Alumn att arbeta med före detta studenter

Transkript

1 Studie- och yrkesvägledarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Alumn att arbeta med före detta studenter Alumn to work with previous students Petronella Ljungberg Studie- och yrkesvägledarutbildningen 180 hp Slutseminarium Examinator: Jan-Anders Andersson Handledare: Nils Andersson

2 2

3 Sammanfattning I detta examensarbete undersöker jag hur institutionerna inom Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet arbetar med alumnverksamhet, det vill säga kontakten med före detta studenter. Jag har intervjuat ansvariga för alumnverksamheten på respektive institution, samt fakultetens utbildningsansvarige. Genom detta ställer jag det konkreta arbetet på institutionsnivå och relationen till centrala beslut och riktlinjer. Syftet är att belysa hur institutionerna bedriver alumnverksamhet och relationen till det rektorsbeslut som fattades rörande alumnverksamheten Resultatet jag fann var att alla institutioner arbetar med alumnverksamhet i någon mån, men i olika grad och på olika sätt även om många likheter finns. Rektorsbeslutet är inte fullt ut implementerat i linjen, och det huvudsakliga stödet till institutionernas alumnarbete kommer i de flesta fall från den centrala alumnkoordinatorn. Troligtvis kan detta examensarbete ge insikt som kan nyttjas av de studerade institutionerna för att ytterligare stärka arbetet, samtidigt som även andra institutioner kan ta lärdom av det som presenteras. Nyckelord: alumn, högskola, universitet, implementering, normbildning, samhällsvetenskaplig fakultet 3

4 Förord Jag vill rikta ett stort tack till den centrala alumnkoordinatorn, Karin Lidberg. Du har tagit dig tid att förklara verksamheten, och bolla idéer. Jag vill självklart även tacka alla de alumnansvariga som jag talat med på institutionerna, och Samhällsvetenskapliga Fakultetens utbildningsledare, Kerstin Henningsson. Genom er har jag fått inblick i hur alumnverksamheten bedrivs i det dagliga arbetet. Och även ett tack till alla er andra som stöttat mig i detta arbete. 4

5 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Personlig bakgrund 8 2. SYFTE Frågeställningar 9 3. LITTERATUR / BAKGRUND Tidigare forskning Organisation GUs organisation Centrala alumnkoordinatorn Samhällsvetenskapliga fakultetens arbete Teori Implementering Normbildning METOD Metodval och genomförande Urval Etiska aspekter Avgränsningar RESULTAT Samhällsvetenskapliga fakultetens arbete De enskilda institutionernas arbete Enkät Tydliga riktlinjer Rektorsbeslut Stöd från CA /Sam.Fak Träffar Involvera alumner ANALYS Analys av resultat kopplat till teori 30 5

6 6.1.1 Implementering Normbildning Slutsatser SLUTDISKUSSION Framtida forskning Studievägledningsperspektiv KÄLLOR FÖRKLARING AV ORD OCH BEGREPP 42 BILAGA 1 45 BILAGA 2 46 BILAGA 3 47 BILAGA 4 49 BILAGA

7 1. Inledning Ordet alumn kommer av latinets alumnus som betyder elev och vilket i modern tappning betecknar elever/studenter som avslutat sin utbildning vid gymnasium eller högskola. Alumn är ett relativt nytt begrepp inom universitetets verksamhetsområde, även om man sedan länge haft kontakt med sina tidigare studenter. För Göteborgs universitets del togs ett rektorsbeslut om att från och med 2006 inrätta en central stödfunktion för alumnverksamhet. Varför då skriva ett examensarbete om alumnverksamheten vid samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet? Det är ju ett mycket smalt ämne. Universiteten har traditionellt sett tre uppgifter; att ge utbildning till studenter, att bedriva forskning samt att informera allmänheten. Som jag ser det kan alumnerna inkorporeras i alla dessa tre uppgifter. Det gör ämnet framför allt intressant att studera för personer som är involverade i universitetets arbetsfält; lärare, student administratörer, studievägledare, studenter, alumner, blivande studenter, mentorer, praktikplatshandledare, uppdragsgivare med flera. Alla dessa, och fler där till, kan ha nytta av detta examensarbete som belyser hur de enskilda institutionerna arbetar med alumnverksamheten idag vid den fakultet inom Göteborgs universitet som har flest studenter på grundnivå. Examensarbetet vänder sig till personer som är väl förtrogna med universitetets arbetsområde, såväl som andra intresserade. Då många begrepp kan vara svåra att förstå finns förklaringar i kapitel 9. Förklaring av ord och begrepp. Några ständigt återkommande begrepp är: Samhällsvetenskapliga fakulteten; i texten benämnt Sam.Fak, Göteborgs universitet; i texten benämnt GU, Alumnverksamhet; i texten benämnt alumn, eller verksamheten. 7

8 1.1 Personlig bakgrund Anledningen till att jag valt att se närmare på just SamFak vid GUs alumnverksamhet är bland annat den att jag själv arbetar som studievägledare och studentadministratör inom fakulteten. Jag har därmed ett eget intresse i frågan. En vägledare vid GU arbetar mitt i alumnernas värld, och är ständigt i kontakt med potentiella, nuvarande och före detta studenter. Dessutom berör stor del av studentadministratörers och vägledares arbete information gentemot allmänhet, och koordinering gentemot lärare och annan personal. Som spindel i nätet har alumnverksamheten många beröringspunkter med vägledareprofessionen. Att göra denna djupdykning i alumnverksamheten vid Samhällsvetenskapliga Fakultetens institutioner har varit spännande och givit mig många insikter, vilket jag hoppas kunna sprida vidare till läsarna. Det dagliga arbetet påverkas av beslut och riktlinjer såväl som den kultur som råder vid institutionen. Detta belyses i examensarbetet med utgångspunkt från alumnverksamheten. 8

9 2. Syfte Syftet med detta examensarbete är att belysa hur institutionerna som utgör samhällsvetenskapliga fakulteten vid GU bedriver alumnverksamhet och relationen till det rektorsbeslut som fattades rörande alumnverksamheten Att studera ett så smalt område kan tyckas ointressant, men förhoppningsvis kan denna inblick i hur några få utvalda institutioner arbetar med alumnverksamhet ge en djupare förståelse för hur verkligheten ser ut. Troligtvis kan detta ge insikt som kan nyttjas av de studerade institutionerna för att ytterligare stärka arbetet, samtidigt som även andra institutioner kan ta lärdom av resultatet. 2.1 Frågeställningar Hur har institutionerna inom Samhällsvetenskapliga Fakulteten organiserat sitt enskilda alumnarbete? Hur arbetar institutionerna vid Samhällsvetenskapliga Fakulteten med alumnverksamhet i relation till de gällande beslut, riktlinjer och policydokument som finns vid Göteborgs Universitet rörande alumnverksamheten? Hur ser Samhällsvetenskapliga Fakulteten på sin roll gällande alumnverksamheten inom fakulteten? 9

10 3. Litteratur/Bakgrund 3.1 Tidigare forskning Det finns ingen tidigare forskning som är direkt kopplad till det ämne som detta arbete fokuserar på, det vill säga alumnverksamheten vid Sam. Faks. institutioner. Däremot finns det en hel del skrivet kring varierande aspekter av alumnverksamheten vid olika universitet och högskolor i Sverige och runt om i världen. Dessa undersökningar har gjorts av de enskilda universiteten och högskolorna, så väl som av Högskoleverket. Exempelvis Högskolan samverkar är en rapport som fokuserar på kvaliteten vid olika svenska universitet och högskolor, varav GU är ett. Rapporten lyfter bland annat fram att få lärosäten undersöker hur pass väl den undervisning studenterna fått passar deras yrkesverksamhet. Rapporten lyfter även fram hur viktig alumnverksamhet är för alla parter. Att samverkan är en integrerad del av hela verksamheten vid lärosätena och viktig för alla delar av strukturen. Ingen av de undersökningar som jag tagit del av har dock fokuserat på en jämförande studie av beslut på högre nivå inom organisationen och dess roll på institutionsnivå. De tidigare studierna inom liknande område har i allmänhet haft till syfte att undersöka hela den gemensamma alumnverksamheten vid lärosätena i fråga. Detta examensarbete koncentrerar sig på institutionerna inom en enda fakultet. Framför allt är det implementeringen av rektorsbeslutet som jag har valt att fokusera på. För att få ytterligare förståelse för alumnverksamheten vid GU och Sam.Fak. i synnerhet, har jag dessutom studerat de dokument som nämns under kapitel 4.4 Avgränsningar. Rektorsbeslutet berörs i dessa dokument, och därför har jag valt att ta med även dem i denna undersökning. 10

11 3.2 Organisation Genom de interna dokument som jag studerat har jag tagit del av en hel del fakta som är ytterst relevant för att läsaren av detta examensarbete skall få en förförståelse för ämnet. jag väljer därför att här presentera en del av dessa fakta GUs organisation GUs organisation baseras på tre beslutsnivåer; central-, fakultets- och institutionsnivå, dvs den så kallade linjen. På institutionsnivå är det respektive institutionsstyrelse, ledd av prefekt, som fattar beslut kring den egna verksamheten/ämnena. Administrativ personal samt lärarna genomför besluten. Vid de flesta institutioner finns GAN, FOR, FUN, ämnesråd som är olika beredande organ (se kap.9). Varje fakultet är indelad på olika institutioner och leds av dekan/fakultetsnämnd. På central nivå är Rektor universitetets chef och främste företrädare. Rektor leder universitetets verksamhet och ansvarar bl.a. för att verkställa styrelsens beslut. Till sin hjälp har Rektor olika beredningar (se kap.9) samt den centrala administrationen även kallad gemensamma förvaltningen vilken leds av förvaltningschefen (se bilaga 4/5). Här återfinns exempelvis avdelningen för externa relationer som informationsenheten lyder under. Informationsenheten handhar bland annat alumnverksamheten, som på förvaltningsnivå leds av den centrala alumnkoordinatorn (CA). Denna centralt organiserade alumnverksamhet stöttar fakulteternas alumnansvariga, som i sin tur stöttar de enskilda institutionerna. Sam.Fak har ingen central alumnansvarig, utan de enskilda institutionerna inom fakulteten bedriver alumnverksamhet själva med stöd direkt av CA. Beslut finns dock från central nivå (GU, 2006) att senast skall alumnverksamheten vara genomförd vid alla fakulteter (GU, 2008). Den decentralisering som kännetecknar Göteborgs universitet innebär för fakultetsnämndens del att besluten skall ligga så nära verksamheten som möjligt. Detta innebär i sin tur att institutionerna utgör beslutande enhet i vissa verksamhetsnära frågor. (Arbets-, besluts- och delegationsordning för samhällsvetenskapliga fakulteten). 11

12 3.2.2 Centrala alumnkoordinatorn Vid samtal med koordinatorn för CA, och genom att studera de olika dokumenten som ligger till grund för detta examensarbete, har jag fått en inblick i alumnverksamhetens centrala del. Verksamheten startades 2006 efter rektorsbeslut (bilaga1). I Handlingsplan för universitetsgemensamma alumnverksamheten , framgår det att Det centrala arbetet ska gynna förankring, införande, samarbete och fortsatt utveckling av alumnverksamheten genom att bygga infrastruktur som underlättar fakulteternas och institutionernas arbete samt även bidra med universitetsgemensam information som stärker GU:s varumärke. (s.7) Tanken är att studenter som avslutat sina studier vid GU skall beredas möjlighet att även efter avslutade studier ta del av den forskning som bedrivs inom GU, ingå i ett nätverk bland andra inom samma intresseområde för erfarenhetsutbyte, underlätta vid rekrytering etc. CA försöker också visa på att det inte bara är alumnerna som kan tjäna på att gå med i nätverket, utan att det även är till gagn för GUs verksamhet. Alumnernas erfarenheter av studier och jobb är värdefulla för GU och studenterna, särskilt i en framtid var konkurrensen mellan lärosätena hårdnar allt mer. Därför försöker CA stötta institutionerna i till exempel att visa nuvarande studenter vad en utbildning kan leda till, förbättra GUs kontakter med arbetslivet och hitta praktikplatser, examensarbete och forskningssamarbete, utveckla och kvalitetssäkra GUs utbildningar och få reda på vilken fortbildning alumnerna kan vara intresserade av. Den centrala administrationen av alumnnätverket för hela GU handhar en stor databas som omfattar alla de tidigare studenterna som själva har registrerat sig i databasen. Det rör sig om allt från studenter som har läst hela program, till dem som endast har läst några enstaka kurser. Alla uppgifter om utexaminerade som namn, utbildning, examen och examensår överförs automatiskt till alumndatabasen från Ladok. Även studenter som har läst fristående kurser inom Sam.Fak (minst 60 p/90 hp) i ett ämne överförs till databasen automatiskt. Man måste med andra ord ha kommit upp på en viss akademisk nivå, för att kunna anses vara alumn (GU, 2008). I Strategisk plan för GU kan man läsa att GU skall arbeta för att öka samarbetet med näringsliv och offentlig sektor. Vilket skall ske genom; Arbeta för fler praktikplatser och examensarbeten i organisationer såväl utanför som inom universitetet samt öka 12

13 utbytet av personal mellan universitetet och övriga samhället. Samt genom att införa och utveckla alumnverksamhet inom alla fakulteter (GU, 2006, s.14). Vidare kan man läsa att uppdragsforskning och uppdragsutbildning står i dagsläget enbart för en liten del av vår verksamhet. Alumnverksamhet pågår och är en framtida möjlighet att stärka kontakterna mellan universitetet och omvärlden (s.25). Detta kan kopplas till rektorsbeslutet som också tar upp uppdragsutbildning som en del var alumner kan spela en allt viktigare roll i framtiden Samhällsvetenskapliga fakultetens arbete Sam.Fak är en av nio fakulteter vid GU, och har under många år varit den största fakulteten vid universitetet vad gäller utbildning på grundläggande nivå. Inom Sam.Fak. finns sju institutioner; Förvaltningshögskolan, Psykologiska institutionen, Institutionen för socialt arbete, Sociologiska institutionen, Statsvetenskapliga institutionen, Institutionen för globala studier samt Institutionen för journalistik, medier och kommunikation utgjorde programstudenterna 57 %, av drygt hst vid Sam.Fak. Inom fakulteten fanns 20 olika program varav tre yrkesinriktade, sex på grundnivå och 11 på avancerad nivå. Flera institutioner samarbetar kring några av programmen. Samarbete sker även med andra fakulteter. Inom Sam.Faks ansvarsområde finns 27 huvudområden/huvudämnen och cirka 270 fristående kurser. En tredjedel av kurserna ligger på avancerad nivå. (Årsredovisning 2009) 3.3 Teori Att välja teoretiskt perspektiv var inte lätt, då jag kunde se att många olika infallsvinklar kunde vara intressanta att belysa. Exempelvis att se verksamheten ur ett sociologiskt-, ekonomiskt-, eller ett nätverksperspektiv. Det vore även intressant att gå in på individernas upplevelser av alumnverksamheten och se det ur ett psykosocialt perspektiv. Slutligen bestämde jag mig för att utgå från att se verksamheten ur ett implementeringsperspektiv. 13

14 3.3.1 Implementering Den teoretiska utgångspunkten för examensarbetet grundas på några olika källor; I maj 2010 publicerades en rapport från ett utredningsuppdrag genomförd av Ulf Dalnäs vid GU. Syftet var att utreda organisationen för utbildningen på grundnivå och avancerad nivå. Denna utrednings angreppssätt har varit inspirerande för mig att studera och rapporten har givit mig många intressanta infallsvinklar, som jag återkommer till senare, samt ökat min förståelse för svårigheterna vid implementering av beslut inom en organisation av GUs storlek. En infallsvinkel är att Dalnäs lyfter fram att GU är en ytterst komplex organisation som genom sin konstruktion har svårt att implementera centrala beslut fattade på rektorsnivå i verksamheten på fakultets och/eller institutionsnivå. Anledningen till detta säger Dalnäs är att GU både kan ses som en fysisk enhet som går att styra via regler, men även som en social enhet som styrs genom gemensam normbildning och kommunikation. Dalnäs menar också att när styrningen går via linjen (rektor-dekan-prefekt) så finns det en hel del tillfällen när linjen bryts. Exempel på detta i alumnsammanhang kan vara att CA beslutar att senast skall alla fakulteter ha en alumnansvarig på fakultetsnivå. CAs beslut kommer med andra ord från sidan av linjen. CA har beslutat något som skall gälla för fakulteterna utan att gå via rektor. Samma sak sker när CA beslutar om aktiviteter i samråd med institutionernas alumnansvariga. Så länge besluten faller inom ramen för den norm som gäller är det inget hinder, men om det faller utanför denna norm kan det ställa till problem för samarbetet mellan institution och fakultet. Jacobsen/Thorsvik nämner att Ofta är det emellertid nödvändigt med stabs- och stödfunktioner knutna till ledningen för att sätta ramar och ge riktlinjer för aktiviteterna i organisationen (s.105). Detta kan ju därmed sägas stämmer väl överens med GUs organisation. GU är en starkt decentraliserad organisation, var delegationsordningen (se 8.2 Webbsidor) lägger ansvar för genomförande så nära källan som möjligt. Decentraliseringens fördelar är bland annat att de som har kunskap om verksamheten fattar beslut som rör den samma, vilket leder till att de underordnade känner sig mer motiverade att arbeta kreativt och ansvarsfullt. Nackdelen kan vara att de underordnade inte har tillräcklig insyn i helheten för att kunna fatta beslut som är bra för hela verksamheten, så kallad suboptimering (Jacobsen, Thorsvik, 2008). 14

15 Anders Sannerstedt lyfter liknande problematik i sitt kapitel i boken Politik som organisation. Sannerstedt pekar på att det finns två sätt att se på implementering: uppifrån och ned, eller nerifrån och upp. Uppifrån-perspektivet tar sin utgångspunkt i beslut taget av rektor och som via linjen ses som en styrning av de följande leden. Rektorsbeslutet är här utgångspunkten för analys av verksamheten. Nerifrån-perspektivet utgår från verksamheten, i vårt fall alltså hur alumnansvarig på institutionen arbetar med verksamheten, och hur detta sprider sig uppåt i organisationen. Beroende på vilken ansats som implementeringen har, blir med andra ord resultatet i verksamheten olika (Sannerstedt, 2001). Jag har valt att analysera verksamheten ur ett uppifrån-perspektiv. Det föreliggande rektorsbeslutet tar sin utgångspunkt i beslutsfattarnas avsikter (Sannerstedt, 2001). Om avsikten inte klart tydliggörs och bryts ned i predicerande riktlinjer för de olika verksamhetsnivåerna, så blir implementeringen svår att genomföra. Många anser att implementeringsforskning till stora delar är en eländesforskning, att vid närmre analys så kommer man att finna att beslut inte har implementerats i den grad som det ursprungligen avsågs. (Rothstein,1994). Låt oss se hur det är i alumnverksamhetens fall. Dalnäs talar om två sätt att se på GUs ledningsstruktur; Universitetet som fysisk enhet som går att styra via regler, samt Universitetet som social enhet som enbart kan styras genom gemensam normbildning och kommunikation (Dalnäs, 2010, s.9). Jag kommer att diskutera dessa begrepp mer längre fram. Dalnäs menar dock att GU framför allt styrs enligt den första principen då det finns en mängd styrdokument och regler på olika nivåer. De dokument som detta arbete behandlar är ju exempel på några av dessa Normbildning Begreppet värderingar bygger på vad som värdesätts. Vid de olika institutionerna har man byggt upp en egen ram av grundläggande övertygelse kring vad som är rätt och riktigt. En egen värdegrund finns och beslut antas eller förkastas utifrån detta, och personalen arbetar med detta som bas. Normer är de oskrivna regler som personalen förväntas följa. Bakom varje norm finns en värdering av vad som är bra eller dåligt. (Jacobsen, Thorsvik, 2008, s.161). Normerna kan vara formaliserade i form av regeluppsättningar, rutiner med mera som kungjorts för personalen, men de kan även vara informella så här gör vi här. 15

16 Universitetets tradition går långt tillbaka. De olika fakulteterna och institutionerna inom dem, bär också på sin tradition och ämnesinriktningarna inom institutionerna kan ytterligare förstärka bilden. Enligt den organisation som GU bygger på är Fakultetskansliet tänkt att samordna verksamheten, och enligt linje-principen inneha en mellanställning mellan rektor och institutionerna (se Bilaga 4). Till linjens stöd finns staben, vilket på central nivå är den gemensamma förvaltningen vari CA ingår som en del. Staben stöttar linjen med de funktioner som inte linjen har egen kapacitet att ta hand om (Jacobsen, Thorsvik, 2008), se Bilaga 5. Stabens arbete samordnas med linjens. Dalnäs ser dock att samordningen i många fall brister, och administrativa särarter uppstår (Dalnäs). Framför allt beroende på att de olika delarna inom linjen har olika traditioner och har byggt upp olika värderingar och normer anpassade för den egna enheten. Fakulteterna har sin särart jämfört med övriga fakulteter och institutionerna inom fakulteten har även de byggt upp sin egen särart baserat på de värderingar och normer som gäller på respektive institution. Vissa institutioner är mer lika varandra och andra skiljer sig betydligt. Ett annat exempel på vad som försvårar linje-principen är att även om Institutionsstyrelsen är den formella beslutsfattande delen finns den egentliga ledningen traditionellt hos professorer eller vid kollegiet (Jacobsen, Thorsvik, 2008). Det är ämnestraditionen som styr verksamheten informellt även om det formellt sett är prefekten som skall vara den styrande. Ju mindre grad av styrning, det vill säga ju mer decentraliserad en organisation är, desto större tendenser är det till att traditioner, värderingar och normer från den egna institutionen påverkar och särarten stärks (Jacobsen, Thorsvik, 2008). Med andra ord blir ämnet, eller den egna institutionen, viktigare än lojalitet till organisationen (Dalnäs, 2010). Med detta menar jag att olika ämnen har uppstått vid olika tillfällen och beroende på olika faktorer. De ämnesföreträdare, såsom lektorer, professorer etc, som är verksamma inom ämnet sätter sin prägel på hur ämnet profileras och hur verksamheten bedrivs. Vissa institutioner är uppbyggda kring endast ett ämne, såsom psykologi, emedan andra institutioner utgörs av flera ämnen, såsom Institutionen för Globala Studier som har åtta olika ämnen inom samma institution. Beroende på de värderingar och normer som råder vid de olika institutionerna och/eller ämnena kan ämnestraditionen påverka i olika hög grad. Detta kan då leda till de 16

17 administrativa särarter jag nämnde ovan. Varje del av organisationen har sitt eget specifika sätt att hantera olika ärenden och genomföra processer. Implementering av olika beslut, så väl som samordning, kan då gå olika lätt beroende på hur förutsättningarna ser ut i varje enskilt fall. 17

18 4. Metod Jag har kombinerat litteraturstudier/dokumentgranskning med en mindre enkätundersökning och intervjuer med representanter för de olika institutionerna, fakulteten samt den centrala alumnkoordinatorn. Metoderna är med andra ord varierande, kvalitativa såväl som kvantitativa. Anledningen till detta är att jag vill få en helhetsförståelse för hur intervjupersonerna bedriver alumnverksamhet vid sina respektive institutioner, vilket en kvalitativ metod är bäst lämpad för. Vid användningen av en kvalitativ metod fokuseras på upplevelsedimensioner (Dalen, 2008), vilket gör att små detaljer och enstaka händelser kan vara viktiga (Thurén, 2007). Dessutom vill jag jämföra hur institutionerna ser på sin verksamhet och relationen till rektorsbeslutet, vilket en kvantitativ metod är bäst lämpad för, då den baseras på att mäta jämförbara enheter för att se samband (Thurén, 2007). Parallellt med detta har jag studerat berörda dokument och läst in mig på hur de respektive verksamheterna fungerar, såväl vad gäller respektive institution som fakulteten och den centrala alumnverksamheten på förvaltningsnivå. Genom denna metodtriangulering hoppas jag nå balans mellan de olika metodernas styrkor och svagheter (Larsen, 2009). 4.1 Metodval och genomförande I ett inledande skede startade jag med att läsa in mig på ämnet genom att studera de hemsidor som finns tillgängliga inom GU. Därefter följde jag upp med ett informellt möte med alumnkoordinatorn på central nivå. Jag sammanställde en tankekarta i form av ett organisationsschema, för att för egen del förstå hur verksamheten fungerar inom GU. Genom detta såg jag hur informationsvägarna går mellan de olika aktörerna i alumnnätverket. Det stod snart klart att ett antal institutioner hade en etablerad alumnverksamhet kopplat till den centrala databasen, där före detta studenter kan registrera sig för att få ta del av de arrangemang som anordnas av respektive institution. 18

19 I nästa skede kontaktade jag de som stod upptagna som kontaktpersoner vid dessa institutioner och bokade in möte med dem. Dessutom kontaktade jag studierektorerna vid de institutioner som inte hade något etablerat alumnnätverk enligt deras respektive hemsida. Anledningen till att jag kontaktade just dem är den att studierektorerna har ansvar för helheten av utbildningen vid institutionen, och därmed även bör ha insikt i hur man arbetar med tidigare studenter. Inledande kontakt skedde via mejl. I mejlet presenterade jag mig själv och syftet med examensarbetet, och arbetet kring densamma. Jag bad om möjlighet att få intervjua de inblandade. Initialt var det tämligen svårt att hitta personer som hade tid för intervju. Efter hand gick det lättare. Totalt blev det sju inbokade intervjuer med representanter för institutionerna, samt en från fakulteten, vilket innebär att alla institutioner blev representerade. Varje intervju genomfördes på respektive arbetsplats, och tog minuter i anspråk. Parallellt läste jag in mig på de beslut, handlingsplaner, verksamhetsberättelser med mera som producerats på olika nivåer inom GU under de senaste åren. Dessutom läste jag en hel del litteratur för att komma till rätta med vilket teoretiskt perspektiv som jag önskar ha i detta examensarbete. Jag fick även till stånd ett kortare möte med Ulf Dalnäs, som skrivit den rapport som jag till stor del baserar mitt teoretiska perspektiv på. Cirka en vecka innan varje bokad intervju med institutionernas alumnansvariga sände jag en enkät till de jag skulle möta. De frågor som jag ställde i enkäten relaterade till det rektorsbeslut som ligger till grund för alumnverksamheten vid GU. Jag vill se hur beslutet har implementerats vid institutionerna. Syftet med denna enkät var att dels få svar på de frågor jag ställde, men även att till viss del förbereda intervjupersonerna inför den förestående intervjun. Det kan vara både en fördel och en nackdel med detta. Fördelen är att mötestiden kan kortas ned, då vissa frågor som är av mer övergripande art kan besvaras utan att ta tid när vi ses. Nackdelen är att de intervjuades spontanitet vid själva intervjutillfället kan hämmas. Intervjupersonerna kan medvetet, eller omedvetet, inrikta diskussionen under mötet mot det som kommit upp vid besvarandet av enkäten. För att minimera denna risk försökte jag vara så noggrann som möjligt vid utformandet av enkäten. Det är dock svårt att ställa de mest relevanta frågorna i en enkät, och att nå hög validitet med dessa (Larsen, 2009). Jag ville endast ställa allmänna och övergripande frågor, som inte bör påverka spontaniteten vid intervjun. Tyvärr insåg jag snart att alternativet vet ej borde ha varit med vid varje fråga. De flesta lämnade in sina enkätsvar vid intervjuerna. Jag hade då möjlighet att 19

20 ställa följdfrågor och få förtydligande av deras svar. I de fall jag fått in enkätsvaret innan intervjun tog jag med mig svaret till träffen och gav dem möjlighet att reflektera över svaret då. Jag lät de intervjuade komplettera med svarsalternativet vet ej i de fall som detta behövdes. Jag utökade med andra ord variablerna som jag valt genom den kompletteringen av enkäten (Larsen, 2009). Det var även positivt att ha enkäten som ett diskussionsunderlag vid intervjuerna. Även om jag arbetade utifrån en intervjuguide (Bilaga 2), så kunde kopplingar till enkäten göras. Genom att de intervjuade redan hade fått enkäten innan vi sågs hade de hunnit mentalt förbereda sig på vad vi skulle tala om. De hade hunnit reflektera över sin roll och kanske i vissa fall även hunnit uppdatera sig på de delar som de inte var så insatta i personligen. Det kan diskuteras huruvida det är bra eller dåligt att göra på detta sätt, men jag fann att vinsten var större. Intervjuerna inriktade sig specifikt på varje enskild institutions direkta alumnverksamhet. Inför intervjuerna förberedde jag mig med ett antal specifika frågor kring varje enskild institutions alumnverksamhet, utifrån den information som finns tillgänglig på deras respektive hemsidor. Jag utgick från en förberedd intervjuguide som var lika för alla intervjuade. Guiden innehöll centrala teman som täcker området jag undersöker, men de jag mötte fick berätta fritt om den verksamhet som de representerade. Intervjuerna blev på så sätt semistrukturerade (Dalen, 2008). Sist intervjuade jag utbildningsansvarige vid Sam.Fak. Anledningen till att jag valde att lägga denna intervju sist, var den att jag då räknade med att ha nått en viss klarhet i hur verksamheten bedrivs på institutionerna, och samtidigt ha samlat på mig en hel del frågor som endast någon på fakultetsnivå kan svara på. Dessutom ville jag ha fakultetens syn på alumnverksamheten inom fakulteten, och relationen till de beslut, riktlinjer med mera, som detta examensarbete relaterar till. 4.2 Urval Anledningen till att jag valt att koncentrera mig på institutionerna inom endast en fakultet vid GU beror framför allt på att tiden inte skulle räcka till för en djupare studie omfattande alla institutioner vid GU. Samtidigt är Sam.Fak. den fakultet med störst andel grundstudenter, vilket gör det extra intressant att studera just den fakulteten. Institutionerna inom fakulteten är av varierande storlek, och har program såväl som fristående kurser inom sitt utbud. 20

21 Jag valde att intervjua representanter från alla institutioner i och med att jag ville få en heltäckande bild av verksamheten inom fakultetens område. Då vissa institutioner, enligt deras hemsidor, inte har någon uttalad alumnverksamhet, emedan andra har en tämligen väl organiserad sådan, var detta ytterligare en aspekt som gör det extra intressant att få veta hur respektive institution arbetar. Jag valde att intervjua alumnansvarig vid de institutioner som har sådan, i och med att de bör veta mest om hur alumnarbetet bedrivs vid den egna institutionen. Vid de institutioner som inte har någon alumnansvarig enligt hemsidan, vänder jag mig till studierektor, som är den person som har helhetsinsyn över utbildningen och därför bör veta mest om hur kontakter med tidigare studenter sköts inom institutionen. Det visade sig dock att alla institutioner hade någon person utsedd till att handha arbetet med alumner. Hur pass definierat uppdraget som dess har skiljer sig åt. Majoriteten av de intervjuade var lektorer som givits uppdraget att handha alumnverksamheten som en del av tjänst. Några hade 5% vikt för verksamheten, andra hade ingen specifik del avsatt. En av de intervjuade var studierektor, två var studievägledare. Utöver dessa intervjupersoner samtalade jag även med den centrala alumnkoordinatorn, samt Sam.Faks. utbildningsledare. 4.3 Etiska aspekter Att jag själv är anställd inom fakulteten ger mig en viss förförståelse för hur verksamheten i stort bedrivs. Dessutom har jag ett eget engagemang i verksamheten, se avsnitt 1.1 Personlig bakgrund. Detta kan påverka objektiviteten, men samtidigt har jag även insikt i vilka förutsättningarna för de olika institutionerna kan vara, vilket kan vara både till gagn och till last. Genom att vara öppen med min egen bakgrund gentemot alla jag intervjuar hoppas jag öka förtroendet gentemot de jag intervjuar. De vet att jag känner till hur verksamheten fungerar. Samtidigt kan de tro att jag har en större kännedom än vad jag egentligen besitter, då jag inte är insatt i hur varje enskild institution fungerar. Normbildningen skiljer sig åt mellan institutionerna. Jag är färgad av den normbildning som råder vid min egna institution, vilket gör att jag inte är lika mottaglig för nyanser som en oinvigd person kan vara. 21

22 Vid varje kontakt, e-post såväl som i enkätens presentation och vid intervjuer/samtal, informerade jag om examensarbetets syfte, och min egen roll. Vid utskicket av enkäten, samt vid intervjuerna informerade jag om de etiska regler som gäller, dvs att det är frivilligt att delta, att dem intervjuade kan avbryta intervjun, att källor anonymiseras med mera. Då intervjuerna enbart genomförts med personer som står alumnverksamheten närmast vid varje institution finns det en risk för att den personens syn på verksamheten inte stämmer överens med hur alla vid institutionen upplever alumnverksamheten. Det skulle kunna vara intressant att i framtiden göra en mer omfattande kartläggning hur alumnverksamheten uppfattas av olika delar av respektive institution, såsom ledning, lärare, doktorander, studenter, studentadministratörer, studievägledare med flera. 4.4 Avgränsningar Dels har jag avgränsat undersökningsområdet genom att jag enbart ser på alumnverksamheten vid Sam.Fak.s institutioner, som jag beskrivit ovan. Dels har jag avgränsat genom att ställa institutionernas alumnverksamhet i relation till några få centrala dokument GUs strategiska plan för Rektorsbeslutet kring Alumnverksamheten; sammanträde ,punkt 4, Handlingsplan för universitetsgemensamma alumnverksamheten , samt SamFaks strategiska plan för , vilka alla behandlar alumnverksamheten. Dessutom koncentrerar jag mig framför allt att se närmre på hur väl rektorsbeslutet rörande alumnverksamheten implementerats inom Sam. Fak. Anledningen till att jag valt just dessa dokument är att de alla styr GUs alumnverksamhet. De är dessa dokument som är centrala för helheten. Vid varje enskild institution kan det finnas andra dokument som lyfter hur alumnverksamheten skall genomföras vid den enskilda institutionen, men dessa berör jag ej. 22

23 5. Resultat 5.1 Samhällsvetenskapliga fakultetens arbete Enligt rektorsbeslutet skall respektive fakultet ansvara för planering och genomförande av alumnaktivitet inom sitt område. Vad jag sett är detta strikt delegerat nedåt i organisationen till respektive institution vid Sam.Fak. Även om fakulteten inte inrättat någon alumnansvarig på fakultetsnivå är det ändock av intresse för examensarbetet att intervjua representant för fakulteten för att se hur de ser på rektorsbeslutet, den strategiska planen samt alumnverksamhetens handlingsplan. Enligt Handlingsplanen framgår att alumnfrågan skall ingå i GAN:s uppdrag inom fakulteten. Fakultetens strategiska plan för har som mål att alumnverksamheten skall utvecklas för samtliga utbildningsnivåer (s.15). Vid intervju med Sam.Faks utbildningsledare framkom det att fakulteten valt att prioritera ned det samordnade arbetet med alumner utöver det arbete som inriktar sig mot kvalitetsgranskning. Även om den strategiska planen för Sam.Fak. har ett uttalat mål att alumnverksamheten skall utvecklas för samtliga utbildningsnivåer, så har fakulteten valt att skjuta det på framtiden. Kvalitetsarbetet kopplas till alumner genom att undersökning skall ske för att få svar på hur alumner uppfattar att den utbildning de har fått vid GU varit till nytta för deras profession. Avdelningen för analys och utvärdering gör alumnuppföljningar för hela GU. Den senaste presenteras i början av december 2010 och heter Göteborgsakademiker Denna kommer Sam.Fak att ta del av och titta närmare på och bryta ner siffrorna på institutionsnivå för att få lite bättre bild av hur det ser ut per utbildning och ämne. Det är en del av de uppföljningar som Sam.Fak använder. Vissa utbildningar, som socionomprogrammet och psykologprogrammet har själva kontakter med sina tidigare studenter. I övrigt har Sam.Fak. valt att delegera ansvaret för alumnverksamheten till institutionerna. 23

24 5.2 De enskilda institutionernas arbete Enkät Då svaren på enkätundersökningen i hög grad sammanfaller med intervjuerna har jag valt att redovisa enkätsvaren i ett diagram, samt komplettera med förklarande text. Själva enkäten finner ni i Bilaga Vet ej Inte alls I viss utsträckning I stor utsträckning I mycket stor utst 1 0 ga 1 ga 2 ga 3 ga 4 ga 5 ga 6 ga 7 ga 8 ga 9 a 10 Diagram 1: Enkätundersökningens resultat Som synes framgår att majoriteten anser att arbetslivskontakterna vad gäller gästföreläsare har förbättrats, men däremot är svaren mer blandade vad avser praktik och examensarbete, även om endast ett fåtal upplever att så inte har skett. Detta, visade sig vid intervjuerna, beror på att instituionernas upplägg för programmen ser mycket olika ut. Någon institution hade praktik för studenter på kandidatnivå, andra endast på masternivå. Då majoriteten av studenterna återfinns på kandidatnivå gav inte detta genomslag i alumnverksamheten på samma sätt. Några instituioner arbetar med mentorsskap, vilket framgår som en ökning av deras arbetslivskontakter. Fråga 11 rörde upplevelsen av att be- 24

25 svara enkäten. De svar som jag fick rörde alla att det var svårt att svara på fråga 7/8. De berörde om alumner blivit bättre ambassadörer respektive om GUs image stärkts. 12 rörde övriga kommentarer. Någon skrev där att fakulteten borde konstruera en enkel enkät som skickas ut varje termin till färdiga samhällsvetare, samt att Sam.Faks institutioner borde gå samman om en årlig arbetsmarknadsdag. Fråga 5 besvarades av en person, som valde att lyfta att Arbetslivskontakterna har förbättrats vad avser intressanta föreläsningar för yrkesverksamma. Endast ett fåtal besvarade fråga 11 och 12, vilka var frågor som de svarande hade möjlighet att besvara helt fritt, vilket gör att jag ej har med dem i diagrammet. Intressant att notera är även det att fem svarande ansåg att det inte fått något stöd från fakulteten, emedan två ansåg att de fått det i viss mån. Vid intervjuerna framkom att den hjälp dessa två syftade på var att CA vid studierektorsmöten informerat om alumnverksamhet. Med andra ord kan man tolka svaret som att stödet de upplevt de fått från fakulteten egentligen kommit från CA. Fråga fem var en fråga som de svarande själva kunde komplettera vad de ansåg mer hade förbättrats. En person skrev då att den upplevde att arbetslivskontakterna förbättrats vad avser intressanta föreläsningar för yrkesverksamma Tydliga riktlinjer Ett flertal av de intervjuade uttryckte att det behövs tydligare riktlinjer för hur de alumnansvariga på institutionsnivå skall uppfatta sitt uppdrag. Idag upplever de alumnansvariga att deras uppdrag i många fall är otydligt. får man uppdraget att informera om det här (alumnverksamhet) handlar det då bara om att sätta upp vykort i entrén eller handlar det om att informera aktivt om alumnverksamhet. Detta kan tolkas som att normbildningen vid institutionen är i konflikt med de direktiv som ges från CA. Institutionen ger signaler om att den alumnansvarige skall hålla en låg profil, emedan CA vill nå ut med alumnbudskapet till så många som möjligt. Den alumnansvarige vet inte vilka signaler som den skall följa. Direktiv från institutionsledningen är för oklart. Majoriteten upplevde att arbetet med alumnverksamheten till största del var personbundet. Det vill säga att den satsning som en institution gör på alumnverksamheten beror på den 25

26 alumnansvariges intresse, engagemang och tid att arbeta med alumnverksamheten. Mycket lite engagemang märks från övrig personal inom institutionerna. vilken organisation finns runt den här personen (alumnansvarig) det blir som en ö, här är institutionen och här är en balkong alumnbalkongen den måste byggas in i institutionens liv, egentligen skulle all personal involveras i arbetet Rektorsbeslut De flesta institutioner uppger att de har en alumntradition som pågått sedan många år tillbaka, och alltså fanns innan rektorsbeslutet fattades. En av de institutionerna som har lång tradition uppgav att deras verksamhet inte alls förändrats sedan rektorsbeslutet, emedan några andra uppgav att man ändrat verksamheten efter 2006, men i huvudsak beroende på Bologna anpassningen. Ingen institution uppgav att de kände att någon förändring skett i och med rektorsbeslutet Stöd från CA /Sam.Fak. CA upplevdes som ett starkt stöd för det praktiska arbetet. Det stöd jag får från CA är jättebra. Det är bara att ringa så fort det är något så fixar hon det. CA sitter på en databas, hon har erfarenheter, det är bara att vända sig till henne och tanka hem Någon sade att de kunde tänka sig att nyttja fler av de tjänster som tillhandahålls, men att de inte har tid för att ytterligare stärka alumnverksamheten på den egna institutionen i dagsläget. Kring beslutet på alumnansvarig på fakultetsnivå var tankarna bland de jag intervjuade tämligen lika. Så länge man har ett stöd från CA att hon hjälper en att skicka utskick så kan inte jag för vår del känna att jag har något behov direkt av Sam.Fak. Men däremot för de enstaka kurserna 26

27 I annat fall kunde man inte spontant finna något behov som man såg sig kunna få täckt med hjälp av en alumnansvarig på fakultetsnivå. Någon uttryckte till och med ett starkt motstånd mot alumnansvarig på fakultetsnivå, Vad skulle den göra, byråkrat? Skönt om vi slipper det Kanske finns det ett behov uppifrån för att se om riktlinjerna följs? Det behövs ingen mellanperson som spiller tid och spiller pengar och tryckte istället på vikten av att ha en väl fungerande central alumnkoordinator som stöttar institutionerna i deras arbete, men att arbetet skall ske på institutionsnivå. Alumnverksamheten känns som en väldigt institutionsnära verksamhet, så jag har svårt att se hur fakulteten skall kunna ta det. Jag ser att det finns viktigare saker som man kan ha fakulteten till än som alumnansvarig. I alla dessa citat ser jag att värderingarna vid respektive institution syns tydligt. De intervjuade har en bild av hur den verksamheten skall fungera. Vi-dem perspektivet som lyftes fram i teoriavsnittet exemplifieras här Träffar Det som de flesta institutioner satsar på är att arrangerar minst en alumnträff per läsår, någon arrangerar en eller fler per termin. Oftast inskränktes arbetet till att alumnerna fick inbjudan till en eller någon träff per år. Träffen var oftast till en öppen föreläsning med samkväm. Samkväm är ett verktyg att nå fram till studenterna Ett av målen med samkvämet är att identifiera vad de före detta studenterna vill ha alumnverksamheten till Involvera alumner Det stod snart klart att institutionernas ambitionsnivå var över lag höga, Alumner kan bli mentorer, handledare kan göra inlägg och artiklar. Vissa av dessa frågor skulle behöva drivas hårt, men jag hinner inte det på 5%... men att deras möjligheter att genomföra det som de önskade gällande alumnverksamheten var begränsade. De alumnansvariga upplevde i hög grad att inte tillräckliga resurser avsattes för deras arbete, vilket omöjliggjorde ett 27

28 effektivt utnyttjande av de tidigare studenterna i institutionernas löpande arbete. Ett citat som kan sammanfatta de flestas uppfattning, enligt vad som framkom vid intervjuerna: Min tjänst är inte definierad på det sättet. Att det ingår i delegationsordningen gör det ju inte det utan det e ju vad jag själv gör det till å då får man ju liksom formulera vilken nytta som man har av den gruppen. jag försöker dela ut foldrar till alla avgångsgrupperna, men mycket mer än så kan jag inte göra. En ansvarig såg dock ett vidare perspektiv Alumnverksamheten är ett led i en mer genomtänkt ide kring institutionens arbete. Just det att verksamheten skall ses som en del av helheten vid institutionen uttryckte flera. Det är viktigt att alumnverksamheten är väl förankrad på institutionen så att det inte bara blir en enskild angelägenhet för några lärare. Ingen uttryckte dock att de upplevde att det fanns en genomtänkt strategi som inkorporerade alumnverksamheten vid institutionen. Det visade sig att de institutioner som inte hade alumnnätverk enligt deras hemsida, i någon mån ändå arbetade med alumnverksamhet. De hade dock inte skapat en egen alumngrupp i den centrala databasen för hanteringen av alumnerna, utan ber CA om hjälp inför utskick med mera. Ingen institution stod helt utan alumnverksamhet. Då institutionerna ofta är uppdelade på olika ämnen, kunde det också vara så att vissa ämnen inom en institution hade ett mycket väl fungerande alumnnätverk emedan andra delar av samma institution inte alls gjorde något för sina före detta studenter. Jag har fått uppdraget att ha detta som pilotfall (inom ett ämne) för att senare involvera fler program eller ämnen. Sedan kan svårigheterna också ligga i hur programmens karaktär är. Vi har så många internationella studenter och där det är lite svårare att veta hur man skall arbeta. Dessutom är det önskvärt att alumnerna själva är drivande i verksamheten Det finns jättemånga möjligheter alumnerna måste visa vad de vill att vi skall ha för inriktning. Det underlättar kontakten med alumnerna om initiativen kommer från dem i stor utsträckning. Samtliga såg att det finns stora fördelar med att involvera alumner i arbetet med studenterna som läser vid institutionen. Det finns en större oro idag kring vad man blir efter en utbildning som inte är professionsinriktad. Där kan alumner involveras i att beskriva hur utbildningen är till nytta för dem. Framför allt såg man att detta var intressant för de studenter som läser på program och störst framgångar hade alumnverksamhet riktad mot före 28

29 detta programstudenter. Genomgående ansåg de intervjuade att det var svårt att engagera alumner som läst fristående kurser. Alumnverksamhet kan drivas på flera olika nivåer; dels på ämnesnivå och dels på programnivå, dels på institutionsnivå, med olika innehåll. På grund av svårigheterna var det framför allt programstudenter som aktivt rekryterades till alumnverksamhet och de alumner som engagerades i institutionernas arbete var i stort sett uteslutande engagerade i aktiviteter riktade mot programstudenter. Vi har ingen aktiv alumnverksamhet. Vad det gäller de som läser fristående kurs är den i princip obefintlig. Det är så lätt att glömma bort dom som läser fristående kurser det mesta är fokuserat på programstudenter. 29

30 6. Analys 6.1 Analys av resultat kopplat till teori I Strategisk plan för GU kan man läsa att GU skall arbeta för att öka samarbetet med näringsliv och offentlig sektor. Vilket skall ske genom; Arbeta för fler praktikplatser och examensarbeten i organisationer såväl utanför som inom universitetet, samt genom att införa och utveckla alumnverksamhet inom alla fakulteter (GU, 2006, s.14). Vidare kan man läsa att uppdragsforskning och uppdragsutbildning står i dagsläget enbart för en liten del av vår verksamhet. Alumnverksamhet pågår och är en framtida möjlighet att stärka kontakterna mellan universitetet och omvärlden (GU, 2006, s.25). Detta kan kopplas till rektorsbeslutet som också tar upp uppdragsutbildning som en del var alumner kan spela en allt viktigare roll i framtiden. Vad jag kan utläsa av enkätsvaren och genom de intervjuer jag genomfört har ingen av institutionerna vid Sam.Fak. genomfört något av detta i någon högre utsträckning som ett led i ett strategiskt tänkande. I teoriavsnittet belyser jag två sätt att se på GUs ledningsstruktur; som fysisk enhet, eller som social enhet. Dalnäs menar att GU framför allt styrs enligt den första principen då det finns en mängd styrdokument och regler på olika nivåer, så att GU framför allt styrs via regler kan konstateras. I detta examensarbete lyfts fram ett flertal dokument som reglerar verksamheten. Samtidigt har jag i resultatdelen också lyft fram att normbildning är en viktig del i verksamheten. Jag samtycker till Dalnäs i att GU bör betraktas som en fysisk och social enhet. Analysen syftar till att binda samman resultat med teori. För att underlätta för läsaren gör jag därför kopplingarna genom att belysa var del av min teoretiska utgångspunkt för sig. 30

31 6.1.1 Implementering I teoriavsnittet lyfte jag fram att det ofta går att visa på att beslut inte implementerats i den utsträckning, eller på det vis som det ursprungligen avsågs. De resultat som jag redovisat pekar på samma sak. Ur ett uppifrån-perspektiv som belyser alumnverksamheten ur linje-perspektiv kan jag konstatera att implementering inte skett i enlighet med de mål som satts upp i Handlingsplanen, eller SamFaks egna Strategiska plan. I teoriavsnittet visade jag att universitetet på central nivå har en klar bild av hur alumnarbetet skall genomföras och vad det skall leda till, och påtalade att det är viktigt att beslut preciseras på varje nivå som det skall genomföras för att implementeringen skall fungera. Jag fann att de klara besluten och målen är diffusa längre ned i GUs organisatoriska hierarki. Särskilt vad gäller SamFaks roll. Sam Fak har valt att bortse från de egna mål för alumnverksamheten som satts upp (GU, 2007), och fokuserar på kvalitetsaspekter som kopplas till alumnverksamheten. I den Strategiska planen för Sam.Fak finns ingen strategi, utan enbart mål, beskriven för hur alumnverksamheten skall bedrivas inom fakulteten. Då inga direktiv ges till institutionerna kring alumnverksamheten, upplevs det som oklart för de alumnansvariga på institutionsnivå hur de skall gå till väga för att bedriva arbetet med före detta studenter. I resultatet framgår att alla institutioner arbetar med alumnverksamhet i viss mån, även om det skiljer sig mycket åt hur de valt att utforma arbetet. Det framgår även att alla institutioner upplever att de har för lite möjlighet att prioritera arbetet med verksamheten. Dessutom saknar de flesta stöd för arbetet från den egna institutionen, vilket upplevdes som frustrerande. Arbetet är till största del knutet till en enda person, vilket gör alumnverksamheten sårbar och isolerad. Flera av de intervjuade upplevde att de inte kände att de hade tillräckligt mandat att utföra sitt uppdrag på ett bra sätt. Dels saknades tid för arbetet, dels saknades tydliga riktlinjer för vad arbetet skulle leda till på institutionsnivå. Här kan jag då se att rektorsbeslutet inte brutits ned tillräckligt för att institutionerna skall kunna implementera beslutet i sin verksamhet. De diffusa målen gör att strategierna för att nå målen på institutionsnivå blir än mer diffusa. Jag fann vidare att de intervjuade inte kände att de hade något stöd från fakulteten, men ingen verkade saknade detta stöd. De flesta var däremot mycket positiva till stödet de får 31

32 från CA, och sade att de i och med detta ej behövde något stöd från Sam.Fak. Över lag verkade de flesta nöjda med denna arbetsgång Normbildning I och med att Sam.Fak. delegerat alumnansvaret till institutionerna utan någon strategisk förankring, blir lösningarna på institutionsnivå i förhållande till det interna intresset och behovet. Här ser jag att normbildningen får fritt utrymme att spela på. Med det menar jag att traditionen på varje enskild institution sätter ramarna för hur alumnverksamheten bedrivs. Alumnansvarig på institutionen har stöd av CA, men får i mångt om mycket trots detta själv uppfinna hjulet. Institutionsstyrelsen delegerar arbetet till alumnansvarig, som i sin tur utför alumnarbetet med hänsyn till de normer som finns vid institutionen. Varje institution hanterar alumnverksamheten på sitt eget sätt, då det inte finns någon given strategi, och ej heller något mål att gemensamt fokusera mot. Åter igen ser jag att normbildningen och värderingarna vid varje institution sätter ramarna för arbetet. Resultatet blir ad-hoc mässiga lösningar. De alumnansvariga arbetar i många fall här-och-nu, istället för att alumnverksamheten ses som en integrerad del av hela institutionens arbete, och en del av den strategi som sätts upp för helheten. Då organisationen är decentraliserad bedriver institutionerna alumnverksamheten utifrån egna beslut och normer utan direktiv, eller annan inblandning, från fakulteten. Det riktlinjer som ges kommer istället direkt från CA. Detta leder till att institutionernas alumnverksamhet ser mycket olika ut när man jämför dem, även om vissa delar är lika. Då institutionerna får stöd av CA för att hålla verksamheten någorlunda flytande räcker det, men leder också till att de flesta jag intervjuade bland institutionernas alumnansvariga önskade ha möjlighet att satsa mer på verksamheten, men institutionerna anser sig inte ha råd att prioritera detta, eller saknar förståelse för funktionen. Även ur denna aspekt framgår det tydligt att det är normbildningen som genomsyrar verksamheten (se kapitel Normbildning). Då alumnverksamheten inte är en levande del av institutionernas löpande arbete ses det som något extraordinärt och resurser tilldelas endast i ringa grad för att kunna bedriva verksamheten. Om normen istället hade varit att vi skall göra allt för att använda oss av våra tidigare studenter som goda representanter för den utbild- 32

33 ning vi bedriver, så hade säkerligen verksamheten upp prioriterats och fått större engagemang från institutionens övriga personal. Alla institutioner upplever att det är lättare att engagera programstudenter i verksamheten, men svårare att vet hur man skall nå de studenter som läser fristående kurser. Dessutom såg flertalet intervjuade att det fanns behov av att ta stöd av alumner inom programmen, och återföra deras kunskap dit. Däremot fanns inga naturliga knytpunkter gentemot de studenter som läser fristående kurser. Även till detta kan jag se kopplingar till normbildningen. Av tradition finns det rutiner och strukturer för arbetet med studenter inom program. Studenter som läser fristående kurser är däremot svårare att hantera. Dessa tendenser finns vid de flesta institutioner, men borde kunna förändras med medvetna strategier för att inkorporera även dessa studenter i helhetssynen på verksamheten. 6.2 Slutsatser Hur väl har jag svarat mot de frågeställningar som jag ställde upp inledningsvis? Den första frågan Hur institutionerna inom Samhällsvetenskapliga Fakulteten organiserat sitt enskilda alumnarbete? har jag redovisat dels genom enkätundersökningen, men framför allt genom sammanfattningen av de intervjuer som jag genomförde. Jag finner att arbetet bedrivs på varierande sätt, men att mycket ändock är mycket lika institutionerna emellan. Ambitionsnivån är över lag hög, men framför allt tidsbrist och oklara mål/strategier och syfte gör arbetet oklart och leder till att det i många fall nedprioriteras. Den andra frågan Hur arbetar institutionerna vid Samhällsvetenskapliga Fakulteten med alumnverksamhet i relation till de gällande beslut, riktlinjer och policydokument som finns vid Göteborgs Universitet rörande alumnverksamheten. är den mest omfattande och svårbesvarade frågan. Framför allt besvaras frågan genom enkätundersökningen. Då rektorsbeslutet ligger till grund för övriga riktlinjer och policydokument som rör alumnverksamheten så reflekterar enkätsvaren tillbaka inte enbart mot beslutet i sig, utan även övriga dokument som finns. Svaren jag får av de intervjuade, vid enkät såväl som intervjuer, blir subjektiva och beror dels på de intervjuades uppfattning av sitt arbete, samt min förståelse för det som 33

34 de förmedlar till mig vid intervjuerna/enkäterna, samt min förståelse för dokumenten i fråga när jag tolkar dem. De övergripande målsättningar som rektorsbeslutet (Bilaga 1) betonar är ej mätbara. Med andra ord kan GU aldrig få svar på huruvida målen är nådda eller ej. Detta gjorde också att de som besvarade min enkät hade svårt att veta hur de skulle besvara frågorna. Samma fenomen finner jag även i de flesta övriga dokument som ligger till grund för alumnverksamheten. Endast CAs handlingsplan är mer specifik i sin formulering kring hur verksamheten skall bedrivas, och har klart avgränsade mål uppsatta. Vad jag ser är att arbetet med alumnverksamheten varierar mycket mellan institutionerna, även om vissa delar är gemensamma. Relationen till de olika dokumenten är även den varierande. Tyngdpunkten som jag förstår det är att de alumnansvariga har för lite tid avsatta för sin verksamhet för att dokumenten skall kunna fylla någon reell funktion. De ligger alla för långt från den dagliga verksamheten vid institutionerna. En tanke som vuxit under arbetets gång är frågan hur viktigt är egentligen rektorsbeslutet för institutionernas alumnarbete? Vid analys av resultat upptäcker jag allt tydligare att institutionerna troligtvis skulle bedriva sitt alumnarbete på samma sätt även beslutet för utan. Beslutet snarare befäster institutionernas arbete, än styr det. Därmed kan slutsatsen dras att implementeringen bör ses ur nerifrån-upp perspektivet. Vilket i sin tur gör att tanken att GU är en social enhet som enbart kan styras genom gemensam normbildning och kommunikation (Dalnäs, 2010, s.9) kanske är mer berättigad än vad man kan tro (se kapitel 7. Slutdiskussion). I detta fall blir kommunikation ett nyckelbegrepp som måste lyftas allt mer för att få en väl fungerande alumnverksamhet inom Sam.Fak, såväl som inom GU som helhet. Hur ser Samhällsvetenskapliga Fakulteten på sin roll gällande alumnverksamheten inom fakulteten? är en fråga som jag fick besvarad vid samtal med fakultetens utbildningsansvarige. Enligt fakultetens strategiska plan för framgår att alumnverksamheten skall utvecklas för samtliga utbildningsnivåer. Inget är dock definierat kring hur detta skall ske. Spontana frågor som jag ställde mig kring detta är: Vem skall ansvara för att utvecklingen kommer till stånd? Är det fakulteten, eller de enskilda institutionerna? Vilken typ av utveckling tänker man på? Hur mäter man utvecklingen? Det visade sig att fakulte- 34

35 ten valt att prioritera ner allt arbete med alumner utöver det arbete som inriktar sig mot alumnernas roll i fakultetens arbete med kvalitetsgranskning. Även om den strategiska planen för Sam.Fak. har ett uttalat mål att alumnverksamheten skall utvecklas för samtliga utbildningsnivåer, så har fakulteten valt att skjuta det på framtiden. Examensarbetets validitet är hög då jag anser att jag undersökt det jag avsåg att göra. Jag ville se hur institutionerna bedriver sin alumnverksamhet, och det har jag gjort. Och genom enkäten och efterföljande intervjuer har jag kunnat analysera relationen till de olika dokument som jag valt att fokusera på. Reliabiliteten är också hög då representanter från alla institutioner inom Sam. Fak, så väl som representant för själva fakulteten och även den centrala alumnkoordinatorn intervjuats. Alla intervjuade på institutionsnivå har fått besvara samma frågor, vilket gör materialet kompatibelt. De frågor som jag ställt har jag satt samman efter att ha diskuterat Alumnverksamhetens syfte med de centralt ansvariga för verksamheten vid GU. Mitt syfte med frågorna har varit att få en så heltäckande bild av hur de enskilda institutionerna bedriver sin verksamhet. Jag har lämnat utrymme för att de som jag intervjuat själva skall kunna berätta om de delar som de anser vara väsentliga för verksamheten, och av intresse för detta examensarbete. Som ett resultat av de intervjuer jag gjort har nu ett frö såtts för att starta ett nätverk bland de alumnansvariga på institutionerna inom Sam.Fak. Dessutom har inblandade på alla nivåer fått kunskap om hur verksamheten bedrivs vid olika institutioner. Att verksamheten hamnat i fokus genom mina intervjuer har gjort att verksamheten aktualiserats vid de flesta institutioner. 35

36 7. Slutdiskussion Genom detta examensarbete har jag fått inblick i hur alumnverksamheten bedrivs inom Sam.Fak. Alla institutioner arbetar på något sätt med alumnverksamhet, även om vissa satsar mer, andra mindre. Min tanke när jag inledde arbetet var att då det inte finns någon alumnansvarig på fakultetsnivå skulle det vara en efterfrågan från institutionernas sida att få en person i denna position så snart som möjligt för att få ökat stöd för sin verksamhet. I verkligheten var fallet det motsatta. Ingen kunde riktigt förstå syftet med en fakultetsansvarig. Samtidigt kände jag en stark frustration, eller uppgivenhet från flera institutioners alumnansvariga, då de inte hade tid att prioritera alumnuppdraget i den omfattning som de ansåg var önskvärd. Det som jag finner framgår tydligast är att det råder frustration över att institutionernas alumnansvariga inte har kapacitet att göra mer. Man kan se att det skulle gagna institutionen så väl som alumner om man kunde bedriva en mer genomtänkt alumnverksamhet, och om man hade dels en mer genomtänkt plan för verksamheten och dels mer resurser. Fakulteten vill framför allt använda sig av alumnverksamheten inom ramen för kvalitetssäkring. Alumnerna används då som ett instrument för att på fakultets-, eller universitets-, nivå undersöka nyttan av före detta studenters utbildning för deras yrkesroll. Det är en viktig del av verksamheten och kan direkt vara till nytta för anpassandet av program och kurser till vad som behövs för att studenterna skall vara anställningsbara efter examen. Med bakgrund av det resultat som jag fått i detta arbete skulle jag vilja rekommendera fakulteten att: se till att information om ovan nämnda kvalitetsarbete går ut till alla alumnansvariga, samarbeta kring vissa arrangemang ske för att ha ett större underlag, 36

37 fakultetens informatörer kan sammanställa ett gemensamt informationsmaterial kring hela Sam.Faks alumnverksamhet för att locka fler alumner att aktivera sig. aktivt stötta institutionerna i alumnarbetet så att alumnansvariga kan få klarare besked om vad som förväntas av dem i deras roll (som en del i att öka kommunikationen). Detta stöd kan exempelvis vara att verkar för att det finns alumnansvarig vid alla institutioner. Ett annat förslag är att inrätta ett nätverk för de ansvariga var dessa exempelvis genom mejl kan hålla kontakten med varandra och berätta om vad som är på gång på den egna institutionen. Genom ett sådant nätverk behöver inte de ansvariga känna sig ensamma i sin roll, och kan få tips och inspiration från övriga ansvariga inom fakulteten. I kapitlet 6. Analys lägger jag fram funderingen att GU kanske bör betraktas som en fysisk och social enhet, i och med att de verkar som att både regler och normer/värderingar ligger till grund för hur GUs verksamhet bedrivs. Då organisationen är beroende av lagar och riktlinjer från regering och omvärlden behövs struktur och regler. Samtidigt är det en organisation som bygger på lång tradition och med många starka ämnen med bör även den sociala enheten bejakas. Kommunikation är viktigt i alla organisationer, men allt viktigare ju större organisation som skall implementera beslut på flera nivåer. I Analyskapitlet lyfte jag tanken vidare att GU vad gäller alumnverksamhet möjligtvis är att betrakta som en i huvudsak social enhet, då rektorsbeslutet framför allt verkar vara en bekräftelse på hur institutionerna bedriver alumnverksamhet. I så fall anser jag att kommunikation blir ett nyckelbegrepp som måste lyftas allt mer för att få en väl fungerande alumnverksamhet inom Sam.Fak., såväl som inom GU som helhet. Hur detta skall genomföras har jag några förslag på ovan. Min förhoppning är att kommunikation i framtiden skall bli allt tydligare i GUs verksamhet. 7.1 Framtida forskning Alumnverksamheten spänner över flera områden och detta examensarbete kommer förhoppningsvis att berika ämnet ytterligare. Jag har även läst en del litteratur som gett mig förståelse för implementeringsteori, men även litteratur som givit mig förståelse för hur en 37

38 så stor organisation som GU fungerar ur andra perspektiv, såsom Castells nätverksteori och Öquists systemteori. Detta arbete är för litet för att jag skall kunna omfatta även dessa perspektiv. De kan dock vara av intresse för framtida forskning. 7.2 Studievägledningsperspektiv Ansvaret för alumnverksamhet ligger endast vid två institutioner hos studievägledaren. Även om själva huvudansvaret inte ligger hos vägledaren vid alla institutioner, så är ändock vägledaren en av de nyckelpersoner som på ett eller annat sätt alltid kommer i kontakt med, och berörs av, alumnerna. Min önskan för framtiden är att fler personer vid alla institutioner involveras i det löpande arbetet med alumner. Jag hoppas att all den kompetens som olika parter besitter på ett kreativt sätt skall kunna utnyttjas för att hela arbetet inom institutionerna skall kunna förbättras. Vägledarna kan informera sistaårsstudenter vid program om möjligheterna att registrera sig i alumndatabasen och ta del av verksamheten. Detta kan underlätta för att föra tillbaka alumnernas kunskap in i verksamheten. De kan engageras som mentorer, föreläsare, praktikhandledare, delta i utformandet av nya kurser, rekrytera nya studenter, informera nuvarande studenter, och mycket mer. Precis allt det som CA förespråkar. Allt detta kan vägledaren vara en del av i samarbete med institutionens alumnansvarig, på egen hand, eller med annan personal. 38

39 8. Källor 8.1 Litteratur Castells, M. (2001) Informationsåldern. Ekonomi, samhälle och kultur. Band 1: Nätverkssamhällets framväxt, Uddevalla: Daidalos Dalen, M (2008) Intervju som metod Malmö: Gleerup Dalnäs, U. (maj 2010) Från suboptimering till credo en utbildningsorganisation för samarbete och nytänkande, rapport från utredningsuppdrag Utredningen för bättre utbildningssamordning 2010 (UUS10), Dnr G /09 Göteborgs universitet, GU Journalen, nr 2 (2010) Tillgänglig: Ekengren, A-M., Hinnfors, J. (2006) Uppsatshandbok. Hur du lyckas med din uppsats. Danmark: Studentlitteratur, Göteborgs universitet Göteborgs universitet (mars 2008) Handlingsplan för universitetsgemensamma alumnverksamheten Dnr A1 1308/08 Tillgänglig: f[ ] Göteborgs universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten Verksamhetsberättelse 2009 (2010) Tillgänglig: ttelse2009sfn.pdf[ ] Göteborgs universitet, (fastställd ) Samhällsvetenskapliga fakulteten Strategisk plan , Tillgänglig: Göteborgs universitet, (juni 2006) Strategisk plan Tillgänglig: 39

40 Göteborgs universitet, (april 2010) Årsberättelse 2009 Tillgänglig: Högskoleverkets rapportserie 2009:30 R; Granskning av kvalitetsarbetet vid sex universitet Stockholm: Högskoleverket 2009 Högskoleverkets rapportserie 2004:38 R; Högskolan samverkar, Falköping: Elanders Gummessons AB, Högskoleverket Jacobsen, D.I., Thorsvik, J. (2008) Hur moderna organisationer fungerar Ungern: Studentlitteratur, tredje upplagan Larsen, A-K.(2009) Metod helt enkelt, Malmö: Gleerup Sannerstedt, A. Implementering hur politiska beslut genomförs i praktiken. I: Rothstein, Bo (red) (2001), Politik som organisation Förvaltningspolitikens grundproblem, Angered: SNS Förlag, tredje upplagan Rothstein, Bo (1994), Vad bör staten göra? Om välfärdsstatens moraliska och politiska logik, Angered: SNS Förlag, andra upplagan Thurén, T (2007) Vetenskapsteori för nybörjare andra upplagan Malmö: Liber Öquist, O.(2003) Systemteori i praktiken systemteorins tillämpning inom utbildning, vård, socialt arbete. Stockholm: Gothia Öquist, O. (2008) Systemteori i praktiken, konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia 8.2 Webbsidor (gemensamma förvaltningens avdelningar) (Centrala alumnverksamheten) (Gu-spegeln, tidskrift med 2nr/termin med information om forskning vid GU) rad_ doc (Arbets-, besluts och delegationsordning för samhällsvetenskapliga fakulteten, Beslut , Dnr: A /08) (Högskoleverket) 40

41 (Sam.Faks institutioner) (Alumnverksamhet vid Sam.Fak.) 41

42 9. Förklaring av ord och begrepp Alumn Alumnverksamhet Avancerad nivå Bologna anpassning Disputerad Examen/examina Fakultet FOR FUN Före detta student Verksamhet som omfattar institutionernas/universitetets kontakter med och insatser för alumner Efter kandidatexamen. Masterutbildning (60/120hp) Anpassning av högskolesystemet så att det är lika inom hela EU. 3 år kandidatexamen + 2 år masterexamen + 4 år doktorsexamen. Har avlagt doktorsexamen. Det utbildningsbevis som en student efter avslutad utbildning kan erhålla. Finns olika typer av examen exv högskoleexamen, kandidatexamen, masterexamen, yrkesexamen. Examen omfattar olika poäng och olika titlar beroende på typ av examen. GU är indelat i etta antal vetenskapsområden; så kallade fakulteter. Varje fakultet leds av en dekan som utses av rektor. Fakulteten ansvarar för ett antal institutioner och administreras av ett kansli. Forskningsnämnden bereder frågor om planering och utveckling av en forskningsstrategi vid institutionen Nämnden för forskning och utbildning på forskarnivå; finns på institutions samt fakultetsnivå. Bereder ärenden av relevans för institutionens/fakultetens utbildningar på forskarnivå och lämnar förslag till beslut till institutionsstyrelsen/fakultetsnämnden 42

43 GAN Grundläggande nivå Grund nivå GU Hp Hst Hum.Fak. Huvudämne Institution Institutionsstyrelsen Ladok Lektor Rektors beredningar Sam.Fak. Nämnden för utbildning på grund och avancerad nivå; finns på institutions samt fakultetsnivå. Bereder ärenden av relevans för institutionens/fakultetens utbildningar på grundläggande nivå och lämnar förslag till beslut till institutionsstyrelsen/fakultetsnämnden samlingsnamn på grund- och avancerad nivå första utbildningsnivån. kandidatutbildning (180hp) Göteborgs Universitet högskolepoäng 30hp motsvarar en termins heltidsstudier helårsstudieplatser det antal platser som erbjuds sammanräknat per helår Humanistiska Fakulteten Det ämne som en examen till största del består av. Endast vissa ämnen får vara huvudämne. Underställd Fakulteten finns ett antal institutioner som svarar för vissa ämnesinriktningar. Det är institutionerna som handhar själva utbildningen vid universiteten och var forskningen till största del bedrivs. Fattar beslut i strategiska, principiella frågor som rör institutionen. Innehåller företrädare för lärare/forskare, studenter och teknisk/administrativ personal valda på tre år. GUs studiedokumentationssystem. Disputerad person anställd som lärare/forskare Rektor har inrättat fyra beredningsorgan med uppgift att samordna arbetet i vissa universitetsgemensamma frågor. Beredningarna är grundutbildningsberedningen, forskarutbildningsberedningen, forskningsberedningen och samverkansberedningen. De fattar inga egna beslut utan lämnar förslag till rektor. Samhällsvetenskapliga Fakulteten 43

44 Samverkan SFN Ämnesråd När GU som helhet, någon del inom GU arbetar tillsammans med andra delar, exv näringslivet, andra universitet, allmänheten osv talar man om samverkan. Alumnverksamheten ingår i detta begrepp. Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden; är fakultetens högsta beslutande organ. Fakultetsnämnden beslutar i fakultetsövergripande frågor. Ett antal arbetsgrupper förbereder de frågor som tas upp till beslut i fakultetsnämnden och som administrativt stöd till nämnden arbetar fakultetskansliet. Ämnesråden har till uppgift att planera och diskutera frågor relaterade till utbildning och forskning i det specifika ämnet. Ämnesråden kan lämna förslag till institutionsstyrelsen, institutionens nämnder för utbildnings- och forskningsfrågor samt prefekten. 44

45 Bilaga 1 Rektorsbeslut Vid rektorssammanträde beslutades i 4 att övergripande målsättningar för alumnverksamheten vid Göteborgs universitet är att Förnya och utveckla program och kurser genom att före detta studenter för tillbaka erfarenheter från arbetslivet Arbetslivskontakterna förbättras, exempelvis vad avser praktik, examensarbeten och gästföreläsare Utveckla uppdragsutbildningarna och öka kännedomen om avnämarnas behov Öka förutsättningarna för tidigare studenter att bli goda ambassadörer för Göteborgs universitet Stärka Göteborgs universitets identitet och image Vidare beslutar rektor att varje fakultet ansvarar för att definiera vad som avses med alumn inom sitt område att gemensamt för Göteborgs universitet gäller minst 40 uttagna poäng inom ett ämne för att kvalificera som alumn; finns speciella skäl kan gränsen sänkas att respektive fakultet ansvarar för planering och genomförande av alumnaktivitet inom sitt område att externa relationer under 2006 svarar för att stödja fakulteter och institutioner i uppbyggnad och utveckling av alumnverksamheten; i stödet ingår bl.a. en koordinator och en universitetsgemensam databas att arbetet skall utvärderas efter ett år 45

46 Bilaga 2 Intervjuguide Institutionerna Hur bedrivs alumnverksamheten på denna institution? - Träffar - Hemsida - Utskick - Annat På vilket sätt kan alumnverksamheten vara till gagn för institutionen? Vilken form av stöd önskas från fakulteten i institutionens alumnarbete? Intervjuguide Sam.Faksutbildningsansvarig. Hur ser Sam.Fak på alumnverksamheten? Vilken roll vill Sam.Fak ha gällande alumnverksamheten? På vilket sätt kan alumnverksamheten vara till gagn för fakulteten? Sam.Fak är den sista fakulteten att införa alumnansvarig på fakultetsnivå. Hurserfakultetenpådetta? Hur önskar Sam.Fak.att institutionerna inom fakulteten skall bedriva alumnverksamhet? På vilket sätt kan fakulteten stötta institutionerna i deras alumnarbete? 46

47 Bilaga 3 Enkät till institutionerna Denna enkät är ett arbetsdokument inför examensarbetet kring alumnverksamheten som jag genomför under hösten 2010 inom ramen för studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Malmö högskola. Enkäten vänder sig till den/de person/-er som arbetar med alumnverksamhet/kontakt med tidigare studenter vid institutionerna inom Sam.Fak. Deltagande i enkätundersökningen är frivilligt, och svaren behandlas anonymt. Jag uppskattar om ni har möjlighet att ta er tid att besvara den och sända åter till mig via internpost till Petronella Ljungberg, Box 700, eller lämna till mig när vi ses för intervju kring alumnverksamheten vid din institution. Rektorsbeslut bifogas. Nedan följer några påståenden kopplade till rektorsbeslutet kring alumnverksamheten. Ange hur du upplever att påståendena stämmer överens med din institutions arbete med alumner/tidigare studenter sedan Vi har förnyat och utvecklat program och kurser genom att före detta studenter för tillbaka erfarenheter från arbetslivet. I mycket stor utsträckning I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls 2. Arbetslivskontakterna harförbättras, exempelvis vad avser praktik I mycket stor utsträckning I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls 3. Arbetslivskontakterna harförbättras vad avser examensarbeten I mycket stor utsträckning I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls 4. Arbetslivskontakterna har förbättras vad avser gästföreläsare I mycket stor utsträckning I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls 47

48 5. Arbetslivskontakterna har förbättras vad avser. (skriv vad) I mycket stor utsträckning I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls 6. Vi har utvecklat uppdragsutbildningarna och ökat kännedomen om avnämarnas behov I mycket stor utsträckning I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls 7. Förutsättningarna för tidigare studenter att bli goda ambassadörer för Göteborgs universitet har ökat I mycket stor utsträckning I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls 8. Göteborgs universitets identitet och image har stärkts I mycket stor utsträckning I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls 9. Jag upplever att Sam. Fak. stöttar min institution vad gäller planering och genomförande av alumnaktiviteter I mycket stor utsträckning I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls 10. Jag upplever att den centrala alumnverksamheten stöttar min institution vad gäller planering och genomförande av alumnaktiviteter I mycket stor utsträckning I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls 11. Hur tycker du att denna enkät har varit att besvara? (egen kommentar) 12. Några andra kommentarer? (egen kommentar) 48

49 Bilaga 4 GUs organisationsschema Denna text är utskriven från följande webbsida: Utskriftsdatum:

50 Bilaga 5 Organisationsschema Gemensamma förvaltningen Denna text är utskriven från följande webbsida: Utskriftsdatum: Externa relationer delas in i två avdelningar: Forskning- och innovationsservice samt Informationsenheten. Informationsenheten arbetar med informations- och kommunikations-uppgifter som trycksaker, presskontakter, grafisk rådgivning, webb och rörlig bild. De samordnar den universitetsgemensamma informationen internt och externt. Den Centrala alumnverksamheten ingår i Informationsenhetens verksamhetsområde. Information tagen från webbsida: 50