perspektiv Genusforskning har brett stöd hos riksdagspartierna

Transkript

1 GENUS perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning 3 12 Genusforskning har brett stöd hos riksdagspartierna Synen på genusforskning bland riksdagspartierna följer i stort blockpolitiken. Regeringspartierna är positivt inställda till forskningen, men förespråkar inga förändringar i det forskningspolitiska stödet, medan Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet på olika sätt vill lyfta fram genusforskningen mer än i dag. Sverigedemokraterna är det parti som är mest kritiskt till forskningsinriktningen. Det visar en utfrågning som Genusperspektiv gjort inför den forsknings- och innovationsproposition som regeringen lägger fram i höst. SIDAN 4 Efter riksdagens sommaruppehåll presenterar regeringen sin forsknings- och innovationsproposition för perioden Inför detta har Genusperspektiv frågat representanter för de åtta riksdagspartierna vilken roll de ser för genusforskningen i framtida forskningspolitik. EU-PARLAMENTARIKER VILL HA IN ÄNDRINGSFÖRSLAG OM GENUS Politikerna vill ha in formuleringar för att kunna driva på att genusperspektiv kommer med i EU:s kommande ramprogram för forskning och innovation, Horisont Det framkom vid en konferens i Bryssel. SIDAN 2 KONFERENS KRING PILOTPROJEKT FÖR GENUSCERTIFIERING I LUND Arbetet med genuscertifiering som inleddes vid Lunds universitet 2008 går nu in i en ny fas. Pilotprojekten vid tre naturvetenskapliga institutioner delade med sig av sina erfarenheter under en konferens i slutet av maj. SIDAN 3 30 MILJONER TILL FORSKNINGS- PROJEKT OM PSYKISK OHÄLSA Forskare vid Umeå universitet har fått anslag på 30 miljoner kronor för ett omfattande program om hur ungdomar med psykisk ohälsa försämrar eller förbättrar sin hälsa under livet. Projektet leds av Anne Hammarström. SIDAN 7

2 G E N U S P E R S P E K T I V LEDARE Kerstin Alnebratt Föreståndare Främjandeuppdraget blir lyckligtvis kvar Två nya myndigheter ska ersätta de tre som läggs ner på högskoleområdet. Universitetskanslerämbetet kommer tillbaka, fast i ny tappning. Att gamla namn på myndigheter återanvänds är väl mer att betrakta som kuriosa. Mer väsentligt är att regeringen väljer att ha kvar uppdraget att främja jämställdhet och lika rättigheter. I ett tidigare presenterat utredningsbetänkande föreslogs att det uppdrag som Högskoleverket haft på området skulle upphöra. Förslaget fick kritik, inte minst för att bortse från att det inom vissa områden, däribland jämställdhetsarbetet, finns behov av samordning mellan de 37 myndigheterna inom sektorn. Nu har dock regeringen valt att gå en annan väg. Ett nytt Universitetsoch högskoleråd inrättas. Det är detta råd som ska ta över ansvaret för att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Precis så lyder nämligen uppdraget och det finns all anledning att ha det kvar. Det är nu snart ett och ett halvt år sedan Delegationen för jämställdhet i högskolan la fram sin slutrapport. Av de förslag som där presenterades har inte mycket blivit verkstad. I de forskningsrapporter som delegationen initierade träder en bild fram som borde föranleda åtgärder. Främjandeuppdraget löser naturligtvis inte problemen med bristande jämställdhet i högskolesektorn. Men att ta bort det hade definitivt sänt fel signaler till de universitet och högskolor som har frågan på sitt bord. EU-parlamentariker vill ha in ändringsförslag om genus Hör av er om ni har förslag på förändringar. Det sade centerpartisten Kent Johansson vid ett seminarium i EU-parlamentet om EU:s framtida forskningspolitik, Horisont träder EU:s nästa forskningsprogram Horisont 2020 i kraft och fram till dess arbetar kommissionen, rådet och parlamentet med hur det ska formuleras. Kommissionen presenterade sitt förslag hösten Under 2012 diskuterar regeringarna i rådet hur de ställer sig till förslaget och likadant sker i EU-parlamentet ska Horisont 2020 vara klart. Vi tycker att ansatsen med att arbeta med samhälleliga utmaningar i Horisont 2020 är bra, sade Kerstin Alnebratt, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning, som arrangerade seminariet 26 april tillsammans med Vinnova. Men vi var besvikna i att det till en början helt saknades genusperspektiv. I det förslag som finns nu har det blivit bättre, men det kan bli ännu bättre. Genusblind klimatforskning Flera forskare presenterade på seminariet vad det får för konsekvenser att ta in ett genusperspektiv i klimatforskning. Det är tydligt att kvinnor och män bidrar till klimatförändringar i olika grad. Men den tyska forskaren Gotelind Alber varnade för förenkling: Det är viktigt att inte diskutera frågan så att könsstereotyper förstärks. Genusanalysen måste gå djupare än att bara dela upp i kvinnor och män. Vi måste också undersöka varför skillnaderna ser ut GOTELIND ALBER som de gör. Gotelind Alber påpekade att den mesta klimatforskningen görs av män inom naturvetenskap och teknik och är genusblind. Forskningen är blind för sociala dimensioner överhuvudtaget. Den är ute efter en superlösning på teknisk väg som löser alla problem. Den genusmedvetna forskningen finns framförallt inom samhällsvetenskap och humaniora. Den fokuserar på påverkan, sårbarhet och är ofta teoretisk. Fallstudier lyfts fram som lätt blir anekdotiska, sade Gotelind Alber. Om man relaterar det till Horisont 2020 så illustrerar det samma uppdelning som finns där. Vi behöver föra samman forskargrupper från olika traditioner för att överbrygga KENT JOHANSSON kunskapsgapet. Ökat tryck behövs Viviane Willis-Mazzichi är chef för den avdelning på kommissionen som ansvarar för jämställdhet och genusforskning. I kommissionens förslag till Horisont 2020 finns genus med som en övergripande dimension i forskningen. Kommissionen ska också arbeta för att fler kvinnliga forskare får forskningsmedel och är med och beslutar om vilka som får forskningsmedel. Det rör på sig, men det går långsamt. Vi behöver ökat tryck på dessa frågor. EU-parlamentarikerna på seminariet lovade att driva på för att ett genusperspektiv får genomslag i Horisont Vi måste vara medvetna om att det finns stora grupper i parlamentet som inte vill diskutera genusperspektiv och framförallt inte finansieringen av det, sade socialdemokraten Marita Ulvskog. Men vi kommer att vara aktiva och vill gärna ha inspel utifrån. Det är viktigt att vi får exakta skrivningar som ni vill föra fram när vi förhandlar mellan parlamentet och rådet, sade Kent Johansson. Vid seminariet presenterade Nationella sekretariatet för genusforskning ett förslag till hur genus som övergripande dimension kan få verkligt genomslag genom att obligatoriska indikatorer används vid utlysning, bedömning och utvärdering av forskningsprojekt. TEXT: BOSSE PARBRING

3 3 GENUSPERSPEKTIV Tid, tålamod, tillit. Så ser framgångsreceptet ut, säger Kajsa Widén, projektledare för arbetet med genuscertifiering vid Lunds universitet. Detta är ingen quick fix. Man kan inte vänta sig resultat efter några månader, sa hon vid den första nationella konferensen i Lund som hölls i slutet av maj. Vägen dit har varit lång togs det första steget och året därpå inleddes pågående projekt vid tre institutioner som alla hade anmält sig frivilligt: fysik, energivetenskap och geo-ekosystemvetenskaper. Under två dagar diskuterades erfarenheter och vägar framåt, bland annat vad det starka motståndet beror på. Handlar det om genus? Om certifiering? Eller om att genuscertifiering ses som ett hot mot den akademiska friheten? Deltagarna fick svara genom att trycka på mentometerknappar. Utslaget visades blixtsnabbt i form av staplar på storskärm. De flesta anser att det handlar om en kombination av genusbegreppet och certifieringsbegreppet. Själv röstade jag på genus, sa Tomas Brage, professor vid Fysikum, aktiv i projektgruppen. Han påminde om förutsättningarna. Att det finns en värdegrund för universitet som säger att jämställdhet, etnisk och social mångfald ska råda. Att det finns en diskrimineringslag som alla, även statligt anställda, är skyldiga att följa. Att flera studier visar att kränkningar förekommer och att det finns en stor övervikt av kvinnor bland de doktorander och studenter som utsatts. Frivillighet och inspiration Kajsa Widén tror att ordet kontroll fungerat som ett rött skynke för vissa. Genuscertifieringen bygger på en självdeklaration, att institutionen själv går i god för att allt är korrekt. Det är både praktiskt och pedagogiskt och innebär att varje institution hittar sitt eget arbetssätt för att integrera ett genusperspektiv i verksamheten. Vad vi menar med kontrollorgan är att det ska finnas en stödfunktion, FOTO: ANNE JALAKAS Goda erfarenheter av arbetet med genuscertifiering vid Lunds universitet Vi tror på samtal och diskussioner som metod och det vi sett är att man ska ta med studenterna från början, säger Tomas Brage, professor i fysik, och Kajsa Widén, projektledare för genuscertifieringen vid Lunds universitet. Karin Jannert Romée, genuspedagog vid S:t Petri skola i Malmö, hoppades få tips för sin egen verksamhet. Bodil Ryderheim, Lunds tekniska högskola, tycker att det behövs en attitydförändring bland lärare. någon utifrån med genuskompetens som man kan dra nytta av för att se att det hela fungerar. Frivillighet, inspiration och belöning var ord som återkom under konferensen. Syftet med hela projektet är att öka medvetenhet om både genus och intersektionalitet på universitetet. Erfarenheterna så här långt är goda men mycket arbete återstår. På geologen var man till en början famlande. Med tiden har vi konkretiserat. Studenterna har varit med när vi gått igenom kursplaner och när vi sett över valet av litteratur, Det är också viktigt att se hur vi gör när vi är ute i fält med stora, tunga maskiner, att kvinnorna inte står vid sidan av, säger Lena Adrielsson. På institutionen har man, förutom föreläsningar och seminarier, haft forumspel om mångfald och genus. Liksom vid övriga projektinstitutioner finns i dag också ett eget genusbibliotek. fram igen. 83 procent svarade nej, ett fåtal ansåg att det är svårare inom medicin, teknik och naturvetenskap. På Fysikum visste de flesta inte mycket om genus när projektet startade. Man har därför haft flera genusföreläsare och nu också anställt Sara Goodman från Centrum för genusvetenskap, som genuscoach på 25 procent. Ett jättebra stöd, säger Tomas Brage som tillsammans med henne håller i en genuskurs på instiutionen och nu ser hur projektet ger ringar på vattnet. Ett exempel är att vi har infört dubbel ersättning för doktorandtid vid föräldraledighet. Det kostar 1,5 miljon om året men väckte inget motstånd alls. I oktober presenteras metodboken om genuscertifiering som är en del av projektet. Den ska även finnas i webbversion och innehålla kriterier för framgångsrikt arbete och tips om hur man rent praktiskt kan gå till väga. Projektet fick finansiering från Delegationen för jämställdhet i högskolan med 1,7 miljoner kronor. Fungerar också på Fysikum Men finns det ämnen där det faktiskt inte går att använda sig av ett genusperspektiv? Mentometerknapparna åkte TEXT: ANNE JALAKAS

4 4 G E N U S P E R S P E K T I V Genusforskning har brett stöd hos riksdagspartierna När regeringen år 2008 presenterade sin senaste forsknings- och innovationsproposition var genusforskningens roll avsevärt nedtonad i jämförelse med tidigare proposition. Genusperspektiv har frågat representanter för de åtta riksdagspartierna vilken roll de ser för genusforskningen i framtida forskningspolitik. Propositionen Ett lyft för forskning och innovation, från 2008, innebar inte några förändringar vad gäller den så kallade öronmärkningen, det vill säga Vetenskapsrådets särskilda medel för finansiering av genusforskning. Däremot ger en sökning på ordet genus i propositionen bara sju träffar, jämfört med 80 träffar i den föregående, Forskning för ett bättre liv, från Den senaste propositionen lyfter fram genusforskningen inom några specifika områden, till exempel kvinnors hälsa, mäns våld mot kvinnor samt ett effektivt jämställdhetsarbete. Föregående proposition underströk vid ett flertal tillfällen genusperspektivets kvalitetshöjande roll för forskningen i allmänhet. Inför den forsknings- och innovationsproposition som regeringen lägger fram i höst har de åtta riksdagspartierna gett sin syn på forskningspolitikens förhållande till genusforskning. Regeringspartierna är positivt inställda till forskningen, men avser inga förändringar i det forskningspolitiska stödet. Sverigedemokraterna är det parti som är mest kritiskt till genusforskningen. TEXT: JIMMY SAND Thomas Strand, Socialdemokraternas forskningspolitiska talesperson Vi socialdemokrater anser att genusforskning är ett strategiskt viktigt forsk- THOMAS STRAND ningsområde som måste stärkas. Genusforskningens viktiga roll att belysa de sociala villkor som formar mäns och kvinnors möjligheter ger oss verktyg att rätta till ojämställda strukturer. Genusperspektivet måste få genomslag i forskningens alla led, vid utlysning och i beredningsprocesser, vid fördelning av anslag samt i forskningens vardag. Eftersom kvinnor fortfarande har svårare än män att göra akademisk karriär vill vi införa incitament som leder till förbättringar av jämställdheten. MARGARETA PÅLSSON Margareta Pålsson, ordförande i riksdagens utbildningsutskott, Moderaterna Vi moderater anser att genusforskningen fyller en viktig funktion. Jämställdheten måste främjas på många olika sätt och på alla nivåer i samhället. Genusforskningen lämnar ett viktigt bidrag till vår förståelse av samhällsproblem. Genusforskningen ska emellertid inte ha en särställning i förhållande till andra discipliner. Mot denna bakgrund anser vi att inriktningen på vår forskningspolitik är och har varit väl avvägd. Vår historiska forsknings- och innovationsproposition från 2008 täcker in ett mycket brett spektrum av discipliner och vi är mycket tillfredsställda med utvecklingen av de strategiska satsningarna. Esabelle Dingizian, riksdagsledamot för Miljöpartiet, suppleant i utbildningsutskottet Miljöpartiet anser att det är angeläget ESABELLE att genusforskningen DINGIZIAN fortsätter att växa sig stark. Inom den tillämpade forskningen är detta särskilt relevant. Inom välfärdens verksamheter, såsom skola och vård, finns det ett stort behov av större forskningsanknytning i sin utveckling och ett genusperspektiv i detta är väldigt angeläget. Genusperspektivet bör också vara levande även inom klimatforskningen. De forskningsfinansierande myndigheterna måste uppmanas att iaktta detta i forsknings- och utbildningsstödet. Forskningspropositionen från 2008 förminskade den genusvetenskapliga forskningen. Vi hoppas på en förändring i 2012 års proposition. Tina Acketoft, Folkpartiets gruppledare i riksdagens utbildningsutskott Regeringen har höjt forskningsanslagen kraftigt med fem TINA ACKETOFT miljarder kronor perioden , bland annat för att forskning kan hjälpa oss att hantera olika samhällsutmaningar som ett flertal viktiga jämställdhetsproblem. Men generellt strävar vi efter att öronmärka mindre. Lärosätena bör själva fördela internt mellan olika forskningsområden och Vetenskapsrådet och andra forskningsfinansiärer ska fördela medel utifrån kvalitet. Då är det naturligtvis viktigt att vi har en tydlig uppfattning om hur jämställdheten inom akademin ser ut så att kvinnor och män har samma möjligheter att få forskningsanslag. ULRIKA CARLSSON Ulrika Carlsson, Centerpartiets ledamot i utbildningsutskottet Centerpartiet har en positiv inställning till genus forskning. Att det avsätts resur-

5 5 FOTO: MELKER DAHLSTRAND GENUSPERSPEKTIV En sökning på ordet genus i 2008 års forskningspolitiska proposition ger bara sju träffar, jämfört med 80 träffar i den föregående propositionen från Synen på genusforskning bland de åtta riksdagspartierna följer i stort blockgränserna, även om de flesta anser att det är angelägen forskning. ser till ge nusforskning är viktigt. Vi har länge ansett att tillsättningen av professorer ska ses över ur ett jämställdhetsperspektiv. Regeringen har fattat beslut om rekryteringsmål i regleringsbreven till svenska universitet och högskolor för Där har varje lärosäte att rätta sig efter uppdaterade mål för nyrekrytering av professorer som är kvinnor. Det är en viktig signal att fler kvinnor rekryteras som professorer. Vi hoppas att det på sikt kan bidra till att stärka också genusforskningen. Richard Jomshof, Sverigedemokraternas ledamot i utbildningsutskottet Propositionen från 2008 håller en lågmäld ton gentemot RICHARD JOMSHOF genusforskningen och den forna entusiasmen har tonats ned en smula. Propositionen tar upp hela regeringens forskningspolitik med dess olika satsningar. I det sammanhanget är det rimligt att inte just genusforskningen lyfts fram. En adekvat genusforskning skulle kunna ta upp skillnader mellan könen, social påverkan och genetisk betingelse, genus i samband med uppfostran av barn eller med karriär och i styrelse- rummet. Dock måste forskningen ske på strikt vetenskaplig, opolitisk och förutsättningslös grund. Det finns allvarliga indikationer på att så icke skett. Teorier om social påverkans betydelse har fått orimliga intill löjeväckande proportioner, och att ämnet har politiserats i så hög grad har visat sig vara katastrofalt för genusforskningen som vetenskaplig disciplin. Vi anser det adekvat att regeringen förväntar sig mer av vetenskaplig stringens i framtida genusforskning. Rossana Dinamarca, Vänsterpartiets ledamot i utbildningsutskottet Genusforskningen tar upp frågor med relevans i människors ROSSANA vardag och har genom DINAMARCA sin tvärvetenskaplighet och teoriutveckling förnyat traditionell forskning inte bara inom humaniora och samhällsforskning utan också inom medicin och naturvetenskap. Eftersom regeringen förnekar att det finns en strukturell hierarkisk ordning i samhället reducerar den genusforskningen till en fråga om jämställdhet, kvinnors hälsa, mäns våld mot kvinnor och diskriminering. För Vänsterpartiet är det viktigt att skilja på genusforskning och jämställdhetspolitik. Vi vill utöka resurserna till genusforskningen. Yvonne Andersson, Kristdemokraternas ledamot i utbildningsutskottet En grundpelare i det kristdemokratiska principprogrammet är YVONNE alla människors lika ANDERSSON och okränkbara värde. Att sträva mot att uppnå jämställdhet mellan människor är en grundläggande uppgift för politiken och samhället. Kristdemokraterna menar att det är väsentligt att forskningen bidrar i detta arbete med ny kunskap. Det kan ske inom genusforskningen men lika väl inom andra forskningsdiscipliner. Kristdemokraterna menar att jämställdhetsforskning måste få utvecklas inom många vetenskapliga discipliner och vill därför inte att statens styr resurser till just genusforskningen. Resursfördelning är i huvudsak ett ansvar för akademin. SAMMANSTÄLLNING: JIMMY SAND Partiernas svar är ordnade efter antalet mandat i riksdagsvalet 2010, med största partiet först och minsta sist.

6 6 G E N U S P E R S P E K T I V Angrepp och satsningar i fokus för panel om genusforskningens framtid Mediala påhopp och behovet av ett samordnat forskningspolitiskt arbete. Det var några av frågorna som diskuterades när Forum för feministisk forskning höll panelsamtal om genusforskningens förutsättningar. Bilden av ett fält under angrepp ställdes mot genusforskningens framgångsrika etablering inom akademin. FOTO: CHARLIE OLOFSSON Ett trettiotal personer kom för att lyssna till panelsamtalet som hölls under rubriken Genusforskningens förutsättningar och möjliga strategier i backspegeln mot framtiden. Stora delar av samtalet kretsade kring angreppen mot genusforskare på ledarsidor och i bloggar, fast angreppen är knappast nya, menade Lena Gemzöe, ordförande för Genusakademin vid Stockholms universitet. Jag tänker mig att de är ganska konstanta. Det som inte är konstant är att genusforskningen har vuxit som fält och fått större utrymme än tidigare, sa hon och drog en parallell till hur forskningsfältet såg ut på 1980-talet. Jämfört med då har vi i dag blivit gigantiska, sa hon och nämnde etableringen av begreppet queer som ett exempel på att genusforskningens termer snabbt plockas upp och får spridning. Lena Gemzöe, David Tjeder och Anna Lundberg under panelsamtalet den 13 juni. Motstånd behöver inte vara dåligt David Tjeder, forskare och vikarierande lektor vid historiska institutionen i Stockholm, instämde i beskrivningen av genusforskningens framgångsrika etablering. Samtidigt upplever han att det har skett ett slags skifte i den samhälleliga debatten. Det märks enligt honom särskilt genom att feminism nu upplevs som farligare jämfört med på 1990-talet, då var och varannan politiker beskrev sig som feminist. Det fanns en tid när feminism var så oproblematiskt att det blev problematiskt för feminister, sa han under panelsamtalet, som hölls på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm den 13 juni. Tjeder upplever också att kritiken mot genusforskningen är mer plump nu än för några år sedan, fast ur ett historiskt perspektiv behöver motstånd inte vara ett dåligt tecken. Motståndarna är som mest högljudda när de håller på att förlora striden, sa han. Vidare konstaterade han att det är anmärkningsvärt att kritik mot en genusforskare ofta mynnar ut i kritik mot hela forskningsfältet. Om en forskare i kemi har gjort någonting diskutabelt leder det knappast till att någon ropar att de ska lägga ner fältet, sa han. Paneldeltagarna konstaterade att det är en viktig utmaning för genusforskare att lyckas förklara vad forskningen handlar om och varför den är relevant. De betonade också rektorernas ansvar att reagera när mediala angrepp blir ett arbetsmiljöproblem. Rektorn måste backa upp sin egen verksamhet, sa Anna Lundberg, forskare och lärare vid Tema Genus i Linköping. För att främja genusforskningen på sikt efterlyste hon också bättre samordning av det forskningspolitiska arbetet så att genusforskare i större utsträckning kan vara med och påverka till exempel utformningen av forskningspropositionerna. Oron inte tagen ur luften Paneldeltagarna var överens om att det också är viktigt att forskare kliver fram och stöttar varandra vid olika typer av angrepp. Det är viktigt att vi hittar strategier för att hantera det, sa Lundberg, men tilllade att det också är viktigt att kunna vila i vetskapen om att genusforskningen finns och inte kommer att försvinna i morgon. Samtidigt tror hon inte att den oro som många forskare uttrycker nu är tagen ur luften. Under samtalet hänvisade hon bland annat till att genus inte längre lyfts fram i regeringens regleringsbrev på samma sätt som tidigare, vilket har skapat en osäkerhet bland forskare kring hur genusforskning egentligen värderas. Vissa forskare utesluter begreppet feminism i sina ansökningar och vissa forskare inom medicin utesluter begreppet genus, sa Lundberg, som mötte mothugg från Gemzöe. Hon tycker inte att det finns anledning att oroa sig för ett sjunkande stöd för genusforskningen utan påminde i stället om att fältet fortfarande främjas genom särskilda satsningar, vilket borde ses som en bekräftelse på fortsatt stöd. Jag tycker att satsningarna är bra, men kan förstå att de väcker kritik från forskare inom andra fält, sa hon, medan Lundberg framhöll att satsningarna är motiverade mot bakgrund av att forskare som är verksamma inom tvärvetenskapliga fält har särskilt svårt att få medel. Det är så man måste förstå de här satsningarna, som det skrivs så mycket om trots att det egentligen inte rör sig om särskilt mycket pengar, sa hon. TEXT: CHARLIE OLOFSSON

7 G E N U S P E R S P E K T I V Forskningsprojekt om psykisk ohälsa beviljas 30 miljoner Forskare vid Umeå universitet har fått anslag på 30 miljoner kronor för ett omfattande program om hur ungdomar med psykisk ohälsa försämrar eller förbättrar sin hälsa under livet. Vi har en unik möjlighet att se vilka faktorer som bidrar till att hälsan förändras på sikt, säger genusforskaren Anne Hammarström som är huvudsökande i projektet. Projektet Psykisk ohälsa från unga år och framåt en ekologisk livsloppsanalys av förändringar i psykisk ohälsa fram till medelåldern, kommer att omfatta en stor grupp forskare och anslaget förmedlas med 5 miljoner kronor per år under perioden Det är mycket pengar och det känns väldigt roligt. Det är viktigt att kunna ha en långsiktig finansiering och inte alltid behöva söka nya medel vartannat år, säger Anne Hammarström, professor i folkhälsovetenskap med inriktning mot genusforskning. Projektet bygger på en studie som utfördes i årskurs 9 i Luleå kommun år Under de drygt 30 år som passerat sedan dess har forskare följt ungdomarna med frågeformulär, intervjuer och hälsoundersökningar. Vid den senaste uppföljningen år 2008 omfattade studien 1010 personer och nästa uppföljning planeras år Då är deltagarna 49 år. Stort folkhälsoproblem Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem och vi vet inte vad det är som gör att vissa som mår dåligt i unga år förbättrar sin hälsa och andra inte, säger Anne Hammarström. Projektet kommer att genomsyras av ett ANNE HAMMARSTRÖM genusperspektiv och ha sitt fokus på hur faktorer i informanternas omgivning påverkar den psykiska hälsoutvecklingen. Forskargruppen kommer bland annat att undersöka psykisk hälsa i relation till skolmiljö, familjeförhållanden, bostadsområde och arbetsplatsförhållanden. Anne Hammarström tror också FOTO: COLOURBOX Forskarna hoppas kunna fånga in psykisk ohälsa bland unga män, en annars osynliggjord grupp. att man har stora möjligheter att fånga in psykisk ohälsa bland unga män, en grupp som annars ofta osynliggörs i studier av ungas psykiska hälsa. Killar och tjejer uttrycker ofta psykisk ohälsa på olika sätt och i tidigare studier har fokus ofta legat på symptom som är vanliga bland tjejer, säger hon. Viktigt med medvetna satsningar I Genusperspektiv nr 2/12 berättade vi att genusforskningen inom medicin har fått en allt svagare position, bland annat hos de forskningsfinansierande myndigheterna. Det visar rapporten Genusforskning inom medicin: Forsknings- och folkhälsopolitisk policy, Anne Hammarströms projekt ingår i ett tvärvetenskapligt forskningsprogram om barns och ungdomars psykiska hälsa och hanteras gemensamt av de fyra forskningsråden Vetenskapsrådet, Formas, Vinnova och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Hammarström tror inte att ökad samverkan mellan forskningsråden per automatik gynnar genusforskning. Då är tydliga politiska prioriteringar betydligt viktigare. Det här är ingen särskild genusutlysning och det krävs medvetna genussatsningar och genuskompetenta bedömare för att främja genusforskning inom medicin och folkhälsa. Därför är det viktigt att genus blir öronmärkt i forskningspropositionen, säger hon. TEXT: CHARLIE OLOFSSON HALLÅ DÄR... Paula Mählck, gästredaktör för aktuellt nummer av Tidskrift för genusvetenskap, TGV, på temat Akademins villkor. Forskningen som presenteras tar avstamp i pågående forskningspolitisk debatt. Varför ska genusforskare intressera sig för forskningspolitik? De ramar som sätts av statsmakterna avgör mycket av vad vi får för kunskap i framtiden, genom vilken typ av institutioner och forskningsriktningar som premieras. Det skrivs nästan inget om det ur genusvetenskapligt perspektiv, trots att kunskapsproduktion inte sker i ett socialt vakuum. Det rör villkoren för hur vi arbetar som forskare. Vad handlar din egen artikel om? Jag jämför 2008 års forskningsproposition, och dess fördelning av medel, med propositionen Forskning och samhälle från 1996/97. Jag undersöker vilka forskningsinriktningar som gynnas eller missgynnas, och hur det förhåller sig till könade eller rasifierade processer. Det sker en koncentration av medel till redan starka miljöer, och till äldre lärosäten snarare än de nyare. Det är olyckligt inte minst med tanke på att nyare lärosäten har visat sig bättre för kvinnors karriärmöjligheter. När det gäller ras och etnicitet är det tyst inom forskningspolitiken, trots talet om internationalisering. Jämställdhetsforskning under politikerveckan i Almedalen Måndagen den 2 juli klockan 13 arrangerar Nationella sekretariatet för genusforskning tillsammans med kunskapsportalen Jämställ.nu seminariet Ojämställdhetens pris. Med politiker, forskare och jämställdhetsarbetare diskuteras hur ojämställdheten i skolan och arbetslivet tar sig uttryck och vilka dess kostnader blir, såväl i form av ökad psykisk ohälsa som i pengar. Bland deltagarna finns Anna Månsdotter, civilekonom och doktor i folkhälsovetenskap, Johan Gyberg, Diskrimineringsombudsmannen, och Kajsa Svaleryd, Gävle kommun. Läs mer på

8 Posttidning B Avs: Genusperspektiv, Nätverkstan Ekonomitjänst, Box 31120, Göteborg I april undertecknade rektorerna vid Högskolan på Gotland och Uppsala universitet en hemställan till regeringen om samgående. Förra hösten gick utbildningsminister Jan Björklund ut med att regionala högskolor bör gå samman med forskningstunga universitet på grund av såväl kvalitetskrav som en förväntad minskning av studentunderlaget. Lena Trojer, professor vid Blekinge tekniska högskola, menar att det vore en olycklig utveckling. De nya och mindre högskolorna behövs Vad är det för typ av lärosäten, som har en akademisk öppenhet tillräckligt stor för att nya kunskapsområden ska kunna utvecklas? Det jag åsyftar är nya, dynamiska kunskapsområden, som dels driver kunskapsutveckling framåt och dels på ett relevant sätt svarar mot samhällets kunskapsbehov. Genusforskning är ett exempel på ett akademiskt nytt kunskapsområde, som placerar sig både inom alla fakultetsområden och på tvärs av de samma. Denna forsknings kunskapsbidrag har sen dess institutionaliserande start i början på 80-talet bidragit till att både uppmärksamma en rad allvarliga problem och brister i vårt samhälle och att leverera forskningsunderlag för politiska åtgärder oavsett politisk färg på sittande regering. DET FÖRSTA forskarutbildningsämne i svensk genusforskning tillskapades 1993 inom teknik vid dåvarande Luleå tekniska högskola (numer Luleå tekniska universitet). Det blev möjligt efter beslut av dåvarande borgerliga regeringen att placera en professur i teknikvetenskaplig genusforskning just vid detta lärosäte. Inom teknisk fakultet har sedan andra lärosäten inspirerats DEBAT T Lena Trojer professor i IT och genusforskning, Blekinge tekniska högskola med Blekinge tekniska högskola som ett tydligt exempel med en, sedan 15 år, väl etablerad genusforskningsmiljö. MED EXEMPLET FRÅN tekniska kunskapsområden, som i forskningspolitiska sammanhang väger tungt vad gäller de satsningar samhället anser sig behöva, kan vi tydligt se de nya och mindre lärosätenas potentialer. De är skickliga på att snabbt utveckla och se relevansen i nya kunskaps- och forskningsområden. Genusforskning utgör bara ett av flera exempel på den drivkraft till utveckling, som svarar mot samhällets verkliga och identifierade behov. Att satsa stora resurser på excellenscenter, som styrts mot traditionella, gamla lärosäten, har studier visat snarare leder till stagnation vad gäller akademisk produktion (t ex Gulbrandsen & Trojer i Travelling Thoughtfulness feminist technoscience stories, 2010). VI LEVER MED EN AKADEMI, som fortfarande ser sin verksamhet präglad av the culture of no culture som Sharon Traweek redan 1988 så träffande beskrev akademins alltmer ifrågasatta objektivitetsideal. Detta är en förlegad föreställning, när vi begrundar exempelvis innovationers komplexa utvecklingsprocesser. Våra akademier behöver till de goda sidor, som finns inom traditionen, också utveckla kunskapskulturer, som öppnar upp för och stödjer framtidsinriktade och dynamiska områden, vilka är starkt kopplade till de utmaningar vi lever i och kommer att möta. Den största potentialen för denna nödvändiga öppenhet finns inom nyare lärosäten, där the culture of no culture inte blivit norm och inte bromsar utvecklingen. Svaret på min inledande fråga är således de nya och mindre högskolorna, vars existens är ett måste även för genusforskning. Vill du svara på inlägget ovan eller skriva ett nytt om genusforskningens villkor? Mejla jimmy.sand@genus.se. GENUSPERSPEKTIV är en publikation från Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet, Box 709, Göteborg, Ansvarig utgivare: Kerstin Alnebratt, Epost: kerstin.alnebratt@genus.se, Redaktör: Jimmy Sand. Epost: jimmy.sand@genus.se, Telefon: , Grafisk form: Frida Lundberg och Emma Hässel, Tryckeri: Ale Tryckteam AB. ISSN: PRENUMERATION på Genusperspektiv är gratis. Publikationen kommer ut sex gånger om året. Teckna prenumeration på pappersutgåva eller pdf på NATIONELLA SEKRETARIATET FÖR GENUSFORSKNING har som uppdrag att: Förbättra villkoren för genusforskning av hög internationell klass. Synliggöra svensk genusforskning och bidra till samverkan med omvärlden. Underlätta svensk genusforsknings internationalisering. Läs mer om sekretariatets verksamhet och om genusforskning på