RAPPORT UPPFÖLJNING AV ALUMNVERKSAMHET VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Transkript

1 ANALYS OCH UTVÄRDERING Diarienummer V 2016/72 RAPPORT UPPFÖLJNING AV ALUMNVERKSAMHET VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Josefine Sternvik, Analys och utvärdering, Göteborgs universitet

2 (2) 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 5 Den centrala alumnfunktionen och alumnverksamhet vid Göteborgs universitet 7 Syfte 7 Undersökningen 7 Den centrala alumnfunktionen 9 Kännedom om den centrala alumnverksamheten 9 Den gemensamma alumndatabasen 11 Det interna alumnnätverket för personal 12 Bedömning av den centrala alumnfunktionen 1 Ansvar och organisation 16 Samarbete gällande alumnverksamhet 17 Formell alumnansvarig 17 Alumnuppföljning 18 Alumnuppföljningarnas karaktär 19 Alumnaktiviteter/-tjänster 21 Alumnverksamhet på institutionsnivå 21 Alumnarbetets karaktär 24 Alumnverksamhet på fakultetsnivå 26 Synen på alumnverksamhet 28 Behov av stöd 1 Avslutande reflektioner (2)

4 SAMMANFATTNING Det saknas kännedom om den centrala alumnverksamheten som bedrivs, framförallt bland universitetets institutioner. Endast drygt hälften av dem känner till denna, har haft kontakt med den centrala alumnfunktionen eller har använt den gemensamma alumndatabasen som den centrala alumnfunktionen samordnar och administrerar. På institutionsnivå är dessutom kännedomen om det interna alumnnätverket för personal mycket bristfällig. Över 80 procent av institutionerna känner dåligt eller inte alls till detta. Ju mer kontakt man haft med den centrala alumnfunktionen, desto nöjdare tenderar man att vara med denna. Speciellt nöjd är man med den centrala alumndatabasen och support för denna. Något mindre nöjd är man med informationen om hur man bedriver alumnverksamhet samt med annonsportalen för alumner. Det råder stor oklarhet i var ansvaret för alumnverksamhet ligger vid Göteborgs universitet. Flera institutioner säger sig inte veta om de själva har ansvaret eller om detta ligger på fakulteten. På många håll går fakulteternas och deras institutioners uppfattningar dessutom isär. Fakulteten säger en sak och dess institutioner en annan. Alumnsamordnare saknas formellt på flera institutioner och drygt en tredjedel av de som finns har inte utrymme i sin tjänst att arbeta med frågorna. Endast Handelshögskolan har en tydlig tjänst och struktur i sitt alumnarbete på fakultetsnivå. I dagsläget genomför endast en av universitetets nio fakulteter (eller motsvarande) regelbundna fakultetsövergripande alumnuppföljningar. Merparten av alumnuppföljningarna bedrivs istället på institutionsnivå. Dessa är dock mycket begränsade och inte heltäckande för utbildningarna inte ens på de institutioner där de genomförs. Regelbundna och systematiska undersökningar lyser med sin frånvaro. De som gjorts har inte sällan flera år på nacken. Det mesta av alumnverksamheten bedrivs på institutionsnivå. Handelshögskolan är i detta avseende ett undantag. På de flesta institutioner erbjuds någon form av alumnaktivitet/-tjänst, men alumnverksamheten är, med några undantag, generellt sett på en låg nivå och mycket begränsad. På institutionsnivå karaktäriseras alumnverksamheten av enskilda medarbetares engagemang och hög arbetsbelastning samt av otillräcklig finansiering. Den uppges vara dyr, lågprioriterad, osystematisk, splittrad och oregelbunden. Samtidigt som den också (något motsägelsefullt) anses vara till övervägande del planerad, långsiktig, kvalificerad och resurssparande. Framförallt anser institutionerna att alumnarbetet är användbart. Alumnverksamheten bedöms vidare som mycket viktig, speciellt för studenterna och deras kontakt med arbetslivet, arbetslivsanknytning och förståelse för utbildningen. Men alumnverksamhet är också betydelsefull ur ett institutions- och fakultetsperspektiv, exempelvis för identitetsskapande, status och omvärldskontakt. Dessutom bedöms den viktig för utbildningens attraktionskraft och kvalitet. Institutionerna efterfrågar stöd i många avseenden för att ha möjlighet att kunna bedriva en tillfredsställande alumnverksamhet. Det som flera söker stöd för är utbildningsinsatser om metoder för att arbeta med alumnfrågor samt finansierade regelbundna alumnundersökningar, ekonomiska insatser samt informationsinsatser för att få alumnerna att anmäla sig i den gemensamma alumndatabasen. Generellt sett är behoven på institutionsnivå mer av praktiskt karaktär (ekonomi, personal-/tidsresurser, kompetensutveckling) än vad som tycks vara fallet på fakultetsnivå. Där efterfrågas snarare incitament för att medvetandegöra betydelsen av alumner både hos personal (arbeta med alumnfrågor) och alumnerna själva (anmäla sig till databasen m.m.). (2) 4

5 (2) 5

6 DEN CENTRALA ALUMNFUNKTIONEN OCH ALUMNVERKSAMHET VID GÖTEBORGS UNIVERSITET 2005 fattade dåvarande rektor vid Göteborgs universitet beslut om att satsa på alumnverksamhet för hela universitetet 1. Målsättningen var bland annat att förbättra arbetslivskontakterna, att ta tillvara på de före detta studenternas erfarenheter från arbetslivet för att förnya och utveckla program och kurser samt att öka förutsättningarna för alumner att bli goda ambassadörer för universitetet. Det formella ansvaret för planering och genomförande av alumnaktiviteter och -uppföljningar lades på fakulteterna inom sina respektive ämnesområden. Flera fakulteter delegerade emellertid hela eller delar av detta ansvar vidare till institutionerna. Centralt byggde man inom universitetet också upp en infrastruktur för att göra det möjligt för fakulteter och institutioner att jobba mer systematiskt med alumnerna och frambringa kontinuitet i verksamheten. En central alumnsamordnare tillsattes och något senare anställdes även en alumnadministratör på halvtid. I början av 2007 sjösattes en universitetsgemensam alumndatabas som administreras av alumnadministratören. Alumnverksamhet har lyfts fram som en viktig och prioriterad fråga att arbeta med och utveckla för Göteborgs universitet, bland annat genom formuleringar i styrdokumentet för Vision I Gemensamma förvaltningens Handlings- och verksamhetsplan för 201 var vidare ett prioriterat mål att ta fram en utvecklingsplan för det gemensamma alumnarbetet. Pengar avsattes för att genomföra en utvärdering av centrala alumnfunktionen som skulle ligga till grund för fortsatt planering av det universitetsgemensamma alumnarbetet. 4 Mot denna bakgrund genomförde Analys och utvärdering 2016, en uppföljning av alumnarbetet vid Göteborgs universitet på beställning av Kommunikationsenheten. Syfte I syfte att följa upp alumnverksamheten vid Göteborgs universitet i allmänhet och den centrala alumnverksamhetens arbete i synnerhet, genomfördes våren 2016 en enkätundersökning riktad till samtliga institutioner och fakulteter vid Göteborgs universitet. Avsikten var å ena sidan att få en uppfattning om hur väl man ute i verksamheten känner till och nyttjar den centrala alumnfunktionens tjänster. Å andra sidan avsåg undersökningen att få en bild av hur de alumnansvariga institutionerna och fakulteterna arbetar med alumnfrågorna och vilka behov de har, för att utifrån detta eventuellt kunna utveckla den centrala alumnfunktionens stödjande arbete. Undersökningen är beställd av Kommunikationsenheten och utfördes av Analys och utvärdering vid Forsknings- och innovationskontoret. Undersökningen Undersökningen genomfördes i form av webbenkäter som skickades ut, dels till samtliga institutioner, dels till samtliga fakulteter i två olika versioner. På begäran av Kommunikationsenheten gick utskicket till de administrativa cheferna vid institutionerna samt till kanslicheferna vid fakulteterna. Detta 1 Beslut-PM , diarienr. AI 4485/ web_bildspel_ pdf 4 PM från Universitetsledningens stab , dnr V2012/242 (2) 6

7 motiverades med att dessa personer i de flesta fall är arbetsledande för dem som arbetar med alumnverksamhet och de har det övergripande administrativa ansvaret och stödet till ledningen på institutionerna och fakulteterna. Enkätsvaren avsåg att representera hela institutionen eller fakulteten och inte den enskilde respondenten. De som ansvarade för ifyllnaden av enkäten behövde ev. alltså hjälp av exempelvis alumnansvarig och ledningen för att kunna besvara frågorna. Av svaren att döma har detta inte fungerat särskilt bra, f.a. inte på institutionsnivå. På institutionerna är det i flera fall tydligt att den som besvarat enkäten inte varit insatt i frågorna och att denne inte tagit sig tid eller haft möjlighet att söka reda på hur det faktiskt förhåller sig. I många av faktafrågorna kring alumnverksamheten inom verksamheten samt bedömningar av behov och övergripande inställningar finns också ett stort svarsbortfall, vilket ytterligare ger belägg för att de haft svårt att besvara frågorna. Första utskick gjordes i vecka 8 (mitten av februari) till institutionerna och en månad senare till fakulteterna. Båda dessa utskick var föraviserade. Svar inkom från samtliga åtta fakulteter, samt Lärarutbildningsnämnden och från 7 av de 9 institutionerna. Svarsfrekvensen ligger alltså på 100% för fakultetsenkäten och 95% för institutionsenkäten. De institutioner som ej svarade var Akademin Valand samt Institutionen för neurovetenskap och fysiologi. Enkäterna utgjordes av sex delar; (1) Alumnuppföljning, (2) Alumnverksamhet vid institutionen/fakulteten, () Ansvar och organisation, (4) Alumnarbetets karaktär, (5) Central alumnverksamhet (6) Synen på alumnverksamhet. Frågorna var till 95 procent identiska i de båda enkäterna, men anpassade efter verksamheten. Till varje fråga i enkäten fanns möjlighet att utveckla sitt svar i öppna svars-/kommentarsfält, vilket i majoriteten av fallen också gjordes. Totalt bestod enkäten av -26 frågor. Samtliga dessa frågor ställdes dock inte till alla respondenter. Antalet frågor var beroende av respektive svar. Exempelvis har de respondenter som angivit att de varken har någon form av alumnuppföljning eller erbjuder olika alumnspecifika aktiviteter/tjänster, inte ombetts att besvara på vidare frågor om t.ex. karaktären på alumnverksamhet. Och de som inte känner till den centrala alumnfunktionen och ej heller varit i kontakt med denna har inte fått följdfrågor om denna funktion. Vissa av filtren i enkäten har visat sig vara något olyckliga beroende på komplexiteten i själva studieobjektet. Detta tas upp och diskuteras i löpande i rapporten då det varit aktuellt. (2) 7

8 DEN CENTRALA ALUMNFUNKTIONEN Den centrala alumnfunktionen arbetar med stöd, service och samordning till fakulteter och institutioner kring alumnfrågor/-verksamhet. Funktionen administrerar och sammankallar t.ex. alumnnätverket för personal som arbetar med alumnfrågor samt håller i den gemensamma alumndatabasen. Dessutom skickar alumnfunktionen ut e-nyhetsbrevsutskick, om vad som är på gång inom alumnverksamheten på universitetet, och arbetar med information på webbsidor m.m. Alumnfunktionen arrangerar också vissa universitetsövergripande alumnaktiviteter/-tjänster. Varje år i oktober genomför till exempel den centrala alumnfunktionen en universitetsgemensam träff, dit alla alumner (som anmält intresse för sådana arrangemang i databasen) bjuds in. Likaså anordnas ett par frukostmöten tillsammans med Chalmers och Connect Väst. Centralt görs även e-nyhetsbrev till alumner ett par gånger om året med innehåll som kan vara intressant för alla universitetets alumner. Kännedom om den centrala alumnverksamheten Sex av nio fakulteter känner till den alumnverksamhet som bedrivs centralt på Göteborgs universitet mycket eller ganska väl. Det är bara Samhällsvetenskapliga och Konstnärliga fakulteten som inte alls känner till denna verksamhet. På institutionsnivå är okunskapen något större. Det är visserligen bara två institutioner som inte alls känner till den, men över två femtedelar känner inte till den särskilt väl och tre institutioner har inte svarat på frågan. Det innebär i princip att det endast är hälften av universitets institutioner som har kännedom om den alumnverksamhet som bedrivs centralt. Tabell 1 Institutioners och fakulteters kännedom om den centrala alumnverksamheten vid Göteborgs universitet, totalt och fördelat per fakultet (antal) TOTALT FAKULTETER (antal) (antal) HH HF IF KF NF SA SF UF LUN FAK INST f i f i f i f i f i f i f i f i f Mycket väl 5 8 X X 2 X 2 X 1 2 X 1 Ganska väl X Inte särskilt väl X Inte alls X 1 X Inget svar 0 4* Antal (n) Kommentar: f=fakultetsvar, i=institutionssvar. Fakulteternas respektive svar markeras med X. HH-Handelshögskolan, HF-Humanistiska fakulteten, IF-IT-fakulteten, KF-Konstnärliga fakulteten, NF-Naturvetenskapliga fakulteten, SA-Sahlgrenska akademin, SF-Samhällsvetenskapliga fakulteten, UF-Utbildningsvetenskapliga fakulteten, LUN-Lärarutbildningsnämnden. *Två institutioner har inte deltagit i undersökningen; Akademin Valand samt Institutionen för neurovetenskap och fysiologi. Dessa ingår i tabellen och redovisas som Inget svar.. Fakulteternas kännedom om den centrala alumnverksamheten, eller brist på sådan vetskap, speglar inte av sig på dess institutioner eller vice versa. Medan Samhällsvetenskapliga fakulteten exempelvis inte alls känner till den alumnverksamhet som bedrivs centralt, säger sig dess sju institutioner göra det, åtminstone lite grann. Fyra av dem till och med mycket eller ganska väl. Det finns inte heller någon systematik i kännedomen om den centrala alumnverksamheten kopplat till var ansvaret för alumnverksamheten ligger (se vidare sidan 16ff). Det är inte så att de institutioner som har ansvar för alumnverksamhet i större utsträckning känner till den centrala alumnverksamhet som (2) 8

9 bedrivs. Däremot tycks det vara så att fakulteter med mer omfattande alumnverksamhet är något mer benägna att ha kunskap om och kontakt med den centrala alumnfunktionen än dem utan (se vidare sidan 21ff). På fakultetsnivå är det vidare tydligt att kännedomen om den centrala alumnverksamheten hänger samman med den kontakt man har haft med den centrala alumnfunktionen. Ingen kontakt, ingen kännedom omfattande kontakt, omfattande kännedom. Det finns emellertid ett undantag på fakultetsnivå: Naturvetenskapliga fakulteten har endast varit i kontakt med den centrala alumnfunktionen någon enstaka gång, men säger sig ändå ha mycket god kännedom om denna. Motsvarande förhållande går bara delvis att urskilja för institutionerna, och är framförallt inte lika tydligt. Fyra av de institutionerna som känner till den centrala alumnfunktionen mycket eller ganska väl har exempelvis aldrig varit i kontakt med denna. Det är inte heller så att en mer omfattande alumnverksamhet på institutionsnivå ökar sannolikheten att känna till eller ha kontakt med den centrala alumnfunktionen. Tabell 2 Institutioners och fakulteters kontakt med den centrala alumnfunktionen vid Göteborgs universitet, totalt och fördelat per fakultet (antal) TOTALT FAKULTETER (antal) (antal) HH HF IF KF NF SA SF UF LUN FAK INST f i f i f i f i f i f i f i f i f Flertal gånger 6 X X 1 4 X 1 Fåtal gånger 2 2 X 1 X Någon enstaka gång X 2 1 X Aldrig X 1 X Inget svar 0 8* Antal (n) Kommentar: f=fakultetsvar, i=institutionssvar. Fakulteternas respektive svar markeras med X. HH-Handelshögskolan, HF-Humanistiska fakulteten, IF-IT-fakulteten, KF-Konstnärliga fakulteten, NF-Naturvetenskapliga fakulteten, SA-Sahlgrenska akademin, SF-Samhällsvetenskapliga fakulteten, UF-Utbildningsvetenskapliga fakulteten, LUN-Lärarutbildningsnämnden. *Två institutioner har inte deltagit i undersökningen; Akademin Valand samt Institutionen för neurovetenskap och fysiologi. Dessa ingår i tabellen och redovisas som inget svar. Det ska tilläggas att det tycks råda en viss osäkerhet i svaren för vissa institutioner gällande både kännedom och kontakten med den centrala alumnfunktionen, som hänger samman med svårigheter att svara för hela institutionen. Eftersom vi bara har börjat arbeta mer systematiskt med detta, vet jag egentligen inte vad man känner till på institutionen Jag har uppfattningen att [xxx] inte har tagit någon kontakt Den person vid institutionen som har arbetat med dessa frågor är för närvarande tjänstledig. Allt grundmaterial ligger hos denna person. Respondenterna har uppenbarligen haft svårt att svara utifrån ett institutionsperspektiv. Flera av dem har hoppat över att svara på frågan och istället angivit att de inte vet. (2) 9

10 Den gemensamma alumndatabasen Sedan 2007 finns en universitetsgemensam alumndatabas som tillåter ett decentraliserat arbetssätt med lokala redaktörer. Alumnansvariga på fakulteter, institutioner eller program kan kontakta den centrala alumnverksamheten och få ett administratörskonto efter en kort introduktion. Huvudadministration av alumndatabasen och support till alumner och internt på Göteborgs universitet sköts av den centrala alumnfunktionen. Alumnernas uppgifter förs över till alumndatabasen från Ladok och uppdatering av postadresserna görs via Skattemyndighetens adressregister (NAVET) en gång i veckan. Omfattningen av fakulteternas kontakt med den centrala alumnfunktionen (se ovan) är så gott som identisk med dess användning av den gemensamma alumndatabasens omfattning de senaste 12 månaderna. Konstnärliga fakulteten samt Samhällsvetenskapliga fakulteten har alltså inte använt databasen alls, medan Handelshögskolan, Humanistiska och Utbildningsvetenskapliga fakulteten använt den ett flertal gånger. Mönstret är detsamma också för institutionerna; mer omfattande kontakt med den centrala alumnfunktionen innebär generellt sett ett mer frekvent användande av den gemensamma alumndatabasen. Förhållandet gäller också det omvända. Användningen av databasen är dock begränsad och hälften av institutionerna som svarat på frågan har aldrig använt den. Vissa motiverar detta med att de har tillgång till egna register/databaser för alumner eller att databasen inte är tillräcklig för deras behov. Vi använder inte det centrala då vi har en egen på fakultetsnivå Vi har utvecklat vår egen på fakultetsnivå Vi har inte så många alumner som har registrerat sig i databasen ännu, vi jobbar på det. Vi har främst fristående kurser och har inte haft ett program så länge. Därmed finns våra studenter inte med i alumndatabasen. För vår del vore det jättebra om man kan lägga in studenter med färre poäng än 60hp i alumndatabasen. Det är endast institutioner från Konstnärliga (1 st), Samhällsvetenskapliga ( st) samt Utbildningsvetenskapliga fakulteten (1 st) som använt databasen flera gånger det senaste året och ytterligare fyra institutioner som använt databasen ett fåtal gånger. Figur 1 Institutioners användning av den gemensamma alumndatabasen (procent) Flertal gånger Fåtal gånger Någon enstaka gång Handels Humanisten IT Konst Naturvetenskap Sahlgrenska Samhällsvetenskap Utbildningsvetenskap (2) 10

11 Kommentar: Figuren bygger på samtliga svarande institutioner (7 st). Antalet svarande/institutioner (4) Handelshögskolan, (6) Humanistiska fakulteten, (2) IT-fakulteten, () Konstnärliga fakulteten, (7) Naturvetenskapliga fakulteten, (6) Sahlgrenska akademin, (7) Samhällsvetenskapliga fakulteten, (4) Utbildningsvetenskapliga fakulteten. De samhällsvetenskapliga institutionerna är mer benägna att använda databasen än övriga. 86 procent av dess institutioner har använt databasen minst någon gång det senaste året, följt av 57 procent av de naturvetenskapliga institutionerna. Syftet med användningen av databasen bland de 50 procent av institutionerna som angivit att de använt denna åtminstone någon enstaka gång det senaste året, är framförallt att söka ut adresser till olika alumngrupper för att göra utskick så som till exempelvis inbjudningar. Främst för att söka fram adresser inför utskick. Det har gjorts någon enstaka sökning på yrken, men eftersom alla registrerade inte angett yrke så gav sökningen inte så jättemycket. Även användning i syfte att hitta enskilda alumner som kan visa på goda exempel, ta ut listor över vart alumnerna tar vägen samt att uppdatera information om alumner är relativt vanligt. På institutionsnivå används databasen också i relativt stor utsträckning för att hitta enskilda alumner som kontaktas för medverkan i utbildning/verksamhet. På Handelshögskolan använder man sig även av Linkedin för att samla information om alumner från fakulteten och samtliga institutioner vid denna fakultet använder andra källor för ändamålet så som t.ex. fakultetens alumnundersökning. Även institutioner vid andra fakulteter nyttjar alternativa källor än den gemensamma alumndatabasen. Vanligen handlar det då om egna (enkät)undersökningar som de hämtar information ifrån eller databaser och nätverk. I enstaka fall har även sociala medier (Facebook) används för ändamålet. Nätverk och tidigare kända studenter I samband med anmälan till alumnträffar anger alumnerna t.ex. arbetsplats/yrke. Man har använt uppgifter ur LADOK Att konkurrera med Linkedin är ju omöjligt när det gäller uppdaterad info om arbetsplats och titel, men att vår databas har kopplingen till Ladok och folkbokföringen gör den till ett viktigt verktyg för oss som arbetar med alumnikontakter. Det interna alumnnätverket för personal På Göteborgs universitet finns ett internt nätverk för personal (med ca 75 medlemmar) för erfarenhetsutbyte och information för dem som jobbar eller är intresserade av alumnverksamhet. Den centrala alumnkoordinatorn är sammankallande för nätverket och anordnar möten med nätverket en till två gånger om året. På fakultetsnivå är det interna alumnnätverket för personal mycket eller ganska väl känt för majoriteten (se tabell ). Endast två fakulteter känner inte till nätverket alls detta trots att den ena av dem säger sig ha representant med i nätverket. På institutionsnivå är kännedomen om nätverket för personal gällande alumnfrågor/-verksamhet sämre. 80 procent av institutionerna känner inte alls eller dåligt till nätverket och endast fem institutioner, fördelade på tre fakulteter (Sahlgrenska akademin, Naturvetenskapliga och Samhällsvetenskapliga fakulteten), har angivit att de har representanter i nätverket. (2) 11

12 Tabell Institutioners och fakulteters kännedom om det interna alumnnätverket för personal vid Göteborgs universitet, totalt och fördelat per fakultet (antal) TOTALT FAKULTETER (antal) (antal) HH HF IF KF NF SA SF UF LUN FAK INST f i f i f i f i f i f i f i f i f Mycket väl 4 5 X X 2 X X 1 2 Ganska väl X Inte särskilt väl X 2 X 2 Inte alls X 1 X Inget svar Antal (n) Kommentar: f=fakultetsvar, i=institutionssvar. Fakulteternas respektive svar markeras med X. HH-Handelshögskolan, HF-Humanistiska fakulteten, IF-IT-fakulteten, KF-Konstnärliga fakulteten, NF-Naturvetenskapliga fakulteten, SA-Sahlgrenska akademin, SF-Samhällsvetenskapliga fakulteten, UF-Utbildningsvetenskapliga fakulteten, LUN-Lärarutbildningsnämnden. *Två institutioner har inte deltagit i undersökningen; Akademin Valand samt Institutionen för neurovetenskap och fysiologi. Dessa ingår i tabellen och redovisas som inget svar. Svarsbortfallet på frågan om hur det förhåller sig med representanter i nätverket är emellertid stor. Resultat stämmer vidare dåligt med verkligheten då betydligt fler än fem institutioner är representerade på bland annat nätverksträffar och står som prenumeranter på e-postlistor för nätverket. Återigen speglar svaren från respondenterna bristfällig kunskap och svårigheterna med överblicken av institutionens arbete gällande alumnfrågor. Detta framkommer också i kommentarerna. Det är väldigt svårt att svara på vad "institutionen" känner till. alumnsamordnaren känner till, inte övrig personal Vi känner inte till GU:s interna alumnnätverk för personal. Känns som om centrala alumnverksamheten gärna får informera mer om sitt arbete och olika möjligheter. Bedömning av den centrala alumnfunktionen De fakulteter (sex stycken) som besvarat frågan om huruvida den centrala alumnfunktionens tjänster motsvarar deras behov menar enstämmigt att så är fallet. Däremot är institutionerna inte helt överens om detsamma. Det finns ett samband på institutionsnivå mellan behovstillfredsställelse och kontakt; ju mer omfattande kontakt desto bättre anser institutionerna att den centrala alumnfunktionen uppfyller deras behov. Relationen gäller även omvänt. Största andelen av dem som inte tycker att den centrala alumnfunktionen motsvarar de behov institutionen har, har heller ingen eller mycket begränsad kontakt med alumnfunktionen. Frågan är om mönstret ska tolkas som att de som inte tycker att funktionen motsvarar deras förväntningar avstår kontakt eller vice versa. Som synes av nedanstående figur är det bara inom den Samhällsvetenskapliga fakulteten som fler institutioner tycker att den centrala alumnfunktionen uppfyller dess behov än dem som är av motsatt åsikt. I övrigt råder det antingen helt delade meningar eller en övervikt av de institutioner som inte tycker att den centrala alumnfunktionen uppfyller dess behov i någon nämnvärd utsträckning. (2) 12

13 Figur 2 Institutioners upplevelse av den centrala alumnfunktionens behovsuppfyllelse (procent) Inte alls/i mkt liten utsträckning [1] [2] [4] [5] I mkt stor utsträckning It- fakulteten Handelshögskolan Humanistiska fakulteten Konstnärliga fakulteten Naturvetenskapliga fakulteten Sahlgrenska akademin Samhällsvetenskapliga fakulteten Utbildningsvetenskapliga fakulteten Kommentar: Figuren bygger på dem som svarat på frågan. Antal svarande: 27. Antal svarande/institutioner () Handelshögskolan, (5) Humanistiska fakulteten, (0) IT-fakulteten, (1) Konstnärliga fakulteten, (4) Naturvetenskapliga fakulteten, (4) Sahlgrenska akademin, (6) Samhällsvetenskapliga fakulteten, (4) Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Mitten-svarsalternativet [] ingår i basen men redovisas ej i diagrammet Kommentarerna i anslutning till frågan vittnar om att de som är nöjda motiverar detta med att de fått hjälp vid behov och varit ett stöd då detta efterfrågats. alumnsamordnaren får hjälp när hon behöver Den hjälp vi har bett om har vi fått. Har tydliggjort det centrala uppdraget och varit ett stöd. Men en stor del av kommentarerna ger också vid handen att respondenterna haft svårt att svara på frågan. Många skriver helt enkelt att de inte vet, eller att det är svårt att uppskatta. Om vi istället tittar närmare på vad det är man är nöjd respektive mindre nöjd med gällande olika delar av det arbete den centrala alumnfunktionen gör, kan man konstatera följande. På fakultetsnivå är man ganska eller mycket nöjd med alla tjänster som den centrala alumnfunktionen tillhandahåller som man känner till. På institutionsnivå varierar det lite grann, men den sammantagna bilden är ändå övergripande positiv i samtliga uppmätta avseenden Noteras bör också att endast ungefär hälften av institutionerna (som känner till den centrala alumnfunktionen) anser sig kunna ta ställning i frågan. Lika stor andel svarar att de inte vet. Generellt sett gäller att de institutioner som angivit att de inte tycker att den centrala alumnfunktionen uppfyller deras behov dock är inte missnöjda med olika delar av det arbete som den centrala alumnfunktionen utför. De är alltså inte mer missnöjda än övriga med den centrala alumnfunktionens arbete. (2) 1

14 Figur Institutioners nöjdhetsbedömning av den centrala alumnfunktionens tjänster och verksamhet (procent) Inte alls nöjd Inte särskilt nöjd Ganska nöjd Mkt nöjd Informationsmaterial till alumner Alumnsidan på medarbetarportalen Webbsidan för alumnerna Kontakten med den centrala alumnfunktionen Interna nyhetsbrev/informationsutskick till personal Den centrala alumndatabasen Support för den centrala alumndatabasen GU:s interna alumnnätverk för personal 7 16 Info. om hur man bedriver alumnverksamhet Arbetet med internationella alumner* 7 Universitetsgemensamma träffen för alumner 7 10 Frukostmöten med Chalmers och Connect Väst 7 Stöd med verktyget Apsis för e-alumnnyhetsbrev 7 Annonsportalen Kommentar: Figuren bygger på dem som svarat på frågan. Genomsnittligt antal svarande: 1. Antal svarande/institutioner () Handelshögskolan, (4) Humanistiska fakulteten, (1) IT-fakulteten, (2) Konstnärliga fakulteten, (5) Naturvetenskapliga fakulteten, (5) Sahlgrenska akademin, (7) Samhällsvetenskapliga fakulteten, (4) Utbildningsvetenskapliga fakulteten. De som svarat Vet ej ingår i basen, men redovisas ej i figuren. (2) 14

15 ANSVAR OCH ORGANISATION Kommunikationsenhetens centrala alumnfunktion svarar för stöd och utveckling av alumnverksamheten och den universitetsgemensamma alumndatabasen, i övrigt ligger ansvaret på fakulteten, enligt rektorsbeslut från 2005 (se fotnot 1). Det är alltså fakulteter som ska stå för planering och genomförande av aktiviteter för alumnerna. Fakulteterna har emellertid möjlighet att delegera detta ansvar till institutionerna, vilket flertalet också säger sig ha gjort. Endast två fakulteter, Handelshögskolan och IT-fakulteten, har angivit att de på fakultetsnivå ansvarar för merparten av alumnverksamheten. Konstnärliga, Naturvetenskapliga, Samhällsvetenskapliga och Utbildningsvetenskapliga fakulteterna samt Lärarutbildningsnämnden har tvärtemot delegerat alumnverksamheten fullt ut och lagt hela ansvaret på institutionerna. Humanistiska fakulteten har delegerat merparten av ansvaret till institutionerna, medan man på Sahlgrenska akademin är osäker på var ansvaret egentligen ligger. Om vi jämför fakulteternas svar med de svar som institutionerna på respektive fakultet givit, blir det tydligt att det råder oklarheter i ansvarsfrågan. Över en tredjedel (14 stycken) av institutionerna svarar att de inte vet hur ansvarsfördelningen ser ut eller har hoppat över att svara på frågan. Vidare har 66 procent av fakulteterna svarat att institutionerna ansvarar för alumnverksamheten helt eller till största del. Motsvarande andel bland de svarande institutionerna är 7 procent. Inte ens hälften av de institutioner som enligt sina fakulteter har hela ansvaret för alumnverksamheten, är införstådda med att så är fallet. Tabell 4 Ansvarsfördelning för alumnverksamheten fakultets- och institutionsperspektiv, totalt och fördelat per fakultet (antal) Fakulteten ansvarar helt TOTALT FAKULTETER (antal) (antal) HH HF IF KF NF SA SF UF LUN FAK INST f i f i f i f i f i f i f i f i f Fakulteten ansvarar för merparten 2 8 X 2 X Fakultet och institutioner delat ansvar 1 1 Institutionerna ansvarar för merparten 1 2 X 1 1 Institutionerna ansvarar helt X 1 X X 4 X 2 X Vet ej X Inget svar * 1 2 Antal (n) 9 9* Kommentar: f=fakultetsvar, i=institutionssvar. Fakulteternas respektive svar markeras med X. HH-Handelshögskolan, HF-Humanistiska fakulteten, IF-IT-fakulteten, KF-Konstnärliga fakulteten, NF-Naturvetenskapliga fakulteten, SA-Sahlgrenska akademin, SF-Samhällsvetenskapliga fakulteten, UF-Utbildningsvetenskapliga fakulteten, LUN-Lärarutbildningsnämnden. *Två institutioner har inte deltagit i undersökningen; Akademin Valand samt Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, dessa redovisas i tabellen som Inget svar. På Humanistiska fakulteten tror exempelvis tre av sex institutioner att fakulteten svarar helt eller för merparten av alumnverksamheten, men enligt fakulteten är det institutionerna som har merparten av ansvaret. Även på Naturvetenskapliga och Utbildningsvetenskapliga fakulteterna tror vissa av dessa fakulteters institutioner att ansvaret främst ligger på fakulteterna, fast fakulteterna hävdar motsatsen. (2) 15

16 Samtidigt ska också noteras att flera av de fakulteter som säger sig helt ha delegerat alumnverksamheten till institutionerna, faktiskt bedriver olika former av alumnverksamheter eller erbjuder specifika alumntjänster (se vidare sidan 26f i denna rapport). Samarbete gällande alumnverksamhet Samarbete i olika former gällande alumnfrågor är i princip icke existerande. Det är endast två institutioner på Handels samt en på Utbildningsvetenskapliga fakulteten som menar att det existerar samarbete mellan institutionen och fakulteten i detta avseende. Ingen institution känner vid någon form av samarbete mellan olika institutioner inom en och samma fakultet. Det råder även i detta avseende viss oenighet i frågan sett till fakulteternas och institutionernas svar. På fakultetsnivå har man från IT-fakulteten exempelvis angivit att det förekommer visst samarbete mellan fakultet och dess institutioner, något som dess institutioner inte instämmer i. Svarsbortfallet på frågan är dessutom förhållandevis stort, vilket antagligen beror på att man inte känner till hur det faktiskt förhåller sig. Formell alumnansvarig Samtliga fakulteter som angivit att de inte helt har delegerat ansvaret till institutionerna, eller är osäkra på om så är fallet (Handelshögskolan, Humanistiska fakulteten, IT-fakulteten samt Sahlgrenska akademin), har en person som är formellt ansvarig för alumnfrågor/-verksamheten. De övriga fakulteterna har inte haft möjlighet att svara på frågan då de inledningsvis helt avsagt sig ansvaret för alumnverksamheten. De formellt ansvariga alumnsamordnarna på fakultetsnivå har samtliga utrymme i sin tjänst för att arbeta med alumnfrågorna. Handelshögskolan skiljer i detta avseende ut sig genom att den alumnansvarige har hela 50 procent utrymme i sin tjänst för alumnarbetet, övriga fakulteter har mellan 2 och 5 procent. På institutionsnivå har drygt hälften (51 procent) av institutionerna en person som är formellt ansvarig för alumnfrågor/-verksamheten. Fem institutioner, spridda mellan fyra olika fakulteter, har vidare en person som är formellt ansvarig för de internationella alumner, något som ingen fakultet angivit att de har. På institutionsnivå varierar tjänsteutrymmet mellan 0 och procent. Endast tre institutioner har emellertid en alumnsamordnare med mer än 10 procent i sin tjänst att arbeta med frågorna. 7 procent (7 st) av de institutioner som har en formell alumnansvarig har angivit att de helt saknar utrymme i tjänsten för att arbeta med frågorna, ytterligare fyra av dessa institutioner har avstått från att svara på frågan. Det vanligast är att studievägledaren fungerar som formellt alumnansvarig på institutionerna, med det är också relativt vanligt förekommande att uppgiften tillfaller utbildningshandläggaren/-samordnaren eller utbildningsansvarige. (2) 16

17 ALUMNUPPFÖLJNING Övergripande alumnuppföljning på fakultetsnivå bedrivs i dagsläget endast på Handelshögskolan. Sedan 2008 har denna fakultet genomfört uppföljande undersökningar bland de studenter som tog examen från grundutbildningen året innan. Undersökningarna ger svar på frågor som Var arbetar studenterna någonstans idag?, Hur gick det till när de fick sitt första jobb? och Inom vilka branscher är de verksamma?. I övrigt har ingen av fakulteterna genomfört någon form av alumnuppföljning de senaste fem åren. Några fakulteter planerar dock att genomföra sådana inom snar framtid (exempelvis Konstnärliga och Utbildningsvetenskapliga fakulteterna). Tabell 5 Alumnuppföljningar fakultets- och institutionsperspektiv, totalt och fördelat per fakultet (antal) TOTALT FAKULTETER (antal) (antal) HH HF IF KF NF SA SF UF LUN Alumnuppföljningar FAK INST f i f i f i f i f i f i f i f i f på institutionsnivå på fakultetsnivå (övergripande)* 1 7 X Inga alumnuppföljningar 8 16 X 2 X 2 X 1 X X X X 2 X Inget svar Antal (n) Kommentar: f=fakultetsvar, i=institutionssvar. Fakulteternas respektive svar markeras med X. HH-Handelshögskolan, HF-Humanistiska fakulteten, IF-IT-fakulteten, KF-Konstnärliga fakulteten, NF-Naturvetenskapliga fakulteten, SA-Sahlgrenska akademin, SF-Samhällsvetenskapliga fakulteten, UF-Utbildningsvetenskapliga fakulteten, LUN-Lärarutbildningsnämnden. *Två institutioner har inte deltagit i undersökningen; Akademin Valand samt Institutionen för neurovetenskap och fysiologi. *Frågan är något olika ställd till fakulteter respektive institutioner. För de förra angavs tidsfristen på 5 år, vilket inte gjordes i frågan till institutionerna. OBSERVERA att svaren inte nödvändigtvis summerar till totalt antal eftersom en institution kan ange att de har tillgång till alumnuppföljning både på institutions- och fakultetsnivå. Ingen av fakulteterna anser sig ha nämnvärd kännedom om huruvida dess institutioner bedriver alumnuppföljningar eller inte, vilket endast 44 procent av institutionerna uppgivit att de gör. Att döma av kommentarerna i anslutning till denna fråga är dessutom många av dessa uppföljningar gamla och/eller begränsade, både sett till omfång och genomförande. Det har gjorts, men ligger några år tillbaka i tiden. Ligger mycket på handledare/lärare själva att behålla kontakten med alumner. Inget systematiskt arbete görs. Som synes av ovanstående tabell hänvisar några institutioner på Humanistiska respektive Utbildningsvetenskapliga fakulteten till uppföljningar som görs på fakultetsnivå, samtidigt som fakulteterna uppenbarligen inte känns vid dessa. Skiljaktigheterna beror sannolikt dels på missförstånd, dels på skillnader i frågeställning. Frågan som ställdes till fakulteterna var tidsbegränsad, d.v.s. vi frågade efter alumnundersökning som inte låg längre tillbaka i tiden än 5 år. Denna tidsrestriktion fanns inte i frågan till institutionerna. Det är alltså möjligt att institutionerna vid Humanistiska fakulteten hänvisar till en alumnundersökning som gjordes före (2) 17

18 I det senare fallet hänvisar institutionen vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten till övergripande uppföljningar som görs inom Lärarutbildningsnämnden, men nämnden i sig redogör inte för några sådana uppföljningar. Den allra största delen av alumnerna från denna fakultet, i synnerhet från vår institution (90 %), följs upp av LUN eftersom det är LUN som har programansvar för t ex förskole- och grundlärarprogrammen. Anledningen till avvikelserna i svaren är troligtvis det faktum att uppföljningarna inte görs på Lärarutbildningsnämnden (LUN) utan nationellt genom det så kallade Lärarutbildningskonventet där representanter från LUN ingår. Exemplet är ganska talande å ena sidan för svårigheter förknippade med uppföljning och sammanställning av alumnverksamhet, å andra sidan för den osäkerhet och brist på kännedom som tycks råda kring olika uppföljningar och alumnverksamheten i stort. Detta blir än mer tydligare då fakulteter och institutioner redogör för uppföljningarnas karaktär. Alumnuppföljningarnas karaktär Alumnundersökningarna på institutionsnivå tycks vara oregelbundna och osystematiska. Dessutom ger enkätsvaren vid handen att uppföljningar av de tidigare studenterna inte på något sätt är heltäckande, varken på fakultets- eller institutionsnivå. Oregelbundet, vissa utbildningar Alumnuppföljningen är dels relaterad till program, dels till personkontakter. 77 procent av de institutioner som bedriver alumnuppföljning, instämmer i påståendet att de endast följer upp alumner från vissa av utbildningarna och hälften av institutionerna med alumnuppföljningar menar att det stämmer att uppföljningarna av skiljer sig åt mellan dess olika utbildningar. Drygt hälften (5 procent) av alumnuppföljningarna på institutionsnivå genomförs endast vid behov och 47 procent av institutionerna menar att svarsfrekvensen är tämligen låg. Ändå tar 60 procent avstånd från påståendet att kvaliteten på uppföljningarna är låg, vilket ska ses i perspektiv av att många av dem endast har omkring 0 procent i svarsfrekvens. Över 80 procent av de institutioner som genomför alumnuppföljningar anser att de är bra på att ta tillvara på resultaten av undersökningarna vid institutionen. Det vanligaste är att man endast följer upp de nationella alumnerna. Antagligen därför att de utländska både är svårare och dyrare att följa upp. Endast 40 procent av de som gör alumnuppföljningar på institutionsnivå följer även upp de internationella alumnerna i någon utsträckning. Totalt sett innebär detta alltså att endast 15 procent av Göteborgs universitets institutioner har någon form av uppföljning av sina utländska alumner. (2) 18

19 Figur 4 Instämmer i påståenden om institutionernas alumnuppföljningar institutionsperspektiv (procent) Stämmer inte alls Stämmer mindre bra Stämmer ganska bra Stämmer helt Vi följer endast upp alumner från några av våra utbildningar Vi gör alumnuppföljningar endast vid behov Våra alumnuppföljningar har låg svarsfrekvens Vi är mycket bra på att ta vara på resultaten av uppföljningarna Vi följer (även) upp våra internationella alumner* 1 Hur vi följer upp våra alumner skiljer sig åt mellan institutionens olika utbildningar Alumnuppföljningar som institutionen 40 genomför håller generellt sett för låg kvalitet Kommentar: Endast de som har angivit att de har alumnuppföljning på institutionsnivå ingår i basen. Totalt antal svarande institutioner: 15. Antalet svarande/institutioner (2) Handelshögskolan, (2) Humanistiska fakulteten, (0) IT-fakulteten, (1) Konstnärliga fakulteten, (4) Naturvetenskapliga fakulteten, (2) Sahlgrenska akademin, (4) Samhällsvetenskapliga fakulteten, (2) Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Svarsalternativet Ej relevant ingår i basen men redovisas inte i diagrammet. * Internationella alumner avser både utländska medborgare som flyttat till Sverige för studier, och därefter återvänt till sitt hemland eller bosatt sig i Sverige, och svenska medborgare som flyttat utomlands efter avslutade studier och nu bor där. Som ovan nämnts råder det en splittrad uppfattning och kännedom om de alumnuppföljningar som bedrivs på annan nivå än institutionen. Medan exempelvis en av Handels institutioner anser sig ha möjlighet att påverka innehållet i den fakultetsövergripande uppföljningen, är två av dess andra institutioner av helt motsatt uppfattning. Fakulteten har självt avstått från att besvara frågorna kring detta, liksom huruvida de uppfattar att resultatet av den övergripande uppföljningen är uppskattat på institutionsnivå. Även de två institutioner från den Humanistiska fakulteten som hänvisar till fakultetsövergripande uppföljning är oense om huruvida innehållet hade gått att påverka från institutionens sida. Enligt Handelshögskolan är den fakultetsövergripande alumnuppföljningen systematisk, däremot menar de inte att svarsfrekvensen är anmärkningsvärt låg eller att urvalet är för litet för att kunna brytas ner på enskilda utbildningar. Fakultetens institutioner är dock splittrade i dessa frågor. Institutionerna vid Handelshögskolan är inte alla helt överens varken med fakulteten eller med varandra om huruvida de får tillgång till dataresultatet för egna analyser, om urvalet är för litet för institutionerna att göra egna körningar på eller om fakulteten även följer upp de internationella alumnerna. (2) 19

20 ALUMNAKTIVITETER/-TJÄNSTER Att kartlägga de alumnaktiviteter som bedrivs på Göteborgs universitet är inte helt enkelt. Exakt vad som faller in under begreppen alumnaktivitet och alumntjänster är långt ifrån självklart. Aktiviteter och tjänster riktade specifikt till alumner kan vara av mycket olika karaktär och inte sällan är man till och med omedveten om att vissa handlingar faktiskt faller under dessa epitet. Mot denna bakgrund ställdes i föreliggande undersökning ingen övergripande fråga om huruvida alumnaktivitet bedrivs där specificeras istället olika typer av sådana aktiviteter och tjänster. Ändå kan man av svaren utläsa viss problematik kring frågorna. Exempelvis är flera av de olika aktiviteter/tjänster som erbjuds alumner uppenbarligen inte alltid är riktade enbart till alumner som målgrupp, vilket gjort respondenterna tveksamma till hur de ska svara. Att döma av svaren och kommentarerna till dessa har respondenterna hanterat frågan något olika. Samtidigt har kommentarerna fungerat som underlag för likvärdiga tolkningar av resultaten. En annan komplexitet är tolkningen av syftet i sig. Vi har i enkäten varit ute efter att kartlägga hur arbetet på den enskilda fakulteten eller institutionen ser ut. I detta har vi emellertid inte varit helt tydliga, eftersom flera respondenter snarare tycks ha tolkat frågorna utifrån huruvida alumnerna har tillgång till olika alumnaktiviteter/-tjänster. De anger exempelvis att det förekommer alumnträffar på institutionen men hänvisar till fakultetens arbete eller till externa alumnorganisationer. Följande avsnitt om de alumnaktiviteter/-tjänster som bedrivs på Göteborgs universitets fakulteter och institutioner ska mot ovanstående bakgrund inte betraktas som exakta, allmängiltiga svar, utan snarare ses som indikatorer och mönster över hur det förhåller sig. Uppgifterna har i den mån det är möjligt kompletterats med uppgifter från institutionernas och fakulteternas hemsidor. Alumnverksamhet på institutionsnivå Alumnverksamhetens utformning och förekomst mäts i undersökningen genom fyra separata frågor där olika typer av alumnverksamhet, -tjänster och -erbjudanden etc. efterfrågas. Genom att slå samman dessa fyra frågor till ett index kan man få en uppfattning om institutionernas omfattning gällande alumnarbetet/-frågor. Ett sådant index mellan 0 och 1, där 1 innebär omfattande alumnarbete och 0 inget alls, ger vid handen att 65 procent av institutionerna hamnar på ett värde under 0,, vilket får betraktas som tämligen lågt. Endast 1 procent av institutionerna hamnar över 0,50. Alumnarbetets omfattning är vidare mycket splittrat bland institutionerna. Det går inte att se något mönster, som t.ex. att institutioner vid fakulteter där hela alumnansvaret är delegerat till institutionerna har mer omfattande alumnverksamhet än dem där ansvaret ligger på fakultetsnivå. Inte heller omvänt mönster står att finnas. Vid samtliga fakulteter finns institutioner som hamnar på index under 0,10, men också dem med högre index. En förklaring till detta står troligtvis att finna i det som inledningsvis nämndes om olikheter i tolkningen av syftet med frågorna. Vissa institutioner har angivit att de har en alumnverksamhet, men hänvisat till den verksamhet som bedrivs på fakultetsnivå, medan andra institutioner har angivit att de inte har alumnverksamhet då denna bedrivs på fakultetsnivå. Fakulteten har ett nyhetsbrev, där vi bidrar med information. Fakulteten tillhandahåller e-nyhetsbrev till alumner, där institutionen kan bidra med punkter. Inget av ovanstående görs på institutionsnivå utan endast på fakultetsnivå Tillhandahålls av fakulteten - externa relationer (2) 20

21 Ett flertal institutioner hänvisar också till extern alumnverksamhet/-nätverk eller till alumnverksamhet som alumnerna själva ordnar. Finns nationell förening för radiofysiker för alumner Alumner är medlemmar i studentföreningen GAST och deltar i deras aktiviteter Alumner bidrar på så sätt att flera doktorander är tidigare studenter Ser vi mer specifikt på de enskilda aktiviteterna/tjänsterna som listas i frågorna, är det några sådana som skiljer ut sig som mer frekventa än andra. På institutionsnivå är den vanligaste aktiviteten för alumner anordnade träffar med studenter på svenska. En dryg femtedel (22 procent) av institutionerna gör detta på regelbunden basis, 58 procent vid behov eller efterfrågan. 7 procent ordnar alumnträffar på svenska och 14 procent gör det på regelbunden basis. Figur 5 Alumnaktiviteter på institutionsnivå (procent) Alumnutnämningar Alumnträffar på svenska Alumnträffar på engelska Anordnade träffar mellan alumner och studenter på svenska Anordnade träffar mellan alumner och studenter på engelska E-nyhetsbrev till alumner på svenska E-nyhetsbrev till alumner på engelska Alumnnätverk/-förening Karriärvägledning för alumner Ja, på regelbunden basis Ja, emellanåt vid behov och/eller efterfråga Kommentar: Figuren bygger på dem som svarat på frågan. Totalt antal svarande institutioner: 6. Antalet svarande/institutioner (4) Handelshögskolan, (6) Humanistiska fakulteten, (1) IT-fakulteten, (2) Konstnärliga fakulteten, (7) Naturvetenskapliga fakulteten, (5) Sahlgrenska akademin, (7) Samhällsvetenskapliga fakulteten, (4) Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Det framgår dock av kommentarerna att alumnaktiviteter/-tjänster, precis som var fallet med alumnuppföljningar, sällan gäller för hela institutionens alumner. Oftast är det bara delar av utbildningarna som har alumnverksamhet kopplad till sig. Institutionen har ett heterogent utbildningsutbud med flertal program både på grundnivå och avancerad nivå. Svaren speglar nödvändigtvis inte alla utbildningar Karriärrådgivning och karriärannonsering finns för ett av institutionens masterprogram. Det finns t.ex. en tämligen väl utvecklad alumnverksamhet för biologialumner, med olika inriktningar. Det handlar bl.a. om nätverk i form av en Facebook-grupp och en Linkedin-grupp, som administreras av Kansliet för biologiutbildningen vid Göteborgs universitet. På Institutionen för biologi och miljövetenskaper samt Institutionen för kemi och molekylärbiologi innebär detta att endast en del av deras tidigare studenter har tillgång till alumnverksamheter. (2) 21

22 Av de ovan listade alumnaktiviteterna/-tjänsterna har drygt en tredjedel av institutionerna angivit att de inte erbjuder någon av aktiviteterna på institutionsnivå inte ens ibland. Drygt en femtedel (22 procent) av institutionerna använder sig vidare av sociala medier, specifikt riktade till institutionens svensktalande alumner, men detta är en sanning med modifikation. De sociala mediesidorna är sällan riktade enbart till alumnerna utan till samtliga med intresse i institutionen (alltså även studenter, lärare m.fl.). 17 procent av institutionerna har angivit att de har en alumnwebb, procent har en sida specifikt för de engelsktalande alumnerna. Det är uppenbart att det inte är helt tydligt vad som avses med en alumnwebbsida även om det i undersökningen var specificerat till specifik alumnsida på institutionens webbsida med information riktad till alumner. Fler än hälften har nämligen en sida på institutionens webb för just alumner. Alla är dock inte unika för institutionen. Vissa institutioner länkar vidare till eller kopierar fakultetens alumnsidor, andra har publicerat det allmänna innehållet kring anmälan i den gemensamma databasen/nätverket. Inte ens hälften av institutionerna (4 procent) har en kontaktperson för alumner, men på några av institutionernas alumnsidor finns en alumnkontakt som inte utgörs av en konkret namngiven person utan av en allmän e-postadress (t.ex. alumn@xx.gu.se). Omkring en tredjedel av institutionerna har vidare angivit att de anlitar alumner som gästföreläsare, utbildningsambassadörer och praktik-/examensmottagare (se nedanstående figur). Däremot är det betydligt mer ovanligt att alumner ingår i olika program-/utbildningsråd. Figur 6 Alumners deltagande i institutionens verksamhet (procent) I mkt stor utsträckning [5] [4] [] [2] [1] Inte alls/i mkt liten utsträckning... som gästföreläsare... som mentorer... som utbildningsambassadörer... som praktik-/examensmottagare... ledamöter i program-/utbildningsråd... i forskningsarbete... i ev övrig samverkan Kommentar: Endast de institutioner som svarat på frågan ingår i basen. Totalt antal svarande institutioner: 5-6. Antalet svarande/institutioner (4) Handelshögskolan, (5-6) Humanistiska fakulteten, (1) IT-fakulteten, (2) Konstnärliga fakulteten, (7) Naturvetenskapliga fakulteten, (5) Sahlgrenska akademin, (7) Samhällsvetenskapliga fakulteten, (4) Utbildningsvetenskapliga fakulteten. De flesta institutioner bjuder också in sina alumner att delta i den ordinarie verksamheten på olika sätt (figur 4, nedan). Vanligast är att de bjuds in att delta i seminarieverksamhet eller öppna föreläsningar om sådana finns. Även alumninbjudningar till olika event så som jubileum, fester eller institutionsdagar är relativt vanligt förekommande. Endast fem institutioner (14 procent) bjuder aldrig in alumner att på något sätt delta i verksamheten. (2) 22