioner o Externa revisioner o Interna revisioner Övriga kvalitetsarbeten genomförda projekt
3 Året 2015 ur ett kvalitetsperspektiv på Capio Geriatrik Dalen 1 Capio Geriatrik ser tillbaka på 2015 som ett år av fortsatt utveckling. En genomgripande omorganisation har skett under året med en tydligare indelning av kliniken i olika verksamhetsområden med en verksamhetschef för varje verksamhetsområde. Omsättningen av patienter inom geriatriken har fortsatt ökat i linje med våra avtal, och vi har också byggt ut ASIH ytterligare. Genom att byta dokumenthanteringssystem har vi fått en extra översyn inte minst av våra styrande dokument. Vi är re certifierade såväl för miljö- som kvalitetsledning. Flera av våra kvalitetsindikatorer har utvecklats positivt under året. Genom införandet av aktivitetsplaner i journalsystemet har kopplingen mellan identifierade patientrisker och insatta åtgärder stärkts i journaldokumentationen. Vi ser några områden att bevaka och särskilt arbeta vidare med under det kommande året. Resultaten vid våra trycksårsmätningar vid de nationella punktprevalensmätningarna är högre än föregående år, efter att ha nått för oss rekordlåga nivåer hösten. Även om vi inte är uppe i de nivåer vi såg 2013 så kommer trycksår fortsätta vara ett fokusområde för oss. En viktig del av vårt arbete handlar om att befria mer klinisk tid för personalen genom att ta bort onödiga och resurskrävande moment, då vi tror att mer tid för vård, omvårdnad och kompetensutveckling bidrar till att minska risken för vårdskador. Ett annat område vi kommer följa aktivt är återinläggningar från geriatriken, där frekvensen har ökat och hamnat på en högre nivå än tidigare. Vi adresserar denna fråga bland annat genom att försöka hitta bättre arbetssätt vid övergången till andra vårdgivare inom ramen för landstingets SVEA-satsning, med syfte att öka tryggheten i samband med utskrivning från vården hos oss. Eftersom Capio Rehab Saltsjöbaden organisatoriskt uppgår i Capio Geriatrik Dalen AB från januari 2016 så kommer vi under året också genomföra aktiviteter för att integrera verksamheten i Saltsjöbaden i kvalitets- och miljöledningssystemet. Enskededalen, Dag Salaj Chefläkare 1 Capio Geriatrik Dalen omfattar - Geriatriska slutenvården och Minnesmottagningen - Avancerade hemsjukvården ASIH - Palliativa enheten - Primärvårdsrehabiliteringen inklusive Neurorehabilitering Verksamheten utgår från Enskededalens sjukhus. 2
4 Kvalitetspolicy Allt arbete på Capio Geriatrik Dalen utgår från de grundläggande värderingarna i Capio-koncernen: Kvalitet, Medkänsla, Ansvar. Vi ska ge den bästa vården i Sverige vilket innebär Vänligt bemötande God information Modern medicin Ändamålsenlig miljö och utrustning Vi lyckas tack vare att vi i vårt arbete alltid har patienten i fokus att vi målmedvetet och långsiktigt utvecklar medarbetarnas kompetens att alla professioner som behövs på ett effektivt och enkelt sätt samverkar att vi har effektiva arbetssätt och metoder som ger mer tid till patienterna att vi systematiskt och ständigt förbättrar våra arbetssätt och metoder att vi har ledare som har en gemensam bas av värderingar och metoder för framgångsrika och varaktiga förbättringar att vi samarbetar prestigelöst och har goda relationer med övriga aktörer i vårdkedjan och våra beställare att vi följer aktuell forskning och deltar i och skapar möten för erfarenhetsutbyte att vi följer utvecklingen av lagar och regelverk och därmed alltid uppfyller samhällets krav 3
5 Samverkan med vårdgrannar Vår största målgrupp är kroniskt sjuka, sköra och ofta kognitivt sviktande patienter. Fokus på vården är säkerhet och livskvalitet. Nästan utan undantag har våra patienter fler vårdgivare än Capio Geriatrik. Ur patientens perspektiv blir därför samverkan mellan de olika vårdinstanserna av stor vikt. Våra huvudsakliga externa samverkansparter är akutsjukhusen, primärvården, kommunens stadsdelar samt psykiatrin. Med dessa parter har vi olika samverkansavtal och regelbundna avstämningar. Frågor relaterade till geriatrikens inflöde Arbetet under de gångna åren med att förenkla och standardisera intagningskriterierna för direktintag, har haft önskade effekter genom en påtaglig ökning av våra direktintag. Särskilt tillfredsställande är ökningen av remisser från primärvården eftersom en direktinläggning till oss från vårdcentral eller ambulans, innebär att patienten har sluppit hamna på akutmottagning vilket inte är önskvärt för många av våra patienter. Vi satte inför året ett mål om att nå upp till 400 remisser per år från primärvården. När vi summerar året kan vi konstatera att vi fått över 650 remisser från primärvården, varav den absoluta merparten från vårdcentraler och en mindre andel från särskilda boenden. I vårt upptagningsområde finns ett flertal vårdcentraler i Capio-regi och vi ser att antalet remisser från dessa vårdcentraler står för huvuddelen av ökningen. Vi ser gärna en fortsatt ökning av primärvårdremisserna såväl från Capio-drivna vårdcentraler som från övriga privata och landstingsdrivna vårdcentraler. Remisser till geriatriken från primärvården 2015 Capio-vårdcentraler står för den huvudsakliga ökningen Övriga Capio Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 4
6 Capio Geriatrik Dalen har under och 2015 noterat ett ökande återintag av patienter som nyligen skrivits ut från vår klinik. Det är bland de tidiga återinskrivningarna som ökningen är tydligast d.v.s. patienter som läggs in igen inom tio dygn efter utskrivningen från kliniken. Även om vi ser många externa faktorer som påverkar risken för en återinläggning så fortsätter vi arbeta internt och tillsammans med våra vårdgrannar för att om möjligt minska risken för återinskrivningar till geriatriken. Återinläggningarna ökar Ökning framför allt av de tidiga återinläggningarna till Capio Geriatrik Dalen Åter in dag Åter in dag 4-10 Åter in dag Kv1, Kv2, Kv3, Kv 4, Kv1, 2015 Kv2, 2015 Kv3, 2015 Kv4, 2015 Under året har ett omfattande arbete med utveckling av samverkansformer inom landstinget skett inom ramen för SVEA-projektet (SVEA = Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt). Många vårdcentraler i vårt upptagningsområde drivs av Capio Närsjukvård. Vårt pågående samverkansarbete med Capio Närsjukvård började som ett eget initiativ och har under året delvis samordnats med SVEAprojektet. Vi hoppas kunna öka tryggheten och säkra uppföljningarna hos nästa vårdgivare, och i förlängningen minska återinläggningarna av de patienter som skrivits ut från oss. Delar av vårt projekt handlar om - videokonferenser för att möjliggöra flexibilitet och delaktighet från fler aktörer - ändrad överrapportering syftandes till att patienten har en tid i handen för kontakten med primärvården, när hon skrivs ut från oss - förändringar i journaldokumentationen vilket förenklar och samlar de viktiga informationerna och gör dem snabbare tillgängliga för mottagande vårdgivare Vi prövar de nya arbetssätten under 2016 och om projektet slår väl ut så vill vi involvera resten av Capio Närsjukvård och övriga vårdcentraler i vårt upptagningsområde i arbetssättet. 5
7 Frågor relaterade till Avancerad sjukvård i hemmet Under året har Capio ASIH Dalen fortsatt sin expansion och detta har inneburit en fortsatt samverkan med våra vårdgrannar i syfte att profilera oss och göra oss mera kända. Vi har under året även fördjupat samverkan och samarbetet mellan geriatriken och ASIH eftersom många av våra patienter har behov av båda vårdformerna. Även med akutsjukhusen har detta samarbete stärkts, se nedan under Övrigt kvalitetsarbete Genomförda arbeten på ASIH. Parallellt med insatser på geriatriksidan så har ASIH startat och byggt ut sitt Äldreteam med avsikt att ta ett helhetsgrepp om en grupp svårt sjuka/sköra patienter med stort vårdbehov. Remissfördelning till Capio ASIH Dalen under ,7% Övriga Från vårdcentraler 4,5% 48,1% Från akutsjukhus 39,6% Från Dalens sjukhus Ledningssystem för kvalitet och miljö Kliniken har ett processbaserat ledningssystem där vi identifierat huvud- och stödprocesser i vår verksamhet. Huvudprocesserna är de direkt patientrelaterade och beskriver arbetssätt i ett flöde från remissmottagning till utskrivning och överrapportering, IN-VÅRD-UT. Klinikens strävan är att ha gemensamma arbetssätt men lokala skillnader mellan våra enheter och ffa avtalsområden finns också. Huvudsakliga arbetssätt för att utveckla verksamheten är: - Styrning genom att sätta mål, mäta och följa upp kontinuerligt - Riskanalyser på olika nivåer - Avvikelserapportering av risker, tillbud och negativa händelser, inklusive händelseanalyser av allvarligare händelser - Utvecklingsarbeten bl.a. i specialist- och kvalitetsgruppen 6
8 - Interna och externa revisioner - Rapportering till ett antal kvalitetsregister och åtgärder utifrån utfall i dessa Under året har samtliga dokument lagts över i dokumenthanteringssystemet Centuri, från den tidigare lösning vi haft för att lagra dokument. Detta ger oss en bättre kontroll på våra dokument och säkerställer att de ses över med jämna mellanrum och förblir uppdaterade på ett sätt som är förenligt med våra standarder för ledningssystemet. I förlängningen leder detta till att vi hittar de informationer vi behöver i verksamheten på ett lättare och säkrare sätt. Ledningens struktur för uppföljning och utvärdering En grundtanke i Capios kvalitetskoncept är att en förbättrad kvalitet ska leda till en effektivare vård och därmed högre produktivitet. Under 2015 genomfördes en omorganisation där ledningsgrupper skapades för respektive verksamhetsområde och med var sin verksamhetschef. Varje verksamhet har egna indikatorer för produktivitet (KPI:er) och kvalitet (QPI:er). Dessa indikatorer följs varje månad i ledningsgrupperna och rapporteras till klinikledningen. Tanken är att indikatorerna ska hänga samman på så sätt att förändrade resultat i QPI:erna ska ge resultat i form av påverkan på KPI:erna. Det ska vara väl känt på kliniken vad vi mäter, varför vi mäter och vad våra resultat är. Cheferna i linjen har en god kännedom om sina resultat och dessa finns också lätt tillgängliga för alla medarbetare. Syftet är att nå en hög grad av ansvarstagande på alla nivåer för innehållet i den vård vi bedriver. Medarbetarnöjdhet Nöjda medarbetare är vår viktigaste tillgång. Nöjda medarbetare trivs och utvecklas i sitt arbete, känner sig stolta över sin arbetsplats och den vård och omsorg våra patienter får. Nöjda medarbetare är våra bästa ambassadörer. Utveckling, mål och arbetsuppgifter förändras och därför är det viktigt att vi ständigt håller en hög kompetens hos alla medarbetare för att bemöta våra patienter på bästa möjliga professionella sätt och för att erbjuda en stimulerande och utvecklande arbetsplats. Våra chefer kartlägger vilka kompetenser som finns och vilka som saknas och bedömer därefter utbildningsbehov för enheten för att nå uppsatta verksamhetsmål. Vid det årliga medarbetarsamtalet tar medarbetare och chef tillsammans fram en individuell utvecklingsplan som utgår ifrån verksamhetens mål och medarbetarens utbildningsbehov. Vid medarbetarsamtalet används också klinikens Kompetensmodell som tydliggör vad som ingår i uppdraget på olika utvecklingsnivåer. 7
9 Under året har vi infört en gemensam kompetensregistreringsmodul för att identifiera medarbetares olika kompetenser som efterfrågas ex specialistutbildningar, akademiska utbildningar, handledning, språk mm. Ett chefsprogram är framtaget på kliniken. Innehåll är utbildning inom arbetsrätt, arbetsmiljö, Capiokunskap, miljö, kvalitet, ekonomi och ledarskap. Våra chefer erbjuds också att ingå i ett internt nätverk där man utbyter erfarenhet och lär av varandra. Varje år genomförs en medarbetarenkät som mäter medarbetarnas nöjdhet som resulterar i att varje enhet arbetar med vad som kan bli bättre samt tar till vara på det som är bra. Studerandeprocessen/VIL (Verksamhetsintegrerat lärande) På kliniken finns två AKA-tjänster sammanlagt 30 % som delas mellan en arbetsterapeut och en fysioterapeut. Till hösten fick vi även en AKA som är sjuksköterska på 15 %. Tillsammans med VIL-samordnaren har arbetet med studerandeprocessen satt fart. Det interprofessionella lärandet har blivit mer implementerat och som avslutning fick vi en föreläsning av professor Sari Ponzer m.fl. angående interprofessionellt lärande/kua. Vi har ett nära samarbete med CKU (Centrum för klinisk utbildning) och både AKA:r och VIL-samordnaren är med i nätverk för interprofessionellt lärande. 8
10 Verksamhetsintegrerat lärande är ett samlingsnamn för de pedagogiska modeller som bygger på samverkan och integrering mellan högre utbildning och arbetsliv. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) utgör en viktig del i utvecklingen av en professionell kompetens. I VFU uppstår lärandesituationer som möjliggör träning av praktiska färdigheter och teoretisk reflektion i verklig vårdmiljö. Under vårterminen 2015 skrevs klinikens gemensam pedagogisk policy som grundar sig på de tre perspektiv i lärandemodellen VIL; studentcentrerat lärande, personcentrerat lärande och interprofessionellt lärande Under höstterminen öppnades på avd 42 en studentsal för första gången på kliniken. Målet med att ha minst två sjuksköterskor vid årsskiftet 2015/2016 med handledarutbildning motsvarande 7,5 hp/enhet har nåtts med 8. Att ha handledarutbildning är ett krav för att kunna handleda studenter i en studentsal. Fördelning av studentveckor 2015: Antal veckor Para med SSK USK 9
11 Under 2015 deltog Capio Geriatrik Dalen i CKU3VIL-enkät då studenterna v 17 och v 40 fick svara på frågor kring VFU. Medarbetarna och cheferna fick frågorna i samband med medarbetarenkäten. Svarsfrekvensen hos studenterna var hög (72 %) jämfört med andra kliniker som deltog i enkäten. Resultatredovisning av kvalitets/patientsäkerhetsarbete Riskanalys Årliga riskanalyser genomförs som del av klinikens proaktiva arbete med kvalitet och patientsäkerhet års riskanalys gav en bild av förbättringar till följd av de insatser vi arbetat med framför allt relaterade till IN-processen, samt att de förtydliganden kring remissbedömningar och intagning som vi genomfört, hade gett en del positiva resultat på risksidan. Samverkan med andra vårdgivare har identifierats som ett prioriterat område. Läkemedel är ett återkommande riskområde som kompliceras bland annat av flera ordinatörer, sköra patienter, olika journalsystem och många vårdövergångar. Ett område som vi särskilt valt att sätta fokus på till följd av årets riskanalys, är kommunikation i teamet och här avses en tydligare och effektivare kommunikation. Kliniken har tidigare beslutat tillämpa SBAR men lyckades då inte varaktigt föra ut arbetssättet i organisationen. Nu gör vi en ny fördjupad ansats med ett riktat projekt med syfte att genom upprepade utbildningar och även praktisk träning förankra arbetssättet i hela organisationen. 10
12 Ledtider besvarande remiss Info från remittent Inskrivningsbedömningar Riskbeteende hos patient Storhelger Planering nybesök Minnet Läkemedel IN Uppkomst av trycksår Vårdrelaterade infektioner Fallolyckor Kommunikation i teamet Samverkan med andra vårdgivare Läkemedel VÅRD Stress och psykosocial arbetsmiljö Läkemedel UT Överrapportering annan vårdgivare Riskanalys 2015 med konsekvenspoäng Prioriterat behov Systematiskt avvikelsearbete Händelsevis är det IT-stöd kliniken använder som avvikelsesystem för vård-, miljöoch arbetsmiljöavvikelser. Rutinen för hantering av avvikelser ändrades under hösten så att enhetschefen får alla vårdavvikelser till sig och omdirigerar medicinska avvikelser till enhetsansvarig läkare. Syftet med denna ändring var att tydliggöra ansvaret för analys och minska att avvikelser förfaller och inte blir analyserade. De nya tidsramarna är en vecka för ansvarig chef att öppna avvikelsen och tre veckor att analysera. En snar analys är viktig även för att medarbetaren får återkoppling vad som händer med rapporten som skrivits. Avvikelserna används som underlag för förbättringsarbete på varje enhet. Under 2015 rapporterades totalt 729 avvikelser. Det finns säkert ett mörkertal i rapporteringen men vi ser ändå en ökning av rapporter jämfört med året innan. Av dessa 729 avvikelser är 683 avslutade. Resterande 46 avvikelser ligger i olika ärendestatus. 11
13 160 Antal rapporterade avvikelser och Avd 42 Avd 51 Avd 52 Avd 71 Avd 72 Avd 82 ASIH AVD 60 Fördelning av klassificerade avvikelser och Vi får även avvikelser från patientnämndens förvaltning samt andra externa avvikelser som hanteras på samma sätt som våra egna initialt av närmaste chefen. Under 2015 kom det 20 st klagomål via patientnämnden varav nästan hälften gällde behandling samt 6 st avslutade ärenden från IVO. Veckans avvikelser (interna och externa) tas upp varje vecka på kvalitetsgruppsmöten och följs upp där. Chefläkaren kan ge uppdrag till kvalitetsgruppen om en Händelseanalys skall göras på någon avvikelse. Händelser där patienten har skadats allvarligt eller utsatts för risk att skadas allvarligt tar 12
14 chefläkaren beslut om Lex Maria anmälan. Under 2015 gjordes inga Händelseanalyser. Kontinuerlig utbildning i patientsäkerhetskultur/händelsevis hålls på kliniken så att alla medarbetare har samma grund. Utbildningen är också en del i introduktionen. Punktprevalensmätningar och patientsäkerhetsrelaterade QPI:er Fall Det finns inga punktprevalensmätningar för fall. Kliniken dokumenterar däremot alla fall som inträffar. Genom förändringar i sätten vi dokumenterar har vi under året fått en större tillförlitlighet i statistiken. Detta gör att vi redovisar ökningar under året i statistiken som vi bedömer beror på att statistiken bättre än tidigare beskriver verkligheten. Andel av vårdtillfällena där patienten har risk för fall GER ASIH SPSV Andel av vårdtillfällena där patienten fallit under vårdtiden 1 8% 6% 4% 2% GER SPSV Mellan 2013 och syns en halvering av andelen vårdtillfällen med fall. Denna statistik är dessvärre inte tillförlitlig eftersom byte av journalsystem och rapportmetodik har skett. En analys av andelen fallrapporter i avvikelsesystemet indikerar nivåer över fem procent av vårdtillfällena vilket är mer i linje med tidigare år. 13
15 Jan Juli 2015 Jan 2015 Juli 2015 Dec Fallincidens geriatriken Vi följer numera fall under vårdtiden månadsvis. En intressant tendens är att vi ser ökningar av andelen inträffade fall vid halvårsskiftena. Delvis beror dessa ökningar på förbättrad dokumentation vilket givit mera tillförlitlig statistik. Men framför allt somrarna är också en tid av omsättning av personal med många nyintroducerade medarbetare. Andel fall under vårdtiden på basgeriatriken Månad Ackumulerat för aktuellt år 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, 0, Trycksår Andel av vårdtillfällena där patienten har risk för trycksår vid inskrivningen GER ASIH SPSV
16 Andel av vårdtillfällena där patienten har trycksår vid inskrivningen 2 15% 1 5% GER ASIH SPSV Andel av vårdtillfällena där patienten har trycksår vid utskrivning 25% 2 15% 1 5% GER ASIH SPSV Andel av vårdtillfällena där trycksår uppkommit under vårdtiden 1 8% 6% 4% 2% GER ASIH SPSV Trycksår PPM jämfört med löpande mätningar Under året har vi tyvärr sett ett negativt trendbrott på trycksårsidan, där andelen patienter med trycksår har ökat vid de punktprevalensmätningar vi genomfört. Detta gäller såväl patienter som kommer till oss med trycksår, som patienter som utvecklar trycksår under vårdtiden hos oss. Vi kan ännu inte till fullo förklara detta. Även om kliniken genomgått vissa förändringar vad gäller bemanning och produktion så har inte innehållet i den givna vården förändrats. 15
17 Vi har inte heller i vår QPI (som motsvarar en kontinuerlig incidensmätning) sett någon säker ökning av andelen vårdtillfällen på geriatriken där trycksår uppstått. Vi ser därför över om det är något vi missar i dokumentationen, som kunde ge ett falskt för lågt värde i denna QPI. Generellt kan vi dock konstatera att vi underdiagnosticerar diagnosen trycksår i den medicinska journalen vilket försvårar möjligheten att förklara differensen mellan incidens och prevalens. Andel inneliggande patienter med trycksår Källa: PPM Geriatriken och Palliativa enheten, samtliga patienter % 4 35% 3 25% 2 15% 1 38% 25% 23% 37% 22% 21% 16% 15% 12% 16% 21% 16% 1 14% PPM Trycksår Våra extra PPM 18% 15% 5% v40, 2011 v10, 2012 v40, 2012 v10, 2013 v17, 2013 v21, 2013 v37, 2013 v40, 2013 v7, v10, v23, v37, Vecka t o m vecka 37 deltog inte Palliativa enheten v40, v10, 2015 v22, 2015 v40, % 2 Andel inneliggande patienter med trycksår, utvecklade hos oss Källa: Punktprevalensmätningar Geriatriken och Palliativa enheten, samtliga patienter 27,1% 20,1% PPM Trycksår Våra extra PPM 15% 1 5% v40, ,1% 12,7% v10, 2012 v40, 2012 v10, ,8% 9,4% 8,2% v17, 2013 v21, 2013 v37, ,6% 4,7% v40, 2013 v7, 8,5% v10, 3,2% v23, 9,5% v37, 2,1% v40, 9,1% 7,6% 5,1% v10, 2015 v22, 2015 v40, 2015 Vecka t o m vecka 37 deltog inte Palliativa enheten 2 16
18 2015 Jan 2015 Juli När det gäller vår QPI Trycksår så har vi satt ett mål att minska andelen vårdtillfällen på geriatriken där patienten utvecklar trycksår, från 1,0 % till 0,9 % och närmar oss målet men har inte riktigt nått det ännu. Det rör sig om relativt få patienter vilket innebär en stor fluktuation från månad till månad. Andel trycksår under vårdtiden på basgeriatriken 1,6% 1,5% 1,4% 1,3% 1,2% 1,1% 1, 0,9% 0,8% 0,7% 0,6% 0,5% 0,4% 0,3% 0,2% 0,1% 0, Månad Ackumulerat för aktuellt år 0,9% Malnutrition Många av våra patienter lider av eller har hög risk att drabbas av undernäring. Andel av vårdtillfällena där patienten har risk för undernäring GER ASIH SPSV Under uppmärksammades problematiken med malnutrition och som konsekvens identifierade och diagnosticerade geriatriken dessa tillstånd i större omfattning än tidigare. Under våren 2015 genomfördes en intern genomgång som visade att den absoluta merparten av de satta diagnoserna var korrekt. En mindre andel under 1 var tveksam eller ofullständig. Som en sannolik effekt efter den 17
19 interna genomgången så sjönk dock diagnossättandet markant och det är en rimlig slutsats att vi idag åter underdiagnosticerar malnutrition i journaldokumentationen. Diagnos malnutrition på Dalen sedan Kraftig minskning av diagnosen Malnutrition på Capio Geriatrik Dalen under 2015 Vårdtillfällen med malnutrition T1 T2 T T T T3-52% Vårdrelaterade infektioner Kliniken genomför punktprevalensmätningar två gånger årligen. Det gångna årets två mätningar utgör tillsammans en fortsatt trend av ökande andel patienter med vårdrelaterade infektioner (VRI) på kliniken. Vi vet sedan tidigare mätningar att merparten av våra VRI uppstått innan vården hos oss. Oavsett detta så utgör VRI ett besvärligt problem associerat med komplikationer, försämrat hälsotillstånd, längre vårdtider och ökad mortalitet, varför vi har all anledning att fortsätta arbeta med att förebygga VRI där så är möjligt. Vi har identifierat ett behov att beskriva omfattningen av VRI-problematiken. Ett sätt att göra detta kunde vara att säkerställa att diagnosen VRI dokumenteras tydligare än i nuläget. 18
20 Vårdrelaterade infektioner på Capio Geriatrik Dalen Puktprevalensmätningar samt medelvärde av samtliga gjorda mätningar 17% 16% 15% 14% 13% 12% 11% 1 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 16,5% VT10 9,5% HT10 16,1% VT11 16, HT11 11,5% VT12 15,4% HT12 5,8% VT13 12,6% HT13 8,2% VT14 11,3% HT14 12,9% VT15 13,5% HT15 Basal hygien Kliniken mäter följsamheten till klädregler och basala hygienrutiner två gånger om året. De senaste årens positiva trend har hållit i under det gångna året och höstens mätningar gav ett av de bästa resultat vi hittills har uppmätt gällande basal hygien och följsamhet till klädregler. Den kvarstående vanligaste avvikelsen handlar liksom i stora delar av sjukvården om att sprita händerna före patientkontakt. Capio Geriatrik Dalen Förbättringar över åren. Handsprit före patientkontakt är den helt dominerande avvikelsen Avvikelse från hygienrutiner och klädregler Avvikelse från hygienrutiner Avvikelse från klädregler Korrekta hygienrutiner och klädregler 10 2% % 10 2% 10 2% 10 1% 10 1% % 10 1% 57% 41% 55% 45% 62% 1% 35% 4 58% 49% 2% 47% 33% 4% 61% 28% 71% 39% 61% 3 3% 65% 29% 1% 69% +28 %-enh H10 V11 H11 V12 H12 V13 H13 V14 V15 H15 19
21 Patientupplevd kvalitet upplevelsen av vården På geriatrikens slutenvårdsavdelningar, Minnesmottagningen och Capio Rehab erbjuds patienterna att via en ipad besvara en enkät i samband med besök (öppenvården) eller vid utskrivning. Frågorna ser delvis olika ut mellan de olika enheterna men det finns två gemensamma frågor. Tillfällen då patient känt sig bemöta med respekt och hänsyn GER Minnet Rehab Tillfällen då patient kan tänka sig rekommendera kliniken till andra GER Minnet Rehab Patientenkät för patienter vårdade på Geriatriken Under våren 2015 genomförde Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen (HSF) en patientenkät för patienter vårdade på de geriatriska klinikerna i Stockholm. Frågorna skickades några månader efter att patienten vårdats på kliniken. Resultatet utföll överlag positivt för Capio Geriatrik Dalens sjukhus. Totalt ställdes 25 frågor. Kliniken låg över genomsnitt för de geriatriska klinikerna i 15 av dessa frågor. I tre av frågorna låg vi på genomsnitt och i sju av frågorna under genomsnitt. Frågor som efter patientenkäten kommer prioriteras handlar bland annat om delaktighet och att öka tryggheten inför utskrivning. I detta ligger också att förbättra informationen kring hur vi arbetar på kliniken. 20
22 På två frågor: Fick information om eventuella varningssignaler och Fick information om biverkningar av läkemedel, låg Capio Geriatrik Dalen över genomsnitt men geriatriken generellt ligger lågt vilket uppmärksammats av HSF. Även dessa frågor behöver vi därför arbeta med under de kommande åren. Vi har valt att integrera flera av frågorna från patientenkäten i de kontinuerliga mätningar som sker i anslutning till utskrivningen i syfte att kunna följa upplevelsen och utveckla vården utifrån detta. Preliminärt planerar HSF att genomföra dessa enkäter var tredje år. I så fall skulle nästa mätning infalla våren Revisioner Externa revisioner Extern revision har genomförts under hösten och resulterat i fortsatt certifiering enligt ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004. Vi förbereder oss de kommande åren för recertifiering i enlighet med de uppdaterade standarderna för kvalitets- och miljöledningssystem. Interna revisioner Under 2015 har interna revisioner genomförts vid två tillfällen, under våren samt hösten, och belyst medicinteknik, UT-processen samt VÅRD-processen. Många av observationerna rörde flödeshinder inom geriatriken. En presentation av fynden har hållits för geriatrikens ledningsgrupp under hösten. Övriga kvalitetsarbeten genomförda projekt Geriatriken Under 2015 har införandet och implementeringen av aktivitetsplaner risk för trycksår, undernäring och fall i Take Care skett på de olika enheterna inom basgeriatriken i syfte att tydliggöra omvårdnadsprocessen samt stärka teamdokumentationen och läsbarheten i Take Care. Implementeringen har pågått hela året och vissa revideringar har gjorts. Vid sex tillfällen har journalgranskningar gjorts för att kontrollera följsamheten. Stöd i form av extra genomgångar har genomförts. Följsamheten har blivit bättre under året men vi ser fortsatt behov av att arbetssätten kring aktivitetsplanerna utvecklas. Utvärdering sker under våren
23 Införande av aktivitetsplan och arbetssätt kring palliativ vård Geriatriken har arbetat med ett förbättringsarbete kring palliativ vård. En aktivitetsplan har införts som startar när patient konstateras vara i livets absoluta slutskede. Avsikten är att stärka omvårdnaden vid livets slut. Utbildningar har givits till läkargruppen kring brytpunktssamtal, palliativa registret. Checklistor har utformats för att underlätta arbetet med den döende patienten samt säkerställa att anhörigsamtal genomförs. Gemensam dokumentationsmall för anamnesuppgifter i Take Care. Med syftet att minska dokumentationstid och samla information om patientens anamnesuppgifter i TakeCare så har ett projekt genomförts på avd 71 där arbetsoch fysioterapeuter provat gemensam dokumentmall för detta. Mallen och arbetssättet kring denna behöver slipas något men avsikten är att sprida arbetssättet till flera avdelningar under kommande år då resultatet sammantaget är mest positivt. Palliativa enheten Upplevelser av vården Under hösten har vi på ett strukturerat sätt inhämtat upplevelser från vårdtiden från närstående till pat. som avlidit på vår avdelning. Materialet utgör grund för avdelningens fortsatta förbättringsarbete. Trycksår Avdelningen arbetar också aktivt för att förebygga och minska uppkomst av trycksår hos palliativa patienter. Vi har tagit fram ett trycksårskort för att säkerställa att teamet uppmärksammar faktorer som kan bidra till trycksår. Materialet är baserat på de senaste forskningsrönen inom området. Även en specifik aktivitetsplan i TakeCare är under utformning, vid risk för trycksår för patienter i livets slutskede. All personal på avdelningen kommer att arbeta efter det framtagna arbetssättet. ASIH Sedan 2013 bedrivs ett samverkansarbete mellan ASIH och hjärtklinikerna på SöS och på Karolinska/Huddinge. Syftet har varit att ta hand om de patienter som vi vårdar tillsammans på ett smidigare, effektivare och säkrare sätt inte minst vid vårdens övergång dvs när patienten överförs till ASIH eller tas in akut från ASIH. Inom samarbetet håller vi återkommande konferenser via videolänk för avstämningar och att säkra en samsyn kring den fortsatta vården av patienterna och en ökad kunskap om respektive vårdgivares arbetssätt. För våra hjärtpatienter har Kardiologkliniken möjliggjort direktintag vid inläggningsbehov utan att behöva passera akutmottagningen, samt kan ge Simdax-infusioner via sin mottagning. De håller också i högre grad än tidigare brytpunktssamtal med palliativa hjärtpatienter vilket höjt kvaliteten i den vård vi ger dessa patienter. 22
24 Minnesmottagningen Effektiviseringar i journalsystem och arbetssätt under året. Vi har bland annat tagit fram ett Diagnosintyg till patient/anhörig, där informationen kring den givna diagnosen struktureras på ett tydligt sätt. I syfte att effektivisera planeringen av och själva besöken på mottagningen, har vi utarbetat ett antal formulär som patient/anhörig kan besvara i förväg. Flera utbildningsinsatser under året för patienter och anhöriga till patienter med kognitiv svikt och demenssjukdom. Pågående metodutvärderingar för närvarande relaterade till lumbalpunktion. Capio Rehab Dalen Pågående projekt på verksamheten har framför allt fokuserat på den förestående omorganisationen i verksamheten. En grupp har startat på området Kost och träning, ett samarbete mellan fysioterapeuter och dietister, för patienter med BMI > tillfällen i grupp, 1 gång/vecka. Varje tillfälle består av en teoridel, inklusive diskussion och en träningsdel. Föreläsningarna utgår från ett material från överviktscentrum på Huddinge. Planeringen skedde under hösten 2015 och första gruppen startade efter årsskiftet. Verksamheten har också arbetat vidare med dokumentationen i form av rehabiliteringsplan, vars måluppfyllelse utvärderas i slutet av behandlingsperioden. 23
Kvalitetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse, redovisning av förbättringsarbeten och kvalitetsparametrar CAPIO GERIATRIK DALEN
Kvalitetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse, redovisning av förbättringsarbeten och kvalitetsparametrar CAPIO GERIATRIK DALEN Mars 1, 2015 1 Innehållsförteckning Inledning Året som gått: ------------------------------------------------------------------------
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten 3 Struktur för uppföljning och utvärdering 3 Mål för patientsäkerheten 3 Genomförda
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt
Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE
Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge
1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare
Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017
Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017 Socialstyrelsens rapporter inom patientsäkerhetsområdet I Socialstyrelsen rapporter om patientsäkerhet beskriver vi utvecklingen av patientsäkerheten
Patientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Patientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka 2014. 20150215 Gunilla Brohmé, Linda Holmgren
Patientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka 2014 20150215 Gunilla Brohmé, Linda Holmgren Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting 2 Övergripande mål och strategier... 3 Patienten
Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015
Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för
Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012
Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter
Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet
Länsgemensam ledning i samverkan. Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Bättre liv för sköra äldre i Kalmar län Strategi och handlingsplan 2019 2020 Samordnande äldregrupp
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan
Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM 171227 MAGNUS FRITHIOF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 APRIL 2011 SID 1 (6) DNR 1.2.1 195-2011 SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2011 Till Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd
Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR
Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG
Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM 2018-02-01 ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Tjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende Mall för patientsäkerhetsberättelse i Sollentuna kommun All text som är inom rutorna är hjälptext och rutor med innehåll ska tas bort när ni skrivit
Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Örkelljunga den 1:a Mars 2018 Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och strategier 4. Organisatoriskt
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget
RIKTLINJE Avvikelser, klagomål och synpunkter inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2016-02-28 Av Mona Andersson Verksamhetschef Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och
Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48
Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-02-17 SN-2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar
Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB
Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens
Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012
1(9) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena von Heideken Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00 www.karlsborg.se karlsborg.kommun@karlsborg.se
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig
Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)
Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen
Spridning av säkrare praxis
Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se
Vårdsamordnare Vo Internmedicin
Slutrapport Arbetsmiljölyftet frikod 3864 Vårdsamordnare Vo Internmedicin 1 oktober 2014-31 oktober 2016 Peter Blomberg, projektledare Utvärdering och utveckling av vårdsamordnarrollen Sammanfattning av
Uppdragsplan Vård- och omsorgsnämnden. Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/
Uppdragsplan 2016 Vård- och omsorgsnämnden Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/0864 003 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Ansvarsområden 4 Verksamhetsidé 4 Uppföljning och utvärdering
Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad
Avdelningen egen regi äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Sida 1 (6) 2019-03-15 Handläggare: Maria Premfors 08 508 18 170 Till Farsta stadsdelsnämnd 2019-04-11 Patientsäkerhetsberättelser
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2017 2018-01-07 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.
Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Tyresö/Söderort 2016 Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Vision och värdegrund 3 Kvalitet och patientsäkerhet 4 Riskbedömningar 5 Vård i livets slut 5 Kompetens i teamet
Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2015
VO Vårdnära administration och service 2016-03-20 1 (6) Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2015 VO Vårdnära administration och service Södertälje Sjukhus AB 152 86 Södertälje Organisationsnr: 556775-9922
Bättre liv för sjuka äldre
Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och
Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE
Utfärdad av: Antagen av: Giltig från: Reviderad: Kvalitetsutvecklare och MAS Socialnämnden 2018-SN-83 181001 Socialförvaltningen RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE När något
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa
Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden, Sociala omsorgsnämnden och Vård- och äldrenämnden Borås Stads
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Patientsäkerhetsberättelse
Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning
Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013
Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Vårdrelaterade infektioner Andelen infektioner i landet sjunker till 8,7 procent i den senaste mätningen av vårdrelaterade
Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård
Fast vårdkontakt.. verktygen i Äldresatsningen! Staben för verksamhetsutveckling 4 enheter! Enhet för läkemedel Enhet för säkerhet, användarnära IT MT Enhet för patientsäkerhet Enhet för ehälsa kvalitet
Former för samverkan kring äldre i Stockholms län
2017-09-18 Närsjukvård Former för samverkan kring äldre i Stockholms län Primärvårdskonferens 2017 Gunilla Benner-Forsberg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen /SLL 2017-09-18 Närsjukvård Innehåll i dagens
Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida
Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Fagersta 2014-02-28 Lennart Nyman Verksamhetschef Mitt Hjärta i Bergslagen AB Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-20 Beata Torgersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Patientsäkerhetsberättelse 2011
1 Patientsäkerhetsberättelse 2011 Patientsäkerhets- och kvalitetsgruppen består av fyra personer: Maria Svensson, kvalitetssamordnare, sammankallande och leder arbetet i gruppen. Dag Salaj from 1/9 2011,
Program Patientsäkerhet
PROGRAM 1 (5) INLEDNING Landstinget Västmanland arbetar målmedvetet för att öka patientsäkerheten och successivt utveckla en säkerhetskultur, som kännetecknas av hög riskmedvetenhet och ett aktivt riskreducerande
Kvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Oxelösund 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2017 Diarienummer: RS170819 2018-01-11 Patrick Överli Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet Ortopedspecialisternas mål med patientsäkerhetsarbetet
2. Rapportera. Dokumentnamn: Handlingsprogram för patientsäkerhet inklusive avvikelsehantering. Dokumenttyp: Adm PM
Anna Kullberg, ssamordnare Handlingsprogram för inklusive avvikelsehantering Mag-tarmmedicinska kliniken 1 Identifiera 2 Rapportera 3 Fastställa och åtgärda orsaker 4 Utvärdera åtgärdernas effekt 5 Sammanställa
Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare
Victoria Vård & Hälsa Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-02-13 Annika Berglund Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap.
Nationellt ramverk för patientsäkerhet
Nationellt ramverk för patientsäkerhet Bakgrund SKL har tillsammans med landsting och kommuner tagit fram ett nationellt ramverk för strategiskt patientsäkerhetsarbete. Målet med det nationella ramverket
Fast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2017 Datum 2018-01-30, Anne Lazukic, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3-4 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:
Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)
Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Giltig f o m: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018 06 01 Lagstiftning, föreskrift:
Riktlinjer Avvikelsehantering
Skapad 2016-07-15 Författare Lena Skotheim Projektnamn Kvalitets&ledningssystem Förvaltning Socialförvaltningen Dnr Dokumenttyp Rutiner/Riktlinjer Sida 0 Riktlinjer Avvikelsehantering Utredning/Analys
Rutin för hantering av avvikelser
LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet
tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet Starkare akademisk lärandemiljö Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) är ett samlingsbegrepp för de
Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för
Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR
Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR Till Socialdepartementet Diarienummer S2017/02040/FST Remissvar Betänkande SOU 2017:21 Läs mig!
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Administration - Ledningssystem för patientsäkerhet - neonatal
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 22158 su/med 2017-04-07 6 Innehållsansvarig: Kerstin Wållgren, Verksamhetsutvecklar, Verksamhet AnOpIva barn (kerwa6) Godkänd av: Ola Hafström,, Verksamhet
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01- 25 Beata Torgersson verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen
Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2018
Patientsäkerhetsberättelse för 2018 Stockholm, 2019-02-25 Ingemar Gustafsson Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Resultat Akutkliniken
KVALITETSREDOVISNING 211 Resultat 155 12-3-16-1:49 211 Avvikelserapportering Tidsperiod: 211 Datakälla: Registrerade avvikelser i det elektroniska avvikelsesystemet AlphaQuest. 211 21 Antal 31 324 Analys:
Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001
Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet
Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun
Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun År 2013 2013-02-13 Pernilla Hedin, medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
[Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Veckobo Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 (t.o.m. 31/10) Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-26 / Lisa Hågebrand 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering
Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:
Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan
Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan 2016 170420 Birgitta Bergsten Övergripande mål och strategier SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Vårdgivaren skall planera,
Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende
Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
År Patientsäkerhetsberättelse enligt Patientsäkerhetslagen (2012:659) för Olovslunds Äldreboende. Roya Fard. Olovslunds Äldreboende
2019-02-05 1 (5) Olovslunds Äldreboende Patientsäkerhetsberättelse enligt Patientsäkerhetslagen (2012:659) för Olovslunds Äldreboende År 2018 2019-02-05 Roya Fard Olovslunds Äldreboende Socialförvaltningen
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Vardaga Ullstämma servicehus DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning
A&O ANSVAR OCH OMSORG AB
A&O Ansvar och Omsorg AB Riggargatan 2016 1 2017-02-13 Riggargatan A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2016 Avvikelser Samtliga avvikelser registrerades och dokumenterades.
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-01 Peter Boänges Reviderad Kvalitetsavdelningen/LF 2014-09-29 Verksamhetens namn Lillälvsgården Verksamhetens
Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp.
Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp. År 2014 2014-02-24 Marie Johnsson Verksamhetschef Inledning De viktigaste åtgärderna för att öka patientsäkerheten är ett fortsatt arbete för att öka
Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är