GS-Trean. För avd. 3 Halland/Kronoberg Nr 21 dec Utbildningar sid 3 Kränkningar sid 6 Verksamhetsplanen sid 7 Gemensam satsning sid 8

Transkript

1 GS-Trean För avd. 3 Halland/Kronoberg Nr 21 dec 2014 Utbildningar sid 3 Kränkningar sid 6 Verksamhetsplanen sid 7 Gemensam satsning sid 8

2 Ordföranden har ordet: Ett år går fort. Sista månaden på 2014 är påbörjad. Det är nu man skall se tillbaka och reflektera över året som gått. Blev 2014 som vi hade förväntat oss. Ja kanske, eller? För avdelningens del har vi genomfört i stort sett det som vi hade planerat. Det arbete vi påbörjat med medlemsvärvning ger resultat och vi har lyckats bromsa medlemstappet till att vi nu ligger på samma nivå som vid årets början. Att vara ute på arbetsplatserna och informera om medlemskapets värde och den svenska modellen ger resultat. Vi är nu inne i det andra avtalsåret och vi har jobbat hårt för att se till att alla medlemmar skall få ut den lön man har rätt till. Vi har utökat antalet regionala förhandlingsombud för att kunna genomföra fler förhandlingar under kortare tid. Med den nästan obefintliga inflation vi nu har går nästan all löneökning direkt ner i plånboken hos medlemmarna. Tyvärr har inte antalet jobb ökat i den takt vi hade hoppats på och inom vissa branscher har man tvingats till neddragningar på en del företag. Den kraftiga uppgång i konjunkturen som vi väntat på har inte kommit. Ett verksamhetsområde som jag tycker vi lyckats riktigt bra med är studieverksamheten. Vi har genomfört medlemsutbildningar för dem som vill lära sig mer om sina rättigheter på arbetsplatsen. Vi har genomfört grundutbildningar för skyddsombud så att man klarar sitt uppdrag. Vi har genomfört förhandlingsutbildningar för de förtroendevalda som förhandlar med arbetsgivaren på arbetsplatsen. Vi har utbildat klubbstyrelser i hur en klubb skall fungera. En ny ungdomskommitté har bildats i avdelningen med uppgift att genomföra skolinformation på de yrkesskolor som finns i avdelningen och som utbildar inom våra branscher. Det är viktigt att våra ungdomar får information om villkoren i arbetslivet och vilka rättigheter och skyldigheter man har som anställd. Ja det var lite av vad vi lagt resurser på under Nu närmar sig ett nytt år med en ny regering och en ny statsminister, för första gången med arbetarbakgrund. Detta tycker jag ger positiva signaler inför framtiden. Med detta vill jag önska alla en God Jul och Gott Nytt År! /Christer Gustavsson/ E-post: christer.gustavsson@gsfacket.se

3 Vårens utbildningar För dej som är nyfiken på det fackliga arbetet eller vill veta mer om dina rättigheter och skyldigheter på jobbet är Medlem i facket en bra kostnadsfri början. Vill du veta mer, mejla avd3@gsfacket.se eller ring våra studieråd Jörgen Johansson eller Ola Bengtsson För dej som redan är förtroendevald finns här vårens utbud: Fackets roll i samhället 9 februari Ungdomsutbildning 18 februari Avtalsutbildning 16 mars Vald på Jobbet 27 april, 4 och 11 maj BAM maj, maj Förutom dessa finns följande cirklar, där avdelningen betalar upp till 2500 kr per medlem och år: Grundläggande datautbildning Matematik, svenska och engelska Samhällskunskap Övriga språkutbildningar Även LO har utbildningar, om du är intresserad gå in på Kontakta alltid avdelningen för rådgivning innan du anmäler dig till en utbildning! Danska vänner från Roskilde på besök Avdelningen hade den 23 24/10 besök från Roskilde i Danmark. Vi har sen ett antal år tillbaka ett erfarenhetsutbyte hur den fackliga verksamheten utvecklar sig i respektive land, samt passar även på att besöka olika verksamheter när vi träffas. Denna gång var de som sagt hos oss och under eftermiddagen den 23/10, passade vi på att besöka Växjö. Där träffade vi Hans André från Växjö Kommunfastigheter, som berättade om det byggande i Trä som sker där. Kommunen har fattat ett beslut om, att 50 % av allt byggande av flerbostadshus skall vara i just Trä. Han visade runt på ett antal objekt i Växjö, allt ifrån sporthallar till 8-våningshus. Vi fick även tillfälle att träffa Lektor Tobias Schaurte ute på Växjö Universitet. Han berättade bland annat om det arbete som de gjort angående lönsamhet att bygga just i Trä och han ansåg att fler hustillverkare borde ställa om, från att bygga småhus till att bygga flerbostadshus istället. Våra danska vänner var imponerade av vad Växjö gjort och kommer stöta på Roskilde Kommun om hur även de borde ställa om till att bygga mer i Trä. Hans Andrén från Växjö kommunfastigheter informerar om Växjö Arena som byggts helt i trä Dag 2 genomförde vi ett besök hos Snickar-Per i Hånger och fick en ordentlig genomgång av deras tillverkning av dörrar och den kvalitetsnivå de satt. I dagsläget tillverkar de 4500 dörrar per år, berättade platschefen vilken var den som tog hand om oss under besöket. Våra danska vänner var även här imponerade av just kvaliteten på dörrarna och hävdade, att någon jämförbar inte fanns i Danmark. Vi som deltog från avdelningen var VU:s ledamöter Christer Gustavsson, Jörgen Johansson, Kjell-Ove Lidén och Magnus Johansson. Från Danmark kom Torben Jörgensen, ordförande för LO Roskilde, Ole Holtse Olsen, ordförande för 3F där bl.a. Trä Industri och Bygg ingår samt Ole Clausen, direktör för det fastighetsbolag som LO i Roskilde äger. De som deltog under Roskilde-besöket varpå övre raden Magnus Johansson, Ole Holtse Olsen, Christer Gustavsson och Ole Clausen. Sittande är Jörgen Johansson, Kjell-Ove Lidèn, Torben Jorgensen.

4 Strålfors i Ljungby startade som För 95 år sedan, 1919, startade Thage Carlsson ett boktryckeri i Ljungby hade detta växt och både han och företaget bytte namn till Strålfors. På 50-talet startade man hålkortsproduktion och man fick en ny inriktning på produktionen. Sedan 2006 ägs företaget av PostNord. Man håller sig med ett eget grafiskt museum och vår ciceron Rune Johansson, kvalitetschef och säkerhetsansvarig, stoltserar framför en hålkortstryckpress från 1962 som användes ända till I och med denna press ökade produktionen från 6000 till ex/timme. Tre stora produktionsavsnitt I dag är produktionen uppdelad på Fulfilment (där man sysslar med Tredjepartslogistik) Grafisk verksamhet Print och kuvertering. I Ljungby är man i dag runt 550 anställda varav 369 är kollektivanslutna. Koncernen har cirka 1500 anställda med en årlig omsättning av 2,7 miljarder kronor. När vår guide Rune Johansson tar oss med på en rundtur möts vi direkt av stora lokaler och ytor. På bilden till vänster ser vi en översiktsbild av print- och kuverteringsavdelningen. Här sker bland annat personalisering av till exempel fakturor och på denna avdelning sysselsätts cirka 100 personer. Vi stöter direkt på Ola Gunnarsson som är kuverteringsoperatör och under honom Tobias Ljungblad, också han kuverteringsoperatör (röd tröja). Skillnaden mellan tryck och print är den att vid tryck ser alla ex likadana ut medan vid print finns hela tiden en variabel, d.v.s. varje ex blir unikt med namn, budskap osv. Och faktiskt når man nästan lika stor tryckhastighet som vid vanligt tryck. Lars Bard, nedan, är printeroperatör och kontrollerar här en av de två printrar han sköter.

5 lokalt källartryckeri redan 1919 Ulf Gustavsson, även han kuverteringsoperatör, måste noggrant följa den datafil som kommer från kunden. Förutom print finns självklart också ordinarie tryckpressar. Thomas Danielsson justerar färgerna vid sin tryckpress, bilden nedan. Vid en annan maskin hittar vi Roger Eriksson, till höger, som jobbar med efterbehandling av bilagor. Fredrik Samuelsson plockar här till vänster färdiga produkter från tryckpressen, ett jobb som normalt sett hanteras av en robot. På prepressavdelningen gör Lennart Nordström plåtar. Han har 44 år i företaget och tillhör trotjänarna hos Strålfors, bilden nedan till vänster. Bo Åhlander, truckförare, plockar ned en pappersrulle från lagret. Vi har inte så stort papperslager men det fylls på fyra dagar i veckan, säger Rune Johansson. På nedersta bilden som är saxad ur Strålfors jubileumsskrift från 2004 när man fyllde 85 år ser vi den ursprungliga fastigheten i Ljungby där allting startade.

6 Kränkningar allt vanligare på jobbet I oktober samlades 16 av våra klubbordföranden för sedvanlig utbildning. Inbjuden från förbundet var Erica Selander, central ombudsman med ansvar för GS värdegrund, som talade om det alltmer aktuella ämnet jämställdhet och diskriminering. GS arbetsmiljörapport som släpptes förra året visar på att 12% av våra medlemmar någon gång har känt sig illa behandlade på grund av sitt kön, sexuella läggning eller etniska bakgrund. En alltför hög siffra och har därför prioriterats, bland annat har våra ombudsmän genomgått en utbildning i diskrimineringslagen. Erica inledde med att förklara begreppen attityder, jargong och fördomar. En attityd är en persons medvetna inställning till något, börjar faktiskt redan vid födseln och tar väldigt lång tid att förändra. Fördomar däremot är när vi övertar färdiga åsikter och inställningar, ofta negativa sådana. Jargonger påverkar Jargong finns på alla arbetsplatser och påverkar hela klimatet där och påverkar även prestationen hos arbetaren. En positiv jargong kan stärka samhörigheten medan en negativ jargong kan gå så långt att det blir kränkande särbehandling. Riktigt grova fall, t ex sexuella trakasserier, kan gå till AD. Får man då inte ha kul på jobbet, frågar man sig? Självklart, svarar Erica, så länge skämtar på ett sätt som förstärker gruppen, inte som försvagar den. Det är ofta en Erica Selander svår gränsdragning och vi tar ibland inte fighten mot arbetsgivaren. Lex Sarah däremot är ett exempel på en bra början. Ofta riktas kritiken direkt mot arbetsgivaren som utför den kränkande behandlingen vilket gör det hela svårare. Erica talade vidare om våra standardnormer, alltså självskrivna antaganden. Normerna är underförstådda, osynliga och genomsyrar hela vårt samhälle, exempelvis att en snickare är en man och att en kvinna är gift med en man. Men normerna är instabila och rörliga, bland annat börjar homosexuella bli mer accepterade. Bra diskussioner Det uppstod bra diskussioner bland åhörarna som visade på många exempel från sina arbetsplatser och man enades om att de fackligt förtroendevalda måste jobba för att alla människor ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. - Vi måste göra mobbningen till en facklig fråga och förändra attityderna, menade man. Vi frågade ett par vice klubbordförande, Fredrik Svensson på Strålfors och Stig Fransson på Lammhults Möbler, om deras arbetsplatser och båda var rörande överens om att mobbning förekom hos dem. Vi märker av ett hårdare arbetsklimat hos oss och mobbning kan förekomma, säger Fredrik. Stig Fransson berättade att en undersökning av trivseln på Lammhults Möbler för något år sedan visade på två fall av mobbning. Detta tar vi på största allvar, fortsatte Stig, den psykiska ohälsan ökar på grund av kränkande särbehandling. Fredrik Svensson och Stig Fransson Tommy Hallberg, nederst till vänster, ombudsman hos avd 3, säger att ärenden enligt diskrimineringslagen har ökat. Kanske inte så mycket om diskriminering men däremot om kränkande särbehandling, det vill säga att just en person är utsatt. Just nu finns det flera ärenden där medlemmen mår dåligt på grund av olika omständigheter, det kan vara mellan chef och medlem och även medlemmar emellan. Vi försöker reda ut problemen genom samtal med vederbörande och försöker bilda oss en uppfattning om läget, efter det kontaktar vi lämplig chef. Vi lägger stor vikt vid att få arbetsgivaren att genomföra aktiva åtgärder, som stoppar det uppkomna beteendet så snabbt som möjligt. Diskrimineringslagen befogar Arbetsmiljöverket och Diskrimineringsombudsmannen över, men vi har ett ansvar att hjälpa till i ett tidigt läge, säger han. - Det är inte alltid bara ett lagbrott utan kan även utgöra ett avtalsbrott mot t.ex. ordningsreglerna som finns i alla avtal. Vårt mål är inte att begära skadestånd utan att med samtal med parterna försöka rätta till beteendet, avslutar han.

7 Avdelningens verksamhet år 2015 Vid representantskapets möte den 13 november beslutades om avdelningens verksamhet för Under ett antal år har både förbundet och avdelningen tappat medlemmar. Minskningen har varit cirka 5 % per år. Detta beror på flera orsaker. Strukturomvandling inom industrin gör att jobben blir färre. Den borgerliga regeringen höjde avgiften till a-kassan kraftigt, vilket fick till följd att många tvingades av ekonomiska skäl att välja mellan fack och a-kassa. Flera valde bort båda delarna. Det visar sig också att många aldrig får frågan om medlemskap. Här måste vi bli bättre. Ett medlemsvärvningsprojekt har därför startats i förbundet där avdelningen får i uppdrag att kartlägga de arbetsplatser som finns inom våra branscher och genom besök värva medlemmar och teckna avtal. Vi måste också se till att det finns fackliga företrädare även på de mindre arbetsplatserna, som kan bevaka medlemmarnas intressen. Medlemsvärvning och att bygga organisationen kommer vara den främsta verksamheten i avdelningen fram till kongressen Vi fortsätter också med att se till att medlemmarna får ut den lön och andra villkor som man har rätt till enligt avtalet. Detta gör vi genom att utbilda fackliga företrädare på arbetsplatserna som kan förhandla lön. Våra regionala förhandlingsombud jobbar också vidare med de mindre arbetsplatserna som saknar egna fackliga företrädare. Arbetsmiljön är en annan viktig fråga. Här genomför vi utbildningar för nya skyddsombud och vidareutbildningar. Våra regionala skyddsombud genomförd skyddsronder på arbetsplatser utan skyddskommitté. Avdelningen kommer också att vara aktiv i försäkringsfrågor, skolinformation, jämställdhets- och diskrimineringsfrågor samt facklig-politiska frågor och utbildningar av olika slag. Lakritsknäck är gott julgodis! Ingredienser Portioner: 60 st 2 dl socker 2 dl vispgrädde 2 dl ljus sirap 15 st turkisk peppar (karameller) 2 msk smör eller margarin Så här gör du Bra att veta när du ändrar antalet portioner: Detta recept är gjort för 60 st portioner. När du ändrar antalet portioner så ändras också mängden i ingredienserna. I vissa fall kan detta resultera i att tillagningstiden behöver justeras. Blanda socker, grädde och sirap i en tjockbottnad vid kastrull. Koka upp och koka utan lock tills smeten klarar kulprovet eller tills temperaturen är ca 125 C. Rör om då och då. Koktiden kan variera mellan minuter. Krossa karamellerna fint i en mortel. Rör ner karamellkross och matfettet. Fördela smeten i knäckformar. Låt stelna. Förvara svalt. Vid C är knäck- eller kolasmeten lagom kokt. Vid C får man hårda kolor men lite seg mitt i.vid 160 C är smeten karamellfast. Kulprovet: Har man ingen hushållstermometer får man göra kulprov d.v.s. häll lite av smeten i en kopp med kallt vatten. Går den att forma till en kula är knäcksmeten färdig. Går massan att bryta sönder men är lite seg är den lagom för hård kola och stelnar smeten genast och går att bryta är den karamellklar. Tiden kan variera beroende på om kastrullen har en vid eller mindre vid botten.

8 Gemensam satsning i full gång Förbundets projekt Gemensam satsning är sedan den 1 juni nu i full gång fram till GS-Trean fick en pratstund med Jonathan Lundberg som är verksam i Region 1 där vår avdelning ingår. - Jag kommer ursprungligen från Rydens i Nybro där jag var klubbordförande och har tidigare varit engagerad som förtroendevald i förbundet bland annat som ungdomsansvarig men numera är jag placerad i avdelning 4 (Oskarshamn) men jobbar över hela regionen, säger han och fortsätter: - Jag är en av fyra organisationsombudsmän som förbundet anställt och har redan har börjat i vår avdelning som en resurs för att utbilda. Det stora projektet genomförs för att kunna få bättre avtal och bättre förutsättningar för GS-medlemmarna. Jonathan Lundberg Låg organisationsgrad Projektets slutliga mål är högre organisationsgrad, bättre fungerande lokal organisation, fler medlemmar i a-kassan samt högre kollektivavtalstäckning. Målgruppen för vår avdelning är de företag som har låg organisationsgrad, d.v.s. väldigt få medlemmar och de företag som helt saknar medlemmar, oftast mindre företag. Därför har vi bildat en lokal projektgrupp inom avd. 3 som består av ordförande Christer Gustavsson och våra tre övriga ombudsmän, fortsätter Jonathan. Vi är redan igång med den fackliga närvaron och har besökt några företag just för att öka organisationsgraden, säger han och berömmer vår avdelning för att vi redan kartlagt våra företag så fint. Jonathan Lundberg och Christer Gustavsson går igenom våra företag i avd. 3 Förstärkt teknikstöd Förbundet har också investerat för att underlätta den mobila besöksrapporteringen. Detta ger ökade möjligheter att följa upp företagens organisationsgrad och andra förändringar vilket underlättaravdelningens fortsatta arbete.