Laget före jaget de stora sporternas dominans hos TT

Transkript

1 Examensarbete 15 hp Journalistik Laget före jaget de stora sporternas dominans hos TT En kvantitativ innehållsanalys av innehållet i TT Nyhetsbyråns sportmaterial Viktor Högberg Jimmie Larsson Handledare: Maria Elliot Examinator: Britt-Marie Ringfjord Termin: HT13 Ämne: Journalistik Nivå: Kandidat

2 Förord Det här arbetet är vår kandidatuppsats på journalistutbildningen vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Maria Elliot, som varit ett stöd och bollplank genom hela arbetsprocessen. Vi vill även tacka de personer på TT Nyhetsbyrån vi har haft kontakt med under resans gång, men framför allt i arbetets inledning. Det är också många andra personer som på olika sätt har bidragit till att den här studien kunde genomföras. Stort tack för er hjälp. Viktor Högberg och Jimmie Larsson Kalmar, i

3 Abstract Author: Viktor Högberg & Jimmie Larsson Title: There is no I in team the dominance of major sports in TT s reporting Location: Linnaeus University Language: Swedish Number of pages: 83 The purpose of this study is to show which content that is most common in the Swedish News Agency TT Nyhetsbyrån s sports coverage. It also shows if the coverage is concentrated to for example any special sports, clubs, people or topics. This study uses a quantitative content analysis and the result is based on texts from 28 systematically selected days during one year. In total, the study includes 906 texts. The result of this study shows that the sports content of TT Nyhetsbyrån s news feed is mainly concentrated to two sports, football/soccer and ice hockey. Several studies of other Sports Media show the same result as this study in terms of news content. One of the conclusions is that the sports coverage is focused on athletes and teams at a professional level. Only a few sports, almost entirely practiced by men, is represented in the reporting. There are also other attributes that seem important for the news coverage. One of the most common attributes is that a big part of the news texts includes Swedish Athletes. Another important attribute is that the news can be related to a country that is close to Sweden in culture. Keywords TT Nyhetsbyrån, News Agency, Sports Journalism, news values ii

4 Innehåll 1 Introduktion Inledning Disposition Bakgrund Sportjournalistik i Sverige Nyhetsbyrå TT Nyhetsbyrån Riksidrottsförbundet Publikidrott i Sverige Teori och tidigare forskning Teoretiska utgångspunkter Nyhetsvärdering Nationalism i idrott Sportjournalistiken som institution Maskulin hegemoni Tillämpning av teorier Tidigare forskning Sporten i spalterna års Publicistiska bokslut, del 2: Sportens olika sidor Allmänt om genus i sportjournalistik Den tysta fabriken Syfte och forskningsfrågor Motivering till valet av forskningsfrågor: Metod Kvantitativ innehållsanalys Urval Definition av sporttext Insamling av material Pilotundersökning Metoddiskussion Generaliserbarhet Reliabilitet Validitet Variabler Resultat och analys Analysenheter I vilken utsträckning förekommer olika idrotter och idrottslag? Analys, forskningsfråga Vilka ämnen och nivåer handlar TT:s sportinnehåll om? Analys, forskningsfråga Är TT:s sportrapportering personorienterad? Analys, forskningsfråga I hur stor utsträckning rapporterar TT om sporthändelser som inträffar nära Sverige och dess invånare? Analys, forskningsfråga Hur skiljer sig innehållet inom dam- och herridrott i TT:s sportrapportering? iii

5 5.6.1 Analys, forskningsfråga Slutsats och diskussion Slutsats Diskussion Förslag till framtida forskning Referenslista Tryckta källor Elektronisk litteratur Övriga elektroniska källor Bilagor... I Bilaga A: Kodschema... I Bilaga B: Kodinstruktioner... VI Figur- och tabellförteckning Figur 1: Prakkes dimensioner...12 Tabell 1: Idrott- och texttyp.. 36 Tabell 2: Typ av idrott och texttyp Tabell 3: Klubblag och idrott Tabell 4: Landslag och texttyp. 38 Tabell 5: Specifikt landslag.. 39 Tabell 6: Ämne och idrott Tabell 7: Tävlingsmässig nivå Tabell 8: Personorientering..45 Tabell 9: Förekomst av elitpersoner och personer...46 Tabell 10: Geografisk plats och idrott.. 47 Tabell 11: Nationell/internationell idrott och geografisk plats. 48 Tabell 12: Svensk person och geografisk plats Tabell 13: Herr- och damidrott. 51 Tabell 14: Herr- och damidrott och idrott Tabell 15: Ämnen och herr- och damidrott..53 Tabell 16: Geografisk plats och herr- och damidrott...54 iv

6 1 Introduktion I det här kapitlet presenteras studiens område och det förklaras varför studien är viktig. Dessutom beskrivs arbetets disposition och bakgrundsinformation ges till aktörer, organisationer och delar av journalistiken som är relevanta för området. 1.1 Inledning Konståkning eller bandy? Friidrott eller golf? Nationellt eller internationellt? Idrottsvärlden är omfattande och det är omöjligt och antagligen också ointressant för ett medium att rapportera om all idrott som utövas överallt i världen. TT Nyhetsbyrån är Sveriges största nyhetsbyrå (URL: Sjölin & Carlsson, 2013). Redaktionen sänder dagligen ut sporttexter till dagstidningar och en rad andra medier i Sverige. Medierna har sedan möjlighet att publicera materialet i sina utgåvor. Genom sin nyhetsvärdering sätter TT Nyhetsbyrån i viss utsträckning agendan för vilket riksmaterial som uppmärksammas i de medier som är tidningens kunder (Hadenius, 1971: 54). Enligt oss går det att argumentera för att TT som enskild aktör har en viktig roll i vilket material som svenska medier publicerar på sina sportsidor och därmed vad landets mediepublik får ta del av. I stort sett samtliga svenska medier abonnerar på TT:s material, enligt Hadenius, Weibull och Wadbring (2008: 292). Enligt vår uppfattning hämtar många lokala medier mer eller mindre allt sitt riksmaterial från TT. Därför minskar förmodligen sannolikheten för att en idrottshändelse på riksnivå uppmärksammas i lokala medier om inte TT rapporterar om händelsen. Sportmaterial har funnits i dagstidningar i över hundra år (Wallin, 1998: ). Numera har några tidningar till och med dagliga bilagor om sport (Dahlén, 2008: 99). Vissa idrottstävlingar och matcher följs av miljontals människor på tv. Sveriges Radio sänder i princip dagligen direkt från olika idrottsevenemang runt om i Sverige och i bland också från platser utanför Sverige. Oavsett vilken inställning man har till sport går det inte att blunda för att genren utgör en betydande del av medierapporteringen. Den finns forskning om innehållet i sportjournalistik och om hur den uppfattas av till exempel publiken eller journalisterna själva. Även TT Nyhetsbyrån förekommer i viss tidigare forskning. Men vi menar att det finns en kunskapslucka att fylla genom att ta 5

7 reda på vilket sportmaterial som faktiskt produceras hos TT Nyhetsbyrån. I en idrottsvärld som rymmer så många olika idrotter, aktiviteter och idrottsaktörer är det viktigt att se vad som hamnar i en nyhetsbyrås blickfång. Är TT:s sportutbud så pass brett att kunderna själva kan välja och vraka mellan olika sporter inom herr- och damidrott? Eller är det journalistiska innehållet samlat kring bara en liten del av idrotten? Helt enkelt vilket sportmaterial sänder TT Nyhetsbyrån ut till de medier som utgör kunderna? 1.2 Disposition Denna uppsats har delats in i sex olika kapitel. I det inledande kapitlet presenteras studiens område och varför det är viktigt att studera innehållet i TT:s sportmaterial. Dessutom beskrivs uppsatsens disposition och läsaren ges en kortfattad presentation av aktörer och delar av journalistiken som är relevanta för studien. I det andra kapitlet presenteras studiens teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning inom ämnet. I kapitel tre redogörs för studiens syfte och forskningsfrågor. Dessa frågor motiveras sedan. I det efterföljande kapitlet beskrivs den metod som använts i studien, studiens urval, hur materialet har samlats in, den pilotstudie som genomförts och vilka variabler som använts i undersökningen. Här diskuteras också kring studiens generaliserbarhet, reliabilitet och validitet. I det femte kapitlet presenteras studiens resultat och de olika forskningsfrågorna analyseras. Här appliceras teorier och tidigare forskning som presenterats i tidigare kapitel. I det sjätte och avslutande kapitlet dras slutsatser kring studien. Dess syfte och forskningsfrågor besvaras och studiens författare diskuterar resultatet. Förslag till framtida forskning inom ämnet presenteras. 1.3 Bakgrund Sportjournalistik i Sverige Redan år 1710 skrev Göran Vallerius det som kommit att kallas för det första svenska fotbollsreferatet. Referatet skrevs i Vallerius resedagbok under en Englandsresa och publicerades inte i någon tidning (Sandblad, 1982: 30). Dagstidningarnas intresse för att rapportera om sport väcktes en bit in på 1900-talet när idrotten blev mer tävlingsinriktad. Men termerna sport och idrott började användas mer frekvent i svenska tidningar redan under 1880-talet hade de ledande tidningarna infört en 6

8 särskild sportvinjett där de samlade sitt idrottsliga material. Enligt Dahlén gav detta idrotten en förhöjd status i tidningarna (2008: 71). Kring sekelskiftet mellan och 1900-talet var det vanligt att tidningarnas allmänreportrar skötte sportbevakningen (Wallin, 1998: 228). Men Ulf Wallin nämner att en ökad konkurrens i början av 1900-talet fick tidningarna att satsa mer på genren och anställa särskilda sportreportrar. Wallin benämner inledningen av 1900-talet som sportjournalistikens genombrott i Sverige. Vidare skriver han att tidningarna i allt högre grad tog in sport för att bli konkurrenskraftiga under början 1900-talet (Wallin, 1998: ). År 2000 startade Aftonbladet en sportbilaga, Sportbladet, och strax därefter följde konkurrenten Expressen efter. Även morgontidningen Dagens Nyheter startade en veckobaserad sportbilaga år 2002 (Dahlén, 2008: 99). Den specialinriktade idrottspressen var före dagstidningarna med sportrapportering. Dahlén skriver att starten kan dateras till 1874, när Tidskrift i gymnastik grundades (2008: 73-77) Nyhetsbyrå En nyhetsbyrå är, enligt Nationalencyklopedin, ett företag som samlar in, producerar och förmedlar nyheter till press, radio, tv, företag och intresseorganisationer (URL: Carlsson, årtal saknas). Nyhetsbyråer har funnits sedan början på 1800-talet då enskilda personer förmedlade nyheter med hjälp av telegraf och brev (Hadenius, 1971: 15). En av huvudfunktionerna var att förmedla information om priser och säljförhållanden till företag som under industrialismen blev allt mer benägna att nå en internationell marknad. Byrån Agence Havas grundades 1835 i Paris, Associated Press i New York 1848 och tre år senare startades Reuters i London (URL: Carlsson, årtal saknas) startades Svenska Telegrambyrån och 1892 tillkom Stockholmspressens telegramoch annonsbyrå. Under första världskriget tillkom ytterligare två svenska byråer, Stockholms Telegrambyrå och Presscentralen. Efter första världskriget slogs flera byråer samman och 1921 togs De förenade byråerna över av flera svenska tidningar i en gemensam affär och namnet ändrades till Tidningarnas Telegrambyrå. Bristen på konkurrens fick några landsortstidningar att gemensamt starta Presstelegrambolaget, som senare slogs samman med TT (Hadenius, 1971: 15-17). 7

9 1.3.3 TT Nyhetsbyrån När nyhetsbyrån Tidningarnas Telegrambyrå, TT, grundades 1921 var TT en av två svenska byråer som ägdes av medieföretagen själva. Den andra var Presstelegrambolaget. Några månader senare slogs de båda nyhetsbyråerna samman och 1 januari 1922 var TT Sveriges enda verksamma nyhetsbyrå (Hadenius, 1971: 18). Ursprungligen fanns tre specialavdelningar inom TT: utrikesbyrån, Stockholmsbyrån och inrikesbyrån tillkom radioavdelningen och 1947 även sportavdelningen (Hadenius, 1971: 26) har TT Nyhetsbyrån, som byrån numera heter, 110 journalister och särskilda bild-, grafik- och tv-redaktioner (URL: Sjölin & Carlsson, 2013). TT har uppdraget att sakligt och opartiskt förmedla nyheter snabbt och korrekt (URL: TT Nyhetsbyrån 1, 2011) TT:s ägare TT Nyhetsbyråns moderbolag, TT-gruppen, ägs av ett antal olika medieföretag i Sverige: Aftonbladet, 20 procent, Svenska Dagbladet, 10 procent, Stampen, 10 procent, Expressen, 10 procent, Dagens Nyheter, 10 procent, Sydsvenska Dagbladet, 10 procent, NT Media, 10 procent, VLT, 5 procent, Upsala Nya Tidning, 5 procent, Pres(s)gruppen TT Intr., 5 procent, MittMedia, 5 procent (URL: TT Nyhetsbyrån 2, 2013) TT:s kunder Enligt Stig Hadenius, Lennart Weibull och Ingela Wadbring (2008: 292) tar nästan alla svenska dagstidningar emot TT:s material. På TT-gruppens hemsida uppmärksammas några av företagets kunder, exempelvis Svenska Dagbladet, Värmlands Folkblad, Hallandsposten och Sydsvenskan (URL: TT Nyhetsbyrån 3, 2013) Nyhetsproduktionen på TT Barbara Czarniawska beskriver TT:s nyhetsproduktion som en cirkulär process. Hon menar att TT får information från andra nyhetsbyråers, tidningars och webbsidors artiklar. Detta kan resultera i att TT skriver egna versioner av dessa texter där ursprungskällan omnämns. Därefter sänder TT ut sina egna texter i sitt flöde och TT:s kunder kan börja använda materialet i sin rapportering (Czarniawska, 2009: 47-48) Riksidrottsförbundet Riksidrottsförbundet, RF, är en moderorganisation under vilken idrottens medlemsförbund i Sverige är samlade. RF grundades 31 maj 1903 (Lindroth & 8

10 Norberg, 2002: 29). Organisationens uppgift är att företräda idrotten. Därför representerar RF idrotten i kontakt med olika myndigheter. RF arbetar också med att utveckla sina medlemsförbund och med att samordna värdegrunden inom svensk idrott (URL: Riksidrottsförbundet 1, 2013). Inom Riksidrottsförbundet finns 70 specialförbund med olika idrotter (URL: Riksidrottsförbundet 2, 2013) Publikidrott i Sverige Allsvenskan i fotboll och elitserien/shl i ishockey på herrsidan är de svenska idrottsserier som lockar mest publik, enligt en undersökning från Sveriges Television. Här redovisas publiksnitten för de populäraste ligorna 2011: 1) Fotboll, herr, allsvenskan, 7326, 2) ishockey, herr, elitserien/shl, 6393, 3) speedway, herr, elitserien, 2898, 4) ishockey, herr, allsvenskan, 2607, 5) fotboll, herr, Superettan, 2423, 6) bandy, herr, elitserien, 1562, 7) handboll, herr, elitserien, 1338, 8) speedway, herr, allsvenskan, 1040, 9) innebandy, herr, Superligan, 1014, 10) basket, herr, Basketligan, 996. Damernas högstaligor i fotboll och ishockey placerar sig inte på denna lista men hade under säsongen 2011 ett publiksnitt på 924 respektive 100 personer (URL: SVT, 2012). 2 Teori och tidigare forskning I detta avsnitt redogörs för flera olika teoretiska modeller och utgångspunkter. Inledningsvis förklaras några olika nyhetsvärderingskriterier. Vidare återges teorier om nationalism i idrott, sportjournalistiken som institution och genus i sportjournalistik. Därefter presenteras tidigare studier som är relevanta för studien. 2.1 Teoretiska utgångspunkter Nyhetsvärdering Författarna till denna studie avser att applicera nyhetsvärderingsteorier i studien för att få en förståelse för varför innehållet i TT Nyhetsbyråns sportrapportering ser ut som det gör. Nyhetsvärdering är den urvalsprocess som görs då personal på ett nyhetsmedium avgör om något blir en nyhet eller ej (Hvitfelt, 1985: 20-21). Redan på 1920-talet definierade Walter Lippman vad som utmärker en nyhet. Enligt Bengt Johansson menade Lippman att nyheter ska väcka känslor hos mottagaren och ge möjlighet till identifikation (2004: 223). 9

11 Marina Ghersetti hävdar att det finns vissa gemensamma egenskaper som leder fram till att en specifik nyhet produceras (2012: 205). Denis McQuail skriver att journalisterna själva tenderar att använda en professionell känsla för vad som har ett nyhetsvärde och vad de tror att deras publik är intresserad av (McQuail, 2010: ). Tony Harcup och Deirdre O Neill har moderniserat en nyhetsvärderingsteori från 1965 av Johan Galtung och Mari Ruge. I ursprungsstudien av Galtung och Ruge studerades innehållet i utrikesnyheter (Harcup & O Neill, 2001: ; Johansson, 2004: ). Harcup och O Neill gjorde en empirisk analys av nyheter i tre brittiska dagstidningar och med beaktande av tidigare forskning. Därefter presenterade de en lista med tio kriterier av vad som blir nyheter. De menar att en händelse måste passa in på minst ett kriterium för att bli en nyhet (Harcup & O Neill, 2001: 261, ). 1) Maktelit: Händelsen handlar om personer, företag eller organisationer som anses ha stor makt i samhället (Harcup & O Neill, 2001: 279). Harcup menar även att ju större makt en person eller organisation har, desto större är sannolikheten att någonting blir en nyhet (Harcup, 2004: 35). 2) Kändisar: Händelsen handlar om personer som på ett eller annat sätt redan är kända för publiken (Harcup & O Neill, 2001: 279). Kändisar har alltid varit intressanta och haft ett högt nyhetsvärde (Harcup, 2004: 35). 3) Underhållning: Händelsen handlar om exempelvis sex, nöje, djur eller har en humoristisk ton, roliga bilder eller en vitsig rubrik. Även draman och händelser som väcker känslor ses som intressanta (Harcup & O Neill, 2001: 279). Tragiska nyheter kan passa in i kategorin, även om en tragisk händelse inte är underhållande i ordets bemärkelse (Harcup, 2004: 35-37). 4) Överraskning: Händelsen handlar om något som är annorlunda eller oväntat (Harcup & O Neill, 2001: 279). 5) Negativa nyheter: Händelsen handlar om någonting negativt, till exempel tragedier eller konflikter mellan olika parter (Harcup & O Neill, 2001: 279). Harcup hävdar att journalisterna ibland nästan skapar en negativ nyhet genom att söka efter kritiska kommentarer till händelser som inträffat (Harcup, 2004: 37). 10

12 6) Positiva nyheter: Händelsen handlar om någonting som upplevs tilltalande, till exempel att en person räddats ur en svår situation (Harcup & O Neill, 2001: 279). 7) Omfattning: Händelsen handlar om något som har stor betydelse för antingen många inblandade människor just nu eller något som kan ha stor påverkan och betydelse framöver (Harcup & O Neill, 2001: 279). 8) Relevans: Händelsen handlar om ämnen, grupper eller nationer som kan antas vara relevanta för mediets publik (Harcup & O Neill, 2001: 279). 9) Uppföljning: Händelsen handlar om någonting som redan är rapporterat i olika medier. Det kan antingen vara i form av artiklar som återges från ett annat medium eller en påbyggnadsartikel på en händelse mediet redan rapporterat om (Harcup & O Neill, 2001: 279; Harcup, 2004: 37). 10) Mediets agenda: Händelsen handlar om ämnen som passar väl in i mediets agenda (Harcup & O Neill, 2001: 279). Harcup menar att dessa nyheter gynnar vissa kommersiella intressen eller lyfts fram för att få publiken att känna identifikation med mediet (Harcup, 2004: 37). Även följande nyhetsvärderingskriterier, definierade av Johan Galtung och Mari Ruge, är relevanta för studien: Koppling till person: Händelser skrivs ibland som ett resultat av en persons handlande, vilket gör händelsen mer intressant än om den beskrivs på något annat vis (Harcup & O Neill, 2001: ). Koppling till elitnation: En händelse som rör en politisk, ekonomisk eller kulturell elitnation ses som mer intressant än andra nationer och har större chans att bli nyheter (Harcup & O Neill, 2001: ). Henk Prakkes nyhetsvärderingsteori anses även den vara relevant för ändamålet. Närhet i tid, kultur och rum: Henk Prakke har i Kommunikation der Gesellschaft: Einführung in die funktionale Publizistik från 1969, som återges av Johansson (2004: ), betonat hur avstånd i tid, kultur och rum har betydelse för om en händelse presenteras i medierna eller inte. Med detta menas att en händelse som många människor kan känna igen sig i och som 11

13 inträffar nära geografiskt, kulturellt och tidsmässigt med störst sannolikhet blir en nyhet. Vidare innebär teorin att sannolikheten att händelsen presenteras i medierna blir mindre om händelsen skedde för länge sedan, händelsen inträffat långt borta och få personer är berörda (Ghersetti, 2012: ; Johansson, 2004: ). Vad som är kulturellt nära Sverige och svensk mediepublik har ingen given definition, men enligt Ulf Wallin syftar detta begrepp främst till de övriga nordiska länderna, övriga Europa och Nordamerika. Han menar att dessa platser står oss kulturellt närmre än andra platser i världen (Wallin, 1998: 108). Detta innebär att länder som redan förekommer i olika mediers rapportering med stor sannolikhet kommer att göra det även i fortsättningen, enligt Marina Ghersetti (2012: ). Prakkes modell sammanfattar de viktigaste dimensionerna för vad som har ett nyhetsvärde ur ett västerländskt perspektiv, även om modellen helt utelämnar sensationer och ovanliga händelser (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008: ). Figur 1: Prakkes dimensioner Källa: Bengt Johansson återger Henk Prakkes dimensioner för nyhetsvärde (2004: 225). Ursprungligen publicerad i Henk Prakkes Kommunikation der Gesellschaft: Einführung in die funktionale Publizistik år

14 2.1.2 Nationalism i idrott Enligt Billy Ehn har idrotten blivit ett av de allra mest känsloframkallande områdena för nationalism. Ehn skriver att svenska idrottares prestationer under mästerskap nationaliseras och blir en symbol för Sverige. Han menar att idrottarnas prestationer talar direkt till många svenskars känslor (Ehn, 1993: 204). Peter Dahlén menar även han att idrott skapar känslor och föreställningar av nationell identitet och att medierna genom sin sportrapportering skapar nationella hjältar (2008: ). Grant Jarvie menar att det finns flera argument för att koppla samman sport till nationsbyggande. De argument som uppsatsförfattarna bedömer som relevanta för den här studien är följande, översatt till svenska: Sport fungerar som en form av kulturell nationalism. Sport hjälper till att bygga nationell identitet och patriotism. Sport bidrar till att bygga det nationella medvetandet. Nationell support inom sporten har uppstått som en naturlig reaktion på utvecklingen av global eller internationell idrott (Jarvie, 2003: ) Sportjournalistiken som institution I boken Sport och medier, en introduktion benämner Peter Dahlén sportjournalistiken som en institution. Med institution menas de normer och regler som strukturerar människors agerande, vilket i det aktuella fallet handlar om sportjournalisters handlande och under vilka förutsättningar dessa arbetar, enligt Dahlén (URL: Brante, årtal saknas; Dahlén, 2008: 92). Dahlén skriver att sportjournalistiken främst styrs av kommersiella värden och särskilt riktar sig till en manlig publik. Han hämtar stöd för sin teori från Mark Douglas Lowes och boken Inside the sport pages som bland annat bygger på en etnografisk fältstudie av sportreportrars arbete på en tidning. Lowes hävdar i boken att elitidrotten fungerar som underhållning för publiken. Enligt Lowes präglas sportmediernas rapportering till stor del av ekonomiska faktorer. Peter Dahlén menar att mediernas sportbevakning främst koncentreras till den professionella idrotten, de största sporterna och de klubbar som är 13

15 störst prestations- och prestigemässigt. Detta är det innehåll som klubbarnas och utövarnas stora supporterskaror antas vilja ta del av. Dessa supporterskaror består till stor del av män. Detta gör att medierna genom att skriva mycket om dessa klubbar och sporter riktar sig till en särskild publik: männen (Dahlén, 2008: 92, 96; Lowes, 1999: 9-10). Precis som medierna drivs många professionella idrottsklubbar i vinstsyfte och därmed förekommer en sorts symbios mellan idrottsklubbarna och sportredaktionerna. Klubbarna har ett behov av att synas i medierna då de vill öka intresset kring laget och nå ut till en stor publik. Detta är möjligt genom medierna, som i sin tur vill rapportera om det som läsarna vill ta del av. Dahlén skriver utifrån Lowes att medierna fungerar som en mötesplats mellan klubbarna och läsarna (Dahlén, 2008: 96-97; Lowes, 1999: 9-11). Genom att koncentrera rapporteringen till de populäraste idrotterna och klubbarna når mediet en viss typ av publik. Enligt teorin gynnar det mediets möjlighet att tjäna pengar på annonsintäkter eftersom annonsörerna blir mer benägna att betala mer pengar för annonsutrymmet när de når sin specifika målgrupp. Lowes anser att annonsutrymmet intill artiklar om major league sports är idealiskt för detta ändamål. Med major league sports menar Lowes de främsta herrligorna i amerikansk fotboll, baseboll, basket och ishockey i Nordamerika (Dahlén, 2008: 93; Lowes, 1999: 10, 21-23). Dahlén menar att medierna även vill nå en stor publik. Om mediet lyckas med detta, att få många läsare som tillhör rätt målgrupp, kan det mediet maximera sina annonsintäkter eftersom annonsörerna är beredda att betala för en stor och anpassad publik, enligt Dahlén (2008: 93). Dahléns teori om sportjournalistik som institution, vilken till viss del bygger på Lowes tankar, skiljer sig från Lars Nords och Jesper Strömbäcks definition av journalistik som institution. Nord och Strömbäck menar att journalistiken främst har demokratiska uppgifter som exempelvis att förmedla information och vara en plattform för debatt, vilket kan jämföras med sportjournalistiken som enligt Lowes fungerar som en mötesplats för de stora idrottarna/klubbarna och deras supportrar (Lowes, 1999: 9-10; Nord & Strömbäck, 2012: 16-18). 14

16 2.1.4 Maskulin hegemoni Nationalencyklopedin beskriver hegemoni som den ledande klassen som dominerar och bestämmer över någonting (URL: Nationalencyklopedin 2, årtal saknas). Begreppet myntades ursprungligen av filosofen Antonio Gramsci. Han menade att det går att hävda och upprätthålla en framskjuten roll i samhället, vilket de ledande grupperna gör med hänsyn till den kulturella dynamiken i samhället (Connell, 1996: 101). Med hegemonisk maskulinitet menas att männen, eller snarare patriarkatet, är den överlägsna klassen och att detta är legitimerat. Det innebär, enligt Connell, att männens ledande position i samhället upprätthålls. På samma sätt upprätthålls kvinnornas svaga samhällsposition i förhållande till männen (Connell, 1996: 101). Connell menar att hegemoni kommer till om det finns en koppling mellan makten hos olika institutioner i samhället och rådande kulturella ideal. Connell nämner de högsta nivåerna inom näringslivet och militären som två exempel. Dessa institutioner anses vara stora maskulina kollektiv. En förutsättning för att den ledande klassen ska fortsätta dominera är att den har stor auktoritet. Hegemoni är emellertid föränderligt och kan komma att ändras genom att den ledande klassens ställning utmanas av nya grupper. Exempelvis kan en maskulin hegemoni, där män alltså är överlägsna, utmanas av kvinnor (Connell, 1996: 101). Enligt Connell har idrott blivit ett tydligt exempel på maskuliniteten som råder inom manskulturen. Idrotten påstås dessutom vara tävlingsinriktad och hierarkisk bland män och anses vara en institution där kvinnor i många fall är exkluderade. Connell menar att detta är ett bevis på de tydliga sociala relationer som råder inom idrotten, alltså att männen är överlägsna och den bestämmande klassen (Connell, 1996: 80-81). Peter Dahlén hävdar att det råder en obalans mellan könen ända från ungdomsidrotten upp till elitidrotten. Herrar har högre status inom idrott: mer makt, större resurser och större prestige (Dahlén, 2008: 464) Tillämpning av teorier Enligt Nationalencyklopedin är en teori olika antaganden eller påståenden som på något vis beskriver gällande omständigheter (URL: Prawitz, årtal saknas). I den här studien innebär det att teorierna appliceras för att försöka förklara ett resultat och dess orsaker. 15

17 För att förklara att resultatet ser ut som det gör används bland annat teorier för nyhetsvärdering. Genom att jämföra ett specifikt resultat i studien med kriterierna går det att ge en rimlig förklaring till att utbudet är format som det är. Ett exempel på detta är Harcups och O Neills andra kriterium, kändisar. Om kända personer, enligt gjord definition, förekommer i en stor del av nyheterna som omskrivs kan kriteriet vara en förklaring till att utbudet ser ut som det gör. Håkan Hvitfelt anser att nyhetsurvalsprocessen skiljer sig mellan medier med olika slags publik, egenskaper och även mellan olika sorters händelser (Hvitfelt, 1985: 20). Den här studiens författare upplever att några av de nämnda nyhetsvärderingskriterierna främst riktar sig mot allmän nyhetsjournalistik. Med tanke på att materialet specifikt handlar om sport och läses av sportintresserade måste betydelsen och påverkan som en text för med sig, enligt oss, placeras i en sportkontext. Detta innebär exempelvis att en text om svenska fotbollslandslaget kan anses relevant eftersom den förmodligen intresserar ett stort antal sportintresserade. Sett ur ett allmänt samhällsperspektiv skulle fotbollslandslaget troligtvis inte vara relevant i samma utsträckning. På samma sätt kan nyhetsvärderingskriteriet maktelit i en sportkontext innehålla personer i idrottsvärlden med stort inflytande, antingen i Sverige eller internationellt. I den här studien har kriterierna elit- och maktpersoner förts samman då dessa i många fall avser samma personer. Med elit- och maktpersoner avses en landslagsidrottare, huvud- eller assisterande tränare, sportchef, klubbdirektör, idrottsdomare eller spelaragent samt klubbägare, president, politiker, vd eller styrelseperson i idrottsrelaterat sammanhang. Dessutom räknas personer med inflytande som bedöms likvärdigt i idrottsvärlden. Galtung och Ruges nyhetsvärderingskriterium om politiska, ekonomiska och kulturella elitnationer måste anpassas för att kunna appliceras inom sport. En möjlighet är att göra detta utifrån en prestationsbaserad rankinglista där de främsta nationerna är att betrakta som elitnationer. En sådan rankinglista finns inom herrfotboll där Europeiska fotbollförbundet, UEFA, rankar de inhemska ligorna inom respektive medlemsförbund. Förenklat baseras listan på hur bra lagen inom respektive liga presterar i UEFA:s internationella turneringar. De högst rankade länderna är Spanien, England, Tyskland 16

18 och Italien (URL: UEFA 2, 2014). Dessa länder skulle därmed kunna betraktas som elitnationer inom fotboll. Sportjournalistik som institution är en annan av studiens teorier. Denna teori kan förklara vad som brukar känneteckna innehållet, vilket är intressant oavsett vad resultatet i denna studie visar. Dahléns tanke om att sportjournalistiken handlar om de största idrottsklubbarna, prestations- och prestigemässigt, är intressant. För att göra det möjligt att undersöka idrottsklubbars prestation och prestige och sedan jämföra det med vilka klubbar som uppmärksammas i TT:s sportrapportering har begreppen prestation och prestige operationaliserats. Nationalencyklopedin förklarar ordet prestige som anseende, samhällelig värdering som kan vara knuten till ett kollektiv eller en individ, tillskriven eller förvärvad (URL: Nationalencyklopedin 1, årtal saknas). Författarna till den här studien anser att det är svårt att helt korrekt mäta prestige då detta är en värdering. Utifrån anseende och knuten till ett kollektiv kan ett sätt att mäta prestige enligt oss vara att jämföra hur mycket publik de olika lagen har på sina hemmamatcher. Teorin om idrottsnationalism försöker förklara att sportjournalistik kretsar kring nationella idrottares prestationer i mästerskap. I den här studien ger teorin en förklaring till publikens förhållande till nationens landslagsidrottare och andra nationella idrottare. I analysdelen ska teorin ställas mot resultatet för TT:s andel texter om svenska landslagsidrottare. Maskulin hegemoni används för att analysera de eventuella skillnader eller motsättningar som finns i bevakningen av herr- respektive damidrott, framför allt i mängd men också gällande ämne. Detta görs genom att utgå från idrotten som en av samhällets institutioner och där männen enligt teorin kan anses vara den ledande klassen. 2.2 Tidigare forskning Det tycks inte finnas någon tidigare forskning om innehållet i TT:s sportrapportering. Däremot finns forskning med sportjournalistiken som forskningsfält och om dess innehåll. Det finns även viss forskning om TT som nyhetsbyrå. 17

19 2.2.1 Sporten i spalterna Ulf Wallin har i sin bok Sporten i spalterna analyserat innehållet på sju svenska tidningars sportsidor under perioden 1895 till Tidningarna som undersöktes var Aftonbladet, Arbetarbladet, Arbetet, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Jönköpings- Posten och Norrbottens-Kuriren. Med hjälp kvantitativ- och kvalitativ innehållsanalys förklarar Wallin hur sportjournalistiken har utvecklats under 100 år och varför den utvecklats som den har gjort (1998: 21-30). Undersökningsmaterialet bestod av innehållet i varje tidning under tre veckor vart tionde år med start Wallin valde ut en höstvecka, en vintervecka och en sommarvecka och höll sig till samma veckor genom hela undersökningsperioden (1998: 27-28). Författaren slår fast att sportmaterialet har ökat mellan 1895 och 1995 sett till hur stor del sporten tar av det totala utrymmet i tidningarna (Wallin, 1998: 59). Fotboll var den klart mest förekommande idrotten i tidningarnas sportrapportering. Fotboll fick 27 procent av allt sportutrymme i de undersökta tidningarna 1995 och sporten har fått mest utrymme i tidningarna varje årtionde sedan 1915 (Wallin, 1998: 68). Fotboll och ishockey stod tillsammans för 49 procent av sportutrymmet i de undersökta tidningarna år Ishockey fick 22 procent av sportutrymmet det året. Trea var friidrott med 7 procent av utrymmet, strax före tennis med 6 procent. Totalt förekom 54 sporter i rapporteringen 1995 (Wallin, 1998: 68-72). Ulf Wallin tar fasta på Thomas Östbergs avhandling Sportjournalistik: en innehållsanalys av fyra dagstidningar när han analyserar sitt resultat. Östberg lyfter fram olika förklaringar till att utbudet på tidningarnas sportsidor ser ut som det gör. Wallin har utvecklat dessa till nedanstående kriterier: 1) Den idrottsliga verkligheten. Hit hör tävlingsintensiteten i sporten. Idrotter där matcher och tävlingar är frekvent förekommande med många spelomgångar är också oftare förekommande på sportsidorna. 2) Läsarnas intresse. Det handlar om idrotter som redaktionen tror att läsarna vill ta del av. Hit hör att fotboll och ishockey på elitnivå oftast lockar mer publik än andra idrottsevenemang. Även idrotter som många läsare utövar kan ses som extra intressanta. 18

20 3) Svenska internationella framgångar på elitnivå. Wallin menar att idrotter där svenskar lyckas internationellt får en ökad rapportering för att läsarna vill ta del av det (1998: 74-76). Wallin anger även att lokala framgångar nationellt och internationellt, journalisternas intressen och ägarnas inflytande spelar roll för sportmaterialet (1998: 76-77). Sportinnehållet har genom åren nästan uteslutande bestått av elitidrott, exempelvis till 89 procent år Majoriteten av sporttexterna som ingick i studien handlade om herridrott. Av all idrott som rapporterades i tidningarna 1995 var 72 procent om manlig elitidrott, medan tolv procent handlade om kvinnlig. Andelen elitidrott ökade, med undantag för några få årtionden, stadigt från 1895 till En procent av innehållet 1995 handlade om manlig breddidrott, tre procent om en både elit- och breddidrott och sex procent om skol- och ungdomsidrott (Wallin: 1998: 87). Wallin skriver även att intresset för personer blivit allt vanligare i sportrapporteringen och att innehållet år 1995 till 92 procent var delvis eller helt personorienterat (1998: 99). Wallins undersökning visar att idrottstexterna i 49 procent av alla undersökta fall år 1995 handlade om tävlingar och blandade ämnen. Blandat är i det här fallet en kombination av tävlingstexter med de aktivas kommentarer. Tio procent av materialet var förhandstexter inför tävlingar och matcher, sex procent handlade om skador eller bråk och fyra procent om spelarövergångar. Många olika ämnen förekom i rapporteringen (Wallin, 1998: 79). Wallin undersökte också var den rapporterade idrotten utspelade sig. De undersökta tidningarna har historiskt sett skrivit allra mest om idrott som utspelar sig i Sverige och 1995 kunde 70 procent av innehållet härröras till svensk nationell idrott. Bland rapporterad idrott från utlandet kom 13 procent av innehållet från idrottsevenemang i Västeuropa (Wallin, 1998: 109). Det visar, enligt Wallin, att sportjournalistiken har liknande principer som nyhetsjournalistiken i det avseendet, eftersom USA och Västeuropa bedöms som kulturellt nära Sverige. Samtidigt kan svårigheter med att kunna rapportera från exempelvis öststaterna spela in i varför bevakningen fokuseras till vissa geografiska områden (Wallin, 1998: 251). 19

21 års Publicistiska bokslut, del 2: Sportens olika sidor Ulrika Andersson har undersökt sportmaterialet i tre svenska landsortstidningar från år 2003: Piteå-Tidningen, Västerbottens-Kuriren och Östgöta Correspondenten. På så vis ville hon få kunskap om vilka idrotter som omskrivs, vilken tävlingsmässig nivå det är på idrotten/idrottaren som bevakas, om det är herr- eller damidrott med mera (Andersson, 2004: 4-8). Andersson valde ut fyra enskilda månader från 2003: januari, april, juni och september. Därefter skapades en syntetisk vecka i respektive månad. Detta gjordes för att skapa en någorlunda jämn spridning över hela månadens utgivning. Materialet i de olika urvalsperioderna räknades in i definierade kategorier (Andersson, 2004: 7-8). Resultatet i studien visade att herridrott var klart mest bevakat på de tre lokaltidningarnas sportsidor. 85 procent av texterna handlade om herridrott och 15 procent om damidrott. Fotboll, ishockey, motorsport, handboll, innebandy och trav tog störst plats på sidorna med särskild sportvinjett. Cirka 30 procent av sporttexterna handlade om fotboll och cirka 15 procent handlade om ishockey. Hälsa, motion samt barn och vuxnas träning och motion gavs minimalt utrymme. Fokus låg på lokala och regionala sportnyheter, enligt undersökningen (Andersson, 2004: 20, 23-24, 36-37) Allmänt om genus i sportjournalistik Det skrivs mer om damidrott i medierna än någonsin tidigare, enligt Jay Coakley och Elizabeth Pike. De menar att könsfördelningen i sportmedierna har blivit allt jämnare sedan 1970-talet. Damidrottens mediala uppmärksamhet är ändå fortfarande marginell i förhållande till bevakningen av herridrott (Brookes, 2002: 124; Coakley & Pike, 2009: 270). Brookes menar att fördelningen mellan herr- och damidrott i sportmedier kan variera beroende på om tidsperioden inkluderar ett stort mästerskap som OS eller om mätningen enbart avser en särskild sport eller ett evenemang (Brookes, 2002: ). Bissell skriver om skillnader i rapporteringen mellan manlig och kvinnlig tennis på internationell proffsnivå. Hon menar att kvinnliga tennisspelare får mycket mindre medial uppmärksamhet trots att damerna i stort sett är lika många som männen på elitnivå och att tävlingarna i stort sett är lika många. Själva rapporteringen skiljer sig också. I stället för att fokusera på idrottsliga prestationer tenderar bevakningen av 20

22 kvinnlig proffstennis att handla om hur damspelarna klär sig och om deras privatliv (Bissell, 2006: 171) Den tysta fabriken Det finns flera böcker om TT Nyhetsbyrån som beskriver hur arbetet på redaktionen går till. I Den tysta fabriken har Barbara Czarniawska undersökt produktionsprocessen på TT och utgår från TT:s roll som nyhetsproducent. Studien är gjord genom tolv intervjuer med personer med olika roller i TT:s nyhetsproduktion, däribland en av TT:s kunder, och genom observationer i TT:s lokaler och i respondenternas datorer (Czarniawska, 2009: 9-12). Några av respondenterna menar att det skett förändringar i arbetet de senaste åren och att en kommersialisering pågår på TT, vilket inte varit fallet tidigare (Czarniawska, 2009: 20). En respondent anser att förhållandet till kunderna har ändrats: Nu försöker vi göra saker som vi tror att våra kunder vill ha. Förr gjorde vi saker som vi tyckte att våra kunder borde ha. Förut träffade vi inte kunder på samma sätt som nu (Czarniawska, 2009: 22). Czarniawska berättar om en dag på nyhetsredaktionen och hur personer med olika roller arbetar för att få ut nyheter till kunderna. TT sänder ut telegram som kunderna kan ta del av via något som kallas för nyhetslinan. Czarniawska beskriver denna lina som ett halvfabrikat eftersom kunderna har möjlighet att ändra i telegrammen (Czarniawska, 2009: 47). Czarniawska och respondenterna diskuterar varför TT sänder ut de nyheter de gör. Enligt respondenterna krävs att nyheten har ett riksintresse och att den ska vara intressant för många människor (Czarniawska, 2009: 98). 3 Syfte och forskningsfrågor I detta avsnitt presenteras studiens syfte och forskningsfrågor. Dessutom motiveras forskningsfrågorna var för sig. Syftet med undersökningen är att studera vilket innehåll som är vanligast förekommande i TT:s sportrapportering. Studien ska ge kunskap om hur koncentrerat nyhetsbyråns sportinnehåll är sett till idrotter, klubbar, personer, närhet, ämnen och kön. Därmed ska studien visa vilket material de abonnerande medierna och i förlängningen mediepubliken får ta del av. 21

23 Utifrån syftet har fem forskningsfrågor utformats. Dessa har i sin tur specificerats och konkretiserats i ett antal underfrågor. Underfrågorna ses som ett hjälpmedel för att besvara de önskade delarna inom respektive huvudfråga. 1) I vilken utsträckning förekommer olika idrotter och idrottslag i TT:s sportrapportering? 1a) Hur mycket rapporterar TT om olika idrotter? 1b) Är TT:s sportrapportering koncentrerad till några särskilda idrottslag på klubbnivå? 1c) I vilken utsträckning skriver TT om landslag och vilka landslag är det som omskrivs? 2) Vilka ämnen och nivåer handlar TT:s sportinnehåll om? 2a) Vilka ämnen förekommer i TT:s sportrapportering och skiljer det sig mellan olika idrotter? 2b) Vilka tävlingsmässiga nivåer skriver TT om? 3) Är TT:s sportrapportering personorienterad? 3a) I vilken utsträckning omnämns personer i TT:s sportmaterial? 3b) I hur stor del av texterna där personer omnämns förekommer elit- eller maktpersoner? 4) I hur stor utsträckning rapporterar TT om sporthändelser som inträffar nära Sverige och dess invånare? 4a) I vilka geografiska områden utspelar sig idrotterna TT rapporterar om? 4b) Hur ofta förekommer svenskar i TT:s sportrapportering? 5) Hur skiljer sig innehållet inom dam- och herridrott i TT:s sportrapportering? 5a) Vilka skillnader går att utläsa i hur mycket TT rapporterar om olika idrotter på herrrespektive damsidan? 5b) Skiljer sig ämnena i TT:s sporttexter beroende på om de handlar om herr- eller damidrott? 5c) Finns det några likheter och skillnader i hur mycket svenska idrottare förekommer i rapporteringen från olika geografiska områden i herr- respektive damidrott? 22

24 3.1 Motivering till valet av forskningsfrågor: Att undersökningen fokuserar på just TT Nyhetsbyrån och dess sportinnehåll beror på TT:s roll som inflytelserik nyhetsförmedlare till många svenska sportmedier. TT Nyhetsbyrån sätter i viss utsträckning agendan för vilket sportmaterial som mediepubliken får ta del av, enligt Stig Hadenius (1971: 54). Då TT är anlitat av nästan alla medier i Sverige (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008: 292) utgör mediernas publik tillsammans den svenska mediepubliken. Att TT har koppling, visserligen indirekt via sina kunder, till i princip hela den svenska mediepubliken är något som enligt studiens författare ytterligare visar TT:s inflytelserika roll. Det kan därmed anses vara högst motiverat att undersöka vilka nyhetsval TT Nyhetsbyrån gör i sitt sportmaterial. Med hänsyn till Hadenius påstående om att TT i viss mån sätter agendan (1971: 54), går det enligt denna studies författare även att spekulera i om TT via sina nyhetsval i viss mån även påverkar vad kunderna anser är viktigt. Detta är något som ytterligare påvisar betydelsen av att undersöka TT:s sportmaterial. Forskningsfrågorna har formulerats av två skäl: för att konkretisera vad som menas med innehållet och för att det ska bli möjligt att mäta skillnader och likheter i områden som anses relevanta. Med hänsyn till teorier och tidigare forskning i ämnet har frågorna valts ut. Vi är övertygade om att i stort sett samtliga texter i sportrapporteringen på ett eller annat vis anknyter till en specifik idrott. Därför är det intressant att se vilka idrotter bevakningen handlar om. I princip alla teorier vi har tagit del av på området menar att sportjournalistiken är koncentrerad till ett fåtal idrotter. Peter Dahlén menar dessutom att bevakningen kretsar kring de allra största klubbarna (2008: 96). Genom att besvara fråga 1b önskar vi se om TT:s sportrapportering kretsar kring framgångsrika idrottslag eller om mindre lag också ges utrymme hos en nyhetsbyrå som sänder ut sitt material till många olika redaktioner i hela landet. Wallin påstår att nationella landslagsframgångar i utlandet är intressanta för publiken (1998: 74-76). Därför är det av intresse att se hur TT tagit fasta på detta och därmed hur stor andel av texterna som har landslagskoppling och vilka specifika landslag som förekommer i rapporteringen. I en studie av TT:s sportinnehåll är det även relevant att undersöka vilka ämnen texterna fokuserar på och om de uppmärksammade ämnena skiljer sig mellan olika idrotter. Det 23

25 är intressant att se då det visar vilka typer av idrottshändelser som värderas högst i sportutbudet. Studien visar inte vad TT har valt att inte rapportera om, men enligt oss går det att se tendenser genom att studera det som faktiskt förekommer i nyhetsutbudet. För att möjliggöra ett sådant moment undersöks den huvudsakliga vinkeln, exempelvis spelarövergångar, privatliv eller idrottspolitik. Tidigare forskning av Ulf Wallin visar att bevakningen främst riktar in sig på tävlingar och matcher men att även andra ämnen förekommer i rapporteringen (Wallin, 1998: 79). Dessutom menar Peter Dahlén (2008: 92) och flera andra forskare att sportjournalistik nästan uteslutande handlar om elitidrott. Det är därför intressant att se om TT, som nyhetsbyrå, bevakar flera olika nivåer inom idrotten för att tillfredsställa sina olika typer av kunder lokalt, regionalt och nationellt. Exempel på olika typer av kunder är morgontidningar, kvällspress, onlinemedier, tv och radio. Ulf Wallin har i sin studie upptäckt att sportrapporteringen generellt blir allt mer personorienterad (1998: 99), vilket även stämmer överens med ett av Johan Galtungs och Mari Ruges nyhetsvärderingskriterier (Harcup & O Neill, 2001: ). Enligt oss är personifieringen ett intressant fenomen eftersom vi vill se hur stor del av sportrapporteringen som fokuserar på idrottsutövarna själva. För att få kunskap om hur det ser ut i TT:s sportinnehåll används några av variablerna från Wallins studie. Ett viktigt nyhetsvärderingskriterium är dessutom att elit- och maktpersoner ofta förekommer i nyhetsrapporteringen (Harcup & O Neill, 2001: 279). Då vi även undersöker om sportrapporteringen kan kopplas till elitidrott är det intressant att se om det är elitpersoner som lyfts fram även här eller om mindre kända personer uppmärksammas i bevakningen. Teorier om nyhetsvärdering visar att saker som inträffar nära oss, på olika sätt, har större sannolikhet att bli nyheter än saker som inträffar långt bort. Därför är det intressant att se om TT faktiskt rapporterar om sportnyheter som inträffar nära Sverige och dess invånare. Dessutom undersöks om det finns några skillnader i hur mycket nationell respektive internationell idrott TT rapporterar om från olika delar av världen. Närheten till svenskar, vilket delvis kan kopplas samman med Henk Prakkes dimension om kulturell närhet, tar avstamp i teorierna om nationalism inom idrotten och hur nationella idrottares internationella framgångar kan beröra en hel nation (Ehn, 1993: 24

26 204). Förekomsten av svenskar i rapporteringen utomlands undersöks för att visa om den nationella tillhörigheten kan antas ha betydelse för vad TT rapporterar om. Tidigare forskning om sportjournalistik i Sverige visar också att läsare vill ta del av rapportering om svenskar som lyckas internationellt (Wallin, 1998: 74-76). Flera studier och teorier pekar på att herridrott syns betydligt mer än damidrott i medierna. Vi vill se om TT som nyhetsbyrå står för en mer jämlik rapportering mellan herr- och damidrott, sett till mängd och ämnen. Enligt vissa studier kan det finnas skillnader i vilka ämnesområden som uppmärksammas inom herr- och damidrott (Bissell, 2006: 171). Dessutom vill vi undersöka om herr- och damidrott uppmärksammas i olika utsträckning från händelser som utspelas i utlandet. 4 Metod I detta avsnitt förklaras den metod som använts i studien, dess urval, hur materialet har samlats in, vad som avses med materialet och resultatet från den pilotstudie som gjorts presenteras. Dessutom redovisas de variabler som använts i undersökningen och resonemang förs kring studiens generaliserbarhet, validitet och reliabilitet. 4.1 Kvantitativ innehållsanalys Studien av TT Nyhetsbyråns sportinnehåll har gjorts med kvantitativ metod, innehållsanalys, vilket innebär att materialet redovisas med siffror eller saker som kan räknas. På detta vis kan studien visa eventuella samband i det undersökta materialet (Østbye, Knapskog, Helland & Larsen, 2003: ). I en kvantitativ innehållsanalys arbetar forskaren med variabler som ger möjlighet till en förklaring av vad ett material innehåller. Innehållsanalys fungerar, enligt Åsa Nilsson, bra även om det är ett stort material (Nilsson, 2000: 111), vilket exempelvis är fallet i vår studie om TT:s sportinnehåll. Den kvantitativa innehållsanalysen har i den här studien gett en generell bild av TT:s sportinnehåll utifrån de enskilda texter som undersökts. Innehållsanalysen ska vara objektivt och systematiskt utförd, bygga på variabler som är möjliga att beskriva kvantitativt. Innehållet ska dessutom vara uppenbart, enligt Nilsson (2000: ). För studien om TT:s sportinnehåll innebär detta att alla ska kunna utläsa samma resultat ur analysenheterna. För att en text ska kodas som en fotbollstext ska det inte finnas några tvivel om att texten handlar om just fotboll. 25