Männen, kvinnorna och sporten

Transkript

1 Mittuniversitetet, Institutionen för informationsteknologi och medier, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap Handledare: Asta Cepaite Männen, kvinnorna och sporten En studie av den lokala sportjournalistiken i Dagbladet och Sundsvalls tidning Författare: Madeleine Brohlin Johanna Granevik Jour-03 Bilder använda med tillstånd av Dagbladet och Sundsvalls tidning

2 Sammanfattning För oss människor är sportsidorna i en dagstidning en viktig del. När läsarundersökningar genomförs brukar sporten hamna högt bland de olika innehållskategorierna i en tidning. Enligt forskaren Thomas Östberg har sport och idrott blivit en betydelsefull samhällsfaktor. Allt fler utövar olika idrotter och en stor del av den information som vi människor får om vad som händer inom sporten får vi genom media (Östberg 1992, sid. 2). Syftet med denna studie är att undersöka hur könsfördelningen ser ut på sportsidorna i de lokala dagstidningarna i Sundsvall, Dagbladet och Sundsvalls tidning, under två veckor. Vi vill också undersöka om man stereotypiserar män respektive kvinnor samt studera hur de två sportredaktionerna resonerar kring sin rapportering. Vår kvantitativa studie där vi undersöker de två tidningarna under vecka 43 och 44 år 2005 visar att herridrotten får mer utrymme än damidrotten på sportsidorna, både i kvadratcentimeter och antalet artiklar. I Sundsvalls tidning fick herridrotten nästan åtta gånger större utrymme än damidrotten i kvadratcentimeter. Ett annat exempel kan vara att i Dagbladet handlade 100 av de totalt 131 undersökta artiklarna om herridrott, medan tio handlade om damidrott, 19 texter tog upp både dam- och herridrott. Det var hockey som var det vanligast förekommande ämnet bland herridrott och för kvinnor var det fotboll och basket. Det var män som citerades mest i artiklarna om herridrott och även i de artiklar som berörde damidrott var det männen som fick komma till tals. När de två tidningarna rapporterade var det vanligare att man använde sig av beskrivningar av utseende och privatliv/familjeliv inom herridrott än inom damidrott. Lite mindre än en tiondel av artiklarna om herridrott innehöll beskrivningar av utseende. Ingen av artiklarna om damidrott innehöll sådana beskrivningar. Beskrivningar av privatliv fanns i en tiondel av de undersökta artiklarna om herridrott och två artiklar om damidrott hade inslag av privatliv/familjeliv. Efter den kvantitativa undersökningen har en kvalitativ undersökning gjorts på fyra utvalda artiklar från de båda tidningarna. Detta för att undersöka om det förekommer stereotypisering i texterna och för att se hur reportern väljer att skriva. Vi har utformat kodschemat och kodinstruktionerna utifrån vårt teorikapitel om stereotypisering. Resultatet visade att i en av artiklarna, från Dagbladet, fanns det en stereotypisering av mannen. Utifrån resultatet från den kvantitativa undersökningen har vi utformat frågor gällande rapporteringen om sport. Dessa frågor har vi ställt till sportcheferna på Dagbladet respektive Sundsvalls tidning, Fredrik Söderberg och Roland Engström. Det visade sig att båda redaktionerna jobbar med att försöka få en jämvikt mellan herr- och damidrott, som de anser vara svår att åstadkomma. En anledning till att det är mindre av damidrott tror de beror på att det är färre kvinnor som utövar elitidrott. På Dagbladets redaktion har man ingen tanke på att skriva längre eller kortare om dam- eller herridrott. Värderingar kan förekomma i budskapet i artikeln som ofta styrs av den enskilda reportern. På Sundsvalls tidnings redaktion resonerar de kring att ha en bredd med ungdomar, damer och herrar. Det får de genom att planera, fokusera och aktivt försöka tänka på detta. För att få tjejer att synas mer har de valt att skriva om damtrean istället för herrarnas division fyra. De jobbar inte så mycket med längden på en artikel, utan arbetar mer med helheten. Värderingar förekommer först och främst i krönikor, men det händer att någon enskild reporter gör analyser och värderande artiklar i faktarutor.

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Problembakgrund Syfte Frågeställningar 2 2. Teori Tidigare forskning om sportjournalistik Genushistoria Sporthistoria Sportsidornas innehåll Nyhetsvärdering Källor i journalistiken Olika typer av artiklar inom sportjournalistik Sensationella nyheter Stereotyper i medierna 9 3. Metod Val av metod Genomförande av studien Urval och avgränsning Metodproblem Validitet och reliabilitet Förklaring av sporttermer Redovisning av resultat Resultat Redovisning av den kvantitativa undersökningen av Dagbladet Könsfördelningen i Dagbladets artiklar Form på artikel i Dagbladet Dam- och herridrottens utrymme i Dagbladet Ämnen där herr- och damidrott förekommer i Dagbladets artiklar Kön som citeras i Dagbladets artiklar Beskrivningar av utseende i Dagbladets artiklar Beskrivningar av privatliv i Dagbladets artiklar Redovisning av den kvantitativa undersökningen av Sundsvalls tidning Könsfördelningen i Sundsvalls tidnings artiklar Form på artikel i Sundsvalls tidning Dam- och herridrottens utrymme i Sundsvalls tidning Ämnen där herr- och damidrott förekommer i Sundsvalls tidnings artiklar Kön som citeras i Sundsvalls tidnings artiklar Beskrivningar av utseende i Sundsvalls tidnings artiklar Beskrivningar av privatliv i Sundsvalls tidnings artiklar Redovisning av den kvalitativa undersökningen 26

4 4.3.1 Artikel Artikel Artikel Artikel Redovisning av de kvalitativa intervjuerna Dagbladets sportchef Sundsvalls tidnings sportchef Analys Artikeltyper Utrymme Sporter Könsfördelning Vem citeras i texterna? Beskrivningar av utseende i texterna Beskrivningar av privatliv i texterna Den kvalitativa undersökningen De kvalitativa intervjuerna med sportcheferna Slutsats Egna reflektioner och vidare forskning Litteraturförteckning 44 Bilagor

5 1. Inledning 1.1 Problembakgrund Sport är en sysselsättning som påverkar människors tankevärld både generellt sett och ur ett globalt perspektiv. Allt från lokal sportjournalistik till riksomfattande händelser berör människor. Det tar författaren och forskaren Peter Dahlén upp som ett exempel på sportens betydelse i sin bok Från Vasaloppet till Sportextra (Dahlén 1999, sid. 15). Sportsidorna i en dagstidning en viktig informationskälla för läsarna. Vid genomförande av läsarundersökningar brukar sporten hamna högt bland de olika innehållskategorierna i en tidning. Enligt Thomas Östberg har sport och idrott blivit en betydlig samhällsfaktor. Allt fler utövar olika idrotter och en stor del av den information som vi får om vad som händer inom sporten förmedlas av media (Östberg 1992, sid. 2). Det är nästan inget annat specialområde som får så stort utrymme i dagspressen som sporten och idag ägnas ofta flera sidor till ämnet. Sättet som sportjournalisterna skriver och berättar om en händelse smittar ofta av sig till andra redaktioner. Ett exempel på detta är när sportbegrepp används för att jämföra politiker, att man tar upp deras starka och svaga sidor (Wallin 1998, sid. 5-6). Trots sportens samhälliga betydelse världen över finns det enligt Peter Dahlén väldigt få studier om sport och medier (Dahlén 1999, sid. 19). En undersökning visar att män dominerar på sportsidorna, även om det minskat något under åren. Samma studie, gjord 1991, visar att män förekom i 70 procent av artiklarna på sportsidorna, medan kvinnorna förekom i sex procent av artiklarna (Östberg 1992, sid. 81). Idrotten ansågs länge vara en sysselsättning för männen och tävlingsidrott var inget som kvinnor skulle ägna sig åt. Det ansågs som oestetiskt, okvinnligt och alltför ansträngande. Det var först i början av förra seklet som kvinnor började ägna sig åt tennis, badminton, friidrott, skidor och konståkning (Wallin 1998, sid. 90). När de svenska sportjournalisterna började skriva om kvinnor inom idrotten mellan 1935 och 1955 rapporterade man ofta på ett oseriöst sätt. Ofta vägde kvinnligheten och utseendet tyngre än de idrottsliga prestationerna. Men de senaste decennierna när kvinnoidrotten blivit mer accepterad har bevakningen blivit mer lik bevakningen av den manliga idrotten. Trots det påpekas det oftare att en kvinnlig idrottsutövare är till exempel tvåbarnsmamma än att en manlig idrottsutövare är en tvåbarnspappa (Wallin 1998, sid ). I den här uppsatsen ska vi undersöka hur fördelningen är mellan dam- och herridrott bland sportartiklarna i de lokala dagstidningarna Sundsvalls tidning och Dagbladet. Undersökningar har visat att många läsare tar del av de lokala nyheterna och därför har vi valt att undersöka två lokaltidningar. Ett exempel på att lokaljournalistik är populär visar en enkät som gjordes av Pressutredningen. Den visade att de lokala nyheterna ligger i topp hos tidningsläsare. 90 procent av deltagarna i undersökningen svarade att de läste det mesta av de lokala nyheterna. Klart mer än både utrikes- och inrikesnyheter. Även undersökningar gjorda vid Göteborgsuniversitet och läsarundersökningar av Dagspresskollegiet visar på samma tendens (Nygren 2005, sid.71). 1.2 Syfte Syftet med vår studie är att se hur könsfördelningen ser ut bland artiklarna på sportsidorna i de lokala dagstidningarna Dagbladet och Sundsvalls tidning under två veckor. Vi vill också undersöka om man stereotypiserar män respektive kvinnor samt studera hur de två 1

6 sportredaktionerna resonerar kring sin rapportering, samt vilka sportgrenar män respektive kvinnor förekommer i. 1.3 Frågeställningar Hur stort utrymme får kvinnor och hur stort utrymme får män på sportsidorna i Sundsvalls tidning respektive Dagbladet? Vilka ämnesområden inom sporten förekommer män respektive kvinnor i (exempelvis fotboll, basket eller ishockey)? Hur rapporteras det om herr- och damidrott i de båda tidningarna? Hur resonerar de båda sportredaktionerna kring rapporteringen om män och kvinnor i idrott? 2. Teori I vår teoridel kommer vi att behandla tidigare forskning om sportjournalistik, genushistoria, sporthistoria, nyhetsvärdering, olika källor inom journalistiken samt stereotyper i medierna. 2.1 Tidigare forskning om sportjournalistik Ulf Wallin tar i sin bok Sporten i spalterna upp den faktor att det inte finns särskilt mycket forskning om sporten i nyhetsmedierna om man jämför med hur stort utrymme sporten får. Som förklaring skriver han att sporten anses vara underhållning och därför har den ingen hög prioritet som forskningsföremål (Wallin 1998, sid. 17). Wallin undersöker dock ämnet och gör en studie om sportjournalistikens utveckling i svensk dagspress under 100 år. Han gör en analys över sportartiklar i sju tidningar under åren 1895 till Han undersöker bland annat hur stort utrymme olika idrotter får, hur mycket män och kvinnor förekommer och hur journalistikens utformning förändrats (Ibid. sid. 21). Något av det som Wallin kom fram till var att sportmaterialet har ökat kontinuerligt under den undersökta hundraårsperioden. Den största delen av artiklarna handlar om elitidrott, medan allt mindre utrymme lämnas till mindre vanligare idrotter. Artiklar med enskilda idrottsmän, personporträtt, ökar under åren. Texterna har blivit mer fokuserade på sportstjärnorna och deras privatliv. Det kan handla om allt ifrån pengar till familjeliv (Ibid. sid ). Thomas Östbergs innehållsanalys från 1992 är exempel på annan forskning inom ämnet. Han undersökte fyra dagstidningar, Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Arbetet, mellan åren 1961 till Undersökningen behandlade hur sportmaterialet förändrats under dessa år (Östberg 1992, sid. 2). Han kom fram till att den sport som hade störst utrymme var fotboll fick fotbollen 42 procent av sportsidornas utrymme och 1991 var det 25 procent. Han behandlar i sin teoridel varför en händelse blir en nyhet. Hans resultat visar att en händelse har större chans att bli en nyhet om det handlar om en elitperson som är man. Det geografiska och tidsmässiga avståndet spelade också en roll vid nyhetsvärderingen. Om en sporthändelse inträffade för några dagar sedan värderas den inte lika högt. Det geografiska avståndet innebär att de flesta nyheterna handlar om svenskar eller något som utspelat sig i Sverige. Han fann även att personifieringen ökat och utformningen av sportjournalistiken har förändrats genom att rubrikerna och bilderna har blivit större. Den vanligaste artikelformen var notiser, resultatbörser, referat och nyheter (Ibid. sid ). 2

7 Wallin tar upp några exempel på tidigare forskning om sportjournalistik, forskarna Strid och Weibull undersökte 1985 hur stort utrymme sporten får i medierna. Martin Ahlgren undersökte 1995 hur Göteborgs-Posten och Expressen vid sin rapportering från Fotbolls-VM i USA 1994 gav uttryck för en svenska nationell identitet (Wallin 1998, sid. 18). Bland etermedierna har bland annat Peter Dahlén undersökt radiosportens utveckling i Sverige och även vilken roll radioutbudet har spelat för publiken. I undersökningen delar han upp radions utveckling i tre perioder. En från 1925 till 1948, som han kallar för epoken Sven Jerring. Den andra, mellan 1949 och 1969, kallar han för epoken Lennart Hyland och den tredje perioden, från 1969 till 1995, för Breddning och specialisering. Dahlén beskriver bland annat hur radion kom i skuggan av televisionen under perioden då den gjorde sin framväxt. På senare tid har radion aldrig fått samma lyssnarsiffror som då utbudet var begränsat till en enda kanal i Sveriges Radio. Televisionen har tagit över radions lyssnare och det är oftast män som väljer att lyssna på radiosporten (Dahlén 1999, sid ). Enligt Ulf Wallin har den största delen av undersökningarna om sportjournalistik i Sverige varit kvantitativa eller ägnats åt någon delaspekt av sportjournalistiken. Han fann sin studie relevant eftersom ingen studerat sportjournalistikens framväxt och utveckling under en längre period eller dess innehåll, olika funktioner och uttryckssätt (Wallin 1998, sid. 20). 2.2 Genushistoria Genushistoria är en relevant teoridel att ta upp i uppsatsen för att förstå hur utvecklingen har sett ut. Sedan 1970-talet då debatten inom kvinnoforskningen tog fart har det hänt mycket inom genushistorien. Det var under 1980-talet som begreppet genus blev alltmer accepterad. Begreppet tog tydligt tog avstånd från biologiskt bestämda uppdelningar mellan manligt och kvinnligt. Det i sin tur gjorde att fältet vidgades ytterligare något och under 1990-talet kom krav på att begreppet genus även skulle innefatta andra faktorer, så som etnicitet och sexualitet. Kvinnoforskningen under 70-talet hade en nära koppling till den nya kvinnorörelsen (Carlsson Wetterberg & Jansdotter 2004, sid. 5). Även männen har en genushistoria. För ett tjugotal år sedan fanns det knappast ett fält för detta, men nu skriver många forskare om hur manligheten har sett ut i historien. Men det är först nu som vi börjar förstå hur viktig manlighetens konstruktion är för en fullständig uppfattning av genusrelationer i historien. Vissa menar att det finns en oro över att den nya manlighetsforskningen inte i tillräcklig grad kan förhålla sig till de maktanalyser där kvinnors underordning är central. Men forskare menar att den oron är obefogad eftersom den forskning som behandlar män utan att reflektera över att den skriver om män är problematisk (Carlsson Wetterberg & Jansdotter 2004, sid. 239). För att förstå kvinnors ställning i dagens samhälle brukar forskare gå tillbaka till 1800-talets historia. Kvinnorna var då utestängda från männens offentlighet och de skapade sitt eget område med egna frågor som rörde hem och moral. De träffades i olika föreningar och mobiliserades, för att tillsammans vända underordning till styrka (Carlsson 1993, sid. 43). Under 1800-talets slut började kvinnor att arbeta utanför hemmet och genom det tjänade de egna pengar. Samtidigt insåg många manliga arbetare nackdelarna med kvinnligt arbete. Dels tjänade kvinnorna helst plötsligt pengar och dels så ansåg vissa män att kvinnor endast skulle vara deras hustrur och inte tjäna fler män, vilket de ansågs göra om de arbetade (Carlsson Wetterberg & Jansdotter 2004, sid. 37). Det var även i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet som man började diskutera kvinnors underordnade ställning. Denna diskussion togs även upp under 1970-talet. Det diskuterades om kvinnofrågan var underordnad klassfrågan eller om klassfrågan och kvinnofrågan var skilda från varandra. Vissa ville sätta kvinnofrågan först, andra klassfrågan, 3

8 medan vissa ville kombinera de olika frågorna till en tvåsystemteori. Man ville hitta en förklaring till en relativt stabil struktur och att det skulle avspegla sig i samhället (Carlsson Wetterberg & Jansdotter 2004, sid.6). Det var strax efter krigsslutet som det infördes rösträtt för kvinnor. Man resonerade så att de manliga principerna hade varit en bidragande orsak till krigen och nu ville man ha en kvinnlig princip som skulle kunna reparera skadorna efter kriget. Med kvinnors engagemang skulle samhället byggas upp (Carlsson 1993, sid. 48). 2.3 Sporthistoria Vi ska undersöka hur könsfördelningen ser ut i två nutida medier. För att förstå varför det ser ut som det gör idag är det relevant att titta närmre på hur sportjournalistiken såg ut förr i tiden. Det var under mitten av 1800-talet som sporten började få utrymme bland de amerikanska dagstidningarnas sidor. Men än så länge fanns inga renodlade sportsidor och inte heller några renodlade sportredaktioner. Mot slutet av förra sekelskiftet började dagspressen i USA att ge ut sportbilagor i sina dagstidningar och vid 1900-talets början tog idrotten även plats bland Europas tidningssidor. Den första nordiska tabloiden var lunchtidningen B.T. i Köpenhamn, och de var först i Norden med en dagligt stående sportsida Fyra år senare fick Sverige sin första dagliga sportsida och det var i Dagens Nyheter. Idrottstidningarna började dyka upp i Sverige under 1870-talet. Ett exempel på en sådan var Tidskrift i Gymnastik som kom Målgruppen bestod av en liten skara och man hade inte för avsikt att vara en aktuell nyhetsförmedlare. Den första sporttidning som av många anses som riktig var istället Tidning för idrott som kom ut med sitt första nummer 1881 (Dahlén 1999, sid ). När det rapporterades om någon idrott kring förra sekelskiftet kunde man ibland se samhällets fördomar skina igenom texterna (Wallin 1998, sid. 94). Ett exempel på det är att de utländska deltagarna karaktäriserades som cirkusyngel och zigenarpatrask med apfasoner och cirkuskonster. Detta kunde man under slutet av talet läsa i konservativa tidningar (Lindroth 1975, sid. 105). Under 1900-talets mitt började sportjournalister att skriva lite mer om kvinnoidrott. Å ena sidan rapporterades det om kvinnorna på ett seriöst sätt, precis som rapporteringarna om männen. Medan det å andra sidan publicerades en hel del artiklar om kvinnor där utseendet och kvinnligheten vägde mycket tyngre än den idrottsprestation de hade gjort. Särskilt gällde detta när det fanns bilder på kvinnorna till texten. Någon sådan motsvarighet kring de manliga idrottarna förekom inte. Det var inte heller ovanligt att tonen i texterna var något farbroderlig. Med det menas att texten för all del var välvillig, men att det samtidigt fanns en underton om överseende till det som damerna presterade på idrottsbanan. Det är först under de senaste decennierna som bevakningen kring kvinnliga idrottare har blivit lik den manliga rapporteringen. Men fortfarande i denna dag påpekas det att kvinnorna inte bara är idrottsstjärnor, utan att hon till exempel kan vara mamma till flera barn också. Det inträffar dock inte lika ofta när det rapporteras om en man. I övrigt var texterna kryddade med vad vi i dag kan tycka är starka ord. Till exempel sattes stor vikt vid om någon var mörkhyad eller jude, man tyckte att ras och ursprung hade stor vikt. Sättet som man skrev på då, skulle idag kunna ses som öppet rasistiskt (Wallin 1998, sid ). Idrotten ansågs ju länge som något manligt. Man tyckte helt enkelt att det var för ansträngande för kvinnor att idrotta. När kvinnor trots detta började idrotta märktes det ändå väldigt lite i dagspressen. Mellan 1925 och 1935 publicerade storstadstidningarna ett fåtal artiklar om damidrott, medan det inte fanns något skrivet om det i lokal- och 4

9 regionaltidningarna. Men då det har rapporterats om damidrott har det till stor del handlat om elitidrottande kvinnor (Ibid. sid ). Under åren har intresset för personen ökat kraftigt på sportens sidor i dagstidningarna. Wallin har ett exempel i sin studie. Han menar att sportjournalister, likaså journalister på andra avdelningar, har riktat in sig mer på att skriva om enskilda personer och deras privatliv. Rapporteringen om sportstjärnornas privatliv kan ibland gå mycket långt och fokuseringen på idrottsutövaren som person har blivit intensiv och påträngande. Det är numera ekonomiskt viktigt för utövaren och för klubben. Uppmärksamheten i media har blivit ett måste för att få sponsorer att vilja ställa upp med pengar inför kommande tävlingar och kommande säsonger (Ibid. sid ). Under 1970-talet kunde man fortfarande läsa om herrfotboll under benämningen fotboll medan damfotboll gick under just beteckningen damfotboll. Detta tar Håkan Larsson upp i sin avhandling Iscensättningen av kön i idrott. Under och 1970-talet var det främst barn och ungdomar som man riktade störst intresse mot då det gällde att expandera idrottsklubbarna. Man tänkte sig att idrotten skulle kunna bidra till att fostra goda samhällsmedborgare i Sverige (Larsson 2001, sid. 229). Vid slutet av 1970-talet inträffade en vändning för idrotten. Det var vid riksidrottsmötet 1977 som man antog ett handlingsprogram för kvinnlig idrott med namnet Idrott på samma villkor, för kvinnor och män, flickor och pojkar. Handlingsprogrammet baserades på uppfattningen om att det dittills inom idrottsrörelsen varit naturligt att männens idrottsverksamhet prioriterats högre än kvinnornas. I handlingsprogrammet föreslogs särskilda åtgärder för att stärka damidrottens ställning (Olofsson 1989, sid. 59). I dagens rapportering i skandinaviska medier kan man se att idrottsstjärnor ofta blir ihopkopplade med värderingar som nykterhet och att de har en sund livsstil. Ofta presenteras dessa sportidoler som svärmorsdrömmar. Naturlighet och kamratskap är två element som medierna använder sig av när de skriver om sport och stjärnor inom sporten. Det kommer tydligast fram i lagidrott, där vikten av lagmoral, laganda, harmoni, solidaritet, samhörighet och kamratskap betonas. Man ser klara avtryck av detta kollektiva ideal när journalister berättar om sportshjältar (Saunes & Dahlén 2004, sid ) Sportsidornas innehåll Precis som inom all annan sorts journalistik finns det olika kategorier och ämnen, så även inom sportjournalistiken. Ämnen som fotboll, friidrott och ishockey är de idrottsgrenar som förekommer mest frekvent på tidningarnas sportsidor började även tennis att bli en vanlig sport. Förklaringen till att det har blivit just de här grenarna som är vanligast förekommande kan vara tävlingsintensiteten i idrotten, läsarnas och publikens intresse eller svenska internationella framgångar. Men även reporterns intresse för ämnet kan ha betydelse, likaså konkurrenssituationen, televisionens inflytande och i vissa fall även ägarnas intresse och policy. Det blir allt vanligare att de ämnen som sportsidorna tar upp handlar om elitidrott och andelen artiklar som handlar om kvinnliga idrottare ökar, medan en något mindre andel artiklar handlar om män. Kvinnor figurerar mer i bilder än män (Wallin 1998, sid ). Förut dominerade män i sportartiklarna, men på senare tid då kvinnor har nått framgång har denna prioritering försvunnit. Ett exempel på detta kan vara då slalomåkaren Pernilla Wiberg hade tävlat i utförsåkning i World Cup samtidigt som svenska killar. Vid det här tillfället var det inte killarna som nämndes först i texterna. Wallins undersökning visar att kvinnor inte längre enbart figurerar i kortare texter. Under undersökningsåren 1975 till 1995 kom han fram till att kvinnoidrotten förekom mer i artiklar än i notiser. Under 1935 till 1965 förekom 5

10 kvinnoidrott i större utsträckning i notiser än i artiklar. Enligt Wallin tyder det på att damidrott då ansågs ha ett lägre nyhetsvärde (Ibid. sid. 92). 2.4 Nyhetsvärdering Varje dag inträffar ett flertal händelser i samhället. Medierna kan bara uppmärksamma en del av dem och varje dag måste man göra ett val bland vad som ska tas upp, så även på landets sportredaktioner. De möjliga nyheterna måste värderas och nyhetsmängden reduceras. Av alla händelser blir bara en del av dem riktiga nyheter. Nyhetsvärderingen görs av enskilda medarbetare på redaktionen som exempelvis nyhetschefer, men trots det skiljer sig inte nyhetsvärderingen mycket mellan redaktionerna. Undersökningar visar att det finns tydliga mönster i nyhetsvärderingen (Strömbäck 2004, sid. 120). Det finns flera faktorer som spelar en roll vid nyhetsvärderingen. En som har sammanställt en lista med dessa är medieforskaren Håkan Hvitfelt. Enligt honom ökar sannolikheten att en händelse ska bli en nyhetsartikel och placeras på förstasidan och där bli huvudartikel desto mer den tar upp. 1. Politik, ekonomi samt brott och olyckor. 2. och om det är kort geografiskt avstånd eller kulturellt avstånd 3. till händelser och förhållanden 4. som är sensationella och överraskande, 5. handlar om enskilda elitpersoner 6. och beskrivs tillräckligt enkelt 7. men är viktiga och relevanta 8. utspelas under en kort tid men som del av ett tema, 9. har negativa inslag 10. och elitpersoner som källor (Hvitfelt 1985, sid. 216). Andra faktorer som kan påverka urvalet av nyheter är: 1. samhällssystemet 2. mediernas marknadssituation 3. källorna 4. ägarnas inflytande 5. den redaktionella organisationen 6. den enskilda journalisten 7. nyhetsvärderingsprinciperna 8. den journalistiska bearbetningen Samhällssystemet handlar mycket om ideologierna i samhället eftersom medierna har olika funktioner i olika samhällen. Lagar, regler och välståndet i samhället påverkar medierna. Marknadssituationen handlar mycket om tidningen har monopol på sin utgivningsort eller inte. Om ägarna styr innehållet i mediet kan vara hänsyn till annonsörer eller att man vill tjäna pengar. Hur redaktionen är uppbyggd och vilka kontakter man har som journalist har visat sig ha betydelse. Det är inte sådan stor del av nyheterna som den enskilda journalisten kan påverka, ofta använder man sig av muntliga och skriftliga källor. Nyhetsvärdering innebär bland annat att nyheterna ska väcka känslor hos publiken och möjlighet till identifikation. Hur man sedan bearbetar nyheten handlar om mediets form och logik (Wallin 1998, sid ). 6

11 Ofta är värderingen om vad som blir en nyhet väl inarbetat på redaktionen. Enskilda journalister och redaktioner har inte så stort inflytande över journalistikens innehåll. Det är snarare så att den enskilda journalisten har mer makt över hur nyheten utformas än själva innehållet (Strömbäck 2004, sid ). Enligt Wallin påverkas dock urvalet av sportnyheter av enskilda reportrar på avdelningen. Deras intressen och kontakter inom idrottsrörelsen spelar en viss roll då de bevakar en idrottshändelse. Idrotter som ingen på redaktionen är intresserad av har ofta svårare att få publicitet är grenar som medarbetarna på redaktionen själva gillar. Kort geografiskt avstånd har betydelse vid urvalet av händelserna. Det som sker inom tidningens spridningsområde värderas högre. Om en svensk idrottsman eller idrottskvinna lyckas internationellt får det stor uppmärksamhet på sportsidorna och det gör att läsarnas intresse ökar. Identifikation och personifiering är två viktiga faktorer. Om läsarna kan identifiera sig med huvudpersonen får händelsen större nyhetsvärde, som att en svensk tävlar i sin idrott i ett annat land. Hur mycket läsarna påverkar innehållet på sportsidorna är svårt att säga, men på sportredaktionerna drar man paralleller mellan läsarintresse och publikintresse för en idrott. Ett stort evenemang som drar många människor i publiken får ofta stor publicitet och det leder ofta till att sportnyheterna till stor del handlar om elitidrott (Wallin 1998, sid ). 2.5 Källor i journalistiken Inom sportjournalistiken använder man sig även av källor i sina nyhetsartiklar och referat, därför är det intressant att ta upp olika sorters källor i vår teori. Källorna som journalisten tar kontakt med kan både vara yttre källor och de som har anknytning till mediet. Vanligast är de yttre källorna som kan delas upp i muntliga och skriftliga källor. En muntlig källa kan exempelvis vara en intervju som journalisten gör vid ett möte och en skriftlig kan vara en publikation eller ett pressmeddelande. Man skiljer även mellan primära och sekundära källor. Med det menas källor som ligger det studerade objektet nära och källor som bygger på andra bevarade källor. En sekundär källa kan vara en person som berättar om en rapport och rapporten är då en primärkälla. Lärarna och forskarna Jan Ekecrantz och Tom Olsson tar som exempel upp en undersökning gjord av Mariam Ginman som visar att journalister oftast använder sig av muntliga källor som kan ge svar så fort som möjligt. Om man väljer att ta kontakt med en källa som kan ett visst ämnesområde så går det snabbare än att själv leta reda på uppgifterna. Journalister väljer därför ofta att söka sig till sekundära källor. Men när man väljer källa handlar det även om att använda sig av pålitliga källor. Primära källor är inte så vanliga inom journalistiken och ett skäl till det är att det ibland kan vara svårt att få tag på dessa källor. Ekecrantz och Olsson har i sin undersökning om källor kommit fram till att kvinnor förekommer ofta som källor inom det sociala och privata området och männen dominerar som källa i myndighetsutövning, ekonomi, politik och kultur. Samt att manliga journalister ofta väljer manliga källor och kvinnliga journalister föredrar att tala med kvinnliga källor (Ekecrantz & Olsson 1991, sid ). Källorna förekommer ofta som faktagivare, analytiker eller värdegivare. När källan är en faktagivare står källan för en faktauppgift. Som analytiker drar källan exempelvis en slutsats av fakta. När källan agerar som värderare får den uttala påståenden, uttrycka åsikter eller attityder. Källorna kan framträda på olika sätt i en artikel. Det kan vara citat, öppen referens eller dold referens i löpande text. I vissa fall anges inte källan tydligt medan andra journalister redovisar tydligt var de fått sina uppgifter (Ibid. sid ). Journalisten själv kan även agera som en källa i en artikel genom att delta i en händelse och sedan skriva vad han eller hon har sett, till exempel vad man ser, hör och känner. Det förekommer även att man använder sig av sina erfarenheter, bakgrundskunskaper eller utnyttjar tidningsutklipp från det egna mediet eller andra medier. Ofta handlar det om ett 7

12 samspel mellan journalisten och dess källa. Journalistens egna erfarenheter används till att fylla ut en artikel med information, men även omedvetet när man läser av verkligheten. Alla journalister har en förförståelse när de ska jobba med en artikel. Vilken förförståelse en journalist har beror på yrkesmässiga och personliga erfarenheter, ofta är det yrkesrollen som bestämmer vad som är journalistiskt användbart (Ibid.1991, sid ). Ett globalt fenomen som flera undersökningar visar på är att männen dominerar nyhetsflödet. Exempel på det tar Maria Edström och Maria Jacobsson upp i sin rapport Massmediernas enfaldiga typer. De skriver om en undersökning gjord av den isländska tvjournalisten och forskaren Sigrun Stefansdottir. Hon gick igenom alla nyhetsinslag i isländsk tv under åren och det visade sig att 92 procent av alla nyhetsintervjuer var gjorda med män. Om kvinnor förekom i intervjuer handlade det ofta om barnomsorg, jämställdhet och åldrings- och pensionärsfrågor. Kvinnor blev nästan aldrig tillfrågade när det handlade om viktiga frågor för Islands ekonomi, så som utrikesfrågor, energi och fiske. Edström och Jacobsson menar att dessa tendenser finns även i Sverige. Som exempel tar de en undersökning i uppsatsen Den vilda jakten på könen där man undersöker inslag från Rapport och Aktuellt under en vecka Under denna vecka intervjuades 77 personer och nio av dessa var kvinnor (Edström & Jacobsson 1994, sid. 11). 2.6 Olika typer av artiklar inom sportjournalistik Precis som i övriga delar av en dags- eller kvällstidning innehåller även sportsidorna olika typer av artiklar. Som exempel nyhetsartikel, matchreferat eller notis. Forskaren och författaren Thomas Östberg undersökte i sin rapport om sportjournalistik vilka former av artiklar som kan förekomma bland tidningarnas sportsidor och hur det har utvecklats under 30 år. Han kom fram till att år 1961 var den vanligaste formen på sportsidorna notiser, näst vanligast var resultatbörs och tredje vanligast var reportage eller referat. Under 1975 hade det skett en liten förändring och det visade sig att reportage/referat var den vanligaste följt av resultatbörs, tredje vanligast var notis. När han undersöker samma tidningar 1991 var den vanligaste artikeltypen resultatbörs, följt av notis och sedan reportage/referat. Östberg skriver att det inte har varit så stora förändringar under de tre undersökta åren. Utan de ledande artikeltyperna har hela tiden varit notiser, resultatbörser, reportage/referat och nyheter. En anledning till notisernas nedgång förklarar han med att allt fler resultat redovisas i resultatbörserna. Det kan också vara en förklaring till att det totala antalet artiklar minskade under hans undersökta period. Undersökningen visar att texter som krönikor och ledare är en artikeltyp som förekommer sällan (Östberg 1992, sid ). 2.7 Sensationella nyheter De nyheter som blir stora innehåller ofta någon form av sensation och drar ofta till sig publikens uppmärksamhet. Det är mindre vanligt att stora nyheter beskrivs sakligt och relevant. Begreppet sensationsjournalistik kan förklaras på olika sätt. Många forskare anser att det är samma som underhållnings-, kvällstidnings- och skvallerjournalistik. Det kan även förklaras som nyheter som handlar om sex, olyckor, rättsröta, kriser och sport före nyheter som handlar om saker som har ett samhälligt intresse. Det handlar ofta om människor i oväntade eller ovanliga situationer, som exempelvis kändisar eller kungligheter som avviker från förväntade beteenden. För att en händelse ska bli en nyhet är ett av kraven att det ska vara en sensation. Om positiva händelser är mer sensationella än negativa är oklart. Marina Ghersetti tar i boken Medierna och demokratin som exempel upp att en oväntad idrottshändelse kan få minst lika stor uppmärksamhet som en olycka. Men samtidigt har en 8

13 negativ händelse större nyhetsvärde och därför är det vanligast med sensationella negativa händelser (Ghersetti 2004, sid ). Under de senaste decennierna har medieföretagen blivit allt mer lönsamma och intressanta att investera i. En konsekvens av detta är att det har blivit en ökad konkurrens och en likriktning av innehållet. Bland nyheterna har det blivit vanligare med billiga nyheter som är lätta att producera och de ska samtidigt locka en stor publik. Det handlar mer och mer om att göra underhållning av verkligheten, om att göra berättelserna sensationella och dramatiska. För medierna handlar det om publicistiska ideal och att få en bra ekonomi. De nyheter som är relevanta och väsentliga väcker inte lika stor uppmärksamhet hos publiken som de sensationella. De traditionella och lite mer sakliga nyheterna som informerar medborgarna kommer kanske i framtiden bara finnas i medier som når en mindre publik och har ett smalare innehåll. Man kan även se en tendens att händelser som passar in en typisk dramaturgisk mall blir allt vanligare i de stora medierna. Ett exempel på det är att man kan se att det gått bättre för kvällstidningarna under De satsar inte längre på kvalitetsjournalistik utan tar allt mer upp ämnen som handlar om tv, sport och sensationsjournalistik (Ghersetti 2004, sid ). Nyheterna idag har blivit en del av underhållningsindustrin. I stora drag verkar all forskning idag peka på att nyheterna ändrar form och innehåll eftersom de ekonomiska villkoren förändras (Ghersetti 2000, sid. 37). 2.8 Stereotyper i medierna Inom journalistiken finns det en form av dramatisk gestaltning när man berättar om en händelse, men det finns dock olika former av dramer. Där de medverkande personerna driver händelsen framåt eller där de yttre händelserna får historien att fortsätta. Händelserna sker inte en gång utan förekommer ofta i serier som löper över dagar, veckor och till och med år. Ofta är nyheten uppbyggd kring en klassisk dramaturgisk struktur där intrigen byggs upp kring en konflikt. Nyhetsförmedlingen går ut på att bevaka och rapportera om det oväntade, men för att lyckas med det måste redaktionerna ha inarbetade mallar. Det har gjort att det finns principer för hur man ska rapportera om en händelse. Även innehållet i nyheterna blir konventionellt och ofta beskriver medierna en händelse med hjälp av stereotyper. Med en stereotyp menas en stark förenklad bild av en person, institution, händelse eller förhållande. Förenklingen har sedan börjat användas i flera länder av ett stort antal människor. Att det förekommer nyhetsstereotyper innebär att verkligheten som medierna tar upp berättas enligt uppgjorda mönster. De här mönstren speglar uppfattningar som förekommer i samhället. I vår studie kan en stereotypisering av en kvinna eller man vara en starkt förenklad bild av denna. Det kan exempelvis vara att man beskriver mannen som ädel, tapper, kraftig, modig och orädd. En annat exempel av stereotypisering kan vara att journalisten målar upp en bild av att en spelare är en riktig hjälte som räddar laget, är jämn, stark och aldrig rädd för konflikter. Att mediernas rapportering innehåller stereotyper handlar mycket om ekonomi och att det är mindre resurskrävande att berätta om stereotypa händelser. Men även att det är lättare för medborgarna att ta till sig de här händelserna. Publiken har en uppfattning om att vissa personer måste uppträda på ett visst sätt och att händelser utspelar sig på ett sätt. Oftast stämmer mediernas uppfattning överens med publikens uppfattning om hur man rapporterar om en händelse eller en person (Ghersetti 1997, sid ). Den franska medieforskaren Andrée Michel menar att stereotyper ofta sammanhänger med förutfattade meningar. De stereotypa skildringarna av kvinnor och män förnekar ofta kvinnors 9

14 värde och överbetonar mäns värde. För att kunna behålla kvinnor i underläge används stereotyper som en ursäkt. Hos den manliga stereotypen är inte mönstret lika tydligt. Men stereotypiseringen av mannen visar på en begränsning eftersom den inte visar på den mångfald som finns hos mannen. Konsekvenserna av stereotyperna är att det blir en ensidighet och att de förutfattade meningarna om kvinnor och män består. Stereotyperna bygger ofta på myter och föreställningar om hur män och kvinnor ska vara. En period som ofta ger inspiration till medier idag är antiken med föreställningar om den poserande kvinnan och den modiga och starka mannen. Ett annat sätt att stereotypiserar kvinnan eller mannen är att osynliggöra någon av dem. Om man granskar vissa områden kan man se att osynligheten finns, exempelvis kvinnor som har en ledande position. Osynligheten förstärker intrycket av den ensidighet som de stereotypa skildringarna skapar (Edström & Jacobson 1994, sid ). Att man använder sig av myter, stereotyper och metaforer är vanligt inom den breda sportjournalistiken. Framförallt när det gäller framställningen av idrottsutövare som nationella hjältar. Begreppet myt kan förklaras med ett system som består av olika handlingar som utförs av en hjälte. Myterna betyder mer då de samspelar med likheter och olikheter. Exempel på det är man/kvinna, svart/vit eller oss/dem. Torunn Saunes och Peter Dahlén tar upp exempel på olika myter som förekommer om manliga idrottsutövare i sportskulturen. Enligt dem har forskare kommit fram till att det finns en myt om mannen som en tuff, hård krigare och viljan att vinna är ofta i fokus. Inom sportkulturen dyrkas den heroiska atleten och kroppen betraktas som ett instrument som man använder sig av för att uppnå sina mål. Inom lagidrotten är det förväntat att en idrottsutövare ska vilja satsa, tåla smärta och offra sig för laget (Saunes & Dahlén 2004, sid. 108). 3. Metod 3.1 Val av metod För att besvara våra två första frågeställningar har vi använt oss av en kvantitativ innehållsanalys. Det är ett användbart verktyg när man vill ha svar på frågor om förekomsten av olika innehållsliga kategorier i exempelvis en tidning. Bland annat kan vi få reda på hur ofta olika kategorier förekommer och hur stort utrymme de får. När det gäller utrymme kan det handla om hur lång tid eller hur stor bild- eller textmassa som ägnas åt olika kategorier (Esaiasson 2004, sid. 219). Genom att använda oss av en kvalitativ textanalys kan vi besvara vår tredje frågeställning, på vilket sätt det rapporteras om herr- och damidrott i de båda tidningarna. En sådan får man genom att noggrant läsa en text, både i sin helhet och delar utav den. Den kvalitativa textanalysen är en mycket vanlig metod. Ett skäl till att använda kvalitativ textanalys är att innehållet i texten kan finnas dolt under ytan, och det kan endast tas fram genom att man intensivt läser texten (Esaiasson 2004, sid. 233). För att besvara den fjärde och sista frågeställningen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer, i bland även kallade samtalsintervjuer, med sportchefen på respektive tidning. Det är ett bra komplement till annan undersökning. I bland kan det vara svårt att fastslå orsakerna till resultatet i en undersökning, men med hjälp av samtalsintervjuer kan man komma på nya idéer att gå vidare med i forskningen (Esaiasson 2004, sid. 284). 3.2 Genomförande av studien 10

15 De tidningar som vi har undersökt, Dagbladet och Sundsvalls tidning, har vi fått tag i genom en tvåveckorsprenumeration under de berörda veckorna, 43 och 44 år Den kvantitativa innehållsanalysen gjorde vi genom att utföra ett kodschema med kodinstruktioner och på så sätt fick vi svar på våra två första frågeställningar. I våra kodinstruktioner finns klara tolkningsregler och kodningsprinciper (Esaiasson 2004, sid. 223). Ett exempel på innehållet i vårt kodschema kan vara datum för artikeln, omfång (kvadratcentimeter) eller kön som förekommer. När vi besvarade vår tredje frågeställning utgick vi från vår teoridel om stereotypisering och ställde frågor till texterna utifrån det, för att se hur det rapporterades om kvinnor och män inom idrotten. Filosofen Mats Furberg skriver i sin promemorian Att läsa resonerande texter att det centrala i tillvägagångssättet är att läsa aktivt och ställa frågor till texten för att se om texten eller om man själv kan besvara dessa frågor (Esaiasson 2004, sid ). Till vår hjälp när vi utformade kodschema med kodinstruktioner har vi haft ett exempel av Britt Hultén. Vi ställde frågor som till exempel hur människorna i texten ser ut, i vilken egenskap de får framträda, vad de får säga samt vad människorna i texten gör (Hultén 2000, sid ). Vi tog kontakt med sportchefen på respektive tidning för att få tid för en kvalitativ intervju. Den genomfördes efter den kvantitativa innehållsanalysen. Resultaten från innehållsanalysen låg till grund för frågorna i intervjuerna. Detta eftersom den kvalitativa intervjun är ett bra komplement till innehållsanalysen. Vår tanke var inte att ställa sportcheferna till svars utan mer få en förklaring till varför det är som det är (Esaiasson 2004, sid. 284). Innan intervjun hade vi formulerat och skrivit ned ett tiotal frågor till sportcheferna. Vi följde dessa frågor under intervjun så att de två kvalitativa intervjuerna blev så lika som möjligt. En av oss ställde frågor medan den andra lyssnade och skrev ned vad som sades. 3.3 Urval och avgränsning Vi valde ett strategiskt urval ur en population, med population menas här de två lokaltidningarna i Sundsvall, Dagbladet och Sundsvalls tidning. Man kan välja tre huvudalternativ vid urval, att undersöka samtliga fall, att göra ett slumpmässigt urval ur ett stort antal fall eller ett strategiskt urval. Orsaken till att man väljer ett strategiskt urval kan vara praktiska skäl med resursslukande materialinsamlingar eller kognitiva skäl med att smälta informationen från detaljgranskningar av ett stort antal fall. Forskare hävdar ofta att det är svårt att generalisera utifrån ett strategiskt urval av några fall. Men för att undersökningen av några fall ska kunna säga något om den större populationen måste vi anta att fallen som är med i studien liknar de andra fallen i populationen (Esaiasson 2004, sid ). Vi valde att bevaka sportsidorna i lokaltidningarna i Sundsvall under två veckor, måndag till lördag, med början vecka 43, till och med vecka 44. Vi valde dessa veckor för att de var relativt vanliga, det vill säga då det inte var någon stor tävling så som VM eller OS. Det skulle kunnat ge en sned bild av resultatet på undersökningen. Studien skulle kunna ha genomförts på vilken lokaltidning som helst i landet. Men vi tyckte att det var intressant att studera hur sporten ser ut i den stad som vi är bosatta i. Dessutom var det inga svårigheter att få tag i material att undersöka. Med sportsidor menas de sidor i tidningen som är märkta med vinjetten sport. Vi undersökte endast tidningens eget material, alltså inte de texter som är inköpta från nyhetsbyråer. Artiklar som var skrivna av andra journalister på uppdrag åt Dagbladet och Sundsvalls tidning och som är daterade med tidningarnas namn ingick i undersökningen. 11

16 Krönikor och faktarutor räknades med i undersökningen, förutsatt att de fanns på sportsidorna. Inga bilder eller bildtexter granskades i undersökningen och inte heller några resultattabeller. Eftersom Sundsvalls tidning inte har några sportbilagor, medan Dagbladet har det så undersöktes inga bilagor. Inte heller införnotiser innan matcher, som kallas nedsläpp eller uppkast i tidningarna fanns med i studien. Vi avgränsade den kvalitativa textanalysen, då vi undersökte hur det rapporterades om män och kvinnor, till två artiklar från Dagbladet och två artiklar från Sundsvalls tidning. Från varje tidning valde vi ut en artikel om herridrott och en om damidrott. Vi valde att göra en kvalitativ analys för att få stöd för den kvantitativa undersökningen eftersom en kvalitativ undersökning ger en djupare förståelse. Vi genomförde en triangulering i vår studie, det är ett ofta använt begrepp i vetenskapliga sammanhang. Triangulering kan ske på flera sätt. Datainsamlingen kan genomföras via exempelvis intervjuer, observationer och dokument. Resultaten från olika metoder kan visa åt olika håll, men alla utfall kan vara lika intressanta (Patel & Davidsson 2003, sid. 104). Artiklarna valdes ut efter att vi har gjort den kvantitativa undersökningen och vi plockade ut två artiklar från vardera tidning som visade på hur man berättade om idrottskvinnor och idrottsmän. Även detta var ett strategiskt urval. Ofta nämns det att det finns svårigheter att generalisera utifrån det strategiska urvalet, men genom att analytiskt generalisera resultaten till en teori lyfter man fram allmänna aspekter som förväntas säga något om de övriga fallen i populationen (Esaiasson 2004, sid ). Vi avgränsade oss och valde inte att jämföra de två tidningarna, då vår undersökning mer skulle visa hur sporten i dagstidningarna på en mindre ort i Sverige ser ut. 3.4 Metodproblem Ett av problemen som vi har stött på är att Dagbladet kommer ut sex dagar i veckan, medan Sundsvalls tidning kommer ut alla dagar i veckan. Det löste vi genom att enbart undersöka tidningarna mellan måndagen och lördagen dessa två veckor. Ett annat metodproblem kan vara att en av oss vissa dagar jobbar på Dagbladets allmänredaktion. Problemet löste vi genom att låta den andra genomföra den kvalitativa intervjun med sportchefen på Dagbladet och den andra var observatör. Men eftersom den allmänna redaktionen och sportredaktionen arbetar separat borde detta inte inneburit några problem för oss. För att intervjusituationerna skulle bli så lika som möjligt var det samma person som genomförde bägge intervjuerna. Undersökningsperioden inföll under allhelgonahelgen och det innebar att det inte kom ut någon tidning under lördag vecka 44. Men det innebar inte några problem eftersom det var lika för både Dagbladet och Sundsvalls tidning. Problem som vi märkt när man läser tidningarnas sportsidor är att man ibland måste ha förkunskaper om sport för att förstå vilken sport det handlar om. Även vissa kunskaper om de lokala sportmännen och kvinnorna underlättar. Ofta skrevs det bara om ett lag till exempel Timrå, utan att skribenten berättade om det var fotboll eller hockey. Vi löste det genom att läsa texten och försökte utläsa vilken sport det var. Om det skrevs om en puck eller en fotboll så visste vi vilken sport det handlade om. Om vi inte kunde utläsa vilken sport det handlade om hamnade den artikeln i kategorin övrigt. 3.5 Validitet och reliabilitet 12

17 För att uppnå en god begreppsvaliditet kan man använda sig av tidigare forskning och ta del av andra forskares undersökningar. En annan möjlighet till att komma fram till god begreppsvaliditet är att resonera kring olika undersökningsmetoder, och vilka för- och nackdelar de kan ha. Exempelvis kan man låta andra forskare ta del av undersökningen och tillvägagångssättet. I vårt fall innebar det att träffa andra studenter vid seminarier eller opponeringar där vi fick kritik och respons på våra idéer. Reliabilitet är frånvaro av systematiska fel, till exempel att inga slarvfel har uppkommit under undersökningen. Det uppnådde vi genom att koda om artiklarna, även kallad intrakodarreliabilitet som kontrollerar att vi kodat materialet lika. En av oss kodade en del av materialet, sedan bytte vi för att se om vi kodat lika. Vid intervjuerna kan det uppstå missförstånd och tolkningsfel och det problemet löste vi genom att båda satt med under intervjuerna och antecknade. Om vi har hög begreppsvaliditet och reliabilitet i vår undersökning får vi god resultatvaliditet. Det innebär att vi undersökt det vi påstår att vi undersöker. Men en hög resultatvaliditet såg vi först när undersökningen var klar (Esaiasson 2004, sid ). 3.6 Förklaring av sporttermer Under studiens gång stötte vi på en hel del termer som kan vara svåra att förstå om man inte kommer från Sundsvall eller är insatt i sport. Därför anser vi att en förklaring kan behövas. När vi skriver om Timrå menar vi hockeylaget som spelar i elitserien. Giffarna eller GIF Sundsvall är stadens fotbollslag som spelade i Allsvenskan under 2005, men under 2006 tillhör de superettan. Sundsvall Dragons är ett elitbasketlag i Sundsvall för herrar. I vissa diagram i resultatdelen finns benämningen herr- och damartiklar. Med det menar vi artiklar som handlar om herr- eller damidrott. Vår definition av herridrott är när endast män förekom i en sport, till exempel när det var en artikel om GIF Sundsvalls herrlag. Det samma gäller damidrott. Det kunde till exempel vara en artikel som handlade om Sundsvalls Dambasket eller en tjej som tävlade i simning. 3.7 Redovisning av resultat Vi har redovisat resultaten från den kvantitativa undersökningen i stapeldiagram, för att ge läsaren en god översikt. Resultaten bearbetades i programmet Excel och diagrammen kompletterades sedan med en förklarande text. Vi har valt att inte visa alla resultat från den kvantitativa undersökningen i diagram. Artiklar som handlade om både män och kvinnor och där kön inte gick att utläsa redovisades i löpande text. Detta för att underlätta för läsaren då det annars skulle bli för många diagram. Den kvalitativa intervjun redovisas i löpande text likaså den kvalitativa textanalysen, där vi undersökte hur det rapporterades om herr- och damidrott. Vi har valt att inte bearbeta om språket i intervjuerna med sportcheferna så mycket för att det ska bli så identiskt med intervjusituationen som möjligt. 4. Resultat 13

18 Sammanlagt har 277 artiklar kodats i de båda tidningarna Redovisning av den kvantitativa undersökningen av Dagbladet Här följer resultatet av den kvantitativa undersökningen av Dagbladet Könsfördelningen i Dagbladets artiklar Figur 4.1 Könsfördelning bland sportartiklar i Dagbladet Antal artiklar Herrar Damer Herrar och damer Kön n=131 Bland Dagbladets 131 artiklar på sportsidorna handlade en klar majoritet om herridrott. 100 av de undersökta artiklarna handlade om herridrott, det är 76 procent av materialet. Tio artiklar ägnades åt damidrott, det vill säga 10 procent, och 19 artiklar tog upp båda könen. I två artiklar gick det inte att utläsa om det handlade om dam- eller herridrott Form på artikel i Dagbladet Figur 4.2 Olika typer av artiklar om herridrott, Dagbladet Antal Nyhetsartikel Referat Notis Krönika Övrigt Typ av artikel n=100 När undersökningen genomförts har vi haft fem olika artikelformer där vi undersökt hur ofta män och kvinnor förekom i dessa. I Dagbladet fanns det totalt 100 artiklar om herridrott. Av 14

19 dessa var 44 nyhetsartiklar, 33 referat, 17 notiser, två krönikor eller kommentarer och fyra föll under kategorin övrigt. Vanligaste formen där herridrott förekom var alltså i nyhetsartiklar. Figur.4.3 Olika typer av artiklar om damidrott, Dagbladet Antal Referat Typ av artikel Nyhetsartikel n=10 Artiklar som handlade om damer som idrottar var tio stycken. De förekom i åtta referat från matcher eller tävlingar och två nyhetsartiklar. Det fanns inga krönikor, notiser eller övriga texter. Vanligaste formen var alltså referat. I de undersökta tidningarna fanns det även 21 artiklar där både herr- och damidrott förekom. Av dessa var åtta nyhetsartiklar, fem notiser, fyra krönikor, två referat och två övriga. Även här var det vanligast med nyhetsartiklar. I de två artiklar i Dagbladet där det inte gick att utläsa om det handlade om herr- eller damidrott var det en nyhetsartikel och ett referat Dam- och herridrottens utrymme i Dagbladet Figur 4.4 Utrymme i kvadratcentimeter, Dagbladet Utrymme i kvadratcentimeter Herrar Kön Damer n=131 Hur stort utrymme herridrott respektive damidrott fick i Dagbladet har mätts i kvadratcentimeter. Totalt var det 131 artiklar i Dagbladet. När alla artiklar var mätta fick vi ett resultat som visade att herridrotten fick större utrymme. Det förekom på , 75 15

20 kvadratcentimeter under de två undersökta veckorna. Damidrott däremot fick mindre plats med 829, 25 kvadratcentimeter. Artiklar där både män och kvinnor förekom var 2359, 25 kvadratcentimeter och texter där vi inte kunde utläsa om det handlade om herr- eller damidrott upptog 117,5 kvadratcentimeter. I procent visar detta att artiklar om herridrott tog upp 80 procent av utrymmet, medan artiklarna om damidrott tog upp sex procent Ämnen där herr- och damidrott förekommer i Dagbladets artiklar Figur 4.5 Sport där herrar förekommer, Dagbladet Antal artiklar Fotboll Hockey Innebandy Boxning Bilsport Bandy Basket Skidor/Alpint Blandat Övrigt Sport n=100 I den kvantitativa undersökningen har vi även undersökt vilka olika sporter som män respektive kvinnor förekom i. Vanligaste sporten som herrar förekom i under den undersökta tidsperioden visade sig vara hockey. 39 av de 100 undersökta artiklarna om herridrott handlade om hockey. Därefter kom fotboll med 30 artiklar. Tolv artiklar handlade om basket, fem om innebandy, fyra stycken tog upp bandy, tre hade ett blandat innehåll, tre föll under kategorin övrigt, två handlade om bilsport, en om boxning och en om skidor/alpint. Figur 4.6 Sport där damer förekommer, Dagbladet 6 5 Antal artiklar Hockey Basket Innebandy Fotboll Volleyboll Övrigt Sport n=9 För damidrotten var den vanligaste sporten basket, fem av de tio damartiklarna tog upp detta ämne. En artikel handlade om hockey, en om innebandy, en om fotboll, en om volleyboll och en artikel tillhörde kategorin övrigt. 19 av de undersökta artiklarna handlade om både herrar och damer som idrottade. Vanligast här var trav då sju av dessa handlade om travsport. Tre artiklar hade ett blandat innehåll av dessa, två handlade om fotboll. Dans, basket, simning, 16

21 badminton, innebandy, boxning och pingis hade vardera en artikel. Det fanns två artiklar där vi inte kunde utläsa om det handlade om herr- eller damidrott. De två artiklarna handlade om bowling och bandy Kön som citeras i Dagbladets artiklar Figur 4.7 Kön som citeras i Dagbladets texter, herrartiklar Antal citat Man Kvinna Citat finns ej Kön n=131 I Dagbladets artiklar som handlade om herridrott under undersökningsperioden var en klar majoritet av alla citat av män. 88 av de totalt 100 artiklarna om herridrott innehöll citat där män fick komma mest till tals. Inga artiklar som handlade om herridrott hade citat av kvinnor. Det fanns 12 artiklar som inte hade några citat alls. Med andra ord visar det att männen citerades i 88 procent av fallen och i tolv procent fanns inte några citat över huvudtaget. Figur

22 Kön som citeras i Dagbladets texter, damartiklar Antal citat Man Kvinna Citat finns ej Kön n=10 I de tio artiklarna om damidrott i Dagbladet var det en klar majoritet av citat från män. I fem av artiklarna citerades män. I en av texterna citerades en kvinna. I fyra av artiklarna som undersöktes fanns det inga citat. Omräknat i procent visar detta att männen citerades i 50 procent av artiklarna som handlade om damidrott och kvinnorna i tio procent Beskrivningar av utseende i Dagbladets artiklar Figur 4.9 Finns beskrivningar av personers ut seende med i texten? Herrartiklar, Dagbladet Finns beskrivningar av personers ut seende med i texten? Damartiklar, Dagbladet Antal artiklar Antal artiklar Ja Nej 0 Ja Nej n=100 n=10 Varje artikel som undersökts har lästs igenom noggrant för att se om det fanns beskrivningar av någon persons utseende. I Dagbladets 100 artiklar som handlade om herridrott fann vi sju artiklar som tog upp något om en persons utseende. 93 stycken hade inga beskrivningar av utseende alls. I de tio texterna som handlade om damidrott fann vi inga beskrivningar av någon persons utseende. I de 19 artiklar som handlade om både män och kvinnor som idrottade fanns det inga beskrivningar av utseende. Det fanns inte heller några beskrivningar 18

23 av utseende i de två artiklarna där det inte gick att utläsa om det handlade om dam- eller herridrott Beskrivningar av privatliv i Dagbladets artiklar Figur 4.10 Finns beskrivningar av personers privat liv med i texten? Herrartiklar, Dagbladet Finns beskrivningar av personers privat liv med i texten? Damartiklar, Dagbladet Antal artiklar Antal artiklar Ja Nej 0 Ja Nej n=100 n=10 Genom noggrann läsning har vi också undersökt om det finns beskrivningar av någon persons privat- eller familjeliv i artiklarna. Det kan exempelvis vara att det står om någon är tvåbarnsmamma. I Dagbladets artiklar som handlade om herridrott fanns det beskrivningar om privatlivet i tio fall. 90 av de undersökta texterna innehöll inga beskrivningar alls om familjeliv eller privatliv. I de tio artiklarna som berörde damidrott fanns det inga beskrivningar om privat- eller familjelivet alls. Där det skrevs om både herr- och damidrott fanns det inga beskrivningar om privatliv. I de två artiklarna där det inte gick att utläsa om det handlade om dam- eller herridrott fanns det inte heller några ord om privatliv Redovisning av den kvantitativa undersökningen av Sundsvalls tidning 19

24 Här följer resultatet av den kvantitativa undersökningen av Sundsvalls tidning Könsfördelningen i Sundsvalls tidnings artiklar Figur 4.11 Könsfördelning sportartiklar i Sundsvalls tidning Antal Herrar Damer Herrar och damer Kön n=146 Totalt fanns det 146 artiklar i Sundsvalls tidning. Av dessa handlade 94 stycken om herridrott och 14 om damidrott. 32 texter behandlade både dam och herridrott i samma artikel. Omvandlat till procent visar undersökningen att 64 procent av artiklarna handlade om herridrott och tio procent handlade om damidrott. Vi fann även sex artiklar där det inte gick att utläsa om det handlade om herr- eller damidrott Form på artikel i Sundsvalls tidning 20

25 Figur 4.12 Olika typer av artiklar om herridrott, Sundsvalls tidning Antal Nyhetsartikel Notis Referat Krönika Övrigt Typ av artikel n=94 I Sundsvalls tidning var den vanligaste formen bland artiklarna om herridrott nyhetsartiklar. 40 av de 94 undersökta artiklarna faller under denna kategori. Därefter hamnade notiser som det fanns 29 stycken utav. 20 artiklar var referat, tre texter var krönikor och två stycken föll under kategorin övrigt. Figur 4.13 Olika typer av artiklar om damidrott, Sundsvalls tidning Antal Nyhetsartikel Notis Referat Typ av artikel n=14 Bland de 14 artiklar om damidrott var åtta nyhetsartiklar. Tre var referat och tre var notiser. I de sex artiklar där vi inte kunde utläsa något kön var fyra nyhetsartiklar och två notiser. I de 32 texter om både dam- och herridrott var det vanligast med notiser. Vi fann 16 notiser, 13 nyhetsartiklar, en krönika och två referat. 21

26 4.2.3 Dam- och herridrottens utrymme i Sundsvalls tidning Figur 4.14 Utrymme i kvadratcentimeter, Sundsvalls tidning 9000 Utrymme i kvadratcentimeter Herrar Damer Kön n=146 Även i Sundsvalls tidning har vi undersökt hur många kvadratcentimeter dam- och herridrott fick. Totalt fick herridrotten under undersökningsperioden 7833,5 kvadratcentimeter. Damidrotten gavs utrymme i 977,5 kvadratcentimeter. Texter där både dam- och herridrott förekom tog upp 2524,71 kvadratcentimeter. I Sundsvalls tidning fanns det sex artiklar där det inte gick att utläsa om det handlade om dam- eller herridrott och de fick 629,75 kvadratcentimeter i utrymme. Omräknat i procent visar detta att 65 procent av utrymmet berörde herridrott medan åtta procent berörde damidrott Ämnen där herr- och damidrott förekommer i Sundsvalls tidnings artiklar Figur 4.15 Sport där herrar förekommer i Sundsvalls tidning Antal artiklar Hockey Fotboll Basket Innebandy Bandy Bilsport Boxning Tennis Bågskytte Skidor/Alpint Blandat Övrigt Sport n=94 I Sundsvalls tidning handlar 39 av de 94 undersökta herridrottstexterna om hockey. Därefter var fotboll den vanligaste sporten att skriva om då 30 artiklar handlade om denna sport. Basket fanns i sju artiklar, innebandy i fem, bandy i tre, bilsport i tre, boxning i två. 22

27 Skidor/alpint, tennis, bågskytte, blandat samt de texter som vi valt att benämna med kategorin övrigt hade vardera en artikel. Figur 4.16 Sport där damer förekommer i Sundsvalls tidning 7 6 Antal artiklar Fotboll Innebandy Hockey Volleyboll Orientering Basket Luftgevär Sport n=14 I artiklarna om damidrott var det vanligast att de handlade om fotboll. Sex av de totalt 14 artiklarna tog upp det ämnet. Därefter kom innebandy som förekom i tre artiklar. Hockey skrevs det om i en artikel. Likaså volleyboll, orientering, basket och luftgevär. Där det skrevs om dam- och herridrott i samma artikel var det vanligast med trav då 14 artiklar handlade om detta. Fotboll togs upp i fyra artiklar, blandade ämnen i fyra och golf i tre stycken. Karate, bowling, badminton, simning, dans, hockey och ridning förekom i vardera en artikel. I de sex artiklar där det inte gick att utläsa vilket kön det skrevs om, alltså om det handlade om herr- eller damidrott fann vi att man skrev två artiklar om fotboll, två texter som hade ett blandat innehåll, en om alpint/skidor och en om bilsport Kön som citeras i Sundsvalls tidnings artiklar Figur

28 Kön som citeras i Sundsvalls tidnings texter, herrartiklar Antal citat Man Kvinna Citat finns ej Kön n=94 I de 94 artiklar som handlade om herridrott var det vanligast att män fick komma till tals. I 69 av artiklarna var det män som fick flest citat. Ingen kvinna citerades i dessa artiklar och i 25 av artiklarna fanns det inga citat. Med andra ord var det 73 procent av artiklarna om herridrott som hade citat av män. Figur 4.18 Kön som citeras i Sundsvalls tidnings texter, damartiklar Antal citat Man Kvinna Citat finns ej Kön n=14 I de 14 artiklar som handlade om damidrott i Sundsvalls tidning var det sex artiklar där män citerades, i sex artiklar var det kvinnor som citeras. Alltså var det 43 procent av vardera. I två av artiklarna fanns det inga citat alls. I de texter som berörde både dam- och herridrott fick män komma till tals i 20 av de 32 artiklarna, i en text fick en kvinna komma till tals. I elva av artiklarna fann vi inga citat. I de texter där det inte gick att utläsa om det handlade om dam- eller herridrott fick män komma till tals i fem artiklar, inga kvinnor citerades och i en fanns det inga citat alls. 24

29 4.2.6 Beskrivningar av utseende i Sundsvalls tidnings artiklar Figur 4.19 Finns beskrivningar av personers ut seende med i texten? Herrartiklar, Sundsvalls tidning Finns beskrivningar av personers ut seende med i texten? Damartiklar, Sundsvalls tidning Antal artiklar Antal artiklar Ja Nej 0 Ja Nej n=94 n=14 I de 94 undersökta artiklarna som handlade om herridrott fanns det beskrivningar av utseende i nio av dessa. För de nio artiklarna som handlade om damidrott fanns det inte någon beskrivning av en persons utseende. I de texter som handlade om båda könen fann vi inte heller några beskrivningar. Det samma gällde de artiklar där vi inte kunde utläsa om det handlade om dam- eller herridrott Beskrivningar av privatliv i Sundsvalls tidnings artiklar Figur 4.20 Finns beskrivningar av personers privat liv med i texten? Herrartiklar, Sundsvalls tidning Finns beskrivningar av personers privat liv med i texten? Damartiklar, Sundsvalls tidning Antal artiklar Antal artiklar Ja Nej 0 Ja Nej n=94 n=14 Bland texterna om herridrott fanns det beskrivningar av privat- eller familjeliv. Nio av de 94 artiklarna om herridrott innehöll sådana beskrivningar. Bland artiklarna om damidrott var det något färre beskrivningar om privatliv och familjeliv. Vi fann att två av de totalt 14 artiklarna innehöll sådana beskrivningar. Bland de 32 artiklar som behandlade både dam- och herridrott 25

30 hade två texter beskrivningar av privat- och familjeliv. Vi kunde inte läsa några sådana beskrivningar i de sex artiklar som varken handlade om dam- eller herridrott. 4.3 Redovisning av den kvalitativa undersökningen Efter den kvantitativa undersökningen där sportartiklar i Dagbladet och Sundsvalls tidning har undersökts valdes två artiklar ur vardera tidning ut för en kvalitativ undersökning. Urvalet är strategiskt då vi väljer ut artiklar som visar hur man berättar om idrottskvinnor eller idrottsmän. Vi gör ett strategiskt urval av ett litet antal konkreta fall, i det här fallet de fyra artiklarna (Esaiasson 2004, sid ) Artikel 1 Den första artikeln som undersöks är publicerad i Dagbladet måndagen den 31 oktober Rubriken för artikeln lyder Dragons fortsätter vinna. Den handlar om basketlaget Dragons match på bortaplan mot Norrköping Dolphins och är ett matchreferat. Sundsvallslaget Dragons vann med nästan 20 poäng och efter matchen uttalar en av spelarna sig om att de förmodligen kan gå hela vägen till ett slutspel. Andra gånger då lagen har mötts har Dragons förlorat och det är något som reportern Marcus Thapper tar upp. Tidningen har haft en utsänd på plats i Mässhallen i Norrköping för att följa matchen. Artikeln handlar om herridrott. Det kan vi utläsa eftersom skribenten berättar om tränaren och coachen Peter Öqvist och hans mannar. Även att bilden bredvid artikeln föreställer män som spelar basket gör att vi förstår att det är herridrott. Den som kommer till tals i artikeln med flera citat är spelaren Michael Palm och coachen Peter Öqvist får två citat. Palm reflekterar över matchen som de spelat och varför det gick som det gick. Han uttalar sig om vad han tycker om spelarna. Öqvist berättar hur de lyckats vända de tidigare förlusterna till positiv energi inför den just spelade matchen och han får det avslutande citatet i artikeln där han säger att han är nöjd med lagets insats. Skribenten berättar inget om vad de gör, utan personerna får bara komma till tals. Andra personer som förekommer i texten är Norrköpings coach Kelly Grant som nämns som rollen som coach. En annan som tas upp i texten är Dragons spelare Joakim Kjellbom, han nämns av Michael Palm i ett citat. Även Donta Richardson, som är en Dragonsspelare, figurerar i texten. Skribenten berättar i en mening om hans insatser i matchen. Norrköpings spelare Pawel Mroz jämförs med två spelare i Dragons. Reportern anser att Mroz var den främsta spelaren från Dolphins lag. Palm, Kjellbom och Mroz omnämns flera gånger i artikeln utan att komma till tals. I slutet av artikeln dyker de två Dragonspelarna Henrik Carlsson och Adam Alexander upp i artikeln. Carlsson klev fram och tog för sig i matchen när lagkaptenen Alexander inte visade framfötterna i matchen. Frågorna som ställs till de personer som intervjuas verkar röra ämnet eftersom svaren som finns i texten tar upp matchen och basket. I artikeln förekommer det beskrivningar av spelarnas utseende i form av att reportern berättar om deras längd men även i form av citat från en spelare. Norrköping är ett ganska kort lag och normalt så tycker jag det är svårare att spela mot kortare spelare än spelare i samma längd. De kortare är ofta snabbare och mer intensiva att möta. Det säger Michael Palm som av reportern beskrivs som den 208 centimeter långe. Han fortsätter och skriver: Kampen mellan kopiorna (i alla fall utseendemässigt), 26

31 Sundsvalls Joakim Kjellbom och Norrköpings Pawel Mroz, gick Joakim vinnande ur. Reportern skriver även om att Norrköpings lag har få långa spelare. Som idrottsmän beskriver reportern Pawels spel som mycket starkt och Kjellbom beskrivs som nyttig för sitt lag. Att Adam Alexander beskrivs som ur slag är ett sätt att beskriva honom som idrottsman samt att Henrik Carlsson visar styrka genom att gå in och ta för sig när lagkaptenen är trött. I texten tas det inte upp något om spelarnas eller tränarnas privatliv eller familjerelationer. Däremot förekommer det stereotypisering av män då reportern berättar hur spelarna i Dragons var jämna, starka och kyliga samt att motståndarlaget Norrköping var viljelösa och frustrerade Artikel 2 Den andra artikeln är publicerad i Dagbladet måndagen den 24 oktober Artikelns rubrik är Lindas viktiga roll med nedryckaren Sundelins försvarsspel nyckeln till segern mot Umeå Comets. Det är ett matchreferat som handlar om Linda Sundelin som spelar i Sundsvall Dambasket. Hon brukar i vanliga fall sitta mycket på avbytarbänken, men i matchen mot Umeå Comets var hon med och spelade och gjorde, enligt reportern, en bra insats. Matchen spelades i Sundsvall och Dagbladet hade en utsänd reporter, Petter Westin på plats. Sundsvall vann över Umeå Comets med nästan tio poäng. Artikeln handlar om damidrott, det ser vi dels genom att laget heter Sundsvall Dambasket och dels att det är tjejer på bilden, samt att namnen på spelarna är kvinnonamn. De som kommer till tals i texten är spelaren Linda Sundelin som säger att hon är nöjd med hur hon kommer in i spelet. Hon berättar också att hon är nöjd med att göra grovjobbet och att hon ofta är avbytare. Sundelin pratar även om att hon trivs i damligan och att hon under dagens match har mött sitt gamla lag. I vanliga fall brukar Sundelin tycka att det är svårt att möta gamla lagkamrater, men den här gången berättar hon att det inte var något problem. En annan som får komma till tals är Sundsvall Dambaskets coach Henrik Wikström. Han får två citat där han berättar att han tar för givet att Linda Sundelin spelar bra, och där han säger att segern blev onödigt spännande. Han uttrycker det med termer som för mycket Hawaii-basket med dåliga avslut. Inga andra personer citeras, inte heller några andra omnämns i texten. Reportern berättar inte om personerna som han intervjuar gör något speciellt vid själva intervjun. Frågorna som intervjuaren har ställt till Linda Sundelin och Henrik Wikström verkar röra ämnet eftersom svaren som redovisas handlar om sporten och matchen som varit. Det förekommer inga beskrivningar av personernas utseende i artikeln, men däremot finns beskrivningar hur Linda Sundelin är som idrottskvinna. Petter Westin berättar om hur Linda spelade på plan. Han beskriver henne som en av de sista pusselbitarna som behövdes i jakten på damligan. Han skriver att hon är som ett häftplåster i defensiven som alltid går rätt i leden. Petter Westin beskriver även Linda Sundelin som ett välbehövligt energitillskott till laget. Inget nämns om familjerelationer eller övrigt privatliv i texten och vi kan inte utläsa någon stereotypisering i texten Artikel 3 27

32 Den tredje artikeln är en nyhetsartikel, publicerad i Sundsvalls tidning torsdagen den 27 oktober 2005 och har rubriken Hallins härliga resa. Den handlar om hockeyspelaren i Timrå Per Hallin. I artikeln skriver reportern Mattias Eriksson om att Hallin har förändrats de senaste åren som han spelat. Både till utseende och spelstil. Vinkeln är att han har fått mer skägg i ansiktet och att han jobbat och blivit en målskytt i laget. Han är nu en av Timrås hetaste spelare enligt skribenten. Artikeln handlar om herridrott eftersom Hallin spelar i herrlaget Timrå IK. I artikeln kommer bara Hallin själv till tals i några citat. Han berättar om att folk har en bild av honom som en som sliter, kämpar och åker. Han tycker inte att det är några dåliga egenskaper, men han tycker att han kan mer. Vidare berättar han om att det skrivits om honom och han vet inte om han har blivit en bättre spelare. Men han tillägger att när han skjuter så går pucken in. Han berättar att han tycker att han ska bli jämnare eftersom han kan vara bra en match och dålig en annan. Han berättar även om Henrik Zetterberg, Hallin anser att Zetterberg är outstanding som spelare. Att han och Zetterberg är kompisar sedan förut ser Hallin inte som något problem. Han berättar att han peppar de andra killarna i laget i omklädningsrummet och att få komma till Timrå och spela ser han som världens chans. För honom har det aldrig varit nära att han har bytt lag eftersom lagandan och kompisarna i Timrå är så bra, samt att hans tjej bor i Timrå. Under intervjun beskriver inte reportern om Hallin gör något speciellt. En som förekommer i texten, men som inte kommer till tals är hockeyspelaren Henrik Zetterberg, som nämns av Hallin som dennes kompis. Reportern ställer frågan Vad tycker du själv att du måste bli bättre på? till Per Hallin. De övriga frågorna finns inte direkt utskrivna i texten, men de verkar beröra hockey och Hallins karriär. I texten förekommer det en del beskrivningar av intervjupersonens utseende. Redan i ingressen kan vi läsa Från försynt och välrakad till ledarfigur och skäggig. I texten förekommer beskrivningar av Hallin som berättar om hans roll som idrottsman, det kan vi läsa i textrader som Från lojal grovjobbare till hyllad målskytt. Vi får veta om Per Hallins privatliv, då reportern skriver att Hallin sedan 1,5 år sedan har en flickvän som kommer från Timrå. Ingen stereotypisering kan ses i texten, men reportern beskriver Hallin som killen som har glimten i ögat, som gärna skojar med lagkamraterna och som peppar mest i omklädningsrummet Artikel 4 Den fjärde artikeln är publicerad i Sundsvalls tidning lördagen den 29 oktober med rubriken Karin nobbar landslaget, skriven av Li L Estrade. Nyhetsartikeln handlar om Karin Kjellman som har tackat nej till fler uppdrag i det svenska skidorienterings landslaget. Orsaken är att hon och flera andra tycker att förbundet satsar för lite på just skidorienteringen. Artikeln handlar om damidrott därför att den handlar om en kvinna som idrottar och det är även hon som är med på bilden. Det är endast Karin Kjellman som får komma till tals med fyra citat, bland annat berättar hon att det känns som om det inte finns någon landslagsverksamhet kvar och att det inte finns någon förbundskapten inom hennes gren. Samt att många av hennes landslagskamrater inte får ut något av att vara med i laget. Hon berättar sedan att hon inte har satsat lika mycket på sin sport och sin gren, och att hon inte har bestämt sig för hur hon ska göra i fortsättningen. Hon berättar också om en skada som tog musten ur henne och att hon då saknade en ledare som kunde peppa henne. Hon avslutar med att säga att det kanske trots allt blir full satsning ändå innan allt är klart. 28

33 Hennes sambo Erik Engvall omnämns i texten eftersom de lever ihop, men varken han eller Karin Kjellman gör någon aktivitet i texten. Frågorna som har ställts till henne rör ämnet skidorientering i landslaget och hennes karriär. I texten kan man inte läsa några beskrivningar av hennes utseende. Det finns inga beskrivningar av henne som idrottskvinna däremot hittar man en mening om hennes privatliv, om att Kjellman just nu bor i Åby utanför Norrköping eftersom sambon Erik Engvall gör sitt examensarbete där. Det tas även upp att hon tidigare har bott fyra år i Umeå och där utbildat sig dietist. Det förekommer ingen stereotypisering i texten. 4.4 Redovisning av de kvalitativa intervjuerna Dagbladets sportchef På Dagbladets sportredaktion har man fyra anställda som jobbar med att producera artiklar och redigera sportsidorna. Sportchef är Fredrik Söderberg och han har jobbat som chef sedan Han blev anställd på tidningen 1996 och innan dess frilansade han för sporten några år. Fredrik Söderberg har ingen journalistutbildning utan kom direkt till Dagbladet från gymnasiet där han gick den ekonomiska linjen. Under en halvtimmes samtal besvarade Fredrik Söderberg våra frågor om deras sätt att jobba. Hur kommer en nyhet till på er redaktion? Det finns egentligen inte bara ett sätt utan det är flera olika vägar. Dels jobbar vi med Internet och läser olika gästböcker och dels är det tips. Men även att vi ringer folk och pratar med dem. Tips in till redaktionen är det nog allra minst av. Det sker väldigt sällan, istället jobbar vi mycket med egna kontakter. Men det är inte uppgjort så att jag bara skriver om ishockey och någon annan av reportrarna bara skriver om fotboll. Det är endast killar som jobbar hos oss, tyvärr finns det inga tjejer på sportredaktionen. Vi är ganska styrda av spelsidorna då vi jobbar. Ofta har vi sex sidor sport på tisdagar och onsdagar. Torsdagar är det vanligt att vi har nio sidor och fredagens tidning har mellan nio och tio sidor sport. Vår största dag är söndagen, men eftersom det inte kommer ut någon tidning då så blir det måndag istället. Våra sidor har mycket fast material, som spelsidor, som läsarna förväntar sig ska finnas där, säger Fredrik Söderberg. Hur resonerar ni kring att få ett blandat innehåll på sportsidorna, med olika sporter? Vi försöker alltid att ha en bredd och skriva om breddidrotter. Tyvärr så styrs vi lite av Timrå, Giffarna och Dragons. De kräver alla tre sin bevakning och ibland känns det som om vi är för många för att samsas om utrymmet i tidningen. Men vi försöker åka ut på olika sporthändelser och bland annat den här dagen var vi ut på en mindre tennis tävling. Hur bestämmer ni vem ni ska prata med när en artikel blir till, exempelvis spelaren eller tränaren? 29

34 Ofta styrs vi av resultatet från matcher eller tävlingar som vi varit på. Till exempel om jag varit på en skidtävling så har jag förberett mig innan. Jag måste veta lite innan och ha en bakgrundsbild när jag åker ut, så jag vet vad som kan hända. Är det en mindre tävling går jag ofta fram till tävlingsledaren och så får jag utifrån det bedöma vad som är mest intressant att skriva om. En hockeymatch däremot styrs mycket av hur det går, vem som vinner och förlorar. Om det är någon som blir skadad eller om det görs många mål. Men sportjournalistiken har förändrats mycket under åren, nu för tiden är det inte så mycket referat från matchen, utan det är mer en form av vinkling. Hur resonerar ni kring dam-/ herridrott? Vi försöker alltid resonera kring dam- och herridrott. Överlag tycker jag att det är för lite tjejer på sportsidorna. Men det är svårt att få det helt jämlikt och jag upplever det som att det inte finns lika många tjejer som idrottar på elitnivå och inom breddidrott inom vårt distrikt. Men vi strävar efter att få in fler tjejer i texterna då vi skriver. Varför tror du att det är vanligt att det förekommer mer herridrott än damidrott i media? Många hävdar att det beror på att det är ofta bara är män som jobbar på sportredaktioner, men jag vet inte riktigt om det stämmer. Jag tycker att det vore kul om det kom in ett damfotbollslag i allsvenskan här i Sundsvall och att många gick och tittade på dessa matcher. Men jag tror att det är på väg och att tjejer som tävlar och idrottar får mer uppmärksamhet. Det ser jag om jag tittar på de stora stjärnorna som vi har här i Sverige. Damidrotten utvecklas och växer fortfarande, speciellt om jag jämför med herridrott. När herrar tävlar är det så många fler som intresserar sig och tittar på deras tävlingar och matcher. Det är ett stort intresse och mycket styrs av det. Om många vill gå och titta på matcherna så borde de vara intresserade av att läsa om dem också. Det är inte lika många som tittar på och berörs av damidrott. Hur resonerar ni kring längden på artiklar när det gäller dam-/ herridrott? Hos oss finns det ingen tanke om att skriva längre om herridrott eller damidrott. Tjejer som idrottar vill nog att vi ska behandla dem lika som en normal idrottsman. Hur mycket får en reporter på redaktionen komma med värderingar i artikeln, exempelvis att skriva att en spelare var lång, kort eller pigg? Skillnaden mellan kvälls- och dagstidningar om man pratar matchreferat är att kvällstidningar inte går in själva och tycker i själva artikeln. De låter reportern tycka till i en faktaruta bredvid. På landsortstidningar blir det referat på ett annat sätt med egna värderingar. Fast det bli mindre och mindre referat och de egna åsikterna försvinner. Men egentligen är det vinklingen som styrs av reporterns egna värderingar och man fastslår det lite annorlunda bara. Om jag har en egen värdering så kanske jag fastlår det med hjälp av statistik Sundsvalls tidnings sportchef Roland Engström är sportchef på Sundsvalls tidning sedan 1999 och har jobbat som reporter och redigerare på tidningen från Innan det har han haft olika tjänster bland annat på Hudiksvalls tidning och jobbat i Halland som journalist. Han har en journalistutbildning från 30

35 Kalix folkhögskola. Roland Engström intervjuades under en halvtimme och fick samma frågor som Dagbladets sportchef. På Sundsvalls tidning har man fyra reportrar på sportredaktionen, en sportchef och två redigerare och två av dem som jobbar på redaktionen är kvinnor. Hur kommer en nyhet till på er redaktion? Det är olika. Det kan vara att vi söker upp nyheter själva. Reportrarna bygger upp egna kontaktnät och det handlar lite om att jobba på känsla och vad det är för säsong. Det ändrar sig hela tiden, nu med kontraktslösa spelare och efter säsongsslut är det nya tränare för lagen. Då gäller det att vi börjar skriva lite tidigare om det. Så det är känsla, personliga kontaktnät och arbetsledningens sida. Alltså vad man ger reportrarna för prioritering. Ett annat sätt att hämta nyheter är att läsa olika hemsidor och att vi får tips utifrån. Tips är ett bra sätt att arbeta på lokalnivå. Det gäller även att ha en bra mix på en arbetsplats. Att det finns folk som är ute, unga människor som kan gå på krogen, där är det surr och man kan få nyheter. Hur resonerar ni kring att få ett blandat innehåll på sportsidorna, med olika sporter? Det är lite svårt att få mixen eftersom vi har bara ett ex antal sidor. Vardagar är det mellan sju och nio sidor. I helgformat är det nio sidor sport. Sundsvalls tidning har ingen spelbilaga eftersom vår tryckpress inte klarar av att trycka mer än två delar och Sundsvalls tidning har redan två delar. Sporten ligger i del två i tidningen. Sedan har vi fått fler sidor än vi från början tänkte. Mixen åstadkommer vi genom bra planering och tänk. Det gäller att tänka och våga för att få bra reportage från udda idrotter. Nu idag gör vi det bättre än för några år sedan och vi försöker att hitta tjejer att skriva om. Samt när vi tar texter från Tidningarnas Telegrambyrå tar vi ofta dragarbilder på tjejer. I kvällspressen finns det redan ett sånt tänk kring materialet. De tänker att de måste ha en tjej varje dag. När vi har veckoplaneringsmöte på torsdagar och våra snabba små möten försöker vi komma på något. Det bästa sättet att få en mix på innehållet är att fokusera och försöka hinna. Det vi har sedan 17 februari då tidningen gick över till tabloid är vår ungdomssida Träffen som i år firar 25 år. Förut var den oregelbunden i perioder men sedan februari kommer den ut varje torsdag och på den sidan får vi in lite annat, bland annat ungdomar som idrottar. Hur bestämmer ni vem ni ska prata med när en artikel blir till, exempelvis spelaren eller tränaren? Inom elitidrotterna fotboll och hockey och lagen i högsta serien är det alltid presskonferens efter matchen och det är inte bra om man missar den. Där är det tränare som talar och efter presskonferensen pratar man med spelare. Om det är landskamp kan inga fotografer missa en presskonferens eftersom det kan bli bråk och att man kastar skit på varandra under det mötet. I första hand är det tränare som vi pratar med och det kan vara bra för man måste respektera spelarna och att de behöver gå ner i varv efter en match. Det blir inte så bra journalistik och sätta micken rätt under näsan på dem. De utsätts för ganska hård press, som under en skidtävling då journalister går fram och intervjuar precis efter målgången. Hur resonerar ni kring dam-/ herridrott? 31

36 Vi försöker och det känns som om Sundsvalls tidning har en bredd med ungdomar och damer. Förut höll vi nere division fyra och valde att skriva mer om damtrean istället så att tjejer kommer fram mer. Nu håller vi liv i det och betygsätter en match med damer i veckan. Vi trodde nog att det fanns fler lag med damer, men det har blivit att vi skriver mycket om bandy. Men jag tror på planering och att vi måste fokusera och tänka på det och gör vi inte det blir det bara gubbar och killar. Det är killar som ofta har de ledande positionerna. Här på sportredaktionen har vi två tjejer som jobbar som reportrar, Sundsvalls tidning har haft tjejer på sporten i 20 år, sedan mitten på 1980-talet. Sedan dess har det hållit i sig. Vi har en redaktionell policy att vi vid varje anställning ska pröva om det går att jämna ut könsfördelningen. Varför tror du att det är vanligt att det förekommer mer herridrott än damidrott i media? Det beror på att det är fler herrar som idrottar på elitnivå. Många mammor står på sidan och har hand om fikat och papporna står med konerna och har visselpipa. Där är idrotten en del i samhällsprocessen och tjejer måste vara extra starka för att bryta mönstret. Det måste bli fler kvinnor som är ledare och som får chansen, men jag tycker inte att det är konstigt det är färre damer som förekommer på sportsidorna i media. Hur resonerar ni kring längden på artiklar när det gäller dam-/ herridrott? Vi jobbar mer med helhetsintryck och uppslag. Vi gör något som växer om det finns möjlighet och det är ganska meningslöst att lägga resurser på något om det inte finns möjligheter att göra något på det. Hur mycket får en reporter på redaktionen komma med värderingar i artikeln, exempelvis att skriva att en spelare var lång, kort eller pigg? Jag är krönikör och sköter tyckandet i första hand, men sedan händer det att reportrar med speciell kompetens går in och gör analyser. Det förekommer värderande artiklar och krönikor. Men i referat har vi en matchvinkel och där ska det vara sparsamt med sånt. Vi brukar ha en faktaruta efter en match och där får vi analysera och där blir det recension med kött och blod. Men det är som kultur och nöje. Det går inte att vara neutral. Man upplever något som är subjektivt och som man vill berätta för publiken. Det finns inslag av subjektivitet och det är ofrånkomligt eftersom det ligger i idrottens kultur. Men om man jämför med hur det var tidigare så var det mycket mer värderingar i artiklarna förr i tiden. Nu har det blivit mer pratminusjournalistik och lite torftigt. 5. Analys I detta avsnitt kommer resultaten från undersökningarna av Dagbladet och Sundsvalls tidning att analyseras utifrån studiens teori. Vi börjar med den kvantitativa undersökningen. 32

37 5.1 Artikeltyper Östbergs undersökning om sportjournalistik från 1992 visar att reportage/referat var den vanligaste formen inom sportjournalistik år Rapporten visar även att resultatbörs var den vanligaste formen i de fyra tidningarna Expressen, Göteborgs-Posten, Arbetet och Dagens Nyheter Han kom fram till att notiser, resultatbörser, reportage/referat och nyheter var den vanligaste artikelformen. Det visar även vår undersökning av lokalpressen i Sundsvall, om vi räknar bort resultatbörser som inte fanns med i vår undersökning. I vår undersökning fann vi sammanlagt fem krönikor i de två tidningarna och precis som Östbergs undersökning visar, så är krönika en sällsynt artikelform även i vårt undersökta material. Bland båda tidningarnas sportsidor var nyhetsartiklar den vanligaste formen av artikel då det skrevs om herridrott. I Dagbladet var den andra vanligaste formen bland artiklarna som handlade om herridrott referat från tävlingar eller matcher. I Sundsvalls tidning var det notiser som var näst vanligast. För artiklar om damidrott i Dagbladet var referat den vanligaste formen av artikel och på andra plats kom nyhetsartikel. I Sundsvalls tidning var nyhetsartikel den vanligaste bland texter om damidrott. Näst vanligast var notiser och referat. Att Dagbladet har flest nyhetsartiklar om herridrott och få nyhetsartiklar om damidrott tyder kanske på att man anser att herridrott har större nyhetsvärde. Men att referat från match är den vanligaste formen bland artiklarna om damidrott från Dagbladet kan kanske tyda på att redaktionen aktivt tänker på att åka ut på matcher för att bevaka damidrott. Dock kan journalisten även ringt till någon av sina kontakter för att få dessa resultat från en match istället för att befinna sig på plats. 5.2 Utrymme Tidigare forskning inom detta ämne visar att män dominerar på sportsidorna, även om det minskat något under åren. I sin studie kom Östberg fram till att män förekom i 70 procent av sportsidorna, medan kvinnorna förekom i sex procent av artiklarna. Författaren Ulf Wallin anser dock att det blir allt vanligare att ämnena på sportsidorna handlar om elitidrott och att andelen artiklar som handlar om kvinnliga idrottare ökar, medan en något mindre andel artiklar handlar om män. Kvinnorna förekommer oftare på bild än männen. Vår studie som genomförts 2005 visar dock att män fortfarande dominerar bland tidningssidorna. När vi jämförde dam- och herridrotten i de två tidningarna kunde vi se att artiklar om herridrott fick större utrymme än de om damidrott. Till exempel i Sundsvalls tidning där herridrotten upptog ungefär 7800 kvadratcentimeter och damidrotten närmare 1000 kvadratcentimeter. Alltså nästan åtta gånger mindre utrymme. Det kan betyda att de två sportredaktionerna på Dagbladet och Sundsvalls tidning väljer att ge herridrott mer utrymme eftersom den anses viktigare. Medan artiklar om damidrott inte alls prioriteras och kanske oftare förekommer i kortare texter som exempelvis notiser. Det kan tyda på att redaktionerna väljer att inte lägga ner mer resurser på damidrott. Men det kan också tyda på att redaktionerna inte anser att det finns tillräckligt mycket och intressant damidrott att bevaka. 5.3 Sporter Wallins undersökning visar att fotboll, friidrott och ishockey är de idrottsgrenar som förekommer mest frekvent på tidningarnas sportsidor. Förklaringen till att det har blivit just 33

38 de här grenarna som är vanligast förekommande kan vara tävlingsintensiteten i idrotten, läsarnas och publikens intresse eller svenska och internationella framgångar. Men även reporterns intresse för ämnet kan ha betydelse. Thomas Östberg kom fram till liknande resultat. Hans forskning visar att den sport som hade störst utrymme under hela undersökningen var fotboll fick fotbollen 42 procent av tidningsvolymen på sportsidorna och 1991 fick den 25 procent. Det finner även vi i vår undersökning. Bland artiklarna om herridrott i Dagbladet är det hockey som är den vanligaste sporten att skriva om. 39 av 100 artiklar handlade om hockey. Tätt följt av fotboll som var 30 av de 100 artiklarna. Bland artiklarna om damidrott i Dagbladet var basket vanligast med 5 artiklar av 10. Efter det kom hockey, innebandy, fotboll, volleyboll och övrigt med en artikel vardera. Bland Sundsvalls tidnings artiklar om herridrott handlade 39 artiklar om hockey och 30 stycken om fotboll. För texterna om damidrott var det även i Sundsvalls tidning vanligast med fotboll, sex stycken tog upp detta, andra vanligast var innebandy med tre artiklar av fjorton totalt. Att det var just hockey och fotboll som var de vanligaste idrotterna i både vår undersökning och i andras studier kan bero på att det är två populära sporter publikmässigt. När många människor väljer att gå och se på matcher så finns det även ett intresse att läsa om dessa. Att hockey var den mest omskriva sporten i Dagbladet och Sundsvalls tidning kan bero mycket på vilken säsong det är. När vi gjorde vår studie hade hockeymatcherna satt igång och det var kanske något färre fotbollsmatcher. Hade vi gjort undersökningen tidigare på hösten hade vi kanske fått ett annat resultat. Att Sundsvall har ett framgångsrikt hockeylag kan kanske också vara en bidragande orsak till att det skrevs så mycket om hockey. 5.4 Könsfördelning En förklaring till att det är färre artiklar som handlar om damidrott tar Ulf Wallin upp. Han menar att det kan ha betydelse att idrotten länge har ansetts som något manligt. När kvinnor började idrotta märktes detta väldigt lite i dagspressen. När storstadstidningarna 1925 och tio år framåt började publicera artiklar om damidrott skrev lokal- och regionaltidningarna ingenting om kvinnor som idrottade Det var först i slutet av 1970-talet som en förändring kom. I vår studie finner vi dock att könsfördelningen bland artiklarna fortfarande är ojämn. I Dagbladet handlade 100 artiklar om herridrott och tio om damidrott. I Sundsvalls tidning såg siffrorna ungefär lika ut, med 94 artiklar om herridrott och 14 om damidrott. Det kan tyda på att den kvinnliga idrotten fortfarande har en lägre ställning och som vi har nämnt förut kan det bero på att redaktionerna prioriteter artiklar om herridrott. Samtidigt som de väljer att inte skriva så mycket om damidrott. 5.5 Vem citeras i texterna? Maria Edströms och Maria Jacobssons rapport Massmediernas enfaldiga typer från 1994 tar som exempel upp en undersökning gjord av den isländska tv-journalisten och forskaren Sigrun Stefansdottir. Stefansdottir gick igenom alla nyhetsinslag i isländsk tv under åren och det visade sig att 92 procent av alla nyhetsintervjuer var gjorda med män. Om kvinnor fick komma till tals i intervjusammanhang handlade det oftast om ämnen kring barnomsorg, jämställdhet eller åldrings- och pensionärsfrågor. Edström och Jacobsson menar 34

39 att tendenser som att män dominerar i nyhetsflödet finns även i Sverige. Som exempel tar de en undersökning där man studerar inslag från Rapport och Aktuellt under en vecka 1990 och under den veckan intervjuades 77 personer och nio av dessa var kvinnor. Två andra forskare, Jan Ekecrantz och Tom Olsson, har i Så sant som det är sagt, källor och konstruktioner i journalistiken, kommit fram till att kvinnor ofta används som källor i privata områden. Männen däremot dominerar som källa i myndighetsutövning, politik, kultur och ekonomi. De har även kommit fram till att manliga journalister ofta väljer att tala med andra män, medan kvinnliga journalister väljer att vända sig till kvinnliga källor. Det här stämmer överens med vår undersökning. Bland Dagbladets artiklar om herridrott fick endast män komma till tals. 88 av de 100 artiklarna hade citat, och det var samtliga av män. Det kunde vara tränare eller spelare som kommenterade något. Det var 12 artiklar som inte hade något citat alls. För artiklarna om damidrott var det även där männen som citerades mest. I fem artiklar fick män komma till tals, och i en fick en kvinna tala. Även här kunde de män som citerades ha roller så som tränare eller lagledare. Fyra artiklar hade inga citat alls. I Sundsvalls tidnings artiklar om herridrott var det män som fick komma till tals. 69 av 94 artiklar hade citat av män, i de övriga 25 fanns inga citat alls. Bland artiklarna om damidrott var det sex citat av män och sex citat av kvinnor. I två av texterna fanns inga citat alls. Att redaktionerna väljer att prata med män när de skriver om herridrott kan bero på att det är män som är spelare och för herrlagen är det vanligast att det är en eller flera män som är tränare och coach. Men att journalisten väljer att tala med en man när de skriver om damidrott kan även det bero på att det ofta är män som är tränare för damlagen. I och för sig skulle journalisten kunna prata med de kvinnliga spelarna. Att en reporter ofta väljer att prata med män kan kanske bero på att det är vanligt att män jobbar som sportjournalister och att män hellre tar kontakt med män än med kvinnor vid förfrågningar eller intervjuer. När vi läser artiklarna i Dagbladet och Sundsvalls tidning kan vi även se en tendens till att det är vanligare att både spelare och tränare intervjuas då det handlar om herridrott medan då det handlar om damidrott tar reportern kontakt med enbart tränaren. Kanske är det å ena sidan så att det finns tydligare profiler och kändisar i herrlagen som läsarna känner igen och vill läsa om. Men om det å andra sidan aldrig börjar skrivas om idrottande kvinnor blir det svårt att hitta kvinnliga profiler och kändisar som skulle kunna vara intressanta att läsa om. 5.6 Beskrivningar av utseende i texterna I universitetslektorn Ulf Wallins studie Sporten i spalterna tar han upp att under de senaste decennierna har sättet att rapportera om damidrott blivit mer likt sättet som det rapporteras om herridrotten på. Men om man ser tillbaka i tiden så var det i mitten av 1930-talet och 20 år framåt som sportjournalister började skriva mer om kvinnoidrott. Då skrevs det på ett seriöst sätt som liknade rapporteringen om männen, men samtidigt publicerades en hel del texter om kvinnor där det fokuserades mer på utseendet och kvinnligheten än den idrottsprestation de hade gjort. Ofta gällde det när det fanns bilder på kvinnor till artiklarna. 35

40 Vår undersökning av tidningarna i Sundsvall visar på att det fortfarande finns beskrivningar som tar upp utseende, men att det är vanligare inom herridrotten. Bland Dagbladets 100 artiklar om herridrott kunde vi utläsa beskrivningar kring något som hade om personens utseende att göra i sju artiklar. 93 av dem visade inga beskrivningar av utseende alls. Bland de tio texterna som handlade om damidrott fanns inga beskrivningar av någons utseende. I Sundsvalls tidnings 94 undersökta texter som berörde herridrott fann vi i nio av dessa beskrivningar som hade med personens utseende att göra. Resterande 85 hade inte några sådana beskrivningar. Bland de nio artiklarna om damidrott fanns inga beskrivningar av utseende. Vår undersökning visar att det inte finns några beskrivningar av kvinnors utseende i den undersökta perioden. Att det fanns beskrivningar av utseende i artiklar om herridrott och inte om damidrott kan bero på att det under undersökningsperioden fanns många fler texter om herridrott än om damidrott. Så sannolikheten att det fanns beskrivningar om herridrott är något större. Å andra sidan kan det även ses som att inom herridrotten får journalisten vara med i texten mer och vågar komma med beskrivningar. Kanske vågar man inte skriva dessa ord när det handlar om damidrott. 5.7 Beskrivningar av privatliv i texterna Wallins studie från 1998 tar även upp att sportjournalistiken ofta handlar om privatliv. Han kom fram till att intresset för privatpersoner har ökat kraftigt på sportens sidor i dagstidningar. Han menar att sportjournalister och journalister på andra avdelningar nu skriver om enskilda personer och deras privatliv. Ibland kan den här rapportering om sportstjärnors privatliv gå mycket långt. Han skriver att det oftare nämns att en kvinnlig idrottsutövare till exempel är tvåbarnsmamma än att en manlig idrottsutövare är tvåbarnspappa. Vi finner dock i vår studie att det var vanligast med beskrivningar av privatliv och familjeliv bland texter om herridrotten. I Dagbladets texter om herridrott fanns beskrivningar av personens privatliv i tio av de 100 artiklarna. För de tio texter om damidrott fanns inga beskrivningar om privat- och familjeliv. Ungefär liknande resultat blev det i undersökningen av Sundsvalls tidning. Nio av de 94 undersökta artiklarna om herridrott innehöll beskrivningar av privatliv/familjeliv. Bland de 14 texterna om damidrott fanns det två texter som innehöll beskrivningar av privat- och familjeliv. Även här kan förklaringen vara att det fanns fler texter som berörde herridrott och därför är det möjligt att det förekommer mer beskrivningar om privatliv. En annan förklaring kan vara att det inom herridrotten finns flera kända profiler inom lagen och därför finns det kanske ett intresse att skriva om dessa. Texterna om herridrott är ofta längre och på det viset får de större utrymme och därför finns det kanske större möjlighet att skriva sådana artiklar om herridrotten. Om man skriver korta notiser om damidrott finns det kanske inte utrymme att skriva om privatliv och familjeliv, utan det fokuseras på någon tävling eller annan prestation. 5.8 Den kvalitativa undersökningen Här följer en analys av resultatet från vår kvalitativa undersökning där vi tittat närmare på fyra artiklar, två från vardera tidning. Två av de fyra undersökta artiklarna var matchreferat, de andra två artiklarna var nyhetsartiklar. 36

41 Som vi tidigare har nämnt är det ofta män som dominerar i nyhetsflödet och som får komma till tals. Flera exempel på det gav Maria Edström och Maria Jacobsson i sin rapport Massmediernas enfaldiga typer då de studerar inslag i nyhetsprogrammen Rapport och Aktuellt. När vi noggrant läste de fyra artiklarna fann vi att i Dagbladets och Sundsvalls tidnings två artiklar om herridrott fick endast män komma till tals. Manliga spelare och tränare. Även i artikeln om damidrott i Dagbladet fick en man komma till tals samt en kvinnlig spelare. I Sundsvalls tidnings artikel om en damidrottare fick den berörda kvinnan komma till tals och ingen man citerades. Att det är män som får komma till tals när det handlar om herridrott beror kanske på att spelarna är män och på elitnivå är det vanligast att tränaren också är man. När man skriver om damidrott vill man kanske även då intervjua både spelare och tränare, men eftersom tränaren inom damidrott oftast är en man så blir det att män får komma till tals. Att en damidrottare fick komma till tals själv i en artikel i Sundsvalls tidning beror kanske i det här fallet på att hon tävlar individuellt, artikeln handlade om orientering. När man skriver om lagsporter är det kanske viktigare att tala med både tränare och spelare för att höra hur matchen gick. Det är möjligt att hon ofta tränar ensam och därför finns det inte någon tränare, varken man eller kvinna, som kan tycka till om hennes insatser. Enligt Marina Ghersetti är det vanlig att nyheter som blir stora ofta innehåller någon form av sensation. Det kan till exempel handla om människor i oväntade situationer, människor som är kända eller kungligheter, som avviker från det förväntade beteendet. Vår undersökning visar dock att frågorna som ställts till intervjupersonerna i de fyra undersökta texterna verkar alla ha berört ämnet sport, och alltså är det relevant för intervjutillfället. Kanske förekommer det mindre spekulationer och frågor som inte rör ämnet inom lokalpressen. Det är möjligt att vi fått ett annat resultat om vi hade undersökt två kvällstidningar istället. Om man ser tillbaka i tiden så var det vanligare förr att man beskrev idrottares utseende, men som vi tagit upp tidigare skriver Wallin att sättet att rapportera om kvinnliga idrottare har börjat närma sig sättet som man skriver om män. Vi fann dock att det finns beskrivningar av utseende även i vår studie. I de två artiklarna om herridrott fann vi beskrivningar av två spelares utseende. I en artikel tar man upp en spelares längd och att han är 208 cm lång och i den andra artikeln nämner journalisten att idrottsmannen har fått mer skägg i ansiktet. Vi fann inga beskrivningar om utseende i de två artiklarna om damidrott. Det kan tyda på att längd och liknande fysiska egenskaper kan vara viktigt när man skriver om idrottare. Att en spelare är lång kan ha betydelse då han eller hon ska göra mål i exempelvis basket, men om han har skägg eller inte torde inte ha någon betydelse. Att skriva om en persons utseende beror kanske på att journalisten ville skapa en känsla av närvaro för läsaren och att han ville vara personlig i texten. Enligt Ulf Wallin har även beskrivningar av privatliv ökat kraftigt de senaste åren. Han ger exempel på hur fokuseringen på idrottsutövaren som person har blivit allt mer intensiv och påträngande. Exempel på privatliv som nämns i de undersökta texterna är i en artikel om herridrott i Sundsvalls tidning där journalisten skriver att en hockeyspelare har en flickvän sedan en tid tillbaka som bor i Timrå. Så även i artikeln om damidrott som vi undersökt kvalitativt finner vi beskrivningar av privatliv. Journalisten berättar att den kvinnliga skidorienteraren har en sambo som skriver sitt examensarbete i Åby och därför är paret bosatt där. Man skriver även att idrottskvinnan tidigare har bott i Umeå och att hon är utbildad dietist. 37

42 Det kan tyda på att journalisten tycker att det är relevant information att ta upp om idrottsmannen och idrottskvinnan, kanske vill de att läsarna ska kunna identifiera sig med dem. Att sådana här beskrivningar förekommer mer inom herridrott än damidrott beror, som vi nämnt tidigare, kanske på att det fanns fler texter om herridrott och damidrott. Samt att det kanske finns ett större intresse att läsa mer om kända profiler i stora herrlag som Giffarna och Timrå. Författarna Torunn Saunes och Peter Dahlén tar upp fenomenet om att journalister ofta berättar och beskriver idrottsstjärnor i skandinaviska medier genom att ta upp värderingar som nykterhet och att de har en sund livsstil. Naturlighet och kamratskap är två andra begrepp som medierna använder sig av när de rapporterar om sport och stjärnor inom området. Det kommer tydligast fram i lagidrott, där vikten av lagmoral, laganda, harmoni, solidaritet, samhörighet och kamratskap betonas. Man ser klara avtryck av detta när man berättar om sportshjältar och ofta presenteras dessa sportidoler som svärmorsdrömmar. I vår studie går det att utläsa beskrivningar av personerna som idrottsman och idrottskvinna i båda artiklarna om herridrott och i en av texterna om damidrott. Exempelvis så berättar skribenten i Dagbladet hur en basketspelare i Sundsvall Dambasket är som ett häftplåster i defensiven som alltid går rätt i leden. I artikeln om herridrott i Sundsvalls tidning som handlar om en hockeyspelare berättar reportern om huvudpersonens roll som idrottsman. Från lojal grovjobbare till hyllad målskytt, skriver han. Det här är exempel då journalisten själv får gå in med värderingar och beskrivningar om hur en spelare var under en match eller hur han/hon är som idrottare. Kanske är det så att reportern vill skapa en känsla av att läsaren var närvarande under matchen och att läsarna ska känna vilken stämning som var under matchen. De vill kanske visa på en utveckling hos spelarna och skapa en mer levande text. Inom den breda journalistiken är det vanligt att man använder sig av stereotyper och myter. Det kan vara att man framställer idrottsstjärnor som nationella hjältar. Det finns en myt om att mannen ska vara en tuff, hård krigare och att han har en stark vilja att vinna. I vår studie menar vi att en stereotyp är en stark förenklad bild av mannen eller kvinnan. Till exempel att man beskriver en spelare som orädd, modig och stark. Vi fann i vår undersökningen om lokalsportjournalistik endast en stereotypisering av män, men inga av kvinnor. Det kan tyda på att det inom lokaltidningar inte är lika vanligt att man använder sig av sådana formuleringar och kanske hade resultatet blivit annorlunda om vi undersökt sportmagasin eller kvällstidningar. Det kan även tolkas som om att de bara ville återberätta vad som hade hänt och inte komma med för mycket värderingar. Det som å ena sidan kan tolkas som en stereotyp av en person kan å andra sidan inte alls ses som det av någon annan. 5.9 De kvalitativa intervjuerna med sportcheferna Enligt medieforskaren Jesper Strömbäck görs nyhetsvärderingen av enskilda personer på redaktionen, till exempel nyhetschefen. Trots det skilde sig inte nyhetsvärderingen mycket åt mellan de båda undersökta redaktionerna. Undersökningar visar att det finns tydliga mönster i nyhetsvärderingen hos redaktioner. Wallin menar att faktorer som kan spela in i processen då en nyhet blir till kan bland annat vara den enskilda journalisten och den redaktionella organisationen. Det stämmer in på hur man jobbar på Dagbladet och Sundsvalls tidnings redaktion där Fredrik Söderberg och Roland Engström är sportchefer. På Dagbladets sportredaktion jobbar 38

43 man mycket med att reportrarna ringer och pratar med folk och att man jobbar med sina egna kontakter. På Sundsvalls tidning söker reportrarna upp kontakterna själva och på det sättet byggs egna kontaktnät upp. Redaktionen jobbar efter känsla för vad som är aktuellt just för tillfället, till exempel vilken sport det är säsong för. När bägge redaktionerna jobbar mycket efter egna kontaktnät kan det kanske betyda att man ofta får samma sorts nyheter, som handlar om samma sporter och att det ofta är samma personer som får komma till tals. Det är möjligt att det blir svårare att få in nya idrottare och sporter i tidningen, men samtidigt är det även en chans att få tag i nyheter och händelser eftersom de känner många inom idrotten. Som vi nämnt tidigare i denna studie så har tidigare forskning kommit fram till att det ofta är fotboll, friidrott och ishockey som förekommer mest på tidningarnas sportsidor. Men vid 1975 började även tennis att bli en vanlig sport. Anledningen till att det har blivit just de här sportgrenarna som det skrivs om kan vara att många tävlar inom dessa idrotter, läsarnas och publikens intresse eller svenska internationella framgångar. Även reporterns intresse för sporten kan ha en betydelse, samt konkurrenssituationen, tv:s inflytande och i vissa fall ägarnas intresse och policy. Undersökningar visar också att det blir allt vanligare att de ämnen som sportsidorna tar upp handlar om elitidrott och andelen artiklar som handlar om kvinnliga idrottare ökar, medan andelen artiklar som handlar om män börjar minska. Wallin menar att kvinnorna ofta är mer bildmässiga än vad männen är. Kring det resonerar sportchefen på Dagbladet att de alltid försöker ha en bredd i tidningen, men tyvärr så anser han att de styrs lite av Timrå, GIF Sundsvall och Dragons, som är de stora lagen i Sundsvall. Enligt Söderberg kräver de här lagen sitt utrymme, men för att få en större bredd så försöker de åka ut på olika aktiviteter. På Sundsvalls tidning är man styrd av ett visst antal sidor och därför är svårt att få en bra mix. De uppnår en mix av innehållet genom bra planering samt att det tänker mycket för att få bra reportage från udda idrotter. De försöker att hitta tjejer att skriva om och när de tar texter från nyhetsbyrån Tidningarnas Telegrambyrå bildsätter de ofta med bilder på tjejer. Svaren från sportchefen Fredrik Söderberg och när man läser artiklar från den undersökta perioden kan tolkas som att redaktionerna styrs mycket av de stora lagen i staden. Så som fotboll, basket och hockey. De skriver mycket om dessa lag, så istället finns det kanske varken tid eller utrymme till övriga sporter. Men enligt dem finns det ändå ett medvetet tänkande på att åka ut på sporter som är lite udda. Lärarna och forskarna Ekecrantz och Olsson tar som exempel upp en undersökning gjord av Mariam Ginman 1993 som visar på att journalister oftast väljer att använda sig av muntliga källor som kan snabba svar. Om man väljer att ta kontakt med en källa som kan ett visst ämnesområde så går det snabbare än att själv leta reda på uppgifterna. De menar även att manliga journalister ofta väljer att ta kontakt med manliga källor och kvinnliga journalister väljer oftast kvinnliga källor att tala med. Vem Fredrik Söderberg tar kontakt med när han är ute på en match eller då han ska skriva en artikel beror mycket på om han är ute på en större match eller inte. Är det en stor match styrs han mer av resultatet på matchen, men är det en mindre tävling pratar han gärna med tävlingsledaren. Roland Engström på Sundsvalls tidning menar att de styrs av presskonferenserna när de går på matcher i elitserien och allsvenskan. Då är det tränaren som talar och efter det går de fram till spelarna, så i första hand är det tränaren som de intervjuar. Eftersom det i första hand är tränarna som får komma till tals vid presskonferenser och vid övriga tillfällen så är det kanske så att män citeras ofta. Det är ofta män som är tränare för både dam- och herrlag. När sportjournalister är inbjudna på en presskonferens kanske de inte har tid och möjlighet att sedan söka upp spelarna för en kommentar, men det kan möjligen tolkas som om de styrs av vad tränarna och coachen säger på presskonferensen. 39

44 Som vi har tagit upp i studien ansågs idrotten länge vara något manligt och förr tyckte man att det var allt för ansträngande och krävande för kvinnor att idrotta. Men när kvinnor sakta började idrotta märktes det väldigt lite i dagspressen. Från mitten av 1920-talet till 1935 publicerade storstadstidningarna ett fåtal artiklar om damidrott, medan det inte fanns något skrivet om idrott i tidningar på lokal- och regional nivå. Wallin menar dock detta har utvecklats och lokal- och regionaltidningarna har de senaste decennierna ökat sin andel artiklar som handlar om kvinnoidrott i samma takt som morgontidningarna i storstäderna. Tendenser har visat att när det har rapporterats om damidrotten så har det till största del handlat om elitidrottande kvinnor. På Dagbladets redaktion diskuteras det om rapporteringen kring damidrott och Fredrik Söderberg anser att det överlag är för lite kvinnor bland sportsidorna. Men han anser att det är svårt att få det helt jämlikt. En förklaring till att det är färre tjejer som idrottar på elitnivå och inom breddidrott inom tidningens spridningsområde. De strävar dock efter att få in fler tjejer då de skriver texter. Även på Sundsvalls tidning sker ett resonemang kring damidrott. Engström anser att tidningen har en bredd med både ungdomar och kvinnor och att de har valt att prioritera vissa dammatcher före herrmatcher. En förklaring till att det skrivs mer om herridrott än damidrott tror Söderberg är att fler går och tittar på herrmatcher. Han tror dock att det är på gång och att tjejer som idrottar och tävlar får mer uppmärksamhet. Engström på Sundsvalls tidning tror att det beror på att fler herrar idrottar på elitnivå. Han tror att tjejer måste vara extra starka för att bryta mönstret, men samtidigt tycker han inte att det är något konstigt att det är färre kvinnor som förekommer på sportsidorna. Att de inte skriver lika mycket om damidrott som om herridrott kan göra att damidrotten får en lägre ställning. När det inte skrivs om den så kan det betyda att damidrotten blir osynlig och därför kanske kvinnor som idrottar aldrig får uppmärksamhet, trots att de kanske finns många som tävlar på elitnivå. Universitetslektor Ulf Wallins studie tar upp olika längder på sportartiklar, hans undersökning visar att kvinnor inte längre enbart figurerar i kortare texter. Mellan 1975 och 1995 kom Wallin fram till att kvinnoidrotten förekom mer i artiklar än i notiser. Under 1935 till 1965 förekom kvinnoidrott i större utsträckning i notiser än i artiklar, som enligt Wallin tyder det på att damidrott då ansågs ha ett lägre nyhetsvärde I vår studie visade det sig att på Dagbladets redaktion finns ingen tanke om att skriva längre om dam- eller herridrott. Fredrik Söderberg tror att tjejer som idrottar vill bli omskrivna på sportsidorna på samma sätt som idrottsmän. Inte heller på Sundsvalls tidning tänker man på längden på sidorna utan de jobbar med helhetsintryck och uppslag. Trots det visar vår undersökning att kvinnor får mindre utrymme i tidningen i kvadratcentimeter. Om det sker omedvetet eller medvetet är svårt att säga, men vår undersökning visar även på att notiser inte är den vanligaste formen inom varken dam- eller herridrott. Det är möjligt att kvinnor skulle kunna få mer utrymme om redaktionerna hade ett mer medvetet tänkande kring att skriva lika mycket och lika långt om både herr- och damidrott. Wallin beskriver hur sportjournalister rapporterade förut, då texter innehöll vad idag kan ses som starka ord. Till exempel sattes stor vikt vid vad man hade för ursprung, vilken religion man tillhörde eller vilken hudfärg man hade. Sättet som man skrev på då, skulle idag kunna ses som rasistiskt. Saunes och Dahlén menar dock att använda sig av värderingar i form av myter, stereotyper och metaforer är vanligt inom sportjournalistiken, speciellt när det gäller att framställa idrottsutövare som nationella hjältar. 40

45 För att en nyhet ska bli stor krävs det att de ska innehålla någon form av sensation och att de drar till sig publikens uppmärksamhet. Ghersetti menar att det är mindre vanligt att stora nyheter beskrivs sakligt och relevant. Det blir sensationsjournalistik, med det menas nyheter som tar upp om sex, olyckor, sport, rättsröta och kriser före nyheter som handlar om saker som har ett intresse för samhället. Även i vårt undersökta material fanns det värderingar och beskrivningar i artiklarna skapade av reportrarna. Dagbladets Fredrik Söderberg menar dock att det finns skillnader mellan kvälls- och dagstidningar gällande matchreferat. Kvällstidningsreportern går inte in med egna åsikter, utan sådana åsikter finns istället i en separat faktaruta. På landsortstidningar som Dagbladet har man referat med egna åsikter, men det blir mindre och mindre av det. I Sundsvalls tidning är det Roland Engström som är både krönikör och sportchef. Det händer att journalister med speciell kompetens får tycka till i form av analyser i tidningen. Det förekommer värderande artiklar och krönikor i tidningen, men i matchreferat jobbar man mer med vinkel. Istället har man en faktaruta där reportern får utrymme att analysera, men han menar att det är svårt att vara neutral och att det ligger i idrottens kultur. Det betyder att det tydligt ska gå att utläsa i artiklarna när en journalist går in med egna värderingar och åsikter i texterna, eftersom dessa ligger separat i en egen text. Dock kan man tolka det som om det ändå förekommer beskrivningar och egna värderingar i texterna. I vår studie har vi funnit att man bland annat beskriver spelare som jämna, starka och kyliga samt att motståndarlaget Norrköping var viljelösa och frustrerade. Samt att en spelare var skäggig. Men å andra sidan skulle texterna kunna blir ensidiga om journalisten inte fick gå in och beskriva. 6. Slutsats Vårt syfte med denna studie var att se hur könsfördelningen ser ut på sportsidorna i de lokala dagstidningarna Dagbladet och Sundsvalls tidning under veckorna 43 och 44 år Vi ville också undersöka om man stereotypiserar män respektive kvinnor och i vilka sportgrenar män och kvinnor förekommer i. Samt studera hur de två sportredaktionerna resonerar kring sin rapportering. Den första frågan vi ville undersöka var: Hur stort utrymme får kvinnor och hur stort utrymme får män på sportsidorna i Sundsvalls tidning respektive Dagbladet? Undersökningen visade att herridrotten dominerade i de två undersökta tidningarna både i utrymme och antal artiklar. Ett exempel är i Sundsvalls tidning där herridrotten fick nästan åtta gånger större utrymme än damidrotten i kvadratcentimeter. Ett annat exempel är i Dagbladet där 100 av de totalt 131 undersökta artiklarna handlade om herridrott. Medan tio handlade om damidrott, 19 artiklar tog upp både dam- och herridrott. Vår andra frågeställning löd: Hur rapporteras det om herr- och damidrott i de båda tidningarna? Undersökningen visade att båda tidningarna skriver om personers utseende i artiklarna, men det är dock inte så vanligt. Lite mindre än en tiondel av artiklarna innehöll sådana beskrivningar och samtliga var då det rapporterades om herridrott. Det fanns inga beskrivningar av utseende i artiklarna om damidrott i någon av de två tidningarna. När man skriver rapporterar man även om idrottarnas privatliv/familjeliv och även här var det vanligast vid herridrott. Ungefär en tiondel av artiklarna innehöll ord om privatliv/familjeliv. Två artiklar om damidrott innehöll beskrivningar om privat eller familjeliv. I majoriteten av artiklarna var det män som citerades och även i artiklarna som handlade om damidrott. 41

46 Vi kunde utläsa stereotypiseringar av män i en av de fyra utvalda artiklarna som vi studerade. Det var en artikel från Dagbladet som handlade om basketlaget Dragons. Reportern berättar hur spelarna i Dragons var jämna, starka och kyliga samt att motståndarlaget Norrköping var viljelösa och frustrerade. Vi fann ingen stereotypisering av kvinnan, inte heller fann vi några stereotypiseringar i de undersökta artiklarna från Sundsvalls tidning. Hur resonerar de båda sportredaktionerna kring rapporteringen om män och kvinnor i idrott? På sportredaktionen på Dagbladet resonerar man kring dam- och herridrott, men sportchefen anser att det överlag finns för lite tjejer på sportsidorna, men att det är svårt att få det jämlikt. Sportchefen upplever att det inte finns lika många idrottande tjejer som killar på elitnivå i tidningens bevakningsområde och de har på redaktionen ingen tanke på att skriva längre eller kortare om dam- eller herridrott. Vinkeln på en artikel styrs av reporterns egna värderingar. På Sundsvalls tidnings redaktion resonerar de kring att ha en bredd med ungdomar, kvinnor och män och redaktionen planerar mycket och de fokuserar och försöker aktivt att tänka på detta. Bland annat har man valt att skriva om damtrean istället för herrarnas division fyra, för att få tjejerna att synas mer. De jobbar inte så mycket med längden på en artikel, utan jobbar mer med helheten. Värderingar förekommer först och främst i krönikor, men det händer att någon enskild reporter gör analyser och värderande artiklar, men oftast förekommer värderingar och egna åsikter i faktarutor. Vår fjärde och sista fråga behandlade: Vilka ämnesområden inom sporten förekommer män respektive kvinnor i (exempelvis fotboll, basket eller ishockey)? Vårt syfte och en av våra frågeställningar rörde vilka grenar inom sporten som män respektive kvinnor förekommer i. Vår slutsats är att i Dagbladet och Sundsvalls tidning är det vanligast att män förekommer i hockey. För damidrott i Dagbladet är det vanligaste ämnesområdet basket och i Sundsvalls tidning är det fotboll. Slutsatsen vi kan dra av resultatet är att män får större utrymme i tidningarna, män citeras oftare än kvinnor, och det förekommer mer beskrivningar av utseende och privatliv vid rapporteringen om herridrott än om damidrott. En anledning till varför männen får så mycket utrymme i förhållande till kvinnor kan möjligen ses i sportchefernas resonemang kring frågan. De anser att det helt enkelt är färre tjejer som idrottar på elitnivå. En av sportcheferna tycker inte att det är konstigt att det är färre kvinnor i rapporteringen kring sport och idrott. Även att det är fler som går och ser matcher med herridrott och därför borde det finnas ett intresse att läsa om detta. Enligt de två sportcheferna finns det dock ett medvetet tänkande på att få en jämn blandning av dam och herridrott. Men hur det efterlevs i verkligheten är svårt för oss att veta. Sett i ett större sammanhang kan vår studie ses som ett bekräftande på tidigare gjorda studier, som exempelvis Ulf Wallins som genomfördes Han kommer bland annat fram till i Arbetarbladet var omkring 17 procent av artiklarna om damidrott mellan 1985 och Då var det den tidningen som hade mest material om damidrott av de sju undersökta tidningarna. En undersökning av Östberg visar att män dominerar på sportsidorna, även om det minskat något under åren. I en studie gjort 1991 visade det sig att män förekom i 70 procent på sportsidorna, medan kvinnorna förekom i sex procent av artiklarna. Vår studie av lokalpressen i Sundsvall visar även den att damidrott får mindre utrymme än herridrott. 7. Egna reflektioner och vidare forskning 42

47 Innan vi började med vår studie av sporten i Dagbladet och Sundsvalls tidning hade vi en bild av att det förekom mer stereotypisering på sportsidorna. Men efter att noggrant ha läst igenom artiklarna fick vi en annan bild av sporten i lokalpressen, det förekom inte alls så mycket stereotypisering som vi trodde. Vi hade även en bild av att män förekommer mycket mer än kvinnor bland tidningarnas sportsidor. Under undersökningens gång har vi fått vår bild bekräftad då det bland annat visade sig att i en av tidningarna fick herridrotten nästan åtta gånger större utrymme än damidrotten. Trots att vi vet att det är vanligt att män förekommer mycket inom sportjournalistiken både nu och förr i tiden anser vi att siffrorna vi fick fram från vår tvåveckors undersökning är häpnadsväckande och överraskande. Även resultatet som visar att då kvinnor väl förekommer i en text är det ofta män som får komma till tals. Under arbetets gång har det väckts många egna tankar och nya områden som skulle kunna studeras inom sportjournalistik. Ett intressant område skulle vara att göra en jämförande studie mellan lokal sportjournalistik och kvällstidningarnas sportjournalistik. Detta för att se hur mycket de skiljer sig åt och hur mycket som är lika mellan dem. Här skulle det kunna vara passande att utgå från sak-, skandal-, trivial och spelgestaltning. Trivia som exempelvis kan vara att någon sportstjärna förekommer i ett helt annat sammanhang än den idrotten vi är vana att sätta personen i samband med. Det skulle också vara intressant att undersöka hur mycket sensationsjournalistik det finns i de två tidningarna. I vår undersökning har vi haft två kvalitativa intervjuer med sportcheferna. Det var intressant att få en förklaring och ett komplement till den kvantitativa undersökningen, men man skulle kunna gå ett steg till genom att följa med någon eller några sportjournalister i två veckor för att se hur de jobbar. Då skulle man verkligen kunna se hur de resonerar vid sina möten, hur nyheter blir till och vilka reportrarna pratar med, samt att se hur intervjuerna görs och vilka frågor som ställs. 8. Litteraturförteckning Carlsson, Ulla (1993): Nordisk forskning om kvinnor och medier. Göteborg: Nordicom. Carlsson Wetterberg, Christina & Jansdotter, Anna (2004): Genushistoria. En historiografisk exposé. Lund: Studentlitteratur. Dahlén, Peter (1999): Från Vasaloppet till Sportextra. Radiosportens etablering och förgrening Värnamo: Stiftelsen etermedierna i Sverige. Edström, Maria & Maria, Jacobson (1994): Massmediernas enfaldiga typer. Kvinnor och män i mediebruset den 17 mars Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet 43

48 Ekecrantz, Jan & Olsson Tom (1991): Så sant som det är sagt. Källor och konstruktioner i journalistiken. Eksjö: svensk informationsmediecenter. Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wägnerud, Lena (2004): Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedt juridik. Ghersetti, Marina (2004) kap 10 Sensationsjournalistikens mekanismer i Medierna och demokratin. Red. Nord, Lars & Strömbäck, Jesper: Lund: Studentlitteratur. Ghersetti, Marina & Hvitfelt, Håkan (2000): Slutet på sagan. Prinsessan Dianas död i press radio och tv. Stockholm: Styrelsen för psykologsikt försvar. Hultén, Britt (2000): Journalistisk analys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur Hvitfelt, Håkan (1985): På första sidan. En studie i nyhetsvärdering. Stockholm: Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar. Larsson, Håkan (2001): Iscensättningen av kön i idrott. Göteborg: HLS förlag. Lindroth, Jan (1975): När idrotten blev folkrörelse. Stockholm: Rabén & Sjögren. Nygren, Gunnar (2005): Skilda medievärldar. Lokal offentlighet och lokala medier i Stockholm. Stockholm: Symposion. Olofsson, Eva (1989), Har kvinnorna en sportslig chans? Den svenska idrottsrörelsen och kvinnorna under 1900-talet. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet: Umeå. Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003), Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur. Saunes, Torunn & Dahlén, Peter (2004): Kap 7, Kj nnskonstruksjoner i ekstremsportsmagasinet Ultrasport. Moving bodies. Mennesket i bevegelse. Red. Dahlén Peter, Goks yr Matti, Ronglan Lars Tore. Oslo: Norges idrottshögskola Strömbäck, Jesper (2004): Den medialiserade demokratin. Om journalistikens ideal verklighet och makt. Stockholm: SNS förlag. Wallin, Ulf (1998): Sporten i spalterna. Sportjournalistikens utveckling i svensk dagspress under 100 år. Kungälv: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Östberg, Thomas (1992): Sportjournalistiken innehållsanalys av fyra dagstidningar Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. 44

49 45

50 Kodschema till den kvalitativa undersökningen Urval: Vi väljer ut två artiklar ur undersökningsperioden från respektive tidning. Valet görs efter den kvantitativa undersökningen. 1. I vilket medium är artikeln publicerad? 2. Vilket datum? 3. Artikelns rubrik? 4. Vad handlar artikeln om? 5. Handlar det om dam-, herridrott eller både herr- och damidrott? 6. Vilka människor får komma till tals med citat i artikeln? Vad har de för roll? Till exempel tränare, idrottsman eller idrottskvinna? Vad säger de? 7. Vad gör de här människorna i texten? 8. Förekommer det några andra personer i texten som inte får komma till tals? Vad gör de? 9. Vilken typ av frågor ställs till intervjupersonen? 10. Förekommer det beskrivningar av utseendet av personen/personerna i artikeln? 11. Hur beskrivs personerna som förekommer i artikeln som idrottskvinna eller idrottsman? 12. Skriver man något om de som förekommer i artikeln och deras familjerelationer eller privatliv? 13. Använder man sig av typiska myter/stereotyper för kvinnor eller män?

51 Kodschema till den kvantitativ undersökning Urval medier: Dagbladet och Sundsvalls tidning Tidsperiod: Från den 24 oktober till och med den 4 november 2005 Urval innehållsmässigt: Alla artiklar på tidningarnas sidor med vinjetten sport. Bara egenproducerat material samt krönikor förutsatt att de finns på sportsidorna. Ej resultattabeller, bilder eller bildtexter räknas med i undersökningen. 1.Medium: 2. Datum: 3. Kod: 4. Form 1.Nyhetsartikel 2.Krönika/kommentar 3.Matchreferat 4.Notis 5.Övrigt 5. Utrymme i kvadratcentimeter: 6. Ämne 1.Fotboll 2. Basket 3. Hockey 4. Badminton 5. Simning 6. Ridning 7. Golf 8. Innebandy 9. Dans 10.Trav 11. Boxning 12. Brottning 13. Orientering 14. Handboll 15. Volleyboll 16. Skidor/Alpin 17. Blandat 18. Övrigt 19. Bowling 20. Bilsport 21. Bandy 22. Pingis 23. Tennis 24. Karate 25. Bågskytte 26. Luftgevär

52 7. Handlar texten om damidrott, herridrott eller båda delarna? 8. Vilket kön har den personen som citeras mest i texten? 9. Finns det beskrivningar av personens/personernas utseende i texten? 10. Förekommer det beskrivningar av personens/ personernas familjerelationer/privatliv i texten? 1. Damidrott 2. Herridrott 3. Både dam- och herridrott 4. Går ej att utläsa 1.Kvinna 2. Man 3.Finns inga citat/ går ej att utläsa 1. Ja 2. Nej 1. Ja 2. Nej

53 Kodinstruktioner till den kvalitativa undersökningen 1. Här skriver vi om artikeln är publicerad i Dagbladet eller Sundsvalls tidning. 2. Vilket datum artikeln är publicerad. Exempelvis måndag den 24 oktober Här skriver vi ut vilken rubrik artikeln har. Rubriken har större och fetare stil och finns över brödtexten och ingressen. 4. Här berättar vi kortfattat vad artikeln handlar om. 5. Med det menas om det är damidrott som artikeln handlar om, herridrott eller om båda förekommer. Alltså om det är herrar som idrottar eller om det är kvinnor som idrottar. Även båda könen kan förekomma exempelvis då män och kvinnor tävlar emot varandra. 6. Här läser vi vilka människor som citeras och får säga något i en artikel. Om någon säger något är det ett talstreck framför eller citattecken kring det som personen säger. I vilken egenskap de får komma till tals är om de är till exempel tränare, supporter eller idrottsman. Om de har någon titel osv. 6. Här menar vi om människorna gör någon aktivitet i texten. Det kan vara att de springer, gör mål, står still. Eller om de inte gör något alls. I såfall berättar journalisten som skrivit det i texten. Vi syftar på om personen som intervjuas gör något vid själva intervjutillfället. 7. Här berättar vi vad människorna får säga i sitt citat. Om det är ett citat är det ett talstreck före det som personen/personerna får säga eller citattecken runt det som sägs. 8. Här menar vi om intervjupersonen eller reportern tar upp andra personer i texten utan att de får komma till tals med ett eget citat. Ett citat förekommer då det är ett talstreck före en mening eller citattecken. Vad de här personerna gör i texten, menas om de utför någon aktivitet och vilken roll de har. Om de är till exempel spelare eller tränare. 9. Med vilken typ av frågor som ställs till intervjupersonen menar vi om det rör ämnet eller om det är generella frågor, vilken ton frågan har och vad frågan behandlar. Det kan vara synliga frågor som skrivs ut och om svaren som intervjupersonen ger berör ämnet. 10. Det här är ord som beskriver människornas utseende. Om de är långa, tjocka, mörka, smala eller vältränade. 11. När man beskriver en person som idrottskvinna eller idrottsman är det ord som snabb, målskytten, matchavgöraren som vi letar efter i texten. Typiska ord och begrepp som har med sport att göra. 12. Familjerelationer eller personens privatliv är att man tar upp sådant som egentligen inte hör till sporten. Om de har familj, barn, är ensamstående förälder, släktrelationer osv. Kan även vara att man tar upp deras jobb utanför sporten. 13. Här menar vi om man beskriver en person med en stark förenklad bild. Det kan vara att man stereotypiserar kvinnor genom att förneka kvinnors värde och överbetonar männens.

54 Kvinnor målas upp som poserande och män som modiga och starka. Mannen beskrivs även som en tuff, hård krigare och viljan att vinna är stor och står i fokus. I vår studie kan det exempelvis vara att man beskriver mannen som ädel, tapper, kraftig, modig och orädd. En annat exempel av stereotypisering kan vara att journalisten målar upp en bild av att en spelare är en riktig hjälte som räddar laget, är jämn, stark och aldrig rädd för konflikter.

55 Kodinstruktioner till den kvantitativa undersökningen 1. Med medium menas Dagbladet eller Sundsvalls tidning. Det förkortas med D som står för Dagbladet och ST för Sundsvalls tidning. 2. Vi skriver här ut datumet då artikeln är publicerad om det till exempel är den 24 oktober 2005 skriver vi 24/10-05, osv. 3. Varje artikel får en specifik kod allt eftersom vi kodar artiklarna. Den första artikeln i Dagbladet får 1000 sedan 1001, 1002, 1003 osv. Artiklar i Sundsvalls tidning kodas med siffror från På så sätt är det lättare att skilja dem åt. 4. Med form menar vi vilken typ av artikel det är. Som nummer 1, nyhetsartikel, menar vi en längre artikel där man berättar om en händelse inom nyhetsvärlden, om något nytt. Nummer 2, en krönika, är en text där skribenten själv tycker till och analyserar något. Följs ofta av en bildbyline. Nummer 3, ett matchreferat, är en artikel från en match och vad som hände där. Hur det gick, vem som vann osv. Nummer 4, en notis, är en kort artikel som saknar ingress, ingress markeras med en fetare stil i bägge tidningarna. I kategorin övrigt, nummer 5, infaller artiklar som inte passar in bland några av de andra alternativen. 5. Här mäter vi varje undersökt artikels storlek i centimeter genom att mäta den ena sidan och multiplicera den med den andra sidan. Text som mäts är brödtext och ingress. Om det finns bilder mitt i texten dras de bort, så även citat som redigerats in och rubriker. Faktarutor som hör till texten räknas med. 6. Ämne är vilken typ av sport som artikeln handlar om. Vi läser artiklarna och på så sätt avläser vi vilken sport det handlar om. Om det inte går att avläsa något sportämne alls hamnar det i kategorin övrigt. Exempel på olika ämnen är ishockey, basket, fotboll eller trav. Vilken sport det handlar om går att utläsa i texten. 7. Med kön avser vi om det handlar om dam- eller herridrott eller om båda förekommer i en och samma text. Alltså om det är damer som idrottar eller herrar som idrottar. Exempelvis damfotboll eller herrfotboll. Vi kodar könen med nummer 1 för damidrott, nummer 2 för herridrott och nummer 3 för både dam- och herridrott i samma artikel. Vi avläser genom att studera och läsa texten noggrant. 8. Här räknar vi om det är män eller kvinnor som får flest citat i texten. Om någon säger något är det ett talstreck framför eller citattecken. Om det inte går att utläsa, till exempel att texten saknar citat, så faller det under tredje alternativet. 9. Här ser vi genom att läsa artiklarna om det förekommer ord som beskriver människornas utseende. Exempelvis ljus, lång, smal, vältränad eller kort. 10. Om det nämns något om personens privatliv/familjerelation eller om dess släktingar. Det kan vara om han eller hon har barn, är gift eller är släkt med någon. Saker som egentligen inte hör till sammanhanget.

56 Frågor till den kvalitativa intervjun 1. Hur kommer en nyhet till på er redaktion? Följdfråga: Får ni tips, eller är det redaktionsmedlemmar som jobbar fram idéer till nyheter, eller hur går det till? 2. Hur resonerar ni kring att få ett blandat innehåll på sportsidorna, med olika sporter? Följdfråga: Är det något som ni pratar om på redaktionen? 3. Hur bestämmer ni vem ni ska prata med när en artikel blir till, exempelvis spelaren eller tränaren? 4. Hur resonerar ni kring dam-/ herridrott? Följdfråga: Jobbar ni aktivt för att få det så jämnt som möjligt? Varför, varför inte? 5. Varför tror du att det är vanligt att det förekommer mer herridrott än damidrott i media? 6. Hur resonerar ni kring längden på artiklar när det gäller dam-/ herridrott? 7. Hur mycket får en reporter på redaktionen komma med värderingar i artikeln, exempelvis att skriva att en spelare var lång, kort eller pigg?