NATUR INFRASTRUKTUR INFRASTRUKTUR

Transkript

1 INFRASTRUKTUR Infrastrukturen är en mycket viktig del för att kommunen ska kunna fungera inom många olika led. Infrastruktur i form av vägtrafik och kommunikationer är nödvändig för att kommunen ska kunna ingå i en fungerade boende-, arbetsoch utbildningsmarknad. Likaså är vardagliga element som exempelvis elförsörjning, sophämtning, vatten och avlopp samt bredband viktiga företeelser för att den vanliga vardagen ska fungera. NATUR INFRASTRUKTUR E22, norr om Hörby tätort. 56

2 TRAFIK Vägtrafik De viktigaste regionala huvudstråken för Hörby kommun är E22 i öst-västlig riktning samt väg 13 i nord-sydlig riktning. E22, norr om Hörby tätort, utgör en viktig länk till i huvudsak Malmö- och Lundregionen, dit en stor del av Hörbys kommuninvånare arbetspendlar. Trafikverket håller i ett stort utbyggnadsprojekt på att bygga om stora delar av E22 till motorväg. Under 2011 påbörjades en ombyggnation av sträckan mellan Hörby Norra och Linderöd vilken stod klar under slutet av I samband med ombyggnationerna har även en ny trafikplats byggts vid Hörby Norra. Hörby kommun har även tagit fram en hastighetsplan, Rätt Fart i Staden, med syfte att anslå nya högsta tillåtna hastigheter på Hörby kommuns gator och vägar inom tätbebyggt område. De nya föreslagna hastigheterna tar hänsyn till gaturummens utformning och miljö, det så kallade livsrummet, den dimensionerade säkerhetssituationen på sträckan, trafiknätets tekniska och trafikmässiga beskaffenheter samt uppmätta och upplevda störningar. Målet är att hastighetsrevisionen ska minska fortkörning och anpassa hastighetsbegränsningen till gatumiljön för att ge ökad trafiksäkerhet, minskad miljöpåverkan samt en ökad respekt och acceptans för hastighetsgränserna. De nya och rätta hastighetsgränserna bedöms ha en stor potential i att rädda liv och spara miljö inom tätorterna. Hörby kommun har arbetat fram en trafikplan för Hörby tätort, med en remissutgåva från Trafikplanen syftar till att ge ett samlat grepp på trafikplaneringen i Hörby tätort och dess kopplingar till det regionala trafiknätet. Som underlag till trafikplanen har bland annat planeringsverktyget TRAST Trafik för en attraktiv stad använts, ett dokument som tagits fram av Sveriges kommuner och landsting i samarbete med dåvarande Vägverket, Boverket och Banverket. Utifrån detta har trafikplanen beaktat samtliga trafikanters behov med följande trafikantkategorier: motorfordonstrafik, inklusive tung trafik, långsamtgående trafik, genomfartstrafik och parkering. kollektivtrafik utryckningstrafik gående cykeltrafik skoltrafik Utöver detta analyserar trafikplanen trafiksäkerhets- och trygghetsaspekter samt miljöpåverkan inom särskilda områden. Dokumentet redogör för hur trafikförsörjningen sker idag och ger förslag till hur den bör se ut i framtiden samt redovisar vilka åtgärder som kan komma att krävas för att förbättra trafiksituationen. Trafikplanen utgör därmed ett viktigt planeringsverktyg för den tekniska förvaltningen. E22 och väg

3 Farligt gods Skolbuss Länsstyrelsen i Skåne upprättar årligen en sammanställning över de allmänna vägarna i Skåne. I denna rapport redovisas bland annat rekommenderade vägar för transport av farligt gods inom kommunen samt uppställningsplatser för rast och dygnsvila. Rapporten redovisar även lokala trafikföreskrifter för vägar och områden där det råder förbud mot att transportera farligt gods. Sammanställningen görs i samarbete med Trafikverket där informationen ut till trafikanterna sker i trafikdatabasen. För elever bosatta utanför Hörby tätort inom förskoleklass, grundskola, särskild skola och gymnasieskola inom Hörby kommun erbjuds kostnadsfri skolskjuts till eller från den skola som eleven har hänvisats till av barn- och utbildningsförvaltningen. Transporter av farligt gods på väg inom Hörby kommun hänvisas i första hand till Trafikverkets rekommenderade färdvägar, riksväg 13 samt E22, för farliga godstransporter med lastbil. Ekerödsrasten pekas ut som uppställningsplats för rast och dygnsvila. Karta: Strukturkarta Busstrafik, SkåneExpressen 1 och 2 samt Regionbuss 470 och 471 Gång- och cykelvägar Busstrafik Hörby tätort har ett förhållandevis väl fungerande regionalt busstrafiknät, framför allt mellan Malmö Kristianstad via Hörby, SkåneExpressen 1, och mellan Lund Hörby, SkåneExpressen 2, med upp emot tio minuters avgångar i högtrafik. Bussförbindelserna till Höör och Sjöbo, buss nummer 470, tillhör också en av Hörbys viktigare länkar. Utöver dessa finns även buss nummer 474 till Eslöv med en relativt väl fungerande busstäthet i högtrafik. Kollektivtrafiken i Hörby är framför allt utvecklad för arbets- och skolresor vilket gör att utbudet är som störst under dagtid på vardagarna. Linjetrafiken till och från landsbygden är oftast begränsad eller saknas helt vilket medför att många inte har tillgång till kommunal busstrafik. Linje 471, Hörby Önneköp via bland annat Långaröd, Kölleröd och Pärup, öppnades i december 2011 med cirka 8 avgångar per dag under veckodagarna i vardera riktning. I de områden där underlaget för kollektivtrafik är för litet har byborna istället tillgång till så kallad närtrafik. Detta innebär att områden som inte har tillgång till kollektivtrafik kan ringa och förboka en taxi för att transportera sig till Hörby eller annan tätort inom Hörby kommun. Taxibilarna avgår enligt vissa tidtabeller för att anpassa tiden till andra avgående bussar, i bland annat Hörby. 58 Södra Rörum Ludvigsborg E22 13 E22 Killhult Hörby Osbyholm 13 Önneköp Västerstad Askeröd Östraby km

4 Gång- och cykeltrafik I Hörby tätort finns gångbanor längs med alla högtrafikerade gator. I villaområden går oftast gångtrafikanten i blandtrafik på lokalgatan. Gång- och cykelvägarna är på vissa ställen separerade från motortrafiknätet eller ligger som en bana längsmed motortrafiknätet. Samtliga gång- och cykelbanor är oseparerade, det vill säga, det finns ingen uppdelning mellan cyklister och fotgängare. Enda undantaget från detta är stråket längs Kristianstadvägen, Storgatan och Ringsjövägen där fortgängare är separerade från cyklister med linjemålning. Cykelvägnätet i Hörby tätort är bitvis utbyggt där karaktären på cykelvägnätet är mycket växlande. Längs vissa befintliga körbanor är cykelbanorna väl utbyggda där vissa har separerade cykelvägar. I övrigt samsas cyklarna med motorfordonen i blandtrafik. Längs de vägar där det inte finns cykelfält eller annan utformning sker oftast blandtrafiken på motorfordonens villkor. Karta: Strukturkarta Flygplats Influensområde för Malmö Airport, Sturup, 55 km radie Influensområde för Kristianstad flygplats, Everöd, 55 km radie Influensområde för Ljungbyheds flygplats, 55 km radie Influensområde för Sebbarps flygplats, 2,7 km radie Utanför Hörby tätort finns enbart några enstaka utbyggda gång- och cykelvägar vilket gör att landsvägar med blandtrafik utnyttjas. I kommunen finns tre utbyggda gång- och cykelvägar. Hörby Ringsjöstrand via Osbyholm, en flitigt använd gång- och cykelväg till och från tätorten. Önneköp Långaröd knyts samman med en gång och cykelväg så att barnen i Önneköp säkert kan ta sig till och från skolan i Långaröd. Hörby Kristianstad kopplas samman via Äspinge och Linderöd, med en gång och cykelväg på den gamla banvallen. Flygtrafik Inom Hörby kommun finns inte någon flygplats men kommunen ligger inom ett nära avstånd till Sturup, Kastrup samt Kristianstads flygplats Everöd. Hörby kommun gränsar till Sebbarps flygfält i Eslövs kommuns östra del. Flygplatsen i Sebbarp innefattar ett skyddsavstånd på 2,7 km radie där inga höga hinder tillåts. Ljungbyheds Everöd km 59

5 VATTEN OCH AVLOPP I Hörby kommun är cirka 65 % av invånarna, ca abonnenter, anslutna till de kommunala allmänna vattenoch avloppsanläggningarna. Övriga invånare har enskilda anläggningar. Grundvattentillgången i kommunen är ojämnt fördelad där de södra delarna av kommunen har begränsad tillgång till renvatten. Grundvattentillgången i Hörby vattentäkt är inte tillräckligt utredd. Undersökningar har gjorts för att utreda hur stor grundvattentillgången i Hörby vattentäkt är där undersökningarna pekar mot en tillgång på m3. Kommunen utreder möjligheten till reservvattentäckt. DricksvaƩen AvloppsvaƩen Cirka 65 % av invånarna i Hörby kommun är anslutna till de kommunala reningsverken. Hörbys största reningsverk, Lybyverket, tar hand om spillvatten från Hörby, Osbyholm, Ludvigsborg, Satserup, Äspinge och Lyby. Detta motsvarar avloppsvatten från cirka hushåll eller personekvivalent (pe). Reningsverket renar vattnet från kväve, fosfor och syreförbrukande ämnen, även kallat BOD. Reningen sker genom biologisk rening av kväve och BOD samt fosforrening med hjälp av tillsats av fällningskemikalier. Lybyverket är dimensionerat för personekvivalent (pe) och år 2013 var cirka pe anslutna. Slakteriet är den enskilt största verksamhet som belastar reningsverket. Trekammarbrunnsslam från enskilda anläggningar lämnas också till Lybyverket. Tätorten och de mindre byarna i Hörby kommun är anslutna till kommunalt vatten. På landsbygden måste enskilda anläggningar anordnas. I Hörby kommun finns sex kommunala vattenverk som förser invånarna med dricksvatten. Samtliga vattenverk tar grundvatten från borrade brunnar. Förutom i Hörby tätort finns vattenverk i Askeröd, Oderup, Svensköp, Södra Rörum och Önneköp. Oderups vattenverk förser även Västerstad och Östraby med dricksvatten. Hörby vattenverket förser även Lyby, Osbyholm, Ringsjöstrand, Ludvigsborg, Äspinge och Satserup med vatten. Vattenuttaget i Hörby vattenverk begränsas av en vattendom som medger ett uttag om m3 per år medan det möjliga vattenuttaget uppskattas till ca m3. Idag uppgår uttaget till ca m3 per år. Södra Rörum Ludvigsborg Satserup Osbyholm Hörby Killhult Äspinge Lyby Önneköp Västerstad Askeröd Östraby km

6 Utöver Lybyverket finns reningsverk i Askeröd, Södra Rörum, Svensköp, Önneköp och Östraby. Östraby reningsverk tar även emot spillvatten från Västerstad. I Hörby kommun finns ungefär enskilda avloppsanläggningar. De enskilda avloppen ger ett betydande bidrag av de näringsämnen, framför allt kväve och fosfor, som når våra åar, sjöar och till slut havet. Näringsämnena bidrar bland annat till övergödning, algblomning, igenväxning och syrebrist i våra vatten. Enskilda avlopp regleras främst av miljöbalken där utsläpp av avloppsvatten räknas som en miljöfarlig verksamhet. Enligt 9 kap. 7 miljöbalken skall avloppsvatten avledas och renas eller tas omhand på annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. Med en enskild avloppsanordning avses en anläggning som behandlar spillvatten, det vill säga avloppsvatten från hushåll, från ett till fem hushåll. Dagva en Dagvatten är ytavrinnande regn- och smältvatten som rinner på genomsläpplig mark, hårdgjorda ytor, i ledningar eller via öppna diken till sjöar och vattendrag. Enligt 9 kap. 2 miljöbalken är dagvatten, liksom spillvatten, betraktat som avloppsvatten. Enligt 9 kap. 7 miljöbalken skall avloppsvatten avledas och renas eller tas omhand på annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. behandlar dels rening av dagvatten men även problem med överbelastning av dagvattensystemet och hantering av dagvattenfrågor i samband med planprocessen. Syftet med policyn är att ge ett samlat grepp om dagvattenhanteringen i Hörby tätort med avsikt att skapa genomtänkta, miljöanpassade och kostnadseffektiva strategier för att ta om hand och i möjligaste mån minska mängden dagvatten. Policyn ska dels hantera befintliga problem samt förhindra framtida problem. Dokumentet ska vara ett underlag vid planarbetet i kommunen för att hantera och förhindra översvämningar, samt rening av dagvatten, vilket ska leda till en hållbar dagvattenhantering. Vid intensiva regn har det förekommit problem med att dagvattensystemen blivit överbelastade vilket lett till översvämning på fastigheter i Hörby tätort. Med anledning av detta bör dagvatten i största möjliga mån fördröjas innan anslutning till det kommunala nätet, vilket också anges i kommunens dagvattenpolicy. Hörby kommun har en dagvattenpolicy för Hörby tätort, fastställd av tekniska nämnden Dagvattenpolicyn Karta: Kommunalt avlopp Kommunalt avloppsnät anslutet till Lyby reningsverk, med kapacitet att ansluta ytterligare exploaterngsområden Lokalt avloppsnät med egen reningsanläggning. God kapacitet finns för att ansluta ytterligare fastigheter 61

7 ENERGI Hörby kommun arbetar aktivt för att bli en hållbar kommun med god miljömedvetenhet och en låg klimatbelastning för kommunens verksamheter. Hörby kommun har arbetat fram en energi- och klimatstrategi som visar hur Hörby ska ta ansvar för att minska utsläppen av växthusgaser och andra negativa effekter under Dokumentet redovisar både mål och åtgärder för arbetet med att uppnå den nationella och regionala miljökvalitetsmålen inom energi och klimatområdet. Dokumentet innefattar ett antal övergripande mål till år 2020: Minst 20 % av använd energi i Hörby kommun ska komma från förnyelsebar energi. Minst 10 % av fordonsbränslet i Hörby kommun ska komma från förnyelsebara källor. Den specifika energianvändningen i kommunägda lokaler ska vara minst 20 % lägre jämfört med år Utsläppen av växthusgaser ska vara minst 20 % lägre per invånare i kommunen jämfört med år Som en utveckling av energi- och klimatstrategin har en energieffektiviseringsstrategi för arbetats fram. Syftet med energieffektiviseringsstrategin är att kartlägga vilka energiaspekter som är betydande för Hörby kommun som organisation och hur man effektivt kan minska energianvändningen för samtliga energiaspekter. Målsättningen till 2014 är att för byggnader minska energianvändningen med 10 % och för transporter 2 %. Målsättningen till 2020 är för byggnader 20 % och för transporter 5 %. Energieffektiviseringsstrategin fokuserar endast på effektivisering och inte på införandet av förnyelsebar energi. Målsättningarna utgår från basåret 2009 och visar på förbättring med en minskande energianvändning, jämfört med basåret. Fjärrvärme År 2004 etablerades ett fjärrvärmeföretag i Hörby tätort. Fjärrvärmeanläggningen är placerad vid Industriparkens nordöstra del, i kvarteret Svartå. Huvudsakligen eldas värmeverket med biobränslet flis. Vid ett fåtal tillfällen per år tillskjuts värme genom två oljepannor som används som reservkapacitet. Fjärrvärmen som förbrukades år 2012 bestod av 97,8 % förnyelsebar energi och 2,2 % fossil energi. Fjärrvärmenätet i tätorten bidrar till att koldioxidutsläppen i Hörby har minskat med cirka ton/ år. Majoriteten av kommunens lokaler och bostäder värms upp med fjärrvärme. Lokaler och flerbostadshus som ligger utanför Hörby tätort kan inte idag anslutas till fjärrvärmeverket. Alterna v uppvärmning Där det inte finns möjlighet att ansluta bebyggelsen till fjärrvärmenätet får andra alternativ till uppvärmning prövas. Förnybara energikällor som vindkraft, solenergi och bioenergi är ett viktigt steg mot ett långsiktigt hållbart samhälle. Men för att klara energiomställningen behöver vi också använda energin betydligt effektivare än i dag, bland annat när det gäller transporter, uppvärmning och kylning, belysning och industriprocesser. Det behövs både ny teknik och ändrat beteende. Värmepumpar Värmepumpar tar sin energi från exempelvis marken, berggrunden, sjöar, grundvatten eller från luften. Med hjälp av el höjs den lagrade energins temperatur i värmepumpen som sedan används för värme- och varmvattenproduktion. Borrning och grävning för utvinning av värmeenergi respektive kyla ur jord, berg och grundvatten kräver tillstånd inom samtliga vattenskyddsområden i Hörby kommun. I övriga kommunen är dessa anläggningar anmälningspliktiga. 62

8 Biogas Biogas är ett förnybart bränsle som både kan användas som drivmedel i fordon och omvandlas till elektricitet och värme. Gasen produceras genom biologisk nedbrytning av organiskt material under syrefria förhållanden, i en process som kallas rötning. De vanligaste råvarorna är restprodukter såsom avloppsvatten, avfall och lantbruksprodukter. Hörby kommun har inte någon egen produktion av biogas men det finns god potential att producera biogas i kommunen. Tillgång till fordonsgas finns inte i Hörby kommun. Elproduktionen genom solceller har sedan länge varit intressant i de fall ledningsbunden elektricitet har saknats eller varit för dyr att applicera, som på exempelvis båtar, husvagnar eller fyrar. På senare tid har även intresset att bygga solcellsanläggningar i anslutning till elnätet ökat stadigt. Elproduktionen pågår så länge solcellen är belyst men upphör när ljuset försvinner, varav elen istället köps från elbolagen. Varje enskild solcell ger i snitt i upphov till relativt låg spänning, varför solcellerna ofta seriekopplas i solpaneler, något som ger en ökad strömstyrka. Solfångare och solceller Solfångare omvandlar solens energi till värme och kan till exempel användas till varmvatten och uppvärmning av hus. Alla byggnader och anläggningar med varmvattenbehov under sommaren är bra tillämpningsområden som exempelvis småhus, idrottsanläggningar, campingplatser och vid uppvärmning av pooler. Solvärmen kan även med fördel kombineras med biobränsle. Solfångare på Solbackens tak. 63

9 EL- OCH KRAFTNÄT BREDBAND Inom Hörby kommun finns fyra kraftledningar som omges av skyddsavstånd. Två av ledningarna har en spänning på 400 kv med ett skyddsavstånd på 150 meter på vardera sida och två kraftledningar på 130 kv med ett skyddsavstånd på 50 meter på vardera sida. Bestämmelser om säkerhetskrav för kraftledningar regleras i Starkströmsförordningen (2009:22). De aktörer som driver och äger nätet i Hörby kommun är Svenska Kraftnät, samt E.ON. Hörby kommun har idag byggt ut kanalisation och bredbandsnät i vissa delar av tätorten. Bredbandsnätet är uppdelat i två nät, A- och B-nät varav det sistnämnda är under uppbyggnad. A-nätet är avsett för kommunala verksamheter medan B-nätet planerar att öppnas för den kommersiella marknaden. Möjlighet att ansöka om stadsbidrag för anläggning av B-nätet kommer att undersökas, där förutsättningen för bidrag är ett öppet nät. Kommunen har även beslutat att vid exploatering av nya områden ska områdena förses med kanalisation för bredband. För att minska södra Sveriges sårbarhet i elförsörjning har Svensk Kraftnät beslutat att gräva ner 400 kv ledningens västra del genom att bygga SydVästlänken. SydVästlänken är en överföringsledning bestående av två grenar, HallsbergNässjö och Nässjö-Hörby. Överföringsledningens norra del består av växelströmsteknik och i dess södra del av högspänd likströmsteknik. Hela sträckan genom Hörby kommun kommer att kabelförläggas i kabelledningens befintliga sträckning. Hörby kommun har genom försäljning av ett tidigare radionät till en bredbandsaktör skapat förutsättningar för samme aktör att vidarutveckla fiberetableringen till följande byar i glesbygd: Södra Rörum, Satserup, Äspinge, Önneköp, Långaröd, Kölleröd, Östraby, Västerstad och Askeröd. Fiber finns även tillgänglig för orterna Ludvigsborg samt Osbyholm. I Hörby tätort finns idag relativt goda förutsättningar att etablera fiber då tomrör lagts ned i samband med grävning för fjärrvärme. Hörby kommun har som ambition att även dessa tomrör ingår i det tidigare definierade B-nätet. Karta: ÅtervinningsstaƟoner Stavröd Återvinningsstationer Karta: KraŌledningar 400 kv ledning med 150 meters skyddsavstånd, Svenska Kraftnät 130 kv ledning med 50 meters skyddsavstånd, E.ON. 50 kv ledning, E.ON km

10 AVFALLSHANTERING I Hörby kommun är det Mellanskånes Renhållnings AB, MERAB, som på kommunens uppdrag ansvarar för hämtning och omhändertagande av hushållsavfall samt slam från slamavskiljare och slutna tankar. MERAB anlitar i sin tur underentreprenörer för hämtning av hushållsavfall och slam. MERAB ägs gemensamt av Hörbys, Eslövs och Höörs kommun. MERAB ansvarar för driften av sex återvinningscentraler och för insamling av hushållsavfall i de tre kommunerna. Anläggningen för avfallshantering i Stavröd öster om Hörby är nedlagd och omvandlad till en återvinningsstation. FTI, Förpacknings och tidningsinsamling, driver 13 återvinningsstationer som är utplacerade i kommunens alla tätorter. Södra Rörum Ludvigsborg Killhult Osbyholm Hörby Önneköp Västerstad Askeröd Östraby km Sopbil från MER AB. 65

11 VINDKRAFT Kommunfullmäktige antog en Vindkraftspolicy för Hörby kommun. Syftet med policyn har varit att ta ställning till hur och var vindkraftverk skall etableras. Då vindkraftspolicyn enbart är ett vägledande dokument har kommunfullmäktige beslutat att en vindkraftsplan ska tas fram för Hörby kommun vilken ska vara ett tematiskt tillägg till Översiktsplan Syftet med vindkraftsplanen är att utreda förutsättningarna för vindkraftsetablering i Hörby kommun och att ge planen status som översiktsplan. Gällande riktlinjer Följande riktlinjer gäller som Hörby kommuns vindkraftspolicy: Exploaterade områden Vid befintlig utbyggd infrastruktur/exploatering är det generellt sett lämpligt att förlägga vindkraftverk, såsom intill vägar, kraftledningar och i anslutning till gårdar och silos. Övriga riktlinjer skall dock beaktas. Slä bygden Slättbygden, i sydvästra delen av kommunen, utgörs av stora landskapsrum som tål större skala på infrastruktur. På slätten tillåts stora vindkraftverk. Skogsbygden och mosaiklandskapet Den nordöstra delen av kommunen består av skogsbygd och mosaiklandskap. Landskapet är småskaligt med små rum och förhållandevis flackt. Större element såsom vindkraftverk bryter upp skalan på ett olämpligt sätt och syns på långt håll. I skogsbygden och mosaiklandskapet tillåts därför enbart små vindkraftverk likt gårdsvindkraftverk (upp till 30 meters totalhöjd). Norr om Hörby tätort finns ett större regionalt rekreationsområde, Fulltofta, som är olämpligt för utbyggnad av vindkraftverk då det är ett stort sammanhängande naturområde samt riksintresse för naturmiljö. Bebyggelse För uppförande av vindkraftverk i närhet till bostadsbebyggelse gäller följande restriktioner: Bullernivå och skuggtid från vindkraftverk får vid bostad ej överstiga naturvårdsverkets föreskrifter. Minimiavstånd mellan bebyggelse och verk som har en totalhöjd på över 50 meter skall vara 500 meter. Minimiavstånd mellan bebyggelse och övriga vindkraftverk skall vara fem gånger verkets totalhöjd, undantaget verk i anslutning till den egna bostadsfastigheten. Uppförande av vindkraftverk med en totalhöjd högre än 50 meter får inte ske närmare än 1 km från tätorternas framtida gräns och inte heller uppföras närmare än 1 km från de mindre byarna. Placering av vindkraftverk i närheten av byggnader med kulturhistoriska värden är olämplig. För kyrkor gäller att verk högre än 50 meter inte får placeras närmare än 1 km. För mindre verk skall särskild hänsyn tas till de kulturhistoriska värdena. Vindkra setablering är dessutom olämplig: där verken kan störa häckningsområden. i Natura 2000-områden och naturreservat. i riksintresseområden och områden utpekade i kommunens naturvårdsplan tills utredning visar motsatsen. Avslutningsvis Vid exploatering av vindkraft är grupper att föredra men enskilda verk tillåts. En individuell prövning skall göras av varje vindkraftsetablering. 66

12 riksintresse för kulturmiljö MB 3:6 riksintresse för naturmiljö MB 3:6 tätortens framtida gräns restriktionsområde för Revingehed Södra Rörum möjligt område för större vindkraftsetableringar N Ludvigsborg Fulltofta Svensköp Äspinge Osbyholm/ Ringsjöstrand Hörby Lyby Östra Sallerup Långaröd Önneköp Västerstad Askeröd Östraby 67