STUDIEHANDLEDNING. SQ4241 Barn, Ungdom och Familj 10 högskolepoäng. Ht 2014 Red

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete STUDIEHANDLEDNING SQ4241 Barn, Ungdom och Familj 10 högskolepoäng Ht 2014 Red Kursansvarig: Hanan El Malla (HEM) tel: , Övriga lärare: Anna Nelson, Kristina Alstam, Rakel Berman, Margareta Regnér, Ingrid Höjer, Clarie Engström, Karin Röbäck de Souza, Susanne Liljeholm Hansson, Ylva Bjereld, Viveka Enander 1

2 Välkommen till kursen Barn, ungdom och familj. I den här studiehandledningen finner ni information om kursens lärandemål, arbetsformer och examinationer. Det finns också en kortare beskrivning av de olika moment som förekommer i kursen samt eventuella igentagningsuppgifter för obligatoriska moment. Innehållet i denna studiehandledning kommer att kompletteras med information som sprids via GUL. Ta därför som vana att dagligen gå in på kursens sidor, för att se om det finns någon ny information. Lärandemål, arbetsformer och examination Lärandemålen för den här kursen är formulerade på följande sätt. Studenten ska efter avslutad kurs kunna: Kunskap och förståelse: Beskriva och förklara livsvillkor för utsatta barn, ungdomar och familjer på individ-, grupp- och strukturell nivå utifrån psykosociala, samhällspolitiska och socioekonomiska perspektiv. Redogöra för aktuell forskning om socialt arbete med utsatta barn, ungdomar och familjer. Redogöra för metoder som används i socialt arbete med barn, ungdomar och familjer samt problematisera de organisatoriska och juridiska aspekter som omgärdar området. Färdighet och förmåga: Granska och urskilja olika teoretiska perspektivs betydelse för förståelse av utsatta barn, ungdomar och familjer. Utifrån genomförd granskning redogöra för möjliga konsekvenser på individ-, grupp- och strukturell nivå samt för handlingsstrategier i socialt arbete. Genomföra utredning och dokumentation i socialt arbete inom området. Tillämpa barnperspektiv i socialt arbete med barn, ungdomar och familj Värderingsförmåga och förhållningssätt: Reflektera över och värdera aktuell forskning om utsatta barn, ungdomar och familjer med relevans för socialt arbete. Problematisera och ta ställning till ett etiskt och professionellt förhållningssätt i socialt arbete med barn, ungdomar och familj, med särskilt beaktande av klient/brukarperspektiv och egna och samhälleliga värderingar. Arbetsformerna för kursen är flera och består av föreläsningar, olika former av seminarier, workshops och samtalsövningar. Ni kommer att gruppvis arbeta med en utredning. Kursen 2

3 innehåller också inslag av PFS (Professionellt förhållningssätt). Deltagande i seminarier och workshops är obligatoriskt. För att på bästa sätt kunna tillgodogöra sig kunskapsinhämtandet rekommenderas att gå på föreläsningarna, trots att dessa inte är obligatoriska. En stor del av innehållet i föreläsningarna går inte att tillägna sig enbart genom att läsa kurslitteraturen. Under kursens gång finns det därutöver inlagt tillfällen där du ensam eller tillsammans med kurskamrater får tillfälle att läsa in litteratur, förbereda seminarier och grupparbeten samt skriva på examinationsuppgiften. Akademisk kvart tillämpas vid alla moment. Kursutvärdering kommer att ske vid kursens slut. Utgångspunkterna i kursen kan beskrivas på följande vis: Hur ser livsvillkoren och de sociala sammanhangen ut för utsatta barn, ungdomar och familjer i ett makt-, klass och genusperspektiv? Vilka teorier/metoder/handlingsstrategier finns för att utforska/förändra livsvillkor och sociala sammanhang ur ett strukturellt och individuellt perspektiv? Vad är ett professionellt förhållningssätt? Organisatoriska, juridiska och normativa aspekter. Examinationsformerna är följande: -Deltagande i obligatoriska och examinerande seminarier -Individuellt genomförd barn/ungdoms- intervju med åtföljande inlämning av skriftlig redogörelse. -Att i grupp skriva en utredning som berör området barn och familj, utifrån en självbiografisk bok -Individuell skriftlig hemtentamen som handlar om att genomföra en självständig analys av den gruppvisa utredningen. Frågor till och kontakt med kursansvarig och övriga lärare Titta i studiehandledningen innan du ställer en fråga. Frågor ställs i första hand till någon av de momentansvariga under Ställ fråga på GUL; likartade frågor får då likartade svar och kommer alla studenter till del. Om du har en fråga som rör kursen är det troligtvis andra som undrar över samma sak. Man kan vara anonym om man önskar. Frågor och svar kan sedan ses under Vanliga frågor. Frågor av mer personlig karaktär kan ställas till kursansvarig via e-post. Kursintroduktion Vid den obligatoriska kursintroduktionen introduceras kursen, dess lärandemål, examinationsformer samt litteratur. Kursintroduktionen är obligatorisk. Vid kursintroduktionen sker också gruppindelning och tilldelning av den självbiografiska bok som ligger till grund för den utredning som ska göras i grupp. De böcker som är aktuella är: 3

4 o Susanna Alakoski: Svinalängorna o Zlatan Ibrahimovic: Jag är Zlatan o Åsa Linderborg: Mig äger ingen o Lisbeth Pipping: Kärlek och stålull o Patrik Sjöberg: Det du inte såg Föreläsningar Föreläsningar sker i helklass. Läsanvisningarna under respektive föreläsning nedan anger den litteratur som huvudsakligen tar upp det behandlade temat. Läsanvisningarna kan också fungera som en hjälp för att sortera och få överblick över litteraturen. All litteratur finns inte med nedan och vid föreläsningarna kan även annan litteratur beröras. Anknytning och utvecklingspsykologi. Hanan El Malla Höjer&Sallnäs (red) (2012), När samhället träder in +Eget material Ungdomskultur ur ett senmodernt perspektiv. Anna Nelson Lalander&Johansson (2007) Ungdomsgrupper i teori och praktik Ander (2005) Möten i mellanrummet: socialt förebyggande arbete med ungdomar Förebyggande och främjande arbete. Susann Liljeholm Hansson Höjer&Sallnäs (red) (2012), När samhället träder in, kap 7 Kompendium om förebyggande och främjande arbete (finns på GUL) Våld i nära relationer (Profilföreläsning). Viveka Enander Att stanna och att gå. Forskning kring misshandelsprocesser och misshandlade kvinnors uppbrottsprocess. Den sociala barn och ungdomsvården. Ingrid Höjer Höjer&Sallnäs (red) (2012), När samhället träder in, (främst kap 4-6) Johansson&Wiklund (red) (2012), Att fostra familjen Barns erfarenheter och upplevelser av våld. Karin Röbäck de Souza Eriksson&Näsman (2011) När barn som upplevt våld möter socialtjänsten: om barns perspektiv, delaktighet och giltiggörande Teoretiska perspektiv rörande barn, ungdom och familj. Hanan El Malla Höjer&Sallnäs (red) (2012), När samhället träder in, (främst kap 4, 5 och 7) Rasmusson & Regnér (2013) Ett utvalt hem till ett utvalt barn, (främst kap 4 och kap 7) 4

5 Utvecklingspsykologisk forskning. Hanan El Malla Eget material Att intervjua utsatta barn och ungdomar. Hanan El Malla/ Karin Röbäck de Souza Samtal med barn i socialtjänsten (2004) Stockholm: Socialstyrelsen Fältarbete i en mångkulturell miljö (inklusive besök på fältet- CUS-Hammarkulletorget 62) Johan Berg/Anna Nelson/ Susanne Liljeholm Hansson Ander (2005) Möte i mellanrum: socialt förebyggande arbete med ungdomar Åtgärder inom den sociala barnavården, samt brukarnas synpunkter på desamma. Ingrid Höjer Höjer&Sallnäs (red) (2012) När samhället träder in, kap 1-4, 7 och 8 BBIC i teorin. Clarie Engström En introduktion till Barns behov i centrum (BBIC): ett system för utredning, planering och uppföljning av barn i den sociala barnavården. (2002) Stockholm: Socialstyrelsen. Höjer&Sallnäs (red) (2012), När samhället träder in, kap 5. BBIC i praktiken. Clarie Engström En introduktion till Barns behov i centrum (BBIC): ett system för utredning, planering och uppföljning av barn i den sociala barnavården. (2002) Stockholm: Socialstyrelsen. Könssocialisation och socialpedagogiskt arbete med flickor. Anna Nelson Ander (2005) Möten i mellanrum: socialt förebyggande arbete med ungdomar, kap 3 Ungdom, förort och kriminalitet. Susanne Liljeholm-Hansson Forkby&Liljeholm Hansson (2011) Kampen för att bli någon: bilden av förorten och riskfyllda utvecklingsvägar i Göteborg + kompendiet som delas ut. Övriga delar av rapporten kan läsas som referenslitteratur. Att genomföra analyser i socialt arbete med barn och ungdomar. Margareta Regnér En introduktion till Barns behov i centrum (BBIC): ett system för utredning, planering och uppföljning av barn i den sociala barnavården. (2002) Stockholm: Socialstyrelsen Höjer&Sallnäs (red) (2012), När samhället träder in, kap 5 och 7 Repetera gärna Rasmusson & Regnér (2013) Ett utvalt hem till ett utvalt barn, kap 2 Repetera gärna från föregående termin Bernler&Johnsson (2001) Analysen, kap 9 (Ej obligatoriskt men matnyttigt: Socialstyrelsen /2009/: Rasmusson: Analys, bedömning och beslut i utredningar enligt BBIC) Barn, ungdomar och sociala medier. Ylva Bjereld Ingen specifik litteratur till detta tillfälle. Vid föreläsningen får ni tips på fördjupningslitteratur. 5

6 Familj och migration. Hanan El Malla Forkby&Liljeholm Hansson (2011) Kampen för att bli någon: bilden av förorten och riskfyllda utvecklingsvägar i Göteborg +Eget material Ungdomar/ identitet. Hanan El Malla Höjer&Sallnäs (red) (2012), När samhället träder in +Eget material Seminarier och workshops Samtliga seminarier och workshops är obligatoriska. Se vad som gäller för igentagningsuppgift för de olika momenten under rubriken Frånvaro. Litteraturseminarium: Att fostra familjen(halvklass) Kristina Alstam Vid detta tillfälle skall vi avhandla kapitel 1 7 i antologin Att fostra familjen om styrning, föräldraskap och socialtjänst. Kursansvariga fördelar kapitlen mellan er (se lista över fördelning på GUL). Vid litteraturseminariet kommer ni att summera det kapitel som ni har läst för de övriga kursdeltagarna. Ta gärna upp någon av de diskussionsfrågor som finns i slutet av varje kapitel. Avsätt 20 minuter till varje kapitel vid seminariet. Mycket viktigt att vi håller tiden! Ni kommer inför seminariet att koncentrera er på det kapitel som ni fått tilldelat er. Ni behöver inte lägga så mycket tid på att i gruppen samordna er gemensamma presentation. Workshop: att jobba med grupper. Susanne Liljeholm Hansson/Anna Nelsson Syftet med gruppövningen är att träna gruppledarskap med ungdomar. I rollspel tränar grupper om 7-8 att gestalta olika situationer med möten mellan ungdomar och ungdomsarbetare. Ander (2005) Möte i mellanrum Liljeholm Hansson kompendiet Workshop: Introduktion till utredning (1). Karin Röbäck de Souza & Margareta Regnér Det här seminariet sker gruppvis. Inför seminariet ska gruppen ha läst den självbiografiska boken och gemensamt ha kommit överens om vilken sorts utredning ni vill göra. Utredningen ska utgå från den självbiografiska boken, ni väljer om ni vill fokusera på barn/ungdom. Ni kan välja om ni vill göra en BBIC-utredning, eller om ni vill göra en utredning som fokuserar på gruppnivå, grannskapsnivå eller strukturell nivå. Viktigt är dock att ni kopplar utredningen till bokens huvudperson. Analys och bedömning ingår inte i den gemensamma utredningen. Om ni väljer att göra en BBIC-utredning kan ni använda er av den mall som finns på GUL. Väljer ni att göra en annan form av utredning bör följande områden finnas med: Bakgrund till utredningen: Hur aktualiseras ärendet? Beskriv de olika val ni gjorde inför att inleda er utredning. Beskrivning av problemet/fenomenet: I beskrivningen kan följande områden beröras: Familj och socialt nätverk (här beskriver ni vilka familjeförhållande som individen/familjen lever i och i de fall där det är viktigt beskriver ni hur individen/familjens nätverk ser ut). 6

7 Livssituation/levnadsförhållande (här beskrivs klassrelaterade faktorer såsom boende, arbete/sysselsättning, ekonomi, hälsa, utbildning.) Det kan också beroende på ärendets karaktär kort handla om kulturskillnader, språksvårigheter och funktionsnedsättningar som påverkar vardagen och som kan skapa hinder eller utgöra resurser). Barnperspektiv (i det fall där barn finns med skall barnperspektivet beaktas). Resurser hos den/de utredningen berör: (här berättar ni om individens/familjens/gruppens resurser och egna styrkor). Slutligen, i beskrivningen av problemet/fenomenet kan även organisatoriska, juridiska och normativa aspekter avhandlas. Utredningens genomförande Beskriv hur utredningsarbetet gått till; vilka behövde ni samtala med eller hämta information från? Hur gick samtalen till? Ytterligare information som behövdes för att fullfölja utredningen? På vilka sätt skaffades den informationen? Workshop: Familjeintervju. Margareta Regnér Rasmusson&Regnér (2013) Ett utvalt hem till ett utvalt barn, kap 4 +Intervjuformulär delas ut Nätseminarium. Kristina Alstam Detta seminarium kommer att ske på nätet via GUL. Inför seminariet har ni läst de två artiklarna av Eileen Munro (se litteraturlistan) och förberett en kort text (max 500 ord). Du ska kortfattat beskriva innehållet i de två artiklarna, och presentera tankar och reflektioner om det du läst. Det är viktigt att just egna tankar och reflektioner kommer fram. På seminariedagen publicerar du din text på GUL. Det kommer att finnas diskussionsgrupper på GUL (gruppindelning meddelas senare), och du lägger upp din text genom att starta en ny tråd (på GUL kallat Nytt ämne). Du klistrar in din text i rutan Meddelande. Skriv en lämplig rubrik på ditt ämne. På seminariedagen förväntas du läsa de andra trådarna i din grupp, och du ska göra minst ett inlägg på någon annans tråd. Läraren följer era diskussioner och har också möjlighet att kommentera. Handledning av intervjuer med barn och ungdomar. Hanan El Malla/ Rakel Berman Intervjuer och samtal med barn inom socialtjänsten kan ha olika syften och ingå i olika sammanhang. Att informera barn, lyssna på dem och göra dem delaktiga är viktigt i många slags utredningar och insatser. Inför detta seminarium ska ni ha intervjuat ett barn/ungdom. Ni skall inte intervjua egna barn eller barn ni känner alltför väl. De frågor ni ska ställa till barnet/ungdomen: 1. Vad är en familj?/vad gör en familj? (Barn kan rita sin familj exempelvis). 2. Vad är ett barn?/vad gör ett barn? 3. Går det att byta familj? 4. Kan man vara ovänner i en familj?/kan man bråka i en familj? Att beskriva något man gör passar yngre barn som ännu inte utvecklat ett abstrakt tänkande. Ta med er barnintervjun för handledning och diskussion. Den behöver inte vara renskriven. Efter seminariet ska ni skriva en sammanfattning av intervjun på max två A-4 sidor. Ta med barnens egna ord. Sammanfattningen bör även innehålla dina reflektioner (ca 1/3 sida) kring hur det var att göra intervjun. Sammanfattningen av intervjun bedöms med G eller U. Intervjun färdigställs efter handledning. Inlämning via GUL senast 13/ PFS-seminarium. Susanne Liljeholm Hansson/ Anna Nelson PFS betyder professionellt förhållningssätt och självkännedom. Grupperna kommer att arbeta med praktiska övningar som relaterar till det aktuella kursinnehållet kring ungdomar samt egna 7

8 erfarenheter och värderingar. Litteraturseminarium. Anna Nelson/ Susanne Liljeholm Hansson Examinerande litteraturseminarium där grupper om 3-4 formulerar frågeställningar med utgångspunkt i nedanstående litteratur som presenteras och diskuteras på seminariet. Lalander&Johansson (2007) Ungdomsgruppen i teori och praktik Forkby&Liljeholm Hansson (2011) Kampen för att bli någon: bilden av förorten och riskfyllda utvecklingsvägar i Göteborg, från sidan 120. Liljeholm Hansson kompendiet Workshop: Handledning på utredningen (2). Karin Röbäck de Souza/ Margareta Regnér Detta tillfälle sker i grupp. Ni får 45 minuter per grupp att presentera vilken sorts utredning ni har valt att göra. Kom väl förberedda och använd seminarieledarna till att få återkoppling och kommentarer. Examination Tentamen sker genom individuellt genomförd barnintervju, skriftlig genomförd utredning i grupp, skriftlig individuell hemtentamen samt aktivt deltagande i obligatoriska examinerande och övriga seminarier och de uppgifter som ges i samband härmed. Differentierad betygsskala används. Det är bara individuell hemtentamen som bedöms med VG, G eller G. Övriga tentamensuppgifter bedöms med G eller U. Tentamen lämnas in via GUL och rättas anonymt. Individuell hemtentamen Den individuella uppgiften är kopplad till den utredning ni gjort i grupp. Examinationsuppgiften består av att göra en självständig analys av de frågeställningar som utredningen berör. Det handlar således om att redogöra för hur du gjort när du analyserat. I analysen ska du visa att du tillgodogjort dig kursens innehåll. Kursen handlar om barn och ungdomar i utsatta livssituationer. Du ska visa att du kan granska och urskilja olika teoretiska perspektivs betydelse för förståelse av utsatta barn, ungdomar och familjer. Du ska diskutera eventuella konsekvenser för barnet, och visa ett reflekterande förhållningssätt till dina slutsatser. Diskutera även eventuella kunskapsluckor eller andra faktorer som kan begränsa din analys. I din analys ska du använda dig av relevant kurslitteratur, samt kunskap som inhämtats under föreläsningar och seminarier. Det ska tydligt relatera till teoretiska begrepp som behandlats i kursen. Uppgiften ska inte vara längre än max 4,5 sidor, exklusive referenslista. Typsnitt: Times alt. Times New Roman Punkter: 12 Radavstånd: 1.5 Marginal: Över- och underkant 1,5 (hanteras i dokumentlayout). Marginalerna skall vara 3cm vardera. Kriterier för bedömning av individuell hemtentamen 8

9 Godkänd: Du ska på ett strukturerat sätt behandla de punkter som tas upp till analys. I analysen ska det framgå att du kan koppla teorier och begrepp till de diskuterade fenomenen, samt att du behärskar och kan definiera de teorier och begrepp som används i tentamen. Du skall kunna föra en problematiserande diskussion i enlighet med de angivna punkterna i tentamen. Väl godkänd: För att uppnå betyget väl godkänd måste bedömningsgrunden för godkänd vara uppfylld. Dessutom krävs att Du kan föra en självständig diskussion med avstamp i analys och litteratur. Även god språkbehandling och en röd tråd krävs i tentamen. Underkänd: Studenten hänvisas till att komplettera eller göra en omtentamen. Om tentamen lämnas ut på GUL 5 veckor efter ordinarie tentamens deadline, samt lämnas in 1 vecka efter utlämning. Därefter hänvisas till nästa ordinarie tentamenstillfälle. Observera att det är tillåtet att diskutera tentamen med kurskamrater eller andra. Det är inte tillåtet att utforma svaren i samarbete eller samråd med någon person. Tentamen är individuell. Att bryta mot detta kan innebära anmälan till disciplinnämnden. Ett fällande beslut i disciplinnämnden kan innebära avstängning. Frånvaro Nedan beskrivs vilka frånvarotillfällen som skall tas igen av den enskilde studenten. Vid frånvaro vid maximalt två obligatoriska tillfällen skall skriftliga igentagningsuppgifter göras vid kurstillfällen som beskrivs nedan. Frånvaro vid fler än två tillfällen innebär att momenten tas igen vid nästkommande kurs ordinarie seminarietillfällen. Vid frånvaro från obligatoriska moment görs en igentagningsuppgift om 1,5 referensanknutna sidor i enlighet med instruktioner nedan. Lämnas märkt namn, klass, gruppnummer senast vid kursens sista dag i samband med tentamen. Igentagningsuppgift för litteraturseminarier: Skriv en kort sammanfattning och reflektion av det du läst. Diskutera frågeställningarna (de du själv formulerat, eller de som finns i slutet av kapitlet). 2 A4-sidor. Skicka via e-post till momentansvarig. Igentagningsuppgift för Barn och ungdomsintervju: Beskriv dina egna känslor och tankar inför och under barnintervjun. Nämn tre svårigheter. 1,5 A4-sida. Skicka via e-post till momentansvarig. Igentagningsuppgift för workshop utredning: Beskriv vilka frågeställningar som är aktuella för utredningen, hur du ska kunna besvara dessa. Motivera varför du valt att fokusera på detta, utifrån den självbiografiska boken. 1,5 A-4 sida. Skicka via e-post till momentansvarig. Lycka till önskar lärarlaget! 9