Boverkets byggråd nr 94 Minnesanteckningar

Transkript

1 Boverkets byggråd nr 94 Minnesanteckningar Tid: 9 mars 2017 kl kaffe finns från kl Plats: TMF, Storgatan 19 Stockholm Deltagare Agerberg Anne-Bie Sveriges kommuner och landsting Hedén Anders Svenska Byggingenjörers Riksförbund Johnson Olof Sveriges byggindustrier Jonsson Roland HSB Jurdell Petter SABO Jönsson Robert Samhällsbyggarna Lenberg Tommy Byggherrarna Ludvigsson Arne Sveriges Stadsarkitektförening Luther Marie-Louise Astma- och allergiförbundet Marklund Frida Sveriges Arkitekter yrkesförening Mjörnell Kristina RISE Nilsson Sofie Kontrollansvarigas riksförening Nygård Lars Föreningen Sveriges byggnadsinspektörer Permats Britta Svensk Ventilation Rosenius Ulla Arbetsmiljöverket Rosenkilde Anders Trä- och möbelföretagen Runius Fredrik Säker vatten, Installatörsföretagen Teglgaard Charlotte Hissförbundet Wiederholm Jennie Hyresgästföreningens Riksförbund Preliminärt Höij Magnus Ulaner Magnus Inte närvarande: Celinska Karolina Smeds Johan Kouthoofd Annelie Silverfur Rikard vakant vakant Svenska Teknik&Designföretagen HSB DHR Villaägarna Byggmaterialindustrierna Fastighetsägarna Energi- och miljötekniska föreningen Svensk Försäkring Från Boverket Hagert Pilenås Lena, EC Hållbara byggnader Hernsell Norling Ingrid, EC Tekniska egenskaper Hjortsberg Madeleine, Hållbara byggnader Johannesson Robert, EC Energi och samhällsekonomi Johansson Thomas, Hållbara byggnader Lundmark Söderberg Tove, Energi och samhällsbyggnad Lundqvist Jörgen, Stad och land Löfgren Anette, EC Plan och bygg Näslund Mikael, Energi och samhällsbyggnad Persson Göran, avdelningschef Maria Rundqvist, Tekniska egenskaper Wellander Sofia, Ekonomi och Samhällsekonomi Zetterberg Viveka, utbildningsansvarig PBL Kompetens Bilagor: 1

2 TMF presenterar sin verksamhet TMFs VD David Johnsson presenterade TMFs verksamhet som tar vid ungefär där sågverken slutar. TMF har cirka 700 medlemsföretag, vilka var hårt ansatta av lågkonjunkturen som började småhus prognosticeras att byggas 2017, men småhusens andel av totalt antal bostäder minskar. En anledning kan vara att kommunerna är dåliga på att tillhandahålla mark. Enligt undersökningar vill 7 av 10 svenskar bo i småhus. Välkomna och presentationsrunda Ingrid Hernsell Norling hälsade alla välkomna och tackade mötets värd, TMF. Föregående minnesanteckningar Inga synpunkter på föregående minnesanteckningar. Översyn av Boverkets byggregler Ingrid Hernsell Norling En kommitté har bildats för att se över byggreglerna. Syfte är att modernisera regelverket och därmed gynna ökad konkurrens och ökat byggande. Kommittén ska även utreda regelverkets ändamålsenlighet, effektivitet och omfattning. Det står kommittén fritt att vid behov föreslå ändringar i detta och andra närliggande regelverk som ställer krav på utformning och konstruktion av byggnader och anläggningar. Kommittén leds av Anna Sander och Kurt Eliasson. Huvudsekreterare blir Johanna Ode från SABO. Boverket hoppas kunna bistå som expertstöd, men vi vet ännu inte hur då arbetet inte har påbörjats. Översynen omfattar kapitel 8 och 10 med tillhörande kapitel i PBF, OVK och kontrollsystemet. Förslag till ändringar i byggreglerna lämnas över till Boverket kontinuerligt för hantering inklusive konsekvensutredningar. Förslag till relevant forskning får också lämnas. Kommittén ska bilda referensgrupper och samråda med länsstyrelserna. Arne Ludvigsson påpekade att bankerna inte finns med i debatten, varför? De bör ju vara intresserade av kvaliteten på det som byggs. Lars Nygård gjorde ett medskick att samverkan mellan alla aktörer fungerar bra med nuvarande genomföranderegler. Buller och bostäder ett pågående regeringsuppdrag Jörgen Lundqvist Buller är ett hett ämne och det förväntas komma fler uppdrag framöver. Att ta hänsyn till alla allmänna intressen innebär målkonflikter. Jörgen berättade om ett regeringsuppdrag om trafikbuller som ska levereras nästa månad. Det avser buller utomhus, inte buller inomhus som regleras i Boverket byggregler. Det finns två bullerbegrepp buller omgivningsbuller Omgivningsbuller är här att betrakta som en avgränsad delmängd av buller från trafik och industri Är kravnivåerna begränsande och fördyrande för bostadsbyggandet? Slutsatser 2016 utifrån BME och länsstyrelsernas bedömning: Vi har fått mer tillåtande regler jämfört med tidigare Osäkerheten har minskat, förutsägbarheten ökat, dvs det ska inte kunna ställas högre krav när byggnaden tas i drift. Trafikbuller är inte något större hinder mot bostadsbyggande. Riktvärdet avgör enbart vid vilken ljudnivå som kompensationsåtgärder behövs Reglerna kan förenklas på andra sätt och förslag har lämnats för fortsatt granskning Förhöjda riktvärden kan riskera balansen mellan hälsokrav och bostadsbyggande Förändringar i riktvärden måste kunna motiveras av en vetenskaplig hälsobedömning då de utgår från hälsoskyddsbestämmelserna i miljöbalken. 2

3 Anna-Bie Agerberg undrade över diffust buller. Jörgen Lundqvist svarade att värdet av den ständiga bullermattan är svår att bestämma, men den kan ju vara inom den godtagbara nivån, Den går att beräkna och mäta, men kan inte frikopplas från bedömningarna. Frida Marklund frågade om det finns bra och dåligt buller, exempelvis buller från havet? Jörgen Lundqvist svarade att den objektiva vetenskapen säger att buller oavsett nivå ska beaktas, men naturljud kan man inte ingripa mot. Olof Johnson menade att livsstil, kost etc också påverkar resultatet vid undersökningar av ohälsa på grund av bullerstörningar, hur mycket vikt har buller? Jörgen Lundqvist svarade att det är enkätundersökningar som är mest inriktade på buller. I både enkätundersökningar och vetenskaplig forskning ges entydiga belägg för att buller utgör en reell störningskälla. Forskningen är omfattande och har renodlat buller och dess medicinska konsekvenser från annan påverkan. Buller påverkar kortsiktigt främst genom sömnstörningar som vid långvarig exponering kan leda till allvarligare sjukdomstillstånd. Serieproducerade byggnader - workshop Thomas Johansson Regeringsuppdraget innebär att analysera hur lov- och byggprocessen i PBL kan förändras för att underlätta för ett serietillverkat byggande. Det är inte rimligt att kommunerna gör olika bedömningar vad gäller brand, konstruktion, tillgänglighet etc. Kommunerna (ett antal 1000 handläggare) tolkar dock byggreglerna olika eftersom det finns tolkningsutrymme. Uppdraget ska genomföras i samråd med SKL och företrädare för byggherrar och entreprenörer. Det är även samverkan med Swedac, certifieringsorgan och kommuner. Författningsförslagen blir på lagnivå i PBL, men det kan givetvis innebära följdändringar i PBF och föreskrifter. Förslaget ska underlätta för byggherren att bygga ett hus vid flera tillfällen på olika platser. Det ska gå snabbt att genomföra och ge snabb effekt. Förändringen av lov- och byggprocessen ska också passa bra att digitalisera. Vi samarbetar med digitaliseringsuppdraget Får jag lov? Anna-Bie Agerberg undrade hur vanligt det är att byggreglerna tolkas olika så att det uppstår problem för serietillverkande företag? Finns en kvantitativ bedömning? Thomas Johansson svarade att det inte har gjorts i detta uppdrag. Arne Ludvigsson berättade att när det gäller tillgänglighetskrav har ofta byggnadsnämnderna referensgrupper t.ex. lokala handikappråd. De förtroendevalda vill gärna lyssna på deras utlåtanden och även de kommunala politikerna kan ha synpunkter på regelverket. Lars Nygård sa att bedömning av tillgänglighet flyttades till bygglovet 2011 och då gör kommunen bedömning av regeluppfyllande utifrån certifierad sakkunnigutlåtande. Man bevakar sedan att tillgängligheten uppnås i genomförandet. Det är en effektiv process med den tidiga bedömningen. Frida Marklund har sett att tillgänglighetssakkunniga kan ha en egen agenda som inte är korrekt. Thomas Johansson redogjorde för de nu liggande förslagen: Byggherren kan få sin projektering bedömd i förväg avseende vissa krav För bedömningen anlitar byggherren certifierade sakkunniga Bedömningen blir gällande och ska accepteras av kommunen Tillgänglighet och bostadsutformning återgår till att bli tekniska egenskapskrav (flyttas från bygglov till startbesked) De tekniska egenskapskrav som inte bedöms av sakkunnig bedöms på vanligt sätt av kommunen inför startbeskedet De tekniska egenskapskrav som inledningsvis är aktuella är brand, energi, luft, tillgänglighet och bostadsutformning God färg-, form och materialtillverkan etc berörs inte, kommunen kommer att även fortsättningsvis pröva det i bygglovet. Robert Jönsson menade att man i så fall måste se över kompetensen för de certifierade sakkunniga. Hur definieras en serieproducerad byggnad? Thomas Johansson sa att det inte är tänkt att serietillverkade byggnader ska definieras, byggherren kan välja vilket system de vill använda. Men det lönar sig kanske inte att 3

4 gå in i det föreslagna systemet om man inte har en viss volym. Arne Ludvigsson menade att det troligen kommer att definieras av mark- och miljödomstolen så småningom. Lars Nygård sa att normalt ska ju utlåtande från certifierade sakkunniga godtas. Vad gör kommunen om de anser att utlåtandet inte är rimligt? Thomas Johansson: Kontrollen förenklas, men tillsynen är kommunen fortfarande ansvariga för. Bedömningen gör i ett tidigare skede av certifierade sakkunniga och den blir giltig. Anna-Bie Agerberg sa att det kan finnas motstridiga uppfattningar hos de certifierade sakkunniga. Thomas Johansson höll med och sa att både kompetenshöjning hos de certifierade sakkunniga och tillsynen över deras utlåtande bör ska förbättras. Gruppdiskussion: SWOT-analys(sammanställ lappar) Styrkor och fördelar Kontroll av designen ska kontrolleras av en sakkunnig. Tillverkningen vid fabriken och sammasättningen. Verifiering av projekteringen är bra! Det finns generellt problem att konsulter inte gör ett bra jobb. Planbestämmelserna styr för detaljerat. Den nya rollen måste vara glasklar för att det inte ska bli problem. Hur tillsynen ska kunna fungera i praktiken kan bli ett problem. Gäller bara serietillverkade hus, två parallella system. Systemet måste bli entydigt. Resursbristen kan ställa till med problem. Bra, men systemet måste vara tydligt. Risk med alternativa sätt. Kan ett alternativ till certifierade sakkunniga vara att använda experter på Boverket? Tydligare regelverk med mer detaljerade krav skulle kunna underlätta en enhetlig bedömning. Enhetliga kompetenskrav vid utbildning är viktigt. Svagheter och risker Systemet med sakkunniga är inte så objektiva och gör olika bedömningar. Fungerar inte tillräckligt bra. Förslag: boverket blir ansvariga. Sakkunniga har ingen kommunikation med olika intressenter. Förslag: tydligare regelverk och enhetligare kompetenskrav vid utbildning av aktörer. Den certifierade personen betalas av byggherren. Stor risk att den sakkunnige inte blir objektiv i bedömningen. Myndighetsutövandet kringskärs. Kan få stora negativa konsekvenser för byggkvalitén. Varför ska detta nya system bara gälla serietillverkade hus och inte alla hus? En individ gör bedömningen- och inte en organisation? De sakkunniga är individer och därmed löser man inte problemet med olika tolkningar. En brist på certifierade sakkunniga kan uppstå- vad händer då? Vem uppmärksammar och bedömer felaktigheter i de certifierade sakkunnigas bedömningar? Makten ligger utanför kommunerna, men kommunerna har tillsynen. Ytterligare en roll i ett komplicerat system. Viktigt att tillverkning och montage fortsatt verifieras vid utövningen. KAs roll och kontrollplan ska kvarstå. Även om projekteringen har gjorts tidigare för ett likadant hus. Planprocessen styr fortfarande mycket- för detaljerat, t ex våningsantal, grannesynpunkter. Hur borde man adressera detta? Även certifierades utlåtande godtas inte idag i alla kommuner. Risk för att kommunerna kommer att fortsätta att vägra. Hur säkerställer man att de certifierade verkligen gör erforderligt arbete? Prisdumpning, oberoende, etc Risk med sakkunniga är att de inte för en dialog med intresseorganisationer för att utveckla och förbättra sina utlåtanden. Risk med sakkunniga är att de jagar uppdrag och därmed finns en konflikt med opartiskheten. De kan också göra olika bedömningar- jfr OVK, fuktsakkunniga med olika kunskap. Detta fungerar inte tillräckligt bra. 4

5 Nya uppdrag i Boverkets regleringsbrev Göran Persson Peter Eriksson är en aktiv bostadsminister som ger många nya uppdrag. Länk till Boverkets regleringsbrev för Uppdrag för att effektivisera plangenomförandeprocessen Tekniska anläggningar i exploateringsavtal, upphandlingsfrågan 2. Utvärdering av tillämpningen av lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag Brister i lag och tillämpning av 2011 års lagstiftning? 3. Partiella hyreskontrakt Hyreskontrakt med besittningsskydd på del av en bostad 4. Hyresvärdars krav på blivande hyresgäster Kartläggning och eventuella förslag på åtgärder 5. Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker Sjöar och vattendrag, globalt stigande havsnivåer 6. Användning av digital teknik Länsstyrelsernas handläggning, sammanställning och analys 7. Utredning av tillsynen och efterlevnaden av energihushållningskravet Regelverk och eventuella sanktionsmöjligheter 8. Hållbart byggande med minskad klimatpåverkan Styra mot hållbara material, hållbart byggande 9. Tillsynsvägledning avseende lekplatser Underlätta byggnadsnämndernas tillsyn 10. Mina meddelanden 11. Föreskrifter om byggnaders energihushållning Implementera direktiv nära-nollenergi, föreskrifter och allmänna råd 12. Moderna beredskapsjobb 13. Redovisning av tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen Sammanställa länsstyrelsernas rapportering, fokus bostäder 14. Byte av fastbränslepannor och vedeldade rumsvärmare Vägledning LCA för byggnadsverk och dialog med bygg- och fastighetssektorn Madeleine Hjortsberg Vägledning LCA för byggnadsverk och dialog med bygg- och fastighetssektorn är ett nytt egeninitierat projekt på Boverket i samverkan med myndigheter och bygg- och fastighetssektorn och en fortsättning på Boverket förstudien om Miljö- och klimatanpassade byggregler. Det är också en samverkansåtgärd i Miljömålsrådet. För att driva på utvecklingen att byggnader ska ha en låg miljö- och klimatpåverkan ska Boverket under 2017 ta fram en vägledning om LCA för byggnadsverk och genomföra branschdialoger med bygg- och fastighetssektorn om hur de kan minska sin miljöpåverkan. Dialogerna samordnas med FN:s programområde Sustainable Buildings and Construction Programme (SBC) som är ett av sex programområden för att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål om hållbar konsumtion och produktion. Boverket har beslutat att bli partner i SBC. Mer information om programmet finns här Boverket välkomnar inspel till arbetet och kommer att återkomma under våren med mer information och önskemål om samverkan. Vilka är de prioriterade målgrupperna för en vägledning om LCA för byggnadsverk? Vad ska en vägledning om LCA innehålla? Vilka behov av vägledning finns? Tips på befintligt material om LCA som Boverket kan använda? Hur ska branschdialoger genomföras? PBL Kompetens Göran Persson och Viveka Zetterberg 5

6 PBL Kompetens är ett breddat och fördjupat uppdrag jämfört med det tidigare uppdraget. Boverket kommer att bilda referensgrupper som representerar kommuner, statliga myndigheter och branschen. Boverket önskar att byggrådet blir referensgrupp för uppdraget och även ambassadörer för att sprida information om utbildningar och vägledning. I uppdraget ingår att utforma PBL-vägledning, att stärka och utveckla PBL-nätverk och att utveckla PBL-utbildning inom olika områden: [fortsatt ] samordnad och systematisk introduktionsutbildning för nyanställd personal och förtroendevalda Särskilda kompetensinsatser om PBL för kommunala politiker i samråd med SKL efter valet 2018 Fördjupningsutbildningar och bredda till fler Kompetensinsatser i samband med förändringar sker i lag, förordning, eller föreskrift Boverket ska också på ett medvetet och strukturerat sätt använda nätverk till att fånga upp utbildningsbehov och att identifiera behov av anpassning av den utbildning som genomförs till särskilda grupper av mottagare. En digital samtalsarena är målbilden för att kunna föra dialogen med och mellan målgrupperna. Viveka visade flera av de webbutbildningar som finns tillgängliga på boverket.se, se länk här: Boverket har redan fått feedback från branschen att webbutbildningarna kan vara till nytta (till exempel Buller i PBL och EKS Boverkets konstruktionsregler). Hur ska vi få flera att testa och utvärdera för vidare utveckling och komplettering för målgrupperna i privata sektorn? Ett webbseminarium som vänder sig till fastighetsägare och byggherrar angående stöd från Boverket finns också att följa på (Just detta inte om PBL, men kanske av intresse.) Kommentarer: Lars Nygård tycker att rollerna i en byggprocess är viktiga att ha koll på. Många handläggare i små kommuner sitter ju ensamma. Britta Permats tipsade om att högskoleutbildningar/yrkesutbildningar kan ha stor nytta av webbutbildningarna i sin undervisning. Viveka berättade att en ny idé är att utveckla utbildningar i samarbete med exempelvis branschorganisationer som behöver sprida kunskap om plan- och bygglagen, t.ex. byggregler om installationer. Då vet vi också att utbildningen är efterfrågad, att rätt information sprids och att utbildningen används. Nya vägledningar om BBR och EKS på PBL Kunskapsbanken Maria Rundqvist Maria Rundqvist visade hur nya vägledningarna på PBL Kunskapsbanken om BBR och EKS kommer att se ut. Publiceras på PBL kunskapsbanken under våren 2017 (slutet av april) Vägledningen består av ungefär 100 artiklar och materialet kommer kontinuerligt att fyllas på utifrån behov och efterfrågan från målgruppen samt med ytterligare vägledning inom kap. 8 plan- och bygglagen. Lätt att hitta en samlad vägledning för BBR och EKS. Målgruppen för PBL kunskapsbanken är i dagsläget mest känd och använd av planerare inom kommun, länsstyrelse och konsultföretag. Utmaningen nu är att nå den breda och stora målgruppen inom byggsektorn, t.ex. byggnadsinspektörer, bygglovshandläggare, arkitekter, ingenjörer, projektörer, byggare, entreprenörer, fastighetsägare. Sofie Nilsson berättade att Kontrollansvarigas riksförening rekommenderar sina medlemmar att prenumerera på nyhetsbrevet PBL Kompetens, bland annat för att upprätthålla kravet på kompetensutveckling. Liknar den nya vägledningen SBN 80? Bra i så fall! Arne Ludvigsson sa att Arkitektens handbok ges ut varje år och används av arkitekter. Anna-Bie Agerberg och Tommy Lenberg betonade byggherreansvaret! 6

7 Ingrid Hernsell Norling sa att det inte är en komplett handbok. Boverket har valt ut viktiga avsnitt utifrån frågor och svar som kommer in till Boverket. Hör av er till oss om ni tycker något saknas. Britta Permats berättade att Svensk Ventilation länkar till Boverket, men länkarna ändras ofta och intresseorganisationerna behöver veta vad som är relevant. Sofie Nilsson sa att allt som finns i PBL Kunskapsbanken är juridiskt granskat, vilket innebär att det inte innehåller några fel. Maria Rundqvist menade att det bidrar till enhetlighet om det är samma källa som informationen kommer ifrån. Maria Rundqvist och Viveka Zetterberg undrade hur byggrådet kan hjälpa till att sprida information om de nya vägledningarna, webbutbildningar, nätverk och webbseminarier? Kan ett färdigt kit vara till hjälp? Hur ska det utformas? Boverket kan ta fram informationsmaterial som enkelt kan läggas upp på webben och det mottogs positivt. Boverket återkommer med förslag. Fastighetsbolagens syn på kraven i BBR - fördjupad R Ingrid Hernsell Norling Den undersökning som Boverket lät genomföra under våren 2016 syftade till att ta reda på hur ett antal utvalda yrkesgrupper som använder BBR uppfattar byggreglerna. I undersökningen deltog bland annat fastighetsbolag och undersökningen visade att denna grupp upplevde att kraven i BBR var högt ställda vilket kunde hindra bostadsbyggande Denna undersökning är en fördjupad analys av den tidigare genomförda undersökningen och syftar till att få en djupare insikt i vilka krav fastighetsbolagen anser är högt ställda samt på vilket sätt de påverkar deras byggande. Slutsatser fördjupad undersökning De faktorer som primärt hämmar bostadsbyggandet är bristen på planlagd mark och långa planprocesser. Överklagandena nämns som särskilt problematiskt Konjunkturläget skapar brist på personal hos kommuner samt byggbolag och gör det svårt att möta efterfrågan vilket skapar en tröghet på markanden Det är inte är regelverket i sig som skapar hinder för byggande i Sverige snarare tillämpningen av BBR och skillnader i hur regelverket tolkas När det gäller kraven i BBR som upplevs hindrande är det är främst tillgänglighet som intervjupersonerna har flest synpunkter på. Övriga områden som delvis upplevs problematiska är bostadsutformning samt buller Övriga krav kan i kombination med tillgänglighetkraven bli svåra att uppfylla Det är främst bristande lönsamhet och höga kostnader som ligger bakom att en del projekt inte verkställs. Krav som verkar kostandsdrivande kan därmed indirekt verka hämmande. Det är främst vid ombyggnation som fastighetsbolagen avstår från att förverkliga en del projekt, mest pga bristande lönsamhet, eller svårigheten att få till attraktiva lösningar. (hisskrav, energikrav) Byggandet kan stimuleras genom regellättnader för andelen tillgänglighetsanpassade bostäder, regellättnader i ljudkrav samt begränsningar i rätten att överklaga bygglov. Rapporten bifogas minnesanteckningarna. Allmänna råd om bredbandsanslutning Ingrid Hernsell Norling Nytt tekniskt egenskapskrav om bredbandsanslutning (8 kap 4 PBL, 3 kap. 20 a PBF). Krav på att en byggnad som innehåller bostäder eller arbetslokaler ska vara utrustad på ett sådant sätt att lägenheterna lätt kan anslutas till bredband. Gäller vid nybyggnad och ombyggnad och tillämpas på ärenden där ansökan om lov alternativt anmälan kommer in från och med den 1 januari Sofie Nilsson undrade hur det följs upp? Ingrid Hernsell Norling svarade att det görs vid det tekniska samrådet. Sofie undrade om byggnadsinspektörerna ska fråga efter detta? Eller ska kontrollansvarig kontrollera? Nya energiregler - nuläget Sofia Wellander, Mikael Näslund, Tove Lundmark Söderberg 7

8 BEN (Boverkets föreskrifter och allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår (BFS 2016:12) (Mikael Näslund) Föreskrifterna trädde i kraft den 15 december De ska beskriva vad som är normalt brukande och ge värden för innetemperaturer, varmvattenförbrukning mm. Jämför med t.ex. uppgiven standardiserad bränsleförbrukning för bilar som kan förändras beroende på hur föraren kör. Värdena korrigeras till normaliserat brukande efter en bestämd metod. En alternativ metod kan vara en kombination av beräkning och mätning. BEN är ett hjälpverktyg till energideklarationerna. Ändringar i BBR (Mikael Näslund) En implementering av energiprestandadirektivet i de svenska byggreglerna. Primärenergital ersätter specifik energianvändning ändrad systemgräns. Geografiska justeringsfaktorer ersätter klimatzonerna. Kategorin elvärmda byggnader försvinner och användning av förnybar energi i byggnaden eller dess tomt utvidgas att utöver sol även omfatta vind, mark, luft och vatten. Energikraven oförändrade 2017 i så stor utsträckning som möjligt och en allmän skärpning kommer Fråga från Arne Ludvigsson Sverige och Finland har fjärrvärme i stor utsträckning, vilket andra europeiska länder inte har. Hur påverkar det? Sofia Wellander sa att det troligen blir en differentiering av energislagen framöver. Vinterpaketet (Sofia Wellander) EU-kommissionen vill med sitt reformpaket Clean energy package eller Vinterpaketet visa att EU vill leda utvecklingen mot ett fossilfritt energisystem Det gör de genom Energieffektiviseringsdirektivet (innehåller nationella mål och besparingskvoter och ska medverka till att den upplysta konsumenten ska kunna påverka genom att ställa krav), Ekodesigndirektivet (antalet produkter som omfattas utvidgas hela tiden och reglerar numera även produkter som har mer indirekt koppling till energi, t.ex. fönster) och Energiprestandadirektivet (där flyttas fokus nu mer mot det befintliga beståndet). Kommissionen tycker att det inte finns tillräckligt bra långsiktiga strategier för det befintliga beståndet i nuläget. Sofia visade mycket snabbt vilka artiklar som är uppe för diskussion i Energiprestandadirektivet. Kommissionen har föreslagit en så kallad Smartness indikator som har att göra med hur byggnaden kan mäta och redovisa olika data. Detta är inte riktigt kartlagt och kommissionen ska återkomma med mer information om vad det kan innebära. Kommissionen har föreslagit att direktivet ska reglera att var tionde parkeringsplats ska vara förberedd för elladdning. Den frågan är också lite komplicerad. Hur säkerställer man vem som äger byggnaden/parkeringsplatsen? Vad menas med förberedd för elladdning, dragna rör, eller rör med ledningar? Frågan ingår i det som förhandlas i revideringen av direktivet. Gröna lån eller mer fördelaktiga lån för byggnader som genomgått energieffektiviserande renovering är en fråga som European Mortgage Federation, EMF, arbetar med. Bankerna ska ge goda villkor för lån till energieffektivisering av befintliga byggnader. Nästa möte 27 september 2017 i Stockholm. 8

9 Boverkets byggråd 9 mars 2017

10 Dagordning Välkommen! Föregående minnesanteckningar och dagordning Buller och bostäder - ett regeringsuppdrag Serieproducerade byggnader Nya uppdrag enligt Boverkets regleringsbrev Vägledning LCA för byggnadsverk PBL Kompetens Nya vägledningar om BBR och EKS på PBL Kunskapsbanken Bredbandsanslutning Fördjupad undersökning om byggreglerna Energifrågor Nästa möte

11 En övergripande översyn av byggreglerna Ingrid Hernsell Norling

12 En övergripande översyn av byggreglerna En kommitté ska genomföra en systematisk och grundlig översyn av: PBL kapitel 8: Krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser PBL kapitel 10: Genomförande av bygg-, rivnings- och markåtgärder PBF kapitel 3: Krav på byggnadsverk PBF kapitel 4: Krav på byggprodukter m.m. PBF kapitel 5: Funktions- och säkerhetsåtgärder PBF kapitel 7: Kontroll BBR och EKS och de standarder dessa hänvisar till

13 En övergripande översyn av byggreglerna Syfte är att modernisera regelverket och därmed gynna ökad konkurrens och ökat byggande Kommittén ska även utreda regelverkets ändamålsenlighet, effektivitet och omfattning Det står kommittén fritt att vid behov föreslå ändringar i detta och andra närliggande regelverk som ställer krav på utformning och konstruktion av byggnader och anläggningar Kommitté: Anna Sander och Kurt Eliasson

14 Uppdraget 1. Moderna och förenklade föreskrifter 2. På vilken normgivningsnivå bör olika byggregler beslutas? 3. Standarder och konkurrenskraft 4. Kontrollsystemet 5. Minskad klimat- och miljöpåverkan till följd av byggprocessen och materialval

15 Arbetets bedrivande Studera och analysera systemen för byggregler i övriga nordiska länder samt andra relevanta länder Ta del av relevant forskning om hur byggregler påverkar den byggda miljöns utformning samt påverkan på kostnaderna för ny-, till- och ombyggnad Kommuner och byggherrar, såväl små och medelstora som stora, samt organisationer med brukarperspektiv, ges möjlighet att medverka vid utformningen av förslagen Översynen ska genomföras med olika referensgrupper som kopplar till direktivens olika deluppdrag för att nå samsyn och ökad förståels

16 Arbetets bedrivande Boverket ska under hela utredningsperioden fungera som expertstöd och bistå utredningen Kommittén ska i den del som avser föreskrifter om byggregler fortlöpande överlämna sina förslag med konsekvensutredningar till Boverket. Kommittén ska samråda med länsstyrelserna Vid behov ska länsstyrelserna även bistå kommittén, t.ex. med sammanställningar och utvärderingar av kommuners tillämpning av regelverket

17 Redovisning av uppdraget Den del av uppdraget som avser standarder ska redovisas senast den 29 december 2017 Den del av uppdraget som avser minskad klimat- och miljöpåverkan till följd av byggprocessen och materialval ska redovisas senast den 30 november Denna del av uppdraget ska redovisas separat från övriga delar Uppdraget ska i övrigt redovisas senast den 13 december Denna redovisning ska innefatta en kortfattad redogörelse för hur den del av uppdraget som avser föreskrifter, där förslagen fortlöpande har överlämnats till Boverket, har genomförts

18 Buller och bostäder ett regeringsuppdrag

19 Boverket byggråd 9 mars 2017 RU serietillverkade hus Thomas Johansson

20 Inledning Om regeringsuppdraget Samverkan och angränsande uppdrag Workshop om ett förslag

21 Regeringsuppdrag Uppdrag att lämna förslag som bidrar till enhetlighet i kontrollen av egenskaper hos serietillverkade hus Samråd med Sveriges kommuner och landsting och företrädare för byggherrar och entreprenörer Vi ska lämna de författningsförslag som behövs samt andra förslag som bidrar till en mer enhetlig tillämpning av vissa krav Klart 30 juni 2017

22 Vad ska uppdraget uppnå? Förslaget ska underlätta för byggherren att bygga ett likadant hus fler gånger och på olika platser Förslaget ska ge bättre förutsättningar för en rationell industrialiserad produktion av förtillverkade byggnader och därigenom sänkta produktionskostnader Ett förslag som går snabbt att genomföra och som ger snabb effekt Ett förslag som löser de stora problemen

23 Samverkan och angränsande uppdrag Samråd: Bransch, entreprenörer och Sveriges kommuner och Landsting (SKL) Övrig samverkan: Swedac, certifieringsorgan, kommuner Angränsande uppdrag: Kommittéutredning för översyn av byggregler och vissa avsnitt i PBL (vårt uppdrag blir inspel) Boverkets uppdrag Får jag lov (dialog med) Boverkets uppdrag PBL kompetens (dialog med) Bulleruppdraget (dialog med)

24 Inom vilka områden görs olika bedömningar Tillgänglighet Krav på tillgänglighet ställs även på extra balkonger eller terrasser, utöver de krav som finns i BBR Utformningsstandarden SS Byggnadsutformning-Bostäder-Invändiga mått hanteras som ska -krav. Allmänna råd tolkas ofta som tvingande ska -krav av kommunerna Kravet på tillgängliga och användbara dörrar för passage till balkong ska utformas utan nivåskillnader tolkas olika av kommunerna. Vilka dörrar som kräver dörröppnare ses som oklart.

25 Inom vilka områden görs olika bedömningar Bostadutformning Kraven på förvaring i en bostad, så som förvaringens storlek, tillgänglighet till förvaringen och var förvaringen ska vara, tolkas olika av kommunerna Behovet och antalet fönster i kök på grund av avskiljbarhetskravet tolkas olika av kommunerna Brandskydd Det görs olika bedömningar av verksamhetsklasserna för brand, t.ex. för kollektivboende, hotell, bostad, småhus, flerbostadshus. Detta medför att olika brandskyddskrav kan komma att ställas på samma typ av byggnad Det görs olika tolkningar av reglerna för brandspridning via fönster när fönster är i olika lägen snett ovanför varandra Svårigheter med kommunernas tolkningar av räddningstjänstlagen vilken leder till att olika krav kan ställas på samma typ av byggnad

26 Ett förslag - en förenklad bygglovsprocess Byggherren kan få sin projektering bedömd i förväg avseende vissa krav För bedömningen anlitar byggherren certifierade sakkunniga Bedömningen blir gällande och ska accepteras av kommunen Tillgänglighet och bostadsutformning återgår till att bli tekniska egenskapskrav (flyttas från bygglov till startbesked) De tekniska egenskapskrav som ej bedöms av sakkunnig bedöms på vanligt sätt av kommunen inför startbeskedet De tekniska egenskapskrav som inledningsvis är aktuella är brand, energi, luft, tillgänglighet och bostadsutformning

27 En förenklad bygglovsprocess Boverket Swedac Föreskrifter utfärdas av Boverket Certifieringsorgan Ackreditering Byggherre 1) 2) Byggnadsnämnden Certifierade sakkunniga Certifiering Sakkunniga finns för följande tekniska egenskaper: tillgänglighet, brand, energi och luft. Sakkunnig utformning behöver tillkomma. 1) De tekniska egenskapskrav som ej bedöms av sakkunnig bedöms på vanligt sätt av kommunen inför startbeskedet. I bygglovet prövar kommunen god färg-, form- och materialverkan. 2) Certifierade sakkunnigas projekteringskontroll av byggnaden inom sitt sakområde ska godtas (nyhet) Certifierade sakkunnigas utförandekontroll av byggnaden inom sitt sakområde ska godtas (lika dagens system) Uppförande av byggnad Förstärkt tillsyn krävs. Kommunal tillsyn under byggnadens förvaltningsskede

28 Workshop Styrkor och fördelar med förslaget Svagheter och risker med förslaget

29 Uppdrag i Boverkets regleringsbrev 2017 Göran Persson

30 Uppdrag regleringsbrev 2017 (1) 1. Uppdrag för att effektivisera plangenomförandeprocessen Tekniska anläggningar i exploateringsavtal, upphandlingsfrågan 2. Utvärdering av tillämpningen av lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag Brister i lag och tillämpning av 2011 års lagstiftning? 3. Partiella hyreskontrakt Hyreskontrakt med besittningsskydd på del av en bostad 4. Hyresvärdars krav på blivande hyresgäster Kartläggning och eventuella förslag på åtgärder 5. Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker Sjöar och vattendrag, globalt stigande havsnivåer 6. Användning av digital teknik Länsstyrelsernas handläggning, sammanställning och analys

31 Uppdrag regleringsbrev 2017 (2) 7. Utredning av tillsynen och efterlevnaden av energihushållningskravet Regelverk och eventuella sanktionsmöjligheter 8. Hållbart byggande med minskad klimatpåverkan Styra mot hållbara material, hållbart byggande 9. Tillsynsvägledning avseende lekplatser Underlätta byggnadsnämndernas tillsyn 10. Mina meddelanden 11. Föreskrifter om byggnaders energihushållning Implementera direktiv nära-nollenergi, föreskrifter och allmänna råd 12. Moderna beredskapsjobb 13. Redovisning av tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen Sammanställa länsstyrelsernas rapportering, fokus bostäder 14. Byte av fastbränslepannor och vedeldade rumsvärmare

32 Vägledning om LCA och branschdialoger med bygg- och fastighetssektorn Madeleine Hjortsberg

33 Vägledning om LCA och Branschdialoger Nytt projekt på Boverket i samverkan med myndigheter och bygg- och fastighetssektorn Samverkansprojekt i Miljömålsrådet Fortsättning på Boverkets arbete med förstudien Miljö- och klimatanpassade byggregler

34 Syftet För att driva på utvecklingen att byggnader ska ha en låg miljö- och klimatpåverkan ska Boverket genomföra följande: Vägledning om LCA för byggnadsverk Branschdialoger med bygg- och fastighetssektorn om hur de kan minska sin miljöpåverkan

35 Vad ska göras? Boverket ska ta att fram och kommunicera en vägledning om livscykelanalyser för byggnadsverk. Boverket ska ordna branschdialoger med bygg- och fastighetssektorn om vad som görs för att minimera miljöpåverkan och behov för att öka takten. Dialogerna samordnas med Boverkets arbete att verka för FN:s programområde Sustainable Buildings and Construction Programme (SBC) som är ett av sex programområden för att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål om hållbar konsumtion och produktion. Boverket har beslutat att bli partner i SBC.

36 Tidplan Vägledning LCA klar i december 2017 första versionen, levande vägledning som ska kunna utvecklas Branschdialogerna pågår under året till dec 2017 Boverket ska även ta fram ett PM med förslag till fortsatt arbete utifrån detta projekt

37 Diskussion LCA vägledning Vilka är de prioriterade målgrupperna för en vägledning om LCA för byggnadsverk? Vad ska en vägledning om LCA innehålla? Vilka behov av vägledning finns? Tips på befintligt material om LCA som Boverket kan använda? Branschdialoger Hur ska branschdialoger genomföras?

38 Kom med inspel till uppdraget Boverket tar gärna emot inspel till uppdraget. Vill du ge inspel så kan du kontakta projektgruppen: (projektledare)

39 PBL Kompetens Viveka Zetterberg och Göran Persson

40 PBL-utbildning för anställda i kommuner och på länsstyrelser samt övriga berörda aktörer. 1. [fortsatt ] samordnad och systematisk introduktionsutbildning för nyanställd personal och förtroendevalda 2. Särskilda kompetensinsatser om PBL för kommunala politiker i samråd med SKL efter valet Fördjupningsutbildningar och bredda till fler 4. Kompetensinsatser i samband med förändringar sker i lag, förordning, eller föreskrift

41 Målgruppsanpassa Boverket ska [ ] på ett medvetet och strukturerat sätt använda sina kontakter via nätverk till att fånga upp utbildningsbehov och att identifiera behov av anpassning av den utbildning som genomförs till särskilda grupper av mottagare.

42

43 Lagen PBL

44 Buller i PBL

45

46

47 Utvärdering Buller i PBL: Från ÖP till tillsyn Jag identifierar mig som: Jag arbetar inom: Hur bedömer du din erfarenhet av att arbeta med plan- och bygglagen: Hur nöjd är du med utbildningens innehåll som helhet. \n1 är lägst betyg och 5 är högst betyg. Jag kommer att ha nytta av utbildningen i mitt arbete. \n1 instämmer inte alls och 5 instämmer helt. Utbildningen var enkel att använda.\n1 instämmer inte alls och 5 instämmer helt. Vi vill gärna veta vad du tycker. Här kan du lämna kommentarer och förbättringsförslag: man företag erfaren Sätt in så man kan stänga av ljudet!

48 Utvärdering webbutbildning EKS Jag identifierar mig som: Jag arbetar inom: Hur bedömer du din erfarenhet av att arbeta med plan- och bygglagen: Hur nöjd är du med utbildningens innehåll som helhet. \n1 är lägst betyg och 5 är högst betyg. Jag kommer att ha nytta av utbildningen i mitt arbete. \n1 instämmer inte alls och 5 instämmer helt. Utbildningen var enkel att använda.\n1 instämmer inte alls och 5 instämmer helt. Vi vill gärna veta vad du tycker. Här kan du lämna kommentarer och förbättringsförslag: man företag erfaren översiktlig och bra. Perfekt intro för nya konstruktörer

49 Webbseminarier

50 Det kom ett brev! Hej, Vi har studerat utbudet av kurser i BBR och även fört dialog med vår branschorganisation om behovet av utbildning i BBR, med inriktning på gällande regelverk för kök och badrum. Vi har många medarbetare som i kontakter med hustillverkare, byggentreprenörer och byggföretag diskuterar så väl bör-krav som skall-krav i första hand för köken. Vi undrar nu hur vi ska gå till väga för att ge våra medarbetare en kurs/information med inriktning på gällande regelverk för kök och badrum - "bör-kraven" och "skakraven"? Vi har som sagt, sökt bland en rad utbildningsarrangörer men ingen kan tillhandahålla en sådan kurs. Därför vänder vi oss nu direkt till er på Boverket. Vänligen återkom om intresse finns för att arrangera en kurs eller om samlad information kan tillhandahållas på annat sätt. mvh

51 Ytterligare ett initiativ Under se senaste tio åren har det genomförts en massiv utbildning av VVS-montörer och arbetsledare hur en VVS-installation ska utföras enligt Säker Vatteninstallation och på så vis Boverkets Byggregler. [ ] Nu vill Säker Vatten och de auktoriserade VVS-företagen bygga vidare på kunskapsspridandet och även utbilda konsulter och arkitekter, så att handlingar är projekterade enligt dagens regler.

52 Utmaning: input och output

53 Vägledning om BBR och EKS på PBL kunskapsbanken

54

55 Länk till nyhetsbrevet: drag/pbl-kompetens/nyhetsbrev-pblkompetens/?id=13858

56

57

58

59

60

61 Vägledning om BBR och EKS Publiceras på PBL kunskapsbanken under våren 2017 (slutet av april) Vägledningen består av ungefär 100 artiklar och materialet kommer kontinuerligt att fyllas på utifrån behov och efterfrågan från målgruppen samt med ytterligare vägledning inom kap. 8 plan- och bygglagen. Lätt att hitta en samlad vägledning för BBR och EKS.

62 Målgruppen PBL kunskapsbanken är i dagsläget mest känd och använd av planerare inom kommun, länsstyrelse och konsultföretag. Utmaningen nu är att nå den breda och stora målgruppen inom byggsektorn. Till exempel byggnadsinspektörer, bygglovshandläggare, arkitekter, ingenjörer, projektörer, byggare, entreprenörer, fastighetsägare.

63 Marknadsföring av vägledningen - Kan Byggrådet hjälpa oss att marknadsföra vägledningen? - Boverket tillhandahåller ett marknadsföringskit med texter, länkar, filmer med mera.

64 Arbetet fortsätter kontinuerligt - Uppföljning - Hur fungerar texterna för målgrupperna? - Behov av ytterligare vägledning? - Hur för vi dialog med Byggrådet?

65 Allmänna råd om bredbandsanslutning PBL/PBF Nytt tekniskt egenskapskrav om bredbandsanslutning ( 8 kap 4 PBL, 3 kap. 20 a PBF) Krav på att en byggnad som innehåller bostäder eller arbetslokaler ska vara utrustad på ett sådant sätt att lägenheterna lätt kan anslutas till bredband Gäller vid nybyggnad och ombyggnad tillämpas på ärenden där ansökan om lov alternativt anmälan kommer in från och med den 1 januari 2017.

66 Allmänna råd om bredbandsanslutning Nya allmänna råd om bredbandsanslutning, BRE Kanalisation från byggnaden ut till tomtgränsen Infrastruktur för bredband i byggnaden (Stjärnnät) Accesspunktens placering Tillämpas från och med den 1 april 2017

67 Fördjupad Markörundersökning av BBR Byggrådet Ingrid Hernsell Norling Tekniska Egenskaper

68 Markörundersökning av BBR Boverket genomförde under våren 2016 en undersökning som syftade till att ta reda på hur ett antal utvalda yrkesgrupper som använder BBR uppfattar byggreglerna I undersökningen deltog bland annat fastighetsbolag och undersökningen visade att denna grupp upplevde att kraven i BBR var högt ställda vilket kunde hindra bostadsbyggande Denna undersökningen är en fördjupad analys av den tidigare genomförda undersökningen och syftar till att få en djupare insikt i vilka krav fastighetsbolagen anser är högt ställda samt på vilket sätt de påverkar deras byggande.

69 Markörundersökning av BBR Metod fördjupad undersökning Kvalitativ metod med djupintervjuer av 9 privata fastighetsbolag och 12 kommunala fastighetsbolag Personer med direkt insyn i eller ansvar för företagets nyproduktion Samtliga storstadsregioner finns representerade tillsammans med bolag verksamma inom mellanstora samt mindre svenska städer

70 Markörundersökning av BBR Slutsatser fördjupad undersökning De faktorer som primärt hämmar bostadsbyggandet är bristen på planlagd mark och, långa planprocesser. Överklagandena nämns som särskilt problematiskt Konjunkturläget skapar brist på personal hos kommuner samt byggbolag och gör det svårt att möta efterfrågan vilket skapar en tröghet på markanden Det är inte är regelverket i sig som skapar hinder för byggande i Sverige snarare tillämpningen av BBR och skillnader i hur regelverket tolkas När det gäller kraven i BBR som upplevs hindrande är det är främst tillgänglighet som intervjupersonerna har flest synpunkter på. Övriga områden som delvis upplevs problematiska är bostadsutformning samt buller

71 Markörundersökning av BBR Slutsatser fördjupad undersökning Övriga krav kan i kombination med tillgänglighetkraven bli svåra att uppfylla Det är främst bristande lönsamhet och höga kostnader som ligger bakom att en del projekt inte verkställs. Krav som verkar kostandsdrivande kan därmed indirekt verka hämmande. Det är främst vid ombyggnation som fastighetsbolagen avstår från att förverkliga en del projekt, mest pga. bristande lönsamhet, eller svårigheten att få till attraktiva lösningar. (hisskrav, energikrav) Byggandet kan stimuleras genom regellättnader för andelen tillgänglighetsanpassade bostäder, regellättnader i ljudkrav samt begränsningar i rätten att överklaga bygglov.

72 Markörundersökning av BBR Rapport fördjupad undersökning

73 Energi Byggrådet 9 mars 2017 Mikael Näslund, Sofia Wellander, Tove Lundmark Söderberg

74 BEN och nära-nollenergiregler Mikael Näslund Boverkets byggråd 9 mars 2017

75 Innehåll BEN normalt brukande Tydliga regler för normalt brukande Beräkning av byggnadens energianvändning Normalisering av uppmätt energi Ikraftträdande 15 december 2016 BBR nära-nollenergibyggnader Huvudsakliga ändringar Definitioner systemgräns och energiprestanda Klimat och geografi energikrav i Sveriges olika delar Energikraven för nära-nollenergihus

76 BEN Boverkets föreskrifter och allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår (BFS 2016:12)

77 BEN varför en ny föreskrift? BEN används vid verifiering av energikrav enligt BBR och vid upprättande av energideklarationer Energianvändningen ska då bestämmas för ett normalt brukande Energiprestandan ska beskriva byggnadens energitekniska egenskaper, inte hur byggnaden har brukats Energireglerna har inte angett hur normalt brukande ska hanteras Normalt brukande regleras i BEN Energiprestanda Utan regler för normalisering Med regler för normalisering Bättre jämförbarhet

78 BEN föreskriftens struktur Beräkning (kap. 2) Mätning (kap. 3) Sättet att räkna Beräkningsverktyg Vad ska beaktas Utformning, placering mm Tekniska egenskaper, system Brukarindata Sveby Bearbetning mätvärden Fördelning för normalisering Normalisering Tappvarmvatten, innetemperatur, internlaster Alternativ metod Korrigering genom beräkning Byggnadens energianvändning

79 BEN några indata för normalt brukande i beräkningar Parameter Småhus Värde Innetemperatur 21 C Tappvarmvatten Vädringsförlust Hushållsel (spillvärme) Lokaler Innetemperatur Tappvarmvatten 20 kwh/m 2 år 4/η uppv kwh/m 2 år 30/η tvv kwh/m 2 år Avsedd innetemperatur 2 kwh/m 2 år

80 BEN normaliserade värden för uppmätta data Enbart värden som kan utläsas ur begränsade mätdata Parameter Värde Småhus Innetemperatur 21 C Tappvarmvatten 20 kwh/m 2 år Internlast/hushållsel 30 kwh/m 2 år Tappvarmvattenanvändningen Normalisering görs då normaliseras innetemperaturen till 20 kwh/m kan 2 år visas Bestämning Energi avvika till uppvärmning >1 C av tvv-energi från 21 C får ur uppmätta korrigeras värden om genom hushållsenergin direkt energimätning, avviker kallvattenförbrukning från det normala, etc 30 kwh/m 2 år

81 Ändringar i BBR

82 Huvudsakliga ändringar i BBR Implementering av EU:s energiprestandadirektiv i svenska byggregler Primärenergital ersätter specifik energianvändning ändrad systemgräns Geografiska justeringsfaktorer ersätter klimatzonerna Kategorin elvärmda byggnader försvinner Användning av förnybar energi i byggnaden eller dess tomt utvidgas att utöver sol även omfatta vind, mark, luft och vatten Energikraven oförändrade 2017 i så stor utsträckning som möjligt. Allmän skärpning Verifiering och normalisering (BEN) utan förändringar

83 Definitioner systemgräns Systemgräns Direktivet anger att beräkningar börjar med nettoenergi, fortsätter med installationerna och avslutas med att beräkna primärenergianvändningen.

84 Definitioner energiprestanda Primärenergital PET (kwh/m 2 år) PET E uppv,el F + E kyl,el + E tvv,el + E f,el PE el + E uppv geo F + E kyl + E tvv PE övr geo = A temp E uppv,el, E kyl,el, E tvv,el, E f,el, E uppv, E kyl, E tvv Levererad köpt energi Energi till uppvärmning, komfortkyla, varmvatten och fastighet uppdelat i elenergi och övrig energi (kwh) F geo Geografisk justeringsfaktor (-) PE el Primärenergifaktor för el (-) PE övr Primärenergifaktor för övrig energi (-) A temp Tempererad area (m 2 )

85 Geografiska justeringsfaktorer De fyra klimatzonerna i BBR ersätts med geografiska justeringsfaktorer F geo fastställda på kommunnivå Län Geografiskt läge (kommun) Geografisk justeringsfaktor F geo Blekinge Samtliga kommuner 0,9 Dalarna Avesta, Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Ludvika, Smedjebacken och Säter Mora, Orsa, Rättvik och Vansbro 1,2 Malung-Sälen och Älvdalen 1,3 Gotland Gotland 0,9 Gävleborg Halland Jämtland Samtliga utom Ljusdal och Ovanåker 1,1 Ljusdal och Ovanåker 1,2 Samtliga utom Hylte 0,9 Hylte 1,0 Berg, Bräcke, Krokom, Ragunda och Östersund 1,3 Härjedalen, Strömsund och Åre 1,4 1,1

86 Geografiska justeringsfaktorer Klimatzon F geo I 1,2 1,6 II 1,0 1,3 III 0,9 1,1 IV 0,9 1,0 F geo = 1,0 referens i Eskilstuna (klimatzon III) F geo beräknad som ortens klimatindex (SMHI) i förhållande till Eskilstunas klimatindex

87 Krav på primärenergital och skärpning Småhus Flerbostadshus Lokaler Primärenergifaktor (el) Krav på primärenergital (kwh/m 2 år) , areakorr ,5 Specifik energianvändning (kwh/m 2 år) Skärpning (%)

88

89

90

91 Energianvändningen i byggnadsbeståndet

92 Energianvändningen i byggnadsbeståndet

93

94

95

96

97

98

99

100 Buller och bostäder ett regeringsuppdrag Jörgen Lundqvist Jurist

101 Regeringsuppdraget Regeringens regleringsbrev för verksamhetsår 2016 (RU 2): * sammanställa och redovisa länsstyrelsernas uppföljning av bestämmelser om buller i PBL och förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader * analysera effekter av trafikbullerförordningen och av mer tillåtande riktvärden * samråda med andra myndigheter (pågående uppdrag) Regeringens 22 punkter för ökat bostadsbyggande juni 2016: * tidigareläggning av analys av mer tillåtande riktvärden och bostadsförsörjning (färdigställt)

102 Kommunens ansvar för människors hälsa Plan- och bygglagen utgår från allmänna intressen som innebär att kommunen: tar hänsyn till människors hälsa och förebygger bullerstörningar följer särskilda bullerkrav på nya bostadshus utifrån definitionen av olägenhet för människors hälsa

103 Buller och omgivningsbuller Två begrepp finns: buller omgivningsbuller Omgivningsbuller är här att betrakta som en avgränsad delmängd av buller från trafik och industri Regeringsuppdraget avser buller utomhus

104 Härkomst och definition på omgivningsbuller Europaparlamentets och rådets direktiv om omgivningsbuller, 2002 Förordning om omgivningsbuller, 2004 Plan- och bygglagen definition av omgivningsbuller, och olägenhet 2015 Vägtrafik Spårtrafik Flygtrafik Industri och andra verksamheter Riktvärden från trafikbuller 2015

105 Definition på olägenhet för hälsa I miljöbalken finns begreppet olägenhet för människors hälsa definitionen nu även i PBL Definition: En störning som enligt medicinsk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

106 Buller i lag och förordning 2015 Definition av omgivningsbuller Definition av olägenhet för människors hälsa Hantering av bullervärden i planer och bygglov utanför detaljplan Förordning med riktvärden och kompensationsåtgärder Vägledning om industri- och verksamhetsbuller

107 Slutsatser december 2016 Vi har fått mer tillåtande regler jämfört med tidigare Osäkerheten har minskat, förutsägbarheten ökat Trafikbuller är inte något större hinder mot bostadsbyggande Riktvärdet avgör enbart vid vilken ljudnivå som kompensationsåtgärder behövs Reglerna kan förenklas på andra sätt och förslag har lämnats för fortsatt granskning Förhöjda riktvärden kan riskera balansen mellan hälsokrav och bostadsbyggande Förändringar i riktvärden måste kunna motiveras av en vetenskaplig hälsobedömning då de utgår från hälsoskyddsbestämmelserna i miljöbalken

108 God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Sveriges riksdag, definition av miljökvalitetsmålet PBL är mer än buller! Buller är mer än riktvärden! Buller-planering är mer än att klara riktvärden! Buller kan vara en olägenhet inomhus och utomhus God bebyggd miljö är mer än PBL!