-2, STST :00

Transkript

1 -, STST :00 Möteskallelse Måndagen den 5 maj 07 kl i stadsstyrelsens sammanträdesrum Beslutande Ordinarie ledamöter Personliga ersättare Peter Boström, ordförande Michael Östman Ulla Hellén, I viceordförande Pentti Silvennoinen Jarmo Ittonen, II viceordförande Anna-Maija Lyyra Mona Vikström Bo Forsman Kenneth Holmgård Marcus Suojoki Maria Lunabba Annica Haldin Owe Sjölund Brita Brännbacka-Brunell Ulrika Rönnback Bjarne Kull Kari Koskela Mervi Rantala Tua Mäenpää Kurt Hellstrand Eero Luomala Marita Salmu Övriga deltagare Kristina Stenman, stadsdirektör Milla Kallioinen, stadssekreterare Anne Ekstrand, stadsjurist Anna-Maja Henriksson, stadsfullmäktiges ordförande Richard Sjölund, stadsfullmäktiges I viceordförande Markus Karlsson, stadsfullmäktiges II viceordförande Ärenden Enligt bifogade föredragningslista. Enligt uppdrag: Milla Kallioinen stadssekreterare

2 5, STST :00 SAMMANTRÄDETS LAGENLIGA SAMMANKALLANDE OCH BESLUTFÖRHET

3 6, STST :00 PROTOKOLLJUSTERING Stadssekreteraren: Protokolljustering äger rum i stadskansliet måndagen den maj 07. Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen utser Mona Vikström och Tua Mäenpää till protokolljusterare.

4 7, STST :00 ANMÄLNINGSÄRENDEN Dnr 3/07 Tekniska nämnden har beviljat Gustav och Ulla Granholm undantagslov för ändring av ett nytt biltak till garage på tomt nr 5 i kvarter nr 4 i stadsdel nr, Skutnäs, Jakobstad. Handlingarna finns till påseende i stadskansliet. Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen antecknar ärendet för kännedom.

5 8, STST :00 CFV: 6/07 ÖVERTAGANDE AV ÄRENDEN TILL BEHANDLING I STADSSTYRELSEN Stadsdirektörens beslut: Bilaga 8 A Stadssekreterarens beslut: Bilaga 8 B Stadssekreteraren: Enligt 5 i kommunallagen kan kommunstyrelsen, dess ordförande, kommundirektören eller en tillförordnad tjänsteman överföra av en nämnd redan avgjort ärende till behandling i styrelsen. Styrelsen kan, med vissa undantag, upphäva nämndens beslut eller återföra ärendet till ny behandling. När rätten utövas skall det anses att ett beslut är fattat när protokollet är justerat. Rätten skall utövas inom den tid som gäller för framställande av rättelseyrkande. Enligt förvaltningsstadgan för staden Jakobstad 45 skall nämnd eller direktion meddela stadsstyrelsen senast inom fyra dagar efter att protokollet justerats om beslut i sådana ärenden som kan tas till behandling i stadsstyrelsen. Beträffande social- och hälsovårdsnämndens beslut har staden Jakobstad, Larsmo kommun, Nykarleby stad och Pedersöre kommun i samarbetsavtalet inom detta område avtalat att värdkommunens (staden Jakobstads) styrelse inte utnyttjar den rätt som den har, i egenskap av högre organ, att till behandling i stadsstyrelsen överta ärenden som den gemensamma nämnden eller dess sektioner fattat beslut i. Undantaget är de fall där övervakningen av beslutens laglighet kräver det. Protokoll från bildningsnämndens sammanträde och tekniska nämndens sammanträden 5.4 och finns till påseende på sammanträdet, samt på Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar att inte utöva sin rätt att överta behandlingen av något av de tjänstemannabeslut som nämns i bilagorna ovan samt ej heller överta något av de ärenden som det fattats beslut om på bildningsnämndens sammanträde och tekniska nämndens sammanträden 5.4 och

6 9, STST :00 PB: 79/07 PERSONALRAPPORT 06 Ps Bilaga A Personaldirektören: Personalrapporten för 06 har uppgjorts vid stadens personalbyrå i samråd med social- och hälsovårdsverkets förvaltning. Personalrapporten åskådliggör hela staden som arbetsgivare, således inklusive social- och hälsovården. Strävan är att på ett åskådligt sätt presentera stadens anställda i statistik form samt allmänna bedömningar i textform. Rapporten kan utgöra basmaterial såsom underlag för planering och beslutsfattande. Samarbetsgruppen diskuterade och godkände förslaget till personalrapport för år 06 på sitt möte Förslag Beslut Personalsektionen godkänner för sin del personalrapporten 06 som samtidigt överlämnas till stadsstyrelsen för fortsatt behandling. Personalsektionen godkände personalrapporten med ett tillägg om specificering i punkt 4., deltagarantal i Tyhy-verksamhet. Stst Personalrapporten: Bilaga 9 Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen föreslår att stadsfullmäktige godkänner stadens personalrapport för år 06.

7 9, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 9, stst Personalrapport 06 Henkilöstöraportti. Inledning. Personalresurser. Personalens mängd och struktur. Årsverken.3 Heltid-deltid.4 Personalens åldersstruktur.5 Förtroende och samarbete 3. En kunnig personal 3. Personalens kompetensutveckling 3. Rekrytering inom social- och hälsovårdsverket 4. Välbefinnandet i arbetet 4. Tillsammans stöder vi arbetsförmågan 4. TYHY-verksamheten 4.3 Företagshälsovården Hälsorelaterad frånvaro 4.5 Arbetarskyddet Personalens välbefinnande inom social- och hälsovårdsverket 5. Personalkostnader och personalinvesteringar 6. Jämnställdhet. Johdanto. Henkilöstövoimavarat.. Henkilöstön määrä ja rakenne.. Henkilötyövuodet.3. kokoaika-osa-aika.4. Henkilöstön ikärakenne.5. Luottamus ja yhteistyö 3. Osaava Henkilöstö 3.. Henkilöstön osaamisen kehittäminen 3.. Sosiaali- ja terveysviraston rekrytointi 4. Työhyvinvointi 4.. Tuetaan työkykyä yhdessä 4.. TYHY-toiminta 4.3. Työterveyshuolto Työperusteiset poissaolot 4.5. Työsuojelu Henkilöstön hyvinvointi sosiaali- ja terveysvirastossa 5. Henkilöstökustannukset ja henkilöstöinvestoinnit 6. Tasa-arvo

8 9, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 9, stst Inledning 06 har på många sätt för staden Jakobstad och dess personal inneburit förändring eller förberedelse till förändring. Omfattande förberedelser, på många nivåer har berört oss. Den största är bolagiseringen av fastighetsskötsel och byggande, städtjänster, kosthåll, gatuunderhåll och depå, parker och grönområden samt idrottsanläggningarna till bolaget Alerte. Cirka 50 medarbetare fick ny arbetsgivare. Omfattande förberedelser har inletts med tanke på den kommande social- och hälsovårdsreformen och kommun- och landskapsreformen. I maj tillträdde vår nya stadsdirektör Kristina Stenman sin tjänst, mitt i förändringstiden. Trots att förändringens vindar blåser och det ständiga behovet av framförhållning får vi ändå inte glömma grundverksamheten och vardagen. Personalen, arbetsmiljön och vi andan är viktiga i tider där något kommer att förändras. Förmännens roll och betydelse under förändringsprocessen är oerhört viktig. Att ge förändringen ett ansikte och ett mål, att konkretisera den till en hanterbar process där var och en känner delaktighet är avgörande för hur bra vi lyckas. För en arbetsgivare med cirka 600 anställda är utvecklingsbehoven ständiga och därför är det viktigt att komma ihåg och lyfta upp det vi lyckats bra med. Vi har en engagerad och motiverad personal som kan känna stolthet över det arbete den gör. Vi har ett fungerande samarbete, som förutom samarbetet mellan sektorerna även omspänner samarbetet mellan kommuner och språkgränser. En anda av omsorg och genuint intresse för arbetsteamet och kollegan kännetecknar arbetsmiljön. Personalrapportens pärmbild symboliserar på ett mycket förtjänstfullt sätt staden Jakobstads sektorer, avdelningar eller personal, vilken nivå vi än väljer att se det från. Personalen är som trädets stammar, olika men hör ändå ihop. Tillsammans sida vid sida bildar personalen de olika avdelningarna och sektorerna en fungerande helhet som ger balans. Ett träd behöver en stadig grund, ett välmående rotsystem, rätt jordmån med god näringsbalans för att växa sig starkt och tåligt, så behöver även personalen. Uttalade målsättningar och förväntningar, ett gott ledarskap och god arbetsgemenskap lägger grunden till ett gott arbete. Ett träd behöver skötsel och omvårdnad för att må bra och växa, så behöver även personalen. Vi vill att trädets stammar skall växa sig starka för att stå stadigt mot de yttre omständigheter som det utsätts för. Tillväxten kan variera, vissa år växer trädet mera, andra år mindre. Ibland tar man skott och planterar nya träd, för att trygga tillväxten. Äppelträdets blommor är som personalen, de skall få blomma och ges möjlighet till att ge frukt - resultatet av vårt arbete blir sen det konkreta. Eva-Maria Emet personaldirektör Social- och hälsovårdsverket står inför en stor förändring av verksamheten när social- och hälsovårdsreformen framskrider. En del strukturella förändringar har gjorts och kommer att göras innan det nya landskapet inleder sin verksamhet..09. Inom social- och hälsovårdsverket har de här förändringarna märkts i verksamheten under det gångna året. Österbottens sote- och temagrupper påbörjade sitt arbete under hösten. Social- och hälsovårdsverket har egna representanter i alla arbetsgrupper. Det är viktigt att personalen deltar i planeringen och genomförandet av förändringen. År 06 besvarade personalen en enkät om informationsgången och kommunikationen inom verket. Det är viktigt att responsen beaktas. Personalen behöver få information under hela förändringen. Vid förändringar behövs rättvist ledarskap, god samverkan och öppen information. En fungerande kommunikation inom

9 9, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 9, stst arbetsgemenskapen spelar en viktig roll för att förändringen ska lyckas och främjar välbefinnandet i arbetet. I en fungerande arbetsgemenskap där interaktionen är trygg, där man känner till målen för arbetet och där man kastar fram idéer tillsammans och kritiskt får granska nuvarande verksamhetssätt, är man också mer mottaglig för ny information och nya verksamhetssätt. Det är skäl att komma ihåg att arbetsplatsmötena är ett viktigt forum, där man redan i god tid kan ta upp och diskutera kommande förändringar. Utvecklingssamtal som upplevs som nyttiga och att personalen ända från början tas med i planeringen av förändringar och utvecklingen av verksamheten bidrar till att personalen känner sig delaktig. Social- och hälsovårdsverket i Jakobstad fick SHQS-kvalitetserkännande år 06. För det här vill jag än en gång tacka alla anställda i vår organisation som har arbetat och också i fortsättningen kommer att arbeta aktivt för en bättre kvalitet. Päivi Stenman Personalchef

10 9, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 9, stst Personalresurser Stadens personal har till uppgift att främja invånarnas välfärd och en hållbar utveckling inom sitt område (kommunallagen ). Bolagiseringsprocessen inom stödtjänsterna pågick 06, personalresurserna ingår dock i 06 års personalrapport... Personalens mängd och struktur Stadens personalantal uppgick vid årsskiftet 06/07 till sammanlagt 75 personer. Antalet anställda minskade med 86 personer jämfört med år 05. Se närmare tabellen nedan. Antal anställda, lägesrapport 3..06, deltid och heltid Förändring/ Työntekijämäärä, tilanneraportti 3..06, osa-aika ja kokopäivä Muutos % av arbetstid, työaika %:ssa 0-49 % % 00 % Tot./Yht SOCIAL & HÄLSOV. / SOSIAALI & TERVEYS BILDNINGSTJÄNSTER / SIVISTYS TEKNISKA TJÄNSTER / TEKNIIKKA ÖVRIGA / MUUT TOTALT / YHTEENSÄ Av stadens anställda var 340 (,5 %) män och 385 (87,5 %) kvinnor Antalet tillsvidareanställda var 960 personer (7 %) och 765 personer (8,0 %) var anställda på viss tid. Anställningsförhållanden, Palvelussuhteet Män/Miehet Kvinnor/Naiset Sammanlagt/Yhteensä Totalt / Yhteensä Fast anställda, vakinaiset Visstidsanställda, määräaikaiset

11 9, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 9, stst Antal anställda verksvis/ Työntekijät virastoittain SOCHV /SOSTER Bildning /Sivistys Tekniska / Tekniikka Övriga/ Muut Social- och hälsovårdsverket hade sammanlagt 593 anställda Resultatområdet hälso- och sjukvård hade 767 anställda, resultatområdet äldreomsorg 707 anställda, resultatområdet socialomsorg 9, miljöhälsovården 7 och förvaltningen anställda. Av de anställda var 5 % män och 95 % kvinnor. Vid årsskiftet var 64 personer, dvs. 73 %, anställda tills vidare. Antalet visstidsanställda var Årsverken Antalet årsverken har minskat jämfört med föregående år inom stadens alla sektorer. Minskningen uppgår till totalt 5 årsverken, som fördelas enligt tabellen nedan. Antal årsverken sektorvis under åren 0-06 Henkilötyövuodet toimialoittain 0-06 Förändring/ Muutos Social & hälsov. / Sosiaali & terveys tot./yht.varav /josta Hälso- och sjukvården/terveydenhuolto Äldreomsorg/Vanhushuolto Socialomsorg/Sosiaalihuolto Övriga / Muut Billdningstjänster / Sivistys Tekniska tjänster / Tekniikka Övriga / Muut Årsverken totalt, Henk.työv. yhteensä Heltid deltid Vid årsskiftet 06/07 var antalet deltidsanställda i hela staden 06 personer, dvs. 44,3 % av personalen. Det största antalet deltidsanställda fanns inom social- och hälsovårdsverket, sammanlagt 864 deltidsanställda med olika anställningsprocent. Det betyder att 54, % arbetade deltid. Andelen deltidsanställda har ökat med % jämfört med år 05.

12 9, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 9, stst Personalens åldersstruktur Medelåldern för hela stadens personal var 46,8 år. Antalet 60 år fyllda var i hela staden 305. Medelåldern för social- och hälsovårdsverkets personal var 46,9 år (45,9 år 05). Inom resultatområdet äldreomsorg var medelåldern 45.8 år, medan den inom resultatområdet hälsooch sjukvård var 47,8 år. Personalens åldersstruktur Henkilöstön ikäjakauma Ålder Antal % andel Ikä Lukumäärä % -osuus under 30 / alle % % % % % 65 och över 65 ja yli 8 % Totalt / yhteensä % medelålder / keski-ikä 46,80 Medelålder för staden Jakobstads anställda 0 06 Pietarsaaren kaupungin työntekijöiden keski-ikä ,7 46, 45,9 46, 46,8.5. Förtroende och samarbete Till staden Jakobstads arbetsgivarkultur hör att alltid föra diskussioner med berörd personal eller med fackavdelningarnas representanter i frågor som berör personalen Personalens delaktighet i frågor som påverkat det egna arbetet eller arbetsförhållandena har 06 getts stor vikt. I överföringsprocessen av stödfunktionerna till bolaget Alerte har en saklig och kontinuerlig dialog förts, det samma gäller de förändringar som berört omställningar inom hälso- och sjukvården. 3.En kunnig personal 3..Personalens kompetensutveckling Under året ordnades 04 interna utbildningstillfällen med 703 deltagare. Av hela personalen inom staden Jakobstad hade 493 personer deltagit dag i utbildning, 35 personer hade deltagit dagar och 755 personer hade deltagit 3 eller flera dagar. Utifrån dessa dagar, maximalt för 3 dagar/ arbetstagare, har arbetsgivaren möjlighet att få en del av lönekostnaderna ersatta från arbetslöshetsförsäkringskassan (TVR) i efterskott. Inom socialoch hälsovårdsverket har 7 % av personalen deltagit i utbildning. Den grupp som deltar minst i utbildning är kontorspersonal och övrig servicepersonal. Den aktivaste gruppen är socialarbetarna där deltagarprocenten är uppe i 97 %. Både gemensamma

13 9, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 9, stst förmannautbildningar och separata enbart för social-och hälsovårdsverket har ordnats under året. Det genomgående temat har varit förändringsledarskap och förberedelser inför den stora landskapsreformen. För förmän och arbetarskyddspar ordnades under våren utbildning om vikten av tidigt stöd. Digitaliseringen syns också inom utbildningen där man alltmer kan få utbildning via videoöverföring och Skype business. Bl.a. med Eksote har ordnats flera interna utbildningstillfällen. Ett av tyngdpunktsområdena inom äldreomsorgen är utbildningarna i kinestetik som redan många deltagit i. Återkommande fortbildningar är bemötande av både invandrare, personer med psykisk sjukdom samt personer med minnessjukdom. I förstahandssläckning deltar årligen ca 400 personer. Dessa fortbildningar sker i samråd med de olika räddningsverken i regionen. Första hjälpen uppdateringarna hör till fortlöpande utbildningar och datakurser och språkkurser ordnas kontinuerligt. Regionala styrgruppen för elevhälsa, elev- och studerandevårdsgrupperna ordnade en drogförebyggande utbildningshelhet med föreläsarna Staffan Hübinette och Pelle Olsson från Sverige. Optima koordinerade fortbildningen, men den förverkligades i samarbete med utbildningsverken i Jakobstad, Pedersöre och Nykarleby samt social- och hälsovårdsverket. För vårdnadshavarna ordnades en motsvarande drogförebyggande kvällstillställning. I vår organisation utbildas kontinuerligt personal från olika sektorer i metoden Familj & barn i samspel som utvecklar och implementerar hälsofrämjande och problemförebyggande metoder och arbetsrutiner för social- och hälsovårdens bas- och specialtjänster samt för utbildningssektorn. Externa Interna Utbildningsdagar/ Medeltal/Keskiarvo Medeltal/Keskiarvo Ulkoiset Sisäiset Koulutuspäiviä dagar/deltagare dagar/anställd päiviä/osallistuja päiviä/työntekijä Sochv/ ,89,07 Soster Bildning/ ,03,04 Sivistys Tekniska/ ,86 0,59 Tekninen Övriga/Muut ,7

14 9, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 9, stst Social- och hälsovårdsverkets utbildningsdagar resultatområdesvis / Sosiaali- ja terveysviraston koulutuspäivät tuloasaluettain Anställda Deltagare i utbildning Antal deltagare % Utbildningsdagar Medeltal dgr/delt. Työntekijät Koulutukseen Osallistujamäärä Koulutus- Keskiarvo osallistuneet % päiviä pvä/osall Hälso- och sjukvården Terveydenhuolto % 78 % ,,9 Äldreomsorg Vanhushuolto % 6 % ,3,5 Socialomsorg Sosiaalihuolto Miljöhälsovård Ympäristöterveydenhuolto Förvaltning Hallinto Totalt/Yhteensä % 7 % ,9, % 76 % 73 % 8 % 8 % 73 % ,5 5,6 4,8 4, 6, 4,9 3..Rekrytering inom social- och hälsovårdsverket Läkarsituationen inom primärhälsovården har varit bra under året. Ett aktivt arbete med rekrytering och god handledning med mentorskap har gjort att läkarvikarierna trivs i vår organisation. Osäkerheten om framtiden med den nya landskapsreformen märks mest inom specialsjukvården eftersom en del av verksamheten, bl.a. dygnet runt-verksamhet inom kirurgin, läggs ner. Inom primärhälsovården vill man säkerställa kompetensutvecklingen med att bibehålla rättigheterna för specialisering inom allmän medicin och geriatri. Rekryteringsgruppen för läkare har sammankommit gånger under året och diskuterat nuläget och framtida behov. Fortsättningsvis har man behov av en psykiater till vuxenmottagningen. I år deltog man i läkardagarna i Tammerfors med en monter där staden och social- och hälsovårdsverket marknadsfördes. Intresset för att komma till hälsovårdscentralen och lära sig svenska var påtagligt. Fortsättningsvis satsas det på synlighet genom att delta i olika evenemang, såsom köpmannamässan, där man i år deltog med representanter från socialomsorgen. Det målmedvetna rekryteringsarbetet fortsätter trots nya konstellationer i och med den kommande landskapsreformen. Rekryteringen av tandläkare och munhygienister har fortfarande varit svår. En viktig rekryteringskanal, speciellt när man söker kortvariga vikarier, är vikariebanken. Vikariebankens tjänster erbjuds åt arbetspunkterna inom social- och hälsovårdsverket. En arbetsgrupp, vars målsättning är att planera vikariepoolverksamhet, har hållit regelbundna möten. Vikariebanken koordinerar för tillfället flera tidsbestämda poolbefattningar. För att varje dag kunna svara på det ökande behovet av vikarier skulle det behövas ännu fler poolbefattningar. Vikariebanken har ordnat vikarier till 480 arbetsskift, och för 57 arbetsskift har man inte lyckats hitta någon vikarie. Om ingen vikarie hittats har arbetspunkterna själva ordnat vikarier genom byten av arbetsskift eller varit underbemannade under ifrågavarande arbetsskift. I allt högre grad och särskilt sommartid har behovet av vikarier skötts genom interna personalförflyttningar Vikariebankens rekryteringsprogram, där det finns möjligt att söka tjänster och befattningar på elektronisk väg, har betydligt underlättat ansökningsprocessen.

15 9, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 9, stst Välbefinnandet i arbetet Välbefinnandet och hälsan i arbetet påverkas i hög grad av arbetsledningen, av samarbete och förtroende, av yrkeskunskap och kunnande mm. För att minska den skadliga belastningen kan det gälla att trygga personalresurserna, tydliggöra arbetsuppgifterna, planera och dimensionera arbetet, utveckla förmansarbetet och att trygga personalens möjligheter till inflytande. Här behandlas främst sådant som arbetarskydds- och TYHY-verksamheten kan stöda. 4. Tillsammans stöder vi arbetsförmågan Stadens anvisningar för att minska långtidssjukskrivningar, Tillsammans stöder vi arbetsförmågan är från 04. Under 06 godkändes ett tillägg, en fjärde punkt Varaktig och väsentlig nedsatt arbetsförmåga och avslutande av arbets- och tjänsteförhållande. En av anledningarna till det här var att det fanns flera tillsvidareanställda med varaktigt nedsatt arbetsförmåga med långa sjukskrivningar som försvårade rekryteringen av personal. Det är en stor utmaning att i ett tidigt skede känna till och verkligen kunna stöda de anställda vars arbetsförmåga är beroende av ifall stödåtgärder vidtas. Här utgör även budgeten en begränsande faktor då stödjande åtgärder i en del fall måste vara mindre belastning i arbetet genom en minskning av arbetsmängden. FPA och Kommunernas pensionsförsäkring kommer emot först när arbetsförmågan är nedsatt till 60 %. Då % av de anställda har en sjukfrånvaro som utgör 77 % av hela organisationens sjukfrånvarodagar är det av stor vikt att kunna stöda i tid. Det här utan att för den skull glömma bort den förebyggande verksamheten för alla anställda. Även behovet av tidigt stöd vid förändringar är uppenbar. Tidigare ökade medelsjukfrånvaron vid års ålder, nu märks ökningen redan vid TYHY-verksamheten TYHY-verksamheten har skett enligt den godkända TYHY-planen för 06. Ett plock ur verksamheten:. På grund av ökad sjukfrånvaro bland äldre anställda har ett TYHY-projekt ordnats för 55-åriga anställda. År 05 ordnades motsvarande projekt för 58-åringar, men vid utvärderingen konstaterade företagshälsovården att många deltagare skulle ha haft mera nytta av projektet i ett tidigare skede, innan problemen hunnit bli så stora. Vid utvärderingen av projektet 06 kunde man igen konstatera att projektet främst lockade de med en relativt god arbetsförmåga medan många med betydligt mera nedsatt arbetsförmåga inte deltog. Sjukfrånvaron för dem som deltog, 36 av sammanlagt 83 anställda 55-åringar, ökade till 8,3 dagar/anställd. För de 47 som inte deltog ökade medelsjukfrånvaron till 50,4 dagar. Sammanlagt ökade sjukfrånvarodagarna för 55-åringarna med 889 dagar mellan 05 och 06. Inför motsvarande projekt för 07 har innehållet och urvalskriterierna ändrats för att bättre kunna stöda dem som verkligen behöver det.. Under hösten 05 påbörjades, i samarbete med Your Coach, ett mera omfattande hälsostödande TYHY-projekt för anställda vid Hagalund, Hagaborg och avd. 9 i Nykarleby.

16 9, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 9, stst Projektet avslutades under hösten 06, men avdelningarna själva fortsätter med en del av de åtgärder till förbättringar som påbörjades under projektet. På grund av alla förändringar som skett i verksamheten är det svårt att dra några långtgående slutsatser av projektet. Man kan ändå konstatera att sjukfrånvaron minskat på alla dessa enheter, medan sjukfrånvaron ökat på de flesta andra motsvarande avdelningar. På Hagalund har sjukfrånvaron på grund av problem i stöd- och rörelseorgan minskat med hela med 64 % (794 dagar) mellan 05 och Utöver dessa projekt har TYHY-verksamheten, enligt planen, subventionerat och/eller ordnat olika motions- och Pröva på- tillfällen, kuntoremonttikurser och rekreationseftermiddagar mm. Tyhy-verksamhetens betydelse är svår att direkt beräkna i euro, men redan de anställda som själva berättat att de på grund av olika TYHY-åtgärder börjat motionera regelbundet, slutat röka, gått ner i vikt, haft lindrigare besvär i stöd- och rörelseorgan, fått bättre stresstålighet än tidigare mm. bidrar till slutsatsen att verksamheten är lönsam. 4.3 Företagshälsovården 06 Företagshälsovårdens tre viktigaste mål för verksamhetsperioden har varit:. Arbetsplatsutredningar. Hälsoundersökningar och 3. Tidigt stödjande av arbetsförmågan. Staden Jakobstad köper även sjukvårdstjänster på allmänläkarnivå. En arbetsgivare får ersättning för företagshälsovårdskostnader, för den räkenskapsperiod som avslutades vid utgången av 06, endast om det har utförts en grundläggande utredning på arbetsplatsen med tanke på företagshälsovården. Företagshälsovårdens utredning innehåller en bedömning av hur arbetet inverkar på arbetstagarnas hälsa och arbetsförmåga. I rapporten antecknas också åtgärdsförslag för utveckling av arbetsförhållandena. Under 06 har behovet av/användningen av företagspsykologtjänster ökat, på grund av ökad psykisk ohälsa. Behovet har inte kunnat tillgodoses på grund av brist på psykologtjänster. För 06 är kostnadernas maximibelopp, som FPA ersätter, 4,40 /anställd. Kostnader(euro) Kostnader Kustannukset FPA-ersättning Kela-korvaus * Nettokostnad Nettokustannukset * Nettokostnad/anställd** ** Nettokust./työnt.** * Uppskattade kostnader ** Antal anställda som omfattas av arbetshälsovården

17 9, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 9, stst Verksamheten i siffror /Toiminta lukuina Antal besök på mottagning/sjukvård, Vastaanotolla käyntejä/sairaanhoito - läkare /lääkärit - hälsovårdare/terveydenhoitaja Antal hälsoundersökningar/terveystarkastuksia - läkare /lääkärit - hälsovårdare/terveydenhoitaja - fysioterapeut/fysioterapeutti - psykolog/psykologi Arbplatsutredningar /Työpaikkaselvitykset antal arb.platsbesök/työpaikkakäyntien lkm antal timmar /tuntimäärä (h) Hälsorelaterad frånvaro Trots att målsättningarna har varit att minska sjukfrånvaron betydligt har det här inte lyckats. Ökningen av antalet sjukfrånvarodagar beror främst på följande: ) antalet sjukfrånvarodagar beroende på problem i stöd- och rörelseorgan bland anstaltsvårdarna har ökat med 80 % (380 dagar) från 05 till 06. ) inom social- och hälsovårdsverket har antalet sjukfrånvarodagar beroende av psykisk ohälsa ökat med 5 % (445 dagar) från Det här enligt statistiken från Työplus, vilket betyder att -3 dagars frånvaro med egen anmälan inte är medräknad. Anstaltsvårdarna är ju överförda till Alerte från..07, så där är det andra aktörer som tar vid för att försöka minska sjukfrånvaron. Vad gäller psykisk ohälsa inom social- och hälsovårdsverket ställs stora krav på ledningen och förmännen på grund av alla förändringar som sker, både inom organisationen och nationellt. Många anställda har tagit kontakt med arbetarskyddet. De upplever att de inte kan påverka/inte blir hörda beträffande sitt eget arbete. De vill också gärna ha svar på olika frågor, fastän det ofta inte finns något svar i dagsläget. Men redan möjligheten att inför förändringar få diskutera och uttrycka sin oro och sina farhågor, i en trygg arbetsatmosfär, stöder arbetsförmågan. Man kan ändå inte förbigå det faktum att själva arbetsmängden och därför även belastningen i arbetet har ökat vilket gör att möjligheten att finna tid för information i sig är en utmaning. Även skiftesarbete är en utmaning när det gäller informationen. Det finns många anställda som idag arbetar på gränsen av sin arbetsförmåga. För en del av dem har man dock, genom trepartssamtal eller annat tidigt stöd, hittat bra lösningar. Av statistiken från Työplus framgår även att 5 % av de anställda inte alls varit sjukskrivna under 06 samt att det är % av de anställda som tillsammans har 77 % av hela organisationens sjukfrånvaro. Det här visar vikten av tidigt stöd.

18 9, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 9, stst Antal sjukfrånvarodagar (kalenderdagar/anställd, olycksfall ingår) Sairauspoissaolopäivät (kalenteripäiviä/työntekijä, tapaturmat mukaan luettuna) Medelsjuk frånvaro Sairauspoissaolojen keskiarbvo Kalender dagar Kalenter ipäivien lukumäärä Medelsjuk frånvaro Sairauspoissaolojen keskiarbvo Kalender dagar Kalenter ipäivien lukumäärä Medelsjuk frånvaro Sairauspoissaolojen keskiarbvo Kalender dagar Kalenter ipäivien lukumäärä Medelsjuk frånvaro Sairauspoissaolojen keskiarbvo Kalender dagar Kalenter ipäivien lukumäärä Social- & hälsov./ Sosiaali ja terveys 5, , , , Hälso- o sjukvård Terveys- sairaanh 3, , , ,4 8 Äldreomsorg/ Vanhushuolto 8, , , , Socialomsorg/ Sosiaalihuolto 4,6 96 3, , 663,8 07 Bildningstjänster/ Sivistys ,6 9 5, Tekniska / Tekninen 9,9 7 77, , , Övriga/ Muut* 996 3, ,9 87 0, 30 Hela personalen/ Koko henkilöstö 5, , , , *Affärsverken, koncernförvaltningen, avfallsnämnden Av sjukfrånvarodagarna är dagar oavlönade och dagar sådana, för vilka /3 lön betalats.

19 9, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 9, stst Frånvarons indelning i kortare och längre frånvaro Sairauspoissaolojen jakauma lyhyisiin ja pitkiin poissaoloihin ,0 % 50,0 % 40,0 % 30,0 % 0,0 % ,0 % 0,0 % -3 dgr/pv 4-9dgr/pv dgr/pv 6-90 dgr/pv 9-80 dgr/pv 80 - dgr/pv De främsta orsakerna/ Yleisimmät syyt Hela staden /Koko kaupunki 40% 35% 30% 5% 0% 5% 0% 5% 0% andningsorgan, hengityselim psykisk ohälsa, mielenterv. stöd- o. rörelseorgan, tuki- ja liikuntaelimet skador,vammat

20 9, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 9, stst De främsta orsakerna /Yleisimmät syyt SOCHV,SOTE/ Övriga staden, Muu kaupunki 45% 40% 35% 30% 5% 0% 5% 0% 5% 0% SOCHV /SOTE Övriga staden /Muu kaupunki andningsorgan, hengityselim 7% 8% % % psykisk ohälsa, mielenterv. 4% 8% % 6% stöd- o. rörelseorgan, tuki- ja liikuntaelimet 4% 3% 39% 39% skador,vammat 9% 7% 5% 5% Pensioner Enligt kommunernas pensionsförsäkrings prognos för staden Jakobstad kommer sammanlagt lite över 90 anställda att årligen gå i pension mellan åren De yrkesbenämningar där prognosen visar att många anställda går i pension åren 07-0 är närvårdare (7 anställda), sjukskötare (44 anställda) samt högstadie- och gymnasielärare (34 anställda). Tabellerna nedan visar den verkliga pensionsavgången mellan åren Pensioner /Eläkkeet 0-06 (antal/lukumäärä) Inv.pension /Työkyvyttömyyseläke Part.invalidpension /Ositt.työkyvyttömyyseläke Ålderspension /Vanhuuseläke Deltidspension Pensioner/Eläkkeet Medelålder/Keski-ikä Inv.pension /Työkyvyttömyyseläke 55, 5,9 5,3 5,9 5,4 Part.invalidpension /Ositt.työkyvyttömyyseläke 55,6 55,4 55, 5,7 5,8 Ålderspension /Vanhuuseläke 63,4 63,5 63,8 63,9 63,8 Deltid/Osa-aikaeläke 60,9 6,4 6,6 6,3 6,8

21 9, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 9, stst Pensionsavgifter /Eläkemaksut Förtida avgift / Varhe-maksu Pensionsbaserad avgift / Eläkemenoperusteinen maksu Förklaring: Arbetsgivaren måste betala Förtida avgift för varje månad som en anställd gått i invalid eller arbetslöshetspension före sin personliga pensionsålder eller före 63 års ålder. Förtida avgift betalas för högst 3 år. 4.5 Arbetarskyddet 06 Identifiering och förebyggande av faror och skadlig belastning samt bedömning av risker ligger till grund för arbetarskyddsverksamheten. Stadens verksamhetsprogram Arbetarskyddet en del av allas arbete och yrkeskunskap styr arbetarskyddspersonalens verksamhet. Men den påverkas också av arbetarskyddsmyndigheternas krav, liksom även av det som sker på arbetsplatserna. Under de senaste åren har myndigheternas krav på bedömning av den psykosociala belastningen ökat. Behovet av det här syns även i vår sjukfrånvarostatistik, frånvaro på grund av psykisk ohälsa ökar. Som stöd i arbetet att utvärdera den psykosociala belastningen används bl.a. arbetarskyddsförvaltningens Valmeri-förfrågan. Den ger med några enkla frågor, samt öppna frågor, en god bild av belastningen på arbetsplatsen och ger på samma gång även verktyg för förmännen att minska belastningen. Social- och hälsovårdsverket fick under 06 sitt SHQS-kvalitetscertifikat. I samband med det här granskades även arbetarskyddsverksamheten. Auditörerna hade inget att anmärka på arbetarskyddsverksamheten utan konstaterade att staden har de anvisningar och handlingsprogram som krävs för att man på arbetsplatserna skall kunna förverkliga ett gott arbetarskyddsarbete. (Ansvaret för arbetsplatsernas konkreta arbetarskydd ligger på organisationens förmän och chefer). Men, även den här verksamheten är en process som ständigt behöver förändras och förbättras. Inomhusluftgruppen har under 06 utarbetat förslag till nya anvisningar för hur problematiken med inomhusluften skall handhas på de arbetsplatser där stadens anställda arbetar, dvs. det gäller inte enbart stadens fastigheter utan alla fastigheter där staden har anställda. Anvisningarna torde godkännas under 07. Det här skulle underlätta inomhusluftens arbete, då bl.a. ansvarsfrågorna förtydligas. Inomhusluftgruppen har under 06 hållit 6 protokollförda möten och behandlat klagomål, där personalen upplever att det finns problem med inomhusluften. Flera av klagomålen har föranlett mera omfattande konditionsgranskningar av hela fastigheter, för att utreda problemen. De flesta inomhusproblemen har förekommit inom åldringsvården och bildningsväsendet. Arbetsolycksfall och hot om våld Utvecklingen av antalet arbetsolycksfall under perioden 0 till 06 har gått i rätt riktning. Antalet ersättningsdagar har minskat, fastän antalet olycksfall ligger på ungefär samma nivå. Olycksfallsfrekvensen för staden Jakobstad är lägre än för jämförbara kommuner. Se tabell 7. Den förebyggande verksamheten fortsätter. Antalet färdolycksfall beror till stor del på vinterns väderlek, men även sandningen på arbetsplatsernas utomhusområden påverkar. Antalet ersättningsdagar för färdolycksfall för 06 kommer ännu att stiga, då halkolyckor under januari -6 förorsakat sjukdagar ännu under 07.

22 9, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 9, stst Från..06 togs inom social- och hälsovårdsverket dataprogrammet Haipro i bruk även för att arbetarskyddsanmälningar (tidigare endast patientanmälningar). Det här har gjort att anmälningar angående Nära ögat situationer har ökat. Förhoppningsvis kan antalet olycksfall ytterligare minska, då man bättre än tidigare informerar om/har möjlighet att förebygga sådant som kan förorsaka olycksfall. I synnerhet har antalet nålstick (6 anmälningar under 06) blivit synligt och åtgärder för att minska dem har vidtagits I slutet av år 05 godkändes nya anvisningar för att förebygga våld och hot om våld. De har delgetts samtliga anställda och avsikten är att alla arbetsplatser skall gå igenom dem i förebyggande syfte. Antal ersättningsdagar / Korvauspäivien lukumäärä Olycksfall under arbetsfärd / Työmatkatapa turma Olycksfall på arbetsplatsen / Tapaturma työpaikalla Sammanlagt /Yhteensä Olycksfallsfrekvens/Tapaturmataajuus Jakobstad/Pietarsaari Kommuner/Kunnat* Antal/lukumäärä Anmälningar om hot och våld / Väkivalta- ja uhkatilanneilmoit Olycksfallsfrekvens = antal olycksfall/milj. arbetstimmar. *kommuner, enligt statistikcentralens jfr. För 05 och 06 finns inte ännu tillgänglig statistik. 5. Personalkostnader och personalinvesteringar Inom den arbetsintensiva kommunsektorn utgör arbetskraftskostnaderna och investeringarna i personalens arbetshälsa och kompetensutveckling en stor del av kommunens ekonomi. Uppföljningen av strukturen och utvecklingen av arbetskraftskostnaderna är på så sätt centrala också inom personalrapporteringen.

23 9, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 9, stst Personalkostnaderna inklusive arbetsgivarkostnader har minskat med ca euro jämfört med föregående år. I dessa siffror ingår dock stödfunktionernas personalkostnader. Nettokostnaden för företagshälsovården samt övriga kostnader avviker inte nämnvärt från föregående års motsvarande kostnader. Stadens utbetalda löner och arvoden 0-06 inkl. ers.från FPA för sjukfrånvaro Kaupungin maksetut palkat ja palkkiot 0-06 sis. KELAN sairauskorvaukset sairauspoissaoloista Stadens utbetalda löner och arvoden 0-06 Kaupungin maksetut palkat ja palkkiot Social & hälsov. / Sosiaali & terveys Billdningstjänster / Sivistys Tekniska tjänster / Tekniikka Övriga / Muut Lönekostn. Totalt/ Palkkakust. yhteensä Förändr.fr föreg år / Muutos edell. vuodesta,96 %,69 % -,7 % -,94 % -4,0 % Arbetskraftskostnader och personalinvesteringar Työvoimakustannukset ja henkilöstöinvestoinnit Euro(a). Löner totalt/palkat yhteensä brutto Lön under semestern / Vuosiloma-ajan palkat Lön under hälsorelaterad frånvaro/ Terveysperusteisten poissaolojen palkat Familjeledigheter,lön/Perhevapaa palkat Lön under tiden för andra, avtalsenliga ledigheter/ Muut lakisääteisten/sop.perusteisten poissaolojen palkat 4 (Sparledighet/Säästövapaa, ej soc.kostn, ei sos.kuluja) Pensions- och andra sociala avgifter/ Eläke- ja muut sosiaalikustannukset Personalinvesteringar / Henkilöstöinvestoinnit Företagshälsovård/Työterveyshuolto netto TYHY-verksamhet/-toiminta 4 35 Utbildning och annan utveckl./ Koulutus ja muu kehittäminen Arbetsplatsbespisning/Työpaikkaruokailu

24 9, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 9, stst Sparledighet 05 och 06 Säästövapaa 05 ja 06 Frivillig oavlönad ledighet som beviljats i syfte att nedbringa staden skostnader 03 myönnetty vapaaehtoinen palkaton vapaa kaupungin kustannusten vähentämiseksi 05 Antal personer Antal dagar Insparad summa Soc & hälsov /Sos & terveys Alla övriga / Kaikki muut Totalt / Yhteensä Antal personer Antal dagar Insparad summa Soc & hälsov /Sos & terveys Alla övriga / Kaikki muut Totalt / Yhteensä Sociala kostnader ingår, sosiaalikulut mukana PERSONALENS ARBETSPLATSBESPISNING, ANTAL MÅLTIDER HENKILÖSTÖN TYÖPAIKKARUOKAILU, ATERIAMÄÄRÄ Måltidskuponger, restaurang, Aterialipukkeita, ravintola Måltiskuponger, arb.platsen ca. Aterialipukkeita työpaikalla, n Måltider, naturaförmån ca. Aterioita, luontaisetu n MÅLTIDER TOTALT, ATERIOITA YHTEENSÄ Jämställdhet och likabehandling Staden Jakobstad har genom sina personalpolitiska planer förbundit sig att främja jämställdheten mellan könen och sträva till att arbetsplatser skall vara fria från all form av diskriminering. Under år 06 genomfördes en enkät angående likabehandling på staden Jakobstadsarbetsplatser. Enligt diskrimineringslagen 35/04 skall arbetsgivaren vid bedömning av likabehandling åtminstone bedöma likabehandling vid rekrytering fördelning av arbetsuppgifterna beslut om deltagande i utbildning beslut om löner och förmåner relaterade till anställningsförhållanden fastställande av skyldigheter relaterade till arbetet och anställningsförhållanden

25 9, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 9, stst Enligt ovan nämnda lag har definitionen på diskriminering ändrats och preciserats. Det här beaktades vid uppgörande av enkäten. Enkäten ligger till grund för den personalpolitiska jämställdhets- och likabehandlingsplan som godkändes i slutet av år 06. Enkäten visar att de allra flesta anställda anser sig likvärdigt bemötta, medeltalet ligger betydligt över 4 på en skala från -5. Enligt enkäten är det främst ålder och språk som påverkar känslan av hur de anställda blir bemötta. Dessa två områden har därför speciellt lyfts fram i likabehandlingsplanen och är de områden där åtgärder för att förbättra likställdheten planerats. Kvinnors löner i procent av männens/ Naisten palkat prosenteissa miesten palkoista Utvecklingen/ Kehitys /06 Akta/Kvtes 78, 4 % 80, % 85,3 % 85, % + 6,7 % Ukta/ Ovtes 93,4 % 97,5 % 98, 0 % 95,5 % +, TS /TS 88,5 % 9,0 % 90,8 % 87,8 % - 0,7 % Läkta /LS 89,7 % 86,6 % 87 9 % 88, % -,5 %

26 9, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 9, stst Likabehandling / Tasavertaisuus Rekrytering/Työhön otto Fördelning av arbetsuppgifterna/ Työtehtävien jako Deltagande i utbildning/ Koulutukseen pääsy 4,4 4,3 4,8 4,8 4,6 4,6 5 4,6 4,7 5 4, 4, 4,6 4,7 4,5 4,3 4,9 4,5 4,6 4,8 4,3 4,4 4,8 4,8 4,6 4,6 5 4,7 4,8 4,9 ålder/ikä språk/kieli religion/uskonto politisk verksamhet /poliittinen toiminta familjeförhållanden / perhesuhteet hälsotillstånd/terveydenti la sexuell läggning/seksuaalinen suuntautuminen kön/sukupuoli ursprung/alkuperä Löner och förmåner/palkat ja muut edut 4,5 4,6 4,9 4,9 4,8 4,7 5 4,7 4,9 4,9 Skyldigheter relaterade till arbetet /Työhön liittyviä velvollisuuksia 4,3 4,4 4,7 4,8 4,5 4,5 4,9 4,6 4,7 4,8

27 0, STST :00 TV: 877/06 TONI PELKONEN UNDER BILDNING VARANDE BOLAG: TOMTRESERVERING I LAPPFJÄRDEN TN Ansökan: Bilaga 88 A Karta: Bilaga 88 B Beredning: Stadsgeodet Anders Blomqvist, tel Toni Pelkonen anhåller för ett under bildning varande bolags räkning om att få reservera den m stora radhustomten , vilken finns på gatuadressen Björsåkersgränd i Lappfjärden. Enligt detaljplanen som är godkänd ingår tomten i kvartersområde för radhus (AR). Tomtens byggrätt är ca.65 vånm (e=0,35) och högsta tillåtna våningsantal i byggnad är två (II). För radhustomter fastställs försäljningspriset och arrendeavgiften från fall till fall av stadsstyrelsen. Reserveringsavgiften är enligt tekniska nämndens beslut ( ) 0,60 /m på detta område. Stadsgeodeten: Tekniska nämnden beslutar att reservera tomten åt Toni Pelkonen för ett under bildning varande bolag. Reserveringsavgiften är.77,60. Arrendekontrakt skall undertecknas inom ett () år från beslutsdagen för att arrendeavgiften skall räknas tillgodo vid betalningen av den första arrendeavgiften. Den egentliga arrendeavgiften beräknas på basen av inlämnade byggnadsritningar och skall fastställas av stadsstyrelsen före arrendekontrakt undertecknas. Tekniska nämnden beslutar därtill att reserveringen eller arrenderätten till en obebyggd tomt inte får överföras på tredje part. Vid arrendering av tomten uppbärs en separat fastighetsbildningsavgift. Förslag Beslut Tf. tekniska direktören: Tekniska nämnden beslutar i enlighet med stadsgeodetens förslag. Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget.

28 0, STST :00 TV: 877/06 TN Arrendekontrakt: Bilaga 80 A Karta: Bilaga 80 B Situationsplan: Bilaga 80 C Beredning: Stadsgeodet Anders Blomqvist, tel Toni Pelkonen har inlämnat situationsplan och ritningar för tomten Enligt planeringen skulle på tomten byggas två radhus med vardera fyra bostäder samt två garage- och förrådsbyggnader. Den sammanlagda våningsytan skulle utgöra 753 m eller ca 46 % av tomtens byggrätt. För radhustomter fastställs försäljningspriset och arrendeavgiften av stadsstyrelsen från fall till fall med beaktande av tomtens läge och byggrätt. Tomten ligger inom zon III, där enhetspriset för egnahemstomter enligt fastställd taxa är,55 /m. Med beaktande av den aktuella tomtens läge och utnyttjad byggnadsrätt skulle ett skäligt enhetspris vara ca euro 5 /m, vilket motsvarar inlösningspriset euro och årsarrendet 3.483,80 euro. Priset och arrendeavgiften per bostad bör vara lägre än för en egnahemstomt i samma priszon. En egnahemstomt på.000 m inom samma stadsdel har en arrendeavgift på 578 /år, vilket betyder att radhustomtens arrende motsvarar ca 73 % av sammanlagda arrendet för motsvarande egnahem. Stadsgeodeten: Tekniska nämnden beslutar att föreslå för stadsstyrelsen att tomten arrenderas åt Toni Pelkonen för det under bildning varande bolaget AsOy Otsopellonkuja BAb. Årsarrendet är 3.483,80 euro. Arrendeavgiften är bunden vid levnadskostnadsindex, där 06 års medelindex 93 utgör grundindex. Arrendetiden är femtio (50) år. Innan arrendekontraktet undertecknas uppbärs en särskild fastighetsförrättningsavgift. Tomten skall bebyggas inom tre (3) år från kontraktets undertecknande. Förslag Tekniska direktören: Tekniska nämnden beslutar i enlighet med stadsgeodetens förslag. Beslut

29 0, STST :00 TV: 877/06 Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. Stst Arrendekontrakt: Bilaga 0 A Karta: Bilaga 0 B Situationsplan: Bilaga 0 C Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar att staden arrenderar tomten åt Toni Pelkonen för det under bildning varande bolaget AsOy Otsopellonkuja BAb. Årsarrendet är 3.483,80 euro. Arrendeavgiften är bunden vid levnadskostnadsindex, där 06 års medelindex 93 utgör grundindex. Arrendetiden är femtio (50) år. Innan arrendekontraktet undertecknas uppbärs en särskild fastighetsförrättningsavgift. Tomten ska bebyggas inom tre (3) år från kontraktets undertecknande.

30 0, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 0 A, stst V U O K R A S O P I M U S Pietarsaaren kaupunki vuokraa täten Toni Pelkoselle perustettavan asunto-osakeyhtiön AsOy Otsopellonkuja BAb:n lukuun asuntotarkoitukseen maanvuokralain (58/66) 3 luvun mukaisena asuntoalueen vuokrana ilman tontinvuokraoikeutta Pietarsaaren kaupungin 3. kaupunginosan (Lapinneva) korttelissa nro 4 sijaitsevan, tonttirekisteriin merkityn, pinta-alaltaan 4645 m :n suuruisen tontin nro ( ) seuraavin ehdoin: Vuokra-aika on viisikymmentä (50) vuotta ja alkaa xx.x.07 ja päättyy x.x.067. Vuokramiehen on maksettava vuotuinen vuokra vuosittain heinäkuun kuluessa kaupungille pankkisiirtolomakkeeseen merkittyyn pankkiin. Vuokra on kolmetuhattaneljäsataakahdeksankymmentäkolme euroa ja kahdeksankymmentä senttiä (3483,80 euroa) ja tästä vuokrasta käytetään nimitystä perusvuokra. Vuokra sidotaan elinkustannusindeksiin siten, että perusindeksinä on vuoden 06 keski-indeksi 93. Tarkistusindeksinä on kunkin laskutusvuotta edeltävän kalenterivuoden keski-indeksi. Vuosivuokraa (perusvuokra) muutetaan virallisen elinkustannusindeksin muutosta vastaavasti. Vuokran muutoksen suuruus ilmenee, kun tarkistusindeksiä verrataan perusindeksiin. Perusvuokraa korotetaan tai alennetaan vuosittain riippuen siitä, onko tarkistusindeksin luku korkeampi tai alempi kuin perusindeksin luku. Edellä sanotusta riippumatta on indeksitarkistuksen käyttöä rajoittavaa säädöstä noudatettava. Ellei vuokramaksua määräaikana suoriteta on vuokramies velvollinen maksamaan erääntyneille erille erääntymispäivästä maksupäivään saakka viivästyskorkoa korkolain 4 :n määräämän korkokannan mukaan sekä mahdollisesti syntyvät perimiskulut. Allekirjoittamalla vuokrasopimuksen vuokramies sitoutuu maksamaan kaupungille 700,00 euron kiinteistömuodostusmaksun tontin rekisteröinnistä. 3 Vuokratontin tai sen osan luovuttaminen toisen hallintaan on kielletty ilman kaupungin erikseen antamaa lupaa. Vuokramiehellä on kuitenkin oikeu enttiin perustava saanto se, joka on tullut aikaisemman vuokramiehen tilalle, yhteisvastuullisesti s kaupunkia kuulematta siirtää vuokraoikeus kolmannelle osapuolelle. Tällöin ovat sekä luovuttaja että se, jolle vuokraoikeus on siirretty tai, milloin on kysymyksessä perintöön tai testam velvolliset kolmen (3) kuukauden kuluessa vuokraoikeuden siirrosta näyttämällä saantokirjan, alkuperäisen vuokrasopimuksen ja muut tarpeelliset asiakirjat.

31 0, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 0 A, stst Jos siirtoilmoitus määräajassa on jäänyt tekemättä, on sekä luovuttajan että uuden vuokramiehen yhteisvastuullisesti maksettava sopimussakkoa 0 % siitä varainsiirtoveron määrästä, jolla saantokirja on varustettava, kuitenkin vähintään kahdeksankymmentäneljä (84,-) euroa. Silloin he myöskin yhteisvastuullisesti vastaavat maksamattomista vuokrista, viivästyskoroista ja perimiskustannuksista. Vuokramies on velvollinen suorittamaan myös ne vuokraerät viivästyskorkoineen, jotka häntä edeltänyt vuokramies on jättänyt maksamatta, ei kuitenkaan pidemmältä ajalta kuin kolmelta (3) vuodelta. Vuokramies ja vuokraoikeuden saaja ovat velvollisia kirjaamaan oikeutensa maanmittaustoimistossa kuuden (6) kuukauden sisällä siten kuin maakaaren 4 lukuun (540/95) on säädetty. Rakentamattoman tontin vuokraoikeutta ei saa siirtää kolmannelle osapuolelle ilman kaupungin suostumusta. 4 Tonttia ei saa ilman kaupungin lupaa käyttää muuhun kuin asuntotarkoitukseen eikä tontilla saa harjoittaa sellaista toimintaa, joka savulla, hajulla, melulla tai muulla tavalla häiritsee ympäristöä. 5 Rakennuslautakunnan hyväksymän rakennusluvan mukaiset rakennukset on rakennettava asuttavaan kuntoon viimeistään xx.x.00. Valmista rakennusta ei saa kaupungin luvatta kokonaan tai osittain purkaa. Rakennus, joka kokonaan tai osittain palaa tai muuten tuhoutuu, on kahden () vuoden kuluessa rakennettava uudelleen. Kaupunki voi hakemuksesta pidentää mainittuja rakennusaikoja. Jos vuokramies laiminlyö määrätyn rakennusvelvollisuuden täyttämisen, on kaupungilla oikeus irtisanoa vuokrasopimus, paitsi milloin tontille rakennettavan rakennuksen rakentamiseksi on myönnetty ja on voimassa valtion asuntolaina. Vuokramies vastaa rakennushankkeiden suunnitteluun liittyvien maaperätutkimusten suorittamisesta ja maaperän edellyttämistä hankkeiden toteuttamiseen liittyvistä rakenteellisista ratkaisuista. Vuokramies on velvollinen selvittämään rakennusluvan anomisen yhteydessä mahdollisten valaisinpylväiden, telerakennusten tai vastaavien rakennelmien sijainnin vuokra-alueen kohdalla ja sopeuttamaan rakentamisen vuokra-alueella näiden sijainnin mukaisesti. 6 Kaupungilla on oikeus purkaa vuokrasopimus maanvuokralain :ssä mainituilla perusteilla.

32 0, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 0 A, stst Vuokramies on velvollinen huolehtimaan omalla kustannuksellaan vuokratontin osalle tulevan kadun kunnossa- ja puhtaanapidosta kuten laissa on säädetty. Milloin tontin kohdalla olevaa katua ei ole säädetyssä järjestyksessä luovutettu yleiseen käyttöön, mutta sitä kuitenkin käytetään yleiseen liikenteeseen, on vuokramies velvollinen huolehtimaan kunnossa- ja puhtaanapidosta kuten yleiseen käyttöön luovutettujen katujen osalta on säädetty, jollei toisin ole sovittu. 8 Vuokramies vastaa tontin puhtaanapidosta ja on velvollinen pitämään tontilla olevat rakennukset ja aidan sekä tontin muun osan hyvässä kunnossa ja noudattamaan siinä kohden annettuja määräyksiä. 9 Vuokra-alueella kasvavia puita ei saa vahingoittaa eikä kaupungin luvatta kaataa. Rakennustyön ajaksi on puut tarpeellisin osin suojattava. 0 Kaupungilla ja Oy Herrfors Ab:llä on oikeus sijoittaa vuokra-alueella tarpeelliset johdot, laitteet ja kiinnikkeet. Vuokramiehelle korvataan edellä mainituista toimenpiteistä aiheutuva vahinko erikseen tehtävän sopimuksen mukaisesti. Kaupungilla on oikeus toimittaa vuokratontilla katselmuksia, joista kuitenkin, mikäli se hankaluudetta voi tapahtua, on vuokramiehelle hyvissä ajoin sitä ennen ilmoitettava ja joissa vuokramiehen tai hänen edustajansa, mikäli mahdollista on oltava läsnä. Katselmuksessa tarkastetaan onko vuokratontti ja sillä olevat rakennukset hyvässä kunnossa ja onko vuokrasopimuksen määräyksiä muuten noudatettu. Jos tarkastus on aiheuttanut muistutuksia, on puutteellisuudet korjattava kaupungin määräämässä ajassa. Vuokramiehellä on etuoikeus vuokrakauden päättyessä saada tontti uudelleen vuokralle, sikäli kun se uudestaan luovutetaan vuokralle samanlaiseen tarkoitukseen. Jos vuokramies haluaa käyttää mainittua etuoikeutta, on hänen siitä tehtävä viimeistään kuusi (6) kuukautta ennen vuokrakauden päättymistä kaupungille kirjallinen ilmoitus uhalla, että hän muutoin voi menettää tämän oikeutensa. 3 Kun vuokrasuhde päättyy on kaupunki velvollinen lunastamaan itselleen tontilla olevat vuokramiehen rakennukset. Lunastusta maksetaan 80 % rakennusten rakennusteknillisestä arvosta vuokrasuhteen päättymisen ajankohtana.

33 0, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 0 A, stst Arvioitaessa ei oteta huomioon maan arvon kohoamista, rakennusten mahdollista tuottoa, keskeneräisiä rakennuksia, laitteita tai laitoksia, puita ja pensaita eikä ylellisyyslaitteita. Lunastusvelvollisuus ei kuitenkaan koske keskeneräisiä rakennuksia eikä puita ja pensaita. Milloin kaupunki on ennen vuokrakauden päättymistä ilmoittanut vuokramiehelle olevansa halukas vuokra-ajan pidentämiseen entisin ehdoin tai vähintään kymmeneksi (0) vuodeksi tontin uudelleen vuokraamiseen vuokrasta, joka ei ylitä tontin käypää vuokraa uudelleen vuokraamisen ajankohtana, mutta vuokramies ei ole hyväksynyt tarjousta, ei kaupunki ole velvollinen suorittamaan lunastusta. Tällöin on vuokramies velvollinen vuokrasuhteen päättyessä viemään pois omistamansa rakennukset, laitteet ja laitokset sekä panemaan niiden paikan kuntoon. Jollei rakennuksia, laitteita ja laitoksia poisteta kuudessa (6) kuukaudessa vuokrasuhteen päättymisestä, on kaupungilla oikeus vuokramiehen lukuun myydä ne julkisella huutokaupalla ja huolehtia paikan kuntoonpanosta. 4 Kun vuokra-aikaa maavuokralain 9 :n momentin mukaisesti pidennetään, siirtyy kaupungin velvollisuus maksaa sopimuksen 3 :ssä tarkoitettu lunastus uuden vuokra-ajan loppuun tai siksi kunnes sopimus muutoin lakkaa. 5 Jos vuokramies rikkoo tämän sopimuksen ehtoja tai annettuja ohjeita on hän velvollinen kaupungille maksamaan paitsi vahingonkorvausta, sopimussakkoa kulloinkin enintään vuotuisen vuokranmaksun kaksinkertaisen määrän. Tämä sopimus on laadittu kahtena samansanaisena kappaleena, yksi kummallekin osapuolelle. Pietarsaaressa xx xxxxkuuta 07. Pietarsaaren kaupungin puolesta: Rune Hagström v.t tekninen johtaja Anders Blomqvist kaupungingeodeetti Tähän tyydymme ja sitoudumme täyttämään vuokrasopimuksessa mainitut ehdot. Paikka ja aika edellä mainitut. perustettavan asunto-osakeyhtiön AsOy Otsopellonkuja BAb:n puolesta: Toni Pelkonen Todistavat:

34 0, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 0 B, stst Gum Tomtreservering 03 0 för: Toni Pelkonen under bildning varande bolag Objekt: Tomt nr 3-4- i Jakobstad P Oinaansaarentie Baggholmsvägen K3 8 7 rp Isopellontie Storåkersvägen 8 5 3K P Lappfjärdsvägen 3P m 5 Björsåkersvägen 3 3K9 4 Otsopellontie P Björsåkersgränd 3K3 Otsopellonkuja Lapinnevantie P P9 43 :8 3P K : / Lappbäcksvägen K K3 Skarpnabbgränd Kärkiniemenkuja L 5 9 Skarpnabbvägen 5709 Kärkiniementie 3K

35 0, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 0 C, stst STORÅKERSVÄGEN ISOPELLONTIE Lapinneva 3-4- mka mka / seinä 5cm m3 A B C D Uusi asuinrakennus, 4 asuntoa Uusi asuinrakennus, 4 asuntoa Uusi autotalli ja pihavarasto Uusi autotalli ja pihavarasto 8,8 mvy 8,8 mvy 93,7 mvy 93,7 mvy mvy mvy mvy mvy 86 m3 86 m3 98 m3 98 m3 6 Yhteensä Rakennusoikeus e=0,35 Käytetty rakennusoikeus Rakennusoikeus, käyttämättä 753,0 mvy 65,8 mvy - mvy +87,8 mvy mvy mvy mvy mvy 30 m3 AUTOPAIKKAT Kaava AP / asunto Suunnittelu, yhteensä 6 AP PALOTURVALLISUUS 3 4 II AR a: 4645m e=0,35 +4,60 B ap +4,40 Autokatos D ap Jätteet Jätteet 7 A Paloluokka P3 Palokuorma <600 MJ/m Suojaustaso - Kantavat rakenteet - Ei kantavat rakenteet - Palo-osastot Osastointi huoneistoittain EI30 Savunpoisto - Turvallisuusvarustus Paloilmoitin, kytketty sähköverkkoon kpl / alkavaa 60m ja kerros KIINTEISTÖTEKNIIKKA Lämmitysjärjestelmä Ilmanvaihto Vesiliitäntä Viemäriliitäntä Maalämpö Porausreiän sijoitus, pystysuora, syvyys n 40 m Koneellinen LTO Kaupungin verkosto Kaupungin verkosto ap C LAPPVÄGEN ISTUTUKSET Uudet istutukset A +4,60 Autokatos +4,40 ap BJÖRSÅKERSVÄGEN BJÖRSÅKERSGRÄND OTSOPELLONKUJA 0 43 LAPINTIE AsOy Otsopellonkuja Bab Pietarsaari HUOM! RAKENNUKSEN MITAT JA PERUSTUKSEN KORKEUS TARKISTETTAVA TYÖMAALLA. OBS! BYGGNADENS MÅTT OCH ANLÄGGNINGSHÖJDER BÖR KONTROLLERAS PÅ BYGGPLATSEN! ARF 000

36 , STST :00 TV: 83/07 DETALJPLAN SOM BILDAR GATU-, TRAFIK- OCH REKREATIONSOMRÅDEN PÅ OPLANERADE MARKOMRÅDEN I KYRKOBY 40, JAKOBSTAD OCH ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR EN DEL AV KVARTER 6 (DEPÅOM- RÅDET) I STADSDEL 38, STAFFANSNÄS, I JAKOBSTAD TN Detaljplanekarta: Bilaga 9 A Planbeskrivning: Bilaga 9 B Beredning: Stadsplanearkitekt Pekka Elomaa, Planläggningsavdelningen har uppgjort ett förslag som berör stadsdelen Staffansnäs. Syftet med planeringen är att ordna en ny förbindelse från Omfartsvägen bakvägen direkt till depåområdet i Staffansnäs. Med hjälp av förbindelsen undviks de olägenheter som orsakas småhusbebyggelsen i Staffansnäs på grund av de tunga fordonens genomfart. Som stöd för detaljplaneringen har förekomst av flygekorre på planeringsområdet inviterats och en utrymmesreserveringsplan för den nya gatuförbindelsen med anslutning till Omfartsvägen uppgjorts. Den nya anslutningen från Omfartsvägen betjänar i detta skede enbart stadens depå, så den kan byggas med ganska ringa mått. I detaljplanen är gatuområdet och anslutningen till Omfartsvägen ändå redan färdigt dimensionerat så, att man senare med hjälp av den kan planlägga nya områden mellan Staffansnäs, Björnviken och Baggholmen. Planförslaget torde framläggas till påseende för allmänheten och utlåtanden torde inbegäras. Stadsplanearkitekten: Tekniska nämnden framlägger förslaget till detaljplan och ändring av detaljplan som berör stadsdel 38 Staffansnäs och oplanerade markområden i Kyrkoby till påseende under den tid som fastställs enligt lag samt begär utlåtanden senast av: räddningsdirektören, hälsoinspektionen, miljö- och byggnadsnämnden, Jakobstads Vatten, energiverket Herrfors, Pedersöre kommun, Österbottens förbund och NTM-centralen i Södra Österbotten. Förslag Tekniska direktören:

37 , STST :00 TV: 83/07 Tekniska nämnden beslutar i enlighet med stadsplanearkitektens förslag. Beslut Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. TN Utlåtanden och anmärkningar: Utlåtandena: Bilaga 8 A Detaljplanekartan: Bilaga 8 B Kompletterad planbeskrivning: Bilaga 8 C Beredning: Stadsplanearkitekt Pekka Elomaa, Detaljplaneförslaget som berör depåområdet i Staffansnäs har varit till påseende och 8 utlåtanden har inbegärts om förslaget. Under tiden för påseendet har inga anmärkningar inlämnats emot förslaget. Samtliga inbegärda utlåtanden har inkommit. Räddningsdirektörens, Hälsoinspektionens, Miljö- och byggnadsnämndens, Jakobstads Vattens, Energiverket Herrfors, Pedersöre kommuns och NTM-centralen i Södra Österbottens utlåtanden är alla antingen positiva eller innehåller inga anmärkningar. Österbottens förbund ifrågasätter sättet att behandla frågan om flygekorrar i planförslaget. Den skogsdunge som i planändringen anvisats som närrekreationsområde (VL-) borde enligt utlåtandet snarare få beteckningen naturskydds-område (S-). I utlåtandet hänvisas i det här sammanhanget till miljöministeriets anvisning (6..07, dnr MM/50/07) och föreslås att man borde kontrollera åtminstone med NTM-centralens ansvarsområde för miljö och naturresurser att anvisningen efterföljs. Bemötande: Staden Jakobstad har inte tvekat att använda planbeteckningen naturskyddsområde (S-) då det har varit befogat, t.ex. i detaljplanerna för Östermalm (Kråkholmsfjärden) och för Fårholmen. I det här fallet är det inte befogat att använda planbeteckningen för naturskyddsområde (S-), och miljöministeriets anvisningar förutsätter inte heller det här.

38 , STST :00 TV: 83/07 I Staffansnäs och Jakobstad överhuvudtaget har områden där det förekommer flygekorre anvisats allt efter situationen antingen som rekreationsområde VL- eller som skyddsgrönområde EV-, och alltid försetts med en preciserande tilläggsbestämmelse, som förklarar vilken betydelse området har för flygekorren och på vilket sätt livsmiljön på området bör skötas. I förslaget till plan för Staffansnäs har man följt ett beprövat sätt. Österbottens förbund fäster också uppmärksamhet vid att förslaget till detaljplan skapar en ny anslutning till Omfartsvägen (regionväg 749). Onödig anslutning till en allmän väg borde undvikas så länge vägen fungerar som omfartsväg. När det gäller Jakobstads omfartsväg borde man först ta ställning till ett bredare framtidsscenario, dvs. vill man att vägen också i fortsättningen ska fungera som omfartsväg eller allmän väg med högre hastighet och färre anslutningar, eller vill man att vägen ska vara en del av stadsstrukturen, varvid vägen upphör att vara omfartsväg och är en del av stadens gatunät, och då kan markanvändningen anslutas närmare till gatunätet, med fler anslutningar. Bemötande: För staden Jakobstad är målsättningen klar: Omfartsvägen har beteckningen regionväg i landskapsplanen, och staden Jakobstad vill att den förblir regionväg. Staden Jakobstad utvecklar sin markanvändning inom stadsområdet, och om det här skapar behov att utveckla statliga vägar som går genom stadsområdet, så utreder man genom förhandlingar med Trafikverket hurudana anslutningar och trafiklösningar det är möjligt att genomföra på ifrågavarande regionväg eller stamväg. Österbottens förbund anser vidare att planbeskrivningen tar för lätt på konsekvenserna av detaljplanen och störande miljöfaktorer. I den utrymmesreserveringsplan som är bilaga till beskrivningen har konsekvenserna bedömts noggrannare, men uppgifterna har inte tagits in i planbeskrivningen och man har inte heller hänvisat till dem. Bemötande: Staden anser att man av planbeskrivningen med bilagor får rätt bild av konsekvenserna av genomförandet av förslaget till detaljplanen och av hur detaljplanen avlägsnar eller minskar de störande faktorerna på området. Österbottens förbund har rätt i att det är skäl att komplettera detaljplanebeskrivningen med hänvisningar till de uppgifter som finns i utrymmesreserveringsplanen. Österbottens förbunds utlåtande över huvud taget: I slutet av sitt långa utlåtande konstaterar Österbottens förbund att förslaget till detaljplan följer Österbottens landskapsplan 030. I fråga om förslaget bör man kontrollera åtminstone att det följer miljölagen (troligen avser den som skrivit utlåtandet

39 , STST :00 TV: 83/07 naturvårdslagen) och att det förverkligar miljöministeriets gällande anvisningar. Bemötande: Av Österbottens förbunds utlåtande framgår att man är orolig över om förslaget till detaljplan är lag- och ändamålsenligt vad gäller naturskyddet och landsvägstrafiken, och om planbeskrivningen ger rätt bild av vilka konsekvenser ett genomförande av planen skulle ha. Det är frågan om saker som med stöd av markanvändnings- och bygglagen styrs, uppföljs och övervakas av den regionala NTM-centralen. NTM-centralen i Södra Österbotten har i fråga om förslaget till detaljplan för Staffansnäs anfört att man från detaljplaneprojektets sida har haft kontakt med NTM-centralen vad gäller trafikarrangemang, natur- och PIMA-utredningar i anslutning till planen samt planbeteckningar och -bestämmelser. NTMcentralen ansåg att detaljplanen uppfyller de krav som ställs på den och hade inte något att anmärka på projektet. Utlåtandena som har kommit in har inte gett anledning att granska innehållet i planförslaget. Planläggningsavdelningen har ändå ansett det vara nyttigt att komplettera planbeskrivningen i fråga om konsekvenserna av detaljplanen bl.a. med de hänvisningar till uppgifter i bilagorna som Österbottens förbund avsåg. Detaljplaneförslaget som berör depåområdet i Staffansnäs är klart för fortsatt behandling. Stadsplanearkitekten: Tekniska nämnden beslutar föreslå för stadsstyrelsen, att styrelsen för det ändrade planförslaget till fullmäktige för godkännande enligt markanvändnings- och bygglagen 5. Förslag Beslut Tekniska direktören: Tekniska nämnden beslutar i enlighet med stadsplanearkitektens förslag. Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. Stst Detaljplanekarta: Bilaga A Kompletterad planbeskrivning: Bilaga B Förslag Stadsdirektören:

40 , STST :00 TV: 83/07 Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige, att stadsfullmäktige godkänner det ändrade planförslaget enligt markanvändnings- och bygglagen 5.

41 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga A, stst : JAKOBSTAD : : 38K7 PIETARSAARI :43 4: Gammelklockarsvägen K3 Vanhalukkarintie : :0 rp0 6: VL- LT ET- OMRÅDE FÖR NÄRREKREATION, VARS SKOGSTYP UTGÖR ETT VIKTIGT FÖREKOMSTOMRÅDE FÖR FLYGEKORRE. OMRÅDET SKALL SKÖTAS SPECIELLT AVSEDD FÖR FLYGEKORRARNAS ANVÄNDNING SOM EKOKORRIDOR OCH LIVSMILJÖ. Lähivirkistysalue, jonka metsätyyppi muodostaa tärkeän esiintymisalueen liito oraville. Alue tulee hoitaa erityisesti liito oravien käyttöön tarkoitettuna ekokäytävänä ja elinympäristönä. OMRÅDE FÖR ALLMÄN VÄG. Yleisen tien alue. KVARTERSOMRÅDE FÖR DEPÅER SOM BETJÄNAR SAMHÄLLSTEKNISK FÖRSÖRJNING. PÅ KVARTERSOMRÅDET FÅR UPPFÖRAS LAGER OCH MASKINHALLAR SAMT BYGGNADER SOM RYMMER SERVICEUTRYMMEN, ARBETSRUM OCH SOCIALE URTYMMEN. Yhdyskuntateknistä huoltoa palvelevien varikkojen korttelialue. Korttelialueelle saa rakentaa varastoja ja konesuojia sekä huoltotiloja ja työhuoneita käsittäviä rakennuksia sosiaalitiloineen. LINJE 3 M UTANFÖR PLANEOMRÅDETS GRÄNS. 3 m kaava alueen rajan ulkopuolella oleva viiva. STADSDELSGRÄNS. Kaupunginosan raja. ET- SKÄRSKILDA BESÄMMELSER: ERITYISMÄÄRÄYKSET: KVARTERSOMRÅDET FÅR HA ENDAST EN IN OCH UTFART FÖR TUNGA FORDON OCH DEN SKALL PLACERAS MOT STAFFANSNÄS SERVICEVÄGEN. MOT VÄGMÄSTAREVÄGEN OCH STAFFANSNÄSVÄGEN FÅR IN OCH UTFARTER AVSEDDA FÖR PERSONALENS OCH KUNDERNAS LÄTTA FORDON PLACERAS; IN OCH UTFARTERNA FÅR VARA HÖGST 4 METER BREDA. KVARTERSOMRÅDETS TOMTDELAR MOT VÄGMÄSTAREVÄGEN, STAFFANSNÄSVÄGEN OCH GAMLAKLOCKARSVÄGEN BÖR PLANTERAS MED EN MINST 5 METER BRED PLANTERINGSREMSA. KVARTERSOMRÅDETS TOMTDELAR SOM ANVÄNDS FÖR ÖPPEN LAGRING BÖR SKYDDAS FÖR INSYN MOT GRANNTOMTER OCH GATUOMRÅDEN MED ETT TÄTT STAKET ELLER BUSKAGE. Korttelialueella saa olla vain yksi ajoneuvoliittymä raskasta kalustoa varten ja se on liitettävä Tapaninniemen huoltotiehen. Tiemestarintiehen ja Tapaninniementiehen saa liittää henkilökunnan ja asiakkaiden kevyille ajoneuvoille tarkoitettuja ajoneuvoliittymiä joiden kulkuaukko saa olla enintään 4 metriä leveä. Korttelialueen Tiemestarintien, Tapaninniementien ja Vanhalukkarintien puoleiset tontinosat on istutettava katualuetta vasten vähintään 5 metrin leveällä istutuskaistaleella. Korttelialueen avovarastoimiseen käytettävät tontinosat on näkösuojattava naapuritontteja ja katualueita vasten umpiaidalla tai tiheällä pensasistutuksilla : STAFFANSNÄS SERVICEVÄG 568 TAPANINNIEMEN HUOLTOTIE 37 VL- TT ET- 5 4:44 6 I ap/00m e= :44 M :7 0 6:4 4:7 38K5 6:3 6:37 6: M60 38 STAFFANSNÄS TAPANINNIEMI 5 6:86 4 rp FÄLLBACKA VIERUMÄKI Tiemestarintie rp rp 6:3 M M Vägmästarvägen : P 00 rp4 8 7 rp TIEMESTARINTIE : Staffansnäsvägen 673 II :58 38K K : :38 6:9 M6 6: rp3 0 Pietarsaaren ohikulkutie Tapanintie 6:69 6:40 rp47 6:9 M :38 80 Starastigen :0.5 6: Staranpolku 7 6 6:65 70 Starantie KVARTERS KVARTERSDELS OCH OMRÅDESGRÄNS. Korttelin, korttelinosan ja alueen raja. GRÄNS FÖR DELOMRÅDE. Osa alueen raja. RIKTGIVANDE GRÄNS FÖR OMRÅDE ELLER DEL AV OMRÅDE. Ohjeellinen alueen tai osa alueen raja. KRYSS PÅ BETECKNING ANGER ATT BETECKNINGEN SLOPAS. Risti merkinnän päällä osoittaa merkinnän poistamista. STADSDELSNUMMER. 38 Kaupunginosan numero. STAFF STADSDELS NAMN. Kaupunginosan nimi. 6 KVARTERSNUMMER. Korttelin numero. TAPANIN I e = 0,0 NAMN PÅ GATA ELLER ANNAT ALLMÄNT OMRÅDE. Kadun tai muun yleisen alueen nimi. ROMERSK SIFFRA ANGER STÖRSTA TILLÅTNA ANTAL VÅNINGAR I BYGGNADER, BYGGNAD ELLER DEL DÄRAV. Roomalainen numero osoittaa rakennusten, rakennuksen tai sen osan suurimman sallitun kerrosluvun. EXPLOATERINGSTAL, DVS. FÖRHÅLLANDET MELLAN VÅNINGSYTAN OCH TOMTENS YTA. Tehokkuusluku eli kerrosalan suhde tontin pinta alaan. GODKÄNT I STADSFULLMÄKTIGE HYVÄKSYTTY KAUPUNGINVALTUUSTOSSA DETALJPLANENS BASKARTA UPPFYLLER DE KRAV SOM STÄLLS PÅ DEN ASEMAKAAVAN POHJAKARTTA TÄYTTÄÄ SILLE ASETETUT VAATIMUKSET JAKOBSTAD PIETARSAARI JAKOBSTAD DETALJPLANEN OCH DETALJPLANEÄNDRINGEN BERÖR: TRÄTT I KRAFT TULLUT VOIMAAN STADSDEL 38 STAFFANSNÄS KVARTER 6 (DEL) SAMT GATUOMRÅDE OCH KYRKOBYS FASTIGHETER 4:, 4:44, 6:80 och 6:35. GENOM DETALJPLANEÄNDRINGEN OCH DETALJPLANEN BILDAS: ANDERS BLOMQVIST fastighetsingenjör / kiinteistöinsinööri PIETARSAARI 6 6: :35 4 STAFFANSNÄS SERVICEVÄG TAPANINNIEMEN HUOLTOTIE : LT : : : :63 6:9 6:0 6:65 6:8 4:45 6:69 4: :54 4:36 6: :37 6: : :7 6: ap/00m INSTRUKTIV BYGGNADSYTA. Ohjeellinen rakennusala. DEL AV OMRÅDE SOM BÖR PLANTERAS. Istutettava alueen osa. TRÄDRAD SOM BÖR PLANTERAS Istutettava puurivi. UNGEFÄRLIGT LÄGE FÖR IN OCH UTFART. Ajoneuvoliittymän likimääräinen sijainti. DEL AV GATUOMRÅDES GRÄNS DÄR KÖRFÖRBINDELSE ÄR FÖRBJUDEN. Katualueen rajan osa, jonka kohdalta ei saa järjestää ajoneuvoliittymää. BETECKNINGEN ANGER PER HUR MÅNGA KVADRATMETER VÅNINGSYTA EN BILPLATS BÖR ANLÄGGAS. Merkintä osoittaa, kuinka monta kerrosalaneliömetriä kohti on rakennettava yksi autopaikka. STADSDEL 38 STAFFANSNÄS KVARTER 6 (DEL) SAMT REKREATIONS-, TRAFIK- OCH GATUOMRÅDE. ASEMAKAAVA JA ASEMAKAAVAN MUUTOS KOSKEE: KAUP.OSAN 38 (TAPANINNIEMEN) KORTTELIN 6 OSAA JA KATUALUETTA, SEKÄ KIRKONKYLÄN KIINTEISTÖJÄ 4:, 4:44, 6:80 JA 6:35. ASEMAKAAVALLA JA ASEMAKAAVAN MUUTOKSELLA MUODOSTUU: KAUP.OSAN 38 (TAPANINNIEMEN) KORTTELIN 6:N OSA SEKÄ VIRKISTYS-, LIIKENNE- JA KATUALUEITA. SKALA / MITTAKAAVA RITARE / PIIRTÄJÄ PLANERARE / SUUNNITTELIJA :000 JYRKI KARJALAINEN BEN GRIEP JAKOBSTAD PIETARSAARI STADEN JAKOBSTAD PLANLÄGGNINGSAVDELNINGEN PEKKA ELOMAA stadsplanearkitekt/asemakaava-arkkitehti PIETARSAAREN KAUPUNKI KAAVOITUSOSASTO

42 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst DETALJPLAN OCH DETALJPLANEÄNDRING ASEMAKAAVA JA ASEMAKAAVAN MUUTOS STADSDEL 38 STAFFANSNÄS KVARTER 6 (DEL) SAMT REKREATIONS- TRAFIK- OCH KAUPUNGINOSA 38 STAFFANSNÄS KORTTELIN 6 (OSA) SEKÄ VIRKISTYS- LIIKENNE- JA KATUALUEET GATUOMRÅDEN

43 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst BESKRIVNING ÖVER DETALJ- PLAN OCH DETALJPLANEÄND- RING Beskrivningen berör den daterade och detaljplanekartan. Beskrivningen kompletterad BAS- OCH IDENTIFIKATIONS- UPPGIFTER. Identifikationsuppgifter Detaljplanen berör: Ett oplanerat markområde väster om stadsdel 38 Staffansnäs och Omfartsvägen i Kyrkoby by i staden Jakobstad (berör fastigheterna 4:, 4:44, 6:80 och 6:35 i Kyrkoby). Detaljplaneändringen berör: TT-kvartersområdet i kvarter 6 (depåområdet) i stadsdel 38, Staffansnäs. Genom detaljplanen bildas: ET--kvartersområdet i kvarter 6 samt gatu-, trafik- och närrekreationsområden i stadsdel 38, STAFFANSNÄS, i Jakobstad. ASEMAKAAVAN JA ASEMAKAA- VAN MUUTOKSEN SELOSTUS Selostus koskee päivättyä asemakaavakarttaa. Selostus täydennetty PERUS- JA TUNNISTETIEDOT. Tunnistetiedot Asemakaava koskee: Tapaninniemen kaupunginosan 38 ja Ohikulkutien länsipuolella sijaitsevaa kaavoittamatonta maa-aluetta Pietarsaaren Kirkonkylässä (koskee Kirkonkylän kiinteistöjä 4:, 4:44, 6:80 ja 6:35). Asemakaavamuutos koskee: TT-korttelialuetta korttelissa 6 (varikkoalue) Tapaninniemen kaupunginosassa 38. Asemakaavalla muodostuu: ET--korttelialue korttelissa 6 sekä katu-, liikenne- ja lähivirkistysalueita Pietarsaaren kaupunginosassa 38, TAPANINNIEMI.. Planområdets läge Planområdet ligger knappt 3 kilometer söder om stadens torg invid Omfartsvägen till Nykarleby (regionväg 749). Kartbilaga, lägeskarta.. Kaava-alueen sijainti Kaava-alue sijaitsee vajaat 3 kilometriä kaupungin torilta etelään, Uuteenkaarlepyyhyn vievän Ohikulkutien varrella (seututie 749). Karttaliite, sijaintikartta..3 Planens syfte Syftet med planeringen är att möjliggöra byggandet av en samlargata som ansluts till Jakobstads Omfartsväg. Gatan leder trafiken till depåområdet i Staffansnäs..3 Kaavan tarkoitus Kaavoituksen tarkoituksena on mahdollistaa Pietarsaaren Ohikulkutiehen liittyvän uuden kokoojakadun rakentaminen, joka ohjaa liikenteen Tapaninniemessä olevalle varikkoalueelle..5 Förteckning över bilagor till beskrivningen Beskrivningens bilagor är:. Lägeskarta. Markägoförhållanden 3. Utdrag ur tidsenlig detaljplan 4. Utdrag ur generalplanen.5 Luettelo selostuksen liitteistä Selostuksen liitteitä ovat:. Sijaintikartta. Maanomistuskartta 3. Ote ajantasa-asemakaavasta 4. Ote yleiskaavasta

44 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst Detaljplanekarta med bestämmelser 6. Flygbild 7. Landsväg 749 Staffansnäs korsningsarrangemang i Jakobstad; utrymmesreserveringsplan, 8. Utdrag ur utrymmesreserveringsplankarta skede 9. Utdrag ur utrymmesreserveringsplankarta skede 0. Skiss över möjlig planläggning av området mellan Staffansnäs, Björnviken och Baggholmen.. Inventering av flygekorre inom ett detaljplaneområde vid Staffansnäs i Jakobstad. NTM-centralens utlåtande om iståndsättande av förorenat markområde vid Vägmästarvägen 8 i Jakobstad. 5. Asemakaavakartta määräyksineen 6. Ilmakuva 7. Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt Pietarsaaressa; tilavaraussuunnitelma 8. Ote tilavaraussuunnitelmakartasta vaihe 9. Ote tilavaraussuunnitelmakartasta vaihe 0. Hahmotelma Tapaninniemen, Otsolahden ja Oinaasaaren välimaaston mahdollisesta kaavoituksesta.. Liito-oravaselvitys koskien Tapaninniemen asemakaava-aluetta Pietarsaaressa. ELY:n lausunto Tiemestarintie 8:ssa Pietarsaaressa sijainneen pilaantuneen maa-alueen kunnostuksesta..6 Förteckning över andra handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen - Österbottens landskapsplan 030 och - Delgeneralplan för Kyrkoby i Pedersöre kommun..6 Luettelo muista kaavaa koskevista asiakirjoista, taustaselvityksistä ja lähdemateriaalista - Pohjanmaan maakuntakaava Pedersören kunnan Kirkonkylän osayleiskaava.. SAMMANDRAG. Olika skeden i planprocessen Anhängiggörandet av planläggningen annonserades första gången redan i april 03, men i det skedet fanns det inte ännu tillräckligt med uppgifter om de områdesreserveringar som trafikarrangemangen kräver. Planprojektet återupptogs i oktober 06, när de utrymmesreserveringsplaner och naturinventeringar som beställts till stöd för planeringen fanns till förfogande. Planförslaget färdigställdes i januari 07 för att föreläggas tekniska nämnden.. YHTEENVETO. Kaavaprosessin vaiheet Kaavoituksen vireille tulosta ilmoitettiin ensimmäistä kertaa jo huhtikuussa 03, mutta siinä vaiheessa ei vielä ollut riittävästi tietoja liikennejärjestelyjen vaatimista aluevarauksista. Kaavahanke käynnistettiin uudelleen lokakuussa 06 kun kaavoituksen tueksi tilatut tilavaraussuunnitelmat ja luontokartoitukset olivat käytettävissä. Kaavaehdotus valmistui tammikuussa 07 tekniselle lautakunnalle esiteltäväksi.. Detaljplanen Från depåområdet, som används av staden, ordnas bakvägen en direkt förbindelse till Omfartsvägen. Anslutningens exakta läge har fastställts i utrymmes-reserveringsplanen, som har utarbetats i samarbete med NTM-centralen. Skogsdungen mellan gatuområdet och bosättningen i Staffansnäs anvisas som närrekreationsområde VL-.. Asemakaava Kaupungin käyttämältä varikkoalueelta järjestetään takakautta suora kulkuyhteys Ohikulkutiehen. Liittymän tarkka sijainti on määritelty ELY-keskuksen kanssa yhteistyössä laaditussa tilavaraus-suunnitelmassa. Katualueen ja Tapaninniemen asutuksen väliin jäävä metsikkö osoitetaan lähivirkistysalueeksi VL-.

45 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst Planbeteckningen som anger depåområdets huvudsakliga användningsändamål ändras till kvartersområde för depåer som betjänar samhällsteknisk försörjning (ET-), så att beteckningen motsvarar den faktiska användningen av området. Omfartsvägens oplanlagda vägområde tas in i detaljplanen som område för allmän väg (LT) till den del som det ligger på staden Jakobstads sida. Bilaga 5. Detaljplanekarta med bestämmelser Varikkoalueen pääkäyttötarkoitusta osoittava kaavamerkintä muuttuu yhdyskuntateknistä huoltoa palvelevien varikkojen korttelialueeksi (ET-) vastaamaan alueen todellista käyttöä. Ohikulkutien kaavoittamaton tiealue otetaan yleisen tien alueena (LT) asemakaavan piiriin siltä osin kun se sijaitsee Pietarsaaren kaupungin puolella. Liite 5; Asemakaavakartta määräyksineen.3 Genomförandet av detaljplanen Genomförandet av detaljplanen orsakar inga andra ändringar på området än att det byggs en ny gata med anslutning till Omfartsvägen. I övrigt motsvarar innehållet i detaljplanen nuläget. Staden torde bygga gatan kort därefter att detaljplanen har vunnit laga kraft..3 Asemakaavan toteuttaminen Asemakaavan toteuttaminen ei aiheuta alueella juuri muita muutoksia kuin uuden kadun ja Ohikulkutien liittymän rakentamisen, muutoin asemakaavan sisältö on nykytilanteen mukainen. Kaupunki rakentanee kadun pian sen jälkeen kun asemakaava on saanut lain voiman. 3 UTGÅNGSPUNKTER 3. Utredning över förhållandena i planeringsområdet 3.. Allmän områdesbeskrivning Planområdet ligger i utkanten av stadens tätort och indelas i depåområdet, som redan länge varit i bruk och som är detaljplanerat, samt ett ungefär lika stort icke planlagt område, där det växer ekonomiskog. Terrängen på planområdet sluttar mot väster. Vid den östra kanten är den naturliga höjdpositionen ca + meter och i väster ca 5 6 meter. I de västra delarna av depåområdet har markytan visserligen kraftigt höjts genom utfyllnad. 3.. Naturmiljön Ekonomiskogen på området består av några skogsfigurer, en av dem har nyligen slutavverkats och planterats med tall och gran. Resten består av ca 80-årig granskog och ca 60-årig björkskog, där det håller på att växa upp granar. De senast nämnda skogstyperna passar för flygekorrar, och man har då hittat flygekorrspillning vid inventeringen av området. Enligt inventeringen utgör en del av det inventerade området ett mycket viktigt förekomstområde för flygekorre, och även om ingen rast- eller förökningsplats observerades bör delar av området sparas som flygekorrens livsmiljö. 3 LÄHTÖTILANNE 3. Suunnittelualueella vallitseva tilanne 3.. Alueen yleiskuvaus Suunnittelualue sijaitsee kaupungin taajaman rajamailla jakautuen jo pitkään käytössä olleeseen, asemakaavoitettuun varikkoalueeseen ja vastaavan kokoiseen alueeseen kaavoittamatonta talousmetsää. Suunnittelualueen maasto laskee länteen. Itäreunalla luonnollinen korkeusasema on noin + ja lännessä noin 5-6 metrissä. Varikkoalueen länsiosissa maanpintaa on reippaasti nostettu täyttämällä. 3.. Luonnonympäristö Alueen talousmetsä koostuu muutamasta metsäkuviosta joista yhdellä on hiljattain suoritettu päätehakkuu ja palstalle on istutettu mäntyä ja kuusta. Loppuosassa on noin 80-vuotiasta kuusimetsää ja noin 60-vuotiasta koivumetsää, jossa kuusi on nousemassa. Viimeksi mainitut sopivat liito-oraville ja niistä onkin löydetty liito-oravien papanoita alueelle suoritetussa kartoituksessa. Selvityksen mukaan määrätyt osat inventoitua aluetta muodostavat hyvin tärkeän liito-oravien esiintymisalueen, ja vaikka lepo- tai pesäpaikkoja ei alueella olekaan havaittu, on osia alueesta säilytettävä liito-oravien elinalueena.

46 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst Bilaga ; Inventering av flygekorre inom ett detaljplaneområde vid Staffansnäs i Jakobstad 3..3 Bebyggd miljö Depåområdet på planeringsområdet har tidigare använts av Vägförvaltningen. De äldsta fordonshallarna, verkstäderna och lagerbyggnaderna från den tiden är från 960- och 970-talet och Vägförvaltningen byggde ännu år 995 ett kalllager. Depån övergick i stadens ägo i början av 00- talet. På den sida som vetter mot Staffansnäsvägen byggdes nya utrymmen åt Jakobstads Vatten år 03, och mellan Vägförvaltningens gamla kall- hallar byggdes år 05 en kallhall till. Centralen för tekniska tjänster fick sin nya fordonshall färdig år 06. Den utnyttjade byggrätten är sammanlagt ca m våningsyta. Liite ; Liito-oravaselvitys koskien Tapaninniemen asemakaava-aluetta Pietarsaaressa 3..3 Rakennettu ympäristö Suunnittelualueen varikkoalue on aikaisemmin ollut Tiehallinnon käytössä. Vanhimmat ajoneuvohallit, verstaat ja varastot ovat 960- ja 970- luvuilta ja Tiehallinto rakensi vuonna 995 vielä kylmävaraston. Varikko siirtyi 00-luvun alussa kaupungin omistukseen. Tapanintien puolelle rakennettiin uudet toimitilat Pietarsaaren Vedelle vuonna 03 ja Tiehallinnon vanhojen kylmähallien väliin rakennettiin vuonna 05 yksi kylmähalli lisää. Teknisen palvelukeskuksen uusi ajoneuvohalli valmistui vuonna 06. Käytetty rakennusoikeus on yhteensä noin kerrosalaneliömetriä. I samband med byggandet av nya verksamhetsutrymmen åt Jakobstads Vatten år 03 stötte man på tre underjordiska bränsletankar, som låg delvis på depåtomtens och delvis på Vägmästarvägens område. Det förorenade markområdet sanerades genom byte av jordmassor under ledning av en miljöteknisk övervakare. Enligt ett utlåtande från NTM-centralen i Södra Österbotten utfördes saneringsarbetet på ända- Vuonna 03 löydettiin Pietarsaaren Veden toimitilojen rakentamishankkeen yhteydessä kolme maanalaista polttoainesäiliötä osittain varikkotontin ja osittain Tiemestarintien maaperästä. Pilaantunut maa-alue kunnostettiin massanvaihtona ympäristöteknisen valvojan ohjauksessa. Etelä- Pohjanmaan ELY-keskuksen lausunnon mukaan kunnostustyö suoritettiin asianmukaisesti noudattaen annetun päätöksen määräyk-

47 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst målsenligt sätt med iakttagande av bestämmelserna i det givna beslutet, och de förorenade jordmassorna fördes till en för ändamålet avsedd tillståndspliktig mottagningsplats. Provtagningsresultaten i slutrapporten underskred de mål som uppställts för saneringen, så det fanns inte behov av några fortsatta åtgärder på området med nuvarande markanvändning. Bilaga : NTMcentralens utlåtande om iståndsättande av förorenat markområde vid Vägmästarvägen 8 i Jakobstad. siä ja pilaantuneet maa-ainekset toimitettiin niille tarkoitettuun luvanvaraiseen vastaanottopaikkaan. Loppuraportin valmistusnäytteiden tulokset alittivat asetetut kunnostustavoitteet, joten alueella ei ollut tarvetta jatkotoimenpiteisiin nykyisellä maankäytöllä. Liite, ELY:n lausunto Tiemestarintie 8:ssa Pietarsaaressa sijainneen pilaantuneen maaalueen kunnostuksesta. På åkrarna som gränsar till norra delen av depåtomten finns låga stenformationer, vars ursprung måste utredas. På detaljplanekartan över depåtomten, från år 988, syns det att stenformationerna ursprungligen fortsatte in på depåtomten och bildade en stor helhet. På depåtomten har stenformationerna senare förstörts eller täckts över med fyllnadsjord. Enligt en bedömning av stadens museum är västra delen av stenformationen inte sådan att den borde skyddas, dvs. den del som är närmast depån. Stenmuren syns på en gammal karta från år 897. Jag vet inte hurudan den var då, men nu är den täckt av jordmassor som redan har skadat den. Den såg inte ut som en traditionell stenmur. (museichef Carola Sundqvist 3..06). Enligt museichefen ser östra delen av stenformationen bättre ut. Den ligger dock utanför planeringsområdet. Varikkotontin pohjoisosaan rajoittuvilta pelloilta löytyy matalia kivimuodostelmia, joiden alkuperä oli syytä selvittää. Varikkotontin asemakaavakartasta vuodelta 988 näkyy, että kivimuodostelmat jatkuivat alun perin varikkotontilla, muodostaen laajan kokonaisuuden. Varikkotontilla kivimuodostelmat on sittemmin hävitetty tai peitetty täyttömaalla. Kaupunginmuseon arvion mukaan kivimuodostelman länsiosa ei ole sellainen, että sitä pitäisi suojata. Eli se osa joka on lähimpänä varikkoa. Kivimuuri näkyy vanhassa kartassa vuodelta 897. En tiedä minkälainen se oli silloin, mutta nyt sen päällä on maamassoja jotka ovat jo vahingoittaneet sitä. Eikä se näyttänyt perinteiseltä kivimuurilta. (museonjohtaja Carola Sundqvist 3..06). Museojohtajan mukaan kivimuodostelman itäosa näyttää paremmalta. Se sijaitsee kuitenkin suunnittelualueen ulkopuolella Markägoförhållanden En del av de icke planlagda privata skogsområdena på planeringsområdet övergick nyligen i staden Jakobstads ägo men två skogsskiften är ännu i privatägo. Staden ägde redan tidigare depåområdet och marken på gatuområdena. En smal remsa av planområdet längs Omfartsvägen är i statens ägo. Bilaga ; Markägoförhållanden Maanomistus Suunnittelualueen kaavoittamattomista yksityisistä metsäalueista osa siirtyi hiljattain Pietarsaaren kaupungin omistukseen mutta kaksi metsäpalstaa jäi yksityisomistukseen. Kaupunki omisti jo ennestään varikkoalueen ja katualueiden maapohjat. Valtio omistaa kapean suikaleen Ohikulkutien tiealuetta suunnittelualueella. Liite ; Maanomistus.

48 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst Planeringssituationen Planer, beslut och utredningar som berör planområdet Landskapsplan På planområdet gäller landskapsplanen för Österbotten 030. Landskapsfullmäktige för Österbottens förbund godkände planen , och den stadfästes av Miljöministeriet..00. I landskapsplanen har planområdet klassificerats som område för tätortsfunktioner. Generalplan Generalplanen för staden Jakobstad 00 godkändes i stadsfullmäktige Generalplanen saknar rättsverkan. Generalplanen anvisar de befintliga bostadskvarteren i Staffansnäs för marknära boende (AP). Depån som finns på bostadsområdet har inte särskilt utmärkts i generalplanen. Generalplanen anvisar terrängen bakom bosättningen i Staffansnäs som område med landsbygdskaraktär ända till Lappfjärdsdiket. Bilaga 4; Utdrag ur Jakobstads Generalplan 00 Detaljplan Detaljplanen för planeringsområdet gäller depåområdet och den är en del av den första detaljplanen för Staffansnäs som vann laga kraft år 988. Resten av planeringsområdet är fortfarande oplanerat. Depåområdet har betecknats som kvartersområde för industribyggnader (TT), vilket är märkligt, eftersom området inte användes för det ändamålet då detaljplanen utarbetades, och veterligen har man aldrig planerat någon industriverksamhet där. Byggrätten är fastställd med exploateringstalet e=0,0 och högsta tillåtna antal våningar är I. Planen anvisar att depåområdets ytterkanter ska planteras mot kvarter 6, mot Staffansnäsvägen och mot Gammelklockarsvägen, men inte mot Vägmästarvägen. Bilaga 3; Utdrag ur tidsenlig detaljplan Planeringssituationen på grannkommunens sida Planeringsområdet gränsar vid Omfartsvägen till Pedersöre kommuns område. För området gäller Kyrkoby delgeneralplan som kommunstyrelsen i 3. Kaavoitustilanne Suunnittelualuetta koskevat suunnitelmat, päätökset ja selvitykset. Maakuntakaava Suunnittelualueella on voimassa Pohjanmaan maakuntakaava 030. Pohjanmaan liiton maakuntavaltuusto on hyväksynyt kaavan ja kaava on vahvistettu ympäristöministeriössä..00. Maakuntakaavassa suunnittelualue on osoitettu taajamatoimintojen alueeksi. Yleiskaava Pietarsaaren kaupungin yleiskaava 00 on hyväksytty kaupunginvaltuustossa Yleiskaava ei ole oikeusvaikutteinen. Yleiskaava osoittaa Tapaninniemen olemassa olevat asuinkorttelit maanläheistä asumista varten (AP). Asuinalueella toimivaa varikkoa ei ole erikseen osoitettu yleiskaavassa. Yleiskaava osoittaa Tapaninniemen asutuksen takamaaston maaseutumaiseksi alueeksi Lapinnevan ojaan asti. Liite 4; Ote Pietarsaaren Yleiskaavasta 00 Asemakaava Suunnittelualueen asemakaava koskee varikkoaluetta ja se on osa Tapaninniemen ensimmäistä asemakaavaa, joka sai lainvoiman vuonna 988. Suunnittelualueen loppuosa on edelleen kaavoittamatonta. Varikkoalue on merkitty teollisuusrakennusten korttelialueeksi TT, mikä on merkillistä, koska alue ei ollut sellaisessa käytössä asemakaavaa laadittaessa eikä teollista käyttöä ole sille tiettävästi koskaan tavoiteltukaan. Rakennusoikeus on määritelty tehokkuusluvulla e=0,0 ja suurin sallittu kerrosluku on I. Kaava osoittaa varikkoalueen ulkoreunoja istutettaviksi korttelia 6 vastaan, Tapanintietä vasten ja Vanhanlukkarintietä vasten, muttei Tiemestarintietä vasten. Liite 3; Ote ajantasa-asemakaavasta Kaavoitustilanne naapurikunnan puolella Suunnittelualue rajoittuu Ohikulkutien kohdalla Pedersören kunnan alueeseen. Alueella on voimassa Kirkonkylän osayleiskaava, joka on hy-

49 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst Pedersöre godkände och kommunfullmäktige Staraby har i Kyrkoby delgeneralplan betecknats som byområde AT och området sydväst om byn har betecknats som småhusdominerat bostadsområde som ska förverkligas med detaljplan. väksytty Pedersören kunnanhallituksessa ja kunnanvaltuustossa Staraby on Kirkonkylän osayleiskaavassa merkitty kyläalueeksi AT ja sen kylän lounaispuolella oleva alue on merkitty pientalovaltaiseksi asuntoalueeksi joka on toteutettava asemakaavalla AP-. 4 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN 4. Behovet av detaljplaneringen Det omedelbara behovet av en detaljplan beror på de störningar som fordonstrafiken mellan depåområdet och staden orsakar bosättningen i Staffansnäs. Genom en ny gatuförbindelse kan den här trafiken ledas runt området via Vasavägen och Omfartsvägen. Detaljplanen säkerställer samtidigt anslutningen av en ny samlargata till Omfartsvägen. Arrangemanget betjänar i det här skedet endast depåområdet, men senare Arrangemanget betjänar i det här skedet endast depåområdet, men senare kan man med stöd av det öppna nya oplanerade områden mellan Staffansnäs, Björnviken och Baggholmen. Bilaga 0; Skiss över möjlig planläggning av området mellan Staffansnäs, Björnviken och Baggholmen. 4. Beslut om planeringsstart Initiativet till planberedningen togs av staden Jakobstad och är en följd av de diskussioner som staden förde med invånarna i Staffansnäs i samband med beslutet att köpa depåområdet. 4.3 Deltagande och samarbete 4.3. Intressenter Intressenter vid detaljplaneprojektet är markägarna samt kringliggande områdens markägare, företag och invånare. I planförslagsskedet begärs utlåtande av följande parter: räddningsmyndigheten, hälsoinspektionen, miljö- och byggnadsnämnden, Jakobstads Vatten, energiverket Herrfors, Pedersöre kommun, NTM-centralen i Södra Österbotten och Österbottens förbund. NTM-centralen i Södra Österbotten är samarbetsmyndighet i planfrågor som gäller statliga vägar. 4 KAAVOITUKSEN VAIHEET 4. Asemakaavan laatimistarve Asemakaavan välitön tarve johtuu varikkoalueen ja kaupungin välillä kulkevan kaluston aiheuttamista häiriöistä Tapaninniemen asuinalueelle. Uuden katuyhteyden ansiosta tämä liikenne voi siirtyä kiertämään Vaasantien ja Ohikulkutien kautta. Asemakaava varmistaa samalla uuden kokoojakadun liittymän Ohikulkutiehen. Järjestely palvelee tässä vaiheessa ainoastaan varikkoaluetta, mutta myöhemmin sen varaan voi avata Tapaninniemen, Otsolahden ja Oinaansaaren kaupunginosien välisiä uusia kaavoittamattomia alueita. Liite 0; Hahmotelma Tapaninniemen, Otsolahden ja Oinaasaaren välimaaston mahdollisesta kaavoituksesta. 4. Suunnittelun aloittamista koskeva päätös Kaavavalmistelu on käynnistetty Pietarsaaren kaupungin aloitteesta ja on seuraus niistä keskusteluista, jotka kaupunki kävi Tapaninniemen asukkaiden kanssa varikkoalueen ostopäätöksen yhteydessä. 4.3 Osallistuminen ja yhteistyö 4.3. Osalliset Kaavahankkeen osallisia ovat maanomistajat sekä ympäröivien alueiden maanomistajat, yritykset ja asukkaat. Kaavaehdotusvaiheessa pyydetään lausuntoja seuraavilta osapuolilta: pelastusviranomainen, terveysvalvonta, ympäristö- ja rakennuslautakunta, Pietarsaaren Vesi, energialaitos Herrfors, Pedersören kunta, Etelä- Pohjanmaan ELY-keskus ja Pohjanmaan liitto. Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus on yhteistyöviranomainen valtiollisiin teihin liittyvissä kaavakysymyksissä.

50 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst Anhängiggörande Anhängiggörandet av planeringen annonserades första gången redan i april 03, men då fanns det inte ännu förutsättningar för att planeringsarbetet skulle fortskrida. Planprojektet återupptogs i oktober 06, då de utrymmesreserveringsplaner och naturinventeringar som beställts till stöd för planläggningen fanns till förfogande. Tekniska nämnden antecknade det uppdaterade programmet för deltagande och bedömning för kännedom på sitt möte och annonserna om att planberedningen anhängiggjorts ingick i de lokala dagstidningarna Deltagande och växelverkan Planberedningen har tillkännagivits både med tidningsannonser och med brev direkt till intressenterna, men intresset har varit svagt Myndighetssamarbete Vi har haft ett nära samarbete med trafikmyndigheterna på NTM-centralen, staden Jakobstads husavdelning, mätningsavdelning och kommunaltekniska avdelning samt med Jakobstads Vatten. 4.4 Mål för detaljplanen Avsikten med planen är att skapa och säkerställa möjligheten för Staden Jakobstad att bygga en ny gata som ansluts till Jakobstads Omfartsväg. Den nya anslutningen och gatan betjänar tills vidare enbart depåområdet i Staffansnäs, men i framtiden också nya områden som ska planläggas i terrängen mellan stadsdelarna Staffansnäs, Björnviken och Baggholmen Vireille tulo Kaavoituksen vireille tulosta ilmoitettiin ensimmäistä kertaa jo huhtikuussa 03, mutta siinä vaiheessa ei vielä ollut riittävästi tietoja liikennejärjestelyjen vaatimista aluevarauksista. Kaavahanke käynnistettiin uudelleen lokakuussa 06 kun kaavoituksen tueksi tilatut tilavaraussuunnitelmat ja luontokartoitukset olivat käytettävissä. Tekninen lautakunta merkitsi päivitetyn osallistumis- ja arviointisuunnitelman tiedoksi kokouksessaan ja lehti-ilmoitukset kaavavalmistelun vireilläolosta ilmestyivät..06 paikallisissa sanomalehdissä Osallistuminen ja vuorovaikutus Kaavavalmistelusta on ilmoitettu sekä lehtiilmoituksin että kirjeitse suoraan osallisille Viranomaisyhteistyö Tiivistä viranomaisyhteistyötä on tehty Pohjanmaan ELY-keskuksen liikenneviranomaisten kanssa, Pietarsaaren kaupungin talo-osaston, mittausosaston ja kunnallistekniikan osaston sekä Pietarsaaren Veden kanssa. 4.4 Asemakaavan tavoitteet Kaavan tavoitteena on luoda ja varmistaa Pietarsaaren kaupungille mahdollisuus rakentaa Pietarsaaren Ohikulkutiehen liittyvä uusi katu. Liittymä ja katu palvelevat toistaiseksi ainoastaan Tapaninniemen varikkoaluetta, mutta tulevaisuudessa myös Tapaninniemen, Otsolahden ja Oinaansaaren kaupunginosien välimaastossa sijaitsevia uusia kaavoitettavia alueita. 5. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5. Planens struktur Planbeteckningen för kvartersområdet för industribyggnader (TT), som använts som depå, ändras till kvartersområde för depåer som betjänar samhällsteknisk försörjning (ET-), så att beteckningen motsvarar den faktiska användningen av kvartersområdet. Byggrätten och antalet våningar (I) förblir oförändrade. Från depåtomtens sydvästra spets ordnas en ny 5. ASEMAKAAVAN KUVAUS 5. Kaavan rakenne Varikkona käytetyn teollisuuskorttelialueen kaavamerkintä (TT) muutetaan yhdyskuntateknistä huoltoa palvelevien varikkojen korttelialueeksi (ET-) vastaamaan korttelialueen todellista käyttöä. Rakennusoikeudet ja kerrosluku (I) pysyvät ennallaan. Varikkotontin lounaiskärjestä järjestetään uusi

51 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst förbindelse bakvägen direkt till Omfartsvägen. Med hjälp av förbindelsen undviks de olägenheter som orsakas småhusbebyggelsen i Staffansnäs på grund av de tunga fordonens genomfart. Skogsdungen mellan gatuområdet och bosättningen i Staffansnäs anvisas som närrekreationsområde VL-. Omfartsvägens oplanerade vägområde tas in i detaljplanen som område för allmän väg (LT) till den del det ligger på staden Jakobstads sida. Bilaga 5; Detaljplanekarta 5.. Dimensionering ET-kvartersområdets, dvs. depåtomtens, areal och byggrätt, som har fastställts med exploateringstalet e=0,0, förblir oförändrade. Den nya gatuförbindelsen som börjar i sydvästra spetsen av depåtomten, betjänar endast stadens depåområde, varför 8 m är tillräckligt som dimensionering för gatuområdet. I andra ändan, vid anslutningen till Omfartsvägen, har gatuområdet likväl dimensionerats till 4 m, för att i framtiden rymma en samlargata med grönremsa och avskild lättrafikled, som kan utnyttjas vid detaljplaneringen av nya områden i terrängen mellan Staffansnäs, Björnviken och Baggholmen. I det här skedet behöver den inte byggas så bred. Dimensioneringen av närrekreationsområdet VL- är en följd av den naturliga dragningen av gatuområdet och resultaten av naturinventeringen, men med den här dimensioneringen fyller närrekreationsområdet också gott och väl sin uppgift som buffertzon mellan det nya gatuområdet och bebyggelsen i Staffansnäs. kulkuyhteys takakautta suoraan Ohikulkutiehen. Tapaninniemen pientaloasutus vastaisuudessa välttyy varikon raskaan kaluston läpikulun aiheuttamilta haitoilta. Katualueen ja Tapaninniemen asutuksen väliin jäävä metsikkö osoitetaan lähivirkistysalueeksi VL-. Ohikulkutien kaavoittamaton tiealue otetaan yleisen tien alueena (LT) asemakaavan piiriin siltä osin kun se sijaitsee Pietarsaaren kaupungin puolella. Liite 5; Asemakaavakartta 5.. Mitoitus ET-korttelialueen eli varikkotontin pinta-ala ja rakennusoikeus, joka on määritelty tehokkuusluvulla e= 0,0, pysyvät ennallaan. Varikkotontin lounaiskärjestä alkava uusi katuyhteys palvelee ainoastaan kaupungin varikkoaluetta, jolloin katualueen mitoitukseksi riittää 8 metriä. Katualue on toisessa päässä, Ohikulkutien liittymän kohdalla, kuitenkin mitoitettu 4-metriseksi, jotta siihen mahtuisi tulevaisuudessa kokoojakatu viherkaistaleella erotettuine kevyen liikenteen väylineen, jonka varaan voi asemakaavoittaa uusia alueita Tapaninniemen, Otsolahden ja Oinaansaaren välimaastossa. Tässä vaiheessa sitä ei tarvitse rakentaa niin leveäksi. VL--lähivirkistysalueen mitoitus on seuraus katualueen linjauksen luontevuudesta ja luontokartoituksen tuloksista, mutta lähivirkistysalue täyttää sillä mitoituksella myös hyvin tehtävänsä puskurivyöhykkeenä uuden katualueen ja Tapaninniemen asutuksen välillä. Kvartersområdet ET Gatuområden Trafikområden LT Närrekreationsområden VL Planområdets totalareal ca,9 ha ca 0,5 ha ca 0, ha ca,9 ha ca 6,5 ha Korttelialueet ET Katualueet Liikennealueet LT Lähivirkistysalueet VL Kaava-alueen kokonaispinta-ala ca,9 ha ca 0,5 ha ca 0, ha ca,9 ha n. 6,5 ha 5. Uppnående av målen för miljöns kvalitet Innehållet i planförslaget motsvarar väl de mål som uppställdes när planen anhängiggjordes. 5. Ympäristön laatua koskevien tavoitteiden toteutuminen Kaavaehdotuksen sisältö vastaa hyvin vireillepanon aikana sille asetettuja tavoitteita.

52 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst Områdesreserveringar Kvartersområde för depåer som betjänar samhällsteknisk försörjning ( ET- ). Förslaget till ändring av detaljplanen ändrar planbeteckningen för det kvartersområde för industribyggnader (TT) som använts som depå till kvartersområde för depåer som betjänar samhällsteknisk försörjning (ET-), eftersom den här beteckningen motsvarar den faktiska användningen av kvartersområdet. De viktigaste av de övriga planbestämmelserna (antal våningar I, exploateringstal e=0,) är lämpliga för depåverksamheten, så de kan bevaras oförändrade. Depåtomten får en ny gatuanslutning för tunga fordon, men en del av de nuvarande anslutningarna till Vägmästarvägen och Staffansnäsvägen kan bli kvar för personalens och kundernas personbilar. Ändringarna påverkar de interna arrangemangen på depåtomten, och de riktgivande byggplatserna som lagts till i plankartan åskådliggör hur verksamheten kunde ordnas. Den del av depåtomten som gränsar till Vägmästarvägens gatuområde är för närvarande tämligen obestämd. Tomten används dessutom för öppen lagring av fordon och arbetsredskap, helt utan skydd för insyn av de närmaste grannarna och förbigående. 5.3 Aluevaraukset Yhdyskuntateknistä huoltoa palvelevien varikkojen korttelialue (ET-). Asemakaavan muutosehdotus muuttaa varikkona käytetyn teollisuuskorttelialueen kaavamerkintää (TT) yhdyskuntateknistä huoltoa palvelevien varikkojen korttelialueeksi (ET-), koska se vastaa korttelialueen todellista käyttöä. Korttelialueen muut keskeisimmät kaavalliset määritteet (kerrosluku I, tehokkuusluku e=0,) sopivat hyvin kyseiseen varikkotoimintaan, joten ne voi pitää ennallaan. Varikkotontti saa uuden katuliittymän raskasta kalustoa varten, mutta osa nykyisistä liittymistä Tiemestarintiehen ja Tapanintiehen voivat säilyä henkilöstön ja asiakkaiden henkilöautoja varten. Muutokset vaikuttavat varikkotontin sisäisiin järjestelyihin ja kaavakarttaan lisätyt ohjeelliset rakennusalat havainnollistavat miten toiminnat voidaan järjestää. Varikkotontin raja-alue Tiemestarintien katualuetta vasten on varsin epämääräinen. Tonttia käytetään lisäksi kaluston ja välineiden avovarastoimiseen ilman, että ne olisivat suojattu lähinaapureiden ja ohikulkijoiden katseilta. Situationen måste redas upp och området snyggas upp genom att ge de främre gårdsplanerna på depåområdet och fordonsanslutningarna en klarare struktur samt genom att ordna skydd för insyn på området som gränsar till granntomterna och gatuområdena. Detaljplanen innehåller nya bestämmelser om planteringar och tomtanslutningar på ETkvartersområdet för att garantera att den här Tilanne on selkeytettävä ja siistittävä jäsentelemällä varikko-alueen etupihat ja ajoneuvoliittymät ja järjestelemällä näkösuojaa naapuritonttien ja katualueiden vastaisilla rajaalueilla. Asemakaava sisältää uusia ETkorttelialueen istutuksia ja tonttiliittymiä koskevia määräyksiä asian varmistamiseksi.

53 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst saken åtgärdas. Trafikområden ( LT ) Omfartsvägens oplanerade vägområde tas in i detaljplanen som område för allmän väg (LT) till den del som det ligger på staden Jakobstads sida. LT-området bildar en mycket smal remsa, eftersom största delen av Omfartsvägens vägområde ligger på Pedersöre kommuns sida. I samarbete med NTM-centralen har man utarbetat alternativa områdesreserveringsplaner, VE och VE, för anslutningen av gatuområdet till Omfartsvägen. I skede används anslutningen endast av depån, och då klarar man sig ännu med en enkel anslutning. I skede används anslutningen också av nya, planlagda stadsområden och då måste den vara kanaliserad. Bilaga 8; Utdrag ur utrymmesreserveringsplankarta skede Bilaga 9; Utdrag ur utrymmesreserveringsplankarta skede Vid dimensioneringen i detaljplanen har man beaktat det alternativ som kräver mest utrymme. Närrekreationsområden ( VL- ) Skogsfiguren, som enligt inventeringen av flygekorre på planeringsområdet borde sparas för flygekorrar, har i planförslaget anvisats som närrekreationsområde (VL-). Med en specialbestämmelse preciseras att området bör skötas speciellt som ekokorridor och livsmiljö för flygekorrar. Bilaga 5; Detaljplanekarta Gatuområden Staffansnäs serviceväg är ett nytt gatuområde, som erbjuder en direkt förbindelse till Omfartsvägen från det depåområde som staden använder. Med den här lösningen undviks de olägenheter som orsakas småhusbebyggelsen i Staffansnäs på grund av de tunga fordonens genomfart. Den nya gatuförbindelsen, som börjar i sydvästra spetsen av depåtomten, betjänar endast stadens depåområde, varför en dimensionering på 8 meter är tillräcklig för gatuområdet. I andra ändan, vid anslutningen till Omfartsvägen, har det nya gatuområdet likväl dimensionerats till 4 meter, för att det i framtiden ska rymma en samlargata med lättrafikled, som avskiljs av en grönremsa, och kunna utnyttjas vid detaljplaneringen av nya områden i terrängen mellan Staffansnäs, Liikennealueet (LT) Ohikulkutien kaavoittamaton tiealue otetaan yleisen tien alueena (LT) asemakaavan piiriin siltä osin kun se sijaitsee Pietarsaaren kaupungin puolella. LT-alue jää varsin kapeaksi suikaleeksi koska suurin osa Ohikulkutien tiealueesta sijaitsee Pedersören kunnan puolella. Katualueen liittymästä Ohikulkutiehen on laadittu yhteistyössä ELY-keskuksen kanssa vaihtoehtoiset aluevaraussuunnitelmat VE ja VE. Vaiheessa liittymä on ainoastaan varikon käytössä, jolloin selvitään vielä yksinkertaisella liittymällä. Kun liittymän käyttö laajenee uusille kaavoitettaville kaupunkialueilla, on liittymän oltava kanavoitu (VE)..Liite 8; ote tilavaraussuunnitelmakartasta vaihe Liite 9; ote tilavaraussuunnitelmakartasta vaihe Asemakaavan mitoituksessa on varauduttu eniten tilaa vaativaan vaihtoehtoon. Lähivirkistysalueet ( VL- ) Metsäkuvio, joka suunnittelualueen liitooravakartoituksen mukaan tulisi säästää liitooravia varten, on kaavaehdotuksessa osoitettu lähivirkistysalueeksi (VL-). Erityismääräyksellä täsmennetään, että alue tulee hoitaa erityisesti liito-oravien käyttöön tarkoitettuna ekokäytävänä ja elinympäristönä. Liite 5; Asemakaavakartta Katualueet Tapaninniemen huoltotie on uusi katualue, joka tarjoaa kaupungin käyttämälle varikkoalueelle suoran kulkuyhteyden Ohikulkutiehen. Ratkaisulla Tapaninniemen pientaloasutus välttyy vastaisuudessa varikon raskaan kaluston läpikulun aiheuttamilta haitoilta. Varikkotontin lounaiskärjestä alkava uusi katuyhteys palvelee ainoastaan kaupungin varikkoaluetta, jolloin katualueen mitoitukseksi riittää 8 metriä. Uusi katualue on toisessa päässä, Ohikulkutien liittymän kohdalla, kuitenkin mitoitettu 4- metriseksi, jotta siihen mahtuisi tulevaisuudessa kokoojakatu viherkaistaleella erotettuine kevyen liikenteen väylineen, jonka varaan voi asemakaavoittaa uusia alueita Tapaninniemen, Otsolahden ja Oinaansaaren välimaastossa. Tässä vaiheessa sitä ei vielä tarvitse rakentaa niin leveäksi.

54 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst Björnviken och Baggholmen. I det här skedet behöver anslutningen inte ännu byggas så bred. Områdesreserveringsplaner för anslutningen av gatuområdet till Omfartsvägen har utarbetats i samarbete med NTM-centralen. I skede kommer anslutningen att användas endast av depån, och då klarar man sig ännu med en enkel anslutning. I skede kommer anslutningen också att användas av nya, planlagda stadsområden och då måste den vara kanaliserad. Planens andra gata, Vägmästarvägen, har vid depåtomten byggts delvis utanför gatuområdet i den gällande detaljplanen. Med den lösningen har man då velat bevara stenmuren som finns på gatuområdet. Genom förslaget till detaljplaneändring flyttas officiellt gränsen något mellan gatuområdet och depåtomten just vid det området. 5.4 Planens konsekvenser Detaljplanens konsekvenser är närmast begränsade till byggandet av den nya gatan och anslutningen (Staffansnäs serviceväg). ETkvartersområdet används redan sedan tidigare som depåområde och den största delen av ekonomiskogen som nu tas med i detaljplanen anvisas som VL-närrekreationsområde, vilket ska skötas som en livsmiljö för flygekorrar. Förutom byggandet av gatan och anslutningen bevaras situationen oförändrad. Staffansnäs serviceväg och anslutningens konsekvenser för den byggda miljön, naturmiljön och trafiken har utvärderats noggrannare i projektets områdesreserveringsplan i kapitel 3, konsekvenser. (bilaga 7, Landsväg 749 Staffansnäs korsnings-arrangemang Jakobstad; utrymmesreserverings-plan). 5.5 Störande faktorer i miljön Genomförandet av detaljplanen minskar de olägenheter som depån orsakar för invånarna i Staffansnäs. Katualueen liittymästä Ohikulkutiehen on laadittu aluevaraussuunnitelmat yhteistyössä ELY-keskuksen kanssa. Vaiheessa liittymä on ainoastaan varikon käytössä, jolloin selvitään vielä yksinkertaisella liittymällä. Kun liittymän käyttö laajenee uusille kaavoitettaville kaupunkialueilla, on liittymän oltava kanavoitu. Kaavan toinen katu, Tiemestarintie, on varikkotontin kohdalla rakennettu osittain voimassa olevan asemakaavan katualueen ulkopuolelle. Ratkaisulla on aikoinaan haluttu säästää katualueella sijaitsevaa kiviaitaa. Asemakaavan muutosehdotus virallistaa syntyneen tilanteen siirtämällä katualueen ja varikkotontin välistä rajaa hieman tältä kohdin. 5.4 Kaavan vaikutukset Asemakaavan vaikutukset rajoittuvat lähinnä uuden kadun ja liittymän rakentamiseen (Tapaninniemen huoltotie). ET-korttelialue on jo entuudestaan ollut varikkokäytössä ja valtaosa nyt asemakaavan piiriin otetusta talousmetsästä on osoitettu VL-lähivirkistysalueeksi joka tulee hoitaa liito-oravien elinympäristönä. Kadun ja liittymän rakentamista lukuun ottamatta tilanne säilyy muuttumattomana. Tapaninniemen huoltotien ja liittymän rakentamisen vaikutukset rakennettuun ympäristöön, luonnonympäristöön ja liikenteeseen on arvioitu tarkemmin hankkeen Tilavaraussuunnitelman luvussa 3, vaikutukset. (liite 7, Maantie 749 Tapaninniemen liittymä-järjestelyt Pietarsaaressa; tilavaraussuunnitelma). 5.5 Ympäristön häiriötekijät Asemakaavan toteuttaminen vähentää varikkotoiminnan aiheuttamia haittoja Tapaninniemen asukkaille. 5.6 Planbeteckningar och bestämmelser Planförslaget innehåller sedvanliga planbestämmelser och planbeteckningar. 5.6 Kaavamerkinnät ja -määräykset Kaavaehdotus käsittää tavanomaisia kaavamääräyksiä ja -merkintöjä.

55 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst GENOMFÖRANDET AV DETALJPLA- NEN 6. Planer som styr och åskådliggör genomförandet Bilaga 9; Utdrag ur utrymmesreserveringsplankarta skede 6. TOTEUTUS 6. Toteutusta ohjaavat ja havainnollistavat suunnitelmat Liite 9; ote tilavaraussuunnitelmakartasta vaihe 6. Genomförande och tidsplanering Staden Jakobstad kan börja bygga den nya gatuförbindelsen tillsammans med Trafikverket efter att planförslaget har vunnit laga kraft. 6.3 Uppföljning av genomförandet Någon särskild uppföljning behövs inte. 6. Toteuttaminen ja sen ajoitus Pietarsaaren kaupunki voi käynnistää uuden katuliittymän rakentamisen yhdessä Liikenneviraston kanssa sen jälkeen kun kaavaehdotus on saanut lain voiman. 6.3 Toteutuksen seuranta Erityistä seurantaa ei tarvita. STADEN JAKOBSTADS PLANLÄGGNINGSAVDELNING PIETARSAAREN KAUPUNGIN KAAVOITUSOSASTO Jakobstad / Pietarsaari kompletterad / täydennetty Pekka Elomaa Stadsplanearkitekt / asemakaava-arkkitehti Ben Griep Byråarkitekt / toimistoarkkitehti

56 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst UTLÅTANDEN/LAUSUNNOT Räddningsmyndighetens utlåtande Pelastusviranomaisen lausunto Hälsoinspektionens utlåtande Terveysvalvonnan lausunto 3 Miljö- och byggnadsnämndens utlåtande Ympäristö- ja rakennuslautakunnan lausunto 4 Jakobstads Vattens utlåtande Pietarsaaren Veden lausunto 5 Energiverket Herrfors utlåtande Energialaitos Herrforsin lausunto 6 Pedersöre kommuns utlåtande Pedersören kunnan lausunto 7 NTM-centralen i Södra Österbottens utlåtande Etelä-Pohjanmaan ELY-Keskuksen lausunto 8 Österbottens förbunds utlåtande Pohjanmaan liiton lausunto 9 Framlagd till påseende Asetettu nähtäville 0 Godkänd av stadsfullmäktige Hyväksytty kaupunginvaltuustossa

57 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst Blankett för uppföljning av detaljplanen Basuppgifter och sammandrag Kommun 598 Jakobstad Datum för ifyllning Planens namn 38 STAFFANSNÄS k 6(del) samt rekreations-, trafik- och gatuområden. Datum för godkännande Förslagsdatum Godkännare Dat. för meddel. om anh.gör Godkänd enligt paragraf Kommunens plankod Genererad plankod Planområdets areal [ha] 6,483 Ny detaljplaneareal [ha] 3,649 Areal för underjordiska utrymmen [ha] Detaljplaneändringens areal [ha],8674 Stranddetaljplan Strandlinjens längd [km] Byggplatser [antal] Med egen strand Utan egen strand Fritidsbost.byggpl. [antal] Med egen strand Utan egen strand Områdesreserveringar Areal [ha] Areal [%] Våningsyta [m²vy] Exploateringstal [e] Ändring i areal [ha +/-] Ändring i våningsyta [m²vy +/-] Sammanlagt 6,483 00, ,09 3,649 - A sammanlagt P sammanlagt Y sammanlagt C sammanlagt K sammanlagt T sammanlagt -, V sammanlagt, ,4,9449 R sammanlagt L sammanlagt 0,6809 0,5 0,6809 E sammanlagt, , 573 0,0, S sammanlagt M sammanlagt W sammanlagt Underjordiska utrymmen Areal [ha] Areal [%] Våningsyta [m²vy] Ändring i areal [ha +/-] Ändring i våningsyta [m²vy +/-] Sammanlagt Skyddade byggnader Ändring i skyddade byggnader Byggnadsskydd [antal] [m²vy] [antal +/-] [m²vy +/-] Sammanlagt

58 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst Underbeteckningar Områdesreserveringar Areal [ha] Areal [%] Våningsyta [m²vy] Exploateringstal [e] Ändring i areal [ha +/-] Ändring i våningsyta [m²vy +/-] Sammanlagt 6,483 00, ,09 3,649 - A sammanlagt P sammanlagt Y sammanlagt C sammanlagt K sammanlagt T sammanlagt -, TT -, V sammanlagt, ,4,9449 VL, ,0,9449 R sammanlagt L sammanlagt 0,6809 0,5 0,6809 Gator 0,55 75,7 0,55 LT 0,657 4,3 0,657 E sammanlagt, , 573 0,0, ET, , ,0, S sammanlagt M sammanlagt W sammanlagt

59 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst Asemakaavan seurantalomake Asemakaavan perustiedot ja yhteenveto Kunta 598 Pietarsaari Täyttämispvm Kaavan nimi 38 TAPANINNEIMI k 6(osa) sekä virkistys-, liikenne- ja katualueet. Hyväksymispvm Ehdotuspvm Hyväksyjä Vireilletulosta ilm. pvm Hyväksymispykälä Kunnan kaavatunnus Generoitu kaavatunnus Kaava-alueen pinta-ala [ha] 6,483 Uusi asemakaavan pinta-ala [ha] 3,649 Maanalaisten tilojen pinta-ala [ha] Asemakaavan muutoksen pinta-ala [ha],8674 Ranta-asemakaava Rantaviivan pituus [km] Rakennuspaikat [lkm] Omarantaiset Ei-omarantaiset Lomarakennuspaikat [lkm] Omarantaiset Ei-omarantaiset Aluevaraukset Pinta-ala [ha] Pinta-ala [%] Kerrosala [km²] Tehokkuus [e] Pinta-alan muut. [ha +/-] Kerrosalan muut. [km² +/-] Yhteensä 6,483 00, ,09 3,649 - A yhteensä P yhteensä Y yhteensä C yhteensä K yhteensä T yhteensä -, V yhteensä, ,4,9449 R yhteensä L yhteensä 0,6809 0,5 0,6809 E yhteensä, , 573 0,0, S yhteensä M yhteensä W yhteensä Maanalaiset tilat Pinta-ala [ha] Pinta-ala [%] Kerrosala [km²] Pinta-alan muut. [ha +/-] Kerrosalan muut. [k-m² +/-] Yhteensä Suojellut rakennukset Suojeltujen rakennusten muutos Rakennussuojelu [lkm] [k-m²] [lkm +/-] [k-m² +/-] Yhteensä

60 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst Alamerkinnät Aluevaraukset Pinta-ala [ha] Pinta-ala [%] Kerrosala [km²] Tehokkuus [e] Pinta-alan muut. [ha +/-] Kerrosalan muut. [km² +/-] Yhteensä 6,483 00, ,09 3,649 - A yhteensä P yhteensä Y yhteensä C yhteensä K yhteensä T yhteensä -, TT -, V yhteensä, ,4,9449 VL, ,0,9449 R yhteensä L yhteensä 0,6809 0,5 0,6809 Kadut 0,55 75,7 0,55 LT 0,657 4,3 0,657 E yhteensä, , 573 0,0, ET, , ,0, S yhteensä M yhteensä W yhteensä

61 4 Kärkiniemenkuja Björsåkersgr. Luna Bollplan Pallokenttä Fotboll Jalkap. Fotbollspl. Jalkapallok. Bonäsink. K Etelä-Kivilösintie R V ästra Ringvägen Taxi H Järp gränd 34 Per Östra Ringvägen Birgersv. Smedjeg. Pajakatu Fabriksgatan Tehtaankatu d JEV/PEL Dagh. Päiväk. Hotel Bibl. Kirj. Choraeusg. JNT Kanava- Apot. espl. Visasbacken P 3 nal- Otto Malmsg. P 6 3 Timotejv. Bränntomtsvägen Borgarmalmsst. Sandåkersv. Santapellontie Asemapui. Jakobsgatan Victo r Schaumanse 4 Campus Allegro Bovallagr. Adv.kyr 3 4 Bapt. kyrka 3 5 Kirkkokatu Alholmsg. Storgatan 8 6 Perämiehenk. 6 7 Sib. 8 Styrmansg. Herrholmsg. 3 4 PinnBodholmsg onäsinkatu Oikotie 9 Skutnäsinkatu Ka Genvägen Fordellsg Västanpå väg. 7 Dal 4 Eko-p Aurinko 5 Mest.gr Vestersundsgatan Vestersundinkatu 6 Lärarvägen 0 58 ersv. tra Pentzininkatu Kinderg a Tengströ Keskustie Suotie mansvägen Åkerv. ari Sjö Reim Antasv. Bäc kvä Sikören Matkah. VR 7 Skolparken Koulupuisto Kyrka Tjädergr. Träskgr. Skolhusgränd 7 Jaakonk. Asematie Kauppiaank. Stationsv. Kvarnb.g. Runebergsg. Runebergink. Liljelundsvä 5 Concord.gr 4 Strengbergsg n 43 E 9 Stadstr. Kaup.puut. 8 Merimiehen 60 Jungfrust Parkkitie Componenta Eko-p a Tobaksmag. Tupakkamak. Hotel 0 Taxi P Salut. Kauppat. Centrum 4 9 Eko-p P Post 4 Höt.C. Heinät.K. 9 Rådhusgatan tie Ringvägen Päiväk. V:by skola Skolvägen 4 Läntinen Rengastie 4 Pingstkyrka 0 pui stikko 6 Otsopellontie 0 Oinaankuja 53 Vinkelv. 5 Baggholmsvägen Oinaansaarentie Allikuja Allan 6 7 Itäinen Rengastie Museum Museo Mässplan Messukenttä Masaholmsv. Masaholmant. Optima 30 gat gränd Gumbo Gammelklock a r sv Kronovägen sst Länsman Kirkkorannankatu Källback. 45 Tingshusgatan Past.kansli Kirkkoh.vir. Vaasantie Kyrkostrands- Jungmans skola Dagh. Päiväk. 34 Sandsund Hietasalmi Kärret Starabyvägen Skaget Raparna Loditräsket Pennviken 4 04 Aspegrens trädgård Rådmansg. Raatim.haka Parentesen 4 Oxhamns skola Pietarinpuistikko Ekovägen Kaikutie Ku m perinkatu an 3 Tobaksgat Ruusuoksantie Nya Bennäsvägen Uusi Pännäistentie Byväg Sockenv. Pitäjäntie Ve tie Svartmatt gränd 4 Verkviksv Storåkersv. 5 Tranev ä gen Meje Ben Björnv. Viklundssvängen 7 ors Kant Kirkkoranta Kyrkostrand 0 8 S povvägen Västermalm 3 Västermalmsg. 6 Bonäsgatan Lukkarintie 7 Predikare gränd Lammgr. Verkviken Kyrkstötsv ä gen niemenkatu 6 5 Skärsvägen 48 Han tv.g. P irilövägen Björkbacka Koivurinne OptiPark 3 Vet. Lastenkuja 8 Karjavalkamankatu 8 Länsinummi Bonäs skola Ejdevägen 8 3 Kyrkostr. skola 4 6 Klockarevägen Pakarintie 5 9 Skarpnabbvägen Baggholmen 7 Betesv. 0 Eko-p Bovallavägen Majapellontie Borgarmalmsvägen Kaski- Runebergssalen Runeberginsali Voudintie Knektfaret 7 Hans Svenskes väg 4 Ristontie Hannun tie Rikets sal Valtak.sali a Lappfjärdsvägen Eko-p 0 5 Skrivarevägen Kirjurintie Kivilös 36 Brunnskogsg. 4 Pietarintie Heikelinkatu Heikelsgatan Mararanna Österleden 46 Mjölvägen Ishall Jäähalli 4 Eko-p 8 Paul Hallvars gata Radiotie 5 6 Bonäs.gr. 35 Oxhamnsgatan Majaniemi Bonäs 6 Mällik Peders 9 Peldanintie Pähkinäntie 4 Abramsvägen 5 55 Kyrkviksvägen Tunvägen 4 38 Kalvgr. 9 Vadarstigen 0 Vipvägen Pännäistentie Smedsvägen 50 Kellonsoittajank Lannäs vägen Pinnapolku Penstigen 0 Vaasantie Lappörsvägen Helanderinkatu 9 ntie 3 3 Förs.stuga Knektvägen Fogdevägen Villgr. Verkvikskr Maallikon kuja 8 9 Sjungare gränd Kirkkoväärtintie Klub Skolhusvägen Skola Koulu Lodentie 7 Choraeuksenk Tjurgr. 3 Va darv. Kahlaajant. 3 Värkkilahd Strandåkers v Ejdevägen 47 Eko-p Info Apot. Polis Keskusta 3 6 Otto Malmink. 8 9 Köpmansg. Centr.idrottspl Kesk.urh.kenttä Pedersesplanaden Fo r dellink. 39 Kannaksentie Brunbergint. P 35 Pedersöre Kyrka Lappfjärden Länsinummen koulu 45 Christoffers väg 6 Bobergsvägen Skolmästargr. Sockenkyrkostigen Fiskebäcksvägen Kalapurontie Gärdesvägen Kedontie Läntelä Centralv. Skogsv. tie 5 Matabr.v 5 Nikulavägen 7 Riihitie Rökverksgatan 0 Hagtornsv M.ungd. gård Tanhuantie Penviikintie Ahlbäcks Hemmet Aspväge Jak Staffansnäs Tapanintie 8 9 Bergg Siikaluoto 3 Eko-p 5P Vattent. Himmelsbergsg. Metod.k Miss. kyrka Kela A-E Raatihuoneenkatu 49 Lindskogsgat an 53 Värkkilahdenm Södra Kivilösvägen Kantorsgr Suntion kuja Lannesintie 0 Vasavägen Hälle b ergsv. Kauparbergsg. 0 5 Itäväylä Rosenlundsg. v. Skutnabbavägen 4 3 Myllym.k. 5 Etelän. koulu Isokatu Host. 4 Etelänummik Södermalmsg. Herrholmink. 8 Idrottsgård Urheilutalo 9 Pinnonäsgatan 8 4 Förs.hem Seurak.koti Lapinneva Jääräniitynt. Länsiväylä 47 Svartmattv ägen Mustamatintie 9 33 Brunbergsv Kivilösvägen 0 7 Kyrkostrandsgatan Smedsintie Ungd. husb Myllytie Bagarnäsv. Tengströminkatu Vallikatu Länsikuja Västerm almsbr. Rådmgr. 5 Rådhusgatan Fäbodav ägen Savukatu 4 Pietarilankatu Pederstad sg Spireav Videvägen Bennäsvägen 35 Studiebostäder Opiskelija-asunnot 5 Västerleden Joh.gr. 3 Lukasgr. Markusgr. Matteusgr. Kyrkvärdsvägen Tennis Center 8 Korkeavuorentie Högbergsvägen Skrivaregränd 3 Optima Lann äslund Viskaalintie Kuovintie Viklontie Kurjentie Nya Bennäsvägen Tapaninniemi Hemst. Lappörarna 5 Staravägen 5 0 Starast. 3 8 Vägmästarvägen N Söderåkern Staffansnäsvägen Örsliden 5 7 Svedjenabbag. 8 9 Käsit.k. 6 De Gaml. Hem Puutarhakatu Dagh. Päiväk. Museo Museum Dagh. Päiväk. 33 Trädgårdsgatan 6 Tellushallen Tellushalli Dagh. Päiväk. 35 Lapinnevantie Lappnäsv Lapinniement Fogdevägen 5 Fårgr. Oinaansaari 3 4 Laidunt. Kogr. 4 Beckasinvägen 3 7 Herdev. 8 vägen 7 Kaplansv 3 4 Paimenentie 4 Eko-p Nynäs Väster- Lä malmstorg ns in um menkatu Pörkenäsgatan Pörkenäsinkatu 5 K S LÄGESKARTA SIJAINTIKARTTA BILAGA LIITE, STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst

62 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN MAANOMISTUSKARTTA BILAGA LIITE en 3 7 4: 7 4 4: K : : 4: Vanhalukkarintie :0 04 6:5 6:58 6: K : 6: M50 4:44 4: Tiemestarintie 6 4:7 38K5 7 0 Vägmästarvägen 5 M60 6:86 6:37 Staffansnäsvägen 6:58 38K6 Tapanintie 38K 003 6:68 6:38 6:9 M60 6: :9 M :38 4 Starastigen 4 Staranpolku :98 Starantie 3 6:3 6 4: 4:44 3 6:4 3 6:3 6: II 6:67 6: M60 6:35 6 6:3 M : M P Pietarsaaren ohikulkutie 6:0 6:65 6: 6: : :0 6:69 6:80 :5 7 6: :9 6:65 3 4:36 4:37 4: :33 6:8 4: :63 6:3 4: m 4 6:63 4:45 6:64 3 STADENS MARK KAUPUNGIN MAATA PRIVAT ÄGD MARK YKSITYISTEN MAATA

63 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst UTDRAG UR TIDSENLIG DETALJPLAN OTE AJANTASA-ASEMAKAAVASTA BILAGA 3 LIITE m

64 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst et AP UTDRAG UR GENERALPLAN OTE YLEISKAAVASTA AP AP nviken olahti a Bonäset Västanpå Läntelä Bonäs Majaniemi AP AP AK AK AP P P P Baggholmen Oinaansaari AP AK AK AP AK P P AP P AP Västermalm Länsinummi AP P AP AP P AP AP P AK P P Centrum AK C P P Keskusta LP AK AP AK P AP AP AK P AK AP EH P AP AP AP AP T LP LP Lappfjärden Lapinneva P AP P P lm AP Kyrkostrand Kirkkoranta P P LR AP Sikören Siikaluoto AP Kivilös BILAGA 4 LIITE 4 AP S K Pede T Verkviken AP Staffansnäs Tapaninniemi Lappörarna Skaget näsmarken Örsliden Raparna Kärret Söderåkern Staraby Pennviken Luditrä m Skutnabba

65 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst DETALJPLAN KARTA OCH BESTÄMMELSER ASEMAKAAVAKARTTA JA MÄÄRÄYKSET BILAGA 5 LIITE : 5 4 mmelklockarsvägen : 7 4 4: K :67 4: 4: Vanhalukkarintie :0 rp0 rp :5 6:58 6: K : TAPANINNIEMEN HUOLTOTIE TT ET- 5 6 I ap/00m e= :44 M50 6 4:7 0 4:7 38K5 Vägmästarvägen 6:37 6: STAFFANSNÄS 0 60 TAPANINNIEMI 5845 M :86 4 rp Tiemestarintie rp4 8 TIEMESTARINTIE.5 40 Staffansnäsvägen 6:58 38K Tapanintie 38K :68 6:38 6:9 M60 9 rp :69 rp47 6:9 M :38 80 Starastigen : Staranpolku 7 Starantie : STAFFANSNÄS SERVICEVÄG VL- 4: FÄLLBACKA VIERUMÄKI 6: rp :3 rp 6:3 M M50 5 6: rp8 38P : II :67 Pietarsaaren ohikulkutie : : : M60 6: : 6: :00 6:80 STAFFANSNÄS SERVICEVÄG TAPANINNIEMEN HUOLTOTIE 47 LT : :0 6:69 6: :9 6:65 3 4:36 4:37 4: :33 6:8 4: :63 6:3 4: m 4 4 6:63 4:45 6: : :94 0 /3

66 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst DETALJPLAN KARTA OCH BESTÄMMELSER ASEMAKAAVAKARTTA JA MÄÄRÄYKSET BILAGA 5 LIITE 5 VL- LT ET- OMRÅDE FÖR NÄRREKREATION, VARS SKOGSTYP UTGÖR ETT VIKTIGT FÖREKOMSTOMRÅDE FÖR FLYGEKORRE. OMRÅDET SKALL SKÖTAS SPECIELLT AVSEDD FÖR FLYGEKORRARNAS ANVÄNDNING SOM EKOKORRIDOR OCH LIVSMILJÖ. Lähivirkistysalue, jonka metsätyyppi muodostaa tärkeän esiintymisalueen liito oraville. Alue tulee hoitaa erityisesti liito oravien käyttöön tarkoitettuna ekokäytävänä ja elinympäristönä. OMRÅDE FÖR ALLMÄN VÄG. Yleisen tien alue. KVARTERSOMRÅDE FÖR DEPÅER SOM BETJÄNAR SAMHÄLLSTEKNISK FÖRSÖRJNING. PÅ KVARTERSOMRÅDET FÅR UPPFÖRAS LAGER OCH MASKINHALLAR SAMT BYGGNADER SOM RYMMER SERVICEUTRYMMEN, ARBETSRUM OCH SOCIALE URTYMMEN. Yhdyskuntateknistä huoltoa palvelevien varikkojen korttelialue. Korttelialueelle saa rakentaa varastoja ja konesuojia sekä huoltotiloja ja työhuoneita käsittäviä rakennuksia sosiaalitiloineen. LINJE 3 M UTANFÖR PLANEOMRÅDETS GRÄNS. 3 m kaava alueen rajan ulkopuolella oleva viiva. STADSDELSGRÄNS. Kaupunginosan raja. KVARTERS KVARTERSDELS OCH OMRÅDESGRÄNS. Korttelin, korttelinosan ja alueen raja. GRÄNS FÖR DELOMRÅDE. Osa alueen raja. RIKTGIVANDE GRÄNS FÖR OMRÅDE ELLER DEL AV OMRÅDE. Ohjeellinen alueen tai osa alueen raja. KRYSS PÅ BETECKNING ANGER ATT BETECKNINGEN SLOPAS. Risti merkinnän päällä osoittaa merkinnän poistamista. 38 STADSDELSNUMMER. Kaupunginosan numero. STAFF STADSDELS NAMN. Kaupunginosan nimi. 6 KVARTERSNUMMER. Korttelin numero. TAPANIN I NAMN PÅ GATA ELLER ANNAT ALLMÄNT OMRÅDE. Kadun tai muun yleisen alueen nimi. ROMERSK SIFFRA ANGER STÖRSTA TILLÅTNA ANTAL VÅNINGAR I BYGGNADER, BYGGNAD ELLER DEL DÄRAV. Roomalainen numero osoittaa rakennusten, rakennuksen tai sen osan suurimman sallitun kerrosluvun. /3

67 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst DETALJPLAN KARTA OCH BESTÄMMELSER ASEMAKAAVAKARTTA JA MÄÄRÄYKSET BILAGA 5 LIITE 5 e = 0,0 EXPLOATERINGSTAL, DVS. FÖRHÅLLANDET MELLAN VÅNINGSYTAN OCH TOMTENS YTA. Tehokkuusluku eli kerrosalan suhde tontin pinta alaan. INSTRUKTIV BYGGNADSYTA. Ohjeellinen rakennusala. DEL AV OMRÅDE SOM BÖR PLANTERAS. Istutettava alueen osa. TRÄDRAD SOM BÖR PLANTERAS Istutettava puurivi. UNGEFÄRLIGT LÄGE FÖR IN OCH UTFART. Ajoneuvoliittymän likimääräinen sijainti. DEL AV GATUOMRÅDES GRÄNS DÄR KÖRFÖRBINDELSE ÄR FÖRBJUDEN. Katualueen rajan osa, jonka kohdalta ei saa järjestää ajoneuvoliittymää. ap/00m BETECKNINGEN ANGER PER HUR MÅNGA KVADRATMETER VÅNINGSYTA EN BILPLATS BÖR ANLÄGGAS. Merkintä osoittaa, kuinka monta kerrosalaneliömetriä kohti on rakennettava yksi autopaikka. SKÄRSKILDA BESÄMMELSER: ERITYISMÄÄRÄYKSET: ET- KVARTERSOMRÅDET FÅR HA ENDAST EN IN OCH UTFART FÖR TUNGA FORDON OCH DEN SKALL PLACERAS MOT STAFFANSNÄS SERVICEVÄGEN. MOT VÄGMÄSTAREVÄGEN OCH STAFFANSNÄSVÄGEN FÅR IN OCH UTFARTER AVSEDDA FÖR PERSONALENS OCH KUNDERNAS LÄTTA FORDON PLACERAS; IN OCH UTFARTERNA FÅR VARA HÖGST 4 METER BREDA. KVARTERSOMRÅDETS TOMTDELAR MOT VÄGMÄSTAREVÄGEN, STAFFANSNÄSVÄGEN OCH GAMLAKLOCKARSVÄGEN BÖR PLANTERAS MED EN MINST 5 METER BRED PLANTERINGSREMSA. KVARTERSOMRÅDETS TOMTDELAR SOM ANVÄNDS FÖR ÖPPEN LAGRING BÖR SKYDDAS FÖR INSYN MOT GRANNTOMTER OCH GATUOMRÅDEN MED ETT TÄTT STAKET ELLER BUSKAGE. Korttelialueella saa olla vain yksi ajoneuvoliittymä raskasta kalustoa varten ja se on liitettävä Tapaninniemen huoltotiehen. Tiemestarintiehen ja Tapaninniementiehen saa liittää henkilökunnan ja asiakkaiden kevyille ajoneuvoille tarkoitettuja ajoneuvoliittymiä joiden kulkuaukko saa olla enintään 4 metriä leveä. Korttelialueen Tiemestarintien, Tapaninniementien ja Vanhalukkarintien puoleiset tontinosat on istutettava katualuetta vasten vähintään 5 metrin leveällä istutuskaistaleella. Korttelialueen avovarastoimiseen käytettävät tontinosat on näkösuojattava naapuritontteja ja katualueita vasten umpiaidalla tai tiheällä pensasistutuksilla. 3/3

68 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst FLYGBILD ILMAKUVA BILAGA 6 LIITE m

69 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst BILAGA 7 LIITE 7 Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt Pietarsaari tilavaraussuunnitelma 4..05

70 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt, Pietarsaari 4(0) Tilavaraussuunnitelma BILAGA 7 LIITE 7 Maanmittauslaitoksen Ortoilmakuva- ja Peruskarttarasteriaineistoa 09/04 Geologian tutkimuskeskuksen Maaperäkartta : /04

71 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst BILAGA 7 LIITE 7 Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt, Pietarsaari 5(0) Tilavaraussuunnitelma Sisältö LÄHTÖKOHDAT JA NYKYTILA 6. Suunnittelukohde 6. Aikaisemmat suunnitelmat 6.3 Maankäyttö ja kaavoitus 7.4 Liikenne 0.5 Ympäristö ja maisema.6 Maaperä.7 Liikenteelliset ja maankäytölliset tavoitteet TOTEUTUSVAIHTOEHDOT 3. Mitoitus 3. Liittymävaihtoehdot 3.3 Liikenteellinen toimivuus 6.4 Tie- ja katujärjestelyt 6.5 Erikoiskuljetukset 6.6 Julkinen liikenne 6.7 Jalankulku ja pyöräily 7.8 Meluntorjunta 7.9 Rakentamiskustannukset 7 3 VAIKUTUKSET 8 3. Liikenteelliset vaikutukset 8 3. Vaikutukset asemakaavoitukseen Meluvaikutukset Vaikutukset luontoon, kasvillisuuteen ja eläimistöön Vaikutukset vesistöihin, pinta- ja pohjavesiin Vaikutukset ympäristöön, maisemaan ja kulttuuriarvoihin Vaikutukset maankäyttöön sekä ihmisten elinoloihin ja viihtyvyyteen Riskit 9 4 SUUNNITELMAN LAATIJAT JA YHTEYSHENKILÖT 0 LIITTEET: Liite Suunnitelmakartta vaihe Liite Suunnitelmakartta vaihe Liite 3 Pituusleikkaukset

72 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt, Pietarsaari 6(0) Tilavaraussuunnitelma BILAGA 7 LIITE 7 LÄHTÖKOHDAT JA NYKYTILA. Suunnittelukohde Suunnittelun kohteena on tilavaraussuunnitelman laatiminen maantielle 749, Skutnabbantie. Kuvassa on esitelty suunnittelualue, joka sijaitsee Pietarsaaren kaupungin ja Pedersören kunnan rajalla. Tilanvaraussuunnitelma laaditaan alueelle tulevan uuden asutuksen ja siitä aiheutuvan liikenteen kasvun sekä Pietarsaaren kaupungin uuden varikkoalueen vuoksi. Maantien 749 pohjoispuolella kulkee pyöräily- ja jalankulkuväylä. Starabyntien varteen Pedersören kunnan puolelle on yleiskaavassa esitetty pientaloasusta. Uuden asutuksen ja lisääntyvän liikenteen vuoksi Starabyntien liittymä on tarkoitus parantaa ja siirtää n. 50 m koilliseen päin. Starabynliittymän suunnittelu ei kuitenkaan kuulu tähän tilavaraussuunnitelmaan. Pietarsaaren kaupungin uudelta varikolta on tarkoitus rakentaa uusi katuyhteys maantielle 749. Tulevaisuudessa tätä yhteyttä käyttää myös kaavoitettavan asuntoalueen liikenne. Kuva. Suunnittelualueen sijainti kartalla. Aikaisemmat suunnitelmat Pohjanmaan liikennejärjestelmäsuunnitelma 040 Pohjanmaan liikennejärjestelmäsuunnitelman 040 on laatinut Ramboll vuonna 04. Liikennejärjestelmäsuunnitelman tavoitteena on luoda edellytykset maakäytön ja liikenteen yhteensovittamiseksi, kehittää Pohjanmaan

73 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst BILAGA 7 LIITE 7 Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt, Pietarsaari 7(0) Tilavaraussuunnitelma saavutettavuutta ja liikkumisen mahdollisuuksia sekä parantaa kuljettamisen toimintaedellytyksiä..3 Maankäyttö ja kaavoitus Pohjanmaan maakuntakaava 030 Suunnittelualueella on voimassa Pohjanmaan maakuntakaava 030. Pohjanmaan liiton maakuntavaltuusto on hyväksynyt kaavan ja kaava on vahvistettu ympäristöministeriössä..00. Maakuntakaavassa Tapainniemen suunnittelualue on osoitettu maantien 749 pohjoispuolella taajamatoimintojen alueeksi. Maantien 749 eteläpuoleinen alue on osoitettu rakennetuksi alueeksi. Maantien 749 eteläpuolella kulkee Pietarsaaren päävesijohto. Kaavassa on myös merkitty suunnittelualueen läheisyyteen maantien 749 eteläpuolelle kulttuuriympäristön tai maiseman vaalimisen kannalta maakunnallisesti tai paikallisesti arvokas alue. Kuvassa on ote Pohjanmaan maakuntakaavasta 030. Maakuntakaavaa on myöhemmin täydennetty vaihemaakuntakaavoilla ja. Kuva. Ote Pohjanmaan maankuntakaavasta (Pohjanmaan liitto) Vaihemaakuntakaava Vaihemaakuntakaava käsittelee kaupallisten palveluiden sijoittumista Pohjanmaalla. Vaihemaakuntakaava on hyväksytty maakuntavaltuuston kokouksessa ja on saanut suurilta osin ympäristöministeriön vahvistuksen Vaihemaakuntakaava Vaihemaakuuntakaava käsittelee uusiutuvia energialähteitä. Maakuntavaltuusto on hyväksynyt vaihemaakuntakaavan.5.04 ja se on tällä hetkellä ympäristöministeriössä vahvistettavana.

74 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt, Pietarsaari 8(0) Tilavaraussuunnitelma BILAGA 7 LIITE 7 Pohjanmaan maakuntakaava 040 Pohjanmaan maakuntahallitus päätti kokouksessaan käynnistää Pohjanmaan maakuntakaavan 040 laatimisen. Kaava laaditaan koko maakunnan ja sen eri yhteiskunnalliset toiminnot kattava kokonaismaakuntakaavana. Tavoitteena on hyväksyttää kaava vuonna 08. Uusi maakuntakaava korvaa vahvistuttuaan Pohjanmaan maakuntakaavan 030 ja sen vaihemaakuntakaavat. Yleiskaava Pietarsaaren yleiskaavan päivitys on aloitettu vuonna 000. Yleiskaavaa on tarkennettu muutosehdotusten pohjalta kahdesti vuosina 006 ja 007. Päivitetty yleiskaava, Pietarsaaren kaupungin yleiskaava 00, on hyväksytty kaupunginvaltuustossa Yleiskaava ei ole lainvoimainen eikä oikeusvaikutteinen. Kuvassa 3 on ote yleiskaavasta. Yleiskaavaehdotuksen mukaan Pietarsaaren liikennejärjestelmää tulee kehittää siten, että eri kaupunginosien välinen liikenne kulkisi omilla siihen suunnitelluilla liikenneväylillä. Näin asuinaluiden läpi kulkeva liikenne ja katuverkon rasitys vähenesivät nykytilanteesta. Tapainniemen suunnittelualue maantien 749 pohjoispuolelta on yleiskaavassa merkitty maaseutumaiseksi alueeksi, millä halutaan säilyttää alueiden luonnonarvot ja rajata alueet syleilynä siten, että ne sulkevat piiriinsä maa- ja metsätalouden, haja-asutuksen, kalastuksen, metsästyksen ja jokamiehenoikeuden. Yleiskaavassa maantien 749 pohjoispuolelle on merkitty kevyen liikenteen väylä. Kuva 3. Ote Pietarsaaren yleiskaavasta 00 Kirkonkylän osayleiskaava Pedersören kunnan Kirkonkylän osayleiskaava on hyväksytty Pedersören kunnanhallituksessa ja kunnanvaltuustossa Osayleiskaavassa maantien 749 ja Starabyntien varsi on kaavoitettu AP- alueeksi, mikä on tarkoitettu maanläheisiä asumismuotoja sekä tällaista asumista palvelevia ja rikastuttavia kaupunkitiloja ja toimintoja varten. Kuvassa 4 on ote Kirkonkylän osayleiskaavasta.

75 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst BILAGA 7 LIITE 7 Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt, Pietarsaari 9(0) Tilavaraussuunnitelma Kuva 4. Ote Kirkonkylän osayleiskaavasta (Pedersören kunta) Asemakaava Suunnittelualueella on Pietarsaaren puolella voimassa asemakaava, joka kattaa 8 Kirkkorannan ja 38 Tapaninniemen katu- ja lähivirkistysalueet. Asemakaava on hyväksytty Pietarsaaren kaupungin valtuustossa ja vahvistettu Ympäristöministeriössä Kuvassa 5 on esitetty suunnittelualueella ote voimassa olevasta asemakaavasta. Suunnittelualueella ei ole Pedersören kunnan puolella voimassa olevaa asemakaavaa. Kuva 5. Suunnittelualueella voimassa oleva asemakaava

76 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt, Pietarsaari 0(0) Tilavaraussuunnitelma BILAGA 7 LIITE 7 Suunnittelualueelle ja tämän läheisyyteen kaavailtu uusi asemakaavarungon luonnos (0) on esitetty kuvassa 6. Kuva 6. Otsolahden, Tapaninniemen ja Lapinnevan täydennysrakentamispotentiaalin kaavarunko (0).4 Liikenne Maantien 749 keskimääräinen vuorokausiliikenne (KVL, tierekisteri 8..05) suunnittelualueella on noin 3 44 ajoneuvoa vuorokaudessa, josta raskaan liikenteen osuus on noin 89 ajoneuvoa vuorokaudessa (6 %). Maantien 749 nopeusrajoitus tarkastelualueella on 80 km/h. Maantien 749 keskimääräinen vuorokausiliikenteen (KVL) on vuonna 030 ennustettu olevan ajoneuvoa/vrk, josta raskaan liikenteen osuus 6 %. Maantie 749 kuuluu suunnittelukohteen kohdalla suurten erikoiskuljetusten verkkoon.

77 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst BILAGA 7 LIITE 7 Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt, Pietarsaari (0) Tilavaraussuunnitelma Ympäristö ja maisema Suunnittelualueelta on laadittu luonto- ja lepakkoselvitys. Kuvassa 7 on esitetty liito-oravien levinneisyys suunnittelualueella. Metsä on hiljattain kaadettu liito-orava-alueen pohjoispuolelta. Osa suunnittelualueesta on osoitettu säilytettäväksi liito-oravien elinympäristönä. Kuvassa 8 on esitetty suojeltavaksi osoitetun alueen laajuus sekä liito-oravien kulkureitit. Metsä kaadettu Kuva 7. Liito-oravien levinneisyys suunnittelualueella Kuva 8. Liito-oravien elinympäristönä säilytettävä alue

78 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt, Pietarsaari (0) Tilavaraussuunnitelma BILAGA 7 LIITE 7 Suunnittelualueella ja siitä itään ja pohjoiseen on Tapaninniemen pientalovaltaista asuinaluetta. Luonnonoloiltaan suunnittelualue on pääosaltaan mänty- ja kuusivaltaista sekametsää iältään vuotta. Suunnittelualueen länsipuolella on puro / oja ja soistuvaa aluetta. Varsinaisella suunnittelualueella ei ole tiedossa arvokkaita luonnonsuojelulain mukaisia suojeltavia luontotyyppejä eikä metsä- ja vesilain tarkoittamia erityisen tärkeitä elinympäristöjä. Suunnittelualueella ei ole pohjavesialuetta. Lähimmät pohjavesialueet ovat Roska ja Bredskär ja ne sijaitsevat noin puolen kilometrin päässä suunnittelualueen länsipuolella. Kummatkin pohjavesialueet ovat luokiteltu vedenhankinnan kannalta tärkeäksi alueeksi luokkaan I..6 Maaperä Suunnittelualue on maaperältään hiekkamoreenia. Moreenialueilla kallionpinta saattaa olla suhteellisen lähellä maanpintaa vaikka alueella ei avokalliota olekaan. Kuvassa 9 on esitetty suunnittelualueen maaperäkartta. Kuva 9. Suunnittelualueen maaperäkartta.7 Liikenteelliset ja maankäytölliset tavoitteet Työn tavoitteena on tutkia Pietarsaaren kaupungin uuden asuinalueen sekä varikkoalueen katuyhteyden liittymäpaikan eri vaihtoehtoja maantielle 749. Erityisesti varikkoaleen liikenteen ohjaaminen oman liittymän kautta maantielle 749, pois Tapaninniemen asunalueelta, on asetettu Pietarsaaren kaupungin toimesta tavoitteeksi. Toimenpiteellä voidaan turvata liikennejärjestelyjen toimivuus ja maankäytön kehittyminen Pietarsaaren kaupungin alueella. Suunnitelmassa esitettävät liikenneratkaisut ovat pohjana käynnissä olevalle asemakaavatyölle. Laadittava tilanvaraussuunnitelma toimii lähtökohtana seuraavassa suunnitteluvaiheessa toteutettavaa tiesuunnitelmaa varten. Pietarsaaren kaupungin laatiman asemakaavan ensisijaisena tavoitteena on luoda edellytykset maankäytön kehittymiselle.

79 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst BILAGA 7 LIITE 7 Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt, Pietarsaari 3(0) Tilavaraussuunnitelma TOTEUTUSVAIHTOEHDOT. Mitoitus Suunnittelualue sijaitsee maantien 749 varressa (tieosoite 749/5/ ). Maantien 749 poikkileikkaus on 9,0 / 7,0 metriä, piennarleveys,0 metriä ja kaistojen yhteisleveys 7,0 metriä. Nopeusrajoitus suunnittelualueen kohdalla on 80 km/h. Jalankulku- ja pyöräteiden kokonaisleveydet ovat 3,5 metriä ja ne ovat koko suunnitteluosuudella erotettu välikaistalla viereisestä ajoneuvoliikenteen väylästä.. Liittymävaihtoehdot Suunnittelualueella maantiellä 749 on tällä hetkellä yksi maa- ja metsätalousliittymä. Kuvassa 0 on esitetty suunnittelualueella ja tämän läheisyydessä olevat nykyiset liittymät. Kuva 0. Suunnittelualueen nykyiset liittymät ja kaupungin raja

80 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt, Pietarsaari 4(0) Tilavaraussuunnitelma BILAGA 7 LIITE 7 Katuyhteyden liittymäpaikkaa varten tutkittiin kolmea vaihtoehtoa. Liittymävaihtoehdot ovat esitetty kuvissa, ja 3. Kuva. Liittymäpaikan vaihtoehto VE Kuva. Liittymäpaikan vaihtoehto VE Kuva 3. Liittymäpaikan vaihtoehto VE3

81 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst BILAGA 7 LIITE 7 Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt, Pietarsaari 5(0) Tilavaraussuunnitelma Kuva 4. Maantien 749 pituusleikkaus, jossa liittymäpaikat ja näkemät ovat esitetty. Kaikissa vaihtoehdoissa liittymävälien laskemisperusteena käytettiin Rambollin laatimassa raportissa Hietasaaren Kuusisaaren alueen tieverkkosuunnitelma, 0 esitettyä Starabyntien uutta liittymäpaikkaa. Kuvassa 5 on esitetty Rambollin laatima tieverkkosuunnitelma, jossa näkyy Strabyntien uusi liittymä ja linjaus. Lisäksi Vaasantien yhteyteen on osoitettu alikulkukäytävä. Tästä tilavaraussuunnitelmasta Starabyntien liittymän suunnittelu rajattiin pois. Laadittavassa tilavaraussuunnitelmassa päädyttiin tutkimaan vaihtoehdon VE mukaista liittymän paikkaa, koska verrattuna vaihtoehtoon VE liittymäpaikka ei sijaitse mäessä vaan mäen juuressa (ks. kuva 4), jolloin Varikolta tuleva raskas liikenne pääsee liikennevirtaan paremmin mukaan. Lisäksi vaihtoehdossa VE uusi katuyhteys voi kiertää liito-oravien elinympäristöksi osoitetun alueen paremmin. Vaihtoehto VE3 suljettiin pois Varikon etäisyyden sekä yksityistiejärjestelyiden vuoksi. Nykyinen maa- ja metsätalousliittymä katkaistaan ja uuden liittymän paikka osoitetaan jatkosuunnittelun yhteydessä. Kuva 5. Ote tieverkkosuunnitelmasta (Ramboll).

82 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt, Pietarsaari 6(0) Tilavaraussuunnitelma BILAGA 7 LIITE 7 Tapaninniemen maankäytön kehittymisen vuoksi tilavaraussuunnitelmassa esitetään liittymän toimenpiteiden vaiheistamista. -vaihe, yhteystarve vain varikkoalueelle Ensimmäisessä vaiheessa maantielle 749 osoitetaan väistötilalla varustettu tulppaliittymä. Levitys tehdään maantien eteläpuolelle. -vaihe, yhteystarve tulevaa maankäyttöä varten Tulevaisuuden maankäytön toteutuessa liittymän kanavointi tulee tarpeelliseksi. Toisessa vaiheessa väistötila muutetaan kanavoiduksi liittymäksi ja liittymän geometriaa parannetaan..3 Liikenteellinen toimivuus Tilavaraussuunnitelmaa varten on laadittu liittymän toimivuustarkastelu. Varikkoalueen liikenne ei kuormita mt 749 liittymää ruuhka-aikoina, vaan varikon liikenne tapahtuu pääsääntöisesti ennen ruuhka-aikoja. Koska sivusuuntien ja pääsuunnalta vasemmalle kääntyvän liikenteen määrät ovat pieniä, ei liittymissä ole tiedossa toimivuusongelmia. Liikenneviraston Tasoliittymät -ohjeen kuvan 4. vasemmanpuoleisen taulukon mukaan Starabyntien liittymässä on tarve vasemmalle kääntymiskaistalle ja varikkoalueen liittymässä väistötilalle. Kummassakaan liittymässä ei ole tarvetta pääsuunnan oikealle kääntymiskaistalle. Tulevaisuuden maankäytön toteutuessa tarvitaan liittymän yhteyteen kanavoitu vasemmalle kääntymiskaista..4 Tie- ja katujärjestelyt Suunnitelma-alueella valtion omistuksessa ovat maantie 749 ja pääsuunnan jalankulku- ja pyöräilyväylä. Pietarsaaren kaupungin omistukseen tulevat asemakaava alueelle sijoittuvat kadut..5 Erikoiskuljetukset Suunnittelualueen läpi kulkee maantietä 749 pitkin suurten erikoiskuljetusten reitti (7 x 7 x 40 m), joka tulee huomioida jatkosuunnittelussa..6 Julkinen liikenne Suunnittelualueelle, liittymän yhteyteen, ei ole osoitettu linja-autopysäkkejä. Lähin pysäkkipari sijaitsee Starabyntien liittymän yhteydessä 00 metrin päässä suunniteltavasta liittymästä. Tuleva maankäyttö (ks. kuva 6) rakentuu lähemmäksi Pietarsaaren keskustaa ja linja-auto liikenteen painopiste on alueen uusissa sisäisissä pysäkeissä, eikä pysäkkien toteuttamiselle suunniteltavan liittymän yhteyteen ole tarvetta. Lisäksi pysäkkiväli muodostuisi tiheäksi, mikäli uudet pysäkkiparit osoitettaisiin suunnittelualueelle. Maantietä 749 kulkee niin lähi- kuin kaukoliikennelinja-autovuoroja.

83 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst BILAGA 7 LIITE 7 Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt, Pietarsaari 7(0) Tilavaraussuunnitelma Jalankulku ja pyöräily Maantien 749 pohjoispuolella kulkee nykyinen jalankulku- ja pyöräilyväylä, jota varten katuliittymään tehdään saareke. Muuten jalankulku- ja pyöräilyväylä säilyy nykyisellään..8 Meluntorjunta Tilavaraussuunnitelman toimenpiteet eivät edellytä melusuojausta, koska kohdalla ei ole olemassa olevaa. Melusuojauksen tarve ratkaistaan jatkosuunnittelussa sekä asemakaavoituksen yhteydessä..9 Rakentamiskustannukset Kustannusarviot perustuvat InInfra.net Fore -hankeosalaskelmiin. Kustannusarviot sisältävät yhteiskustannuksia 46 %. Tilavaraussuunnitelman ensimmäisen vaiheen rakentamiskustannusarvio on x,xx M (alv 0 %, MAKU-indeksi =,8 (00=00)).

84 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt, Pietarsaari 8(0) Tilavaraussuunnitelma BILAGA 7 LIITE 7 3 VAIKUTUKSET 3. Liikenteelliset vaikutukset Esitetyt ratkaisut lisäävät maantielle 749 uuden kanavoidun liittymän, jolloin liikenteellinen toimivuus ja turvallisuus heikkenevät. Jalankulun ja pyöräilyn turvallisuus heikkenee uuden kadun tasoylityksen myötä. Vaikutusta on suunnitelmassa minimoitu riittävillä näkemäalueilla. 3. Vaikutukset asemakaavoitukseen Suunnitteluratkaisut on tehty yhteistyössä Pietarsaaren kaupungin kaavoittajien kanssa. Pedersören kunnan kaavoittajiin tulee jatkosuunnittelussa olla yhteydessä, koska maantien 749 lisätilantarve sijaitsee Pedersören kunnan alueella. 3.3 Meluvaikutukset Tilavaraussuunnitelmassa osoitettu katuliittymä vähentää meluvaikutuksia poistamalla Varikkoalueen raskaan liikenteen ajoneuvot nykyiseltä asuinalueen katuverkolta. 3.4 Vaikutukset luontoon, kasvillisuuteen ja eläimistöön Suunnittelualueella on liito-orava-alue. Suunnitellut ratkaisut kaventavat liitooravien elinympäristöä. Liito-oravien elinalue supistuu myös uusien asemakaavoituksen yhteydessä osoitettavien katuyhteyksien rakentamisen seurauksena. 3.5 Vaikutukset vesistöihin, pinta- ja pohjavesiin Suunnitelmalla ei ole vaikutuksia pinta- ja pohjavesiin. 3.6 Vaikutukset ympäristöön, maisemaan ja kulttuuriarvoihin Suunnitelmassa esitetyillä ratkaisuilla ei ole suurta vaikutus alueen ympäristöön. Suunnittelualueelle tulevat uudet liittymäjärjestelyt vaativat hieman lisätilaa ja katuliittymät puhkaisevat metsään uuden maastokäytävän. Suunnittelualueella ei ole valtakunnallisesti eikä maakunnallisesti arvokasta kulttuuriympäristöä, joten suunnitelmalla ei ole vaikutusta alueen kulttuuriarvoihin.

85 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst BILAGA 7 LIITE 7 Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt, Pietarsaari 9(0) Tilavaraussuunnitelma Vaikutukset maankäyttöön sekä ihmisten elinoloihin ja viihtyvyyteen Suunnittelualue sijaitsee haja-asutusalueella eikä pysyvää asutusta ole toimenpiteiden välittömässä läheisyydessä. Varikon liikenteen ohjaaminen pois Tapaninniemen asuinalueelta parantaa viihtyisyyttä poistamalla alueelta melu-, tärinä- ja päästöhaittoja. 3.8 Riskit Seuraavassa on lueteltu riskit, joihin tulee kiinnittää huomiota jatkosuunnittelussa: - Maankäytön toteutumisen riskit - Lähialueen asukkaiden ja maanomistajien negatiivinen suhtautuminen tiehankkeeseen ja asemakaavoitukseen - Liito-oravien vaikutus suunnitelmaan Tiesuunnitelmavaiheessa tehdään riskikartoitus, jossa arvioidaan edellä mainitut riskit sekä tarvittaessa täydennetään riskejä.

86 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst Maantie 749 Tapaninniemen liittymäjärjestelyt, Pietarsaari 0(0) Tilavaraussuunnitelma BILAGA 7 LIITE 7 4 SUUNNITELMAN LAATIJAT JA YHTEYSHENKILÖT Tämän tilanvaraussuunnitelmaa edeltävän esiselvityksen on laatinut Finnmap Infra Oy. Suunnittelusopimushankkeen on teettänyt Pietarsaaren kaupunki Pohjanmaan Elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen luvalla. Työn ohjauksesta ja päätöksenteosta on vastannut työryhmä, johon ovat kuuluneet Pietarsaaren kaupungista Ben Griep ja Harri Kotimäki. Pohjanmaan ELY-keskuksen edustajana on toiminut Pasi Kivioja ja Finnmap Infra Oy:stä edustajina ovat olleet suunnitelman laadinnasta vastannut Lauri Harjula ja tiesuunnittelusta vastannut Mikko Erjo. Suunnitelmaratkaisuja on esitelty tilaajille, saatu kommentit sekä saatu tilaajan hyväksyntä. Lisätietoja suunnitelmasta antavat: Pietarsaaren kaupunki Ben Griep p ben.griep@pietarsaari.fi Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus Liikenne -vastuualue Pasi Kivioja p pasi.kivioja@ely-keskus.fi Finnmap Infra Oy Lauri Harjula p lauri.harjula@finnmap-infra.fi Helsingissä 4. päivänä joulukuuta 05

87 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst BILAGA 7 LIITE 7

88 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst UTDRAG UR UTRYMMESRESERVERINGSPLANKARTA SKEDE OTE TILAVARAUSSUUNNITELMAKARTASTA VAIHE BILAGA 8 LIITE 8

89 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst UTDRAG UR UTRYMMESRESERVERINGSPLANKARTA SKEDE OTE TILAVARAUSSUUNNITELMAKARTASTA VAIHE BILAGA 9 LIITE 9

90 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst SKISS ÖVER MÖJLIG PLANLÄGGNING AV OMRÅDET MELLAN STAFFANSNÄS, BJÖRNVIKEN OCH BAGGHOLMEN. HAHMOTELMA TAPANINNIEMEN, OTSOLAHDEN JA OINAASAAREN VÄLIMAASTON MAHDOLLISESTA KAAVOITUKSESTA. BILAGA 0 LIITE 0

91 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst BILAGA LIITE Inventering av flygekorre inom ett detaljplaneområde vid Staffansnäs i Jakobstad Mattias Kanckos Oktober 05 Huvudsjövägen 4 GSM: Nederlappfors info@essnature.com Finland /5

92 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst Inledning BILAGA LIITE Staden Jakobstad håller på att inköpa mark och uppgöra en detaljplan för ett skogsområde vid Staffansnäs i södra delen av Jakobstad. Området är sedan tidigare känt som ett förekomstområde för flygekorre och observationer har gjorts allt sedan början av 990-talet. För att kunna bedöma planens inverkan på den utrotningshotade och starkt skyddade flygekorren är det därför motiverat att utföra en grundlig inventering av flygekorre i det berörda området. Företaget essnature och biolog Mattias Kanckos fick i uppdrag av Christer Tonberg på mätningsavdelningen vid staden Jakobstad att utföra inventeringen.. Material och metoder Planeområdet vid Staffansnäs i Jakobstad inventerades den Tidpunkten är enligt gällande rekommendationer något sen för inventering av flygekorre eftersom det rekommenderas att flygekorren inventeras då flygekorrens vårspillning, de av pollen gulfärgade spillningskornen framträder tydligast eller det vill säga under vårvintern. Under inventeringen hittades dock tydliga spillningskorn av flygekorre och en del av spillning var ännu mycket klargul och lätt att hitta. Man hittade också mörka spillningskorn från sommaren och hösten, samt riktigt färska spillningskorn. Det inventerade området framgår av bild. Inventeringsområdet är totalt ca hektar stort och utgörs av ett rätt enhetligt skogsområde. Själva inventeringen utfördes enligt gällande rekommendationer genom att söka efter flygekorrens spillning under framförallt stora granar och aspar eller andra lövträd. Vid inventeringen sökte man även aktivt efter flygekorrens boplatser, endera hålträd, holkar eller ekorrlyor. Koordinaterna för eventuella boplatser fastställdes med hjälp av en bärbar GPS. Noggranheten för GPS:n var ca +/- 5 meter. 3. Resultat 3. Allmän beskrivning av den inventerade området Områdets växtlighet och naturtyper presenteras nedan i sex olika figurer som har något så när enhetlig växtlighet. Figurernas nummer hänförs till numreringen på kartan i bild. Figur. Ca -årig, tät tallplantskog. I plantskogen finns en mycket tät underväxt av lövsly, bl.a. glasbjörk (Betula pubescens) och rönn (Sorbus aucuparia). Figuren är inte lämplig för flygekorre. Figur. Nyligen avverkat område som höglagts och planterats med både tall (Pinus sylvestris) och gran (Picea abies). Plantskogen endast -årig. I fältskiktet dominerar lingon (Vaccinium vitis-idaea), blåbär (Vaccinium myrtillus), duntrave (Epilobium angustifolium), kruståtel (Deschampsia flexuosa), hallon (Rubus idaeus) och vårfryle (Luzula pilosa). Figuren är inte lämplig för flygekorre. Figur 3. Närmare 80-årig, flerårig och mångskiktad granskog. I trädskiktet förekommer ett stort inslag av tall (Pinus sylvestris), gråal (Alnus incana) och björk (Betula sp.). I buskskiktet förekommer rikligt med gran (Picea abies). I fältskiktet påträffas lingon (Vaccinium vitisidaea), blåbär (Vaccinium myrtillus), harsyra (Oxalis acetosella), skogsfräken (Equisetum sylvaticum), vårfryle (Luzula pilosa) och skogsbräken (Dryopteris carthusiana). Skogstypen är frisk moskog (MT). Figuren är lämplig för flygekorre och spillning hittades. /5

93 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst BILAGA LIITE Bild. Översiktskarta över det inventerade området med de olika växtlighetsfigurerna inritade. Figur 4. Ca 35-årig tallskog. I trädskiktet växer så gott som enbart tall (Pinus sylvestris). I buskskiktet växer lite rönn (Sorbus aucuparia) och gran (Picea abies). I fältskiktet dominerar lingon (Vaccinium vitis-idaea), blåbär (Vaccinium myrtillus), vårfryle (Luzula pilosa). Skogstypen är frisk moskog (MT). Figuren är inte lämplig för flygekorre. Figur 5. Ca 60-årig björkskog med ett underskikt av gran (Picea abies). I öster finns det även rikligt med tall (Pinus sylvestris) i det övre trädskiktet. Figuren försumpad och delvis utdikad. I fältskiktet dominerar skogsfräken (Equisetum fluviatile), blåbär (Vaccinium myrtillus), lingon (Vaccinium vitis-idaea), vårfryle (Luzula pilosa) och linnea (Linnea borealis). Figuren är lämplig för flygekorre och spillning hittades. Figur 6. Över 00-årig granskog med stort inslag av tall (Pinus sylvestris) och vårtbjörk (Betula pendula) i trädskiktet. I buskskiktet växer lite gran (Picea abies). I fältskiktet växer blåbär (Vaccinium myrtillus), harsyra (Oxalis acetosella), lingon (Vaccinium vitis-idaea), linnea (Linnea borealis), vårfryle (Luzula pilosa) och revlummer (Lycopodium annotinum). Skogstypen är frisk moskog. Figuren är lämplig för flygekorre, men ingen spillning hittades. 3/5

94 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst Förekomst av flygekorre BILAGA LIITE Inom det inventerade området förekommer flygekorre. Spillning av flygekorre påträffades under många träd och ställvis hittades rikligt med spillning. Även riktigt färsk spillning av flygekorre hittades, vilket visar att även under inventeringstillfället fanns det flygekorre i området. Trots aktivt letande kunde dock inget boträd återfinnas inom det inventerade området. Det finns i området inga risbon och väldigt få hålträd. Endast två högstubbar med hål hittades, men inget av dessa håligheter var bebodda av flygekorre. Mest spillning av flygekorre hittades intill bebyggelsen i öster. Det är därför rätt troligt att flygekorrens rastoch förökningsplats finns i någon holk inne på tomtområdena eller t.o.m. i någon byggnad. Det finns nämligen rätt rikligt med lämpliga holkar kring husen som ligger i anslutning till inventeringsområdet vid Staffansnäs. I området finns fortsättningsvis över 4 hektar lämplig skog för flygekorre, vilket gör att området räcker till för en flygekorrehona med ungar. Observationer av flygekorre framgår av bild. Bild. Karta över inventeringsområdet med förekomsten av flygekorre inritad. 4/5

95 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst Utlåtande och rekommendationer BILAGA LIITE På basen av denna inventering kan man ge följande utlåtande och rekommendationer: - Delar av det inventerade området utgör ett mycket viktigt förekomstområde för flygekorre och även om ingen rast- eller förökningsplats hittades bör delar av området sparas med tanke på flygekorre. Det område som bör sparas framgår av bild 3. Bild 3. Det röda området bör bevaras med tanke på flygekorren. 5/5

96 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst BILAGA LIITE

97 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga B, stst BILAGA LIITE

98 , STST :00 CFV: 38/07 MUSIKCAFÉ AFTER EIGHT R.F.: ANSÖKAN OM BIDRAG FÖR UPPSÖKANDE UNGDOMSARBETE I JAKOBSTADSREGIONEN ÅR Ansökan med bilagor: Bilaga Stadssekreteraren: Musikcafé After Eight rf. anhåller om fortsatt finansiering av det uppsökande ungdomsarbetet för tiden Budgeten för det uppsökande ungdomsarbetet uppgår i sin helhet till ,0. Av den här summan är undervisningsministeriets andel 8.000, medan kommunerna i regionen bekostar den återstående delen på basis av invånarantalet. Jakobstads andel är 7.9,8. Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar bevilja 7.9,8 för det uppsökande ungdomsarbetet under tiden

99 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga, stst

100 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga, stst

101 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga, stst

102 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga, stst

103 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga, stst

104 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga, stst

105 , STST :00 / :s bilaga: Bilaga, stst

106 3, STST :00 CFV: 4/07 KALLELSE TILL SAMKOMMUNSTÄMMAN FÖR MALMSKA FASTIGHETER Kallelse till samkommunstämma: Bilaga 3 Samkommunstämman för Malmska fastigheter sammanträder kl Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen utser två representanter till samkommunstämman för Malmska fastigheter

107 3, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 3, stst

108 4, STST :00 CFV: 4/07 KOMMUNFÖRBUNDET: CIRKULÄR OM VAL AV LEDAMÖTER TILL KOMMUN- STYRELSEN, NÄMNDER OCH ÖVRIGA ORGAN Kommunförbundets cirkulär /07: Bilaga 4 Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen antecknar cirkulären för kännedom.

109 4, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 4, stst

110 4, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 4, stst

111 4, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 4, stst

112 4, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 4, stst

113 4, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 4, stst

114 4, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 4, stst

115 4, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 4, stst

116 4, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 4, stst

117 4, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 4, stst

118 4, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 4, stst

119 4, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 4, stst

120 4, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 4, stst

121 4, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 4, stst

122 4, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 4, stst

123 4, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 4, stst

124 4, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 4, stst

125 4, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 4, stst

126 4, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 4, stst

127 4, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 4, stst

128 4, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 4, stst

129 4, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 4, stst

130 4, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 4, stst

131 5, STST :00 CFV: 459/07 DRÄTSELKONTORET: FÖRDELNING AV DONATIONSFONDERNAS RÄNTEME- DEL ÅR 07 Donationsfondernas räntemedel år 07 samt förslag till fördelning: Bilaga 5 Stadssekreteraren: Stadsstyrelsen föreslås godkänna bifogade förslag till fördelning av donationsfondernas räntemedel år 07. Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen godkänner drätselkontorets bifogade förslag till fördelning av donationsfondernas räntemedel år 07.

132 5, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 5, stst

133 5, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 5, stst

134 5, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 5, stst

135 5, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 5, stst

136 5, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 5, stst

137 6, STST :00 CFV: 89/07 OPTIMA SAMKOMMUN: ÄNDRING AV GRUNDAVTAL Stst Förslag till grundavtal: Bilaga 507 Stadssekreteraren: Med anledning av att Optima omorganiseras internt finns behov att uppdatera samkommunens grundavtal. Grundavtalet, som är ett avtal mellan kommunerna Jakobstad, Pedersöre, Larsmo, Nykarleby, Kronoby, Karleby och Oravais, uppdaterades senast våren 003. Enligt Kommunallagen 79 kan grundavtal ändras om minst två tredjedelar av medlemskommunerna understöder en ändring och deras invånarantal är minst hälften av det sammanräknade invånarantalet i samtliga medlemskommuner. Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen föreslår att stadsfullmäktige för sin del godkänner bifogade förslag till grundavtal för Optima samkommun. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Antecknades att Bjarne Häggblom och Mona Vikström anmälde jäv; orsak: ordförande och medlem i Optima samkommuns samkommunfullmäktige. II viceordförande Leo Valkama fungerade som ordförande. Stfm Förslag till grundavtal: Bilaga 0 Förslag Beslut Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige för sin del godkänner bifogade förslag till grundavtal för Optima samkommun. Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige godkände enhälligt stadsstyrelsens förslag. Stst

138 6, STST :00 CFV: 89/07 Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen meddelar Optima samkommun om stadsfullmäktiges beslut. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stst Förslag till grundavtal: Bilaga 9 Stadssekreteraren: Till följd av den nya kommunallagen har Kommunförbundet gjort en ny mall för grundavtal. Bifogade förslag till nytt grundavtal för Optima samkommun utgör upplägget i mallen. Förslaget har uppgjorts av medlemskommunernas direktörer i samråd med Optimas tjänstemannaledning. Några väsentliga förändringar i det nya avtalet jämfört med det gamla: - Samkommunens högsta organ är inte längre samkommunfullmäktige utan samkommunstämman, som sammankommer minst två gånger per år. Medlemskommunerna utser skilt för varje stämma sina representanter, vilka är sammanlagt tio till antalet (hittills 7 samkommunfullmäktigeledamöter, tillsatta för hela mandatperioden på fyra år). Samkommunstämmans representanter fördelas enligt följande: Jakobstad 3; Pedersöre ; Nykarleby ; Larsmo ; Kronoby ; Karleby ; Vörå. - Samkommunstyrelsen består i fortsättningen av nio medlemmar (hittills enligt grundavtalet 7-9, i praktiken 9) med var sin personlig ersättare. De medlemskommuner som inte har styrelseplats har rätt att utse en representant med närvaro- och yttranderätt vid mötena. (Hittills har samkommunfullmäktiges presidium = ordförande och viceordförande haft närvaro- och yttranderätt.) - Det tvingande kravet på att samkommunen årligen måste betala % ränta på grundkapitalet slopas, i stället en formulering om att ränta kan utbetalas om samkommunstämman besluter så i samband med behandlingen av budgeten. - Grundavtalet kan ändras, om minst tre fjärdedelar av medlemskommunerna understöder en ändring och deras invånarantal är minst 30 % av det sammanräknade invånarantalet i samtliga medlemskommuner. - Större ägarstyrning via stämman, direktiv, utlåtanden, rapporteringskrav m.m. Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föreslå att stadsfullmäktige godkänner förslaget till nytt grundavtal för Optima samkommun.

139 6, STST :00 CFV: 89/07 Beslut Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Antecknades, att Kenneth Holmgård, Mona Vikström och Owe Sjölund var utstigna för jäv. Orsak: Kenneth Holmgård är medlem i styrelsen för Optima samkommun, Mona Vikström är andra viceordförande för Optima samkommunsfullmäktige och Owe Sjölund är jävig genom äktenskap. Stfm Förslag till grundavtal: Bilaga 4 Förslag Beslut Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige godkänner förslaget till nytt grundavtal för Optima samkommun. Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige godkände enhälligt stadsstyrelsens förslag. Stst Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen meddelar Optima samkommun om stadsfullmäktiges beslut.

140 7, STST :00 CFV: 495/06 VÄLFÄRDSPLAN FÖR BARN OCH UNGA Stst Välfärdsplan för barn och unga 06 09: Bilaga 378 Stadssekreteraren: Kommunala samarbetsnämnden i Pedersörenejden beslutade att välfärdsplanen för barn och unga ska uppdateras. För uppdateringen tillsattes en arbetsgrupp. Följande medlemmar har hört till den mångprofessionella och interkommunala arbetsgruppen: Catarina Herrmans, dagvårdschef i Pedersöre, ordförande för arbetsgruppen Maria Aho, enhetschef för social- och hälsovårdsverkets vuxensocialarbete Malin Källman, barnomsorgschef i Larsmo Katarina Östman, ungdomsledare i Nykarleby Av olika orsaker kom arbetsgruppen i gång med sitt arbete först hösten 05. Till sekreterare för gruppen har kallats tf. dagvårdschefen i Pedersöre, Johanna Storbacka. Gruppen har sammankommit gånger under perioden och gjort utredningsarbetet tillsammans, sammanställt materialet och utarbetat en uppdaterad välfärdsplan för barn och unga. Kommunala samarbetsnämnden godkände välfärdsplanen i juni 06 och uppmanade fullmäktige i nejdens kommuner att godkänna planen. Välfärdsplanen är uppgjord enbart på svenska, så planen måste först översättas till finska innan den kan godkännas. Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar begära utlåtanden om välfärdsplanen för barn och unga av ungdomsfullmäktige och bildningsnämnden, innan planen godkänns i stadsfullmäktige. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Bildn Välfärdsplan för barn och unga 06 09: Bilaga 9 Barnskyddslagen (47/007) förpliktigar kommunerna att göra upp en välfärdsplan för barn och unga. Kommunen kan göra

141 7, STST :00 CFV: 495/06 upp planen enskilt eller tillsammans med flera kommuner. Planen ska upplysa om kommunens verksamhet för att främja barns och ungas välfärd samt innehålla information om hur barnskyddet ordnas och utvecklas. Planen ska även beaktas när kommunens budget och ekonomiplan görs upp. På så vis är planen ett lagstadgat redskap för att styra, leda och utveckla välfärdsarbetet för barn och unga. Planen ska godkännas av kommunfullmäktige och ses över minst vart fjärde år. Den uppdaterade välfärdsplanen för barn och unga är avsedd att omfatta åren Planen utmynnar i en lista på åtgärdsförslag spetsprojekt för olika kommunala sektorer. Arbetsgruppens syfte med välfärdsplanen för barn och unga är att den ska fungera som ett generellt riktgivande styrdokument för kommunala beslutsfattare och instanser. Arbetsgruppens utgångspunkt är att varje sektor har sakkunskap inom sitt eget verksamhetsområde och detaljerade utvecklings- och åtgärdsförslag behöver vara förankrade i verksamheten. Det är de enskilda verksamhetssektorernas uppgift att utveckla sin verksamhet i enlighet med välfärdsplanen för barn och unga. Tyngdpunkten för de utvecklingsförslag som ges i välfärdsplanen för barn och unga ligger på förebyggande arbete och tidigt ingripande. Barnskyddet samt främjandet av barns och ungas bästa ska inte ses som ett arbete som ankommer enbart på de sociala myndigheterna, utan på alla förvaltningar. Fokuseringen på förebyggande arbete ligger även i linje med de målsättningar som betonas på nationell nivå. För att möta framtidens utmaningar och svara på nya behov bör de kommunala sektorerna vara beredda att omorganisera sin verksamhet och hitta nya arbetsmetoder. Främjandet av barnens och övriga kommuninvånares välfärd kräver att trösklarna mellan olika sektorer sänks och att man blir bättre på att samverka. Förslag Beslut Bildningsdirektören: Bildningsnämnden föreslår att välfärdsplanen för barn och unga för åren godkänns. Nämnden ger ovanstående som sitt svar på stadsstyrelsens begäran om utlåtande. Bildningsnämnden: Förslaget godkändes. Stst

142 7, STST :00 CFV: 495/06 Välfärdsplan för barn och unga: Bilaga 93 A Ungdomsfullmäktiges utlåtande: Bilaga 93 B Stadssekreteraren: De utlåtanden som inbegärts av ungdomsfullmäktige och bildningsnämnden om den välfärdsplan för barn och unga som är under behandling har inkommit. Enligt utlåtandena är välfärdsplanen heltäckande och spetsprojekten som ingår i planen är bra och kommer om de förverkligas säkert att förbättra välfärden för barn och unga. Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att fullmäktige godkänner välfärdsplanen för barn och unga Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm Välfärdsplan för barn och unga: Bilaga 5 A Ungdomsfullmäktiges utlåtande: Bilaga 5 B Förslag Beslut Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige godkänner välfärdsplanen för barn och unga Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige godkände enhälligt stadsstyrelsens förslag. Stst Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen meddelar social- och hälsovårdsnämnden, bildningsnämnden och samarbetsnämnden om stadsfullmäktiges beslut.

143 8, STST :00 TV: 63/07 MATS OCH SUSANNE BJÖRKLUND: BYTE AV OMRÅDEN MED STADEN TN Omgivningskarta: Bilaga 75 A Köpe- och bytesbrev: Bilaga 75 B Karta: Bilaga 75 C Beredning: Stadgeodet Anders Blomqvist, tel Mätningsavdelningen har fört förhandlingar gällande förvärv av ett skifte tillhörande lägenheten NY-ALKVIST i Östensö. Skiftets areal är ca,3 ha och det är beläget vid Spituholmen intill Kållbyvägen. En ny detaljplan för Spituholmen är för närvarande under arbete. Enligt planförslaget så skulle det aktuella skiftet bildas till företagstomter samt gatuoch skjutbaneområden. Markbotten värderas som råmark till ett enhetspris på,60 /m. Skiftets värde har beräknats till.550 euro inklusive trädbestånd. Staden skulle i utbyte överlåta en del av lägenheten JAKOBSUND i Sundby i Pedersöre kommun. Skiftet saknar detaljplan och det ligger intill riksväg 8. En del av skiftet utgör grundvattenområde. Staden har inga planer för utveckling av detta område. Markbotten värderas därför som skogsmark. Parterna har efter att ha övervägt flera olika alternativ enats om att bytesobjektet skulle vara ett ca 4,4 ha stort skogsområde, och dess värde har beräknats till euro inklusive trädbestånd. Värdeskillnaden mellan objekten erläggs i pengar. Stadsgeodeten: Tekniska nämnden besluter att föreslå för stadsstyrelsen att denna föreslår för stadsfullmäktige att: - Staden överlåter till Mats och Susanne Björklund ett ca 4,4 ha stort outbrutet område av lägenheten JA- KOBSUND i Pedersöre kommun. - Mats och Susanne Björklund överlåter till staden ett ca,3 ha stort outbrutet område av lägenheten NY- ALKVIST i Jakobstad, samt erlägger därtill euro till staden i ersättning för mellanskillnaden i objektens värde Förslag Tekniska direktören: Tekniska nämnden besluter i enlighet med stadsgeodetens förslag. Beslut

144 8, STST :00 TV: 63/07 Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. Stst Omgivningskarta: Bilaga 05 A Köpe- och bytesbrev: Bilaga 05 B Karta: Bilaga 05 C Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att - staden överlåter till Mats och Susanne Björklund ett ca 4,4 ha stort outbrutet område av lägenheten JAKOBSUND i Pedersöre kommun. - Mats och Susanne Björklund överlåter till staden ett ca,3 ha stort outbrutet område av lägenheten NY-ALKVIST i Jakobstad, samt erlägger därtill euro till staden i ersättning för mellanskillnaden i objektens värde. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm Omgivningskarta: Bilaga 6 A Köpe- och bytesbrev: Bilaga 6 B Karta: Bilaga 6 C Förslag Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att - staden överlåter till Mats och Susanne Björklund ett ca 4,4 ha stort outbrutet område av lägenheten JAKOBSUND i Pedersöre kommun. - Mats och Susanne Björklund överlåter till staden ett ca,3 ha stort outbrutet område av lägenheten NY-ALKVIST i Jakobstad, samt erlägger därtill euro till staden i ersättning för mellanskillnaden i objektens värde.

145 8, STST :00 TV: 63/07 Beslut Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige godkände enhälligt stadsstyrelsens förslag. Stst Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen meddelar Mats och Susanne Björklund om stadsfullmäktiges beslut och sänder ärendet till centralen för tekniska tjänster för verkställighet.

146 9, STST :00 CFV: 880/06 FULLMÄKTIGE KARI KOSKELA M.FL.: MOTION OM STADEN JAKOBSTADS STÖD FÖR BARNS FRITIDSINTRESSEN Stfm Motionen: Bilaga 9 Beslut Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med sin arbetsordning att remittera ärendet till stadsstyrelsen för beredning. Stst Motionen: Bilaga 377 Stadssekreteraren: I motionen ombeds stadsstyrelsen klarlägga vilka ekonomiska och funktionella möjligheter staden Jakobstad har att ta i bruk ett system, enligt vilket tolvåringar och yngre avgiftsfritt kunde använda idrotts- och kulturanläggningar, som staden äger, hyr eller stöder alternativt till ett avsevärt lägre pris än de taxor vuxna betalar. Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar begära utlåtanden om motionen av bildningsnämnden och tekniska nämnden. Utlåtandena ska lämnas in senast Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Bildn Motionen: Bilaga 9 Bildningsnämnden begär först utlåtande av idrottssektionen innan ärendet behandlas i nämnden. Förslag Bildningsdirektören: Bildningsnämnden skickar ärendet till idrottssektionen för utlåtande.

147 9, STST :00 CFV: 880/06 Beslut Bildningsnämnden: Förslaget godkändes. Bildn-is Motionen: Bilaga 7 A Förslag Idrottsdirektören Idrottsdirektören presenterar resultatet av föreningsenkät som gjort i slutet av år 06 på mötet. Föreningarna har uppgett antalet medlemmar som är under år, -5 år och 6-7 år, samt hur många gånger i vecka ungdomarna deltar i organiserad idrottsverksamhet. Av de 37 föreningar har 6 st svarat på enkäten. Idrottssektionen bekantar sig med resultaten från enkäten och ger ett utlåtande om ärendet till bildningsnämnden. Förening / Seura (rf/ry) u/a år / v -5 år / v 6-7 år / v FIF JKG DROTT PSInto JS-PU JFBC Canoe FC United Tennisklubb FF Jaro junior Badminton Enbukan Pietarsaaren hiihtäjät Jeppis Hockey Junior Jeppis Skating SSJ Bilaga 7 B Beslut Bildningsnämndens idrottssektion: Idrottssektionen beslutade ge följande utlåtande om ärendet: Avgiftsfri användning eller ett betydligt lägre pris för idrottsanläggningar som staden äger eller hyr/stöder skulle ge

148 9, STST :00 CFV: 880/06 ett ojämlikt stödsystem för barn under år. T.ex. redskapsgymnastik, tennis, agility, ridning, segling och motorsport utövas i privata anläggningar. Det ekonomiska stödet för föreningarna skulle också fördelas ojämnt mellan föreningarna. År 07 delar staden ut euro i bidrag åt idrottsföreningarna. Detta innebär en höjning på euro från år 06. Höjningen av föreningsbidraget hjälper föreningarna att ordna aktiv verksamhet åt alla sina medlemmar. TN Stadsstyrelsen har på sitt möte den i 377 beslutit att begära utlåtanden av bildningsnämnden och tekniska nämnden angående Kari Koskela m.fl. motion om staden Jakobstads stöd för barns fritidsintressen. Stadsstyrelsen har på sätt och vis redan behandlat detta ärende tidigare genom att år 004 tillsätta en arbetsgrupp, bestående av beslutsfattare och tjänstemän, vars uppgift var att komma fram med ett regelverk att tillämpas vid uthyrning av utrymmen med nedsatt hyra. Arbetsgruppen fick sitt förslag färdigt så att stadsstyrelsen kunde göra beslut i ärendet den Det som beslöts var att föreningar och organisationer som vill hyra stadens utrymmen kan via en anhållan till stadsstyrelsen få ett bidrag att betala hyran och att stadsstyrelsen besluter om bidragets storlek. Utrymmesförvaltningen på Centralen för tekniska tjänster hyr de utrymmen som i detta fall kunde vara aktuella till bildningsverket som i sin tur hyr ut dem till olika intressenter. Ifall utrymmena blir kostnadsfria och bidragsförfarandet (enligt beslutet) upphävs, uppstår det ett budgettekniskt problem där fullmäktige måste korrigera enheternas budgeter på grund av bortfallna inkomster. Förslag Beslut Tekniska direktören: Tekniska nämnden sänder skrivelsen ovan som sitt utlåtande i ärendet till stadsstyrelsen. Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. Bildn Bilaga 9 A och B

149 9, STST :00 CFV: 880/06 Kari Koskela m.fl. motion tar upp frågan om de sociala och ekonomiska förutsättningarna för barnfamiljer, ger barnen möjlighet till en jämlik uppväxtmiljö. I motionen hänvisas även till forskningsfonden Otus undersökning från 06 i vilken konstateras att en miljö med rikliga möjligheter att utöva hobbyn och intressen utvecklar barns kunskaper och färdigheter, t.ex. sociala färdigheter, allmänbildning, ordförråd och kanske framförallt så utvecklas färdigheter till växelverkan mellan individer. Motionen vill sålunda kartlägga vilka ekonomiska och funktionella möjligheter staden Jakobstad har att ta i bruk ett system, enligt vilket tolvåringar och yngre avgiftsfritt kunde använda idrotts- och kulturanläggningar, som staden äger, hyr eller stöder alternativt till ett avsevärt lägre pris än de taxor vuxna betalar. Idrottssektionen har presenterat statistik över antalet medlemmar som är under år, -5 år, 6-7 år, samt hur många gånger i veckan ungdomarna deltar i organiserad idrottsverksamhet. Idrottssektionen konstaterar även att avgiftsfri användning eller ett betydligt lägre hyrespris för idrottsanläggningar som staden äger, hyr eller stöder skulle ge ett ojämlikt stödsystem för barn under år. Det här beror ju på att många idrotter bedrivs i utrymmen som bedrivs av privata ägare. Inom många idrottsgrenar är verksamheten relativt billig att delta i till en början. Med stigande ålder ökar även kostnaderna. För ungdomar i åldern 5-8 är kostnaderna ofta betydligt högre än för barn under år. I denna ålder avbryter många idrottsutövandet. Inom ungdomsverksamheten ordnas redan många verksamheter avgiftsfritt. Förutom normal verksamheten vid Tobaksmagasinet är även klubbverksamheten avgiftsfri. Kulturbyråns verksamhet är avgiftsfri för barn under år. T.ex. under Runebergsveckan deltog under två dagar ca.000 barn i finska och svenska teaterföreställningar i Schaumansalen. Ett annat exempel är att i november ordnas Spektakeldagen, ett hela familjens evenemang, tillsammans med Balatako, också då är allt gratis. Vid museet kommer alla under 8 år in gratis. I november 06 januari 07 hade museet.650 barn som deltog i barnevenemang i Tobaksmagasinet och allt var gratis, även guidningen var gratis. För skolklasser som kommer från andra kommuner kostar guidningen 0 euro per grupp.

150 9, STST :00 CFV: 880/06 Stadsbiblioteket tillämpar naturligtvis gratis kultur för barn under år. Så är det i princip med allt som biblioteket ordnar och ställer till förfogande för användning. I musikinstitutet ordnas redan nu konserter och framträdanden inom musik, konst, kultur, teater och dans avgiftsfritt. I våra skolor inom den grundläggande utbildningen ordnas klubbverksamhet gratis för skolbarnen. Klubbarna kan bestå av motion och idrott men även annat som intresserar barnen. År 07 delar staden ut euro i bidrag åt idrottsföreningarna. Detta innebär en höjning på euro från år 06. Höjningen av föreningsbidraget hjälper föreningarna att ordna aktiv verksamhet åt alla sina medlemmar. Kultursektionen delade år 06 ut i olika bidrag. Sammanfattning För att kunna garantera barn och ungdomar möjlighet att delta i hobbyn och intressen till ett förmånligt pris bör staden vara beredd att stöda dem som anordnar verksamheten med tillräckliga bidrag. Förutom hyreskostnaderna har föreningar kostnader för ledarna, material och övrigt. För att kanalisera bidrag på rätt sätt bör enkla och klara regler för stödsystem utarbetas. Föreslås även att en instans inom staden har det övergripande ansvaret för stödsystemen så att de är synkroniserade och bidragens storlek är i rätt förhållande till varandra och till den verksamhet som bidragen beviljas för. En avgiftsfri användning eller att bevilja ett betydligt lägre hyrespris för idrottsanläggningar som staden äger, hyr eller stöder skulle ge ett ojämlikt stödsystem för barn under år. Det här beror på att många idrotter bedrivs i utrymmen som bedrivs av privata ägare. En stor dropout sker bland ungdomarna i åldern 5-8 år. Även detta borde beaktas vid fördelning av bidrag. Förslag Beslut Bildningsdirektören: Bildningsnämnden anger ovanstående, samt idrottssektionens utredning, som sitt svar på Kari Koskelas m.fl. motion. Bildningsnämnden: Förslaget godkändes. Stst

151 9, STST :00 CFV: 880/06 Motion: Bilaga 07 Stadssekreteraren: Tekniska nämnden, bildningsnämnden och bildningsnämndens idrottssektion har gett sina svar på motionen. Sammanfattningsvis kan man konstatera att det bästa och jämlikaste sättet att stöda fritidsintressen för barn under år är att bevilja föreningarna större bidrag och att staden ordnar egen verksamhet för att barn och unga ska få utöva sina kultur-, förenings- och idrottsintressen. Bildningsnämnden föreslår också att endast en instans inom staden beviljar bidrag, så att helhetssynen är synkroniserad vad gäller olika verksamhetsområden och bidragens storlek. För närvarande innehåller idrottssektionens budget för föreningsbidrag, i stadsstyrelsens budget finns 0.000, som administreras av idrottssektionen och dessutom beviljar kultursektionen ca i olika bidrag årligen. I fortsättningen kunde välfärdsnämnden vara den instans som administrerar alla idrotts-, förenings- och kulturbidrag. Den sammanlagda summan borde vara ännu större, och ärendet bör beaktas vid budgetberedningen. En avgiftsfri användning eller att bevilja ett betydligt lägre hyrespris för idrottsanläggningar som staden äger, hyr eller stöder skulle ge ett ojämlikt stödsystem för barn under år. Det här beror på att många idrotter utövas i utrymmen som drivs av privata ägare. En stor dropout sker bland ungdomarna i åldern 5 8 år. Även detta borde beaktas vid fördelning av bidrag. Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar godkänna ovanstående svar på motionen och föreslår för stadsfullmäktige att fullmäktige förklarar motionen slutbehandlad. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm Motion: Bilaga 7 Förslag Stadsstyrelsen beslutar godkänna ovanstående svar på motionen och föreslår:

152 9, STST :00 CFV: 880/06 - att stadsfullmäktige förklarar motionen slutbehandlad. Beslut Stadsfullmäktige: Fullmäktig Kari Koskela föreslog att ärendet återremitteras för ny beredning, eftersom svaret inte innehöll de siffror som begärdes i motionen om hur många som utövar olika fritidsaktiviteter och inte heller beräkningar om vilka kostnader det skulle innebära för staden om utrymmena fick användas hyresfritt. Mervi Rantala och Bjarne Kull understödde förslaget. I ärendet förrättades omröstning: De som understöder stadsstyrelsens förslag röstar JA och de som understöder Kari Koskelas förslag röstar NEJ. Resultatet av omröstningen: 3 JA-röster och 9 NEJ-röster. Stadsfullmäktige beslutade således återremittera ärendet för ny beredning. Stst Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar sända motionen till bildningsnämnden och bildningsnämndens idrottssektion för ny beredning enligt stadsfullmäktiges beslut.

153 30, STST :00 TV: 53/07 STÄNGNING AV GAMLA AVSTJÄLPNINGSPLATSEN: ANHÅLLAN OM I BUDGE- TEN RESERVERADE MEDEL TN Beredning: Byggherreingenjör Frank Bäcksholm, tel Ärendet har behandlats senast TN Den tidigare uppskattningen baserade sig på medelkostnad per kvadrat för redan förverkligade avstjälpningsplatser. Nu har konsulterna gjort oss en ny kalkyl. Mycket arbete är redan gjort för stängningen avstjälpningsplatsen. Avstjälpningsplatsen yttre form är idag gjord med aska som är till största delen formad enligt kravet i miljötillståndet. Dräneringslinje för lakvatten är byggd som avleds via en pumpstation till Jakobstads vattens avloppsledning samt så är gasuppsamlingsbrunnar byggda. Nu återstår att bygga resten klart, det vill säga ett tätskikt samt ett dräneringsskikt som skall täckas med ytterligare,0 meter massor. Planering och arbete med upphandlingsdokument för arbetet pågår. Arbetet skall dessutom övervakas förutom egen övervakning av en utomstående oberoende övervakare, denna övervakningstjänst har blivit upphandlad. Enligt miljötillståndet skall avstjälpningsplatsens tät- och dräneringsskikt vara klart i slutet på 08. Den slutliga fyllningen av,0 meter skall vara klart senast i slutet på 00. Tanken är att arbetet konkurrensutsätts ännu i vår och att arbetena kan påbörjas i juni månad, dock senast till hösten. Stängningen av avstjälpningsplatsen hör inte till stadens investeringar ut till stadens driftsekonomi. Staden har för år 07 en avsättning om i balansräkningen för stängningen av avstjälpningsplatsen. Denna summa bör Kommunaltekniska avdelningen få till förfogande så att arbetena kan påbörjas i år. Summan räcker ungefär till att bygga diken och avvattningssystem runt hela avstjälpningsplatsen klart, samt att forma askfyllningen till sin slutliga nivå. För att uppnå kraven i miljötillståndet bör tätskiktet i form av en bentonitmatta samt dräneringsduk och 300 mm skyddslager vara klart nästa år, dvs. 08. Bygg kostnaderna för denna etapp är uppskattade till ca Arbetet och bygg kostnaderna som kvarstår efter 08 skulle vara slutlig fyllning med fyllnadsjord och växtlager, den kostnaden är beräknad till uppskattningsvis och bör vara klart till utgången på 00. Av dessa kostnader faktureras Ekorosks andel på 5 %. Kostnaderna är ändå i denna storleksordning totalt för Kommunal-

154 30, STST :00 TV: 53/07 tekniska avdelningen eftersom planering, övervaknings och byggherrekostnader tillkommer. Dessutom fungerar den befintliga pumpstationen bristfälligt vilket kan medföra merkostnader i projektet. Tanken är att efter tätskiktet är byggt så minskar belastningen avsevärt på pumpstationen och då kan nödvändiga åtgärder vidtas. Offertförfrågan måste göras på så vis under våren att entreprenören är medveten om att avbrott i arbetet kan uppstå ifall inte tillräckliga budgetmedel beviljas. Även en förlängning till miljötillståndet bör anhållas av Regionförvaltningsverket ifall inte tillräckliga budgetmedel beviljas. Stadsingenjören: Tekniska nämnden föreslår att stadsstyrelsen godkänner att avsättningen i balansräkningen om används år 07 för stängning av avstjälpningsplatsen, samt att stadsstyrelsen förbinder sig att föreslå åt stadsfullmäktige följande ökning i budgetramar: för år 08 och för år 09 till kommunaltekniska avdelningens driftsbudget för stängning av avstjälpningsplatsen. Förslag Beslut Tekniska direktören: Tekniska nämnden beslutar i enlighet med stadsingenjörens förslag. Tekniska nämnden: Tekniska nämnden beslutade återremittera ärendet. TN Beredning enligt TN Stadsingenjören: Tekniska nämnden föreslår att stadsstyrelsen godkänner att avsättningen i balansräkningen om används år 07 för stängning av avstjälpningsplatsen, samt att stadsstyrelsen förbinder sig att föreslå åt stadsfullmäktige följande ökning i budgetramar: för år 08 och för år 09 till kommunaltekniska avdelningens driftsbudget för stängning av avstjälpningsplatsen. Förslag Tekniska direktören: Tekniska nämnden beslutar i enlighet med stadsingenjörens förslag. Beslut

155 30, STST :00 TV: 53/07 Tekniska nämnden beslutade föreslå för stadsstyrelsen att styrelsen godkänner att avsättningen i balansräkningen om används år 07 för stängning av avstjälpningsplatsen, samt att stadsstyrelsen förbinder sig att föreslå för stadsfullmäktige följande ökning i budgetramarna: för år 08 och för år 09 samt för år 00 i kommunaltekniska avdelningens driftsbudget. Tekniska nämnden föreslår också att man anhåller om en förlängning av miljötillståndet. Stst Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar godkänna att avsättningen i balansräkningen om används år 07 för stängning av avstjälpningsplatsen, samt att stadsstyrelsen förbinder sig att föreslå för stadsfullmäktige följande ökning i budgetramarna: för år 08 och för år 09 samt för år 00 i kommunaltekniska avdelningens driftsbudget. Stadsstyrelsen beslutar också att man anhåller om en förlängning av miljötillståndet. Beslut Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm Förslag Stadsfullmäktige förbinder sig till följande ökning i budgetramarna: för år 08 och för år 09 samt för år 00 i kommunaltekniska avdelningens driftsbudget. Dessutom konstateras att stadsstyrelsen beslutade att man anhåller om en förlängning av miljötillståndet. Beslut Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige godkände enhälligt stadsstyrelsens förslag. Stst Ehdotus

156 30, STST :00 TV: 53/07 Stadsdirektören: Stadsstyrelsen meddelar drätselkontoret och centralen för tekniska tjänster om stadsfullmäktiges beslut.

157 3, STST :00 CFV: 983/06 FULLMÄKTIG MERVI RANTALA M.FL: MOTION OM INLEDANDE AV FLEXIBEL GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING, JOPO, I ETELÄNUMMI SKOLA Stfm Motionen: Bilaga 00 Beslut Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med sin arbetsordning att remittera ärendet till stadsstyrelsen för beredning. Stst Motion: Bilaga 40 Stadssekreteraren: Fullmäktig Mervi Rantala och 8 andra fullmäktigeledamöter har undertecknat en motion, där de föreslår att stadsstyrelsen utreder behovet av flexibel grundläggande utbildning, JOPO, i det finskspråkiga högstadiet och vidtar nödvändiga åtgärder. Enligt motionen deltog högstadierna i Jakobstad i projektet läsåren och , men försöket avslutades i Etelänummi skola i slutet av år 009. Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar inbegära utlåtanden i ärendet av bildningsnämnden och social- och hälsovårdsnämnden. Utlåtandena bör tillställas stadsstyrelsen senast Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Bildn Motion: Bilaga 37 Skoldirektören: Bakgrund På initiativ av undervisningsministeriet inleddes år 006 utvecklingsverksamhet med flexibel grundläggande utbildning (JOPO) för att motverka oron för de elever som löpte risk att bli utan avgångsbetyg och ofta också utan studieplats på andra

158 3, STST :00 CFV: 983/06 stadiet. Elever i åk 6 9 och extra klasser i grundskolorna i de kommuner som är med i projektet kan söka sig till eller hänvisas till JOPO-grupper på den grunden att de anses kunna ha nytta av verksamhetsmodellen. Målet är att JOPOverksamheten senare kunde etableras som ett studiealternativ i så många kommuner som möjligt. Eleverna i JOPO-gruppen får stöd av en lärare och lärarens arbetspar, t.ex. en ungdomsarbetare eller socialarbetare. Ofta är också andra vuxna involverade. För varje elev uppgörs en inlärningsplan eller vid behov en IP. Undervisningen av gruppen ordnas delvis som närundervisning och delvis på arbetsplatser. Andra inlärningsmiljöer kan vara t.ex. lägerskolor, naturen, andra skolor och läroanstalter, idrottsväsendet och kulturinstitutioner. Genom individuella arrangemang sköter man också elevhandledningen som stöd för övergången till studier på andra stadiet. En utmaning är också att bygga upp en fortsättning mellan JOPO-verksamheten och Yrkesstarten samt att allmänt stärka samverkan mellan den allmänna undervisningen och andra stadiet när det gäller elever som behöver stöd. Tilläggsfinansiering för flexibel grundläggande utbildning Bakgrund Enligt 5 i lagen om grundläggande utbildning kan kommunen, i den omfattning kommunen beslutar, ordna flexibel grundläggande utbildning för årskurserna 7 9. Undervisningen och verksamheten genomförs i form av smågrupper delvis i skolan och delvis som handledda studier på arbetsplatser eller i andra inlärningsmiljöer. Dessutom används olika stödformer för unga, såsom tidig upptäckt av problem och olika former av tidigt ingripande samt individuellt riktade stöd- och rådgivningstjänster. Verksamheten genomförs som ett mångprofessionellt samarbete. Förutom basfinansieringen för den grundläggande utbildningen (FM:s finansiering och hemortsersättningarna) kan utbildningsanordnaren beviljas tilläggsfinansiering för de extra kostnader som den flexibla grundläggande utbildningen orsakar. Eurobeloppet för tilläggsfinansieringen får man när antalet elever i den flexibla grundläggande utbildningen multipliceras med det enhetspris som fastställts för verksamheten per elev. För år 07 har undervisnings- och kulturministeriet inom ramen för statsbudgeten fastställt enhetspriset för den flexibla grundläggande utbildningen till 3.00,00 euro per elev. Enhetspriset för en privat utbildningsanordnare är 3.0,67 euro. Finansiering för flexibel grundläggande utbildning utbetalas år 07 åt 0 kommuner och en samkommun för sammanlagt 89 elever. Inledande av JOPO-verksamhet i Etelänummi skola Tidigare har det funnits en JOPO-klass i Etelänummi skola, men verksamheten har sedan upphört, eftersom man inte fått tillräckligt många elever i gruppen. Den praktiska undervisning-

159 3, STST :00 CFV: 983/06 en och kontakterna till arbetsplatserna har också upplevts som utmanande emellanåt. Situationen har nu förändrats vad gäller elevantalet och det är möjligt att sätta i gång med JOPO-verksamhet. Man har också sökt nya idéer med tanke på att utveckla verksamhetens innehåll. År 06 föreslog skolväsendet att Etelänummi skola skulle ansluta sig till ett regionalt samarbetsprojekt för flexibel grundläggande utbildning. Projektet fick statsbidrag och de deltagande kommunerna var Karleby, Jakobstad, Kannus, Kaustby och Toholampi. Målet med projektet är att dela med sig av goda verksamhetsmodeller och utveckla kommunernas JOPO-verksamhet. Projektledare är utvecklingschefen inom bildningsväsendet i Karleby. Från Etelänummi skola deltar rektor Kim Pitkäkangas i projektet. Plan för läsåret Skoldirektören och Etelänummi skolas rektor: JOPO-verksamheten inriktas fortsättningsvis på åk 9 och det finns 0 studieplatser. Om verksamheten kan inledas redan läsåret 07-08, börjar skolan genast söka samarbetspartner för JOPO-verksamheten inom företagsvärlden, den offentliga och tredje sektorn. Det här har man erfarenhet av sedan tidigare. JOPO-klassen behöver en heltidsanställd lärare, gärna en speciallärare/specialklasslärare, och som lärarens arbetspar i klassen i fungerar en ungdomsledare. Den ungdomsarbetare som tidigare arbetat i JOPO-klassen på Etelänummi skola, arbetar för närvarande i resursskolan och står därför inte till förfogande för den kommande JOPO-klassen. Vi föreslår att ungdomsbyrån väljer en ny person för uppgiften. Läraren rekryteras externt. Av JOPO-läraren förutsätts ett starkt pedagogiskt grepp om arbetet, en positiv och aktiv inställning, goda färdigheter i teamarbete och samverkan samt förmåga att bemöta ungdomarna på ett uppriktigt sätt. Via ungdomsväsendet och det uppsökande ungdomsarbetet är det möjligt att ansöka om understöd, t.ex. för lägerskolor i enheter som deras samarbetspartner kan erbjuda. Tilläggsfinansieringen för flexibel grundläggande undervisning räcker inte till för att täcka kostnaderna för verksamheten. Verksamheten ger dessutom upphov till kostnader för exkursioner och resor. Förslag Bildningsdirektören: Bildningsnämnden beslutar inleda JOPO-verksamhet i Etelänummi skola fr.o.m Bildningsnämnden ger ovanstående utredning som svar på Mervi Rantala m.fl.:s motion. Bildningsnämnden ansöker senare om tilläggsfinansiering för verksamheten.

160 3, STST :00 CFV: 983/06 Beslut Bildningsnämnden: Förslaget godkändes. Stst Motion: Bilaga 3 Stadssekreteraren: Motionen har behandlats i bildningsnämnden och resultatet är att JOPO-verksamhet kommer att inledas i Etelänummi skola fr.o.m Bildningsnämnden ansöker senare om tillläggsfinansiering för verksamheten. Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att fullmäktige godkänner bildningsnämndens beslut som svar på motionen och förklarar motionen slutbehandlad. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm Motion: Bilaga 9 Förslag Beslut Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige godkänner bildningsnämndens beslut som svar på motionen och förklarar motionen slutbehandlad. Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige godkände enhälligt stadsstyrelsens förslag. Stst Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen meddelar Mervi Rantala och bildningsnämnden om stadsfullmäktiges beslut.

161 3, STST :00 CFV: /07 FULLMÄKTIG MERVI RANTALA, SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL: SERVICEBOENDE OCH KOLLEKTIVT BOENDE FÖR DEN ÄLDRE BEFOLKNINGEN Stst Skriftligt spörsmål: Bilaga 48 Stadssekreteraren: Fullmäktig Mervi Rantala har lämnat in ett skriftligt spörsmål till stadsstyrelsen I det skriftliga spörsmålet begärs svar på följande frågor: Vilka åtgärder tänker stadsstyrelsen vidta för att väntetiderna till effektiverat serviceboende inom äldreomsorgen ska motsvara de tidsfrister som avses i äldreomsorgslagen? Tänker stadsstyrelsen uppdatera det bostadspolitiska programmet från år 008 vad gäller tillgängligt och kollektivt boende för den äldre befolkningen? Enligt 7 i fullmäktiges arbetsordning ska stadsstyrelsen ge sitt svar på frågan senast vid det första fullmäktigemöte som hålls efter att tre veckor förflutit sedan frågan ställdes eller på detta sammanträde uppge orsaken till att ett svar inte har kunnat ges. Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar inbegära utlåtande i ärendet av socialoch hälsovårdsverket (äldreomsorgen) och Fastighets Ab Ebba, innan stadsstyrelsen tar upp ärendet till ny behandling. Utlåtandena ska inlämnas i brådskande ordning inom en vecka. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stst Skriftligt spörsmål: Bilaga 64 Stadssekreteraren: Fullmäktig Mervi Rantala har inlämnat ett skriftligt spörsmål till stadskansliet. Stadsstyrelsen har inbegärt utlåtanden i ärendet av Fastighets Ab Ebba och äldreomsorgen. Enligt 7 i fullmäktiges arbetsordning ska stadsstyrelsen ge sitt svar på frågan senast vid det första fullmäktigemöte som hålls efter att tre veckor förflutit sedan frågan ställdes eller på

162 3, STST :00 CFV: /07 detta sammanträde uppge orsaken till att ett svar inte har kunnat ges. I det här skedet har endast det ena utlåtandet inkommit, så stadsstyrelsen meddelar stadsfullmäktige att styrelsen inte ännu kan ge svar på det skriftliga spörsmålet utan svaret ges på följande fullmäktigemöte. Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen föreslår för stadsfullmäktige att fullmäktige antecknar ärendet för kännedom. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm Skriftligt spörsmål: Bilaga Förslag Beslut Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige antecknar ärendet för kännedom. Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige godkände enhälligt stadsstyrelsens förslag. Stst Skriftligt spörsmål: Bilaga 4 A Social- och hälsovårdsverkets utlåtande: Bilaga 4 B Fastighets Ab Ebbas utlåtande: Bilaga 4 C Stadsdirektören: Fullmäktig Mervi Rantala har lämnat in ett skriftligt spörsmål till stadsstyrelsen I det skriftliga spörsmålet begärs svar på följande frågor: Vilka åtgärder tänker stadsstyrelsen vidta för att väntetiderna till effektiverat serviceboende inom äldreomsorgen ska motsvara de tidsfrister som avses i äldreomsorgslagen?

163 3, STST :00 CFV: /07 Tänker stadsstyrelsen uppdatera det bostadspolitiska programmet från år 008 vad gäller tillgängligt och kollektivt boende för den äldre befolkningen? Stadsstyrelsen har fått utlåtanden av social- och hälsovårdsverket samt Fastighets Ab Ebba. I samtliga utlåtanden hänvisas till stadens bostadspolitiska program 0-00, godkänt av stadsfullmäktige Där konstateras inledningsvis att kommunen bör skapa allmänna förutsättningar för utvecklande av bostadssituationen och särskilt sörja för förbättrandet av bostadssituationen för bostadslösa samt specialgrupper. Socialvårds-, handikappservice- och barnskyddslagen ger grunden för kommunens skyldighet att ordna boende för kommuninvånare med särskilda behov. Såsom Mervi Rantala konstaterar ökar den äldre befolkningen i Jakobstad. Bostadsfrågan är fundamental för en god vardag för en äldre person. De flesta äldre föredrar att bo i sitt eget hem, men vid stigande ålder kan funktionsnedsättningar och t.ex. minnessjukdomar förutsätta stöd för hemmaboende genom olika typer av service. Detta strävar man efter att svara på bl.a. genom ökad tillgång till hemvårdstjänster från social- och hälsovårdsverkets sida. För många äldre finns dock ett behov av nya boendeformer. Det behöver inte alltid handla om effektiverat serviceboende eller demensboende, vilka Rantala i första hand hänvisar till. Det kan handla om seniorboenden som är äldreanpassade när det gäller utrustning och dimensionering, och t.ex. hiss, och där även tjänster som stöder hemmaboende finns tillgängliga. Den här typen av nya boendeformer, som idag redan delvis tillhandahålls, t.ex. av Jakobstads Åldringsvänner, kunde utvecklas som ett samarbete mellan staden, särskilt Fastighets Ab Ebba, och social- och hälsovårdsverket, tredje sektorn och även den privata sektorn. Mervi Rantala lyfter i sin fråga upp de långa väntetiderna till effektiverat serviceboende, som är ett problem i dag i Jakobstad. Bl.a. inomhusluftproblemen på Björkbacka samt övergången i de privata serviceboendena från effektiverat serviceboende till serviceboende (som inte har dygnet runt bemanning) har påverkat situationen. De långa väntetiderna har bl.a. ökat trycket på Malmska sjukhusets avdelningar. Både mänskligt sett och ur servicens ändamålsenlighets synvinkel är det viktigt att helheten kring olika boendeformer uppdateras. Fastighets Ab Ebba håller på att göra en strategi för bolaget, och i samband med detta strategiarbete samt utarbetandet av stadens strategi i enlighet med nya kommunallagen är det skäl att granska linjedragningarna både i det bostadspolitiska programmet och i planen för den äldre befolkningens välbefinnande, särskilt vad gäller de äldres bostadspolitiska frågor.

164 3, STST :00 CFV: /07 Stadsstyrelsen kommer att granska denna fråga i samband med behandlingen av budgetramarna, och i budgetberedningen för år 08. Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen föreslår för stadsfullmäktige att fullmäktige antecknar svaret för kännedom. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm Skriftligt spörsmål: Bilaga 30 A Social- och hälsovårdsverkets utlåtande: Bilaga 30 B Fastighets Ab Ebbas utlåtande: Bilaga 30 C Förslag Beslut Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige antecknar svaret för kännedom. Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige godkände enhälligt stadsstyrelsens förslag. Stst Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen meddelar Mervi Rantala om stadsstyrelsens svar på det skriftliga spörsmålet.

165 33, STST :00 CFV: 97/07 SVENSKA ÖSTERBOTTENS FÖRBUND FÖR UTBILDNING OCH KULTUR: FÖR- SLAG TILL UPPDATERAT GRUNDAVTAL FÖR SAMKOMMUNEN Stst Förnyat grundavtal: Bilaga 0 Samkommunen Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur har berett en ändring av sitt grundavtal med anledning av ändringar i kommunallagen. Samkommunstyrelsen har efter att ha hört medlemskommunernas operativa ledning och samkommunens egna förvaltningsorgan, den 9 mars, avgett ett förslag till förnyat grundavtal. De största ändringarna i grundavtalet består i att styrelsen utses, förutom på basen av kommunalvalets resultat, också på basen av region. Norr (Karleby-Nykarleby) tre personer, mitten (Vörå-Malax) sju personer och syd (Korsnäs-Kristinestad) tre personer. Bakgrunden till denna fördelning är en mix av svenskspråkig befolkning, studerandes hemorter, betalningsandelar i kommunen och grundkapitalandelar. Orsaken till denna förändring är att två direktioner och en nämnd försvinner. I stället flyttas YA-ärendena till styrelsens bord och för att förstärka kulturenheterna bildas en gemensam sektion för kulturärenden. I sektionen (som behandlas i förvaltningsstadgan) är teaterchefen föredragande för teaterärenden och kulturchefen för kulturärenden. Stämmans delegater ska utses per stämma i stället för som ofta tidigare för en fyraårsperiod. Ändringen kommer från kommunallagen. I övrigt finns mindre från kommunallagen härledda förtydligandena som gäller samkommuner beträffande täckande av underskott, ägarstyrning och rapportering. Söfuks styrelse begär medlemskommunernas behandling av det uppdaterade grundavtalet före Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen besluter föreslå för fullmäktige att det uppdaterade grundavtalet för samkommunen Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur godkänns. Stadsstyrelsen: Peter Boström föreslog att 0 i grundavtalet ändras så, att den får följande formulering: Samkommunstämman väljer en styrelse, som kallas samkommunstyrelsen. Styrelsen väljs för samma mandattid som motsvarar ägarkommunernas fullmäktiges mandattid, om

166 33, STST :00 CFV: 97/07 inte samkommunstämman fattat beslut om en kortare mandattid. Samkommunstyrelsen har 3 ledamöter. För varje ledamot väljs en personlig ersättare. Samkommunstyrelsens sammansättning motsvarar den andel röster olika grupper som är representerade i medlemskommunernas fullmäktige fått vid kommunalvalet med iakttagande av proportionalitetsprincipen enligt vallagen. Varje ledamot i samkommunstyrelsen har en () röst vid sammanträdena. Förslaget understöddes av Owe Sjölund. I ärendet förrättades omröstning. De som understöder stadsdirektörens förslag röstar JA och de som understöder Boströms förslag röstar NEJ. Resultatet av omröstningen blev 0 JA-röster och 0 NEJ-röster. Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att det uppdaterade grundavtalet för samkommunen Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur godkänns i den ändrade formen. Stfm Förnyat grundavtal: Bilaga 3 Förslag Beslut Stadsstyrelsen föreslår för stadsfullmäktige: - att det uppdaterade grundavtalet för samkommunen Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur godkänns till övriga delar enligt det grundavtal som medföljer som bilaga med undantag av 0, som föreslås godkännas i följande form: Samkommunstämman väljer en styrelse, som kallas samkommunstyrelsen. Styrelsen väljs för samma mandattid som motsvarar ägarkommunernas fullmäktiges mandattid, om inte samkommunstämman fattat beslut om en kortare mandattid. Samkommunstyrelsen har 3 ledamöter. För varje ledamot väljs en personlig ersättare. Samkommunstyrelsens sammansättning motsvarar den andel röster olika grupper som är representerade i medlemskommunernas fullmäktige fått vid kommunalvalet med iakttagande av proportionalitetsprincipen enligt vallagen. Varje ledamot i samkommunstyrelsen har en () röst vid sammanträdena. Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige godkände enhälligt stadsstyrelsens förslag. Stst Förslag

167 33, STST :00 CFV: 97/07 Stadsdirektören: Stadsstyrelsen meddelar Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur om stadsfullmäktiges beslut.

168 34, STST :00 CFV: 30/07 NY FÖRVALTNINGSSTADGA FÖR STADEN JAKOBSTAD FR.O.M Stst Utkast till förvaltningsstadga: Bilaga 5 Stadssekreteraren: I kommunallagen, 90, finns bestämmelser om förvaltningsstadgans innehåll. Förvaltningsstadgan är ett viktigt styrmedel för stadens förvaltning och verksamhet samt för organens sammanträdesförfarande. Enligt kommunallagen ska förvaltningsstadgan innehålla behövliga bestämmelser om åtminstone:. frågor som gäller ordnandet av förvaltningen och verksamheten. frågor som gäller besluts- och förvaltningsförfarandet 3. frågor som gäller fullmäktiges verksamhet. Förvaltningsstadgan ska också ha behövliga bestämmelser som bidrar till att de i språklagen (43/003) och andra lagar tryggade språkliga rättigheterna förverkligas i kommunens förvaltning. När nästa fullmäktigeperiod inleds, ska kommunerna ha en godkänd förvaltningsstadga som följer 90 i kommunallagen. I den nya kommunallagen är utgångspunkten att alla frågor som ska fastställas i en instruktion samlas i förvaltningsstadgan, så att inga andra instruktioner behövs. Bestämmelser som tidigare fanns i fullmäktiges arbetsordning, förvaltningsstadgan, ekonomi- och revisionsstadgan, arvodes- och resestadgan och instruktionen för Jakobstads Vatten tas nu med i förvaltningsstadgan. Vid sidan av förvaltningsstadgan kommer stadens strategi, budgeten och ekonomiplanen i fortsättningen att utgöra andra viktiga styrmedel för stadens verksamhet. Kommunförbundets mall för förvaltningsstadga har använts som grund vid utarbetandet av förvaltningsstadgan. Bestämmelserna i staden Jakobstads förvaltningsstadga har indelats i fem delar och 7 kapitel. I förvaltningsstadgan har medtagits bestämmelser som tidigare fanns i fullmäktiges arbetsordning, förvaltningsstadgan, arkivstadgan, ekonomi- och revisionsstadgan, arvodes- och resestadgan samt instruktionen för Jakobstads Vatten. I utkastet förblir de politiska organen oförändrade och lika stora, med undantag av en förändring. I utkastet föreslås att det i framtiden skulle finnas två nämnden inom bildningssektorn: bildningsnämnden (utbildningsfrågor) och kultur-, idrotts- och ungdomsnämnden. Bildningsdirektören skulle vara föredragande i båda nämnderna. De separata idrotts- och kultursektionerna skulle indras. En del moderniseringar av tjänstebenämningar föreslås inom koncernförvaltningen. Dessa ändringar har ingen inverkan på arbetets svårighetsgrad eller på lönen.

169 34, STST :00 CFV: 30/07 I fortsättningen kan organen leda sin verksamhet förutom med den här förvaltningsstadgan också med egna verksamhetsstadgor. Den nya förvaltningsstadgan ska tillämpas fr.o.m Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föra remissdebatt utgående från utkastet till förvaltningsstadga. Dessutom beslutar stadsstyrelsen sända utkastet till förvaltningsstadga på utlåtanderunda till alla nämnder och direktionen för Jakobstads Vatten. Utlåtandena ska inlämnas till stadsstyrelsen senast Beslut Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stst Förvaltningsstadga för staden Jakobstad: Bilaga A Bildningsnämndens protokollsutdrag: Bilaga B Tekniska nämndens protokollsutdrag: Bilaga C Social- och hälsovårdsnämndens protokollsutdrag: Bilaga D Direktionen för Jakobstads Vattens protokollsutdrag: Bilaga E Miljö- och byggnadsnämndens protokollsutdrag: Bilaga F Stadssekreteraren: Alla nämnder och Jakobstads Vatten har gett utlåtande om utkastet till förvaltningsstadga. Alla tekniska fel och brister har korrigerats i den nya versionen i enlighet med förslagen. Dessutom föreslog revisionsnämnden i sitt utlåtande att man i förvaltningsstadgan skulle ta in en särskild paragraf, som ger revisorn och revisionsnämnden tillgång till konfidentiella handlingar. Motsvarande paragraf finns i kommunallagen (4 ) och den är i sig bindande, så det är inte nödvändigt att upprepa samma bestämmelse i förvaltningsstadgan.

170 34, STST :00 CFV: 30/07 I den nya förvaltningsstadgan föreslås följande ändringar jämfört med nuläget: : Välfärdsnämnden kommer att ersätta idrotts- och kultursektionerna och som ett organ på nämndnivå besluta om stadens kultur-, idrotts-, fritids-, musei-, biblioteks- och ungdomstjänster. Nämnden skulle ha 9 ordinarie medlemmar och en egen separat budget. Nämnden skulle också sköta de anslag i stadsstyrelsens budget som hör till dess verksamhetsområde. 3 : Ordförandena för tekniska nämnden, bildningsnämnden, välfärdsnämnden, miljö- och byggnadsnämnden, Jakobstads Vattens direktion, den svenskspråkiga skolsektionen och den finskspråkiga skolsektionen ska vara ordinarie ledamöter i fullmäktige. 7 : Enligt förslaget väljs bildningsdirektören inte längre bland de ledande tjänstemännen inom bildningsväsendet, utan det är en särskild tjänst och inte en tjänst som sköts vid sidan av den egna egentliga tjänsten. 38 : Beslutanderätt vid inrättande och indragning av tjänster samt ändring av tjänsteförhållanden till arbetsavtalsförhållanden Stadsfullmäktige beslutar om inrättande och indragning av tjänster. Personalsektionen beslutar om ändring av tjänstebenämningar samt ändring av tjänsteförhållanden till arbetsavtalsförhållanden eller ändring av arbetsavtalsförhållanden till tjänsteförhållanden. Ett undantag från det ovan stadgade utgörs av ändring av tjänstebenämningar för lärare. I dessa ärenden har bildningsnämnden beslutanderätt. 4 : Anställning Anställning av personal i stadens tjänst sker på följande sätt: Stadsfullmäktige beslutar om val av stadsdirektör. Stadsstyrelsen beslutar om val av direktör för varje sektor (tekniska väsendet och bildningsväsendet) val av ansvarsområdeschefer och andra ledande tjänsteinnehavare inom koncernförvaltningen. Direktionen för affärsverket beslutar om val av affärsverksdirektör och val av affärsverkets ledande tjänsteinnehavare och arbetstagare i förmansställning. Social- och hälsovårdsnämnden beslutar om val av social- och hälsovårdsdirektör och val av ledande tjänsteinnehavare inom verksamhetsområdet

171 34, STST :00 CFV: 30/07 Övriga nämnder beslutar om val av ledande tjänsteinnehavare och arbetstagare i förmansställning inom verksamhetsområdet i fråga. Sektorchefen, chefen för ett ansvarsområde och direktören för affärsverket beslutar om val av övrig personal som anställs i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande vid den egna enheten. Dessutom föreslås i förvaltningsstadgan moderniseringar av tjänstebenämningar inom koncernförvaltningen, vilket inte har någon inverkan på arbetets svårighetsgrad eller lönen. Tjänstebenämningen stadskamrer skulle ändras till ekonomidirektör och tjänstebenämningen stadssekreterare till förvaltningsdirektör. Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att fullmäktige godkänner bifogade förslag till förvaltningsstadga som ny förvaltningsstadga för staden Jakobstad. Stadsstyrelsen: Under diskussionen gjordes följande ändringsförslag: Owe Sjölund föreslog att bildningsnämnden samt idrotts- och kultursektionerna i det här skedet ska fortsätta sin verksamhet på samma sätt som nu, och att en ny välfärdsnämnd inte ska tillsättas. Medlemmarna i idrotts- och kultursektionerna väljs i det här skedet för två år. Förvaltningsstadgan ändras till den här delen så, att avsnitten om välfärdsnämnden och dess uppgifter avlägsnas. Förslaget understöddes och stadsstyrelsen röstade på följande sätt i ärendet: De som understöder stadsdirektörens förslag röstar JA och de som understöder Sjölunds förslag röstar NEJ. Resultatet av omröstningen: 0 JA-röster och 9 NEJ-röster. Dessutom beslutade stadsstyrelsen att gruppordförandena tillsätter en arbetsgrupp, som ska fundera på en reform av organen på bildningssidan t.o.m Maria Lunabba föreslog, understödd av Owe Sjölund, att tjänstebenämningarna inom koncernförvaltningen inte ska ändras. I ärendet förrättades skild omröstning om benämningarna stadssekreterare och stadskamrer. De som understöder stadsdirektörens förslag röstar JA och de som understöder Lunabbas förslag röstar NEJ. För stadskamrerens del utföll omröstningen på följande sätt: 5 JA-röster: Jarmo Ittonen, Kari Koskela, Ulrika Rönnback, Ulla Hellén och Kurt Hellstrand

172 34, STST :00 CFV: 30/07 4 NEJ-röster: Eero Luomala, Mona Vikström, Owe Sjölund och Maria Lunabba För stadssekreterarens del utföll omröstningen på följande sätt: 4 JA-röster: Jarmo Ittonen, Kari Koskela, Ulrika Rönnback och Ulla Hellén 5 NEJ-röster: Eero Luomala, Mona Vikström, Owe Sjölund, Maria Lunabba och Kurt Hellstrand Stadsstyrelsen föreslår således för stadsfullmäktige att tjänstebenämningen stadskamrer ändras till ekonomidirektör, men tjänstebenämningen stadssekreterare förblir oförändrad. 4 Eero Luomala föreslog att följande stycke tas bort: Sektorchefen, chefen för ett ansvarsområde och direktören för affärsverket beslutar om val av övrig personal som anställs i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande vid den egna enheten. Dessutom väljer stadsstyrelsen och övriga nämnder också övrig personal. Till paragrafen tilläggs ett omnämnande om att svenskspråkiga och finskspråkiga skolsektionen beslutar om val av lärare som anställs i ordinarie arbetsavtals- eller tjänsteförhållande. Ulrika Rönnback understödde förslaget. Stadsstyrelsen röstade på följande sätt i ärendet: De som understöder stadsdirektörens förslag röstar JA och de som understöder Luomalas förslag röstar NEJ. Resultatet av omröstningen: JA-röst (Lunabba) och 9 NEJ-röster (övriga). Stadsstyrelsen beslutar således enligt Luomalas förslag. Stfm Förvaltningsstadga för staden Jakobstad: Bilaga 3 A Bildningsnämndens protokollsutdrag: Bilaga 3 B Tekniska nämndens protokollsutdrag: Bilaga 3 C Social- och hälsovårdsnämndens protokollsutdrag: Bilaga 3 D Direktionen för Jakobstads Vattens protokollsutdrag: Bilaga 3 E Miljö- och byggnadsnämndens protokollsutdrag: Bilaga 3 F

173 34, STST :00 CFV: 30/07 Förslag Beslut Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige godkänner bifogade förslag till förvaltningsstadga som ny förvaltningsstadga för staden Jakobstad. Stadsfullmäktige: Owe Sjölund föreslog att andra stycket i 95 formuleras på följande sätt: Den som vill yttra sig ska begära ordet med elektroniskt system, skriftligt eller på annat tydligt sätt. Jarmo Ittonen understödde förslaget och stadsfullmäktige beslutade enhälligt godkänna Owe Sjölunds ändringsförslag. Marita Salmu föreslog att grundläggande konstundervisning läggs till i första stycket i 7. Första stycket i 7 lyder då på följande sätt: Bildningsnämndens verksamhetsområde omfattar förskoleundervisning, grundläggande utbildning, småbarnspedagogik, allmänbildande utbildning på andra stadiet, fritt bildningsarbete samt grundläggande musik- och konstundervisning. Stadsfullmäktige godkände enhälligt ändringsförslaget. Jarmo Ittonen föreslog att tjänstebenämningen stadssekreterare ändras till förvaltningsdirektör. Ittonens förslag understöddes av Ulla Hellén. Owe Sjölund föreslog att både benämningen stadssekreterare och benämningen stadskamrer bibehålls och att de inte ska ändras till förvaltningsdirektör och ekonomidirektör. Owe Sjölunds förslag understöddes av Mona Vikström. I ärendet förrättades omröstning på följande sätt. Först röstade man om Ittonens förslag så, att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar JA och de som understöder Ittonens förslag, dvs. att titeln stadssekreterare ändras till förvaltningsdirektör, röstar NEJ. Resultatet av omröstningen: 3 JA-röster och 9 NEJ-röster. Sedan röstades om Owe Sjölunds förslag, dvs. att också titeln stadskamrer förblir oförändrad och inte ändras till ekonomidirektör. I ärendet förrättades omröstning på följande sätt: De som understöder stadsstyrelsens förslag röstar JA och de som understöder Sjölunds förslag röstar NEJ. Resultatet av omröstningen blev 0 JA-röster och NEJ-röster. Stadsfullmäktige beslutade således att tjänstebenämningen stadskamrer inte ändras. Dessutom beslutade stadsfullmäktige enhälligt ge tjänstemännen befogenheter att korrigera några språkfel och andra tekniska fel, som fanns i paragraferna 8, 35 ja 4 i förvaltningsstadgan.

174 34, STST :00 CFV: 30/07 Stst Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen meddelar alla förvaltningsenheter om stadsfullmäktiges beslut.

175 35, STST :00 CFV: 755/06 PROJEKTERINGEN AV BI-FASTIGHETEN Stst Beredning: t.f. tekniska direktören Rune Hagström, tel I årets budget finns det intaget ett anslag på för planeringen av BI-fastigheten. Huvudplaneraren för projektet är vald och planeringsarbetet är i startgropen. Byggprojektet BI-fastigheten är i den storleksordningen att det enligt stadens byggherredirektiv fordrar en planerings- och byggnadskommitté som därmed bör tillsättas. Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen besluter att tillsätta en planerings- och byggnadskommitté enligt stadens byggherredirektiv för BIprojektet bestående av stadsstyrelsens representant, bildningsoch tekniska nämndens representanter samt bildningsdirektören, dagvårdschefen, tf. tekniska direktören och byggherreingenjören. Stadsstyrelsen väljer sin representant i kommittén. Stadsstyrelsen ger bildnings- och tekniska nämnden i uppdrag att utse var sin representant i kommittén. Stadsstyrelsen: Under diskussionen föreslog Peter Boström att stadsstyrelsen besluter tillsätta en planerings- och byggnadskommitté enligt stadens byggherredirektiv för BI-projektet bestående av tre förtroendevalda samt bildningsdirektören, dagvårdschefen, tf. tekniska direktören och byggherreingenjören. Förslaget understöddes av Jarmo Ittonen och Owe Sjölund. I ärendet förrättades omröstning. De som understöder stadsdirektörens förslag röstar JA och de som understöder Peter Boströms förslag röstar NEJ. Resultatet av omröstningen blev 0 JA-röster och NEJ-röster. Kenneth Holmgård föreslog Jarmo Ittonen, Kurt Hellstrand och Brita Brännbacka-Brunell till kommittén. Som ordförande för kommittén fungerar Brita Brännbacka-Brunell. Owe Sjölund understödde förslaget. Stadsstyrelsen beslutade enhälligt välja Jarmo Ittonen, Kurt Hellstrand och Brita Brännbacka-Brunell till medlemmar i kommittén. Stst

176 35, STST :00 CFV: 755/06 Beredning: t.f. tekniska direktören Rune Hagström, tel Stadsfullmäktige har beviljat för detta år ett anslag på för projekteringen av BI-fastigheten till ett centraldaghem. För projektet har också blivit tillsatt planerings- och byggnadskommitté bestående av Brita Brännbacka-Brunell (ordförande), Jarmo Ittonen, Kurt Hellstrand, bildningsdirektören, dagvårdschefen, t.f. tekniska direktören och byggherreingenjören. För projektet har arkitektbyrå Arcare Oy fungerat som huvudplanerare och Ingenjörsbyrå IdeaStructura Oy har utfört de byggnadsfysikaliska undersökningarna samt Ramboll Finland Ltd har undersökt föroreningarna i marken. Planerings- och byggnadskommittén har haft 4 möten med målsättning att styra planeringen så, att den gamla byggnaden används effektivt och att så många avdelningar som möjligt kan placeras i byggnaden. Huvudplaneraren har presenterat förslagsritningar där 0 avdelningar får rum i den gamla byggnaden. IdeaStructura Oy har undersökt användningsmöjligheterna för den gamla byggnaden och konstaterat i stort sett att byggnaden fordrar en liknande saneringsåtgärd som genomfördes i Länsinummi skola. Eftersom det har funnits en avstjälpningsplats på tomten har en konsult från Ramboll Finland Ltd undersökt förekomster av föroreningar i marken. Ramboll har tagit prover på 0 ställen på tomten och ställen inne i byggnaden. Resultaten av provtagningsanalyserna visar att marken är förorenad och halten av flera skadliga ämnen överskrider det lägre riktvärdet. I och med detta bör den förorenade marken hanteras enligt PIMA-bestämmelserna. Den förorenade marken måste grävas bort både på tomten och under byggnaden samt köras till en mottagningsstation. Närmaste mottagningsstation finns i Karleby, Storkohmo. Exakta mängden av föroreningar framgår först efter utförda grävningar, men den uppskattas ligga mellan.000 och m 3 ( ton). Kostnaden för att hantera föroreningarna blir beroende på mängden från till Planerings- och byggnadskommittén har låtit Avecon Oy uppgöra en kostnadskalkyl för saneringsalternativet uppgjord enligt byggdelsmetoden. Kalkylens slutsumma är utan kostnader för rivning av golvet för att avlägsna föroreningarna där under och för återställandet av detsamma. Dessutom har en kostnadskalkyl för en nybyggnad med samma rumsprogram uppgjorts enligt målprissättningsmetoden och den landar på Till båda summorna tillkommer kostnaderna för att hantera den förorenade marken. På basen av ovanstående föreslår planerings- och byggnadskommittén för BI-projektet att gamla BI-fastigheten

177 35, STST :00 CFV: 755/06 inte används utan att den rivs. Dessutom föreslår kommittén att projektet flyttas till en annan tomt och att t.ex. Pursisalmitomten används för ändamålet och att planeringen av projektet fortsätter där. Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen besluter att gamla BI-fastigheten inte används utan att den rivs. Dessutom flyttas projektet till en annan tomt.

178 36, STST :00 PB: 90/07 INTERN REKRYTERING AV ARBETARSKYDDSCHEF, TIDSBUNDEN Ps Arbetarskyddschef Birgitta Blomqvist har av stadsstyrelsen anhållit om befrielse från sin tjänst som arbetarskyddschef från och med.9.07, då hon uppnår sin personliga pensionsålder. Dessförinnan kommer Blomqvist att ta ut innestående semesterdagar, vilket innebär att hennes sista arbetsdagar som arbetarskyddschef infaller i slutet av maj. Behovet av arbetarskyddschef från..09, efter att socialoch hälsovårdsreformen genomförts, är troligen ett annat än idag, men fram till dess behöver Staden Jakobstad med en personal på ca 600 en arbetarskyddschef med ansvar för arbetarskyddsfrågor. Förslag Beslut Personalsektionen föreslår för stadsstyrelsen att besluta om att internt rekrytera en arbetarskyddschef till en tidsbunden tjänst från Personalsektionen godkände förslaget. Stst Anhållan om befrielse från tjänst: Bilaga 80 Stadssekreteraren: Arbetarskyddschef Birgitta Blomqvist har inlämnat anhållan om befrielse från tjänst fr.o.m Enligt lagen kan en tjänsteinnehavare fritt säga upp sig från sitt tjänsteförhållande och uppsägningen behöver inte godkännas av något organ. Blomqvist kommer att gå i pension fr.o.m och anhållan kan konstateras vara ett meddelande om uppsägning. Personalsektionen har behandlat ärendet och föreslår för stadsstyrelsen att en ny arbetarskyddschef i det här läget rekryteras internt till en tidsbunden tjänst för tiden Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar anteckna arbetarskyddschefens uppsägning för kännedom och beslutar rekrytera en arbetarskyddschef internt till en tidsbunden tjänst för tiden Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget.

179 36, STST :00 PB: 90/07 Stst Beredning: Personaldirektör Eva-Maria Emet, tel Med anledning av arbetarskyddschef Birgitta Blomqvists pensionering och föregående semester har tjänsten som arbetarskyddschef varit internt lediganslagen att sökas före Behörighetskrav för tjänsten var högskoleexamen eller yrkesexamen. Tjänsten kunde sökas av ordinarie eller på viss tid anställda arbetstagare på staden Jakobstad. Tjänsten fick en sökande, Fredrik Ollus. Ollus fungerar sedan 005 som hälsoinspektör på social- och hälsovårdsverket. Ollus är miljöingenjör från Svenska yrkeshögskolan i Vasa 004 samt ingenjör högre YH, teknologibaserat ledarskap, Novia Vasa 0. Ett intervjutillfälle har ordnats.5.07 vid vilket personalsektionens medlemmar inbjudits närvara. Birgitta Blomqvist har meddelat att hennes sista dag i arbete är Fredrik Ollus uppfyller utannonserade behörighetskrav och anses lämplig för tjänsten. Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar välja Fredrik Ollus till arbetarskyddschef och med hans medgivande flytta honom från hans nuvarande tjänst som hälsoinspektör till tjänsten som arbetarskyddschef. Tjänsten tillträds från.6.07 med en inledning på år samt därefter en förlängning fram till

180 37, STST :00 TV: 44/07 ÅDÖ FISKEHAMN; VAL AV ENTREPRENÖR OCH BEVILJANDE AV ANSLAG TN Situationsplan: Bilaga 00 A Plan, fasader, skärning: Bilaga 00 B Beredning: Disponent Sauli Tupeli, Utrymmesförvaltningen har begärt anbud på grundrenovering av Ådö fiskehamns gårdsplan, reparation av lastbryggan, byggande av förråd samt gästbrygga. Offerthandlingarna finns på staden Jakobstads Utrymmesförvaltning. Verksamheten vid Ådö fiskehamn består av fiskehamn med tillhörande funktioner, fiskeförädling (Strandis) och småbåtshamn. Befintlig gårdsplan är i mycket dåligt skick. Det har uppkommit tjälskador i asfalten och området är dåligt grundat. Utrymmet för fiskrens är för litet och nät som rengjorts uppbevaras i olämpligt utrymme (Hälsoinspektionen har påpekat). ELY-centralen har reserverat medel för befrämjande av fiske. Vid inspektionen förhöll inspektörerna sig positivt till investeringen att förbättra förutsättningarna för fiske vid Ådö fiskehamn. Fiskehamn med tillhörande funktioner är berättigad till stöd från ELY-centralen, max. 80 % som efterfinansiering. Arbeten som ELY-centralens stöd omfattar är: * grundningsarbeten och asfaltering av gårdsplanen (bilaga) * reparation av lastkaj samt förnyande av lyftkran * ny förrådsbyggnad (bilaga) De arbeten som ELY-centralen inte stöder är gästbryggan. Anbud för ovannämnda arbeten har begärts och inom anbudstid har 4 st. anbud inlämnats: Jake-Bygg Ab Tallqvist Oy B.I. Klemets Ab Sjöbloms Gräv Oy Totalkostnad för alla arbeten: Förmånligaste anbudet Tilläggsarbeten och oförutsedda kostnader ~3 % Projektering TOTALT: Stöd från ELY-centralen Staden Jakobstads andel

181 37, STST :00 TV: 44/07 Förslag Beslut I staden Jakobstads Utrymmesförvaltningens budget finns inte reserverat medel för projektet. Tekniska direktören: Tekniska nämnden föreslår för stadsstyrelsen att stadsstyrelsen föreslår för stadsfullmäktige att stadsfullmäktige beviljar ett anslag på för detta Ådö fiskehamns projekt. Tekniska nämnden besluter att välja Jake-Bygg till entreprenör för projektet under förutsättning att stadsfullmäktige beviljar medel för projektet. Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. Stst Situationsplan: Bilaga 37 A Plan, fasader, skärning: Bilaga 37 B Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att fullmäktige beviljar ett tilläggsanslag på för projektet Ådö fiskehamn. Det stöd som NTM-centralen beviljar är 80 % och betalas i sin helhet som efterfinansiering. Stadens andel blir Finansieras med lån.

182 37, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 37 A, stst

183 37, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 37 B, stst

184 38, STST :00 TV: 47/07 ANNE STRÖM: INLÖSNING AV ARRENDETOMT TN Ansökan: Bilaga 95 A Köpebrev: Bilaga 95 B Karta: Bilaga 95 C Beredning: Stadsgeodet Anders Blomqvist, tel Anne Ström arrenderar den.90 m stora egnahemstomten , som är belägen på adressen Oxhamnsgatan 5 i Västermalm. Nuvarande arrendekontrakt är från år 0 och utgår den I gällande detaljplan (Sp 64), som är godkänd år 996, ingår tomten i kvartersområde för fristående småhus (AO). Högsta våningsantalet är och exploateringstalet är e=0,0. På tomten finns ett egnahemshus från 963 kombinerat med garage. Totala våningsytan är ca 40 m. Tomten befinner sig inom priszon II (I), där arrenden räknas i enlighet med taxan för zon II, men tomternas försäljningspris skall bestämmas från fall till fall och de skall fastställas av stadsstyrelsen. Grundpriset för tomter i zon II är för tillfället 5,0 /m. Åren 0 och 0 inlöstes 6 arrendetomter i Västermalm för enhetspriser på 5-7 /m. Med beaktande av tomtens läge, byggrätt och den allmänna prisnivån, så föreslås här ett enhetspris på 8 /m eller en köpeskilling på totalt.40. Stadsgeodeten: Tekniska nämnden besluter föreslå för stadsstyrelsen att staden säljer tomten till Anne Ström för ett pris på.40,00 euro. Förslag Beslut Tekniska direktören: Tekniska nämnden besluter i enlighet med stadsgeodetens förslag. Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. Stst

185 38, STST :00 TV: 47/07 Ansökan: Bilaga 38 A Köpebrev: Bilaga 38 B Karta: Bilaga 38 C Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar att staden säljer tomten till Anne Ström för ett pris på.40,00 euro.

186 38, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 38 A, stst

187 38, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 38 B, stst K Ö P E B R E V Undertecknade avtalsparter har idag överenskommit om följande fastighetsaffär: Säljare: Staden Jakobstad (FO ) PB 4, 6860 Jakobstad Köpare: Ström, Anne Daniela ( ) Oxhamnsgatan 5, 6860 Jakobstad Köpeobjekt: Egnahemstomten nr 3 i kvarter nr 5 i stadsdel nr 9, Västermalm i Jakobstad, fastighetsbeteckning Tomtens areal är 90 m. Fastighetens adress är Oxhamnsgatan 5. Köpesumma: Tjugoettusenfyrahundratjugo euro ( 40,00 ). Övriga villkor:. Köpesumman skall erläggas till stadens konto inom fjorton (4) dagar från undertecknandet av detta köpebrev.. Köparen besitter tomten på basen av ett arrendekontrakt, som är daterat den februari 0. Äganderätten till tomten övergår till köparen då köpesumman har erlagts i sin helhet. 3. Byggnaderna som finns på tomten ägs av köparen. 4. Säljaren svarar för att tomten överlåts fri från gäldsinteckningar och andra gravationer. 5. Köparen svarar för köpvittnets arvode, överlåtelseskatt samt lagfartskostnader. 6. Lösegendom ingår inte i denna försäljning. 7. Arrendekontraktet av den februari 0 upphör att gälla för tomten nr då äganderätten till den försålda tomten har övergått. Arrende för tomten faktureras i enlighet med kontraktet fram till betalningsdagen. Detta köpebrev har uppgjorts i tre likalydande exemplar, ett för säljaren, ett för köparen och ett för köpvittnet.

188 38, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 38 B, stst Jakobstad, den xx xxxxx 07 För staden Jakobstad som säljare Kristina Stenman Stadsdirektör Milla Kallioinen Stadssekreterare Härmed nöjd. Ort och tid som ovan. Anne Ström köpare I egenskap av köpvittne intygar jag att stadsdirektören Kristina Stenman och stadssekreterare Milla Kallioinen för staden Jakobstad såsom säljare samt Anne Ström såsom köpare har undertecknat detta köpebrev och att de har samtidigt varit närvarande då köpebrevet bestyrkts. Jag har kontrollerat undertecknarnas identitet och konstaterat att köpebrevet har uppgjorts i den form som anges i kap. jordabalken. Ort och tid som ovan. Sören Vikström fastighetstekniker 5983/6

189 9K K6 5 9K K0 9P K Pörkenäsgatan Tengströmsgatan Kumbergsgatan Karjavalkamankatu Kumperinkatu Pörkenäsinkatu Radiotie Nynäsgatan Karjavalkamankatu Objekt: Tomten i Jakonstad. Säljare: Staden Jakobstad Köpare: Ström Anne 3 / : m PL AO AO AO AO AO AP AR AR I e=0.0 I / e= t , STST :00 / :s bilaga: Bilaga 38 C, stst

190 39, STST :00 CFV: 90/07 UTLÅTANDE OM TILLSTÅNDSANSÖKAN: FÖRNYANDE AV BROARNA MELLAN FÅRHOLMEN OCH TJUVÖREN LSSAVI/5090/06 TN Utlåtande: Bilaga 85 Beredning: Stadsingenjör Harri Kotimäki, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten ansöker om ett tillstånd enligt vattenlagen för att riva den nuvarande Fårholmens bron V-894 (Fårholmsbro V-608), bygga en ny ersättande bro och förnya brolocket på Tjuvörens bron V-895 (Fårholmsbro II V-609) på landsväg 749 i Larsmo kommun och Jakobstad stad. Syftet med projektet är att förbättra trafiksäkerheten och uppfylla bärighetsmålen för broarna. Fordonstrafiken flyttas till en omfartsväg som fungerar under den tid byggarbetet pågår. Omfartsvägen löper via följande vägar: stamväg 68 - Nordanvägen - landsväg Behovet av omfartsvägen varar i ca 0 månader. För den lätta trafiken byggs invid vardera bron pontonbroar/en terrasserad led för den tid byggarbetet pågår. Den nuvarande Fårholmsströmmens farled stängs för den tid byggarbetena varar. Meningen är att inleda byggandet av bron våren 07 eller 08. Enligt sökanden byggandet tar cirka 8 0 månader. Anmärkningar med anledning av ansökan får framställas av dem vars rätt eller fördel ärendet kan beröra (parterna). Utlåtande begärs av berörda myndigheter. Andra än parterna har rätt att framföra sin åsikt med anledning av ansökan. Skriftliga anmärkningar och åsikter kan formuleras fritt. Handlingar om projektet kan läsas på adressen: 9 Stadsingenjören: Tekniska nämnden framför sin åsikt enligt bilagan. Förslag Beslut Tekniska direktören: Tekniska nämnden sänder bilagan som utlåtandet till stadskansliet. Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget.

191 39, STST :00 CFV: 90/07 Mbn Bilaga A 68. Sammandrag av ansökan Bilaga B 68. Planredogörelse Bilaga C 68. Skärning V-608 Bilaga D 68. Skärning V-609 Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland begär om miljövårdsmyndighetens utlåtande angående en vattenlagsenlig tillståndsansökan. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten ansöker om tillstånd att riva nuvarande Fårholmsbron I V-608, bygga en ny ersättande bro och förnya brolocket på Fårholmsbron II V-609 på landsväg 749 i Larsmo kommun och Jakobstad stad. Syftet med projektet är att förbättra trafiksäkerheten och höja på broarnas bärförmåga. Kungörelsen hålls till påseende i kommunen under tiden För givande av utlåtande har tilläggstid begärts och beviljats till Byggandet förorsakar tillfälligt temporärt buller, grumling av vattnet och en ökning i halterna av fasta ämnen. Byggandet av bron har inga bestående konsekvenser på uppdämningar eller utbyte av vatten, båtfarled, fisket eller fiskbeståndet. Sökanden har till ansökan bifogat ett kontrollprogram för att följa med projektets verkningar på vattendraget. Enligt kontrollprogrammet ska vattenprover tas före byggandet inleds, under byggtiden samt efter att projektet har avslutats. Från proverna analyseras ph, grumlighet, fast substans, totalkväveoch totalfosforhalten, elledningsförmåga samt färg. Dessutom analyseras blyhalten, eftersom man tidigare använt målarfärger som innehåller bly. Resultaten från provtagningarna skickas åt tillsynsmyndigheten samt åt Larsmo kommuns miljövårdsmyndighet. Enligt plan inleds byggandet av bron under våren 07. Sökanden har preciserat tidtabellen för projektet så att byggnadsarbetet inleds först under år 08 om beslutet från Regionförvaltningsverket fås först under senare delen av våren 07. Enligt sökanden pågår byggandet uppskattningsvis 8 0 månader. Förslag T.f. miljövårdschefen: Förnyandet av bron är i sig nödvändig och ökar trafiksäkerheten, och påverkan på omgivningen i byggskedet är övergående och relativt kortvarig. Arbetet kommer att ha stor påverkan på omgivningen med omdirigerad fordonstrafik, stängd båttrafik och möjlig inverkan på UPM Kymmene Oyj:s råvattenintag. Även om omdirigeringen av fordonstrafiken enbart betyder,8 km:s omväg, så leds trafiken genom tätbebyggt och till vältrafikerat område. UPM Kymmene Oyj:s råvattenintag befinner sig

192 39, STST :00 CFV: 90/07 nedströms brobygget och kan påverkas av arbetet, vilket kan ge konsekvenser för avtappningen av vatten från Larsmosjön. Även vattenkvaliteten från tillrinnande åar påverkar Larsmosjöns vattenkvalitet och avtappningen från sjön kan behöva justeras för att minimera olägenheter. Byggarbetet bör därmed göras under så kort tid som möjligt för att minimera olägenheterna. Vattenströmningen på området är tidvis kraftig när dammluckorna vid Hästgrundet är öppna. För regleringen av Larsmosjön ska dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds enligt gällande tillstånd hållas öppna likvärdigt när vatten behöver avtappas från sjön. Man bör försäkra sig om att den eventuella tillfälliga pontonbron är konstruerad för starka vattenströmmar, så att dammluckorna obehindrat kan hållas öppna. Ifall man av säkerhetsskäl eller andra skäl behöver hålla Hästgrundets dammluckor stängda till följd av byggandet, leds vattnet från den södra delen av Larsmosjön via hela Larsmosjön ut via Gertruds dammluckor. Buffertförmågan mot t.ex. sura tillflöden från åarna är dålig i Larsmosjön, och vid dessa tillfällen bör det sura vattnet obehindrat kunna ledas ut även via Hästgrundet. Arbetsschema bör göras upp där man i tillräcklig grad tar i beaktande olägenheterna för fordonstrafiken, båttrafiken, råvattenintaget och vattenkvaliteten, så att olägenheterna blir så små som möjligt. Båttrafiken i området är mycket livlig under sommarmånaderna. Arbetet bör justeras så att båttrafikleden kan trafikeras under juli månad, när båttrafiken är som livligast. Ansökan bör kompletteras så att man i arbetsschemat i tillräcklig grad kan ta i beaktande alla faktorer som påverkas vid bygg-skedet. Analysresultaten bör skickas även till miljövårdsmyndigheten i Jakobstad. Beslut Förslaget godkändes. Kerstin Lindén meddelade att hon anser att det inte borde vara stängt för båttrafik. Stst Tekniska nämndens utlåtande: Bilaga 39 Förslag Stadsdirektören:

193 39, STST :00 CFV: 90/07 Stadsstyrelsen beslutar sända både miljö- och byggnadsnämndens beslut och tekniska nämndens utlåtande som stadens utlåtande i ärendet. Dessutom önskar stadsstyrelsen i likhet med tekniska nämnden att tidtabellerna och användningen av arbetsbron skulle ordnas så, att båttrafiken kunde fungera utan störning under sommarmånaderna.

194 39, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 39, stst Pietarsaaren teknisen lautakunnan lausunto Länsi- ja Sisä-Suomen Aluehallintovirastolle koskien vesilain mukaista lupahakemusta: Sillan rakentaminen Lammassaaren ja Varassaaren välille, Luoto ja Pietarsaari Viite: LSSAVI/5090/06 Nykyisen rautasillan alittava veneväylä on monelle kaupunkilaiselle tärkeä reitti. Monella kaupunkilaisella on vapaa-ajan asunto Luodonjärvellä. Veneliikennettä Luodonjärven suuntaan tulee etupäässä Itälänlahdelta. Siellä on viisi kaupungin hallitsemaa venelaituria, joissa on yhteensä 85 vuokrattua venepaikkaa. Yksityisissä laitureissa veneitä on suunnilleen saman verran. Kaupunkilaisten venepaikoista suurin osa on meren puolella ja lyhin reitti Luodonjärvelle kulkee nykyisen rautasillan alta. Toiseen suuntaan eli merelle päin sillan alitus on yhtä tärkeä niille, joiden laituripaikka on Pirilönlahdella. Vaihtoehtoinen venereitti lisäisi matka-aikoja ja myös rajoittaisi veneiden kokoa. Kaupunki toivoo, että aikataulut ja työsillan käyttö järjestettäisiin niin, että veneliikenne voisi olla esteetöntä kesäkuukausien ajan. Veneväylä Itälänlahdella ruopattiin kunnostushankkeen yhteydessä vuonna 009 syvyyteen,5 m. Nykyinen rautasillan alittava väylä on tälle suora jatke, joten sama kulkusyvyys tulisi olla myös sillan kohdalla vähimmäisvaatimuksena. Uusien siltapilareiden takia nykyinen väylä käytännössä myös kaventuu, joten kohtaavalle veneliikenteelle olisi hyvä tehdä riittävä kulkusyvyys keskiaukon kohdalle. Sulkuportin auki ollessa virtaus on niin voimakas, että tarvitaan riittävästi ajovaraa siltapilarin viereen. Varmistettu väylä kannattaa myös merkitä rakennustöiden jälkeen. Työmatkaliikennettä siltojen kautta on merkittävästi. Luodontiellä on nytkin jonkin verran raskasta liikennettä, mutta ehdotettu kiertotie (Luodontie) sopii korvaavaksi reitiksi parhaiten henkilöautoille ja kevyelle liikenteelle. Kiertotie ohikulkutieltä Kokkolan suuntaan ja Kokkolasta tuleva raskas liikenne voitaisiin viitoittaa myös VT 8:lle. Luodontien päällystevauriot olisi hyvä korjata ennen kuin sille ohjataan lisää liikennettä. Staden Jakobstad, Kommunaltekniska avdelningen. PB 87, 6860 Jakobstad (06) 786 3, Pietarsaaren kaupunki, Kunnallistekninen osasto. PL 87, 6860 Pietarsaari (06) 786 3,